Kommissionens förordning (EG) nr 1611/2003

av den 15 september 2003

om införande av preliminära antidumpningstullar på import av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Amerikas förenta stater

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1972/2002(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Den nu aktuella undersökningen

Inledande

(1) Ett klagomål ingavs den 4 september 2002 av European Confederation of Iron and Steel Industries (Eurofer) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 80 %, av gemenskapens produktion av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och om därav följande väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(2) Kommissionen inledde därför den 17 december 2002 genom ett tillkännagivande (nedan kallat "tillkännagivandet om inledande") som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Förenta staterna.

Undersökning

(3) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, importörer och användare som den visste var berörda, företrädare för det berörda exportlandet samt de klagande tillverkarna i gemenskapen om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(4) Kommissionen sände frågeformulär till alla tillverkare i gemenskapen, till alla exportörer/tillverkare, importörer, användare och råvaruleverantörer som den visste var berörda och till alla parter som gav sig tillkänna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande. Frågeformuläret besvarades av sex tillverkare i gemenskapen, en exporterande tillverkare, sex närstående importörer och sju användare av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Ingen icke-närstående importör eller råvaruleverantör besvarade frågeformuläret.

(5) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde nödvändiga för sina preliminära avgöranden beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

- Tillverkare i gemenskapen

- Ugine SA, Frankrike

- ThyssenKrupp Acciai Speciali Terni SpA, Italien

- ThyssenKrupp Nirosta GmbH, Tyskland

- Exporterande tillverkare

- AK Steel Corporation, Middletown, Ohio, Förenta staterna

- Närstående importör

- AK Steel Limited, Hertfordshire, Förenade kungariket

(6) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med den 31 december 2002 (nedan kallad "undersökningsperioden"). När det gäller den utveckling som är av betydelse för bedömningen av skada undersökte kommissionen perioden från och med 1999 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

(7) När förfarandet inleddes meddelade kommissionen samtliga parter att det, eftersom inledandet ägde rum strax före kalenderårets utgång, passade bättre att som undersökningsperiod välja kalenderåret i stället för den tolvmånadersperiod som omedelbart föregick inledandet. Detta skulle underlätta såväl företagens uppgiftslämnande som kommissionens kontroller. Ingen av parterna motsatte sig detta beslut.

2. Berörd produkt och likadan produkt

Allmänt

(8) Kallvalsade platta produkter av ferritiskt rostfritt stål framställs i anläggningar för tillverkning av rostfritt stål med hjälp av följande processer:

- Smältning av råvarorna i elektrisk ugn.

- Färskning och anpassning av sammansättningen.

- Stränggjutning till ämnen.

- Varmvalsning, härdning och betning.

- Kallvalsning.

- Härdning och betning.

- Tillkapning till önskad bredd.

- Paketering och leverans.

(9) Kallvalsade platta produkter av ferritiskt rostfritt stål används framför allt inom bilindustrin i ljuddämpare och avgaskontrollsystem. Produktens huvudanvändning är alltså relaterad till tillverkningen av komponenter för avgassystem. Bland övriga viktiga användningsområden för kallvalsade platta produkter av ferritiskt rostfritt stål kan nämnas tillämpningar inom hushållssektorn och andra tillämpningar inom bilindustrin än avgassystem.

Berörd produkt

(10) Den produkt som berörs av förfarandet är vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, dvs. ferritiskt kromstål, innehållande mindre än 0,15 % kol och minst 10,5 % men högst 18 % krom, slätvalsade, kallvalsade men inte vidare bearbetade, av rostfritt stål innehållande mindre än 2,5 viktprocent nickel, av standardkvaliteterna AISI 409/409L (EN 1.4512), AISI 441 (EN 1.4509) och AISI 439 (EN 1.4510), med ursprung i Förenta staterna. På grund av sina egenskaper används den berörda produkten framför allt inom bilindustrin för tillverkning av avgassystem. Den omfattas av KN-nummer ex 7219 31 00, ex 7219 32 90, ex 7219 33 90, ex 7219 34 90, ex 7219 35 90, ex 7220 20 10, ex 7220 20 39, ex 7220 20 59 och ex 7220 20 99. Alla produkttyper har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och betraktas därför som en och samma produkt.

Likadan produkt

(11) Det fastställs preliminärt att den produkt som tillverkas i Förenta staterna och säljs till de första oberoende kunderna i gemenskapen har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som den produkt som säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna och den produkt som tillverkas av tillverkarna i gemenskapen och säljs på gemenskapsmarknaden. Alla dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

B. DUMPNING

(12) Ett företag, som svarar för mer än 80 % av exporten till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna, besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Sex företag i gemenskapen som är denna exporterande tillverkare närstående besvarade frågeformuläret för närstående importörer. Ytterligare en exporterande tillverkare informerade kommissionen om att företaget var berett att samarbeta men besvarade inte frågeformuläret. Företaget ansågs därför icke-samarbetsvilligt.

1. Normalvärde

(13) När det gäller fastställande av normalvärdet slog kommissionen först fast huruvida den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens sammanlagda försäljning på hemmamarknaden av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål var representativ i förhållande till tillverkarens sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen.

(14) Företaget uppgav att det sålde den berörda produkten på hemmamarknaden via två kommersiella etableringar ("den norra etableringen" och "den södra etableringen"). Det konstaterades emellertid att merparten av försäljningen från den södra etableringen inte avsåg försäljning av den berörda produkten. Företaget lämnade dessutom inga kostnadsuppgifter för de produkter som såldes från denna etablering. Därför bortsågs från den södra etableringens obetydliga försäljning av den berörda produkten, vilken utgjorde mindre än 0,1 % av de sammanlagda kvantiteter av den berörda produkten som såldes på hemmamarknaden. Den återstående försäljningen på hemmamarknaden var nämligen till övervägande del representativ, och med tanke på de försumbara mängder det rörde sig om skulle det inte ha påverkat dumpningsberäkningen om försäljningen från den södra etableringen hade räknats in. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs därför försäljningen på hemmamarknaden vara representativ, eftersom den exporterande tillverkarens sammanlagda försäljningsvolym på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av tillverkarens sammanlagda försäljningsvolym till gemenskapen.

(15) Kommissionen identifierade därefter de typer av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som företaget sålde på hemmamarknaden och som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som det sålde på export till gemenskapen.

(16) För varje typ som den exporterande tillverkaren sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som exporterades till gemenskapen fastställdes om försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ av den berörda produkten ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden av denna typ under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolym av den jämförbara typen av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till gemenskapen.

(17) Kommissionen undersökte också, genom att fastställa andelen lönsam försäljning av den berörda typen till oberoende kunder, om försäljningen på hemmamarknaden av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. I de fall där försäljningsvolymen för vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg den beräknade produktionskostnaden utgjorde minst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen och där det vägda genomsnittliga priset för den typen motsvarade eller översteg produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna för all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte. I fall där volymen av den lönsamma försäljningen av vissa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än tillverkningskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen.

(18) I de fall där volymen lönsam försäljning av någon typ av den berörda produkten utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen ansågs denna typ inte säljas i tillräckliga mängder för att normalvärdet skulle kunna fastställas på grundval av priset på hemmamarknaden.

(19) I de fall där priserna på hemmamarknaden för en viss typ inte kunde användas för att fastställa normalvärdet måste någon annan metod tillämpas. Eftersom ingen annan exporterande tillverkare valde att samarbeta i förfarandet hade kommissionen inte tillgång till uppgifter om någon annan tillverkares priser på hemmamarknaden. I avsaknad av någon annan rimlig beräkningsmetod användes därför ett konstruerat normalvärde.

(20) I samtliga fall där ett konstruerat normalvärde användes fastställdes normalvärdet, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, genom att det till tillverkningskostnaden för de exporterade typerna, vid behov justerad, lades ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och en skälig vinstmarginal.

(21) Kommissionen undersökte för detta ändamål huruvida uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som den berörda exporterande tillverkaren hade ådragit sig och om den vinst som den haft på hemmamarknaden var tillförlitliga. Uppgifterna om faktiska försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader på hemmamarknaden ansågs tillförlitliga eftersom det berörda företagets försäljningsvolym på hemmamarknaden kunde betraktas som representativ. Vinstmarginalen på försäljningen på hemmamarknaden fastställdes på grundval av den försäljning på hemmamarknaden som ägt rum vid normal handel.

2. Exportpris

(22) All export av den berörda produkten till gemenskapen ägde rum via en närstående importör som sålde produkten vidare till både närstående och icke-närstående kunder. De närstående kunderna sålde i sin tur den berörda produkten vidare till andra oberoende kunder. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen konstruerades därför exportpriset på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna först såldes vidare till en oberoende kund. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för de kostnader som importörerna ådragit sig mellan importen och återförsäljningen, bland annat för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och för en skälig vinstmarginal. I avsaknad av andra, mer tillförlitliga, uppgifter bedömdes preliminärt 5 % vara en skälig vinstmarginal. Detta ansågs rimligt för denna typ av verksamhet.

3. Jämförelse

(23) För att man skulle få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. Lämpliga justeringar beviljades i samtliga fall där framställningarna härom konstaterades vara skäliga, korrekta och väl underbyggda.

(24) Justeringar av normalvärdet begärdes för rabatter, avdrag, kostnader för landtransport och kredit, kostnader efter försäljning, kostnader för tekniskt bistånd samt kundrelaterad forskning och utveckling, indirekta försäljningskostnader samt skillnader i rörliga tillverkningskostnader.

(25) När det gäller justeringar för tekniskt bistånd, kundrelaterad forskning och utveckling och indirekta försäljningskostnader kunde det på grundval av de uppgifter som ställts till förfogande inte konstateras att dessa faktorer påverkade prisernas jämförbarhet. Särskilt gällde detta påståendet att kunderna genomgående betalade olika priser på grund av dessa faktorer. Det kunde dessutom inte visas att utgifterna i fråga uteslutande avsåg försäljning av den berörda produkten på hemmamarknaden och inte kom också andra produkter eller marknader till godo. De begärda justeringarna måste därför preliminärt avslås, eftersom de inte uppfyllde kraven i artikel 2.10.

(26) Företaget begärde också en justering för skillnader i rörliga tillverkningskostnader mellan de produkter som såldes på hemmamarknaden och de produkter som exporterades. Det bör noteras att jämförelsen mellan priserna på hemmamarknaden och exportpriserna gjordes på grundval av identiska och jämförbara typer, dvs. på grundval av samma produktegenskaper. Denna justering anses alltså oberättigad och avslås därför preliminärt.

(27) Exportpriset justerades för kostnader för sjötransport, landtransport och kredit.

4. Dumpningsmarginal

(28) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes för varje typ det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset. Den preliminära dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

- AK Steel Corporation, Middletown, Ohio, Förenta staterna 69,7 %

(29) För de tillverkare i Förenta staterna som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller på annat sätt gav sig till känna fastställdes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen en "övrig" dumpningsmarginal (nedan kallad "dumpningsmarginal för övriga företag").

(30) Eftersom ett företag medvetet avstod från att samarbeta, fastställdes dumpningsmarginalen för övriga företag på grundval av den exportförsäljning till gemenskapen av representativa kvantiteter som hade den högsta dumpningsmarginalen. Detta tillvägagångssätt ansågs nödvändigt för att bristande samarbetsvilja inte skulle belönas. På denna grundval är den preliminära dumpningsmarginalen för övriga företag, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, 128,7 %.

C. SKADA

1. Inledning

(31) För att man skulle kunna avgöra om gemenskapsindustrin hade lidit skada och fastställa förbrukningens omfattning och olika ekonomiska indikatorer avseende gemenskapsindustrins situation undersöktes om, och i vilken utsträckning, den efterföljande användningen av gemenskapsindustrins tillverkning av den berörda produkten borde beaktas i analysen.

(32) Den berörda produkten säljs av gemenskapsindustrin både till icke-närstående enheter och till enheter som ingår i samma företagsgrupp ("närstående enheter"). Det finns två olika kategorier av närstående enheter: i) enheter som köper den berörda produkten och använder den som utgångsmaterial för att tillverka en annan produkt (huvudsakligen rör) och ii) enheter som köper den berörda produkten för att bearbeta den vidare i enlighet med den första oberoende kundens krav, men inte omvandlar den till en helt annan produkt ("servicecentrum").

(33) I detta sammanhang kommer försäljning av den berörda produkten när den är avsedd att användas som utgångsmaterial för att tillverka andra produkter för företag i samma företagsgrupp att betraktas som "företagsintern användning" förutsatt att minst ett av följande villkor är uppfyllda: i) försäljningen sker inte till marknadspriser och ii) kunden i samma företagsgrupp får inte fritt välja leverantör. Försäljning till icke-närstående kunder anses preliminärt utgöra "den öppna marknaden". I samband med undersökningen konstaterades preliminärt att försäljning till närstående enheter som köpte den berörda produkten för att använda den som utgångsmaterial för att tillverka en annan produkt bör betraktas som företagsintern försäljning. Även om försäljningen kanske ägde rum på marknadsmässiga villkor konstaterades det att dessa närstående enheter, enligt företagens kommersiella strategi, inte fritt fick välja leverantör.

(34) Denna åtskillnad är av betydelse för skadebedömningen, eftersom de produkter som var avsedda för företagsintern användning befanns vara påverkade av importen endast indirekt, i och med att försäljningen till företagsinterna kunder inte var utsatt för direkt konkurrens från importen från Förenta staterna. Däremot konstaterades försäljningen på den öppna marknaden direkt konkurrera med import av den berörda produkten.

(35) För att bilden av gemenskapsindustrins situation skulle bli så fullständig som möjligt inhämtades och analyserades i den utsträckning det var möjligt uppgifter beträffande den företagsinterna och den öppna marknaden sammantaget och därefter fastställdes om produkterna var avsedda för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. Tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, priser, lönsamhet, kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital, förmåga att anskaffa kapital, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och dumpningsmarginalens storlek undersöktes sålunda avseende den samlade verksamheten för den berörda produkten. På grundval av undersökningen konstaterades preliminärt att de nämnda ekonomiska indikatorerna bäst undersöktes med avseende på både den öppna och den företagsinterna marknaden eftersom, när det gäller detta förfarande, utvecklingen av dessa indikatorer inte påverkas av att försäljningen avser den ena eller den andra av dessa marknader.

(36) För övriga skadeindikatorer när det gäller gemenskapsindustrins situation (försäljning, marknadsandelar och förbrukning) konstaterades däremot preliminärt att en meningsfull undersökning endast kunde göras avseende situationen på den öppna marknaden. Dessa indikatorer kan nämligen analyseras på ett meningsfullt sätt endast under förutsättning att företagen verkar i en konkurrensutsatt miljö.

2. Definition av gemenskapsindustrin

(37) Av de sex företag som tillverkar den berörda produkten i gemenskapen stödde följande tre klagomålet:

- Ugine SA, Frankrike

- ThyssenKrupp Acciai Speciali Terni SpA, Italien

- ThyssenKrupp Nirosta GmbH, Tyskland

(38) Eftersom dessa tre klagande samarbetsvilliga tillverkare i gemenskapen svarade för mer än 85 % av gemenskapens tillverkning av den berörda produkten utgör de gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

3. Förbrukning i gemenskapen

(39) Förbrukningen i gemenskapen fastställdes genom att gemenskapsindustrins försäljningsvolym på den öppna marknaden i gemenskapen adderades med de återstående tillverkarnas försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden enligt uppgift i deras svar på frågeformulären och med importvolymen. Importvolymen fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat för de relevanta KN-numren i det här förfarandet. Eftersom dessa KN-nummer omfattar andra produkter än den berörda produkten, fördelades i vissa fall importuppgifterna på grundval av kriterier som angivits i klagomålet.

(40) Bortsett från de företag som utgör gemenskapsindustrin och från övriga tillverkare i gemenskapen är amerikanska och japanska företag de viktigaste aktörerna på gemenskapsmarknaden när det gäller den berörda produkten. Importen från Japan representerade 3 % av den öppna marknaden under undersökningsperioden.

(41) På denna grundval ökade förbrukningen i gemenskapen från 157099 ton 1999 till 182679 ton under undersökningsperioden, eller med 16 %.

4. Import från det berörda landet

Volym och marknadsandel(4)

(42) Importen av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna ökade väsentligt i volym (+ 95 %) under skadeundersökningsperioden. En kraftig importökning registrerades 2000 och 2001 (85 % respektive 43 %). Under undersökningsperioden minskade importen med 14 %, men var fortfarande mer än dubbelt så stor som 1999. Det fick till följd att dess andel av den öppna marknaden ökade till 12-14 % under samma period.

Tabell 1

>Plats för tabell>

Priser

(43) Det vägda genomsnittliga priset för importen med ursprung i Förenta staterna ökade med 19 % mellan 1999 och undersökningsperioden.

Prisunderskridande

(44) Kommissionen undersökte om den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens priser underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(45) Jämförelsen mellan gemenskapsindustrins priser och exportpriserna gjordes på grundval av försäljningstransaktioner till samma kunder i samma handelsled och för motsvarande produkttyper, dvs. gemenskapsindustrins leveranspriser jämfördes med de priser, inklusive eventuellt erlagd tull, som importörer vilka var den amerikanska exporterande tillverkaren närstående tog ut av den första oberoende kunden i gemenskapen. Detta tillvägagångssätt ansågs motiverat med tanke på vad som är särskilt utmärkande för marknaden för denna typ av produkt, framför allt det faktum att kunderna lätt kan byta från en leverantör till en annan, att marknaden är mycket öppen och att priserna snabbt kan sjunka. Om priserna underskrids av priserna på importen skulle detta normalt därför kunna konstateras endast under mycket kort tid, eftersom gemenskapsindustrin skulle behöva anpassa sina priser för att inte förlora kunder. Därför bör analysen koncentreras till de områden där det förelåg en direkt konkurrens. Den enda möjliga framkomstvägen är att koncentrera analysen till de kunder som köper både från det amerikanska företaget och från gemenskapsindustrin, så att priserbjudandena blir direkt jämförbara. Såsom utvecklas närmare nedan är det mycket belysande att vissa användare(5) avsevärt ökade sina inköp från det enda samarbetsvilliga amerikanska företaget under skadeundersökningsperioden, medan de minskade sina inköp från gemenskapsindustrin till en försumbar nivå.

(46) Med användande av detta tillvägagångssätt har en prisjämförelse kunnat göras grundad på 8 % av det amerikanska företagets exportvolym och med beaktande av de europeiska och de av AISI standardiserade kvalitetsbeteckningarna samt den berörda produktens tjocklek, bredd, kanter och slutbehandling.

(47) Den prisunderskridandemarginal, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, som på denna grundval räknades fram uppgick till 13,2 %.

5. Gemenskapsindustrins situation

Verkningar av tidigare dumpning eller subventionering

(48) Inga antidumpnings- eller utjämningstullar infördes på den berörda produkten under skadeundersökningsperioden. Denna indikator är därför inte relevant i det här fallet.

Tillverkning

(49) Tillverkningen för den totala marknaden (dvs. den öppna och den företagsinterna marknaden) ökade från 188633 ton 1999 till 219282 ton under undersökningsperioden eller med 16 %, med en nedgång 2001.

Tabell 2

>Plats för tabell>

Tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(50) Två av tillverkarna i gemenskapen utnyttjade samma produktionslinjer för att tillverka både den berörda produkten och flera andra produkter av rostfritt stål. Ett av företagen håller på att uppföra nya produktionsanläggningar. Produktionskapaciteten hos det tredje företaget, som utnyttjade en produktionslinje nästan uteslutande för den berörda produkten, ökade från index 100 år 1999 till index 141 under undersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet hos denna tillverkare sjönk från omkring 75 % 1999 till cirka 50 % under undersökningsperioden. Även om det på grundval av tillgängliga uppgifter inte var möjligt att för de två förstnämnda tillverkarna klart och tydligt hänföra produktionskapaciteten till den berörda produkten, fanns det inget i dessa uppgifter som kunde vederlägga slutsatsen att kapacitetsutnyttjandet hade sjunkit.

Investeringar

(51) Utvecklingen av produktionskapaciteten avspeglas i investeringsutvecklingen. De sammanlagda investeringarna ökade från 55 miljoner euro till 125 miljoner euro 2001 och uppgick till 79 miljoner euro under undersökningsperioden. Sammantaget ökade de med 43 % under skadeundersökningsperioden. Investeringarna avsåg huvudsakligen anläggningstillgångar, såsom nya produktionslinjer och en ny fabrik, och syftade alla till att öka effektiviteten i produktionen.

Försäljning och marknadsandel

(52) Mellan 1999 och undersökningsperioden ökade gemenskapsindustrin sin försäljning på den öppna marknaden i gemenskapen från 110115 ton till 116768 ton, eller med 6 %. Denna procentuella ökning ligger emellertid långt under ökningen av den totala förbrukningen i gemenskapen. Försäljningen under undersökningsperioden understeg nivån år 2000. Medan försäljningen på den öppna marknaden endast ökade med 6 %, steg försäljningen på den företagsinterna marknaden med 15 %. Eftersom de företagsinterna kunderna inte fritt får välja leverantör, torde denna ökning kunna ses som den potentiella ökningen på den öppna marknaden i avsaknad av dumpning.

Tabell 3 Försäljning på den öppna marknaden

>Plats för tabell>

Tabell 4 Företagsintern försäljning

>Plats för tabell>

(53) Gemenskapsindustrins andel av den öppna marknaden sjönk med 6 procentenheter under skadeundersökningsperioden, från 70 % till 64 %, vilket visar att gemenskapsindustrin inte till fullo kunde dra nytta av den positiva marknadsutvecklingen. Förlusten av marknadsandel motsvarar ökningen av marknadsandelen för importen med ursprung i det berörda landet (se skäl 42).

Tabell 5

>Plats för tabell>

Priser

(54) Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris på den totala marknaden (den öppna och den företagsinterna marknaden) ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Medan priserna ökade med 5 % 2000 och med 8 % 2001, var de stabila, och minskade till och med något, mellan 2001 och undersökningsperioden. Priserna på den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden låg på samma nivå (se skäl 42).

Lönsamhet

(55) Gemenskapsindustrins genomsnittliga vägda lönsamhet ökade från 4,4 % 1999 till 7,5 % under undersökningsperioden.

(56) Lönsamhetsutvecklingen kan vid första anblicken förefalla positiv, men det visar sig vid en närmare undersökning att lönsamheten i själva verket är otillfredsställande. Den berörda produktens särdrag måste uppmärksammas. På den marknad som den tillhör är vinsten normalt betydligt högre än den som generellt uppnås inom industrin för rostfritt stål. Den normalt högre lönsamheten för den berörda produkten beror på följande faktorer:

- Den marknad som den berörda produkten är avsedd för (huvudsakligen marknaden för avgassystem inom bilindustrin) kännetecknas av en i stort sett stabil efterfrågan och den är avskärmad från de normala konjunktursvängningarna. Den berörda produkten innehåller som mest en mycket låg tillsats av nickel, vilket gör att den är billigare än andra kvaliteter av rostfritt stål med högre tillsatser av detta legeringsämne. Den låga kostnaden för den berörda produkten i jämförelse med andra kvaliteter av rostfritt stål gör att den är särskilt lämplig som ersättningsprodukt under en konjunkturnedgång. Medan biltillverkningen i EU stagnerade under skadeundersökningsperioden (med en nedgång från 16978400 tillverkade enheter 1999 till 16943700 tillverkade enheter 2002), ökade förbrukningen av den berörda produkten med 16 % (se skäl 41). Detta tyder på att användarna av den berörda produkten, och deras kunder i sin tur, ökade sina inköp av den berörda produkten och minskade sina inköp av andra, dyrare kvaliteter av rostfritt stål. Denna slutsats bekräftades under undersökningens gång av de företag som utgör gemenskapsindustrin.

- Såsom redan nämnts innehåller den berörda produkten, i motsats till de flesta andra produkter av rostfritt stål, som mest en mycket låg tillsats av nickel, ett mycket rörligt kostnadselement som fluktuerar väsentligt och kan ge lägre vinstmarginaler.

(57) Det oenhetliga lönsamhetsmönster som nämnts ovan bekräftas av de för närvarande skiljaktiga lönsamhetstendenser som företagen i gemenskapsindustrin redovisat för produktionen av rostfritt stål allmänt å ena sidan, och för den berörda produkten å andra sidan (se tabell 6).

Tabell 6

>Plats för tabell>

(58) Marknaden för den berörda produkten kännetecknas alltså normalt av mycket stabilare vinst- och prisnivåer.

Kassaflöde, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital

(59) Uppgifterna om kassaflöde och avkastning på investeringar lämnades avseende den totala produktionen för de företag som utgjorde gemenskapsindustrin, eftersom två av dem inte kunde fördela sina uppgifter på den berörda produkten.

(60) Det totala kassaflödet netto från rörelsen ökade på denna grundval från minus 2357710 euro 1999 till plus 188109683 euro under undersökningsperioden.

Tabell 7

>Plats för tabell>

(61) Denna utveckling överensstämde med det kassaflöde för den berörda produkten som kunde konstateras för ett av företagen. Det är emellertid inte möjligt att dra någon meningsfull slutsats beträffande det kassaflöde som den berörda produkten ensam genererade, eftersom två av företagen också utnyttjar sina produktionslinjer för att tillverka en rad andra produkter av rostfritt stål och avskrivningarna inte kan fördelas på de enskilda produkterna. Den genomsnittliga avkastningen på arbetande kapital ökade för de tre företagen från 3,6 % 1999 till 6,9 % under undersökningsperioden.

Tabell 8

>Plats för tabell>

(62) Vad så slutligen gäller förmågan att anskaffa kapital har det visat sig att företagen i gemenskapsindustrin framför allt förlitar sig på finansiering från andra enheter i företagsgruppen för sin upplåning, vilket tyder på att möjligheterna att anskaffa kapital inte är direkt beroende av deras årliga resultat och den därav följande betalningsförmågan. Utvecklingen av denna indikator är därför inte relevant för skadeanalysen. Beträffande företagens möjligheter att anskaffa kapital via eget kapital kan konstateras att inget av de tre företagen är noterat på fondbörsen eller på någon annan form av sekundärmarknad.

Lager

(63) Lagerutvecklingen är ingen meningsfull skadeindikator i det här förfarandet. Företagen i gemenskapsindustrin har angett att de tillverkar den berörda produkten endast på beställning och därför inte håller några lager, utom av leveransrelaterade eller logistiska skäl, och i så fall endast i obetydliga kvantiteter. Eventuella lagerförändringar sker därför endast för att logistiken kräver det och beror inte på en försämrad marknadssituation.

Sysselsättning och löner

(64) Sysselsättningen i gemenskapsindustrin minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. De totala lönerna ökade med 5 % under samma period.

Produktivitet

(65) Produktiviteten ökade, om man ser till hela marknaden, med 31 % under skadeundersökningsperioden. Den steg med 17 % 2000, förblev i stort sett oförändrad 2001 och ökade sedan igen med 14 % under undersökningsperioden. Utvecklingen förklaras av gemenskapsindustrins stora investeringssatsningar (se skäl 49).

Tillväxt

(66) Det bör noteras att gemenskapsindustrins andel av den öppna marknaden sjönk med 6 %, vilket visar att dess tillväxt låg långt under tillväxten på den samlade marknaden (som ökade med 16 %).

Dumpningsmarginalens storlek

(67) Med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet kan verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbara.

6. Slutsats om skada

(68) Importen från Förenta staterna har ökat betydligt, både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel. Marknadsandelen för denna import ökade under skadeundersökningsperioden med mellan sex och åtta procentenheter. Importen pressade dessutom priserna, vilket bland annat framgår av det betydande prisunderskridande som konstaterats på de områden där den amerikanska exportören och gemenskapsindustrin konkurrerade om samma kunder.

(69) Även om många av de ekonomiska skadeindikatorerna utvecklades positivt (detta gällde för priser, lönsamhet, försäljning, investeringar, kassaflöde, avkastning på investeringar, tillverkningskapacitet och produktivitet), framgår det av en mera djupgående analys att väsentlig skada föreligger. För det första försvagades gemenskapsindustrins ställning på marknaden väsentligt, vilket visas av den betydande förlusten av marknadsandel. Såsom redovisas ovan minskade vidare gemenskapsindustrins priser mellan 2001 och undersökningsperioden vilket i sin tur, trots betydande produktivitetsförbättringar tack vare personalneddragningar och investeringar, resulterade i en lägre lönsamhet än den som konstaterats för 1997 när det inte förekom någon dumpning. Den höga dumpningsmarginalen på 69,7 % visar att den exporterande tillverkaren skulle behöva höja sitt exportpris med 69,7 % för att undanröja dumpningen. Detta skulle resultera i att denna tillverkare fick en betydligt lägre marknadsandel. Det är rimligt att dra slutsatsen att gemenskapsindustrin skulle kunna överta större delen av, kanske hela, det utrymme på marknaden som den exporterande tillverkaren skulle lämna efter sig. Slutligen bör framhållas att priserna på den företagsinterna marknaden också påverkas av den dumpade importen. Undersökningen visade att de priser som tas ut av de företagsinterna kunderna skall, enligt avtal, spegla marknadsförhållandena. Eftersom de företagsinterna kunderna ingick i samma företagsgrupp som gemenskapsindustrin tog den, konstaterades det, ut ungefär samma priser av de kunderna som den gjorde av oberoende kunder, för att inte äventyra företagsgruppens samlade konkurrensförmåga.

(70) Därför dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada.

D. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(71) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer än den dumpade importen som skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada samtidigt undersöktes också, så att den eventuella skada som dessa andra faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

2. Verkningar av den dumpade importen

(72) Importen från Förenta staterna ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden, med 127 % uttryckt i volym och med mellan sex och åtta procentenheter uttryckt som marknadsandel. Priserna på importen med ursprung i Förenta staterna underskred avsevärt, med 13,2 %, gemenskapsindustrins priser (se skäl 44 ff.)

(73) Vilka verkningar den dumpade importen fått belyses också av beslutet av några användare, som stod för 13 % av den totala förbrukningen under undersökningsperioden, att byta leverantör och att köpa produkten från amerikanska tillverkare i stället för från gemenskapsindustrin. Medan dessa förbrukare i regel bara köpte marginella kvantiteter från de amerikanska tillverkarna i början av skadeundersökningsperioden, var de numera avnämare av upp till 47 % av den enda samarbetsvilliga amerikanska tillverkarens export. Detta understryker att den amerikanska tillverkaren ökade sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden på gemenskapsindustrins bekostnad.

(74) Mellan 1999 och undersökningsperioden motsvarade gemenskapsindustrins förlust av marknadsandelar på sex procentenheter ökningen av den amerikanska importens marknadsandel. Särskilt under 2001 sjönk gemenskapsindustrins försäljning, uttryckt som marknadsandel, jämfört med de föregående åren, medan marknadsandelen för importen från Förenta staterna samtidigt ökade med mellan sex och sju procentenheter. Gemenskapsindustrins försäljning till företagsinterna kunder har däremot varit stabil sedan 2000.

(75) Förlusten av marknadsandel och den otillräckliga prisnivån sammanföll vidare med den skadliga situationen för gemenskapsindustrin, vilken visade sig i otillräcklig lönsamhet och en ogynnsam utveckling av löner och sysselsättning.

3. Verkan av andra faktorer

Import från andra tredjeländer

(76) Importen från andra länder utanför gemenskapen ökade från 1425 ton 1999 till 5893 ton under undersökningsperioden och denna imports marknadsandel steg från 0,9 % 1999 till 3,2 % under samma period. Merparten av denna import hade sitt ursprung i Japan. Enligt Eurostats uppgifter var emellertid de genomsnittliga priserna på den berörda produkt som importerades från andra tredjeländer högre än motsvarande priser på importen med ursprung i Förenta staterna och motsvarande priser i Europeiska unionen. Denna import kan därför inte ha vållat gemenskapsindustrin någon skada.

Icke-klagande tillverkare i gemenskapen

(77) De icke-klagande tillverkarna av den berörda produkten i gemenskapen hade en marknadsandel på omkring 18 % under undersökningsperioden. Deras försäljningsvolym minskade under skadeundersökningsperioden med 4 %, deras marknadsandel med fyra procentenheter. De icke-klagande tillverkarnas genomsnittliga priser ligger dessutom på samma nivå som de klagande tillverkarnas genomsnittliga priser. Allt detta tyder på att de befinner sig i ungefär samma situation som gemenskapsindustrin, dvs. att de har lidit skada på grund av den dumpade importen. Det är därför inte möjligt att dra slutsatsen att de andra tillverkarna i gemenskapen vållade gemenskapsindustrin skada.

Kvalitets- och servicefördelar hos den berörda produkt som importeras från Förenta staterna

(78) Undersökningen visade att den berörda produkt som importerades från Förenta staterna inte hade några betydande kvalitetsfördelar eller tekniska fördelar.

(79) Såsom påvisats av företagen i gemenskapsindustrin innebär det faktum att gemenskapsindustrin inte håller några lager av den berörda produkten, eftersom den tillverkar på beställning för leverans inom en mycket kort tidsrymd, inte att leveranstiderna blir längre än för importen från Förenta staterna. Det finns därför inget som tyder på att kvalitets- eller servicefördelar kan ha vållat någon väsentlig skada.

4. Slutsats beträffande orsakssamband

(80) Det tidsmässiga sambandet mellan den ökade exporten från Förenta staterna, denna exports ökade marknadsandel och det konstaterade prisunderskridandet å ena sidan, och gemenskapsindustrins försämrade situation å andra sidan, leder till den preliminära slutsatsen att dumpad import med ursprung i Förenta staterna vållat den väsentliga skada som gemenskapsindustrin har lidit.

(81) Den otillräckliga utvecklingen av den öppna marknaden avspeglas vidare inte i utvecklingen av den företagsinterna marknaden. Detta har lett till stagnerande priser och begränsad lönsamhet. Det är på den öppna marknaden, där gemenskapsindustrin direkt konkurrerar med import av den berörda produkten, som den skadliga situationen är uppenbar. Indikatorerna för den företagsinterna marknaden, där importen inte konkurrerar direkt med gemenskapsindustrin, har utvecklats positivt.

(82) Undersökningen av två stora användares inköp visade att dessa användare under skadeundersökningsperioden ersatte sina inköp från gemenskapsindustrin med inköp från det amerikanska företaget.

(83) Preliminärt dras också slutsatsen att de icke-klagande tillverkarna i gemenskapen inte kan ha orsakat gemenskapsindustrins negativa utveckling eftersom, av deras svar på kommissionens frågor att döma, också de har lidit skada av den dumpade importen. Slutligen visade undersökningen att den berörda produkt som importerades från Förenta staterna inte hade några väsentliga kvalitetsfördelar eller tekniska fördelar jämfört med den produkt som tillverkades i gemenskapen.

(84) Kommissionen har inte funnit några andra faktorer som skulle kunna förklara försämringen av gemenskapsindustrins situation.

(85) Eftersom kommissionen vid sin undersökning på ett korrekt sätt analyserat alla kända faktorer och preliminärt konstaterat att deras verkningar inte i något fall var sådana att de bröt orsakssambandet mellan dumpningen och skadan, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet har vållat den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

E. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledning

(86) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen övervägde kommissionen huruvida, vid en helhetsbedömning, införandet av antidumpningsåtgärder skulle strida mot gemenskapens intresse. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en undersökning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och handlarnas samt produktanvändarnas intresse.

(87) För att kunna bedöma de sannolika verkningarna av att åtgärder införs respektive inte införs begärde kommissionen in uppgifter från alla parter som den visste var berörda eller som hade givit sig till känna. Med detta som grund sände kommissionen frågeformulär till gemenskapsindustrin, tre andra tillverkare i gemenskapen, sju importörer, tio användare samt sexton råvaruleverantörer. Svar inkom från de tre tillverkare som utgjorde gemenskapsindustrin, tre andra tillverkare i gemenskapen, sex närstående importörer samt sju användare.

(88) På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatserna om dumpning, gemenskapsindustrins situation och orsakssamband, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder i just det här fallet.

2. Gemenskapsindustrin

(89) Såsom anges i skäl 68 och nedan har gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada.

(90) Om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsindustrin få möjlighet att nå den lönsamhetsnivå som den skulle ha kunnat nå utan någon dumpning samt dra nytta av utvecklingen på gemenskapsmarknaden.

(91) Om antidumpningsåtgärder inte införs kommer gemenskapsindustrin däremot sannolikt att fortsätta att utvecklas negativt. Särskilt kommer marknadsandelen att sjunka ytterligare och lönsamheten fortsatt ligga under den nivå som skulle kunna uppnås för den berörda produkten om det inte förekom någon dumpning.

3. Användare

(92) Användarna av den berörda produkten utgörs främst av företag som tillverkar avgassystem för bilindustrin. De är huvudsakligen etablerade i Förenade kungariket, Italien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien. De samarbetsvilliga användarna svarade för cirka 24 % av förbrukningen på den öppna marknaden under undersökningsperioden. De svarade emellertid för 91 % av den totala importen från Förenta staterna under undersökningsperioden. Även om uppgifterna från de samarbetsvilliga användarna sålunda var mycket representativa när det gäller situationen för de användare som köpte produkten från Förenta staterna, möjliggjorde de inte någon korrekt bild avseende övriga användare, som inte köpte produkten från Förenta staterna i samma utsträckning. Denna analys bör därför ses mot bakgrund av denna begränsning.

(93) Samtliga samarbetsvilliga användare motsatte sig att det införs antidumpningsåtgärder. De hävdade att de i så fall skulle lida förluster och antydde att de kanske skulle komma att tvingas flytta ut verksamheten från EU.

(94) Den berörda produkten representerar genomsnittligt 15 % av den totala kostnaden för att tillverka avgassystem. Såsom anges i skäl 42 hade importen från Förenta staterna under undersökningsperioden en marknadsandel på mellan 12 % och 14 %. I värsta fall, om importörerna lät hela tullbeloppet slå igenom i form av ett högre pris och med beaktande av nuvarande marknadsandel för importen från Förenta staterna, skulle därför den totala produktionskostnaden för samtliga avgassystem öka med omkring 0,4 %.

(95) Införandet av antidumpningsåtgärder skulle vidare inte leda till något bristande utbud av den berörda produkten för användarna: syftet med åtgärderna är inte att förhindra import av den berörda produkten från Förenta staterna utan att återupprätta rättvisa konkurrensbetingelser. Som redan nämnts har gemenskapsindustrin ökat sina investeringar i anläggningar och maskiner med anknytning till den berörda produkten med 43 %. Ett företag särskilt (det mest representativa när det gäller försäljningsvolym) ökade sin produktionskapacitet med 41 % under skadeundersökningsperioden. Även om de amerikanska tillverkarna skulle besluta att upphöra att exportera den berörda produkten skulle detta inte leda till något bristande utbud: tillverkarna i gemenskapen är nämligen de största leverantörerna av den berörda produkten i världen och har tidigare alltid skapat tillräckligt med kapacitet för att kunna täcka en ökad efterfrågan.

4. Icke-närstående importörer

(96) Frågeformulär sändes till ett antal importörer som enligt vad som påstods var icke-närstående importörer. Ingen av dem besvarade frågeformuläret. Med tanke på den bristande samarbetsviljan dras preliminärt slutsatsen att de icke-närstående importörerna inte skulle komma att påverkas negativt i någon betydande utsträckning om antidumpningsåtgärder införs.

5. Konkurrens och handelssnedvridande effekter

(97) Det amerikanska företaget påstod att gemenskapsindustrin var starkt koncentrerad och att den tidigare tillämpat konkurrensbegränsande metoder. Det bör emellertid noteras att koncentrationsnivån inte skulle komma att förändras som ett resultat av att antidumpningsåtgärder införs. Även om ett företag innehar en stark ställning på marknaden innebär för övrigt detta inte automatiskt att denna ställning missbrukas.

(98) Det bör vidare understrykas att avsikten med antidumpningsåtgärder är att återupprätta rättvisa konkurrensbetingelser på gemenskapsmarknaden, inte att utesluta eller begränsa antalet deltagare på marknaden.

(99) Det finns sex tillverkare i gemenskapen av den berörda produkten, nämligen följande:

- Ugine SA, Frankrike

- Ugine & ALZ Belgium NV, Belgien

- ThyssenKrupp Acciai Speciali Terni SpA, Italien

- ThyssenKrupp Nirosta GmbH, Tyskland

- Acerinox SA, Spanien

- Avesta Polarit Oyj Abp, Förenade kungariket

(100) Av de ovannämnda företagen tillhör Ugine, Frankrike, och Ugine ALZ, Belgien, respektive ThyssenKrupp Terni och ThyssenKrupp Nirosta samma koncern (Arcelor respektive ThyssenKrupp Steel).

(101) Även om man antar att det inte finns någon konkurrens mellan företag som är integrerade inom en och samma koncern, förekommer det icke desto mindre en betydande konkurrens i gemenskapen eftersom det finns fyra andra leverantörer av den berörda produkten som konkurrerar.

(102) Även om det extremfallet skulle inträffa att de amerikanska företagen beslutar sig för att upphöra att exportera den berörda produkten efter det att antidumpningsåtgärder införts, skulle det fortfarande finnas ett stort antal leveranskällor och, än viktigare, skulle leveranserna från Japan kunna öka.

(103) Ingen bevisning om något konkurrensbegränsande uppträdande från gemenskapsindustrins sida under skadeundersökningsperioden lämnades för övrigt.

6. Slutsats beträffande gemenskapens intresse

(104) Med beaktande av de ovannämnda faktorerna dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningsåtgärder.

F. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(105) De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin. Vid beräkningen av den tull som är nödvändig för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och att uppnå en samlad vinst före skatt på den nivå som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import.

(106) Undersökningen har visat att de företag i gemenskapen som tillverkar rostfritt stål har uppnått en rimlig lönsamhet tack vare att de sänkt sina tillverkningskostnader och ökat sin produktivitet under de senaste fem åren. För den berörda produkten finns förutsättningar att nå en lönsamhetsnivå som är stabilare och högre än den som i allmänhet noteras för de företag som tillverkar rostfritt stål (se skäl 56).

(107) Under perioder när det inte förekom någon dumpad import (dvs. 1997) hade gemenskapsindustrin en vinstmarginal på 8,35 % för den berörda produkten. Såsom redovisas i skäl 51 gjorde denna industri emellertid efter 1997 stora investeringar i produktionsteknik, vilket resulterade i betydande kostnadsminskningar och en avsevärd produktivitetshöjning (+ 31 % under skadeundersökningsperioden).

(108) Såsom nämns i skäl 56 ff. är vinsten för den berörda produkten, på grund av produktens särskilda egenskaper och den marknad på vilken den används, vanligen högre än för andra produkter av rostfritt stål som i större utsträckning är underkastade konjunktursvängningarna. Det är också (se skäl 69) rimligt att dra slutsatsen att gemenskapsindustrin i avsaknad av dumpning skulle ha ökat sin försäljning och därför sin tillverkning och genom ökade stordriftsfördelar kunnat sänka sina kostnader ytterligare.

(109) Under perioder när det inte förekom någon dumpad import (dvs. 1997) hade gemenskapsindustrin en vinstmarginal på 8,35 % för den berörda produkten. Efter 1997 genomförde gemenskapsindustrin emellertid stora investeringar: den anlade nya tekniskt avancerade fabriker och produktionslinjer och lyckades därigenom sänka de direkta tillverkningskostnaderna och avsevärt höja produktiviteten. Som nämns i skäl 65 ökade produktiviteten med 31 % under skadeundersökningsperioden. Om det inte förekommer någon dumpning torde man därför kunna förvänta att vinstmarginalen blir högre än den marginal på 8,35 % som uppnåddes 1997.

(110) Mot denna bakgrund anser kommissionen preliminärt att en vinstmarginal på 9 % före skatt bör användas för den berörda produkten, eftersom gemenskapsindustrin lyckades uppnå en marginal på 8,35 % när det inte förekom någon dumpning och innan de gjorde sina stora investeringar.

(111) Den nödvändiga prisökningen fastställdes sedan på grundval av en jämförelse i samma handelsled mellan det vägda genomsnittliga importpriset, sådant detta fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset för den likadana produkt som sålts av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden. Liksom när det gällde beräkningen av prisunderskridandet gjordes beräkningen av skademarginalen på grundval av jämförbara typer som sålts till samma kunder.

(112) Det icke-skadevållande priset erhölls genom att gemenskapsindustrins försäljningspris justerades med hänsyn till den ovan nämnda vinstmarginalen på 9 %. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

2. Provisoriska åtgärder

(113) Mot bakgrund av det ovanstående bör i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen en preliminär antidumpningstull införas på import av den berörda produkten med ursprung i Förenta staterna, på nivån för den konstaterade skademarginalen eftersom denna är lägre än dumpningsmarginalen.

(114) På grundval av ovanstående uppgår satserna för den preliminära tullen till följande:

>Plats för tabell>

(115) Den individuella företagsspecifika antidumpningstullsats som anges i detta beslut har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. Den återspeglar således den situation som konstaterats för företaget i fråga i samband med undersökningen. Denna tullsats är därmed (till skillnad från den landsomfattande tull som gäller "alla andra företag") endast tillämplig på import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av detta företag, alltså av det specifika rättssubjekt som nämns. Importerade produkter vilka tillverkats av något annat företag som inte, med angivande av företagets namn och adress, särskilt nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är det specifikt nämnda företaget närstående, kan inte omfattas av dessa satser. För dem måste i stället den tullsats som gäller för "alla andra företag" tillämpas.

(116) Eventuella ansökningar om tillämpning av denna individuella företagsspecifika antidumpningstullsats (t. ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen(6) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer vid behov, efter samråd med rådgivande kommittén, att ändra förordningen för att beakta detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

G. SLUTBESTÄMMELSE

(117) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som givit sig tillkänna inom den tid som angivits i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla undersökningsresultat i denna förordning när det gäller införande av tullar är preliminära och kan behöva omprövas inför fastställandet av eventuella slutgiltiga åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av vissa platta produkter av rostfritt stål, kallvalsade men inte vidare bearbetade, innehållande mindre än 0,15 viktprocent kol och minst 10,5 men högst 18 viktprocent krom och mindre än 2,5 viktprocent nickel, av standardkvaliteterna AISI 409/409L (EN 1.4512), AISI 441 (EN 1.4509) och AISI 439 (EN 1.4510), som omfattas av KN-nummer ex 7219 31 00 (TARIC-nummer 7219 31 00 10 ), ex 7219 32 90 (TARIC-nummer 7219 32 90 10 ), ex 7219 33 90 (TARIC-nummer 7219 33 90 10 ), ex 7219 34 90 (TARIC-nummer 7219 34 90 10 ), ex 7219 35 90 (TARIC-nummer 7219 35 90 10 ), ex 7220 20 10 (TARIC-nummer 7220 20 10 10 ), ex 7220 20 39 (TARIC-nummer 7220 20 39 10 ), ex 7220 20 59 (TARIC-nummer 7220 20 59 10 ) och ex 7220 20 99 (TARIC-nummer 7220 20 99 10 ), med ursprung i Förenta staterna.

2. Följande preliminära antidumpningstullsatser skall tillämpas på den produkt som anges i punkt 1:

>Plats för tabell>

3. För att den produkt som avses i punkt 1 skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall en säkerhet ställas som motsvarar den preliminära tullens belopp.

4. Om inte annat anges skall bestämmelserna i gemenskapens tullkodex och därmed sammanhängande lagstiftning tillämpas.

Artikel 2

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad från dagen för den här förordningens ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för dess antagande, lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda av kommissionen.

2. Berörda parter får, i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96, begära att bli hörda när det gäller analysen av gemenskapens intresse och får inom en månad från dagen för den här förordningens ikraftträdande lämna synpunkter beträffande dess tillämpning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas under en period av sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 september 2003.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 305, 7.11.2002, s. 1.

(3) EGT C 314, 17.12.2002, s. 3.

(4) Av sekretesskäl anges endast intervall.

(5) Dessa användare svarade för 13 % av den totala förbrukningen och var avnämare av 47 % av det enda samarbetsvilliga amerikanska företagets export.

(6) Europeiska kommissionen Generaldirektorat Handel

J-79 05/16

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel