Kommissionens beslut

av den 25 november 2003

om de nationella bestämmelser om användning av azofärgämnen som anmälts av Tyskland enligt artikel 95.4 i EG-fördraget

[delgivet med nr K(2003) 4356]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2003/829/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95.6 i detta, och

av följande skäl:

I. SAKFÖRHÅLLANDEN

(1) Genom en skrivelse från Förbundsrepubliken Tysklands ständiga representation vid Europeiska unionen av den 21 maj 2003 anmälde den tyska regeringen med hänvisning till artikel 95.4 i fördraget till kommissionen sina nationella bestämmelser om användning av azofärgämnen som den anser nödvändiga att behålla efter antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/61/EG av den 19 juli 2002 om ändring för nittonde gången av rådets direktiv 76/769/EEG om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (azofärger)(1).

1. Gemenskapens lagstiftning

1.1 Artikel 95.4 och 95.6 i EG-fördraget

(2) I artikel 95.4 i EG-fördraget föreskrivs följande: "Om en medlemsstat efter det att rådet eller kommissionen har beslutat om en harmoniseringsåtgärd anser det nödvändigt att behålla nationella bestämmelser som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd, skall den till kommissionen anmäla dessa bestämmelser samt skälen för att behålla dem."

(3) Enligt artikel 95.6 skall kommissionen inom sex månader efter anmälan godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den undersökt om dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

1.2 Direktiv 2002/61/EG

(4) I rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar)(2), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/53/EG(3), i dess ändrade lydelse, fastställs bestämmelser som begränsar användningen och utsläppandet på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat. Enligt artikel 1.1 skall direktivet tillämpas på de farliga ämnen och preparat som anges i bilaga I.

(5) Enligt artikel 2 skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de farliga ämnen och preparat som anges i bilaga I endast släpps ut på marknaden och används enligt de villkor som anges i bilagan.

(6) Direktiv 76/769/EEG har ändrats vid ett flertal tillfällen, bland annat för att lägga till nya farliga ämnen och preparat i dess bilaga I och därmed införa sådana begränsningar för användning och utsläppande på marknaden av dessa ämnen och preparat som krävs för att skydda människors hälsa och miljön. I vissa fall har man även begränsat utsläppandet på marknaden eller användningen av produkter som behandlats med eller som innehåller dessa ämnen och preparat.

(7) Genom direktiv 2002/61/EG, vars rättsliga grund är artikel 95 i fördraget, har en ny punkt 43 om azofärger införts i bilaga I till direktiv 76/769/EEG med bestämmelser om utsläppandet på marknaden och användningen av dessa ämnen.

(8) I skälen 2-4 i direktivet anges bakgrunden till direktivet. I dessa skäl fastslås att "textilier och läderartiklar som innehåller vissa azofärgämnen kan avge arylaminer som kan innebära risk för cancer"(4) och att "fullbordandet av den inre marknaden och dess funktion påverkas av att vissa medlemsstater redan har begränsat eller planerat att begränsa användningen av azofärgade textilier och läderartiklar. Det är därför nödvändigt att tillnärma medlemsstaternas lagar på detta område, och bilaga I till rådets direktiv 76/769/EEG"(5) måste därför ändras. Vidare fastslås att "Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö har efter det att kommissionen samrått med den bekräftat att cancerrisken som orsakas av textilier och läderartiklar som färgats med vissa azofärgämnen ger anledning till oro(6)."

(9) Följaktligen fastslås följande i skäl 5: "För att skydda människors hälsa bör användning av farliga azofärgämnen och utsläppande på marknaden av vissa artiklar som färgats med sådana färgämnen förbjudas."

(10) Enligt punkt 43.1 får azofärgämnen som genom reduktiv avspjälkning av en eller flera azogrupper kan avge en eller flera av de aromatiska aminer som förtecknas i tillägget(7), i urskiljbara koncentrationer, dvs. som överstiger 30 ppm i de färdiga artiklarna eller deras färgade delar enligt den analysmetod som fastställts enligt artikel 2a i direktivet, inte användas i textilier och läderartiklar som kan komma i direkt kontakt med människors hud eller munhåla under längre tid, t.ex. följande:

- Kläder, sängkläder, handdukar, postischer, peruker, hattar, blöjor och andra hygienartiklar, sovsäckar.

- Skodon, handskar, klockarmband, handväskor, portmonnäer/plånböcker, portföljer, överdragsklädsel för stolar, värdepåsar som bärs runt halsen.

- Leksaker av textilier eller av läder och leksaker som innehåller delar av textilier eller läder.

- Garn och tyger som är avsedda att användas av slutkonsumenten.(8)

(11) I punkt 43.2 föreskrivs följande: "De textilier och läderartiklar som avses i punkt 1 får inte släppas ut på marknaden om de inte uppfyller kraven i den punkten." Vidare föreskrivs ett tidsbegränsat undantag för textilier framställda av återanvända fibrer som tidigare färgats med azofärger.

(12) Vidare föreskrivs under punkt 43.3 att kommissionen senast den 11 september 2005 mot bakgrund av nya vetenskapliga rön skall se över bestämmelserna om azofärger, i enlighet med skäl 9 som lyder enligt följande: "Mot bakgrund av nya vetenskapliga rön bör bestämmelserna om vissa azofärger ses över, särskilt när det gäller behovet av att inbegripa andra material som inte omfattas av detta direktiv och andra aromatiska aminer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas eventuella risker för barn".

(13) I artikel 3.1 i direktivet fastställs att medlemsstaterna senast den 11 september 2003 skall anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, att de genast skall underrätta kommissionen om detta samt att de skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 11 september 2003.

2. Anmälda nationella bestämmelser

(14) De nationella bestämmelser som anmälts av den tyska förbundsregeringen infördes genom den andra förordningen om ändring av konsumentvaruförordningen (Bedarfsgegenständeverordnung) av den 15 juli 1994. Ett förbud infördes mot användning av skadliga azofärger i åtta produktkategorier som kan komma i kontakt med kroppen under en längre tid. Syftet var att skydda konsumenterna mot hälsorisker, eftersom dessa färger kan brytas ned till ämnen som är potentiellt carcinogena.

(15) § 3 i konsumentvaruförordningen har rubriken "Förbjudna ämnen". Däri fastslås att de ämnen som nämns i bilaga 1 inte får användas vid kommersiell tillverkning eller behandling av de material och de produkter som räknas upp i samma bilaga. Bilaga 1 rör de ämnen som inte får användas vid tillverkning eller behandling av vissa produkter. Under punkt 7 i bilaga 1 finns en förteckning över förbjudna ämnen, bland annat "azofärger som kan bilda en av följande aminer(9) genom att brytas ned i en eller flera azogrupper, men undantag för pigment i vilka inga av nedan angivna aminer kan spåras med de metoder som överensstämmer med det förfarande som föreskrivs i bilaga 10 punkt 7". Dessa azofärger får inte användas vid tillverkning eller behandling av följande produktkategorier som räknas upp i bilaga 1:

1) Kläder, material för tillverkning av kläder.

2) Sängkläder, filtar, kuddar, sovsäckar.

3) Handdukar, liggunderlag avsedda för bruk på stränder, luftmadrasser.

4) Masker, postischer, peruker, konstgjorda ögonfransar.

5) Smycken som bärs på huden, armbindlar.

6) Värdepåsar, ryggsäckar.

7) Lekmattor, överdrag för stolar och sitsar avsedda för spädbarn och småbarn.

8) Blöjor, bindor, trosskydd, tamponger.

II. FÖRFARANDE

(16) Genom en skrivelse av den 21 maj 2003 underrättade Tysklands ständiga representation vid Europeiska unionen kommissionen om att Förbundsrepubliken Tyskland i enlighet med artikel 95.4 i EG-fördraget avsåg att behålla sina nationella bestämmelser om azofärgämnen som avviker från bestämmelserna i direktiv 2002/61/EG om ändring av direktiv 76/769/EEG om användning och utsläppande på marknaden av azofärgämnen. Skrivelsen inkom till kommissionen den 26 maj 2003.

(17) Genom en skrivelse av den 12 juni 2003 underrättade kommissionen den tyska regeringen om att den mottagit anmälan enligt EG-fördragets artikel 95.4 och att sexmånadersperioden för handläggningen av ärendet enligt artikel 95.6 inleddes den 27 maj 2003, dagen efter det att anmälan inkommit till kommissionen.

(18) I en skrivelse av den 1 augusti 2003 underrättade kommissionen övriga medlemsstater om Förbundsrepubliken Tysklands anmälan. Kommissionen tillkännagav dessutom anmälan i Europeiska unionens officiella tidning(10) för att upplysa andra berörda parter om de nationella bestämmelser som Tyskland hade för avsikt att behålla samt om anförda skäl.

III. RÄTTSLIG BEDÖMNING

1. Bedömning av huruvida ärendet kan tas upp till sakprövning

(19) Artikel 95.4 rör anmälan av nationella bestämmelser som har antagits och trätt i kraft före en harmoniseringsåtgärd på gemenskapsnivå och som skulle strida mot denna om de upprätthölls.

(20) Syftet med den anmälan från Tyskland som inkom till kommissionen den 26 maj 2003 är att få rätt att behålla de nationella bestämmelser som utgör ett undantag från bestämmelserna i direktiv 2002/61/EG. Detta direktiv är en åtgärd för tillnärmning av lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera, och har antagits på grundval av artikel 95 i EG-fördraget. Vidare antogs dessa nationella bestämmelser och trädde i kraft under 1994, dvs. innan det nämnda direktivet antogs.

(21) Behovet av harmonisering i fråga om azofärger uppstod på grund av oron för att textilier och lädervaror som färgats med vissa azofärgämnen kan innebära risk för cancer, vilket bekräftades av Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö i ett yttrande av den 18 januari 1999. Dessutom införde eller anmälde flera medlemsstater nationell lagstiftning om förbud mot vissa carcinogena azofärger. Därför infördes genom direktiv 2002/61/EG begränsningar för användningen av azofärger genom ett förbud mot vissa azofärgämnen i produkter som innehåller farliga ämnen som tydligt på grundval av tillräckliga uppgifter visat sig medföra risker, nämligen textilier och läderprodukter.

(22) Enligt fast rättspraxis måste en gemenskapsåtgärd tolkas mot bakgrund av de mål som eftersträvas. Direktiv 2002/61/EG grundar sig på artikel 95.1 i fördraget, vilken är den rättsliga grunden för att anta harmoniseringsåtgärder som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Det framgår tydligt av skäl 3 i direktivet att dess huvudsyfte är att avlägsna de hinder för fullbordandet av den inre marknaden och dess funktion som uppstår på grund av begränsningar avseende användning av vissa azofärger som redan antagits eller som planeras av vissa medlemsstater.

(23) Kommissionen anser därför att direktiv 2002/61/EG måste tolkas som att en harmonisering införs på alla nuvarande användningsområden för azofärgämnen och att medlemsstaterna därmed inte får lov att införa eller behålla sådana begränsningar av användningen av azofärgämnen som sträcker sig längre än direktivets bestämmelser.

(24) Vid en jämförelse av bestämmelserna i direktiv 2002/61/EG och de nationella åtgärder som anmälts av Tyskland framgår det att det nationella förbudet mot användning av de azofärgämnen som anses som hälsofarliga i vissa produkter skiljer sig från kraven i direktiv 2002/61/EG. Enligt de tyska bestämmelserna (§ 3 tillsammans med bilaga 1 punkt 7) förbjuds användningen av azofärgämnen i åtta produktkategorier, utan att dessa begränsas till textilier och läder enligt kraven i direktiv 2002/61/EG.

(25) Vidare skall anmälan av de nationella bestämmelserna enligt artikel 95.4 innehålla en redogörelse för skälen till anmälan. Dessa skäl skall gälla antingen ett eller flera väsentliga behov enligt artikel 30 eller miljö- eller arbetsmiljöskydd.

(26) I enlighet med artikel 95.4 i EG-fördraget anmälde Tyskland till kommissionen den exakta lydelsen av de bestämmelser som går utöver bestämmelserna i direktiv 2002/61/EG. Till anmälan fogades en kort förklaring av de konsumentskyddsskäl som enligt Tysklands åsikt motiverar behållandet av dessa bestämmelser.

(27) Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att Tysklands ansökan om att få behålla sina nationella bestämmelser om azofärgämnen enligt artikel 95.4 i EG-fördraget kan tas upp till behandling.

2. Sakprövning

(28) I enlighet med EG-fördragets artikel 95.4 och 95.6 första stycket måste kommissionen se till att alla villkor är uppfyllda för att en medlemsstat skall få behålla sådana nationella bestämmelser som avviker från en harmoniseringsåtgärd på gemenskapsnivå. Framför allt måste de nationella bestämmelserna vara motiverade med avseende på de väsentliga behov som avses i artikel 30 i fördraget eller avse miljö- eller arbetsmiljöskydd, de får inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innebära förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna, och får inte utgöra något hinder för den inre marknadens funktion.

(29) Det bör framhållas att domstolen i sin rättspraxis genomgående kräver att villkoren för att godkänna ett undantag från grundläggande bestämmelser i gemenskapens lagstiftning skall tolkas restriktivt. Eftersom den berörda bestämmelsen utgör ett undantag från principerna om enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten och en enhetlig marknad skall artikel 95.4 i EG-fördraget, liksom alla åtgärder avseende undantag, tolkas på så sätt att dess räckvidd inte utsträcks utöver de fall som uttryckligen avses. Eftersom artikel 95 just är ett uttryck för ett sådant undantag måste den tolkas strikt och endast tillämpas på strikta villkor med avseende på den motivering som krävs.

2.1 Bevisbörda

(30) Mot bakgrund av den tidsram som föreskrivs i artikel 95.6 i EG-fördraget bör det noteras att kommissionen när den undersöker huruvida de nationella åtgärder som anmälts enligt artikel 95.4 är motiverade måste utgå från de skäl som lagts fram av den medlemsstat som lämnat in anmälan. Detta innebär enligt bestämmelserna i EG-fördraget att ansvaret för att visa att de nationella åtgärderna är berättigade åligger den medlemsstat som lämnar in en begäran om att få behålla dem. På grund av det förfarande som fastställs i artikel 95 i EG-fördraget, och då särskilt den strikta tidsgräns inom vilken beslutet skall fattas, måste kommissionen normalt begränsa sin prövning till att undersöka som de uppgifter som lämnats av medlemsstaten är relevanta, utan att själv försöka finna eventuella skäl som kan berättiga anmälan.

(31) Det är den medlemsstat som gjort anmälan som skall tillhandahålla tillräckliga skäl, fakta och vetenskapliga belägg för att få tillstånd att göra ett undantag(11). Således ligger det i medlemsstatens intresse att till anmälan foga alla de fakta och juridiska uppgifter som kan stödja begäran(12). Om begäran om att få behålla eller införa nationella bestämmelser inte innehåller sådana uppgifter skall kommissionen anse att anmälan inte är motiverad.

(32) I sin anmälan åberopar de tyska myndigheterna målet att skydda konsumenternas hälsa. Därför måste kommissionen kontrollera om de nationella bestämmelserna står i proportion till den eftersträvade målsättningen, dvs. om de är nödvändiga och proportionerliga i förhållande till målet, med beaktande av att den harmoniseringsåtgärd som redan antagits, dvs. direktiv 2002/61/EG, i sig har som utgångspunkt en hög skyddsnivå i enlighet med artikel 95.3 och eftersträvar detta mål på ett proportionerligt sätt.

2.2 Motivering som grundar sig på väsentliga behov enligt artikel 30 eller som avser miljö- eller arbetsmiljöskydd

2.2.1 Tysklands ståndpunkt

(33) Förbundsregeringen avser att behålla det nationella förbudet mot vissa azofärgämnen för åtta produktkategorier som under längre tid kommer i direkt kontakt med kroppen även om dessa inte består av textilier eller läder. Därigenom går man längre än restriktionerna i direktiv 2002/61/EG som är begränsade till textilier och läderartiklar.

(34) För att motivera behållandet av de nationella bestämmelserna har de tyska myndigheterna lämnat in en förklarande redogörelse med följande motiveringar:

(35) De tyska myndigheterna understryker att syftet med det förbud mot hälsofarliga azofärgämnen i vissa produkter som under längre tid kommer i kontakt med kroppen som beslutades i Förbundsrepubliken Tyskland 1994 är att skydda konsumenternas hälsa. De tyska myndigheterna vidhåller att redan vid denna tidpunkt var det känt att vissa azofärgämnen kunde brytas ned till carcinogena aminer. De anser att följaktligen bör all direktkontakt mellan kroppen och dessa azofärgämnen förebyggas, oavsett i vilket material den produkt som konsumenten under en längre tid kommer i kontakt med är tillverkad.

(36) Förbundsregeringen anser att hälsofaran från de azofärgämnen som kan nedbrytas till skadliga aminer gäller oavsett om de färgade föremålen tillverkats av textilier, läder eller annat material.

(37) Som vetenskapliga belägg nämner Tyskland endast två yttranden från Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö: yttrandet om cancerrisker orsakade av textilier och lädervaror som färgats med azofärgämnen av den 18 januari 1999 och yttrandet om det slutliga utkastet till rapporten om bedömning av hälsorisker orsakade av azofärger i leksaker, skrivbläck och pappersprodukter, samt analys av fördelar och nackdelar med restriktioner för deras utsläppande på marknaden och användning, av den 12 juni 2001.

(38) I det följande kommer de tyska myndigheternas uttalanden och ståndpunkter att bedömas med beaktande av de kriterier som fastställs i artikel 95.4. Särskilt kommer de två yttranden från Vetenskapliga kommittén på vilka Tyskland grundar sin begäran att analyseras.

2.2.2 Vetenskapliga kommitténs yttrande från 1999

(39) Kommissionen vill påminna om att azofärgämnens effekter har bedömts både i den undersökning som begärts av kommissionen och i Vetenskapliga kommitténs yttrande från 1999 under förberedelserna för direktiv 2002/61/EG.

(40) Den 18 januari 1999 avgav Vetenskapliga kommittén om toxicitet, ekotoxicitet och miljö sitt yttrande(13) med slutsatsen att cancerriskerna i samband med användningen av vissa azofärgämnen är oroande(14). Kommittén bekräftade att azofärgämnen som vid avspjälkning avger någon av de carcinogena aminer som klassats som carcinogener i kategori 1 eller 2, samt åtta aminer från den tyska MAK-förteckningen, var särskilt oroande. Vetenskapliga kommittén ansåg att den rapport som kommissionen beställt gav en adekvat översyn av situationen i fråga om cancerrisken för konsumenter till följd av användningen av tyger som färgats med azoföreningar och att rapportens slutsatser i allmänhet var godtagbara. Kommittén stödde rekommendationen i rapporten om att användningen av azofärgämnen borde begränsas utan åtskillnad mellan de 14 aminer som klassats av Europeiska unionen som carcinogener i kategori I eller II och de åtta aminer som klassats av MAK-kommissionen. Kommittén ansåg att man inte borde vänta på utvecklingen av validerade analysmetoder för att tillämpa restriktionen.

(41) I linje med dessa rekommendationer förbjuds därför i direktiv 2002/61/EG användningen av farliga azofärger och utsläppandet på marknaden av textilier och läderprodukter som färgats med ämnen vilka på grundval av tillräckliga uppgifter tydligt visat sig medföra risker. Därför kan Tyskland inte stödja sig på Vetenskapliga kommitténs yttrande från 1999 för att begränsa användningen av azofärgämnen i andra material än textilier och läder.

2.2.3 Vetenskapliga kommitténs yttrande från 2001

(42) I sitt yttrande från juni 2001(15) fastslog Vetenskapliga kommittén att, även om vissa produkter som tillverkats av andra material som färgats med azofärgämnen skulle kunna vara möjliga källor för exponering för azofärgämnen, råder det stor brist på kvantitativa data. Därför kan Tyskland inte stödja sig på detta yttrande för att motivera begränsningen av azofärgämnen i andra material än textilier och läder.

(43) Detta andra yttrande från Vetenskapliga kommittén var känt innan direktiv 2002/61/EG antogs.

(44) Att utvidga förbudet till att omfatta andra material som inte på grundval av tillräckliga uppgifter tydligt visat sig medföra risker är därför inte befogat.

2.2.4 Ytterligare anmärkningar

(45) I detta sammanhang vill kommissionen också understryka följande: En medlemsstat kan grunda en begäran om att få behålla befintliga nationella bestämmelser på en riskbedömning avseende folkhälsan som skiljer sig från den som godtogs av gemenskapslagstiftaren när den harmoniseringsåtgärd antogs från vilken de nationella bestämmelserna avviker. Det är dock den medlemsstat som lämnat in begäran som skall visa att de berörda nationella bestämmelserna är nödvändiga och proportionerliga.

(46) De tyska myndigheterna har inte tillhandahållit några fakta som visar att det finns en känd risk för människors hälsa utöver den risk som redan fastställts av gemenskapslagstiftaren. De har heller inte visat att de berörda nationella bestämmelserna inte går utöver vad som krävs för att uppnå det eftersträvade målet(16).

(47) Som visats ovan är det material och de uppgifter som lämnats in av de tyska myndigheterna för att stödja deras begäran om tillämpning av artikel 95.4 mycket begränsade. I den förklarande redogörelsen begär de tyska myndigheterna att de nationella bestämmelserna skall behållas av konsumentskyddsskäl. Inga ytterligare upplysningar eller uppgifter lämnas dock för att underbygga dessa argument. De har inte lämnat in några vetenskapliga uppgifter om risker som kan visa att gemenskapens harmoniseringsåtgärd inte är adekvat, och inte heller någon bedömning av hälsorisker - t.ex. en uppskattning av konsumenternas exponering - som kan motivera behållandet av de nationella bestämmelserna. De har inte ens lämnat någon information om användningen av sådana azofärgämnen vid tillverkningen av produkter i andra material än textil och läder.

(48) I fråga om de övriga argument som framhållits av de tyska myndigheterna vill kommissionen påminna om att ett förbud mot produkter utgör en begränsning av handeln på den inre marknaden och därigenom ett allvarligt hinder för det grundläggande målet om fri rörlighet för varor. Alla sådana begränsningar måste därför göras på mycket stabila grunder. Granskningen av Tysklands begäran har visat att inga sådana grunder lagts fram.

(49) Sammantaget framgår att den dokumentation och de argument som lämnats in av de tyska myndigheterna för att stödja deras begäran om ett undantag enligt artikel 95.4 inte kan leda till slutsatsen att de nationella åtgärderna är grundade på ett väsentligt behov i den mening som avses i artikel 30 i EG-fördraget. Följaktligen uppfyller inte Tysklands begäran om att få behålla nationella åtgärder alla de villkor som föreskrivs i artikel 95.4 i EG-fördraget.

2.3 Frånvaro av godtycklig diskriminering eller förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna liksom av hinder för den inre marknadens funktion

(50) Enligt artikel 95.6 i EG-fördraget skall kommissionen godkänna eller förkasta de ifrågavarande nationella bestämmelserna sedan den kontrollerat huruvida dessa utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär ett förtäckt handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion.

(51) Man bör hålla i minnet att en begäran enligt artikel 95.4 i EG-fördraget måste bedömas i förhållande till de villkor som fastställs både i den artikeln och i artikel 95.6. Om något av dessa villkor inte uppfylls måste begäran avslås utan att övriga villkor behöver granskas.

(52) Eftersom Tysklands begäran inte uppfyller de grundläggande villkoren enligt artikel 95.4 (se del III, avsnitt 2.2 i det här beslutet), är kommissionen inte skyldig att kontrollera om de nationella bestämmelserna är ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna eller om de utgör ett hinder för den inre marknadens funktion.

IV. SLUTSATS

(53) Mot bakgrund av de uppgifter som fanns tillgängliga för att i sak pröva den motivering som lagts fram avseende de anmälda nationella åtgärderna och mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att Tysklands begäran att få behålla de nationella bestämmelser som utgör ett undantag från direktiv 2002/61/EG om ändring av direktiv 76/769/EEG om användning och utsläppande på marknaden av vissa azofärgämnen som inlämnades den 21 maj 2003

- kan tas upp till prövning,

- inte uppfyller alla villkor som föreskrivs i artikel 95.4 i EG-fördraget eftersom Tyskland inte motiverat behållandet av de nationella bestämmelserna i förhållande till det väsentliga behovet att skydda konsumenters hälsa.

(54) Kommissionen har därför skäl att anse att de nationella bestämmelserna inte kan godkännas i enlighet med artikel 95.6 i EG-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De nationella bestämmelser om begränsing av användning och utsläppande på marknaden av azofärgämnen som anmälts av Förbundsrepubliken Tyskland i enlighet med artikel 95.4 i EG-fördraget avslås.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 25 november 2003.

På kommissionens vägnar

Erkki Liikanen

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 15.

(2) EGT L 262, 27.9.1976, s. 201.

(3) EUT L 178, 17.7.2003, s. 24.

(4) Se skäl 2 i direktiv 2002/61/EG.

(5) Se skäl 3 i direktiv 2002/61/EG.

(6) Se skäl 4 i direktiv 2002/61/EG.

(7) Genom direktiv 2002/61/EG infördes en förteckning över 22 aromatiska aminer i tillägget till direktiv 79/769/EEG under punkt 43 "Azofärger".

(8) Förteckningen under punkt 43.1 är inte uttömmande.

(9) Under punkt 7 i bilaga 1 följer sedan en förteckning över 20 aminer.

(10) EUT C 185, 5.8.2003, s. 3.

(11) I förhållande till artikel 30 i EG-fördraget, se EG-domstolens dom av den 23 september 2003 i mål C-192/01: kommissionen/Konungariket Danmark, punkt 46, REG 2003.

(12) Se "Meddelande från kommissionen om artikel 95 (punkterna 4, 5 och 6) i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen", (KOM(2002) 760 slutlig, 23.12.2002), särskilt punkt 13.

(13) Risk of cancer caused by textiles and leather goods coloured with azo-dyes. Yttrande avgivet vid Vetenskapliga kommitténs sjunde plenarmöte i Bryssel den 18 januari 1999.

(14) Problemet i fråga om carcinogena risker ligger i azofärgämnenas potential att in vivo genomgå reduktiv avspjälkning till aromatiska aminer, inklusive de 22 aminer som av Europeiska unionen eller MAK-kommissionen klassificerats som bevisade eller misstänkta carcinogener hos människan.

(15) Rapport (slutligt utkast): Assessment of the risks to human health posed by azo colorants in toys, writing inks and paper products, and analysis of the advantages and drawbacks of restrictions on their marketing and use. Yttrande om rapporten avgivet vid Vetenskapliga kommitténs 24:e plenarmöte i Bryssel den 12 juni 2001.

(16) Se EG-domstolens dom av den 20 mars 2003 i mål C-3/00: Konungariket Danmark/kommissionen, punkterna 63 och 64, REG 2003, s. I-2643.