Kommissionens förordning (EG) nr 510/2003

av den 20 mars 2003

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av parakresol med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (nedan kallad "grundförordningen"), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1972/2002(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 27 juni 2002 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat "tillkännagivandet om inledande") som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av parakresol (nedan kallat "p-kresol") med ursprung i Kina.

(2) Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 13 maj 2002 av Degussa Knottingley Ltd, som är den enda tillverkaren i gemenskapen och således svarar för 100 % av produktionen av p-kresol i gemenskapen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och därav följande väsentlig skada och denna bevisning ansågs tillräcklig för att det skulle vara motiverat att inleda ett förfarande.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, importörer och handlare som den visste var berörda, deras intresseorganisationer, företrädare för de berörda exportländerna, användare och den klagande gemenskapstillverkaren om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(4) Flera parter lämnade skriftligen synpunkter. Alla parter som inom utsatt tid begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5) Med hänsyn till det stora antal exporterande tillverkare i Kina som nämndes i klagomålet angav kommissionen att det kanske skulle bli nödvändigt att tillämpa ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades alla exporterande tillverkare att ge sig till känna för kommissionen och lämna de uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 april 2001 till 31 mars 2002) som anges i tillkännagivandet om inledande.

(6) Efter att de uppgifter som inlämnats av exporterande tillverkare undersökts, beslutades det till följd av de få svaren att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(7) För att de exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat "marknadsekonomisk status") eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande tillverkare som såvitt känt var berörda. Två exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status och individuell behandling.

(8) Kommissionen sände frågeformulär till de parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som givit sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från den klagande tillverkaren i gemenskapen, två exporterande tillverkare, en tillverkare i det jämförbara landet och sju användare.

(9) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett preliminärt avgörande i fråga om dumpning, därav följande skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

a) Exporterande tillverkare

- Nanjing Jingmei Chemical Co., Ltd, Kina

- Shandong Reipu Chemicals Co., Ltd, Kina

b) Tillverkare i det jämförbara landet

- Merisol USA LLC, Förenta staterna

c) Gemenskapstillverkare

- Degussa Knottingley Ltd, Förenade kungariket

d) Användare

- BASF, Ludwigshafen, Tyskland

(10) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2001 till och med den 31 mars 2002 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av skadeindikatorernas utveckling omfattade perioden från och med den 1 januari 1998 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(11) Den berörda produkten är p-kresol med en renhetsgrad av minst 97 % p-kresol (beräknat på torrsubstansen), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2907 12 00.

(12) P-kresol är en genomskinlig till svagt gul giftig organisk kemikalie som används som utgångsämne i tillverkningen av antioxidanter och finkemikalier som anisaldehyd, solskyddskräm, UV-stabilisatorer osv. Den berörda produkten finns i renhetsgrader mellan 97 % och 99,9 % som alla har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden. De tre typerna av kresol (orto-, meta- och parakresol) har samma summaformel (C7H8O), och metylgruppen sitter också i samma position.

2. Likadan produkt

(13) En exporterande tillverkare och en användare hävdade att p-kresol som tillverkades i gemenskapen inte kunde anses vara jämförbar med den som tillverkades i Kina och exporterades till gemenskapen, eftersom dessa två produkter har olika renhetsgrad. Användaren hävdade att han hade fått problem till följd av att den p-kresol som tillverkades av gemenskapsindustrin varit förorenad. Det framgick emellertid av undersökningen att all p-kresol är likadana produkter, eftersom de har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och huvudsakligen samma användningsområden. Detta bekräftades både av undersökningen på plats hos tillverkaren i gemenskapen och majoriteten av användarna.

(14) Kommissionen fann att p-kresol som tillverkades i Kina för försäljning på den inhemska marknaden och för export till gemenskapen, den produkt som såldes på den inhemska marknaden i det jämförbara landet (Förenade staterna) och den produkt som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapsindustrin hade i stort sett samma fysiska och kemiska egenskaper och samma användningsområden. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

C. DUMPNING

1. Normalvärde

a) Marknadsekonomisk status

(15) Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen skall, vid antidumpningsundersökningar som avser import från Kina, normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1-6 i den artikeln för de exporterande tillverkare som kan visa att de uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i den förordningen, dvs. att marknadsekonomiska förhållanden råder när det gäller tillverkning och försäljning av den berörda produkten.

(16) Två exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status.

- Nanjing Jingmei Chemical Co., Ltd, Nanjing, ett kinesiskt-taiwanesiskt samriskföretag

- Shandong Reipu Chemicals Co., Ltd, Qihe-provinsen, ett helt kinesiskt aktiebolag.

(17) Ansökningarna analyserades med utgångspunkt i de fem kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. Båda företagen uppfyllde de kriterier som krävs, eftersom deras beslut fattas som svar på marknadssignaler och utan större statligt inflytande. De har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpas för alla ändamål. Deras tillverkningskostnader och ekonomiska situation är inte föremål för betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Den rättssäkerhet och stabilitet som krävs för driften är garanterad då båda företagen omfattas av lagar om konkurs och ägandeförhållanden och valutaomräkningen sker till marknadskurser.

(18) Gemenskapsindustrin gavs tillfälle att lämna synpunkter och ifrågasatte i synnerhet om råvarupriserna var marknadspriser. Av den efterföljande undersökningen framgick att de två kinesiska exportörernas priser för de viktigaste råvarorna låg i linje med världsmarknadspriserna och även med gemenskapsindustrins inköpspriser. Samråd ägde rum med rådgivande kommittén, som inte motsatte sig kommissionens slutsatser.

b) Jämförbart land

(19) I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen måste normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljas marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade normalvärdet i det jämförbara landet för produkter som var jämförbara med dem som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna.

(20) I tillkännagivandet om inledande av detta förfarande föreslog kommissionen Japan som ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet för Kina.

(21) En exporterande tillverkare opponerade sig mot detta förslag och föreslog Indien som jämförbart land och anförde som främsta skäl att den indiska tillverkarens kostnadsstruktur liknade de kinesiska tillverkarnas kostnadsstruktur. Företrädarna för gemenskapsindustrin motsatte sig förslaget att Indien skulle användas som jämförbart land på grundval av att de indiska tillverkarnas inhemska försäljning till oberoende kunder efter vad som påstods inte var representativ.

(22) Kommissionen kontaktade alla kända tillverkare av p-kresol utanför Europeiska gemenskapen och Kina (en tillverkare i Indien, en i Japan och en i Förenta staterna). Tillverkarna i Japan och Indien vägrade att samarbeta i förfarandet. Dessutom var den allra största delen av tillverkningen i Indien avsedd för företagsintern användning. Den amerikanska tillverkarens försäljning var representativ, eftersom den inhemska försäljningen uppgick till minst 5 % av exporten till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Kina och det inte finns några betydande importbegränsningar. Kommissionen beslutade därför att använda Förenta staterna som ett lämpligt jämförbart land.

c) Fastställande av normalvärde för samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status

(23) I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om försäljningen på hemmamarknaden av p-kresol var representativ, dvs. om den totala volymen av sådan försäljning uppgick till minst 5 % av volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. Undersökningen visade att försäljningen på hemmamarknaden var representativ.

(24) Därefter undersökte kommissionen om företagets inhemska försäljning kunde anses ha ägt rum vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. I detta syfte fastställdes den andel av den inhemska försäljningen till oberoende kunder som inte skedde med förlust under undersökningsperioden.

(25) Eftersom mindre än 10 % av de båda berörda kinesiska exporterande tillverkarnas inhemska försäljning av den likadana produkten under undersökningsperioden var lönsam måste normalvärdet konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerades på grundval av varje exporterande tillverkares egna kostnader för tillverkning plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Eftersom de exporterande tillverkarnas inhemska försäljning av den likadana produkten var representativ i enlighet med definitionen i artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. den inhemska försäljningen för varje företag uppgick till minst 5 % av respektive företags export av den berörda produkten, kunde företagens egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader användas. För vinstmarginalen användes i enlighet med artikel 2.6 b i grundförordningen vinstmarginalen för samma generella produktkategori på hemmamarknaden. Denna vinstmarginal kunde användas då ett antal av de produkter som såldes tillhör samma generella produktkategori, eftersom de är organiska baskemikalier (såsom natriumsulfit osv.).

d) Fastställande av normalvärde i det jämförbara landet

(26) I syfte att fastställa om försäljningen på den amerikanska marknaden av produkter som är jämförbara med dem som de kinesiska exporterande tillverkarna sålde till gemenskapen ägde rum vid normal handel, jämfördes de inhemska försäljningspriserna med den totala produktionskostnaden (dvs. tillverkningskostnaden plus försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader). Eftersom mindre än 20 % av försäljningsvolymen av den typ som såldes på den inhemska marknaden såldes med förlust och den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden var lägre än det vägda genomsnittliga försäljningspriset fastställdes normalvärdet till det vägda genomsnittliga priset för alla transaktioner.

(27) Till följd av detta fastställdes normalvärdet till det vägda genomsnittliga inhemska försäljningspris som den samarbetsvilliga tillverkaren i Förenta staterna tog ut av oberoende kunder.

2. Exportpris

(28) Exportpriserna för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av det pris som faktiskt betalades eller skulle betalats för produkten när den såldes till den första oberoende köparen i gemenskapen.

(29) Till följd av bristande samarbete fastställdes exportpriset för övriga exporterande tillverkare i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Eftersom inga andra källor var tillgängliga beräknades exportpriserna på grundval av de samarbetsvilliga tillverkarnas genomsnittliga vägda exportpris för den produkttyp som såldes av tillverkaren i det jämförbara landet. Det gick inte att använda uppgifter från Eurostat eftersom den berörda produkten endast utgör en del av ett KN-nummer som alltså även omfattar andra produkter med en annorlunda prisstruktur.

3. Jämförelse

(30) För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik skulle kunna säkerställas när det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes i tillämpliga och motiverade fall för transport-, försäkrings-, hanterings-, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner.

(31) Jämförelsen för icke samarbetsvilliga tillverkare gjordes på grundval av en jämförelse mellan de samarbetsvilliga tillverkarnas genomsnittliga exportpris, enligt definitionen i skäl 29, och normalvärdet i det jämförbara landet, enligt definitionen i skäl 27.

4. Dumpningsmarginal

(32) I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna, som fastställts enligt ovan. Den preliminära dumpningsmarginalen uttrycktes i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull.

(33) Marginalerna uppgår till följande:

>Plats för tabell>

D. SKADA

1. Definition av gemenskapsindustrin

(34) Den enda samarbetsvilliga gemenskapstillverkaren svarade för 100 % av tillverkningen av p-kresol i gemenskapen under undersökningsperioden.

(35) En användare och en exporterande tillverkare hävdade att en av användarna också tillverkade p-kresol för företagsintern användning. Undersökningen visade dock att denna användare inte tillverkade p-kresol utan en blandning av isomerer. Denna blandning av isomerer bearbetas vidare utan att p-kresol avskiljs. Blandningen omfattas inte av den definition av produkten som anges i skäl 11. I samband med denna undersökning anses den berörda användaren därför inte tillverka den berörda produkten.

(36) Den enda gemenskapstillverkaren anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(37) Eftersom gemenskapsindustrin således endast utgjordes av en tillverkare var det nödvändigt att indexera alla uppgifter rörande denna tillverkare med hänsyn till behovet att skydda konfidentiella uppgifter.

2. Fastställande av relevant marknad i gemenskapen

(38) För att man skulle kunna avgöra om gemenskapsindustrin hade lidit skada och fastställa nivåer för förbrukning och olika ekonomiska indikatorer avseende gemenskapsindustrins situation, undersöktes om och i vilken utsträckning den efterföljande användningen av gemenskapsindustrins tillverkning av den berörda produkten borde beaktas i denna analys.

(39) P-kresol används som utgångsämne till andra kemiska produkter (främst antioxidanter och finkemikalier såsom solskyddskrämer) inom företagsgruppen eller säljs i egenskap av sådant till en närstående eller icke närstående tredje part. Det första alternativet kallas företagsintern användning.

(40) I samband med denna undersökning ansågs företagsintern användning föreligga när produktionen levererades inom företagsgruppen för vidare bearbetning i senare led i produktionskedjan. Vid företagsintern användning skedde försäljningen till icke-marknadsmässiga internpriser eller till ett företag som inte fritt kunde välja leverantör. Följaktligen måste den företagsinterna användningen analyseras vad gäller tillverkad kvantitet och dess andel av den sammanlagda försäljningen. I alla övriga fall ansågs försäljning på den öppna marknaden föreligga.

(41) För att ge en så fullständig bild som möjligt av gemenskapsindustrins situation har kommissionen inhämtat och analyserat uppgifter beträffande all verksamhet som rör p-kresol och fastställt om p-kresol varit avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. Det konstaterades att p-kresol avsedd för företagsintern användning inte berördes direkt av importen. Den produktion som var avsedd för försäljning på den öppna marknaden däremot konstaterades konkurrera direkt med importen, eftersom den avsattes under normala konkurrensförhållanden, dvs. i en situation där kunden fritt kunde välja leverantör. Uppmärksamheten riktades därför mot den öppna marknaden. När det var motiverat analyserade kommissionen uppgifter om försäljningen på den öppna marknaden och om företagsintern användning tillsammans, men i den utsträckning det var möjligt analyserades leveranser för den öppna marknaden och leveranser för företagsintern användning också separat.

(42) På grundval av denna undersökning konstaterades att det var rimligt att analysera vissa ekonomiska indikatorer avseende gemenskapsindustrin för den samlade verksamheten. Produktion (för både företagsintern användning och försäljning på den öppna marknaden), kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning och produktivitet är sålunda beroende av den samlade verksamheten, vare sig den produkt som tillverkats överförs till ett senare led inom en företagsgrupp för ytterligare bearbetning eller säljs på den öppna marknaden.

(43) De övriga ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin analyserades och bedömdes med avseende på den situation som råder på den öppna marknaden, särskilt där marknadsförhållandena är mätbara och där transaktionerna sker under normala marknadsvillkor, vilket innebär rätt att fritt välja leverantör. Det rör sig om försäljningsvolymer och försäljningspriser på gemenskapens marknad samt exportvolymer och exportpriser. Förbrukning och marknadsandelar fastställdes sålunda på grundval av volymen på försäljningen på den öppna marknaden och importen.

3. Förbrukning i gemenskapen

(44) Den synbara förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapens marknad, med undantag för företagsintern användning, och statistik över importvolymen från både det berörda landet och andra tredjeländer.

(45) Som nämnts ovan konstaterades att inte enbart p-kresol utan även andra produkter importeras till gemenskapen enligt KN-nummer ex 2907 12 00. Dessutom finns varken annan offentlig statistik eller andra offentliga undersökningar att tillgå beträffande användningen av p-kresol. Uppskattningen av importen måste därför göras på grundval av de samarbetsvilliga användarnas svar på frågeformulären och på kontrollerade uppgifter från de kinesiska exporterande tillverkarna. Det konstaterades att de samarbetsvilliga användarna står för nästan all import av p-kresol.

(46) På denna grundval ökade förbrukningen i gemenskapen med ca 45 % mellan 1998 och undersökningsperioden (från 8780 ton till 12770 ton). Mellan 1998 och 2000 ökade förbrukningen med 62 % för att därefter sjunka med 11 % mellan 2000 och undersökningsperioden. I synnerhet mellan 1999 och 2000 skedde en kraftig ökning.

4. Import från det berörda landet

a) Volym och marknadsandel

(47) Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen av p-kresol med ursprung i det berörda landet från 40 ton 1998 till 240 ton 2000 och därefter till 4035 ton under undersökningsperioden.

(48) Marknadsandelen för importen med ursprung i det berörda landet ökade från mindre än 1 % 1998 till mer än 30 % under undersökningsperioden.

b) Priserna för den dumpade importen

(49) Kommissionen undersökte huruvida de kinesiska exporterande tillverkarnas priser underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. För att priserna skulle kunna jämföras justerades de exporterande tillverkarnas priser till cif-nivå, under det att gemenskapstillverkarnas priser justerades till fritt fabrik-nivå.

(50) De prisunderskridandemarginaler som konstaterades på denna grundval, uttryckta i procent av gemenskapstillverkarnas priser, uppgick till följande:

>Plats för tabell>

(51) Av dessa prisunderskridandemarginaler framgick inte hela den effekt som importen hade på priserna på gemenskapens marknad, eftersom priserna redan hade pressats ner, vilket framgår av bristen på lönsamhet inom gemenskapsindustrin som började gå med förlust från 2001.

5. Gemenskapsindustrins situation

5.1 Analys av de faktorer som är relevanta för hela verksamheten, inbegripet försäljning för företagsintern användning

a) Tillverkning

(52) Gemenskapsindustrins tillverkning ökade med 1 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Det skedde en ökning med 28 % fram till 2000 och därefter sjönk tillverkningen med 21 % fram till slutet av skadeundersökningsperioden.

b) Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(53) Även gemenskapsindustrins totala produktionskapacitet ökade (med 17 %) mellan 1998 och undersökningsperioden. Detta hade att göra med moderniseringen av tillverkningsanläggningarna. Kapacitetsutnyttjandet sjönk med 14 % under samma period och nådde, efter att ha nått en höjdpunkt år 2000, sin bottennotering under undersökningsperioden.

c) Investeringar

(54) Gemenskapsindustrin fortsatte under hela skadeundersökningsperioden att göra betydande investeringar i sina tillverkningsanläggningar och ökade till och med sina årliga utgifter för nya investeringar betydligt mellan 1998 och undersökningsperioden (med ca 80 %). Denna utveckling har framförallt samband med investeringar i miljöskydd och investeringar i nya maskiner och ny utrustning i syfte att öka produktionskapaciteten (både 1998 och under undersökningsperioden) och förbättra effektiviteten och produktiviteten.

d) Varulager

(55) Varulagren av färdiga produkter minskade med 60 % mellan 1998 och undersökningsperioden och var små under hela undersökningsperioden. Under undersökningsperioden motsvarade dessa lager mindre än 1 % av all försäljning. Det bör dock noteras att mängden ofärdiga produkter ökade betydligt och låg ovanligt högt under undersökningsperioden.

e) Sysselsättning, produktivitet och löner

(56) Sysselsättningen inom gemenskapsindustrin minskade med 6 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Lönerna ökade från 1998 till undersökningsperioden med ungefär 18 %. Den genomsnittliga produktiviteten mätt i antal tillverkade ton per anställd ökade något under skadeundersökningsperioden.

5.2 Analys av faktorer som är relevanta när det gäller den öppna marknaden

a) Försäljning

(57) Mellan 1998 och undersökningsperioden ökade försäljningen på gemenskapsmarknaden av p-kresol tillverkad i gemenskapen med 23 %. Återigen skedde en ökning fram till år 2000 (med 52 %) som sedan följdes av en minskning mellan 2000 och undersökningsperioden (med 19 %).

b) Marknadsandel

(58) Mellan 1998 och undersökningsperioden förlorade gemenskapsindustrin ungefär 9 procentenheter av sin marknadsandel på gemenskapsmarknaden (vilken uppgick till cirka 51 % under undersökningsperioden). Under samma period ökade den totala förbrukningen med ungefär 45 % och marknadsandelen för import med ursprung i Kina från mindre än 1 % till mer än 30 %.

c) Tillväxt

(59) Såsom nämnts ovan ökade förbrukningen i gemenskapen med ca 45 % mellan 1998 och undersökningsperioden samtidigt som gemenskapsindustrins försäljningsvolym ökade med 23 % och den berörda importen ökade volymmässigt med en faktor 100. Tillväxten av marknaden resulterade således inte i motsvarande ökning av gemenskapsindustrins försäljning. Tvärtom minskade dess marknadsandel med cirka 9 procentenheter mellan 1998 och undersökningsperioden samtidigt som marknadsandelen för den berörda importen ökade från mindre än 1 % till mer än 30 %.

d) Priser

(60) Gemenskapstillverkarnas genomsnittliga nettoförsäljningspriser för p-kresol som tillverkades och såldes i gemenskapen ökade med 10 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Ökningen skedde nästan helt och hållet under 2001. Det bör i detta avseende noteras att priset på en av de viktigaste råvarorna, kaustiksoda, mer än fördubblades under 2001.

e) Lönsamhet, räntabilitet, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital

(61) Den vägda genomsnittliga lönsamheten, uttryckt i vinst/förlust i förhållande till värdet av nettoförsäljningen av p-kresol som tillverkades och såldes i gemenskapen, försämrades mellan 1998 och undersökningsperioden. Lönsamheten var som störst 1999 (mer än 10 %) och började kraftigt minska under 2000 för att bli negativ under 2001 och undersökningsperioden, då den låg på mellan minus 5 % och minus 10 %. Det konstaterades att en amerikansk konkurrent genomförde en aggressiv priskampanj under 2000 som till slut ledde till att denne försvann från marknaden. Till följd av detta gick det bara att i begränsad utsträckning vältra över en ökning av råvarupriserna det året på kunderna. Det bör i detta sammanhang påpekas att priset för de viktigaste råvarorna, toluen och kaustiksoda, ökade med mer än 50 % under skadeundersökningsperioden. Under 2001 började import från det berörda landet komma in i gemenskapen i större volymer och till låga priser, vilket ledde till en ytterligare och ännu större minskning av gemenskapsindustrins lönsamhet.

(62) Även räntabiliteten, uttryckt i vinst/förlust i förhållande till investeringarnas bokförda nettovärde, försämrades.

(63) Det kassaflöde som p-kresol som tillverkades och såldes i gemenskapen gav upphov till minskade kraftigt mellan 1998 och undersökningsperioden. Efter att ha nått en höjdpunkt 1999 blev det negativt under undersökningsperioden.

(64) Det konstaterades att gemenskapsindustrin inte hade haft några svårigheter att anskaffa kapital, utan hade kunnat finansiera sig genom banklån och medel från moderbolaget.

f) Dumpningsmarginalens storlek

(65) Med hänsyn till volymen av och priserna för importen från det berörda landet kan verkningarna av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara försumbara.

6. Slutsats om skada

(66) Gemenskapens förbrukning ökade med ca 45 % från 1998 till undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin kunde dock inte till fullo utnyttja denna utveckling eftersom dess försäljning bara ökade med hälften samtidigt som importen med ursprung i det berörda landet ökade kraftigt, i synnerhet från och med 2000.

(67) När det gäller prisutvecklingen kunde gemenskapsindustrin öka sina försäljningspriser någorlunda mellan 1998 och undersökningsperioden. Prisökningen var dock inte ens tillräcklig för att täcka prisökningarna för råvarorna. Under samma period sjönk priserna för importen från Kina med 30 %. Dessutom skedde den berörda importen under undersökningsperioden till priser som klart underskred de priser som gemenskapsindustrin, som gick med förlust från 2001 och framåt, tog ut.

(68) En försämring av gemenskapsindustrins situation under 2001 och undersökningsperioden har konstaterats, i synnerhet vad gäller minskad produktion, försäljning, marknadsandel, lönsamhet, räntabilitet, minskat kapacitetsutnyttjande och kassaflöde. Prisunderskridandet var dessutom betydande och det skedde en allvarlig försämring av lönsamheten och räntabilitet.

(69) En exporterande tillverkare hävdade att gemenskapsindustrin inte lidit skada. Denna invändning grundades på att gemenskapsindustrins produktion, kapacitet, försäljning och försäljningspriser ökade och dess lager minskade. Till följd av den kraftiga ökningen av efterfrågan på den berörda produkten mellan 1998 och 2000 kunde gemenskapsindustrin mycket riktigt öka sin produktion, sin försäljning och sina försäljningspriser. Även om försäljningen ökade var ökningen inte så stor som den kunde ha förväntats vara mot bakgrund av marknadens tillväxt. Ökningen av försäljningspriserna var dessutom klart otillräcklig, eftersom bland annat råvarupriserna till och med steg mer och gemenskapsindustrin gick med förlust under undersökningsperioden (liksom under 2001).

(70) Det konstaterades således att gemenskapsindustrins situation hade försämrats i en sådan grad att kommissionen preliminärt drog slutsatsen att gemenskapsindustrin hade lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

E. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(71) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen huruvida den dumpade importen av p-kresol med ursprung i det berörda landet hade vållat gemenskapsindustrin skada som kan betecknas som väsentlig. Förutom den dumpade importen undersökte kommissionen även andra kända faktorer som samtidigt kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada, så att den skada som eventuellt vållats av dessa faktorer inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

2. Verkningar av den dumpade importen

(72) Under skadeundersökningsperioden ökade den dumpade importen från det berörda landet avsevärt i volym (från 40 ton till 4035 ton) och marknadsandel (från mindre än 1 % till mer än 30 %). Den dramatiska ökningen av importen från Kina skedde under undersökningsperioden (från 240 ton 2000 till 4035 ton under undersökningsperioden), medan dess importpriser sjönk avsevärt redan mellan 2000 och undersökningsperioden (med 46 %).

(73) Detta sammanföll med att gemenskapsindustrin förlorade 9 procentenheter av sin marknadsandel och, vilket var ännu viktigare, en otillräcklig utveckling av gemenskapsindustrins priser. Under undersökningsperioden underskreds gemenskapsindustrins priser (som hade pressats ner eftersom industrin gick med förlust) betydligt av priserna för den dumpade importen. Samtidigt steg kostnaderna för de viktigaste råvarorna, i synnerhet kaustiksoda, avsevärt.

(74) Detta bör ses mot bakgrund av det faktum att priset är ett av de viktigaste kriterierna för kunderna vid köp av p-kresol. Det bör dessutom noteras att mellan 1998 och 2000, dvs. när den dumpade importen fortfarande inte hade brutit sig in på gemenskapens marknad i någon betydande utsträckning, var gemenskapsindustrin fortfarande lönsam.

3. Verkningar av andra faktorer

a) Import från annat tredje land

(75) Det framgick av undersökningen att Japan och Förenta staterna var de enda tredje länder, förutom Kina, från vilka den berörda produkten importerades till gemenskapen i en omfattning som översteg miniminivån. Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymen av p-kresol från dessa tredje länder avsevärt (med 35 %), samtidigt som deras marknadsandel minskade med cirka 22 procentenheter, till cirka 17 %, under undersökningsperioden. Mellan 2000 och 2001 minskade importen från dessa länder med mer än 50 %, från 5953 ton till 2566 ton. Deras minskning skedde således nästan samtidigt som importen från Kina ökade.

(76) Det bör noteras att en större amerikansk konkurrent försvann från marknaden under skadeundersökningsperioden. Företaget förde en aggressiv prispolitik under år 2000 vilket förhindrade gemenskapsindustrin från att dra nytta av den ökade försäljningen och öka sin vinstmarginal. Företaget tvingades därefter att stänga sin fabrik under 2001.

(77) Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att denna import inte bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den avsevärda skadan för gemenskapsindustrin. Tvärtom försämrades även dessa tredje länders position på gemenskapsmarknaden, precis som gemenskapsindustrins position. Av undersökningen framgår det dessutom klart att den dumpade importen med ursprung i Kina inte enbart tog över de marknadsandelar som Japan och Förenta staterna förlorat, utan betydligt överskred den marknadsandel som dessa länder förlorat.

b) Andra faktorer

(78) Kommissionen undersökte även om några andra faktorer hade bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit, i synnerhet en eventuell efterfrågeminskning, den tekniska utvecklingen och produktivitetsutvecklingen inom gemenskapsindustrin, gemenskapsindustrins exportresultat och dess försäljning för företagsintern användning av den berörda produkten.

(79) Den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit kan inte tillskrivas en efterfrågeminskning på gemenskapsmarknaden, eftersom den synbara förbrukningen av p-kresol i gemenskapen ökade betydligt under skadeundersökningsperioden.

(80) När det gäller den tekniska utvecklingen och produktivitetsutvecklingen i gemenskapsindustrin både upprätthöll och till och med ökade gemenskapsindustrin sin försäljning mellan 1998 och undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin gjorde också betydande investeringar och moderniserade sina tillverkningsanläggningar för att öka sin produktion i syfte att begränsa förlusten av konkurrenskraft. Följaktligen drogs den preliminära slutsatsen att denna utveckling inte utgjorde en orsak till den väsentliga skadan.

(81) En exporterande tillverkare liksom en användare hävdade att en del av skadan berodde på att gemenskapsindustrin hade investerat i produktionskapacitet och att detta också var orsaken till att dess kapacitetsutnyttjande hade minskat. Det bör i detta hänseende noteras att kapacitetsutnyttjandet i själva verket ökade direkt efter att produktionskapaciteten hade ökat 1998-1998. Den senaste ökningen av produktionskapaciteten skedde först efter undersökningsperioden, vilket innebär att den inte påverkade kapacitetsutnyttjandet under undersökningsperioden.

(82) Samma exporterande tillverkade menade också att den klagandes minskande export var ett tecken på dess otillräckliga konkurrenskraft. När det gäller exportresultatet tvingades gemenskapsindustrin minska sin försäljning på marknader i tredje land, där den också konkurrerade med de kinesiska exporterande tillverkarna, med 59 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Exportförsäljningen utgjorde dock endast mellan 5 % och 10 % av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning under undersökningsperioden. Exportverksamheten kan således inte förklara den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(83) Det undersöktes också huruvida gemenskapsindustrin underminerade sin försäljning på den öppna marknaden genom att koncentrera sig på leveranser för företagsintern användning. Det konstaterades dock att försäljningen för företagsintern användning under skadeundersökningsperioden minskade, i förhållande till den sammanlagda försäljningen, från 36 % till 29 %. Denna försäljning skedde dessutom till priser som i stort sett låg i linje med de priser som togs ut på den öppna marknaden. Utvecklingen av den företagsinterna användningen bedöms därför inte i någon större utsträckning ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

4. Slutsats om orsakssamband

(84) Ovanstående analys har visat att det skedde en avsevärd ökning volymmässigt och i marknadsandel av importen med ursprung i det berörda landet, i synnerhet från 2001 och framåt, samtidigt som det under undersökningsperioden skedde en betydande minskning av försäljningspriserna för denna import och ett betydande prisunderskridande. Denna ökning av marknadsandelarna för lågprisimport från Kina sammanföll med en betydande minskning av gemenskapsindustrins marknadsandel, som, tillsammans med att priserna pressades ner, bland annat resulterade i väsentliga förluster för gemenskapsindustrin under undersökningsperioden. Av undersökningen av de andra faktorer som kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada framgick att ingen av dessa kunde ha haft en väsentligt negativ inverkan på denna industri.

(85) Mot denna bakgrund drogs den preliminära slutsatsen att den dumpade importen hade vållat den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkning

(86) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen frågan om gemenskapens intresse. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en uppskattning av alla de olika berörda parternas intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas/handlarnas och användarnas/konsumenternas intressen. Denna uppskattning grundade sig på de uppgifter som berörda parter lämnat för detta ändamål.

(87) Med denna utgångspunkt undersöktes det om det, trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband, fanns tvingande skäl som skulle medge slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att antidumpningsåtgärder införs i detta fall.

2. Undersökning

(88) I syfte att bedöma de sannolika verkningarna av att åtgärder införs eller inte införs begärde kommissionen uppgifter från alla berörda parter. Kommissionen skickade frågeformulär till gemenskapsindustrin, två importörer och 17 användare. Gemenskapstillverkaren och sju användare besvarade det.

(89) Besvarade frågeformulär mottogs inom den fastställda tidsfristen från följande sju användare av den berörda produkten:

- BASF AG, Ludwigshafen, Tyskland.

- Bayer AG, Leverkusen, Tyskland.

- Ciba Spezialitätenchemie Lampertheim GmbH, Lampertheim, Tyskland.

- Eliokem SAS, Courtaboeuf, Frankrike.

- Great Lakes Chemical (Europe) GmbH, Frauenfeld, Schweiz (med fabriker som använder p-kresol i Frankrike och Tyskland).

- Raschig GmbH, Ludwigshafen, Tyskland.

- Rütgers Chemicals AG, Castrop-Rauxel, Tyskland.

(90) Det bör nämnas att Raschig GmbH efter undersökningsperioden sålde affärsverksamheten med p-kresol till den klagande och därför inte längre är vare sig användare eller berörd part.

3. Gemenskapsindustrin

(91) Gemenskapsindustrin har visat att den har en struktur som är hållbar och kan anpassa sig till förändrade villkor på marknaden. Den uppnådde mellan 1998 och 2000 sunda vinstmarginaler, vid en tidpunkt då marknaden ännu inte kände av effekterna av den dumpade importen. Den gjorde också betydande investeringar och fortsatte sin export.

(92) Införandet av åtgärder anses komma att återställa rättvisa konkurrensförhållanden på marknaden. Om åtgärder införs kan gemenskapen återta åtminstone en del av sina förlorade marknadsandelar, vilket skulle få positiva konsekvenser för lönsamheten.

(93) Såsom nämnts ovan har gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada till följd av dumpad import med ursprung i Kina. Om åtgärder inte införs kommer gemenskapsindustrins situation sannolikt att förvärras ytterligare. Detta skulle medföra ytterligare sysselsättningsförluster. Den sänkande effekt den dumpade importen haft på priserna skulle fortsätta att omintetgöra gemenskapsindustrins alla ansträngningar för att framför allt uppnå en lönsam nivå igen. Om åtgärder inte vidtas kommer industrins långsiktiga överlevnad att sättas på spel, och det kan inte uteslutas att den enda gemenskapstillverkaren tvingas lägga ned sin verksamhet till följd av konkurrensen från den dumpade importen.

4. Importörer och handlare

(94) Inga importörer eller handlare besvarade frågeformuläret. I detta sammanhang bör det noteras att alla de viktigaste användarna köpte p-kresol direkt från tillverkarna.

(95) På grund av importörernas begränsade roll och brist på samarbetsvilja i denna undersökning dras den preliminära slutsatsen att antidumpningsåtgärderna inte kommer att få några betydande negativa konsekvenser för importörerna.

5. Användare/konsumenter

(96) Sju användare besvarade frågeformuläret. Kommissionen genomförde ett kontrollbesök. De sju samarbetsvilliga användarna stod för 98 % av den sammanlagda importen av p-kresol från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna under undersökningsperioden. Antalet anställda i dessa företag direkt knutna till affärsverksamheten med p-kresol uppgick till nästan 200.

(97) Användarna av den berörda produkten är företag verksamma i den kemiska industrin. De viktigaste användningsområdena för p-kresol är antioxidanter, finkemikalier och utgångsämnen. Användarföretagen har i allmänhet en tendens att söka efter billigast möjliga tillförlitliga leverantör och har därför på senare år åtnjutit låga priser på p-kresol. Alla samarbetsvilliga användare utom Raschig GmbH har därför, av rädsla för att förlora en billig leveranskälla, tagit ställning mot ett införande av antidumpningstullar som skulle skada deras konkurrensförmåga i senare led i förädlingskedjan, både gentemot asiatiska konkurrenter och den klagande.

(98) Tillverkarna av antioxidanter är framför allt oroliga för konkurrensen från den klagande, som är en viktig aktör på denna marknad, och fruktar att den klagande skulle kunna använda antidumpningsåtgärderna på p-kresol för att stärka sin ställning och möjligen kontrollera utbudet och priserna på marknaden för antioxidanter. När det gäller tillverkarna av finkemikalier såsom anisaldehyd och solskyddsmedel är oron störst när det gäller konkurrensen från tillverkare i Asien som skulle fortsätta ha tillgång till billig p-kresol från Kina.

(99) Tullarna kommer dock inte leda till någon betydande minskning av konkurrensen eller utbudet. I stället kan fortsatt tillgång till import från Kina till konkurrenskraftiga priser förväntas eftersom de tullar som föreslagits för de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna ligger under de konstaterade nivåerna på prisunderskridandet. Dessutom finns alternativa leveranskällor från andra tredje länder utan tullar att tillgå. Av denna anledning förväntas också gemenskapsindustrin reagera på antidumpningsåtgärderna genom att snarare öka sin produktion och sin försäljning (i stället för att höja priserna) för att kunna dra nytta av ökade stordriftsfördelar som i sin tur skulle göra det möjligt för dem att återfå sin lönsamhet. Därför dras slutsatsen att användarna kommer att kunna fortsätta att köpa p-kresol till konkurrenskraftiga priser, och effekterna på användarnas konkurrensförmåga gentemot asiatiska konkurrenter och den klagande förväntas vara begränsade.

(100) Mot denna bakgrund drogs den preliminära slutsatsen att eventuella verkningar av antidumpningsåtgärderna högst sannolikt inte skulle ha någon avgörande betydelse för användarna.

6. Konkurrens och handelssnedvridande effekter

(101) När det gäller de eventuella åtgärdernas inverkan på konkurrensen i gemenskapen kommer de flesta berörda exporterande tillverkare till följd av sin starka marknadsställning sannolikt att fortsätta att sälja sina produkter, om än till icke-dumpade priser. De förhållandevis låga tullsatserna för de två samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna bör göra det möjligt för dem att verka under sunda marknadsförhållanden i gemenskapen. Med hänsyn till den stora variationen i tullarna är det ändå sannolikt att det fortfarande kommer att finnas ett betydande antal stora konkurrenter på gemenskapsmarknaden, inbegripet tillverkare i det berörda landet, Japan och Förenta staterna. Användare och konsumenter kommer därför att fortsätta att ha tillgång till olika leverantörer av den berörda produkten. Om det å andra sidan inte infördes några åtgärder skulle den enda gemenskapstillverkarens framtid stå på spel. Om denne försvann skulle konkurrensen på gemenskapsmarknaden faktiskt minska.

7. Slutsats om gemenskapens intresse

(102) Av ovanstående skäl är den preliminära slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar mot införandet av antidumpningstullar i detta ärende.

G. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(103) Med tanke på slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder vidtas i syfte att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada genom den dumpade importen.

(104) Vid fastställandet av nivån på tullen måste hänsyn tas till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(105) I syfte att fastställa den nivå på tullen som är nödvändig för att undanröja den skada som dumpningen vållat har skademarginaler beräknats. Den nödvändiga prisökningen fastställdes på grundval av jämförelser av det vägda genomsnittliga exportpriset, i samma handelsled, med det motsvarande icke-skadevållande priset för p-kresol som såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden.

(106) Det icke-skadevållande priset fastställdes genom att man till hela produktionskostnaden per enhet lade den vinstmarginal som rimligen skulle kunna uppnås utan skadevållande dumpning. Med hänsyn till gemenskapsindustrins ekonomiska situation under tidigare år (1998-2000) och behovet av långsiktiga investeringar ansågs en vinstmarginal på 10 % vara lämplig.

(107) Skillnaden mellan det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts för beräkningen av prisunderskridandet och gemenskapsindustrins icke-skadevållande pris uttrycktes i procent av det sammanlagda importvärdet cif.

2. Provisoriska åtgärder

(108) Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningstullar bör införas på import med ursprung i Kina, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen, och att dessa bör fastställas till en nivå motsvarande de lägsta marginalerna i enlighet med regeln om lägsta tull. I detta ärende bör alla tullsatser därför fastställas till den nivå på dumpningsmarginalerna som konstaterats.

(109) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar därför den situation som konstaterats vid undersökningen beträffande företagen i fråga. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller "alla andra företag") gäller alltså enbart import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som gäller "alla andra företag".

(110) Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen(4) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, vid behov och efter samråd med rådgivande kommittén, att ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

H. SLUTBESTÄMMELSE

(111) Enligt god förvaltningssed bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla undersökningsresultat i denna förordning när det gäller införande av tullar är preliminära och kan behöva övervägas inför fastställandet av eventuella slutgiltiga åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av parakresol med en renhetsgrad av minst 97 % parakresol (beräknat på torrsubstansen) enligt KN-nummer ex 2907 12 00 (TARIC-nummer 2907 12 00 91 ) med ursprung i Kina.

2. Följande tullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för produkter som tillverkats av nedanstående tillverkare:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. Vid övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som anges i punkt 1 skall en säkerhet ställas som motsvarar beloppet för den preliminära tullen.

Artikel 2

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter, inom en månad efter det att denna förordning trätt i kraft, lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda av kommissionen.

2. Berörda parter får enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 lämna synpunkter på tillämpningen av denna förordning inom en månad efter det att den trätt i kraft.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i skall gälla i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 mars 2003.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 305, 7.11.2002, s. 1.

(3) EGT C 153, 27.6.2002, s. 7.

(4) Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för handel

Direktion B

J-79 5/16 B - 1049 Bryssel