Rådets yttrande

av den 13 maj 2003

om Österrikes uppdaterade stabilitetsprogram för 2003-2007

(2003/C 123/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1), särskilt artikel 5.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation och efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den 13 maj 2003 granskade rådet Österrikes uppdaterade stabilitetsprogram som omfattar tiden 2003-2007. Rådet noterar att bidraget var försenat med tanke på den tidpunkt som krävs i "den reviderade uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning" varför uppdateringen endast delvis uppfyller kraven i koden. Den nya österrikiska regeringen som svor eden den 28 februari efter de tidigarelagda allmänna valen den 24 november 2002 kunde lägga fram ett uppdaterat program på tämligen kort tid. Mer detaljerade kvantitativa upplysningar i utkastet till den federala budgeten fanns emellertid inte tillgängliga då uppdateringen lämnades.

Rådet noterar med tillfredsställelse att trots lägre tillväxt än planerat förbättrades regeringens finanser under 2001 snabbare än förväntat även om detta positiva resultat i huvudsak tillkom genom en kraftig ökning av skatteinkomsterna. Under 2002 försvagades dock regeringens finanser märkbart och avvek från målet och nådde ett underskott på 0,6 % i konjunkturanpassade termer enligt kommissionens beräkningar.

Rådet noterar dessutom att skuldsättningsgraden, som fortfarande ligger över referensvärdet 60 % av BNP, ökade väsentligt under 2001 och 2002, till största delen på grund av omklassificering av Österrikes bruttoskuldrapportering. Rådet noterar med oro att som en följd av detta har nu målet att få ner den konsoliderade bruttoskulden under referensvärdet 60 % av BNP väsentligt försenats. Enligt uppdateringen förväntas regeringens allmänna underskott öka från 0,6 % av BNP under 2002 till 1,3 % under 2003, huvudsakligen på grund av anstånd med betalningar för översvämningsskador och ett ökande produktionsgap. Efter en tillfällig förbättring under 2004 förväntas underskottet öka markant till 1,5 % under 2005 på grund av en betydande skattereform. Underskottet beräknas därefter gradvis minska till 1,1 % av BNP under 2006 och 0,4 % av BNP under 2007. Det konjunkturanpassade underskottet följer mönstret från de nominella uppgifterna: det ökar med 0,5 procentenheter under 2003 till omkring 1 % av BNP, förbättras med i stort sett samma siffror under 2004 för att därefter stiga kraftigt till 1,3 % under 2005 på grund av planerade nettoskattelättnader. Trots att det minskar därefter består underskottet i konjunkturanpassade termer på 1,1 % av BNP under 2006 och förbättras med den begärda halva procentenheten till 0,5 % av BNP först under 2007. Regeringens bruttoskuld förväntas minska från en topp på 67,8 % av BNP under 2002 till strax under referensvärdet 60 % under 2007.

Budgetberäkningarna i programmet är baserade på ett makroekonomiskt scenario med förväntningar om att ekonomin gradvis skall hämta sig efter den nuvarande svaga konjunkturen. Den verkliga tillväxten av BNP beräknas öka från 1,0 % under 2002 till 2,5 % under 2005 och därefter uppgå till en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,1 % under hela programperioden. Även om detta ligger något över tendenserna anser rådet att denna planerade tillväxt kan förverkligas med tanke på att det inte finns några betydande makroekonomiska obalanser i den österrikiska ekonomin och under förutsättning att de yttre förhållandena förbättras som beräknat.

Rådet beklagar att den österrikiska regeringen inte kommer att nå sitt tidigare mål att bibehålla budgetbalansen och nå ett litet överskott under 2004 och 2005. Rådet inser att detta beror på den planerade skattereformen men erinrar om att det i sitt yttrande(2) om den senaste uppdateringen ansåg ett budgetöverskott på medellång sikt väsentligt för att få ner skuldnivån på ett avgörande sätt vilket rådet såg som lämpligt med tanke på trycket från de långsiktiga utgifterna på grund av den allt äldre befolkningen. På grundval av den nuvarande politiken kan faktiskt risken med ohållbara offentliga finanser på grund av den allt äldre befolkningen inte uteslutas.

I detta sammanhang välkomnar rådet den uppmärksamhet som har ägnats åt långsiktiga frågor, något som har framgått av den grundläggande pensionsreform som håller på att utarbetas för att ta itu med det finansiella och ekonomiska trycket av den allt äldre befolkningen. Rådet uppmanar med kraft den österrikiska regeringen att med fasthet genomföra de ambitiösa reformprojekten beträffande pensioner och hälsovård med inriktning på många av de avgörande problemen på dessa områden. Rådet upprepade vid ett flertal tillfällen, även i sitt yttrande om den senaste uppdateringen och i de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, betydelsen av att höja den låga faktiska pensionsåldern i Österrike och att uppmuntra till deltagande i arbetslivet, i synnerhet när det gäller äldre arbetstagare och kvinnor. Rådet anser därför att de planerade pensions- och hälsovårdsreformerna, under förutsättning att de genomförs fullt ut, är av avgörande betydelse för att på lång sikt hålla tillbaka stigande utgifter förutom viktiga budgeteffekter på medellång och till och med kort sikt. Rådet uppmanar även den österrikiska regeringen att genomföra sina planer på att rationalisera den offentliga förvaltningen och på så sätt höja effektiviteten fram till nu. Förutom detta bör den nationella stabilitetspakten genomföras fullt ut vilket skulle kräva sänkta utgifter för att uppnå hållbara strukturella överskott på delstatsnivå.

Rådet noterar att den österrikiska regeringen avser att enligt rekommendationen väsentligt minska det höga skattetrycket. Rådet uppmanar den österrikiska regeringen att i synnerhet genomföra minskningen av lönebikostnaderna vilket redan har skjutits upp flera gånger. Rådet erinrar emellertid om sitt yttrande vid den senaste uppdateringen där det sades att inkomstminskningar bör åtföljas av liknande utgiftsminskningar. För att undvika den planerade betydande ökningen av det konjunkturanpassade underskottet och risken för att förstärka konjunktursvängningarna anmodar rådet de österrikiska myndigheterna att kompensera kostnaderna av skattereformen med ytterligare strukturella kostnadsbesparingar. Tidigare erfarenheter visar att skattenedskärningar som endast delvis motsvaras av proportionerliga utgiftsbegränsningar är en synnerligen farlig strategi.

Med tanke på det ökande underskottet både nominellt och strukturellt efter 2004 och den nuvarande skuldnivån anser rådet att regeringens planerade finanser i det uppdaterade stabilitetsprogrammet endast delvis överensstämmer med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten eftersom det konjunkturanpassade underskottet endast under 2004 och 2007 kommer att ligga nära balans. Även om regeringens planerade finanser skulle innehålla tillräckliga säkerhetsmarginaler för att hindra underskottet från att överstiga referensvärdet 3 % av BNP i händelse av en normal konjunkturnedgång är risken med regeringens strategi inte försumbar. I synnerhet om de planerade utgiftsbesparingarna endast genomförs delvis kommer Österrike inte att ha tillräckligt budgetutrymme för att ge de automatiska stabilisatorerna full effekt i händelse av en konjunkturnedgång.

Rådet anser därför att utgiftsnedskärningarna behöver genomföras enligt planerna. De planerade skattelättnaderna bör dessutom åtföljas av kompletterande utgiftsbegränsningar för att undvika risken för budgetavvikelse och ge Österrike möjlighet att tidigare än beräknat få budgeten nära balans. Redan under 2003 bör regeringen försöka få ett lägre underskott än beräknat, i synnerhet om tillväxten skulle bli högre än väntat eller om medlen för översvämningsskadorna inte skulle behövas fullt ut.

(1) EGT L 209, 2.8.1997.

(2) EGT C 33/5, 6.2.2002.