32002R2368

Rådets förordning (EG) nr 2368/2002 av den 20 december 2002 om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 358 , 31/12/2002 s. 0028 - 0048


Rådets förordning (EG) nr 2368/2002

av den 20 december 2002

om genomförande av Kimberleyprocessens certifieringssystem för den internationella handeln med rådiamanter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1), och

av följande skäl:

(1) De sanktioner som Förenta nationernas säkerhetsråd har antagit mot rebellrörelserna i Sierra Leone och Angola samt mot Liberias regering, vilka innebär ett förbud på vissa villkor mot import av rådiamanter från Liberia, Angola och Sierra Leone, har inte lyckats hejda inflödet av konfliktdiamanter i den lagliga handeln eller att få konflikterna att upphöra.

(2) Europeiska rådet i Göteborg i juni 2001 godkände ett program för förebyggande av väpnade konflikter, i vilket det bl.a. sägs att medlemsstaterna och kommissionen kommer att ta itu med den olagliga handeln med dyrbara råvaror, bl.a. genom att fastställa olika sätt att bryta sambandet mellan rådiamanter och väpnade konflikter och genom att stödja Kimberleyprocessen.

(3) Enligt rådets förordning (EG) nr 303/2002 av den 18 februari 2002 om import till gemenskapen av rådiamanter från Sierra Leone(2) är det under vissa förhållanden förbjudet att importera rådiamanter till gemenskapen.

(4) De nuvarande åtgärderna behöver kompletteras med effektiva kontroller av den internationella handeln med rådiamanter för att förhindra att handeln med konfliktdiamanter finansierar de rebellrörelser, och deras allierade, vars syfte är att undergräva lagligt tillsatta regeringar. En effektiv kontroll kommer att bidra till att internationell fred och säkerhet upprätthålls och kommer även att innebära att inkomsterna från exporten av rådiamanter, vilka är av väsentlig betydelse för utvecklingen av producentländer i Afrika, skyddas.

(5) Förhandlingarna inom ramen för Kimberleyprocessen, som omfattar gemenskapen, producent- och handelsländer vilka företräder nästan hela den internationella handeln med rådiamanter, diamantindustrin och företrädare för det civila samhället, inleddes i avsikt att utveckla ett effektivt kontrollsystem. Förhandlingarna ledde till att ett certifieringssystem utarbetades.

(6) Samtliga deltagande parter godtog förhandlingsresultatet som grundval för genomförandet av åtgärder inom sin egen jurisdiktion.

(7) FN:s generalförsamling välkomnade genom sin resolution 56/263 det certifieringssystem som utformats inom ramen för Kimberleyprocessen och uppmanade alla berörda parter att delta i detta.

(8) Genomförandet av certifieringssystemet kräver att det tillämpas på import och export av rådiamanter till eller från gemenskapens territorium och att de i systemet deltagande parterna utfärdar de relevanta certifikaten.

(9) Varje medlemsstat får utse den myndighet eller de myndigheter som inom dess territorium skall ansvara för genomförandet av de relevanta bestämmelserna i denna förordning och får begränsa antalet myndigheter.

(10) Giltigheten för certifikat för importerade rådiamanter bör på ett fullgott sätt kontrolleras av gemenskapens behöriga myndigheter.

(11) Efterlevnad av denna förordning bör inte betraktas som likvärdig med eller som ett alternativ till efterlevnad av andra krav enligt gemenskapslagstiftningen.

(12) För att certifieringssystemet skall bli så effektivt som möjligt bör kringgående av systemet eller försök att kringgå det förhindras. Dessutom bör de som tillhandahåller tjänster som sammanhänger med eller har direkt anknytning till verksamheten med vederbörlig noggrannhet fastställa att bestämmelserna i denna förordning tillämpas på vederbörligt sätt.

(13) Exportcertifikat för rådiamanter bör utfärdas och valideras endast om det finns avgörande bevis för att dessa rådiamanter har importerats med stöd av ett certifikat.

(14) Det kan efter omständigheterna vara motiverat att den importerande deltagande partens behöriga myndighet till den exporterande deltagande partens behöriga myndighet sänder en bekräftelse på import av rådiamantsändningar.

(15) Ett system med garantier och självreglering inom industrin av det slag som föreslagits av företrädare för rådiamantindustrin inom ramen för Kimberleyprocessen skulle kunna underlätta tillhandahållandet av sådan avgörande bevisning.

(16) Bestämmelser bör införas så att rådiamanter som importerats innan särskilda importkontroller som anges i denna förordning blir tillämpliga kan exporteras.

(17) Varje medlemsstat bör bestämma vilka påföljder som skall gälla vid eventuella överträdelser av denna förordning.

(18) Bestämmelserna i denna förordning om import och export av rådiamanter bör inte gälla för rådiamanter som transiteras genom gemenskapen för export till en annan deltagande part.

(19) För att genomföra certifieringssystemet bör gemenskapen vara deltagande part i Kimberleyprocessens certifieringssystem. Vid möten med de deltagande parterna i Kimberleyprocessens certifieringssystem bör den företrädas av kommissionen.

(20) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra av denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(3).

(21) Ett forum bör inrättas för att ge kommissionen och medlemsstaterna möjlighet att behandla frågor som rör tillämpningen av denna förordning.

(22) Denna förordningen bör träda i kraft samma dag som den offentliggörs, men tillämpningen av bestämmelserna om import- och exportkontroll bör skjutas upp tills en tidpunkt överenskommits inom ramen för Kimberleyprocessen för att import- och exportkontrollerna skall börja genomföras samtidigt av samtliga deltagande parter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Genom denna förordning inrättas ett gemenskapssystem för certifiering samt import- och exportkontroll av rådiamanter i syfte att genomföra Kimberleyprocessens certifieringssystem.

I samband med certifieringssystemet skall gemenskapen betraktas som en enda enhet utan inre gränser.

Denna förordning skall varken påverka tillämpningen av eller ersätta gällande bestämmelser beträffande tullformaliteter och tullkontroll.

Artikel 2

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) Kimberleyprocessen: det forum inom vilket de deltagande parterna har utformat ett internationellt certifieringssystem för rådiamanter.

b) Kimberleyprocessens certifieringssystem: det internationella certifieringssystem som förhandlats fram inom ramen för Kimberleyprocessen och som anges i bilaga I.

c) deltagande parter: deltagande parter i Kimberleyprocessens certifieringssystem vilka förtecknas i bilaga II.

d) certifikat: en handling som i vederbörlig ordning utfärdats och validerats av en deltagande parts behöriga myndighet och genom vilken det intygas att en sändning rådiamanter uppfyller kraven i Kimberleyprocessens certifieringssystem.

e) behörig myndighet: en myndighet som av en deltagande part har utsetts att utfärda, validera eller kontrollera certifikat.

f) gemenskapsmyndighet: en behörig myndighet som utsetts av en medlemsstat och som förtecknas i bilaga III.

g) gemenskapscertifikat: ett certifikat som motsvarar förlagan i bilaga IV och som utfärdats av en gemenskapsmyndighet.

h) konfliktdiamanter: rådiamanter enligt den definition som anges i Kimberleyprocessens certifieringssystem.

i) rådiamanter: diamanter som är obearbetade eller enkelt sågade, kluvna och omfattas av det harmoniserade systemet för varubeskrivning och kodning enligt numren 7102 10, 7102 21 och 7102 31 (nedan kallat HS-nummer).

j) import: fysisk ankomst eller införsel till alla delar av en deltagande parts geografiska territorium.

k) export: fysisk avgång eller utförsel från alla delar av en deltagande parts geografiska territorium.

l) sändning: ett eller flera kollin.

m) kolli: en eller flera diamanter som är förpackade tillsammans.

n) kolli med blandat ursprung: kolli innehållande blandade rådiamanter från två eller flera ursprungsländer.

o) gemenskapens territorium: de territorier i medlemsstaterna inom vilka fördraget är tillämpligt, på de villkor som anges i det fördraget.

p) certifierat lager: ett lager rådiamanter på vilket denna förordning är tillämplig och vars plats, volym och värde och förändring i dessa förhållanden har blivit föremål för en verkningsfull kontroll av en medlemsstat.

q) tulltransitering: transitering i enlighet med artiklarna 91-97 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

KAPITEL II IMPORTORDNING

Artikel 3

Import av rådiamanter till gemenskapen skall vara förbjuden såvida inte följande villkor har uppfyllts:

a) Rådiamanterna skall åtföljas av ett certifikat som validerats av en deltagande parts behöriga myndighet.

b) Rådiamanterna skall vara förpackade i åverkanssäkra förpackningar som har förseglats vid exporten av denna deltagande part och är obrutna.

c) I certifikatet klargörs tydligt vilken sändning som avses.

Artikel 4

1. Förpackningarna och tillhörande certifikat skall tillsammans snarast möjligt överlämnas till en gemenskapsmyndighet för kontroll antingen i den medlemsstat där de har importerats eller i den medlemsstat som är slutmålet enligt åtföljande dokumentation.

2. I det fall rådiamanter importeras till en medlemsstat i vilken det inte finns någon gemenskapsmyndighet skall de överlämnas till en lämplig gemenskapsmyndighet i den medlemsstat som är slutmålet. Om det inte finns någon gemenskapsmyndighet varken i den importerande medlemsstaten eller i den medlemsstat som är slutmålet skall diamanterna överlämnas till en lämplig gemenskapsmyndighet i en annan medlemsstat.

3. Den medlemsstat till vilken rådiamanterna importeras skall kontrollera att de överlämnas till en lämplig gemenskapsmyndighet enligt punkterna 1 och 2. Tulltransitering får medges för detta ändamål. Om en sådan tulltransitering beviljas skall den kontroll som föreskrivs i denna artikel uppskjutas till dess att rådiamanterna anländer till den lämpliga gemenskapsmyndigheten.

4. Importören skall ansvara för lämplig transport av rådiamanterna och kostnaderna för denna.

5. En gemenskapsmyndighet skall välja en av följande metoder för att kontrollera att innehållet i en förpackning stämmer överens med uppgifterna på motsvarande certifikat:

a) Öppna varje förpackning för en sådan kontroll eller

b) fastställa vilka förpackningar som skall öppnas för en sådan kontroll på grundval av en riskanalys eller ett motsvarande system som medger vederbörlig hantering av rådiamanter.

6. En gemenskapsmyndighet skall utan dröjsmål avsluta kontrollen.

Artikel 5

1. Om en gemenskapsmyndighet konstaterar att villkoren i artikel 3

a) har uppfyllts skall den bekräfta detta på det ursprungliga certifikatet och förse importören med en bestyrkt och förfalskningssäker kopia av det bekräftade certifikatet; detta förfarande för bekräftelse skall äga rum inom tio arbetsdagar efter överlämnandet av certifikatet,

b) inte har uppfyllts skall den kvarhålla sändningen.

2. Om en gemenskapsmyndighet anser att försummelsen att inte uppfylla villkoren inte har skett medvetet eller avsiktligt eller beror på en åtgärd av en annan myndighet i fullgörandet av sina åligganden får den fullfölja bekräftelsen och överlämna sändningen efter att ha vidtagit nödvändiga korrigeringsåtgärder för att säkerställa att villkoren är uppfyllda.

3. En gemenskapsmyndighet skall inom en månad meddela kommissionen och den deltagande partens behöriga myndighet, som enligt uppgift utfärdat eller validerat certifikatet för sändningen, om varje försummelse att uppfylla villkoren.

Artikel 6

1. Fram till den tidpunkt då de artiklar som anges i artikel 29.3 blir tillämpliga får en medlemsstat certifiera lager av rådiamanter som har importerats eller finns på gemenskapens territorium före denna tidpunkt. Efter denna tidpunkt skall rådiamanter från certifierade lager anses ha uppfyllt de villkor som anges i artikel 3.

2. I alla andra fall får en gemenskapsmyndighet utfärda en bekräftelse att den anser att rådiamanter har uppfyllt villkoren i artikel 3 om den har fastställt att diamanterna på lagligt sätt befann sig i gemenskapen vid och efter denna tidpunkt.

Artikel 7

Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 3, 4 och 5 får en gemenskapsmyndighet tillåta import av rådiamanter om importören lämnar avgörande bevis för att dessa diamanter var avsedda för import till gemenskapen och exporterades fem arbetsdagar eller färre före den tidpunkt då de artiklar som anges i artikel 29.3 blev tillämpliga.

I sådana fall skall den berörda gemenskapsmyndigheten till importören utfärda en bekräftelse om laglig import att diamanterna anses ha uppfyllt villkoren i artikel 3.

Artikel 8

1. Kommissionen skall samråda med de deltagande parterna om hur rent praktiskt den exporterande deltagande partens behöriga myndighet som har validerat certifikatet skall erhålla en bekräftelse på importen till gemenskapens territorium.

2. På grundval av detta samråd skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 22.2, ange riktlinjer för en sådan bekräftelse.

Artikel 9

Kommissionen skall förse samtliga gemenskapsmyndigheter med styrkta förlagor av de deltagande parternas certifikat, namn och andra relevanta uppgifter rörande de myndigheter som för dessa deltagande parters räkning utfärdar och validerar certifikaten samt styrkta provavtryck av de stämplar och namnteckningar som bevisar att certifikaten utfärdats och validerats enligt lag, liksom all annan relevant information som erhållits om certifikaten.

Artikel 10

1. Gemenskapsmyndigheterna skall månadsvis tillhandahålla kommissionen en rapport om alla certifikat som lämnats in för kontroll enligt artikel 4.

I rapporten skall för varje certifikat anges åtminstone

a) certifikatets nummer enligt den särskilda numreringen,

b) namn på utfärdande och validerande myndigheter,

c) datum för utfärdande och validering,

d) sista giltighetsdag,

e) avsändarland,

f) ursprungsland, om detta är känt,

g) HS-nummer,

h) karatvikt,

i) värde,

j) kontrollerande gemenskapsmyndighet,

k) kontrolldatum.

I enlighet med förfarandet i artikel 22.2 får kommissionen bestämma rapportens format i syfte att underlätta övervakningen av hur certifieringssystemet fungerar.

2. Gemenskapsmyndigheten skall i minst tre år bevara originalen till de certifikat som avses i artikel 3 a och som lämnats in för kontroll. Den skall hålla dessa originalcertifikat tillgängliga för kommissionen eller för personer eller organ som utsetts av kommissionen, i synnerhet för att kunna besvara frågor som kan komma att uppstå inom ramen för Kimberleyprocessens certifieringssystem.

KAPITEL III EXPORTORDNING

Artikel 11

Export av rådiamanter från gemenskapen skall vara förbjuden såvida inte följande två villkor har uppfyllts:

a) Rådiamanterna skall åtföljas av ett motsvarande gemenskapscertifikat som har utfärdats och validerats av en gemenskapsmyndighet.

b) Rådiamanterna skall vara förpackade i åverkanssäkra förpackningar som har förseglats i enlighet med artikel 12.

Artikel 12

1. En gemenskapsmyndighet får utfärda ett gemenskapscertifikat för en exportör när den har kunnat konstatera att

a) exportören har lämnat avgörande bevis för att rådiamanterna, för vilka exportcertifikat krävts, har importerats på laglig väg i enlighet med bestämmelserna i artikel 3;

b) övriga uppgifter som krävs på certifikatet är riktiga,

c) rådiamanterna verkligen är avsedda att anlända till en deltagande parts territorium och

d) rådiamanterna kommer att transporteras i en åverkanssäker förpackning.

2. En gemenskapsmyndighet skall validera ett gemenskapscertifikat först sedan den har kontrollerat att innehållet i förpackningen stämmer överens med uppgifterna i motsvarande certifikat och att den åverkanssäkra förpackningen med rådiamanterna därefter har förseglats på den myndighetens ansvar.

3. En gemenskapsmyndighet skall välja en av följande metoder för att kontrollera att innehållet i förpackningen stämmer överens med uppgifter i certifikatet:

a) Kontrollera innehållet i varje förpackning eller

b) fastställa vilka förpackningar som skall öppnas för en sådan kontroll på grundval av en riskanalys eller ett motsvarande system som medger vederbörlig hantering av rådiamanter.

4. En gemenskapsmyndighet skall tillhandahålla exportören en styrkt förfalskningssäker kopia av det validerade gemenskapscertifikatet. Exportören skall ha kopian tillgänglig under minst tre år.

5. Gemenskapscertifikatet skall vara giltigt för export under högst två månader efter utfärdandet. Om rådiamanterna inte exporteras under denna period skall gemenskapscertifikatet återlämnas till den utfärdande gemenskapsmyndigheten.

Artikel 13

Om en exportör är medlem av en diamantorganisation som förtecknas i bilaga V kan gemenskapsmyndigheten såsom avgörande bevis för import på laglig väg till gemenskapen godta en av exportören undertecknad deklaration om detta. Deklarationen skall innehålla åtminstone de uppgifter som enligt artikel 17.2 a ii krävs för en faktura.

Artikel 14

1. Om en gemenskapsmyndighet konstaterar att en sändning rådiamanter, för vilken det krävs gemenskapscertifikat, inte uppfyller villkoren i artiklarna 11, 12 eller 13 skall den kvarhålla sändningen.

2. Om en gemenskapsmyndighet anser att försummelsen att inte uppfylla villkoren inte har skett medvetet eller avsiktligt eller beror på en åtgärd av en annan myndighet i utövandet av sina uppgifter får den fullfölja utfärdandet och valideringen av ett gemenskapscertifikat och överlämna sändningen efter att ha vidtagit nödvändiga korrigeringsåtgärder för att säkerställa att villkoren är uppfyllda.

3. Gemenskapsmyndigheten skall inom en månad underrätta kommissionen och den deltagande partens behöriga myndighet, som enligt uppgift utfärdat eller validerat certifikatet för sändningen, om varje försummelse att uppfylla villkoren.

Artikel 15

1. Gemenskapsmyndigheterna skall månadsvis tillhandahålla kommissionen en rapport om alla certifikat som utfärdats och validerats av dem.

I rapporten skall för varje certifikat anges åtminstone

a) certifikatets nummer enligt den särskilda numreringen,

b) namn på utfärdande och validerande myndigheter,

c) datum för utfärdande och validering,

d) sista giltighetsdag,

e) avsändarland,

f) ursprungsland, om detta är känt,

g) HS-nummer,

h) karatvikt och värde.

I enlighet med förfarandet i artikel 22.2 får kommissionen bestämma rapportens format i avsikt att underlätta övervakningen av hur certifieringssystemet fungerar.

2. Gemenskapsmyndigheterna skall i minst tre år bevara de styrkta kopiorna enligt artikel 12.4 och de uppgifter som mottagits från en exportör och som motiverar utfärdandet och valideringen av ett gemenskapscertifikat.

De skall hålla dessa originalcertifikat tillgängliga för kommissionen eller för personer eller organ som utsetts av kommissionen, i synnerhet för att kunna besvara frågor som kan komma att uppstå inom ramen för Kimberleyprocessens certifieringssystem.

Artikel 16

1. Kommissionen skall samråda med de deltagande parterna om hur rent praktiskt en bekräftelse på import av rådiamanter som exporterats från gemenskapen med stöd av ett certifikat som validerats av en gemenskapsmyndighet skall erhållas.

2. På grundval av detta samråd skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 22.2, fastställa riktlinjer för en sådan bekräftelse.

KAPITEL IV SJÄLVREGLERING INOM INDUSTRIN

Artikel 17

1. Organisationer som företräder rådiamanthandlare, vilka mot bakgrund av genomförandet av Kimberleyprocessens certifieringssystem har inrättat ett system för garantier och självreglering inom industrin, kan hos kommissionen ansöka om att föras in i förteckningen i bilaga V direkt eller genom den behöriga gemenskapsmyndigheten.

2. Vid ansökan om införande i förteckningen skall organisationen

a) lämna avgörande bevis för att den har antagit regler och bestämmelser varigenom dess medlemmar som handlar med rådiamanter, såväl fysiska som juridiska personer, förbinder sig att senast från den tidpunkt då de artiklar som anges i artikel 29.3 är tillämpliga

i) enbart sälja diamanter som köpts från lagliga leverantörer i överensstämmelse med bestämmelserna i berörda resolutioner från Förenta nationernas säkerhetsråd samt Kimberleyprocessens certifieringssystem och skriftligen intyga på den faktura som skall åtfölja varje försäljning av rådiamanter att de sålda rådiamanterna, på grundval av uppgifter som de själva innehar och/eller enligt skriftliga garantier från leverantören av rådiamanterna, följaktligen inte är konfliktdiamanter,

ii) se till att varje försäljning av rådiamanter åtföljs av en faktura, innehållande den ovan nämnda undertecknade garantin, av vilken säljare och köpare och den plats där deras verksamhet är registrerad tydligt framgår, med angivande av säljarens momsregistreringsnummer i förekommande fall samt av kvantitet/vikt samt kvalitetsbestämning på de sålda varorna, transaktionsvärde och leveransdatum,

iii) inte köpa några rådiamanter av misstänkta eller okända leverantörer och/eller rådiamanter med ursprung i icke-deltagande parter i Kimberleyprocessens certifieringssystem,

iv) inte köpa rådiamanter från någon leverantör som, efter vederbörliga och rättsligt bindande förfaranden, konstateras ha överträtt statliga lagar och förordningar beträffande handeln med konfliktdiamanter,

v) inte köpa rådiamanter i eller från någon region från vilken konfliktdiamanter, enligt ett meddelande från en statlig myndighet eller en myndighet inom ramen för certifieringssystemet, härrör eller i vilken konfliktdiamanter finns till försäljning,

vi) inte medvetet köpa eller sälja eller hjälpa andra personer att köpa eller sälja konfliktdiamanter,

vii) förvissa sig om att alla anställda inom diamanthandeln som köper eller säljer rådiamanter är helt och hållet informerade om handelsresolutioner och statliga förordningar om begränsningar för handeln med konfliktdiamanter,

viii) inrätta och under minst tre år upprätthålla ett register med de fakturor som mottagits från leverantörer och utfärdats till kunder,

ix) ge en oberoende revisor i uppdrag att intyga att registret inrättats och upprätthålls på ett korrekt sätt samt att det inte har konstaterats några transaktioner som strider mot åtagandena i leden i-viii eller att någon transaktion som strider mot sådana åtaganden har i vederbörlig ordning meddelats lämplig gemenskapsmyndighet

och

b) lämna avgörande bevis för att den har antagit regler och bestämmelser som förpliktigar organisationen att

i) utesluta alla medlemmar som, efter organisationens egna i vederbörlig ordning genomförda undersökningar, konstateras ha allvarligt brutit mot de ovan nämnda åtagandena,

ii) offentliggöra uteslutningen av sådana medlemmar och underrätta kommissionen om detta,

iii) meddela alla sina medlemmar om alla statliga och inom ramen för certifieringssystemet gällande lagar, förordningar och anvisningar beträffande konfliktdiamanter och namnen på de fysiska eller juridiska personer som efter vederbörliga och rättsligt bindande förfaranden eventuellt har befunnits skyldiga till överträdelser av dessa lagar och förordningar,

och

c) tillhandahålla kommissionen och den lämpliga gemenskapsmyndigheten en uttömmande förteckning över samtliga medlemmar som handlar med rådiamanter, däribland fullständigt namn, gatuadress och ort samt andra uppgifter som kan bidra till att identitetsförväxlingar undviks.

3. Organisationer som omfattas av denna artikel skall omedelbart underrätta kommissionen och gemenskapsmyndigheten i den medlemsstat där de är hemmahörande eller etablerade om eventuella ändringar av deras medlemssammansättning som skett sedan ansökan om införande i förteckningen lämnades in.

4. I enlighet med förfarandet i artikel 22.2 skall kommissionen i bilaga V förteckna alla de organisationer som uppfyller kraven i den här artikeln. Den skall underrätta alla gemenskapsmyndigheter om namnen på eller andra detaljer rörande medlemmarna av de förtecknade organisationerna samt eventuella förändringar.

5. a) En förtecknad organisation eller en medlem i en sådan skall ge den lämpliga gemenskapsmyndigheten tillgång till all information som kan behövas för att bedöma om systemet med garantier och självreglering inom industrin fungerar på ett fullgott sätt. Om det på grund av omständigheterna anses motiverat får denna gemenskapsmyndighet kräva ytterligare garantier för att en organisation är förmögen att upprätthålla ett trovärdigt system.

b) Den lämpliga gemenskapsmyndigheten skall årligen lämna sin utvärdering till kommissionen.

6. Om en gemenskapsmyndighet i en medlemsstat under kontrollen av huruvida systemet fungerar på ett fullgott sätt får trovärdiga uppgifter om att en förtecknad organisation, som omfattas av denna artikel och som är etablerad eller hemmahörande i den medlemsstaten, eller en medlem i den organisationen som är etablerad eller hemmahörande i den medlemsstaten, bryter mot bestämmelserna i denna artikel skall myndigheten undersöka ärendet för att kontrollera om bestämmelserna i denna artikel verkligen har blivit åsidosatta.

7. a) Om kommissionen har trovärdiga uppgifter om att en förtecknad organisation eller en medlem av den bryter mot bestämmelserna i denna artikel skall den kräva att situationen utvärderas av gemenskapsmyndigheten i den medlemsstat där organisationen eller dess medlem är hemmahörande eller etablerad. Efter en sådan begäran skall den behöriga gemenskapsmyndigheten omedelbart undersöka ärendet och i vederbörlig ordning underrätta kommissionen om resultatet.

b) Om kommissionen på grundval av rapporter, utvärderingar eller andra relevanta uppgifter kommer fram till att slutsatsen att ett system med garantier och självreglering inom industrin inte fungerar tillfredsställande, och ärendet har inte hanterats på ett lämpligt sätt, skall kommissionen vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 22.2.

8. Om en undersökning leder till slutsatsen att en organisation bryter mot bestämmelserna i denna artikel kommer gemenskapsmyndigheten i den medlemsstat där organisationen är hemmahörande eller etablerad att omedelbart underrätta kommissionen om detta. Kommissionen skall å sin sida i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 vidta lämpliga åtgärder för att stryka den organisationen från förteckningen i bilaga V.

9. Om en förtecknad organisation eller en eller flera av dess medlemmar är etablerade eller hemmahörande i en medlemsstat som inte har utsett en gemenskapsmyndighet enligt denna artikel skall kommissionen vara gemenskapsmyndighet för den organisationen eller dessa medlemmar.

10. Organisationer eller deras medlemmar som omfattas av denna artikel och som har verksamhet på en deltagande parts territorium utanför gemenskapen skall anses ha iakttagit bestämmelserna i denna artikel om de iakttar de regler och bestämmelser som denna deltagande part har fastställt för genomförandet av Kimberleyprocessens certifieringssystem.

KAPITEL V TRANSITERING

Artikel 18

Artiklarna 4, 11, 12 och 14 skall inte gälla för rådiamanter som anländer till gemenskapens territorium endast för transitering till en annan deltagande part än gemenskapen på villkor att varken den ursprungliga förpackning i vilken rådiamanterna transporteras eller det ursprungliga åtföljande certifikat som utfärdats av en deltagande parts behöriga myndighet har utsatts för åverkan vid in- och utpassage från gemenskapens territorium och transiteringsskälet finns tydligt angivet på det åtföljande certifikatet.

KAPITEL VI ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 19

1. Medlemsstaterna får utse en eller flera myndigheter på sitt territorium till gemenskapsmyndighet och får ge dem olika arbetsuppgifter.

2. Den medlemsstat som utser en gemenskapsmyndighet skall till kommissionen lämna uppgifter som visar att den gemenskapsmyndighet som den utsett på ett trovärdigt, punktligt, effektivt och lämpligt sätt är förmögen att fullgöra de arbetsuppgifter som krävs enligt denna förordning.

3. Medlemsstaterna får begränsa antalet punkter där de formaliteter som anges i denna förordning kan fullgöras. De skall underrätta kommissionen om detta. På grundval av de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2 och i enlighet med förfarandet i artikel 22.2 skall kommissionen i bilaga III upprätthålla en förteckning över gemenskapsmyndigheter, deras säte och de arbetsuppgifter som har anförtrotts dem.

4. Gemenskapsmyndigheter får begära att en ekonomisk aktör betalar en avgift för produktion, utfärdande och/eller validering av certifikatet och för en fysisk kontroll enligt artiklarna 4 och 14. Inte under några omständigheter skall avgiftsbeloppet överstiga den behöriga myndighetens kostnader för åtgärden i fråga. Inga andra avgifter skall tas ut i samband med sådana åtgärder.

5. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om det alternativ de väljer enligt artikel 4.5 och artikel 12.3 eller följande ändringar.

6. Kommissionen får ändra specifikationerna i gemenskapscertifikatet för att göra det säkrare och mer verkningsfullt i enlighet med Kimberleyprocessens certifieringssystem.

Artikel 20

På grundval av relevanta uppgifter från ordförandeskapet för Kimberleyprocessen och/eller de deltagande parterna får kommissionen i bilaga II ändra förteckningen över de deltagande parterna och de behöriga myndigheter som dessa utsett att utfärda och validera certifikaten.

Artikel 21

1. Gemenskapen skall vara deltagande part i Kimberleyprocessens certifieringssystem.

2. Kommissionen, som företräder gemenskapen i Kimberleyprocessens certifieringssystem, skall ha som mål att se till att Kimberleyprocessens certifieringssystem genomförs på bästa möjliga sätt, särskilt genom samarbete med de deltagande parterna. I detta syfte skall kommissionen i synnerhet utbyta information med de deltagande parterna om den internationella handeln med rådiamanter och vid behov samarbeta i samband med övervakningsåtgärder och i lösningen av eventuella tvister.

Artikel 22

1. Vid utövandet av sina arbetsuppgifter enligt artiklarna 8, 10, 15, 16, 17 och 19 skall kommissionen biträdas av en kommitté (nedan kallad kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara 10 arbetsdagar.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 23

Den kommitté som avses i artikel 22 får ta upp alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning till granskning. Dessa frågor får tas upp antingen av ordföranden eller av en företrädare för en medlemsstat.

Artikel 24

1. Alla fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller tjänster som har direkt eller indirekt anknytning till den verksamhet som anges i artiklarna 3, 4, 6, 7, 11, 12, 13, 17 eller 18 skall med vederbörlig noggrannhet fastställa att den verksamhet för vilken den tillhandahåller tjänster följer bestämmelserna i denna förordning.

2. Det skall vara förbjudet att medvetet och avsiktligt delta i verksamhet som har till syfte eller verkan att direkt eller indirekt kringgå bestämmelserna i denna förordning.

3. Alla uppgifter med antydan om att bestämmelserna i denna förordning kringgås eller har kringgåtts skall vidarebefordras till kommissionen.

Artikel 25

Uppgifter som lämnas i enlighet med denna förordning skall endast användas i de syften för vilka de lämnats.

Uppgifter som till sin natur är konfidentiella eller som lämnas konfidentiellt skall omfattas av tystnadsplikt. De får inte lämnas ut av kommissionen utan uttryckligt tillstånd från den person som lämnat dem.

Kommissionen skall emellertid ha rätt att lämna ut sådana uppgifter om den har skyldighet eller bemyndigande att göra detta, i synnerhet i samband med rättsliga förfaranden. Vid utlämnandet måste hänsyn tas till den berörda personens legitima intresse av att dennes affärshemligheter inte röjs.

Denna artikel skall inte hindra att kommissionen får lämna ut uppgifter av allmän karaktär. Utlämnande av sådana uppgifter skall inte tillåtas om det är oförenligt med uppgifternas ursprungliga syfte.

I den händelse konfidentialiteten inte respekteras skall uppgiftslämnaren ha rätt att kräva att uppgifterna stryks, lämnas utan beaktande eller rättas till, beroende på omständigheterna i fallet.

Artikel 26

Efterlevnad av denna förordning befriar inte en fysisk eller juridisk person från att helt eller delvis uppfylla andra skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

Artikel 27

Varje medlemsstat skall bestämma vilka påföljder som skall vidtas om denna förordning överträds. Dessa påföljder skall vara effektiva, proportionella och avskräckande och skall kunna förhindra att de ansvariga för brottet får ekonomisk vinning av sin verksamhet.

I avvaktan på att sådan lagstiftning vid behov antas skall de påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning vid behov vara de som medlemsstaterna bestämt i syfte att genomföra artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 303/2002.

Artikel 28

Denna förordning skall tillämpas

a) inom gemenskapens territorium, inbegripet dess luftrum, eller ombord på varje flygplan och fartyg under en medlemsstats jurisdiktion,

b) på varje medborgare i en medlemsstat, och på varje juridisk person, enhet eller organ som har inrättats eller bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning.

Artikel 29

1. Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Kommissionen skall varje år eller vid annan tid efter behov lämna en rapport till rådet om genomförandet av denna förordning och om huruvida en översyn eller ett upphävande av den behöver göras.

3. Tillämpningen av artiklarna 3, 4, 5, 10, 11, 12, 13, 14, 15 och 18 skall uppskjutas tills rådet på kommissionens förslag beslutar att dessa artiklar skall tillämpas.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2002.

På rådets vägnar

L. Espersen

Ordförande

(1) EGT L 47, 19.2.2002, s. 8.

(2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(3) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2700/2000 (EGT L 311, 12.12.2000, s. 17).

BILAGA I

KIMBERLEYPROCESSENS CERTIFIERINGSSYSTEM

Grundläggande beståndsdelar i ett internationellt system för certifiering av rådiamanter i avsikt att bryta sambandet mellan väpnade konflikter och handeln med rådiamanter

INGRESS

DE DELTAGANDE PARTERNA

- SOM INSER att handeln med konfliktdiamanter är ett allvarligt internationellt problem som kan sättas i direkt samband med understödjandet av väpnade konflikter, rebellrörelsers verksamhet för att undergräva eller fälla lagligt tillsatta regeringar samt den olagliga försäljningen och spridningen av stridsmedel, i synnerhet handeldvapen och lätta vapen,

- SOM VIDARE INSER den förödande inverkan som konflikter understödda av handeln med konfliktdiamanter har på fred, trygghet och säkerhet för befolkningen i de berörda länderna samt de systematiska och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har begåtts i dessa konflikter,

- SOM KONSTATERAR den negativa inverkan som dessa konflikter har på regional stabilitet och de skyldigheter som genom Förenta nationernas stadga åläggs staterna när det gäller upprätthållandet av internationell fred och säkerhet,

- SOM BEAKTAR att det är absolut nödvändigt att åtgärder snabbt vidtas på det internationella planet för att förhindra att problemet med konfliktdiamanter i negativt hänseende påverkar den lagliga handeln med diamanter, som har en avgörande betydelse för ekonomin i många av de stater, i synnerhet utvecklingsländer, som producerar, bearbetar, exporterar och importerar diamanter,

- SOM ERINRAR OM alla de resolutioner som antagits i ärendet av Förenta nationernas säkerhetsråd enligt kapitel VII i Förenta nationernas stadga, däribland de relevanta bestämmelserna i resolutionerna 1173 (1998), 1295 (2000), 1306 (2000) och 1343 (2001), och som är fast beslutna att bidra till och stödja genomförandet av de åtgärder som anges i dessa resolutioner,

- SOM FRAMHÄVER Förenta nationernas generalförsamlings resolution 55/56 (2000) om betydelsen av handeln med konfliktdiamanter för understödjandet av väpnade konflikter, i vilken det internationella samfundet uppmanas att skyndsamt och noggrant överväga effektiva och pragmatiska åtgärder för att åtgärda detta problem,

- SOM VIDARE FRAMHÄVER rekommendationen i Förenta nationernas generalförsamlings resolution 55/56 till det internationella samfundet om att utarbeta detaljerade förslag till ett enkelt och fungerande internationellt system för certifiering av rådiamanter vilket huvudsakligen skulle bygga på nationella certifieringssystem och på internationellt överenskomna miniminormer,

- SOM ERINRAR OM att Kimberleyprocessen, som inrättades i syfte att finna en lösning på det internationella problemet med konfliktdiamanter, omfattade alla berörda parter, dvs. de stater som producerar, exporterar och importerar diamanter, diamantindustrin och det civila samhället,

- SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att konfliktdiamanternas betydelse för understödjandet av väpnade konflikter kraftigt kan minskas genom att det införs ett certifieringssystem för rådiamanter som är utformat så att konfliktdiamanter utesluts från den lagliga handeln,

- SOM ERINRAR OM att det inom ramen för Kimberleyprocessen ansågs att ett internationellt certifieringssystem för rådiamanter, vilket bygger på nationell lagstiftning och praxis och uppfyller internationellt överenskomna miniminormer, vore det effektivaste sättet att åtgärda problemet med konfliktdiamanter,

- SOM ERKÄNNER de betydelsefulla initiativ som redan har tagits för att åtgärda problemet, i synnerhet av regeringarna i Angola, Demokratiska republiken Kongo, Guinea och Sierra Leone och av andra viktiga länder som producerar, exporterar och importerar diamanter samt av diamantindustrin, särskilt Världsdiamantrådet (World Diamond Council), och av det civila samhället,

- SOM VÄLKOMNAR de initiativ till frivillig självreglering som diamantindustrin tillkännagivit och inser att ett sådant system för frivillig självreglering bidrar till ett effektivt internt kontrollsystem för rådiamanter baserat på det internationella certifieringssystemet för rådiamanter,

- SOM INSER att ett internationellt certifieringssystem för rådiamanter kan bli trovärdigt endast om alla deltagande parter inrättar ett internt kontrollsystem som är utformat så att konfliktdiamanterna avlägsnas från produktions-, export- och importledet för rådiamanter inom deras egna territorier, samtidigt som det tas hänsyn till att skillnader i produktionsmetoder och handelspraxis samt skillnader i fråga om den institutionella kontrollen av dessa kan komma att kräva skilda tillvägagångssätt för att uppfylla miniminormerna,

- SOM VIDARE INSER att det internationella certifieringssystemet för rådiamanter måste vara förenligt med den internationella rätt som gäller för den internationella handeln,

- SOM ERKÄNNER att staternas suveränitet helt och hållet bör respekteras och att principerna om jämlikhet, ömsesidig nytta och samförstånd bör iakttas,

REKOMMENDERAR ATT FÖLJANDE BESTÄMMELSER INFÖRS:

AVSNITT I Definitioner

I det internationella certifieringssystemet för rådiamanter (nedan kallat certifieringssystemet) används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

konfliktdiamanter: rådiamanter som används av rebellrörelser eller deras allierade för att finansiera konflikter avsedda att undergräva lagligen tillsatta regeringar, såsom beskrivs i relevanta resolutioner från Förenta nationernas säkerhetsråd, förutsatt att de fortfarande är i kraft, eller i andra liknande resolutioner från FN:s säkerhetsråd som kan komma att antas i framtiden och såsom det förstås och bekräftas i Förenta nationernas generalförsamlings resolution 55/56 eller i andra liknande resolutioner från FN:s generalförsamling som komma att antas i framtiden.

ursprungsland: det land i vilket en sändning rådiamanter har utvunnits.

avsändarland: den sista deltagande part från vilken en sändning rådiamanter exporterades enligt uppgifter i importhandlingarna.

diamant: ett naturligt förekommande mineral som i huvudsak består av rent kol i kristallform. Mineralet tillhör det kubiska kristallsystemet, har hårdheten 10 på Mohs hårdhetsskala (ritsning), en densitet av ca 3,52 och brytningsindex 2,42.

export: fysisk avgång eller utförsel från alla delar av en deltagande parts geografiska territorium.

exportmyndighet: den eller de myndigheter eller organ som utsetts av en deltagande part från vars territorium en sändning rådiamanter avgår och som är behöriga att validera Kimberleyprocesscertifikatet.

frihandelszon: del av en deltagande parts territorium inom vilken införda varor, vad importtullar och skatter beträffar, generellt anses befinna sig utanför tullområdet.

import: fysisk ankomst eller införsel till alla delar av en deltagande parts geografiska territorium.

importmyndighet: de myndigheter eller organ som en deltagande part till vars territorium en sändning rådiamanter importeras utsett att utföra alla importformaliteter, i synnerhet kontrollen av åtföljande Kimberleyprocesser.

Kimberleyprocesscertifikat: en förfalskningssäker handling av ett särskilt format vilken fastställer att en sändning rådiamanter uppfyller certifieringssystemets krav.

observatör: en företrädare för det civila samhället, diamantindustrin, en internationell organisation eller en icke-deltagande regering som inbjudits att delta i plenarmöten.

kolli: en eller flera diamanter som är förpackade tillsammans och som inte hanteras var för sig.

kolli med blandat ursprung: kolli innehållande blandade rådiamanter från två eller flera ursprungsländer.

deltagande part: en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration för vilken certifieringssystemet gäller.

regional organisation för ekonomisk integration: en organisation omfattande suveräna stater som har överlämnat behörigheten i frågor som rör certifieringssystemet till den organisationen.

rådiamanter: diamanter som är bearbetade eller enkelt sågade, kluvna och omfattas av det harmoniserade systemet för varubeskrivning och kodning enligt numren 7102 10 00, 7102 21 00 och 7102 31 00.

sändning: ett eller flera kollin som konkret importeras eller exporteras.

transitering: fysisk transport genom en deltagande part eller icke-deltagande parts territorium, med eller utan omlastning, lagring eller byte av transportmedel, om transporten endast utgör en del av en komplett färd som inleds och avslutas bortom gränsen för den deltagande part eller icke-deltagande part genom vars territorium sändningen transporteras.

AVSNITT II Kimberleyprocesscertifikat

Varje deltagande part bör se till att

a) alla exportsändningar av rådiamanter åtföljs av ett Kimberleyprocesscertifikat (nedan kallat certifikatet),

b) dess förfaranden för utfärdande av certifikaten uppfyller de miniminormer för Kimberleyprocessen som anges i avsnitt IV,

c) certifikaten uppfyller de minimikrav som anges i bilaga I; förutsatt att dessa krav uppfylls får de deltagande parterna efter eget gottfinnande fastställa ytterligare särdrag för sina egna certifikat, exempelvis när det gäller format, ytterligare uppgifter eller säkerhetsaspekter,

d) genom ordföranden, i valideringssyfte, underrätta alla andra deltagande parter om utformningen på sitt certifikat i enlighet med bilaga I.

AVSNITT III Åtgärder beträffande den internationella handeln med rådiamanter

Varje deltagande part bör

a) beträffande sändningar av rådiamanter som exporteras till en deltagande part kräva att varje sändning åtföljs av ett vederbörligen validerat certifikat,

b) beträffande sändningar av rådiamanter som importeras från en deltagande part

- kräva ett vederbörligen validerat certifikat,

- se till att mottagningsbevis skyndsamt sänds till den berörda exportmyndigheten; på mottagningsbeviset bör åtminstone anges certifikatets nummer, antalet kollin, karatvikten samt importörens och exportörens namn och adress,

- kräva att originalet av certifikatet är lätt tillgängligt under minst tre år,

c) se till att inga sändningar av rådiamanter importeras från eller exporteras till en icke-deltagande part,

d) erkänna att deltagande parter genom vilkas territorium sändningar transiteras inte behöver uppfylla kraven i a och b eller i avsnitt II a förutsatt att de myndigheter som utsetts i den deltagande part genom vars territorium en sändning transporteras ser till att sändningen lämnar dess territorium i samma skick som den infördes i (dvs. oöppnad och utan åverkan).

AVSNITT IV Interna kontroller

Åtgärder från de deltagande parternas sida

Varje deltagande part bör

a) upprätta ett system för intern kontroll avsett att förhindra att konfliktdiamanter ingår i sändningar av rådiamanter som importeras till och exporteras från dess territorium;

b) utse en importmyndighet och en exportmyndighet;

c) se till att rådiamanterna importeras och exporteras i åverkanssäkra förpackningar;

d) vid behov ändra eller anta lämpliga lagar eller andra författningar i syfte att genomföra och kontrollera efterlevnaden av certifieringssystemet och att tillämpa avskräckande och proportionella påföljder för överträdelser;

e) samla in och lagra relevanta officiella uppgifter om produktion, import och export samt jämföra och utväxla sådana uppgifter i enlighet med bestämmelserna i avsnitt V;

f) vid upprättandet av ett system för intern kontroll vid behov beakta de ytterligare valmöjligheter och rekommendationer beträffande interna kontroller som anges i bilaga II.

Principer för självreglering inom industrin

De deltagande parterna inser att ett frivilligt system för självreglering inom industrin, såsom anges i ingressen, kommer att innebära införande av ett garantisystem som baseras på kontroller av oberoende revisorer inom enskilda företag och som stöds av interna påföljder som skall fastställas av industrin, vilket kommer att bidra till att underlätta för de statliga myndigheterna att helt och hållet spåra transaktioner som rör rådiamanter.

AVSNITT V Samarbete och insyn

De deltagande parterna bör

a) genom ordföranden förse varandra med information om de myndigheter och organ som utsetts att ansvara för genomförandet av bestämmelserna i detta certifieringssystem; varje deltagande part bör genom ordföranden förse övriga deltagande parter med information, helst i elektronisk form, om sina lagar, förordningar, regler och förfaranden samt sin praxis och vid behov uppdatera denna information; denna information bör innefatta ett sammanfattning av innehållet på engelska,

b) sammanställa och genom ordföranden göra statistiska uppgifter tillgängliga för övriga deltagande parter enligt de principer som anges i bilaga III,

c) regelbundet utbyta erfarenheter och annan relevant information, däribland bedömning av den egna verksamheten, för att bästa möjliga praxis skall kunna tillämpas under de aktuella omständigheterna,

d) tillmötesgå andra deltagande parters förfrågningar om hjälp att förbättra certifieringssystemets sätt att fungera inom deras territorier,

e) genom ordföranden informera en annan deltagande part om det anses att det med hjälp av dess lagar, förordningar, bestämmelser, förfaranden eller praxis inte går att säkerställa att konfliktdiamanter inte ingår i dess export,

f) samarbeta med övriga deltagande parter i syfte att försöka lösa problem som kan uppstå genom oförutsedda omständigheter och som skulle kunna leda till att minimikraven för utfärdande eller godtagande av certifikaten inte uppfylls, och kortfattat informera alla övriga deltagande parter om de problem som uppstått och om de lösningar som funnits,

g) genom de egna berörda myndigheterna uppmuntra till närmare samarbete mellan de deltagande parternas rättsvårdande organ och tullmyndigheter.

AVSNITT VI Administrativa frågor

MÖTEN

1. De deltagande parterna och observatörerna skall varje år samlas till plenarmöten, och mötas vid andra tillfällen om de deltagande parterna anser det nödvändigt, för att diskutera om certifieringssystemet fungerar effektivt.

2. De deltagande parterna bör vid det första plenarmötet anta arbetsordningen för dessa möten.

3. Mötena skall äga rum i det land som innehar ordförandeskapet, om inte en deltagande part eller en internationell organisation erbjuder sig att stå som värd för ett möte och detta erbjudande godtas. Värdlandet bör underlätta inreseformaliteterna för dem som deltar i dessa möten.

4. I slutet av varje plenarmöte skall en ordförande väljas för att leda alla plenarmöten, och eventuella möten i särskilda arbetsgrupper och andra underställda organ som tillsätts, fram till dess att nästa årliga plenarmöte avslutas.

5. De deltagande parterna skall fatta enhälliga beslut. Om det visar sig att enhällighet inte kan uppnås skall ordföranden genomföra samråd.

ADMINISTRATIVT STÖD

6. För att certifieringssystemet skall kunna förvaltas på ett effektivt sätt kommer det att behövas administrativt stöd. De närmare bestämmelserna och formerna för stödet bör diskuteras vid det första plenarmötet efter det att FN:s generalförsamling har givit sitt bifall.

7. Det administrativa stödet skulle kunna bestå av följande:

a) Att fungera som en kanal för kommunikation, informationsutbyte och samråd mellan de deltagande parterna beträffande frågor som tas upp i detta dokument.

b) Att upprätthålla och för alla deltagande parter hålla tillgänglig en samling av de lagar, förordningar, regler och förfaranden samt den praxis och den statistik som meddelats enligt avsnitt V.

c) Att utarbeta dokument och lämna administrativt stöd i samband med plenarmöten och möten i arbetsgrupperna.

d) Att täcka ytterligare ansvarsområden som kan komma att anges vid plenarmöten eller av någon arbetsgrupp som tillsatts vid plenarmöten.

DELTAGANDE

8. Alla intresserade parter som vill och kan uppfylla systemets villkor har rätt att delta i certifieringssystemet på universella och icke-diskriminerande grunder.

9. De intresserade parter som önskar delta i certifieringssystemet bör genom diplomatiska kanaler anmäla sitt intresse till ordföranden. Anmälan bör innehålla den information som anges i avsnitt V.a och inom en månad tillställas samtliga deltagande parter.

10. De deltagande parterna avser att inbjuda företrädare för det civila samhället, diamantindustrin, icke-deltagande regeringar och internationella organisationer till att delta i plenarmötena i egenskap av observatörer.

ÅTGÄRDER FRÅN DE DELTAGANDE PARTERNAS SIDA

11. De deltagande parterna skall före de årliga plenarmötena inom ramen för Kimberleyprocessen sammanställa och för övriga deltagande parter tillgängliggöra den information som avses i avsnitt V.a, dvs. en kortfattad redogörelse för hur kraven enligt certifieringssystemet genomförs inom deras respektive myndighetsområden.

12. En översyn av den information som anges i avsnitt V.a och ett tillfälle för de deltagande parterna att på plenarmötets begäran lämna ytterligare upplysningar om deras respektive system skall finnas med som en punkt på dagordningen för de årliga plenarmötena.

13. Om det behövs ytterligare klargöranden kan de deltagande parterna under plenarmötena, på rekommendation av ordföranden, fastställa och besluta om ytterligare kontrollåtgärder som skall genomföras. Dessa åtgärder skall genomföras i överensstämmelse med gällande nationell och internationell lagstiftning. Åtgärderna skulle, utan att för den skull innebära någon begränsning, kunna innefatta exempelvis följande:

a) Begäran om ytterligare information och klargöranden från de deltagande parterna.

b) Granskningsuppdrag för andra deltagande parter eller deras företrädare om det finns tillförlitliga tecken på att certifieringssystemet i betydande avseenden inte följs.

14. Granskningsuppdragen skall, med det berörda deltagande partens samtycke, genomföras analytiskt, sakkunnigt och opartiskt. Granskningsgruppernas storlek, sammansättning, uppdragsbeskrivning och tidsplan bör bestämmas med hänsyn till omständigheterna och fastställas av ordföranden med den berörda deltagande partens samtycke och i samråd med alla deltagande parter.

15. En rapport om resultatet av kontrollåtgärderna skall inom tre veckor efter det att uppdraget slutförts vidarebefordras till ordföranden och den berörda deltagande parten. Eventuella synpunkter från den deltagande partens sida skall, liksom rapporten, senast tre veckor efter det att rapporten överlämnats till den berörda deltagande parten läggas ut på en webbsida med begränsad åtkomst på en officiell webbplats för certifieringssystemet. De deltagande parterna och observatörerna bör på alla sätt bemöda sig om att i ärendet, liksom i diskussionerna beträffande alla frågor om efterlevnad av systemet, iaktta absolut konfidentialitet.

EFTERLEVNAD OCH FÖREBYGGANDE AV TVISTER

16. Om det uppstår ett problem beträffande en deltagande parts efterlevnad eller något annat problem beträffande genomförandet av certifieringssystemet får alla berörda deltagande parter underrätta ordföranden om detta, och denne skall utan dröjsmål underrätta alla deltagande parter om problemet samt inleda en dialog om hur man skall åtgärda det. De deltagande parterna och observatörerna skall på alla sätt bemöda sig om att i fråga om detta problem, liksom i diskussionerna beträffande alla frågor om efterlevnad av systemet, iaktta absolut konfidentialitet.

ÄNDRINGAR

17. Denna text får ändras efter enhälligt beslut av de deltagande parterna.

18. Alla deltagande parter får lämna förslag till ändringar. Dessa förslag bör inlämnas skriftligen till ordföranden minst 90 dagar före nästkommande plenarmöte såvida inte annat överenskommits.

19. Ordföranden skall snarast tillställa samtliga deltagande parter och observatörer alla ändringsförslag och föra upp dessa på dagordningen för nästkommande årliga plenarmöte.

ÖVERSYNSMEKANISMER

20. De deltagande parterna har för avsikt att periodvis se över certifieringssystemet så att de deltagande parterna kan genomföra en grundlig analys av systemets alla beståndsdelar. Vid översynen bör man också överväga om systemet fortfarande behövs med hänsyn till om de deltagande parterna och internationella organisationer, i synnerhet Förenta nationerna, anser att konfliktdiamanterna vid den tidpunkten fortfarande utgör ett hot. En första översyn av det slaget bör äga rum senast tre år efter det att certifieringssystemet faktiskt har börjat tillämpas. Översynsmötet bör normalt sett äga rum samtidigt som det årliga plenarmötet, såvida inte annat överenskommits.

NÄR SYSTEMET SKALL BÖRJA TILLÄMPAS

21. Certifieringssystemet bör inrättas vid ministermötet om Kimberleyprocessens certifieringssystem för rådiamanter i Interlaken den 5 november 2002.

Bilaga I till BILAGA I

CERTIFIKAT

A. Minimikrav för certifikaten:

Certifikaten skall uppfylla följande minimikrav:

- Varje certifikat bör ha rubriken "Kimberleyprocesscertifikat", vara försett med Kimberleyprocessens logotyp och följande text: "Rådiamanterna i denna sändning har hanterats i överensstämmelse med bestämmelserna i Kimberleyprocessens certifieringssystem för rådiamanter".

- Ursprungsland skall anges, om det rör sig om en sändning kollin med oblandat (dvs. samma) ursprung.

- Certifikaten får utfärdas på valfritt språk, förutsatt att en översättning till engelska ingår.

- Särskild numrering med alfa2-landkod enligt ISO 3166-1.

- Certifikatet skall vara åverkans- och förfalskningssäkert.

- Datum för utfärdande skall anges.

- Sista giltighetsdag skall anges.

- Utfärdande myndighet skall anges.

- Importörens och exportörens namn och adress skall anges.

- Karatvikt eller massa skall anges.

- Värde i US-dollar skall anges.

- Antal kollin i en sändning skall anges.

- Relevant harmoniserat system för varubeskrivning och kodning skall anges.

- Exportmyndigheten skall ha validerat certifikatet.

B. VALFRIA INSLAG I CERTIFIKATEN

Certifikaten får innehålla följande valfria särdrag:

- Certifikatets kännetecken (exempelvis i fråga om format, kompletterande uppgifter eller säkerhetsdetaljer).

- Kvalitetsmässiga kännetecken hos rådiamanterna i sändningen.

- Den del som avser importmottagningsbeviset rekommenderas innehålla följande uppgifter:

Mottagarland

Importörens namn och adress

Karatvikt och värde i US-dollar

Relevant harmoniserat system för varubeskrivning och kodning

Importmyndighetens mottagningsdatum

Importmyndighetens bestyrkande

C. VALFRIA FÖRFARANDEN

Rådiamanter får transporteras i genomskinliga säkerhetsväskor.

Det särskilda certifikatsnumret får även anges på förpackningen.

Bilaga II till BILAGA I

Rekommendationer enligt avsnitt IV.f

Allmänna rekommendationer

1. De deltagande parterna får utnämna en eller flera officiella samordnare för att handlägga genomförandet av certifieringssystemet.

2. De deltagande parterna kan finna det praktiskt att komplettera eller utöka insamlingen och offentliggörandet av den statistik som avses i bilaga III, på grundval av innehållet i Kimberleyprocesscertifikaten.

3. De deltagande parterna uppmanas att i en databas lagra den information och de uppgifter som krävs enligt avsnitt V.

4. De deltagande parterna uppmanas att sända och ta emot elektroniska meddelanden som stöd för certifieringssystemet.

5. De deltagande parter som producerar diamanter och inom vars territorium det finns rebellgrupper vilka misstänks utvinna diamanter uppmanas att fastställa i vilka områden rebellerna bedriver sin diamantutvinning och att lämna denna information till alla de övriga deltagande parterna. Denna information bör uppdateras med jämna mellanrum.

6. De deltagande parterna uppmanas att genom ordföranden till alla övriga deltagande parter vidarebefordra namnen på enskilda personer eller företag som dömts för verksamhet som är relevant för certifieringssystemet.

7. De deltagande parterna uppmanas sörja för att alla kontantköp av rådiamanter omleds via det officiella banksystemet och åtföljs av styrkande handlingar som kan kontrolleras.

8. De deltagande parter som producerar diamanter bör granska sin diamantproduktion med utgångspunkt från följande rubriker:

- Diamanternas egenskaper

- Faktisk produktion

Rekommendationer beträffande kontroll av diamantgruvor

9. De deltagande parterna uppmanas att sörja för att alla diamantgruvor har tillstånd för gruvbrytning och att endast de gruvor som har detta tillstånd får utvinna diamanter.

10. De deltagande parterna uppmanas att sörja för att prospekterings- och gruvföretag upprätthåller effektiva säkerhetsnormer så att det kan garanteras att konfliktdiamanter inte blandas med den lagliga produktionen.

Rekommendationer till deltagande parter med diamantutvinning i liten skala

11. Alla utvinnare av hantverksmässigt och informellt slag bör ha tillstånd och endast de personer som har tillstånd bör tillåtas utvinna diamanter.

12. Tillståndsregistren bör innehålla åtminstone följande uppgifter: namn, adress, nationalitet eller bosättningsstatus samt det område inom vilket diamantutvinning är tillåten.

Rekommendationer till köpare, säljare och exportörer av rådiamanter

13. Alla de köpare, säljare, exportörer, ombud och kurirföretag inom diamanthandeln som omfattas av rådiamanthanteringen bör registreras av och ha tillstånd från varje enskild deltagande parts behöriga myndigheter.

14. Tillståndsregistren bör innehålla åtminstone följande uppgifter: namn, adress, nationalitet eller bosättningsstatus.

15. Alla köpare, säljare och exportörer av rådiamanter bör enligt lag åläggas att bevara de fem senaste årens dagliga inköps-, försäljnings- och exportregister innehållande en förteckning över namnen på kunder som köpt eller sålt rådiamanter, deras tillståndsnummer samt mängd och värde på de diamanter som sålts, exporterats eller köpts.

16. De uppgifter som avses i punkt 14 bör lagras i en databas för att underlätta framtagningen av detaljerade uppgifter beträffande den verksamhet som bedrivs av enskilda köpare och säljare av rådiamanter.

Rekommendationer beträffande exportförfaranden

17. Exportören bör lämna sändningen med rådiamanter till den berörda exportmyndigheten.

18. Exportmyndigheten uppmanas att innan certifikatet valideras begära ett intyg från exportören om att de rådiamanter som skall exporteras inte är konfliktdiamanter.

19. Rådiamanterna bör tillsammans med certifikatet eller en vederbörligen bestyrkt kopia förpackas i en förseglad åverkanssäker förpackning. Exportmyndigheten bör därefter till den berörda importmyndigheten sända ett detaljerat e-postmeddelande med uppgifter om karatvikt, värde, ursprungs- eller avsändarland, importören och certifikatets löpnummer.

20. Exportmyndigheten bör lagra alla uppgifter om rådiamantsändningar i en databas.

Rekommendationer beträffande importförfaranden

21. Importmyndigheten bör få ett e-postmeddelande antingen före eller i anslutning till rådiamantsändningens ankomst. Meddelandet bör innehålla uppgifter om exempelvis karatvikt, värde, ursprungs- eller avsändarland, exportören och certifikatets löpnummer.

22. Importmyndigheten bör inspektera rådiamantsändningen för att kontrollera att förseglingarna eller förpackningen inte har utsatts för åverkan och att exporten skett i överensstämmelse med certifieringssystemet.

23. Importmyndigheten bör öppna och inspektera innehållet i sändningen för att kontrollera uppgifterna på certifikatet.

24. I förekommande fall och när så begärs bör importmyndigheten till den berörda exportmyndigheten återsända svarsdelen eller importbekräftelsen.

25. Importmyndigheten bör lagra alla uppgifter om rådiamantsändningar i en databas.

Rekommendationer beträffande sändningar till och från frihandelszoner

26. Sändningar av rådiamanter till och från frihandelszoner bör behandlas av de därför utsedda myndigheterna.

Bilaga III till BILAGA I

Statistik

De deltagande parterna inser att tillförlitliga och jämförbara uppgifter om produktion och internationell handel med rådiamanter är ett väsentligt hjälpmedel för att certifieringssystemet skall kunna genomföras effektivt, särskilt för att upptäcka eventuella oegentligheter eller avvikelser, som skulle kunna tyda på förekomsten av konfliktdiamanter i den lagliga handeln, skall kunna upptäckas. Med beaktande av att ur handelssynpunkt känslig information måste skyddas uttrycker de deltagande parterna sitt starka stöd för följande principer:

a) Att föra och inom två månader av referensperioden och i standardformat offentliggöra kvartalsvis sammanställd statistik över såväl export och import av rådiamanter som numren på de certifikat som validerats för export och över sändningar som åtföljda av certifikat har importerats.

b) Att föra och offentliggöra statistik över export och import i möjligaste mån enligt ursprung eller avsändningsort samt enligt karatvikt och värde och enligt klassificering i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodning (HS-numren 7102 10, 7102 21 och 7102 31 ).

c) Att halvårsvis föra och inom två månader under referensperioden offentliggöra statistik över produktionen av rådiamanter enligt karatvikt och värde. I den händelse en deltagande part inte kan offentliggöra denna statistik bör ordföranden omedelbart underrättas.

d) Att samla in och offentliggöra denna statistik genom att i första hand tillämpa nationella förfaranden och metoder.

e) Att göra denna statistik tillgänglig för ett mellanstatligt organ eller någon annan lämplig mekanism som de deltagande parterna utsett för 1) sammanställning och offentliggörande kvartalsvis av statistik över export och import och 2) halvårsvis över produktion. Denna statistik skall göras tillgänglig så att berörda parter och de deltagande parterna, enskilt eller kollektivt, kan analysera dem enligt den uppdragsbeskrivning som de deltagande parterna kan komma att fastställa.

f) Att vid de årliga plenarmötena bedöma statistiska uppgifter beträffande den internationella handeln med och produktionen av rådiamanter, i avsikt att behandla närliggande frågor och att stödja ett verkligt genomförande av certifieringssystemet.

BILAGA II

Förteckning över deltagande parter i Kimberleyprocessens certifieringssystem och deras i vederbörlig ordning utsedda myndigheter enligt artiklarna 2, 3, 5, 8, 9, 12, 17, 18, 19 och 20.

BILAGA III

Förteckning över medlemsstaternas behöriga myndigheter och deras arbetsuppgifter enligt artiklarna 2 och 19.

BILAGA IV

Det gemenskapscertifikat som avses i artikel 2

1. Det gemenskapscertifikat som avses i artikel 2 skall

a) vara tryckt på vattenstämplat säkerhetspapper och försett med en kant i djuptryck

b) ha måtten 21x14 cm,

c) innehålla röd och grön UV-tryckfärg,

d) vara försett med särskild numrering med den alfa2-landkod som krävs enligt ISO 3166-1,

e) vara åverkans- och förfalskningssäkert,

f) vara tryckt på engelska och, vid behov, på den berörda medlemsstatens språk.

2. Medlemsstaterna skall själva ansvara för tryckningen av formulären. Formulären får även tryckas av tryckerier som utsetts av den medlemsstat där de är etablerade. I det senare fallet måste det på varje formulär anges en hänvisning till medlemsstatens utnämning av tryckeriet. Varje formulär skall vara försett med tryckeriets namn och adress eller med ett märke genom vilket tryckeriet kan identifieras.

Lay out and finishing

Obligatory features

Slot perforated in 1position, cut to singles A4 size. 1 at 70 mm from R -edge

a) vänstra sidan

>PIC FILE= "L_2002358SV.004601.TIF">

b) högra sidan

>PIC FILE= "L_2002358SV.004701.TIF">

BILAGA V

Förteckning över diamantorganisationer som tillämpar det garantisystem och den självreglering som avses i artiklarna 13 och 17