Rådets förordning (EG) nr 436/2004

av den 8 mars 2004

om ändring av förordning (EG) nr 1784/2000 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen på import av vissa rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien, Japan, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Konungariket Thailand och Tjeckiska republiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 i detta,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1515/2001 av den 23 juli 2001 om de åtgärder som gemenskapen får vidta till följd av rapporter som antagits av Världshandelsorganisationens tvistelösningsorgan när det gäller antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder(1),

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad "grundförordningen")(2),

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. GÄLLANDE ÅTGÄRDER

(1) Rådet införde genom förordning (EG) nr 1784/2000 av den 11 augusti 2000(3) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa gängade rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Tjeckien och Thailand (nedan kallad "förordningen om slutgiltig tull"). Före förordningen om slutgiltig tull infördes genom kommissionens förordning (EG) nr 449/2000 och om godtagande av åtagande från en exporterande tillverkare i Tjeckien, en preliminär antidumpningstull på import av aducerade rördelar med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Tjeckien och Thailand av den 28 februari 2000 (nedan kallad "förordningen om preliminär tull")(4).

B. RAPPORTER ANTAGNA AV WTO:s TVISTLÖSNINGSORGAN

(2) Den 18 augusti 2003 antog Världshandelsorganisationens (WTO) tvistlösningsorgan en rapport från överprövningsorganet och en panelrapport, ändrad av överprövningsorganet i ärendet "Europeiska gemenskaperna - antidumpningstullar mot rördelar av aducerat gjutjärn från Brasilien"(5) (nedan kallade "rapporterna").

(3) I rapporterna uppmanas Europeiska gemenskaperna att sörja för att åtgärden överensstämmer med WTO-avtalet om genomförande av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet från 1994 för såvitt gäller följande aspekter:

i) Artikel 2.4.2 i Allmänna tull- och handelsavtalet: genom att vid fastställandet av dumpning "nollställa" negativa dumpningsmarginaler.

ii) Artikel 12. 2 och 12.2.2 i Allmänna tull- och handelsavtalet: underlåtelse att låta det direkt framgå av de offentliggjorda preliminära eller slutgiltiga avgörandena att Europeiska gemenskaperna har behandlat eller förklarat den bristande betydelsen av följande skadevållande faktorer som anges i artikel 3.4 i Allmänna tull- och handelsavtalet: löner, produktivitet, avkastning på investeringar, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital och den faktiska dumpningsmarginalens storlek.

iii) Artikel 6.2 och 6.4 i Allmänna tull- och handelsavtalet: underlåtelse att under antidumpningsundersökningen underrätta de berörda parterna om de upplysningar angående skadevållande faktorer som anges i punkt ii.

(4) Kommissionen har gjort en ny bedömning av slutsatserna och därvid tagit hänsyn till de rekommendationer som ges i rapporterna på grundval av upplysningar som inhämtades i samband med den ursprungliga undersökningen 1999-2000. Om inte annat anges gäller fortfarande den bedömning som görs i förordningen om slutgiltig tull. Den nya bedömningen visar att det fortfarande föreligger skadevållande dumpning, om än i något mindre omfattning.

C. FÖRFARANDE

(5) Efter det att tvistlösningsorganet antagit överprövningsorganets rapport underrättades de parter som berörs i detta förfarande, dvs. den brasilianska exporterande tillverkaren och gemenskapsindustrin, om de omständigheter och överväganden som låg till grund för beräkningen av dumpningen och om de skadevållande faktorer som anges i skäl 3. ii. Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att ändra och bekräfta förordningen om slutgiltig tull. De beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter till följd av denna underrättelse. Alla berörda parter gavs tillfälle att bli hörda av kommissionen. Ingen av dem begärde emellertid detta.

(6) Alla synpunkter som lämnades av de berörda parterna beaktades och återgavs, i tillämpliga fall, i de ändrade slutsatserna.

(7) Det erinras om att undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 april 1998 till och med den 31 mars 1999 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen avseende de utvecklingstendenser som var av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1995 till och med slutet av undersökningsperioden (dvs. den 31 mars 1999). Denna period kallas nedan "skadeundersökningsperioden".

D. ÄNDRADE OCH BEKRÄFTADE SLUTSATSER

1. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(8) Den produkt som berörs är gängade aducerade rördelar som sammanfogas genom att skruvas samman och som omfattas av KN-nummer ex 7307 19 10 (TARIC-nummer 7307 19 10 11 och 7307 19 10 19 ). Slutsatserna beträffande "berörd produkt" och "likadan produkt" i förordningen om slutgiltig tull berörs inte av rapporterna.

2. DUMPNING

2.1 Inledning

(9) Nedan anges i detalj de omvärderade slutsatser som grundas på rekommendationerna i rapporterna beträffande tillämpningen av "nollställning" vid fastställandet av den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen.

(10) Alla övriga beräkningsmetoder är desamma som de som användes i den ursprungliga undersökningen. För ytterligare upplysningar hänvisas till förordningen om preliminär tull och förordningen om slutgiltig tull.

2.2 Brasilien

(11) Det erinras om att Indústria de Fundição Tupy Ltda var den enda kända exporterande tillverkaren av den berörda produkten i Brasilien i den ursprungliga undersökningen.

(12) Det har inte behövts några ändringar av slutsatserna beträffande normalvärdet, exportpriset och de justeringar som gjorts i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. För ytterligare upplysningar hänvisas till skälen 20-31 och 35-49 i förordningen om preliminär tull och till skälen 24-27, 30, 31, 38-43, 46-48 och 51-54 i förordningen om slutgiltig tull.

(13) I likhet med i förordningarna om preliminär och slutgiltig tull jämfördes de vägda genomsnittliga normalvärdena för varje berörd produkttyp som exporteras till Europeiska gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande typ av den berörda produkten. I enlighet med rekommendationerna i rapporterna användes inte nollställning vid beräkningen av den övergripande dumpningsmarginalen.

(14) Den reviderade dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

Indústria de Fundição Tupy Ltda: 32 %

(15) Graden av samarbetsvilja var hög. Den reviderade övriga dumpningsmarginalen fastställs därför på samma nivå som för Indústria de Fundição Tupy Ltda, dvs. 32 %.

2.3 Information till parterna

(16) Ovanstående reviderade slutsatser om dumpning meddelades alla parter som omfattades av denna undersökning och dessa fick möjlighet att framföra sina synpunkter och kommentarer samt att höras av kommissionen.

(17) Ingen av de berörda parterna framförde några invändningar mot kommissionens slutsatser om dumpning.

3. DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(18) Slutsatserna beträffande definitionen av gemenskapsindustrin i skälen 65-68 i förordningen om slutgiltig tull berörs fortfarande inte av rekommendationerna och slutsatserna i rapporterna.

4. SKADA

4.1 Import från de berörda länderna och prisunderskridande

(19) Slutsatserna i skälen 69-94 i förordningen om slutgiltig tull berörs fortfarande inte av rekommendationerna i rapporterna.

4.2 Gemenskapsindustrins situation

4.2.1 Inledande anmärkning

(20) I denna del anges de nya slutsatser som baseras på rekommendationerna i rapporterna beträffande skadeanalysen. Slutsatsen i rapporterna är att gemenskapen inte handlat i enlighet med artikel 12.2 och 12.2.2 i Allmänna tull- och handelsavtalet genom att den underlåtit att låta det direkt framgå av de offentliggjorda preliminära eller slutgiltiga avgörandena att Europeiska gemenskaperna har behandlat eller förklarat den bristande betydelsen av följande skadevållande faktorer som anges i artikel 3.4 i Allmänna tull- och handelsavtalet: löner, produktivitet, avkastning på investeringar, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital och den faktiska dumpningsmarginalens storlek. Det erinras om att dessa skadevållande faktorer undersöktes i samband med den ursprungliga undersökningen. Eftersom de vid den tidpunkten emellertid inte ansågs betydelsefulla och därför inte togs med i den analys som ställdes till allmänhetens förfogande, angavs de endast i en intern not till akten.

4.2.2 Gemenskapsindustrins situation enligt förordningarna om preliminär tull och slutgiltig tull

(21) Det erinras om att slutsatsen i skälen 160 och 161 i förordningen om preliminär tull var att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Gemenskapsindustrins situation konstaterades ha försämrats under undersökningsperioden, vilket särskilt berodde på minskad produktion, produktionskapacitet, försäljning och marknadsandel. Dessutom drabbades gemenskapsindustrin av en betydande förlust av arbetstillfällen, minskade investeringar och ökade lager. Det ökade kapacitetsutnyttjandet förklaras av att produktionskapaciteten minskade.

4.2.3 Ny undersökning av slutsatserna om skada mot bakgrund av tvistlösningsorganets rekommendationer och avgöranden

(22) Utöver de skadevållande faktorer som anges i skälen 150-159 i förordningen om preliminär tull, dvs. produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, försäljningspriser, lager, lönsamhet, sysselsättning och investeringar, analyserades även följande skadevållande faktorer, som i enlighet med rekommendationerna i rapporterna, anges i detalj nedan.

4.2.3.1 Löner

(23) Lönerna, uttryckta som de totala årliga arbetskostnaderna för produktionen av den berörda produkten utvecklades på följande sätt:

Tabell 1 Löner

>Plats för tabell>

Källa: Gemenskapsindustrins årsredovisningar.

(24) Lönerna ökade med cirka 5 % mellan 1995 och undersökningsperioden. Med utgångspunkt från 1996 minskade lönerna med cirka 3 %.

(25) Denna faktor följer i stora drag den allmänna löneutvecklingen inom sektorn och de förändringar i sysselsättningen som iakttagits för gemenskapsindustrin. Mellan 1996 och undersökningsperioden minskade denna faktor med 3 %, vilket överensstämde med den utveckling av sysselsättningen som anges i skäl 158 i förordningen om preliminär tull (en minskning med 6 % mellan 1995 och undersökningsperioden och en liten minskning med cirka 1 % mellan 1996 och undersökningsperioden).

4.2.3.2 Produktivitet

(26) Produktiviteten beräknad som de anställdas produktion utvecklades på följande sätt:

Tabell 2 Produktiviteit

>Plats för tabell>

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(27) Produktiviteten varierade under hela skadeundersökningsperioden, men minskade allmänt med 4 % under perioden från och med 1995 till och med undersökningsperioden. Produktiviteten ökade med cirka 7 % mellan 1996 och undersökningsperioden. Denna faktor överensstämmer med de sysselsättnings- och produktionssiffror som anges i skälen 150 och 158 i förordningen om preliminär tull.

4.2.3.3 Avkastning på investeringar

(28) Avkastningen på investeringar, som beräknas genom att gemenskapsindustrins ekonomiska resultat (vinst eller förlust) divideras med investeringsbeloppet, utvecklades på följande sätt:

Tabell 3 Avkastning på investeringar

>Plats för tabell>

Källa: Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret och gemenskapsindustrins årsredovisning.

(29) Avkastningen på investeringar utvecklades från - 6,55 % till - 2,72 % mellan 1995 och undersökningsperioden. Det erinras emellertid om att gemenskapsindustrins ekonomiska resultat, enligt vad som anges i skäl 157 i förordningen om preliminär tull, påverkades utomordentligt negativt av kostnaderna i samband med nedläggningen av en anläggning 1995. Dessutom markerades det året av omstruktureringar hos två tillverkare, vilka omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin, vilka särskilt syftade till att rationalisera produktionen och göra de investeringar som krävdes för att genomföra gemenskapens miljölagstiftning. Detta hade också negativa verkningar för gemenskapsindustrins ekonomiska resultat. Mot den bakgrunden anses 1995 inte vara representativt för gemenskapsindustrins situation och kan därför inte anses vara en viktig grund för en analys av utvecklingen när det gäller avkastningen på investeringar.

(30) Detta påpekande gäller även andra skadevållande faktorer däribland gemenskapsindustrins ekonomiska resultat, t.ex. kassaflödet enligt vad som anges i skäl 33.

(31) En jämförelse mellan 1996 och undersökningsperioden visade att avkastningen på investeringar minskade med 6,4 procentenheter från 3,72 % till - 2,72 %. Denna negativa utveckling när det gäller avkastningen på investeringar överensstämde i stort sett med den negativa utvecklingen av lönsamheten, som minskade med 2,3 procentenheter under samma period.

4.2.3.4 Kassaflöde

(32) Kassaflödet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4 Kassaflöde

>Plats för tabell>

Källa: Gemenskapsindustrins årsredovisning.

(33) Det bör påpekas att omsättningen av den berörda produkten enligt de reviderade räkenskaperna alltid har utgjort mer än 50 % av den totala omsättningen för gemenskapsindustrins samlade verksamhet. Ovanstående tabell visar kassaflödet för den berörda produkten beräknat på grundval av omsättningens fördelning åren 1995-1998. Eftersom inga reviderade räkenskaper var tillgängliga för undersökningsperioden, beräknades kassaflödet på grundval av den totala omsättningen och den omsättning av den berörda produkten som kontrollerades under undersökningen. Såsom anges i skäl 29 hade kostnaderna i samband med nedläggningen av en anläggning och omstruktureringarna utomordentligt negativa verkningar för gemenskapsindustrins ekonomiska resultat 1995, och därför det kan inte anses meningsfullt att betrakta det året som representativt för en analys av utvecklingen när det gäller kassaflödet. Mellan 1995 och 1998 ökade kassaflödet med cirka 16 % och förblev stabilt under undersökningsperioden. Från och med 1996 till och med slutet av undersökningsperioden minskade kassaflödet med cirka 4 %. Det konstaterades att den negativa utvecklingen när det gäller kassaflödet i stort sett överensstämde med den negativa utvecklingen av lönsamheten.

4.2.3.5 Förmåga att anskaffa kapital

(34) Under den ursprungliga undersökningen framfördes inga påståenden från gemenskapsindustrin (eller uppgifter) om att den skulle ha några problem med att anskaffa det kapital som var nödvändigt för dess verksamhet. Det är emellertid klart att den betydande försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation (särskilt lönsamheten, kassaflödet och avkastningen på investeringar) kan få negativa verkningar för dess förmåga att anskaffa kapital under den närmaste framtiden.

4.2.3.6 Den faktiska dumpningsmarginalens storlek

(35) Verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på den faktiska dumpningsmarginalen kan med tanke på volymen på och priserna för importen från de berörda länderna inte anses vara försumbara. Denna slutsats gäller fortfarande även om dumpningsmarginalen minskas för en av de exporterande tillverkarna enligt skäl 14.

(36) Den brasilianska exporterande tillverkaren framförde invändningar mot kommissionens slutsats att verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på den nuvarande dumpningsmarginalen inte var försumbar. Enligt den brasilianska tillverkaren var skillnaden på nästan 50 % mellan dumpningsmarginalen och målprisunderskridandemarginalen bevis för att det fanns en mycket stor skillnad i produktionskostnad mellan, å ena sidan, gemenskapstillverkarna, och, å andra sidan, den brasilianska exportören. Denne hävdade därför att även om dumpningen helt upphörde skulle priserna för importen från Brasilien fortfarande väsentligt underskrida gemenskapsindustrins icke-skadevållande priser. Den brasilianska exporterande tillverkaren hävdade slutligen att på en synnerligen känslig prismarknad skulle verkningarna av den nuvarande dumpningsmarginalen således helt klart vara försumbara, vilket var tvärtemot kommissionens slutsatser.

(37) Det är nödvändigt att erinra om att faktorn "den aktuella dumpningsmarginalens storlek" enligt artikel 3.5 i grundförordningen skall undersökas inom ramen för analysen av gemenskapsindustrins tillstånd. Det är i detta sammanhang gemenskapens praxis att fastställa den aktuella dumpningsmarginalen i förhållande till den inhemska industrins tillstånd med hänsyn tagen till omfattningen av och priserna för importen från det berörda landet. En analys av det slag som föreslagits av den brasilianska exportören, dvs. en jämförelse mellan dumpningsmarginalen och målprisunderskridandemarginalen som leder till slutsatser om en skillnad i produktionskostnad mellan exporterande tillverkare och gemenskapsindustrin skulle väsentligen överskrida den ram som fastställs i artikel 3.5 i grundförordningen och leda till att det införs ett inslag av orsakssamband i analysen. Detta är uppenbarligen inte nödvändigt enligt artikel 3.5 i grundförordningen och skulle leda till att skillnaden mellan analysen av gemenskapsindustrins situation och orsakssambandet mellan dumpning och skada, som i alla händelser bedöms separat, helt utplånades. I detta sammanhang bör det också noteras att målprisunderskridandemarginalen beräknas i syfte att tillämpa bestämmelsen om lägre tull, enligt vilken antidumpningstullen fastställs på nivån för dumpningen eller på nivån för skademarginalen, beroende på vilken som är lägst. Det är nödvändigt att framhålla att tillämpningen av bestämmelsen om lägre tull och därmed beräkningen av målprisunderskridandemarginalen inte är något krav som föreskrivs i WTO-avtalet. Även om det för diskussionens skull, och utan att den brasilianska exportörens påstående erkänns i sak, antas att en jämförelse mellan den exporterande tillverkarens och gemenskapsproducenternas produktionskostnad skulle vara berättigad i detta sammanhang, skulle en sådan analys endast kunna baseras på en jämförelse mellan dumpningsmarginalen och underskridandemarginalen (inte målprisunderskridandemarginalen). Nivåerna på dessa båda marginaler är emellertid jämförbara. Utan dumpning skulle därför prisskillnaden mellan importen från Brasilien och gemenskapsindustrins försäljning vara minimal.

(38) Detta argument måste därför avvisas.

4.2.4 Den exporterande tillverkarens synpunkter på vissa skadevållande faktorer

(39) Den brasilianska exporterande tillverkaren hävdade att året 1995 inte hade beaktats i analysen av utvecklingstendensen för vissa skadevållande faktorer (lönsamhet, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital). Det hävdades att man hade bortsett från 1995 när det gäller dessa faktorer, som annars skulle ha visat en positiv utveckling. Enligt den brasilianska exporterande tillverkaren är detta ett inkonsekvent och diskriminerande tillvägagångssätt som inte uppfyller kravet på en objektiv och förutsättningslös undersökning och står i strid med artiklarna 3.1 och 17.6 i i Allmänna tull- och handelsavtalet.

(40) För det första bör det med avseende på lönsamheten noteras att det inte har fattats något nytt beslut när det gäller genomförandet av rapporterna. Det är nödvändigt att erinra om att Brasilien inom ramen för tvistlösningsförfarandena framförde exakt samma argument som ovan när det gäller lönsamheten. Tvistlösningspanelen avvisade argumenten och det gavs inte någon rekommendation alls när det gäller denna faktor. Någon ny bedömning av faktorn "lönsamhet" har därför inte gjorts.

(41) För det andra bör det påpekas att utvecklingstendenserna när det gäller de skadevållande indikatorer, som blev analyserade men inte offentliggjorda under den ursprungliga undersökningen, har analyserats från och med 1995, vilket är i överensstämmelse med den ursprungliga undersökningen. Detta gäller även faktorn "förmåga att anskaffa kapital". Särskilt när det gäller två skadevållande faktorer (avkastning på investeringar och kassaflöde) ansågs 1995 vara ett undantag som därför inte kunde anses meningsfullt av de skäl som beskrivs närmare i skälen 29 och 33. Det erkänns faktiskt i flera panelrapporter och rapporter från överprövningsorganet att bedömningen av de skadevållande faktorerna inte skall begränsas till en strikt jämförelse mellan början och avslutningen på de år som omfattas av skadeundersökningsperioden. Det bör också noteras att den brasilianska exporterande tillverkaren inte bestridit sakinnehållet i resonemanget i skäl 29.

(42) När det gäller den påstådda bristande konsekvensen i tillvägagångssättet bör följande noteras: Det är just på grund av överensstämmelse med analysen i den ursprungliga undersökningen som det för att genomföra rapporterna är nödvändigt att analysera kassaflöde och avkastning på investeringar, vilka är en direkt följd av lönsamheten, på samma grundval som när det gäller lönsamheten i den ursprungliga undersökningen, för vilken det enligt slutsatserna i rapporterna var rimligt att undanta 1995 från analysen av utvecklingstendenserna. Det tillvägagångssätt som valts av EG:s myndigheter var därför konsekvent och objektivt.

(43) Dessa argument måste därför avvisas.

4.2.5 Slutsats om skada

(44) Mot bakgrund av ovanstående analys är slutsatsen att avgörandena beträffande löner, produktivitet, avkastning på investeringar och kassaflöde överensstämde med vissa andra faktorer som blev analyserade och offentliggjorda under den ursprungliga undersökningen. När det gäller förmågan att anskaffa kapital framfördes inga påståenden om att gemenskapsindustrin skulle ha några svårigheter att anskaffa det kapital som behövdes för sin verksamhet. Denna faktor bör emellertid ses mot bakgrund av den fortlöpande försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation. När det gäller dumpningsmarginalen är slutsatsen att dess verkningar inte kan anses försumbara mot bakgrund av volymen på och priserna för importen från de berörda länderna.

(45) Mot bakgrund av ovanstående bekräftas att gemenskapsindustrin led väsentlig skada under skadeundersökningsperioden.

5. ORSAKSSAMBAND

(46) Sakinnehållet och slutsatserna i skälen 101-114 i förordningen om slutgiltig tull berörs fortfarande inte av rapporterna eller av den nya skadeanalysen.

(47) Den brasilianska exportören hävdade att gemenskapsindustrins skada inte vållades av dumpad import utan av dess bristande produktivitet, vilket bevisades av att det var en skillnad på nästan 50 % mellan dumpningsmarginalen och målprisunderskridandemarginalen och av att gemenskapsindustrin hade gjort omstruktureringar 1995 i syfte att rationalisera produktionen. Likheten mellan detta argument och det argument som framförts beträffande storleken på den dumpningsmarginal som anges i skäl 36 är uppenbar. Den brasilianska exportören hävdade dessutom att kommissionen visserligen hade analyserat skillnaden i produktionskostnad, men att den hade begränsat denna analys till att undersöka skillnader i energiförbrukning på grundval av olikheter i kvalitet och produktionsprocesser mellan rördelar tillverkade av svart respektive vitt aducergods.

(48) Det är nödvändigt att erinra om att Brasilien inom ramen för tvistlösningsförfarandena framförde exakt samma argument som ovan. Argumenten avvisades av tvistlösningspanelen och överprövningsorganet och det gavs inte några rekommendationer alls när det gäller analysen av orsakssambandet.

(49) Argumenten i skäl 47 måste därför avvisas.

6. GEMENSKAPENS INTRESSE

(50) Innehållet och slutsatserna i skälen 178-186 i förordningen om preliminär tull och i skälen 115-117 i förordningen om slutgiltig tull berörs fortfarande inte av rapporterna eller av den nya skadeanalysen.

7. ÄNDRADE ÅTGÄRDER

(51) Enligt vad som framgår ovan visar den fullständiga undersökningen av de omständigheter som fastställdes och de slutsatser som drogs i den ursprungliga undersökningen, och sedan hänsyn tagits till rekommendationerna och avgörandena i rapporterna, att importen från Brasilien fortfarande sker till skadevållande, dumpade priser, om än på en något lägre nivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tabellen i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1784/2000 skall ändras på följande sätt för produkter med ursprung i Brasilien:

>Plats för tabell>

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 mars 2004.

På rådets vägnar

D. Ahern

Ordförande

(1) EGT L 201, 26.7.2001, s. 10.

(2) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1972/2002 (EGT L 305, 7.11.2002. s. 1).

(3) EGT L 208, 18.8.2000, s. 8.

(4) EGT L 55, 29.2.2000, s. 3.

(5) Dokument WT/DS141/10 av den 27 augusti 2003.