30.1.2003   

SV

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

L 25/7

(1)

Genom beslut nr 303/96/EKSG (2) införde kommissionen en slutgiltig antidumpningstull på import till gemenskapen av vissa kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland enligt KN-nummer 7225 11 00 och 7226 11 10. Den antidumpningstull som infördes uppgick till 40,1 %. Dessutom godtogs ett åtagande som gjordes i samband med denna import.

(2)

Eftersom Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphörde att gälla den 23 juli 2002 har rådet genom förordning (EG) nr 963/2002 (3) beslutat att antidumpningsförfaranden som inletts i enlighet med kommissionens beslut nr 2277/96/EKSG (4) (nedan kallat ”grundbeslutet”) och som fortfarande är i kraft den dagen skall fullföljas och från och med den 24 juli 2002 omfattas av bestämmelserna i grundförordningen. Även alla antidumpningsåtgärder som följer av ännu inte avslutade antidumpningsundersökningar omfattas från och med den 24 juli 2002 av bestämmelserna i grundförordningen.

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för vissa antidumpningsåtgärder avseende import av kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland (5) mottog kommissionen en begäran om översyn av åtgärderna i enlighet med artikel 11.2 i grundbeslutet.

(4)

Begäran ingavs av Eurofer (Europeiska järn- och stålindustriförbundet) (nedan kallad ”den sökande”) såsom företrädare för tillverkare som tillsammans svarar för en betydande del av gemenskapens tillverkning av den berörda produkten. Begäran motiverades med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och skada för gemenskapsindustrin.

(5)

Kommissionen fastslog efter samråd med rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen (6).

(6)

Kommissionen beslutade på eget initiativ dessutom att inleda en undersökning enligt artikel 11.3 i syfte att undersöka huruvida åtgärderna hade rätt form (7). Under det att dessa undersökningar pågick mottog kommissionen ansökningar enligt artikel 11.3 i grundförordningen från Viz Stal och Novolipetsk Iron and steel Corporation om status som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”). Dessa ansökningar motiverades med att de berörda exporterande tillverkarna nu uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk status och att deras dumpningsmarginaler följaktligen minskat väsentligt. Till följd av dessa ansökningar om marknadsekonomisk status beslutade kommissionen att inleda särskilda interimsöversyner i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, vilka endast omfattar dessa exporterande tillverkares dumpning. Följaktligen ansågs det lämpligt att i detta skede endast avsluta översynen vid giltighetstidens utgång (vilken inleddes den 20 februari 2001). Interimsöversynen rörande åtgärdernas form kommer däremot att avslutas samtidigt med översynerna rörande marknadsekonomisk status, varvid exportörernas nuvarande ekonomiska omständigheter kommer att beaktas.

(7)

Kommissionen underrättade officiellt de gemenskapstillverkare som begärt översynen, de exporterande tillverkarna, importörerna, leverantörerna och alla användare som såvitt känt var berörda samt företrädare för exportlandet om att förfarandet inletts och gav berörda parter tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledandet av översynen.

(8)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla kända tillverkare av den berörda produkten i Brasilien, Förenta staterna, Indien, Japan, Polen, Sydkorea och Tjeckien, eftersom dessa länder anses vara möjliga jämförbara länder i samband med den nu aktuella undersökningen. Kommissionen mottog svar från de fyra gemenskapstillverkare som begärt översynen, de två exporterande tillverkarna i Ryssland, en leverantör och tio användarföretag i gemenskapen. Dessutom inkom svar även från två importörer i gemenskapen som var en av de ryska exporterande tillverkarna närstående och från en tillverkare av kornorienterade elektroplåtar i Brasilien.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(10)

Följande företag var samarbetsvilliga, men blev ej föremål för något kontrollbesök:

Användare:

(11)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Parternas synpunkter togs under övervägande och undersökningsresultaten ändrades i enlighet därmed när så var lämpligt.

(12)

Undersökningen rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2000–31 december 2000 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden 1997 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(13)

Den produkt som berörs är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. kornorienterade, kallvalsade plåtar och band av kisellegerat elektrostål med en bredd av mer är 500 mm, med ursprung i Ryssland, som omfattas av KN-nummer 7225 11 00 och 7226 11 10 och som används för elektromagnetiska apparater och i sådana installationer som kraft- och distributionstransformatorer.

(14)

I den tämligen komplexa processen för tillverkning av kornorienterad elektroplåt orienteras kornstrukturen i samma riktning som plåt- eller bandvalsningen för att göra det möjligt att leda ett magnetiskt fält med hög effektivitet. Produkten i fråga måste uppfylla särskilda krav beträffande magnetisk induktion, flödestäthet och begränsning av ommagnetiseringsförluster. I allmänhet är båda sidorna av produkten täckta av en tunn isolerande ytbeläggning.

(15)

Kornorienterade elektroplåtar som tillverkas och säljs i gemenskapen av de gemenskapstillverkare som begärde översynen och kornorienterade elektroplåtar som tillverkas i Ryssland och säljs i gemenskapen av de exporterande tillverkarna är att anse som likadana produkter i enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen. Det fastställdes även att kornorienterade elektroplåtar som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i tredje landet med marknadsekonomi (nedan kallat ”jämförbart land”), dvs. Brasilien (se skälen 20–28), har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper som de kornorienterade elektroplåtar som tillverkas i Ryssland och exporteras till gemenskapen. Följaktligen är dessa produkter att anse som likadana produkter i enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen.

(16)

Enligt artikel 11.2 i grundförordningen är syftet med en översyn vid giltighetstidens utgång att fastställa huruvida det förekom dumpning under undersökningsperioden och huruvida det är sannolikt att åtgärdernas upphörande kommer att leda till fortsatt eller återkommande dumpning.

(17)

För detta ändamål undersöktes de volymer som exporterats till gemenskapen under den nu aktuella undersökningsperioden. Under den ursprungliga undersöknings-perioden uppgick marknadsandelen på gemenskapsmarknaden för ryska kornorienterade elektroplåtar till 7,4 % av förbrukningen i gemenskapen, under det att marknadsandelen på gemenskapsmarknaden för kornorienterade elektroplåtar som importerats från Ryssland uppgick till 2,2 % under den nu aktuella undersökningsperioden. Det rör sig emellertid fortfarande om en betydande andel, dvs. den överstiger den miniminivå som anges i artikel 5.7 i grundförordningen.

(18)

Graden av samarbetsvilja var hög i samband med det nu aktuella förfarandet. Båda de kända ryska exporterande tillverkarna var samarbetsvilliga och besvarade kommissionens frågeformulär. Båda företagens svar kontrollerades på plats.

(19)

I samband med undersökningen av sannolikheten för fortsatt dumpning undersöktes huruvida det vid denna tidpunkt förekom någon export från Ryssland till dumpade priser. Detta skedde med hänvisning till att förekomsten av dumpning i så fall kunde tyda på att dumpningen sannolikt skulle fortsätta eller öka i framtiden om åtgärderna tilläts upphöra.

(20)

Den ursprungliga undersökningen ledde till att det fastställdes en landsomfattande dumpningsmarginal för all import till gemenskapen av kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland. I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen användes samma metod som i den ursprungliga undersökningen. Följaktligen fastställdes normalvärdet på grundval av uppgifter från ett lämpligt jämförbart land som valts ut i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(21)

Brasilien valdes som lämpligt jämförbart land i den ursprungliga undersökningen och såsom angivits i meddelandet om inledandet av översynen avsåg kommissionen att använda Brasilien som jämförbart land även i samband med den nu aktuella undersökningen.

(22)

Den ena exporterande tillverkaren invände mot valet av Brasilien med hänvisning till att den inhemska marknaden för kornorienterade elektroplåtar både i Polen och Tjeckien uppvisade större likheter med den ryska marknaden.

(23)

Den andra exporterande tillverkaren motsatte sig valet av Brasilien med hänvisning till att konkurrensen på den brasilianska marknaden var liten, eftersom det endast fanns en tillverkare av den berörda produkten i Brasilien.

(24)

Såsom nämnts i skäl 8 sände kommissionen frågeformulär till alla tillverkare som såvitt känt tillverkade den berörda produkten i andra tredje länder, inbegripet Polen och Tjeckien. Dessa tillverkare uppmanades att samarbeta i samband med det nu aktuella förfarandet och lämna uppgifter om tillverkning och inhemsk försäljning av kornorienterade elektroplåtar. Ingen av dessa tillverkare var emellertid villig att lämna sådana uppgifter eller att samarbeta i den nu aktuella undersökningen.

(25)

Det bör därför noteras att även om undersökningen bekräftade att det endast fanns en tillverkare av kornorienterade elektroplåtar i Brasilien samarbetade inte någon annan tillverkare i något annat möjligt jämförbart land. Följaktligen ansågs de uppgifter som lämnades av den brasilianska tillverkaren vara de bästa och mest tillförlitliga uppgifter som fanns att tillgå för fastställandet av normalvärdet.

(26)

Den förstnämnda exporterande tillverkaren hävdade att om ingen tillverkare i något av de föreslagna länderna Polen och Tjeckien samarbetade borde normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställas på grundval av priset för den berörda produkten vid export till gemenskapen från dessa länder. Eftersom ingen tillverkare samarbetade skulle man emellertid ha varit tvungen att använda Eurostats priser i stället för faktiska och kontrollerade prisuppgifter. Eurostats uppgifter ansågs vara mindre tillförlitliga i detta sammanhang, eftersom dessa avser generella exportpriser och inte exportpriser som justerats för faktorer som kan inverka på deras storlek, såsom olikheter i produktkvalitet och handelsled. Eftersom den brasilianska tillverkaren samarbetade i det nu aktuella förfarandet ansågs det lämpligare att använda faktiska och kontrollerade uppgifter från denna tillverkare i syfte att erhålla ett tillförlitligare undersökningsresultat. Följaktligen godtogs varken Polen eller Tjeckien som lämpligt jämförbart land.

(27)

Det konstaterades dessutom att Brasilien och Ryssland uppvisade jämförbara tillverkningsvolymer och tillämpade en liknande tillverkningsprocess. I stort sett samma tillverkningsprocess tillämpas nästan överallt i världen. Såsom nämnts i skäl 15 fastställdes det även att den produkt som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Brasilien och de kornorienterade elektroplåtar som tillverkades i Ryssland och exporterades till gemenskapen var att anse som likadana produkter. Dessutom var försäljningen av kornorienterade elektroplåtar på den brasilianska marknaden representativ i förhållande till den ryska exporten till gemenskapen. Brasilien användes som jämförbart land även i den ursprungliga undersökningen.

(28)

Kommissionen hade följaktligen inga skäl att anta att Brasilien inte skulle vara ett lämpligt val. Mot denna bakgrund, och eftersom det inte fanns några alternativ, valdes Brasilien som lämpligt jämförbart land.

(29)

I enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen övervägdes huruvida den inhemska försäljningen av kornorienterade elektroplåtar i Brasilien med hänsyn till prissättningen kunde anses ha skett vid normal handel. För detta ändamål undersökte kommissionen huruvida den inhemska försäljningen var lönsam. Den jämförde den totala tillverkningskostnaden per enhet under undersökningsperioden med det genomsnittliga försäljningspriset per enhet under samma period, vilket gav till resultat att försäljningen varit lönsam. Det framkom även av undersökningen att all försäljning skett till oberoende kunder. Följaktligen fastställdes normalvärdet på grundval av de priser som oberoende kunder betalat eller skulle betala för kornorienterade elektroplåtar på den inhemska marknaden i Brasilien vid normal handel i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen.

(30)

Tre exportörer/tillverkare, varav en handlare, samarbetade i den ursprungliga undersökningen. Det framgick av den nu aktuella undersökningen att handlaren hade upphört med sin export av den berörda produkten till gemenskapen före den nu aktuella undersökningsperioden. Följaktligen fastställdes exportpriset i samband med den nu aktuella undersökningen på grundval av tillgängliga uppgifter som lämnats av de två kvarvarande exporterande tillverkarna i Ryssland.

(31)

En av de ryska exporterande tillverkarna exporterade den berörda produkten till gemenskapen genom två oberoende handlare, vilka båda endast fakturerade produkten vidare till slutanvändare i gemenskapen eller i andra tredje länder. För denna exporterande tillverkare fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som togs ut av den första oberoende kunden, dvs. den icke-närstående handlaren. Exportpriserna fastställdes således på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(32)

Den andra ryska exporterande tillverkaren ägdes och kontrollerades till stor del av ett närstående holding-handelsbolag i Schweiz. All export skedde genom det schweiziska företaget till två närstående importörer i gemenskapen som sålde den berörda produkten till slutkunderna i gemenskapen. Följaktligen konstruerades exportpriserna på grundval av det pris till vilket produkten första gången såldes vidare till en oberoende kund i gemenskapen i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(33)

Det närstående företaget i Schweiz importerade dessutom den berörda produkten till gemenskapen genom sina två importföretag i gemenskapen. Företaget agerade handlare och exportpriset justerades genom att en provision togs ut som ersättning för de tjänster företaget utfört. När det gäller de två närstående importörerna i gemenskapen gjordes avdrag för försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader. För varje närstående importör i gemenskapen gjordes dessutom avdrag för en skälig vinstmarginal. Eftersom ingen icke-närstående importör var samarbetsvillig och det inte fanns några andra uppgifter som var tillförlitligare ansågs en vinstmarginal på 5 % vara skälig.

(34)

När den ursprungliga undersökningen genomfördes var den ovannämnda exporterande tillverkaren inte någon importör i gemenskapen eller i tredjeland närstående och därför fastställdes exportpriset i samband med den ursprungliga undersökningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(35)

I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs hänsyn till olikheter som påverkar prisjämförbarheten i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(36)

I detta hänseende konstaterades att kornorienterade elektroplåtar som tillverkades och såldes i Brasilien hade aningen annorlunda tjocklek och maximal järnförlust under vissa särskilda elektriska förhållanden. Följaktligen gjordes justeringar för smärre fysiska olikheter mellan sådana kornorienterade elektroplåtar som såldes på den inhemska marknaden i Brasilien och sådana som exporterades till gemenskapen från Ryssland. Dessutom gjordes justeringar för exporttullar, och när det gäller den icke-närstående ryska exporterande tillverkaren även för kreditkostnader, eftersom dessa inverkade på det exportpris som fastställts för de exporterande tillverkarna.

(37)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik. Det framgick av jämförelsen att exporten till gemenskapen av kornorienterade elektroplåtar från Ryssland skedde till väsentligt dumpade priser under undersökningsperioden. Dumpningsmarginalen motsvarade det belopp med vilket normalvärdet översteg exportpriserna till gemenskapen. Den landsomfattande vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen översteg 80 % och var således till och med en aning högre än den dumpningsmarginal som konstaterats vid den ursprungliga undersökningen.

(38)

Dessutom undersöktes hur importen av kornorienterade elektroplåtar från Ryssland skulle komma att utvecklas om åtgärderna upphörde. För detta ändamål undersöktes exporten till gemenskapen och till tredjeland samt försäljningen på den inhemska marknaden. Även de ryska exporterande tillverkarnas prissättning på olika marknader undersöktes.

(39)

Såsom nämnts i skäl 1 har kommissionen godtagit ett åtagande som gjordes av de ryska exporterande tillverkarna i samband med den ursprungliga undersökningen. Åtagandet utgjordes huvudsakligen av en årlig kvantitativ begränsning, dvs. exportkvantiteterna för den berörda produkten efter införandet av de slutgiltiga åtgärderna begränsades till ett tak som fastställdes i åtagandet. Trots åtagandet och det faktum att exportvolymerna var stabila fortsatte dumpningen. Det finns därför inga skäl att tro att priserna skulle öka till icke-dumpade nivåer om de gällande åtgärderna upphävs. Utan kvotbegränsningen skulle importvolymerna till gemenskapen tvärtom sannolikt öka väsentligt, vilket ytterst sannolikt skulle leda till en ytterligare prispress nedåt.

(40)

Det konstaterades att en betydande del av exporten till följd av prisskillnaderna mellan de olika marknaderna sannolikt kommer att läggas om till gemenskapen. Det konstaterades dessutom att tillträdet till ett antal potentiella exportmarknader är begränsat på grund av förekomsten av betydande tullhinder. Trots dessa begränsningar var exporten till tredjeland under undersökningsperioden större än exporten till gemenskapen och försäljningen på den inhemska marknaden. Dessutom gör den senaste tidens appreciering av euron det mer attraktivt att exportera till gemenskapen än till tredjeland. Samtliga dessa faktorer tyder på att alla eventuella ökningar av exportvolymerna sannolikt skulle läggas om till gemenskapsmarknaden om åtgärderna upphävdes.

(41)

Försäljningen på den inhemska marknaden i Ryssland och exporten till tredjeland har ökat sedan 1997, under det att exporten till gemenskapen minskade efter införandet av antidumpningsåtgärderna och låg stabilt på en mycket låg nivå till följd av åtagandet. Efterfrågan på den inhemska marknaden i Ryssland har, trots att den ökat sedan 1997, alltid varit alltför svag för att absorbera de ryska exporterande tillverkarnas tillverkning. Den sammanlagda inhemska försäljningen i Ryssland har volymmässigt alltid legat klart under den sammanlagda exporten (till alla länder). Såsom nämns i skäl 82 ökade de ryska tillverkarna sin produktionskapacitet under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en betydande ledig kapacitet och till lageruppbyggnad under den nu aktuella undersökningsperioden. En betydande del av de befintliga lagren kommer sannolikt att exporteras till gemenskapen om åtgärderna upphör. Med hänsyn till den betydande överkapaciteten kan de ryska tillverkarna dessutom med lätthet ytterligare öka sin tillverkningsvolym i en sådan omfattning att den inte kan absorberas av den inhemska marknaden eller några andra potentiella marknader i tredjeland. Såsom nämns i skäl 82 uppgår den kapacitet som byggdes upp under undersökningsperioden till en nivå som är tillräcklig för att tillgodose den samlade efterfrågan på kornorienterade elektroplåtar i gemenskapen. Det är därför inte orimligt att dra slutsatsen att exportvolymen skulle öka ytterligare i framtiden, särskilt till gemenskapen, om marknadstillträdet blev fritt till följd av att de gällande åtgärderna upphörde.

(42)

Såsom nämns i skäl 83 har de ryska tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar en väl utvecklad försäljningsorganisation i Europeiska gemenskapen som underlättar försäljningen och distributionen av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden.

(43)

Eftersom importvolymen till gemenskapen, och därmed även utbudet, sannolikt skulle öka om det inte fanns några åtgärder är det rimligt att anta att priserna skulle sjunka ytterligare om åtgärderna upphörde.

(44)

Importen av kornorienterade elektroplåtar från Ryssland under undersökningsperioden skedde fortfarande till dumpade priser, trots att åtgärder införts. Det konstaterades att dumpningen fortsatt och att det även är ytterst sannolikt att den skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla. Exporten till gemenskapen av kornorienterade elektroplåtar från Ryssland skulle dessutom sannolikt öka väsentligt och priserna för dessa ytterligare importkvantiteter skulle med all sannolikhet dumpas i betydande utsträckning om antidumpningsåtgärderna upphörde.

(45)

De fyra gemenskapstillverkare som samarbetade i undersökningen svarade för 100 % av gemenskapstillverkningen av kornorienterade elektroplåtar under undersökningsperioden. Följaktligen utgör de gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(46)

Förbrukningen i gemenskapen beräknades på grundval av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljningsvolymen på gemenskapsmarknaden och de totala importvolymer som rapporterats av Eurostat eller samarbetsvilliga ryska exporterande tillverkare.

(47)

Enligt denna beräkningsmetod ökade förbrukningen i gemenskapen, uttryckt i ton, med 5 % mellan 1997 och 1999, dvs. från ungefär 186 000 till 195 500 ton. Den minskade därefter med 4,9 % till ungefär 186 000 ton under undersökningsperioden. För närmare uppgifter se tabellen nedan.

(48)

Enligt de uppgifter från Eurostat och samarbetsvilliga exporterande tillverkare varierade importvolymen från Ryssland mellan ungefär 3 750 och 6 701 ton under skadeundersökningsperioden. I tabellen nedan anges närmare uppgifter om importutvecklingen.

(49)

Marknadsandelen för importen från Ryssland uppgick till ungefär 2–3,6 % under skadeundersökningsperioden.

(50)

Vid den ursprungliga undersökningen fastställdes det att kornorienterade elektroplåtar av låg kvalitet från Ryssland såldes i betydande mängder som andra sortering på gemenskapsmarknaden. Detta ledde till att kommissionen beviljade prisjusteringar vid fastställandet av prisunderskridandet och nivån för undanröjande av skada. De investeringar som de ryska tillverkarna har gjort för att förbättra sina anläggningar har lett till att de kornorienterade elektroplåtar som nu importeras från Ryssland till största del är av första sortering.

(51)

Enligt Eurostats uppgifter minskade importpriserna, uttryckta i euro per ton, kraftigt från 954 euro 1997 till 862 euro 1998 och till 741 euro 1999, vilket utgör en minskning på mer än 200 euro per ton i absoluta tal på två år. Därefter återhämtade sig priserna delvis och nådde 2000 upp till 860 euro, vilket är en nivå som fortfarande är ungefär 10 % lägre än 1997 års nivå. För närmare uppgifter se tabellen nedan.

(52)

Kommissionen jämförde även priserna för importen från Ryssland, dvs. de priser som angivits i frågeformulärsvaren (cif), med de priser som gemenskapsindustrin tog ut för samma produkt (fritt fabrik). För att ta hänsyn till att det förekommer olika typer av kornorienterade elektroplåtar klassificerades de produkter som såldes av gemenskapsindustrin och de som importerades från Ryssland i kategorier på grundval av tjocklek och maximal järnförlust under vissa särskilda elektriska förhållanden. Därefter jämfördes det vägda genomsnittliga försäljningspriset för de importerade produkterna och för gemenskapsindustrins produkter kategori för kategori och under likartade handelsvillkor. Det konstaterades att priserna för importen från Ryssland var väsentligt lägre än gemenskapsindustrins priser.

(53)

Den sammanlagda importen av kornorienterade elektroplåtar från alla tredje länder, utom Ryssland, minskade volymmässigt under skadeundersökningsperioden från ungefär 44 300 ton 1997 till ungefär 38 600 ton under undersökningsperioden. Betydande mängder av denna import hade antingen sitt ursprung i Japan eller hade klassificerats av Eurostat som varor med ”hemligt ursprung”. Kommissionen kontrollerade att denna ”hemliga” import inte hade sitt ursprung i Ryssland. I övrigt hade importen huvudsakligen sitt ursprung i Tjeckien eller Polen. Importvolymen från Polen varierade under skadeundersökningsperioden, varvid den som lägst uppgick till ungefär 1 600 ton 1999 och som högst till ungefär 4 800 ton under undersökningsperioden. Importen från Tjeckien minskade kraftigt under hela skadeundersökningsperioden och sjönk från ungefär 7 000 ton 1997 till mindre än 2 000 ton under undersökningsperioden.

(54)

Marknadsandelen för import från andra tredje länder än Ryssland uppgick till 20,7 % under undersökningsperioden. Marknadsandelen för Japan uppgick till 11,2 %, för Polen till 2,6 % och för Tjeckien till 1,1 %. Marknadsandelen för import med hemligt ursprung uppgick till 4,7 % under undersökningsperioden.

(55)

Priserna för importen från Japan, importen med hemligt ursprung och importen från andra källor var väsentligt högre än gemenskapsindustrins priser.

(56)

Priserna för importen från Polen följde samma mönster som gemenskapsindustrins priser på gemenskapsmarknaden (se skäl 58). De minskade mellan 1997 och 1999 och ökade en aning under undersökningsperioden till nå en nivå som dock var lägre än 1997 års nivå. Dessa priser var aningen lägre än gemenskapsindustrins priser, men väsentligt högre än priserna för importen från Ryssland.

(57)

Priserna för importen från Tjeckien var mer eller mindre stabila. De var lägre än gemenskapsindustrins priser och priserna för importen från Polen, men högre än priserna för importen från Ryssland under samma år.

(58)

I tabellen nedan anges närmare uppgifter om importen från andra tredje länder än Ryssland med avseende på volymer (uttryckta i ton) och priser (uttryckta i euro per ton).

(59)

Det bör erinras om att det i samband med den ursprungliga undersökningen konstaterades att gemenskapsindustrin lidit skada mellan 1990 och slutet av undersökningsperioden (slutet av april 1994) och att denna skada huvudsakligen utgjordes av en minskning av försäljningen som ledde till förlorade marknadsandelar och prisdepression. Dessa faktorer ledde sammantaget till lägre vinster och ekonomiska förluster.

(60)

Sedan de gällande antidumpningsåtgärderna infördes har gemenskapsindustrin genomgått en omstrukturering i syfte att öka sin konkurrenskraft. Genom en fusion som godkändes av kommissionen den 8 oktober 1999 (8) uppgick tre av de fyra gemenskapstillverkarna i koncernen Thyssen Krupp Stahl.

(61)

Tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar minskade en aning mellan 1997 och 1998 och ökade därefter till ungefär 220 000 ton under undersökningsperioden. Detta innebar en ökning på 3 % under skadeundersökningsperioden. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(62)

Med hänsyn till att gemenskapsindustrin allmänt sett använde ett system med tillverkning på beställning i syfte att minimera lagren anses det att lagerutvecklingen inte är en relevant indikator på gemenskapsindustrins situation. Lagren utgjordes dessutom oftast av varor som endast skulle levereras till kunder som redan beställt varorna.

(63)

Eftersom de anläggningar som används för att tillverka kornorienterade elektroplåtar även används för tillverkning av andra produkter var det varken möjligt eller meningsfullt att fastställa kapacitet och kapacitetsutnyttjande med avseende på den berörda produkten.

(64)

Det framgick emellertid av en bedömning av den sammanlagda tillverkningskapaciteten för både kornorienterade elektroplåtar och andra produkter att gemenskapsindustrin fortfarande hade ledig kapacitet som kunde användas till att öka tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar.

(65)

Försäljningen av kornorienterade elektroplåtar på gemenskapsmarknaden ökade med ungefär 10 % mellan 1997/1998 och 1999 från en nivå på ungefär 136 500 ton 1997 och 1998 till ungefär 150 000 ton 1999. Den föll markant med ungefär 5 % under undersökningsperioden till mindre än 144 000 ton, vilket är i linje med utvecklingen av förbrukningen i gemenskapen. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(66)

Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med 3,4 procentenheter, från 73,4 % 1997 till 76,8 % 1999, och ökade därefter något igen till 77,3 % under undersökningsperioden, vilket innebär en ytterligare ökning med 0,5 procentenheter det året. I tabellen nedan anges närmare uppgifter.

(67)

Gemenskapsindustrin priser på gemenskapsmarknaden uppvisade följande utveckling:

(68)

Priserna för kornorienterade elektroplåtar i gemenskapen minskade med ungefär 8 % mellan 1997 och 1999, från 1 140 euro per ton 1997 till 1 044 euro per ton 1999, vilket innebär en sammanlagd förlust på ungefär 100 euro per ton i absoluta tal på endast två år. Denna minskning måste ses mot bakgrund av den allmänna instabiliteten på världsmarknaden för stål, vilken ledde till en allmän prisminskning för stålprodukter 1998 och 1999. Med hänsyn till att priserna för importen från Ryssland var som lägst under skadeundersökningsperioden (se skälen 51 och 58) står det klart att även priserna för importen från Ryssland bidrog till att pressa ned gemenskapsindustrins priser under denna period.

(69)

Lönsamheten för gemenskapsindustrins totala försäljning på gemenskapsmarknaden minskade under skadeundersökningsperioden (se nedan).

(70)

Med hänsyn till att tillverkningsprocessen för kornorienterade elektroplåtar är komplex ansågs en vinstmarginal på 8 % vara nödvändig för att säkerställa industrins bärkraft. Den nivå som uppnåddes 1997 kan inte anses vara representativ, eftersom resultatet för detta år kraftigt belastades av de betydande ekonomiska förluster som en gemenskapstillverkare led till följd av svårigheter med råvaruförsörjningen. Samma år uppvisade däremot de övriga gemenskapstillverkarna tillfredsställande vinster på i genomsnitt ungefär 8 %. När det gäller utvecklingen av lönsamheten och den minskning denna uppvisade från 1998 till undersökningsperioden hänvisas även till den förklaring som ges i skälen 77 och 80.

(71)

Kassaflöde och löner uppvisade följande utveckling:

Det förekom inga särskilda svårigheter med att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden. Det bör även erinras om att tre av gemenskapstillverkarna ingår i en större koncern.

(72)

I samband med den kraftiga omstruktureringen företog gemenskapsindustrin betydande investeringar för att rationalisera tillverkningen och försäljningen.

(73)

Produktiviteten och sysselsättningen uppvisade följande utveckling:

(74)

På grund av den kraftiga omstruktureringen av gemenskapsindustrin efter införandet av de antidumpningsåtgärder som är föremål för översyn förbättrades produktiviteten under skadeundersökningsperioden med totalt 15 %.

(75)

Omstruktureringen ledde även till en minskning med 10 % av antalet anställda under samma period.

(76)

Gemenskapsindustrin var mycket aktiv på marknaderna i tredjeland och exporterade ungefär en tredjedel av sin tillverkning av kornorienterade elektroplåtar. Detta visar att denna industri är väletablerad och kan konkurrera på världsmarknaden. Till följd av den internationella stålkrisen minskade dess export med 7 %, från ungefär 78 000 ton 1997 till ungefär 73 000 ton 1999, och ökade därefter till ungefär 76 000 ton under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins exportvolym uppvisade följande utveckling:

(77)

När det gäller den verkan som storleken på den faktiska dumpningsmarginal som konstaterats under undersökningsperioden haft på gemenskapsindustrins situation är det att märka att den marginal som konstaterades för Ryssland var högre än den som konstaterades under den ursprungliga undersökningsperioden (se skäl 37). Efter införandet av åtgärder förbättrade gemenskapsindustrin sin situation något, men den har ännu inte återhämtat sig till fullo. Om åtgärderna upphävdes skulle verkningarna av den dumpningsmarginal som konstaterats under den nu aktuella undersökningen bli betydande.

(78)

Förbrukningen i gemenskapen ökade med 5 % mellan 1997 och 1999 och minskade därefter med 4,9 % under undersökningsperioden, vilket innebär att den sjönk till en nivå motsvarande 1997 års nivå.

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym uppvisade en likartad utveckling under denna period, även om minskningen mellan 1999 och 2000 var mindre utpräglad än minskningen av förbrukningen under dessa år.

(79)

Införandet av antidumpningsåtgärder avseende importen från Ryssland av den berörda produkten ledde till volymer som möjliggjorde en förbättring av gemenskapsindustrins ekonomiska situation mellan 1997 och 1999. Detta gjorde det möjligt för gemenskapsindustrin att öka sin tillverkning med 3,7 % och sin försäljning på gemenskapsmarknaden med 10 %. Även dess marknadsandel kunde ökas med 3,4 procentenheter under samma period. Denna utveckling tog emellertid en annan riktning under undersökningsperioden (tillverkningen minskade med 0,3 % och leveranserna till gemenskapen med 4,3 procentenheter). Förbrukningen minskade med 4,9 % under samma period ( se skäl 47).

(80)

Efter införandet av åtgärder förbättrades gemenskapsindustrins ekonomiska situation inledningsvis. Den allmänna instabiliteten på världsmarknaden för stål ledde emellertid till att gemenskapsindustrins priser, vilka även var utsatta för ett pristryck neråt på grund av importen från Ryssland, minskade med ungefär 8 % mellan 1997 och 1998. Trots den omfattande omstrukturering som genomförts av gemenskapstillverkarna, den betydande lönsamhetsökningen och den förbättrade försäljningen ledde prissänkningen till att gemenskapsindustrins lönsamhet stadigt minskade från 1998 till undersökningsperioden.

(81)

Följaktligen dras slutsatsen att gemenskapsindustrin fortfarande befinner sig i ett känsligt läge, trots den förbättring som inträffat efter införandet av antidumpningsåtgärder.

(82)

Med hänsyn till att anläggningarna för tillverkning av kornorienterade elektroplåtar även kan användas för tillverkning av andra produkter (se skäl 63) ansågs det inte meningsfullt att göra en exakt bedömning av de ryska exportörernas tillverkningskapacitet enbart med avseende på den berörda produkten. Såsom angivits i skäl 41 ökade de ryska tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar sin totala tillgängliga kapacitet (för tillverkning av både den berörda produkten och andra produkter) med ungefär 10 % under skadeundersökningsperioden. Den nivå som uppnåtts nu överstiger vida de volymer som kan absorberas på tillverkarnas inhemska marknader eller någon annan potentiell marknad i tredjeland. Den nuvarande tillverkningskapaciteten är tillräcklig för att tillgodose den totala efterfrågan av kornorienterade elektroplåtar i gemenskapen. Såsom redan angivits i skäl 40 har de ryska tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar betydande ledig kapacitet som de skulle kunna använda för tillverkning på export. Om dessa ytterligare volymer avsattes på gemenskapsmarknaden skulle detta mycket väl kunna komma att leda till att de betydande mängder som konstaterades i den ursprungliga undersökningen överskrids.

(83)

Sedan 1994 har de ryska tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar utvecklat sin säljorganisation i Europeiska gemenskapen. En av de exporterande tillverkarna har till exempel nu sin egen närstående säljorganisation i gemenskapen. Med hänsyn till de investeringar som gjorts för detta ändamål är det därför klart att de ryska tillverkarna avser att öka sin försäljning på gemenskapsmarknaden.

(84)

Precis som under undersökningsperioden säljer de ryska tillverkarna fortfarande kornorienterade elektroplåtar på gemenskapsmarknaden till priser som är väsentligt lägre än gemenskapstillverkarnas priser. Denna prissättningspolitik och det faktum att de har kapacitet att sälja ökade mängder skulle sannolikt leda till en prisdepression på gemenskapsmarknaden, såsom skedde i den ursprungliga undersökningen, om de gällande åtgärderna tilläts upphöra.

(85)

Såsom framgår av skälen 59–81 befinner sig gemenskapsindustrin fortfarande i ett vanskligt läge, särskilt när det gäller lönsamheten. Om gemenskapsindustrin utsattes för en ökad import från Ryssland till dumpade priser skulle detta, såsom konstaterats i den ursprungliga undersökningen, sannolikt leda till en försämring av industrins ekonomiska situation. Mot denna bakgrund dras slutsatsen att skadan för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphävdes.

(86)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes huruvida en förlängning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse.

Denna undersökning grundade sig på en uppskattning av alla de olika intressen som var berörda, dvs. gemenskapsindustrin, dess råvaruleverantörer, importörerna och användarna av den berörda produkten. För detta ändamål begärde kommissionen uppgifter från alla kända berörda parter.

(87)

Det är även att märka att i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång undersöks en situation där antidumpningsåtgärder har varit i kraft, vilket gör det möjligt att bedöma alla eventuella negativa och otillbörliga verkningar av de gällande antidumpningsåtgärderna för de berörda parterna.

(88)

Såsom framgår av undersökningen av situationen ovan kunde gemenskapsindustrin i början av skadeundersökningsperioden förbättra sin situation och återigen uppnå en tillfredsställande lönsamhet. Detta visar att industrin är i stånd att dra nytta av det skydd som antidumpningsåtgärderna erbjuder mot otillbörliga handelsbruk.

(89)

Gemenskapsindustrin har även visat att den är villig och besluten att befästa sin ställning både på gemenskapsmarknaden och i resten av världen. Gemenskapsindustrin har genomgått en omfattande omstrukturering sedan den ursprungliga undersökningen och den kontrolleras nu av två oberoende finanskoncerner i syfte att centralisera och säkerställa råvaruförsörjningen för Thyssen Kruppkoncernen och att slå samman investeringarna i högre tekniska kvaliteter och i prestationsduglighet (minskade järnförluster). Sammanslagningen av tre av de klagande till ett holdingbolag var avsett att skapa en större enhet som kunde konkurrera bättre med andra tillverkare av kornorienterade elektroplåtar (ungefär 11 stycken) på världsmarknaden.

(90)

Det är tydligt att gemenskapsindustrin fortfarande var sårbar under skadeundersökningsperioden och att den var tvungen att upprätthålla en tillräcklig nivå på tillverkningen och leveranserna både på gemenskapsmarknaden och på exportmarknaderna för att det skulle vara möjligt att slå ut de fasta kostnaderna på en rimlig bas och bibehålla konkurrenskraften. Med andra ord skulle de rationaliseringsåtgärder och den omstrukturering som gemenskapsindustrin genomfört vara bortkastade om återkommande och ökad dumpning skulle förhindra att den uppnådde en tillräcklig försäljningsvolym.

(91)

Med hänsyn till gemenskapsindustrins nuvarande livskraftighet och dess kraftfulla insatser för att bibehålla sin konkurrenskraft både i Europa och i världen drogs slutsatsen att gemenskapsindustrins situation skulle äventyras om åtgärderna upphörde, eftersom importen av kornorienterade elektroplåtar från Ryssland förväntas öka utan åtgärder.

(92)

Endast en leverantör besvarade kommissionens frågeformulär. Detta företag, som ägs av samma holdingbolag som de tre gemenskapstillverkare som nämns ovan (se skäl 60), tillverkar olika stålkvaliteter och i synnerhet det råmaterial som behövs för tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar. Företaget är nu den enda kvarvarande tillverkaren av denna stålkvalitet i Europeiska gemenskapen, eftersom den andra stora stålkoncernerna lagt ner sin tillverkning.

Företaget har gjort betydande investeringar i syfte att rationalisera och utveckla produktionen av kisellegerat elektrostål. Dessa investeringar skedde samtidigt med den ovannämnda fusionen (se skäl 60) och kan anses ingå i koncernens samlade insats för att öka sin konkurrenskraft.

Av ovanstående framgår att denna leverantör av kisellegerat elektrostål är mycket beroende av gemenskapsindustrins situation. Eftersom det är svårt att ställa om tillverkningen av kisellegerat elektrostål till andra stålkvaliteter utan att detta medför betydande kostnader kommer alla nedskärningar i tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar att leda till negativa sysselsättningseffekter.

(93)

Följaktligen dras slutsatsen att det även ligger i leverantörernas intresse att åtgärderna bibehålls.

(94)

Ingen oberoende importör samarbetade i undersökningen. Det är att märka att den berörda produkten, som i allmänhet importeras av specialiserade stålimportörer/handlare, enligt tillgängliga uppgifter endast svarar för en liten del av dessa importörer/handlares breda sortiment av stålprodukter. Således anses bibehållandet av åtgärder endast få en minimal, om ens någon, inverkan på helhetssituationen för importörerna/handlarna i fråga.

(95)

Ungefär 40 användare av kornorienterade elektroplåtar mottog ett frågeformulär som var skräddarsytt för deras verksamhet.

Kommissionen mottog nio svar, vilka täckte mindre än 20 % av den sammanlagda förbrukningen av kornorienterade elektroplåtar i gemenskapen.

(96)

Företagen i senare led kan delas in i följande två huvudkategorier:

(97)

Tillverkningen av transformatorkärnor har tillkommit helt nyligen. Det finns få aktörer, och endast ett företag, vilket är den klagande närstående, var samarbetsvilligt. Även om kornorienterade elektroplåtar kostnadsmässigt är den viktigaste beståndsdelen vid tillverkning av transformatorkärnor finns det inget som tyder på att denna sektor är utsatt för någon särskild press i syfte att trycka ner priserna. Eftersom dessa aktörer försörjer transformatortillverkarna är de dessutom mycket beroende av de priser som transformatortillverkarna kan ta ut för sina slutprodukter.

(98)

Transformatortillverkarna är å andra sidan väletablerade och försörjer traditionellt sett de stora energiproducenterna. Transformatortillverkare ingår i allmänhet i stora koncerner som är representerade över hela världen. Några har särskilda inköpsorganisationer till vilka alla koncernens order koncentreras i syfte att förstärka förhandlingspositionen gentemot tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar. Det finns även några mindre koncerner och företag.

Kornorienterade elektroplåtar svarar för en betydande del av totalkostnaden för denna industris slutprodukter (mellan 10 % och 30 % beroende på typ av transformator). Industrin uppgav att det framförallt var viktigt med en sund konkurrens på marknaden, eftersom detta gör det möjligt för dem att tillverka och sälja kvalitetsprodukter.

(99)

I detta sammanhang hävdade vissa användare av kornorienterade elektroplåtar att vissa gemenskapstillverkare inte kunnat leverera till dem under undersökningsperioden, vilket uppgavs bero på bristande produktionskapacitet. Andra hävdade att det inte var möjligt att importera kornorienterade elektroplåtar från andra källor. De lämnade emellertid inga bevis till stöd för dessa påståenden. Hur som helst strider detta helt mot undersökningsresultaten i den nu aktuella undersökningen. Såsom angivits i skäl 64 hade gemenskapsindustrin ledig kapacitet under skadeundersökningsperioden, vilken kunde ha använts till att tillverka ytterligare kvantiteter kornorienterade elektroplåtar. Dessutom var det möjligt att importera kornorienterade elektroplåtar från andra källor såsom Polen och Tjeckien (se skäl 58). Dessa påståenden saknar därför grund.

(100)

När det gäller konkurrenssituationen på gemenskapsmarknaden för kornorienterade elektroplåtar hävdade somliga användare att fortsatta åtgärder skulle begränsa exporten från Ryssland, vilket i sin tur skulle leda till konstlat höga priser för kornorienterade elektroplåtar. Detta skulle försämra deras egen konkurrenskraft på gemenskapsmarknaden. Enligt Eurostats uppgifter förefaller dock importen från tredjeland att vara ganska begränsad, vilket innebär att varken marknadsandelen eller exportförsäljningen minskat för de europeiska användarna. Även de genomsnittliga priserna för importerade transformatorer verkar ha legat på en stabil nivå. Det förefaller således som om de gällande antidumpningsåtgärderna inte har urholkat denna industris konkurrenskraft.

(101)

Dessutom kritiserades det förhållandet att Thyssen Kruppkoncernen både var ensam tillverkare av kisellegerat elektrostål i gemenskapen och ägare till tre av de fyra gemenskapstillverkarna av kornorienterade elektroplåtar.

Thyssen Kruppkoncernens situation har undersökts i detalj av kommissionen med avseende på konkurrensbestämmelserna i EKSG-fördraget (se skälen 60 och 89). Det har inte framkommit några ytterligare upplysningar under undersökningen som tyder på att konkurrenssituationen skulle ha ändrats sedan kommissionens undersökning. Följaktligen anses kritiken vara ogrundad.

(102)

Mot denna bakgrund förefaller det som om åtgärderna inte inverkat nämnvärt på användarnas situation. Dessutom finns det inget som tyder på att detta förhållande skulle ändra sig om åtgärderna förlängdes.

(103)

Om åtgärderna upphävs finns det risk för att gemenskapsindustrins situation försämras ytterligare till följd av fortsatt/återkommande dumpning. Såsom anges i skäl 92 och med hänsyn till att tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar är komplex finns det endast ett begränsat antal försörjningskällor för kornorienterade elektroplåtar i världen. Om gemenskapsindustrin skulle minska sin tillverkning skulle detta gradvis göra användarna alltmer beroende av importerat material.

(104)

I detta sammanhang är det att märka att den berörda produkten är att anse som en strategisk produkt för användarindustrierna. Kornorienterade elektroplåtar är en unik produkt som när det gäller de flesta av dess användningsområden inte kan ersättas med något annat material. Den komplexa tillverkningsprocessen gör att kornorienterade elektroplåtar skiljer sig väsentligt från de flesta andra stålkvaliteter. Kornorienterade elektroplåtar används huvudsakligen i tillverkningen av kraft- och distributionstransformatorer. De är således en nyckelprodukt i en strategisk sektor för energidistributionen. Det ligger således i de europeiska användarnas intresse att försörjningskällorna i gemenskapen inte ytterligare försvagas genom fortsatt eller återkommande dumpning.

(105)

Med beaktande av dessa omständigheter och överväganden dras slutsatsen att en förlängning av åtgärdernas giltighetstid inte strider mot gemenskapens intressen.

(106)

Den nu aktuella undersökningen avsåg endast artikel 11.2 i grundbeslutet (9). Såsom nämnts ovan (se skäl 6) kommer undersökningarna enligt artikel 11.3 avseende åtgärdernas form och marknadsekonomisk status att fortsätta. I detta sammanhang bör det erinras om att kommissionen genom beslut nr 303/96/EKSG av den 19 februari 1996 godtog ett åtagande som skall gälla till dess att översynerna enligt artikel 11.3 avslutats.

(107)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls i sin nuvarande form. De beviljades även en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta meddelande av uppgifter. Inga nya argument mottogs.

(108)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder avseende import av kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland som infördes i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen genom beslut nr 303/96/EKSG bör bibehållas.

—

Novolipetsk Iron and Steel Corporation (NLMK), Lipetsk

—

Viz Stal, Jekaterinburg