Rådets förordning (EG) nr 1799/2002

av den 8 oktober 2002

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen)(1), särskilt artikel 11.2 och 11.3 samt artikel 13 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Tidigare undersökningar

(1) I juli 1996 infördes genom förordning nr 1490/96(2) en slutgiltig antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland. Under 1997 utvidgades genom rådets förordning (EG) nr 2513/97(3) åtgärderna till att omfatta import av fiberkabel av syntetfilament av polyestrar med ursprung i Vitryssland, genom vilka de ursprungliga åtgärderna kringgicks.

2. Undersökningar avseende andra länder

(2) För närvarande gäller slutgiltiga antidumpningsåtgärder för import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Taiwan (förordning (EG) nr 1728/1999(4)), Australien, Indonesien och Thailand (förordning (EG) nr 1522/2000(5)) samt Sydkorea och Indien (rådets förordning (EG) nr 2852/2000(6)).

(3) Genom förordning (EG) nr 902/2001(7) infördes slutgiltiga utjämningstullar på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Australien och Indonesien.

3. Den nu aktuella undersökningen

3.1 Begäran om en interimsöversyn och om en översyn vid giltighetstidens utgång

(4) I oktober 1999 erhöll kommissionen en begäran om interimsöversyn av de gällande slutgiltiga antidumpningstullarna (förordning (EG) nr 1490/96) på import till gemenskapen av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland. Därefter, den 27 april 2001, inkom en annan begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(5) Begäran om interimsöversyn lämnades in av den enda exportören i Vitryssland, Khimvolokno Industrial Group VSV Trading Co. (Nedan kallad Khimvolokno). Begäran om interimsöversyn grundade sig på bevisning som sökanden tillhandahållit om att omständigheterna, bland annat de inhemska priser i det jämförbara landet på grundval av vilka åtgärderna fastställts, ändrats och att dessa förändringar var av varaktig karaktär.

(6) Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lämnades in av Internationella kommittén för rayon och syntetfiber (CIRFS), som företräder gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del av gemenskapens sammanlagda produktion av polyesterstapelfibrer. Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång motiverades med att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin förmodligen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

3.2 Tillkännagivanden om inledande

(7) Efter att ha fastslagit att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en interimsöversyn, och efter samråd med rådgivande kommittén, tillkännagav kommissionen genom ett tillkännagivande om inledande, som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(8), inledandet av en undersökning enligt artikel 11.3 i grundförordningen avseende import till gemenskapen av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland, vilken endast omfattade en undersökning av dumpning.

(8) Kommissionen tillkännagav efter samråd med rådgivande kommittén genom ett tillkännagivande om inledande, som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(9), inledandet av en undersökning avseende import till gemenskapen av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

3.3 Undersökningsperiod

(9) Perioden för undersökning av dumpning i samband med interimsöversynen löpte från och med den 1 oktober 1999 till och med den 30 september 2000. Perioden för undersökning av dumpning i samband med översynen vid giltighetstidens utgång löpte från och med den 1 juli 2000 till och med den 30 juni 2001. Perioden för bedömning av situationen inom gemenskapsindustrin inom ramen för översynen vid giltighetstidens utgång omfattade perioden från och med den 1 januari 1997 till slutet av undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

Eftersom undersökningsperioderna för interimsöversynen och för översynen vid giltighetstidens utgång delvis sammanföll, ansågs det av administrativa skäl vara lämpligt att slå samman de båda undersökningarna till en enda undersökning.

4. Parter som berörs av undersökningen

(10) Kommissionen underrättade officiellt den sökande exporterande tillverkaren i Vitryssland, CIRFS, de sökande gemenskapstillverkare och de exporterande tillverkare och importörer som den visste var berörda, myndigheterna i exportlandet och deras företrädare, användare och intresseorganisationer i gemenskapen som den visste var berörda om inledandet av de båda översynsförfarandena. De direkt berörda parterna gavs tillfälle att lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i respektive tillkännagivande om inledande.

(11) Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och erhöll svar från fyra sökande gemenskapstillverkare, den enda exporterande tillverkaren i Vitryssland, en tillverkare i det jämförbara landet, Polen, och två importörer.

(12) Den exporterande tillverkaren i Vitryssland, de sökande gemenskapstillverkarna samt några gemenskapsanvändare och importörer lämnade synpunkter skriftligen. Alla parter som inom den angivna tidsfristen begärde att bli hörda och visade att det fanns särskilda skäl till att höra dem beviljades detta.

(13) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att preliminärt kunna fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontrollbesök på plats hos följande företag:

a) Gemenskapstillverkare:

- Wellman International Ltd, Co. Meath, Irland.

- Trevira GmbH & Co., Frankfurt am Main, Tyskland.

- Trevira Fibras, SA, Portalegre, Portugal.

- Montefibre SpA, Milano, Italien.

b) Icke-närstående importör i gemenskapen:

- Barnett Europe, Aachen, Tyskland.

c) Tillverkare i det jämförbara landet:

- Elana SA, Torun, Polen.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(14) Den produkt som berörs är syntetstapelfibrer av polyester, inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning, vilka för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 5503 20 00. Produkten kallas vanligtvis polyesterstapelfibrer. Det erinras om att åtgärderna på grund av kringgående utvidgades till att omfatta även fiberkabel av syntetfilament av polyestrar, som omfattas av KN-nummer 5501 20 00 och i gemenskapen används för omvandling till polyesterstapelfibrer.

(15) Produkten är en basråvara som används i olika faser av processen för tillverkning av textilprodukter. Polyesterstapelfibrer används i gemenskapen antingen för spinning, dvs. framställning av filamentgarn för tillverkning av textilier, ibland med inblandning av andra fibrer såsom bomull och ull, eller för fiberduktillämpningar ("non-woven applications") såsom fyllnadsmaterial ("fibrefill"), dvs. för stoppning eller vaddering av vissa textilvaror såsom kuddar, bilsäten och jackor.

(16) Produkten säljs i olika produkttyper som kan identifieras med hjälp av olika specifikationer såsom tjocklek, längd, tenacitet, krympning, lyster och kiselbehandling eller genom klassificering i produktgrupper såsom standardfibrer, hålfibrer, spiralformade fibrer och bikomponentfibrer samt speciella fibrer såsom färgade fibrer, märkesfibrer och tresidiga fibrer.

(17) De olika typerna anses i samband med undersökningen vara en enda produktfamilj, eftersom de grundläggande fysiska egenskaperna hos de olika typerna inte medför några väsentliga skillnader, även om de sålda polyesterstapelfibrerna kan ha olika användningsområden och vara av olika kvalitet. De finns inte några klara skiljelinjer mellan de olika typerna, eftersom de överlappar varandra och det därmed råder konkurrens mellan närbesläktade typer.

(18) Liksom i tidigare antidumpningsundersökningar om polyesterstapelfibrer hävdade vissa parter, framför allt användarna, att det bör göras åtskillnad mellan användning av polyesterstapelfibrer för spinning och för andra ändamål än spinning, eftersom prissättningen mellan de två tillämpningarna helt och hållet skiljer sig åt. De föreslog att KN-numret för polyesterstapelfibrer skulle delas upp i tre eller fyra olika underkoder beroende på deras denier (tjocklek) och att jämförelsen mellan polyesterstapelfibrer som tillverkas i gemenskapen och polyesterstapelfibrer som importeras till gemenskapen skulle ske separat inom varje underkod.

(19) I skäl 9 i förordning (EG) nr 2852/2000 angavs att det konstaterats stor överlappning mellan olika typer av polyesterstapelfibrer när det gäller substitution och konkurrens mellan dessa produkttyper. Den nu aktuella undersökningen bekräftade detta. Den bekräftade också att det inte finns någon klar skiljelinje mellan de olika typerna av polyesterstapelfibrer som skulle medföra ett entydigt samband mellan produktens fysiska egenskaper och dess användning. En produktdifferentiering är följaktligen inte möjlig på grundval av tillgängliga uppgifter. Det bör dessutom erinras om att det genom laboratorieanalys inte med bestämdhet kan fastställas hur polyesterstapelfibrerna slutligen skall användas.

(20) I det aktuella fallet bör det också påpekas att ingen part framfört några övertygande argument eller kriterier som skulle motivera en uppdelning av klassificeringen av polyesterstapelfibrerna i underkoder. Som nämns ovan är det faktiskt så att de fysiska egenskaperna inte med nödvändighet avgör hur en produkt slutligen skall användas, och tjockleken (denier) är endast en av produktens egenskaper.

(21) Mot bakgrund av ovannämnda omständigheter och överväganden bekräftades att de olika typerna av polyesterstapelfibrer i fråga var att betrakta som en enda produkt i samband med detta förfarande.

2. Likadan produkt

(22) I den ursprungliga undersökningen (se skäl 6 i förordning (EG) nr 1490/96) drogs slutsatsen att både de polyesterstapelfibrer som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden och de polyesterstapelfibrer som tillverkas och säljs på marknaden i det jämförbara landet är likadana, i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen, som de som importeras till gemenskapen från Vitryssland. Det finns inga olikheter i de grundläggande fysiska egenskaperna och användningarna mellan de polyesterstapelfibrer som importeras till gemenskapen från Vitryssland och de som tillverkas av de sökande gemenskapstillverkarna och säljs på gemenskapsmarknaden. Polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland har också grundläggande egenskaper och användningar liknande dem för polyesterstapelfibrer som tillverkas och säljs i det jämförbara landet. Inga nya argument framfördes som ledde till att dessa undersökningsresultat frångicks. Följaktligen bekräftas dessa undersökningsresultat.

C. FORTSATT DUMPNING OCH SANNOLIKHETEN FÖR ATT DUMPNINGEN FORTSÄTTER ELLER ÅTERKOMMER

1. Interimsöversyn

1.1 Jämförbart land

(23) Eftersom Vitryssland inte är en marknadsekonomi i den mening som avses i artikel 2.7 i grundförordningen måste normalvärdet grunda sig på uppgifter som erhålls i ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi i vilket produkten tillverkas och marknadsförs. I tillkännagivandet om inledande av en interimsöversyn föreslog kommissionen Taiwan som lämpligt jämförbart land eftersom begäran om interimsöversyn bland annat grundade sig på att de inhemska priser i det jämförbara landet Taiwan som hade använts för att fastställa normalvärdet i de tidigare undersökningarna hade fallit kraftigt.

(24) Frågeformulär skickades ut till kända tillverkare av produkten i Taiwan men trots avsevärda ansträngningar från kommissionens sida åstadkoms inget samarbete. Kommissionen sökte samarbete med andra kända tillverkare av den berörda produkten i sex andra länder med marknadsekonomi. Det var endast en tillverkare i Polen som var beredd att till fullo samarbeta och som tillhandahöll de nödvändiga uppgifterna, som sedan kontrollerades.

(25) De uppgifter som tillhandahölls av det polska företag som var samarbetsvilligt visade att Polen var ett lämpligt jämförbart land, detta av följande skäl:

- Tillverkningsprocessen och tillgången till råmaterial var i hög utsträckning likadana i Polen och i Vitryssland.

- Den polska tillverkaren producerade och sålde produkten i stora mängder.

- Trots att det endast fanns en tillverkare av produkten i Polen och trots att produkten var belagd med tullar vid import från ett flertal länder, rådde normala konkurrensvillkor på den polska inhemska marknaden och stora mängder av produkten importerades utan tull från olika ursprungsländer.

1.2 Normalvärde

(26) Som nämns ovan beräknades normalvärdet med hjälp av uppgifter som kontrollerats på plats hos det polska företag som till fullo samarbetade i samband med undersökningen.

(27) Först undersöktes huruvida den polska tillverkarens sammanlagda försäljning av polyesterstapelfibrer och fiberkabel av syntetfilament av polyestrar var tillräckligt stor för att utgöra en tillförlitlig grund vid fastställandet av normalvärdet. Eftersom denne sålde stora mängder på sin inhemska marknad drogs slutsatsen att så var fallet.

(28) Därefter undersöktes huruvida de polyesterstapelfibrer och den fiberkabel av syntetfilament av polyestrar som tillverkas och säljs i Polen skulle kunna betraktas som identiska eller direkt jämförbara med de polyesterstapelfibrer och den fiberkabel av syntetfilament av polyestrar som av den vitryska exportören säljs för export till gemenskapen. De polska och vitryska produkterna ansågs vara jämförbara produkter eftersom de inom varje typ har samma kemiska och fysiska egenskaper.

(29) För varje typ av produkten som såldes av den polska tillverkaren på den polska marknaden fastställdes huruvida försäljningen på den polska marknaden varit tillräckligt stor för att utgöra en tillförlitlig grund vid fastställandet av normalvärdet. Detta befanns vara fallet.

(30) Slutligen undersöktes huruvida den polska tillverkarens försäljning av produkten på den polska marknaden kunde anses ha skett vid normal handel genom att andelen lönsam försäljning av typen i fråga studerades.

(31) När den lönsamma försäljningen av en viss produkttyp stod för minst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av alla inhemska försäljningspriser för den typen under respektive undersökningsperiod (antingen undersökningsperioden för interimsöversynen eller undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång), oavsett om all försäljning var lönsam eller ej. När den lönsamma försäljningen stod för mindre än 80 %, dock minst 10 %, av den sammanlagda försäljningsvolymen, grundades normalvärdet på det faktiska inhemska priset beräknat som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.

(32) I de fall där den lönsamma försäljningen av en viss produkttyp stod för mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen ansågs det att försäljningen av denna typ inte skett i tillräckliga mängder för att normalvärdet skulle kunna fastställas med hjälp av det inhemska priset.

(33) För de typer där de inhemska priserna inte kunde ligga till grund för normalvärdet, konstruerades ett normalvärde i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Detta skedde genom att det till den polska tillverkarens tillverkningskostnader för varje typ lades till ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och allmänna omkostnader och för vinst. I enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen grundades uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnaderna och de allmänna omkostnaderna och om vinsten på den polska tillverkarens försäljning av den likadana produkten vid normal handel.

1.3 Exportpris

(34) Khimvolokno, den enda exporterande tillverkaren i Vitryssland, uppgav sig ha exporterat en betydande mängd av produkten till gemenskapen under undersökningsperioden för interimsöversynen. Denna export utgjordes dock i själva verket av byteshandel med ett icke-närstående bolag i gemenskapen genom ett handelsföretag i Schweiz, vilket tog ut en liten marginal. Resten såldes till tre andra icke-närstående handlare i gemenskapen. Priser i avtal om byteshandel anses vanligen inte vara tillförlitliga. I dessa fall skall exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen konstrueras på grundval av den första försäljningen till tillförlitliga priser. I detta fall var det möjligt att konstruera exportpriset genom en undersökning av transaktionerna från Khimvolokno till det schweiziska handelsföretaget och vidare till det icke-närstående bolaget i gemenskapen. Det var möjligt att fastställa exportpriset till gemenskapen genom att dra ifrån marginalen för den schweiziska mellanhanden från det pris som detta företag tog ut av det icke-närstående bolaget i gemenskapen. Detta pris motsvarade det pris som Khimvolokno tog ut av det schweiziska bolaget och det var att anse som exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(35) Både det schweiziska mellanbolaget och det icke-närstående bolaget i EG samarbetade i förfarandet och besvarade ett frågeformulär som tillsänts dem av kommissionen. Kontrollen på plats hos det icke-närstående bolaget i gemenskapen visade att hela den kvantitet som köpts av bolaget under undersökningsperioden för interimsöversynen var avsedd för marknader utanför gemenskapen, främst Förenta staterna, och i själva verket inte importerades till gemenskapen. Enligt Eurostat importerades inga polyesterstapelfibrer eller fiberkabel av syntetfilament av polyestrar med ursprung i Vitryssland till gemenskapen under undersökningsperioden för interimsöversynen. Följaktligen dras den slutsatsen att de resterande kvantiteter som Khimvolokno rapporterat som sålda till gemenskapen inte heller importerats till gemenskapen. Det är emellertid att märka att Khimvolokno i god tro rapporterade denna försäljning som export till gemenskapen och inte kände till att dessa produkter i själva verket inte importerades till gemenskapen.

(36) Eftersom det inte fanns någon faktisk export till gemenskapen kunde något exportpris inte fastställas för försäljningen från Khimvolokno till gemenskapen under undersökningsperioden för interimsöversynen.

(37) Det verkar emellertid förhålla sig så att om den vitryska exporterande tillverkaren faktiskt hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen så skulle denna export ha skett till priser som hade gett en dumpningsmarginal som var lägre än den då gällande tullen på 43,5 %. Priserna för de kvantiteter som Khimvolokno uppgav sig ha exporterat till gemenskapen under undersökningsperioden för interimsöversynen tyder på att dumpningsmarginalen var väsentligt lägre än den gällande tullen. Ansökningar om återbetalning av antidumpningstullar som betalats av en tysk importör på import före undersökningsperioden för interimsöversynen, dvs. perioden mellan april 1997 och oktober 1997, visade dessutom att den dumpning som faktiskt bedrevs under den perioden var mindre än hälften så stor som de tullar som faktiskt togs ut.

(38) Det beslutades därför att fastställa exportpriset till gemenskapen på grundval av priserna på den produkt som påstods ha exporterats till gemenskapen under undersökningsperioden för interimsöversynen, eftersom dessa priser i detta särskilda fall utgör de mest tillförlitliga uppgifterna och visar att omständigheterna kring dumpningen ändrats väsentligt i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 11.3 i grundförordningen.

(39) Eftersom Vitryssland inte är en marknadsekonomi skall det egentligen fastställas ett särskilt exportpris för landet som helhet. I detta avseende ansågs exporten från Khimvolokno, eftersom detta är den enda kända exporterande tillverkaren av den vitryska produkten, vara representativ för all export från Vitryssland till gemenskapen, och därför fick de uppgifter som lämnats av bolaget ligga till grund för exportpriset för produkten från Vitryssland.

1.4 Jämförelse

(40) För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle vara rättvis gjordes justeringar för sådana olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes i de fall det ansågs att justeringen var skälig och riktig samt tillräckligt väl underbyggd, såsom var fallet när det gäller transport- och kreditkostnader.

1.5 Dumpningsmarginal

(41) Dumpningsmarginalen fastställdes på grundval av en jämförelse för varje produkttyp mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. I detta fall gör denna metod att dumpningen återspeglas i full utsträckning. Uttryckt i procent av nettopriset cif gemenskapens gräns före tull uppgår den dumpningsmarginal som fastställdes för undersökningsperioden för interimsöversynen till 21,0 %.

1.6 Ändring av åtgärderna under översyn

(42) Enligt artikel 9.4 i grundförordningen får storleken på tullarna inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen och de skall ligga under denna marginal om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin. Eftersom denna översyn endast omfattar dumpningsaspekterna bör de tullar som införs inte överstiga de skademarginaler som framkom under den ursprungliga undersökningen.

(43) Eftersom den skadenivå som konstaterades i den ursprungliga undersökningen var högre än den dumpningsmarginal som konstaterats i den nu aktuella interimsöversynen, bör nivån på tullarna fastställas så att den motsvarar den dumpningsmarginal som konstaterats, nämligen 21,0 %.

2. Översyn vid giltighetstidens utgång

2.1 Jämförbart land

(44) Av de skäl som anförs i skälen 23-25 användes Polen som lämpligt tredje land med marknadsekonomi vid fastställandet av normalvärdet även i samband med översynen vid giltighetstidens utgång.

2.2 Normalvärde

(45) I samband med översynen vid giltighetstidens utgång fastställdes normalvärdet på samma grundval som i samband med interimsöversynen enligt förklaringarna i skälen 26-33.

2.3 Exportpris

(46) Khimvolokno, den enda exporterande tillverkaren i Vitryssland, uppgav sig ha exporterat en stor mängd av produkten till gemenskapen under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

(47) Kontrollen på plats hos det icke-närstående bolag i EG som påstås ha importerat huvuddelen av den vitryska produkten bekräftade att ingen av de kvantiteter som köptes av det bolaget faktiskt importerades till EG under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång. Enligt uppgifter från Eurostat importerades dock mindre än 10 ton fiberkabel av syntetfilament av polyestrar, dvs. mindre än 1 % av den mängd som rapporterats av den exporterande tillverkaren, till EG under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

(48) Denna mängd på mindre än 10 ton kunde identifieras som en transaktion från sökanden till en av de icke-närstående importörerna i gemenskapen. Exportpriset för denna transaktion användes som exportpris till gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(49) Eftersom Vitryssland inte anses vara en marknadsekonomi skall det egentligen fastställas ett särskilt exportpris för landet som helhet. I detta avseende ansågs exporten från Khimvolokno, eftersom detta är den enda kända exporterande tillverkaren av den vitryska produkten, vara representativ för all export från Vitryssland till gemenskapen, och därför användes de uppgifter som lämnats för att fastställa exportpriset för produkten från Vitryssland.

2.4 Jämförelse

(50) För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle vara rättvis gjordes justeringar för sådana olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Justeringar gjordes i de fall det ansågs att justeringen var skälig och riktig samt tillräckligt väl underbyggd. Detta var fallet när det gäller transport- och kreditkostnader.

2.5 Dumpningsmarginal

(51) Dumpningsmarginalen fastställdes på grundval av en jämförelse för varje produkttyp mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. Denna metod gör att dumpningen återspeglas i full utsträckning. Uttryckt i procent av nettopriset cif gemenskapens gräns före tull uppgår den dumpningsmarginal som fastställdes för undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång till 6,2 %.

2.6 Sannolikheten för att dumpningen återkommer

(52) Kommissionen undersökte om det var troligt att dumpningen i någon större omfattning skulle återkomma om åtgärderna i fråga upphörde att gälla. I detta avseende grundades begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i huvudsak på att den vitryska exporten till tredje land skedde till dumpade priser och att den exporterande tillverkaren hade en betydande ledig kapacitet.

(53) Dessa påståenden bekräftades i samband med undersökningen. Det konstaterades särskilt att

- exportpriserna till tredje land låg under normalvärdena i det jämförbara landet, vilket ledde till betydande dumpning,

- den enda exporterande tillverkaren har en betydande ledig kapacitet.

(54) Den sökande exporterande tillverkarens försäljning till tredje land utgörs av följande:

- Påstådd försäljning till gemenskapen som dock visat sig inte ha importerats till gemenskapen. Den dumpningsmarginal som konstaterats för denna export genom tillämpning av den metod som beskrivs i skälen 40-46 är avsevärd, nämligen runt 20 %, uttryckt i procent av nettopriset cif gemenskapens gräns före tull.

- Den exportförsäljning som rapporterats ha skett till tredje land, dvs. till de fem viktigaste exportmarknaderna utanför gemenskapen. Denna försäljning sker till priser som inte väsentligt avviker från de påstådda exportpriserna till gemenskapen och den sker dessutom till dumpade priser, med undantag för den del som säljs till Turkiet där antidumpningsåtgärder är i kraft för polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland.

(55) När det gäller produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande visade undersökningen att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren utnyttjade mindre än 60 % av sin produktionskapacitet under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

(56) Slutsatsen kan alltså dras att det är sannolikt att dumpningen av stora mängder till gemenskapen återkommer om åtgärderna upphör att gälla.

D. DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(57) Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lämnades in av sju av de 13 gemenskapstillverkare som är kända som tillverkare av polyesterstapelfibrer i gemenskapen. Två av de sökande tillverkarna besvarade inte kommissionens frågeformulär och betraktades därför inte som en del av gemenskapsindustrin. En tredje sökande tillverkare lämnade inte de uppgifter som begärdes inom den förlängda tidsfristen och betraktas därför inte heller som en del av gemenskapsindustrin.

(58) Återstående fyra sökande gemenskapstillverkare besvarade kommissionens frågeformulär och var samarbetsvilliga i samband med undersökningen. De står för mer än 52 % av tillverkningen av polyesterstapelfibrer inom gemenskapen och utgör därigenom gemenskapsindustrin enligt artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

E. GEMENSKAPSMARKNADEN FÖR POLYESTERSTAPELFIBRER

1. Förbrukning i gemenskapen

(59) Förbrukningen av polyesterstapelfibrer i gemenskapen fastställdes på grundval av den faktiska försäljningsvolymen för gemenskapsindustrin och de sökande tillverkare som inte tagits med i definitionen av gemenskapsindustrin, en uppskattning av återstående gemenskapstillverkares försäljning och uppgifter från Eurostat om importmängder från alla tredje länder. Det bör noteras att de uppgifter om förbrukningen under 1997 och 1998 som offentliggjorts i förordning (EG) nr 2852/2000 ändrades något under denna undersökning eftersom vissa siffror uppdaterats. Dessa smärre korrigeringar påverkar inte resultaten enligt den förordningen.

(60) På denna grundval utvecklades förbrukningen inom gemenskapen under undersökningsperioden enligt nedan:

>Plats för tabell>

(61) Den sammanlagda förbrukningen ökade med 16 % under undersökningsperioden. Den största ökningen skedde mellan 1997 och 1998, då förbrukningen ökade från 524000 ton till 599000 ton. Förbrukningen nådde sin höjdpunkt 1999 med runt 649000 ton och minskade sedan till 607000 ton under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

2. Import av polyesterstapelfibrer från Vitryssland

Inledande anmärkning

(62) Som påpekas i skäl 47 befanns exportmängderna från Vitryssland till gemenskapen under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång vara försumbara.

Volym och marknadsandel

(63) Efter införandet av antidumpningsåtgärderna 1996 var importvolymen under undersökningsperioden begränsad. Genom att kringgå åtgärderna kunde den exporterande tillverkaren i Vitryssland under 1997 exportera över 9000 ton fiberkabel av syntetfilament av polyestrar till gemenskapen, men efter den undersökning av kringgående som nämns i skäl 1 och förlängningen av tullarnas giltighetstid minskade mängderna och endast obetydliga mängder av polyesterstapelfibrer importerades till gemenskapen från Vitryssland under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

Den exporterande tillverkarens prisbeteende

(64) På grund av de obetydliga exportmängderna från Vitryssland under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång beräknades inga prisunderskridandemarginaler i detta fall. Icke desto mindre noterades det att genomsnittspriset för polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland låg långt under det pris som i genomsnitt togs ut av gemenskapsindustrin. Exportpriserna för polyesterstapelfibrer från Vitryssland till andra tredje länder låg också under gemenskapsindustrins priser.

(65) Det är alltså tydligt att den exporterande tillverkaren i Vitryssland, om denne hade exporterat sina polyesterstapelfibrer till gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång, skulle ha gjort detta med höga prisunderskridandenivåer.

3. Import från andra tredje länder

(66) Under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång hade gemenskapens import av polyesterstapelfibrer följande huvudkällor, i storleksordning: Förenta staterna, Sydkorea och Taiwan, vilka stod för ungefär 70 % av den sammanlagda importen eller 25,4 % av den totala förbrukningen i gemenskapen. Den sammanlagda importen från andra tredje länder stod under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång för ungefär 36,3 % av förbrukningen inom gemenskapen och utvecklades enligt nedan:

>Plats för tabell>

(67) Importen av polyesterstapelfibrer från alla andra tredje länder ökade från ungefär 153000 ton 1997 till 220000 ton under undersökningsperioden, eller med 44 %. Tabellen ovan visar att importen ökade drastiskt, med 72 %, mellan 1997 och 1999. Därefter följde importen en nedåtgående trend fram till undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång och minskade med 16 %. Denna minskning sammanfaller med det införande av antidumpningsåtgärder mot vissa tredje länder 2000 som nämns i skälen 2 och 3.

(68) Priserna på polyesterstapelfibrer som importerats från andra tredje länder steg mellan 1997 och undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång, trots en minskning 1998 och 1999. Genomsnittspriset på polyesterstapelfibrer med ursprung i andra tredje länder låg 12 % högre under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång än under 1997. Med vederbörligt beaktande av antidumpningstullarna och andra tullar låg det genomsnittliga importpriset dock kvar strax över gemenskapsindustrins pris.

>Plats för tabell>

4. Gemenskapsindustrins situation

Inledande anmärkning

(69) Det erinras om att undersökningen av den ekonomiska utvecklingen i gemenskapsindustrin avsåg perioden från 1997 fram till slutet av undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen juni 2001. Som nämns i skälen 2 och 3 infördes under 2000 slutgiltiga antidumpningsåtgärder mot Australien, Indien, Indonesien, Sydkorea, Taiwan och Thailand och dessa var därför gällande under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång. Det är mycket viktigt att känna till denna situation för att förstå den utveckling som beskrivs nedan.

Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(70) Produktionen inom gemenskapsindustrin utvecklades enligt nedan:

>Plats för tabell>

(71) Sammanlagt ökade gemenskapsindustrins tillverkning något, med 1 %, under skadeundersökningsperioden. Under 1997 tillverkade gemenskapsindustrin 213000 ton polyesterstapelfibrer och under de följande åren minskade tillverkningen något. Under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång ökade produktionsvolymen något, till 214000 ton. Detta skall jämföras med den ökning av förbrukningen i gemenskapen med 16 % som noterades under samma period.

(72) Parallellt visade undersökningen att produktionskapaciteten minskat mellan 1997 och 1998. Den allmänna kapacitetsminskningen skedde huvudsakligen under 1998 då kapaciteten minskade till 247000 ton jämfört med 264000 under 1997. Detta förklarar varför man uppnådde ett högre kapacitetsutnyttjande efter 1997. Under 1999 återfick gemenskapsindustrin något av sin kapacitet (254000 ton) och uppnådde under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång en kapacitet på sammanlagt 256000 ton. Undersökningen visade att trenden bland de flesta av de producenter som tagits med i definitionen av gemenskapsindustrin snarare var att om möjligt lägga ned vissa produktionslinjer eller produktionsanläggningar för polyesterstapelfibrer eller att omvandla dem till andra linjer för att tillverka andra produkter som inte omfattades av den nu aktuella utredningen och som var mer lönsamma. En gemenskapstillverkare beslutade sig dock för att bygga upp ny produktionskapacitet. Detta beslut fattades för att bättre tillgodose gemenskapskundernas krav när det gäller kvantitet och typer av polyesterstapelfibrer och förklarar kapacitetsökningen mellan 1998 och undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

Lager

(73) Undersökningen visade att lagret av polyesterstapelfibrer vid utgången av undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång uppgick till 25000 ton och var 24 % större än i december 1997 (20000 ton). Undersökningen pekade dock på att lagernivåerna vid juni månads utgång traditionellt sett är högre än vid räkenskapsårets slut i december. Detta beror på att gemenskapsindustrin före juli/augusti, då det sker ett avbrott för underhåll av maskinerna, måste tillverka mot lager för att kunna betjäna sina kunder. Den jämförbara siffran för slutet av 2000 visade på en lagerökning med 4 % jämfört med 1997.

Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

>Plats för tabell>

(74) Gemenskapsindustrin lyckades öka sin försäljningsvolym på den inhemska marknaden med 4 % samtidigt som den förlorade liknande försäljningsvolymer på sina exportmarknader under undersökningsperioden. Detta ligger i linje med konstaterandena rörande stabila produktionsvolymer och lager under samma period.

(75) Gemenskapsindustrins försäljning var i stort sett stabil fram till 2000 och ökade sedan med 3 % mellan 2000 och undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång. Denna ökning sammanföll med införandet under 2000 av antidumpningstullar på import från vissa tredje länder. Det är värt att notera att trenden i försäljningsvolymen avvek från trenden i förbrukningen i gemenskapen såsom nämnts i skälen 59 och 61. Detta står i kontrast till dynamiken i förbrukningen där den största ökningen ägde rum mellan 1997 och 1999 (+ 24 %) och förbrukningen minskade (- 7 %) mellan 2000 och undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

(76) Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade emellertid under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång från 37,8 % 1997 till 33,4 %. Den minskade stadigt mellan 1997 och 1999, vilket ledde till en förlust av mer än 7 procentenheter. Med införandet av antidumpningsåtgärder under 2000 kunde marknadsandelen under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång öka 2,8 procentenheter. Gemenskapsindustrins sammanlagda förlust av marknadsandelar låg dock under skadeundersökningsperioden så högt som 4,4 procentenheter. Denna minskning i marknadsandelen ligger i linje med konstaterandena i skälen 59, 61, 74 och 75.

(77) Undersökningen visade att gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden inte drog nytta av marknadstillväxten. Trots en ökning i förbrukningen på 16 % mellan 1997 och 1999 förlorade gemenskapen en marknadsandel på mer än 7 procentenheter. Medan förbrukningen minskade med 6 % mellan 2000 och perioden för översyn vid giltighetstidens utgång, särskilt efter införandet av de antidumpningsåtgärder som nämns i skälen 2 och 3, ökade gemenskapsindustrin sin försäljningsvolym med 3 %, vilket ledde till att marknadsandelen ökade med 2,8 procentenheter. Trots denna återhämtning var tillväxten inom gemenskapsindustrin under undersökningsperioden ytterst negativ jämfört med tillväxten i förbrukningen.

Prisutveckling och tillverkningskostnader

>Plats för tabell>

(78) Tabellen ovan visar att gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris per ton till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden steg med i genomsnitt 10 %. Under perioden från 1997 till 1999 minskade genomsnittspriserna med 12 %. Under 2000 och under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång återhämtade sig följaktligen priserna avsevärt. Undersökningen visade dock att höjningen av försäljningspriset hängde samman med ökade kostnader, vilket förklaras nedan. Gemenskapsindustrin hävdade att den otillfredsställande utvecklingen i priserna jämfört med kostnaderna berodde på stark priskonkurrens på gemenskapsmarknaden, framför allt före införandet av antidumpningsåtgärderna 2000.

(79) Undersökningen visade att gemenskapsmarknaden för polyesterstapelfibrer är priskänslig och att priserna på importerade polyesterstapelfibrer såsom visats i skäl 68 var lägre än gemenskapsindustrins priser, trots en motsvarande proportionell prishöjning.

(80) Under undersökningsperioden steg de genomsnittliga försäljningskostnaderna per ton polyesterstapelfibrer som tillverkats av gemenskapsindustrin med 23 %. Mellan 1997 och 1999 var produktionskostnaderna i stort sett stabila. De steg dock avsevärt, med 23 %, mellan 1999 och undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång. Undersökningen visade att den betydande ökningen i produktionskostnaderna hängde samman med de prisfluktuationer för vissa råvaror, såsom p-xylen och etylenglykol, som var direkt beroende av oljepriset.

Lönsamhet och likviditetsflöde

>Plats för tabell>

(81) Det bör noteras att en av de tillverkare som togs med i definitionen av gemenskapsindustrin grundades nyligen, under 1998, och att det inte fanns några uppgifter om lönsamheten för 1997. Därför omfattar analysen av lönsamheten och likviditetsflödet perioden från 1998 fram till undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång. Det bör emellertid noteras att de trender som observerats i tillgängliga data för skadeundersökningsperioden överensstämmer med dem som följer av tabellen ovan.

(82) Gemenskapsindustrins lönsamhet var mycket god 1998. Denna lönsamhetsnivå hade framför allt uppnåtts tack vare de ytterst låga priserna på råolja det året. Lönsamheten minskade därefter, då ökningen i oljepriset och därmed produktionskostnaderna inte kunde kompenseras genom proportionella höjningar av försäljningspriset. Trots detta var den lönsamhet som uppnåddes under 2000 och under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång anmärkningsvärd med tanke på den stora ökningen i tillverkningskostnaderna (upp till 20 %). Detta visar att gemenskapsindustrin kunde kontrollera sina kostnader och stabilisera vinsterna på runt 5 %.

(83) Likviditetsflödet följde från 1998 fram till undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång en trend liknande den för lönsamheten. Den likviditet som genereras av handeln med polyesterstapelfibrer minskade med 44 % under skadeundersökningsperioden eller från 44,5 miljoner euro 1998 till 24,8 miljoner euro under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång. Detta hängde framför allt samman med den minskning i lönsamheten som observerades under samma period.

Förmåga att anskaffa kapital

(84) Med tanke på den svåra situation för gemenskapsmarknaden för polyesterstapelfibrer som beskrivs i denna analys och framför allt i skäl 89 hade de flesta av de företag som togs med i definitionen av gemenskapsindustrin svårigheter med att anskaffa det kapital som var nödvändigt för att finansiera investeringar och omstrukturering. Den nedgång i vinsterna som ägde rum 1999 och 2000 hindrade de flesta av dessa företag från att fullfölja sitt investeringsprogram som för de flesta av dem börjat 1998. Som nämns i skäl 88 var det endast en gemenskapstillverkare som kunde anskaffa kapital och tog risken att fullfölja sina planerade investeringar under perioden i fråga.

Sysselsättning och produktivitet

>Plats för tabell>

(85) Antalet anställda inom tillverkning av polyesterstapelfibrer minskade med sammanlagt 3 % till följd av nedskärningarna och omstruktureringen inom gemenskapsindustrin. Sysselsättningen minskade under 1998 avsevärt, med 7 %, men gemenskapsindustrin började rekrytera igen 1999.

(86) Med tanke på hur produktionsvolymen av polyesterstapelfibrer utvecklades, vilket anges i skäl 70, ökade gemenskapsindustrins produktivitet under skadeundersökningsperioden.

Investeringar och avkastning på investeringar

(87) Som tabellen nedan visar ökade investeringarna i den berörda produkten avsevärt under skadeundersökningsperioden.

>Plats för tabell>

(88) Investeringsnivån, som var ytterst låg under 1997, steg avsevärt under 1998, som var ett gott år för industrin, och detta fick vissa tillverkare att investera i den berörda produkten. Som nämns i skälen 82 och 89 minskade dock både gemenskapsindustrins lönsamhet och marknadssituationen för den berörda produkten under de följande åren. Detta förklarar varför investeringarna inte ökade under 1999 och minskade drastiskt igen under 2000. Investeringarna återhämtade sig avsevärt under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång, framför allt eftersom en av de gemenskapstillverkare som tagits med i definitionen av gemenskapsindustrin tog risken att fullfölja sitt investeringsprogram. Det bör dock understrykas att investeringsnivån under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång utgjorde 6 % av gemenskapsindustrins sammanlagda omsättning.

(89) Det bör här noteras att det under flera år på gemenskapsmarknaden förekommit dumpad import och risk för dumpad import från vissa tredje länder. Fluktuationerna i oljepriset under skadeundersökningsperioden gjorde det ännu svårare för tillverkare, köpare och användare av polyesterstapelfibrer, särskilt gemenskapsindustrin som inte visste huruvida de på en marknad med dumpad lågprisimport i rimlig mån skulle kunna kompensera ökningen i råvarupriset genom att höja sina försäljningspriser. Gemenskapsindustrins investeringsbeteende kan också ha påverkats av den osäkerhet som kännetecknat marknaden under ett antal år.

(90) Räntabiliteten uppvisade i stort sett samma utveckling som lönsamheten.

Storleken på dumpningsmarginalen, återhämtning från tidigare dumpning, kringgående.

(91) Gemenskapsindustrins situation förbättrades i viss mån efter införandet av antidumpningsåtgärderna under skadeundersökningsperioden, men industrin har ännu inte helt återhämtat sig från tidigare dumpning från tredje länder, däribland Vitryssland, och från det kringgående som konstaterats för 1997 när det gäller fiberkabel av syntetfilament av polyestrar från Vitryssland. Det huvudsakliga beviset för detta är att gemenskapsindustrins ekonomiska situation var otillfredsställande, särskilt 1998 och 1999. Trots att förbrukningen ökade väsentligt under dessa år minskade tillverkningen, produktionskapaciteten, investeringarna, marknadsandelen, försäljningspriserna och vinsten.

(92) När det gäller den inverkan som storleken på den aktuella dumpningsmarginalen haft på gemenskapsindustrins situation under undersökningsperioden anses inte detta vara en relevant faktor i de nu aktuella undersökningarna eftersom införandet av antidumpningstullarna 1997 och senare åtgärder mot kringgående i praktiken stoppat importen från Vitryssland.

5. Slutsats om gemenskapsindustrins situation

(93) Som nämns i skäl 69 bör gemenskapsindustrins ekonomiska situation ses mot bakgrund av de antidumpningsundersökningar som pågick under skadeundersökningsperioden och införandet av antidumpningsåtgärderna under 2000.

(94) Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins produktion något, med 1 %. Kapacitetsutnyttjandet och produktiviteten ökade på grund av en minskning i produktionskapaciteten och sysselsättningen.

(95) Undersökningen visade även att volymen på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden utvecklades positivt, framför allt fram till 2000. Förbrukningen minskade under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång men ökade överlag med 16 % under skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrin kunde dock inte till fullo dra nytta av denna marknadstillväxt. Tvärtom förlorade den 3 procentenheter av sin marknadsandel trots ökande försäljningsmängder.

(96) Exporten från Vitryssland försvann i praktiken under skadeundersökningsperioden, men försöket att kringgå åtgärderna visar att gemenskapsmarknaden är mycket attraktiv för denna import. Av skäl 54 står det klart att exportpriserna från Vitryssland till tredje länder är mycket lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspris. Det bör även erinras om att gemenskapsmarknaden för polyesterstapelfibrer fram till 2000 kännetecknades av dumpad lågprisimport som drog ner försäljningspriserna med 12 %, trots ökade kostnader.

(97) Under 2000 och hela undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång steg både gemenskapsindustrins försäljningspris och kostnaderna för att producera polyesterstapelfibrer. Det faktum att priserna steg i en mycket lägre takt än kostnaderna ledde till att vinsterna minskade. Följaktligen påverkades gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital allvarligt. Detta gjorde det ännu svårare för gemenskapsindustrin, som verkade under svåra marknadsförhållanden under skadeundersökningsperioden. Den lönsamhet och det likviditetsflöde som ackumulerades under undersökningsperioden var inte tillräckliga för att bibehålla investeringarna på medellång sikt.

(98) Därför, framför allt på grund av minskningen i marknadsandelen och den otillfredsställande nivån på försäljningspriserna och vinsterna, anses gemenskapsindustrin fortfarande vara sårbar.

F. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

(99) Det erinras om slutsatsen i skäl 56 att det är sannolikt att dumpningen av stora mängder polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland återkommer.

(100) I skäl 98 drogs även slutsatsen att gemenskapsindustrin fortfarande var sårbar under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

(101) Det erinras vidare om att det under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång praktiskt taget inte förekom någon import från Vitryssland till gemenskapen. Detta står i kontrast till situationen under undersökningsperioden i det ursprungliga fallet, där över 32000 ton dumpade polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland importerades till låga priser till gemenskapsmarknaden. Samtidigt förlorade gemenskapsindustrin 4 % av sin försäljningsvolym och en marknadsandel på 5,6 procentenheter och produktionskostnaderna steg avsevärt. Till följd av detta var lönsamheten mycket negativ, och 25 % av den personal som arbetade inom polyesterstapelfibersektorn friställdes.

(102) Gemenskapsmarknaden för polyesterstapelfibrer är mycket attraktiv för exporterande tillverkare och det konstaterades att många av dem använde sig av dumpning för att öka sin marknadsandel. Den nu aktuella undersökningen visade att situationen på gemenskapsmarknaden blivit bättre efter införandet av antidumpningsåtgärderna under 2000. Det anses att importen, om de gällande åtgärderna mot import av polyesterstapelfibrer från Vitryssland tilläts upphöra, förmodligen skulle bryta den positiva utveckling som konstaterats på gemenskapsmarknaden och ta över ännu mer av gemenskapsindustrins redan hotade marknadsandel.

(103) Innehållet i skälen 64 och 65 tyder på att priserna, även om den vitryska exporterande tillverkaren med all sannolikhet skulle höja exportpriserna och alltså minska dumpningsnivån, fortfarande skulle vara dumpade och underskrida gemenskapsindustrins priser. Det står klart att den exporterande tillverkaren för att vinna tillbaka marknadsandelar måste underskrida gemenskapsindustrins priser.

(104) Under sådana omständigheter och eftersom gemenskapsmarknaden, såsom nämns i skäl 78, är priskänslig, skulle inte gemenskapsindustrin kunna konkurrera med dumpade polyesterstapelfibrer som till låga priser importerats från Vitryssland. Den befintliga kapaciteten i Vitryssland och det prisunderskridande som förmodligen skulle praktiseras av den exporterande tillverkaren kan mycket sannolikt vålla gemenskapsindustrin väsentlig skada. Det anses till och med att gemenskapsindustrin, om den konfronteras med dumpad lågprisimport från Vitryssland, inte kommer att ha något annat val än att antingen sänka sina priser och således behålla sin marknadsandel eller behålla priserna och förlora marknadsandelar. Båda alternativen kommer att ha en allvarlig inverkan på gemenskapsindustrins finansiella situation, framför allt dess lönsamhet, räntabilitet, likviditetsflöde och förmågan att anskaffa kapital.

(105) Detta skulle vara särskilt skadligt för den del av gemenskapsindustrin som lyckats överleva och omstrukturera sig trots viss dumpad import, även om denna hade varit mer omfattande utan de gällande åtgärderna, och trots de stora fluktuationerna i oljepriset. Gemenskapsindustrin håller på att slutföra sin omstrukturering, har moderniserat sina produktionslinjer och lagt ned de olönsamma. Det står alltså klart att gemenskapsindustrins förmåga att hantera en ny plötslig våg av dumpad lågprisimport är liten och att det åter skulle bli tal om väsentlig skada.

(106) Mot bakgrund av undersökningsresultaten enligt ovan dras slutsatsen att gemenskapsindustrin förmodligen åter skulle vållas väsentlig skada av import med ursprung i Vitryssland om åtgärderna mot importen från Vitryssland upphörde att gälla.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänna hänsyn

(107) Det undersöktes även huruvida det skulle stå i strid med gemenskapens intresse att bibehålla antidumpningsåtgärderna på polyesterstapelfibrer som importeras från Vitryssland. Eftersom det konstaterats att det är sannolikt att skadevållande dumpning återkommer togs det i samband med undersökningen även ställning till huruvida det fanns något övergripande intresse mot att bibehålla åtgärderna. Det togs även hänsyn till antidumpningsåtgärdernas tidigare inverkan på alla de olika inblandade parternas, särskilt användarnas och importörernas/handlarnas, intressen.

(108) För att beakta gemenskapsindustrins intresse i detta särskilda fall begärdes uppgifter från alla berörda parter som kommissionen kände till eller som gav sig till känna. Kommissionen skickade frågeformulär till gemenskapsindustrin, nio andra tillverkare inom gemenskapen, tio importörer/handlare (av vilka en befinner sig utanför gemenskapen men är leverantör till en handlare som befinner sig inom gemenskapen) som inte är den vitryska exporterande tillverkaren närstående, tre användare av den berörda produkten och tre intresseorganisationer för användare.

(109) Utöver de svar som erhållits från gemenskapsindustrin besvarades kommissionens frågeformulär av den importör utanför gemenskapen som nämns ovan, en handlare samt en tillverkare som inte tagits med i definitionen av gemenskapsindustrin. Ingen av användarna eller intresseorganisationerna för användare besvarade frågeformuläret, även om två intresseorganisationer framförde en allmän synpunkt.

(110) Det bör erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot gemenskapens intresse i tidigare undersökningar.

2. Gemenskapsindustrins intresse

(111) Under ett antal år vållades gemenskapsindustrin skada av dumpad lågprisimport av polyesterstapelfibrer, vilket gett upphov till att försäljningen av vanliga fibrer inte varit lönsam. Även om gemenskapsindustrin vidareutvecklat sektorn för polyesterstapelfibrer med ett högre förädlingsvärde, såsom bikomponentsfibrer, tresidiga fibrer, färgade fibrer och fibrer med särskilda egenskaper, såsom brandhämmande fibrer, och genom att varumärkesskydda fibrer, begränsas dessa fibrers andel av den totala försäljningen av efterfrågan på marknaden. Kärnverksamheten för polyesterstapelfibrer ligger alltså fortfarande i vanliga fibrer för tillämpningar inom både vävning och bondning. Dessa sektorer är utsatta för direkt konkurrens från dumpad import.

(112) Det står därför klart att gemenskapsindustrin också måste tillverka hela spektrumet av fibrer för polyesterstapelfibrer för att kunna fortsätta sin verksamhet. Kunderna själva kräver att hela spektrumet av fibrer finns tillgängligt för garanterad leverans. Av denna anledning är gemenskapsindustrin inte beredd eller i stånd att överge tillverkningen av polyesterstapelfibrer.

(113) Som nämns i skäl 85 har gemenskapsindustrin genom nedskärningar kunnat förbättra sitt kapacitetsutnyttjande och sin produktivitet. Genom omstrukturering och specialisering har lönsamheten under de senaste åren samtidigt fortsatt att vara positiv, även om den befunnit sig på otillfredsställande nivåer. Det bör också nämnas att gemenskapsindustrin levererar till runt 33 % av gemenskapsmarknaden.

(114) Mot bakgrund av den situation som beskrivs ovan anses det att gemenskapsindustrin åter sannolikt kommer att vållas väsentlig skada om det inte vidtas åtgärder mot polyesterstapelfibrerna med ursprung i Vitryssland. Det finns alltså risk för att industrin får erfara en avsevärd försämring av sin finansiella situation med en realistisk risk för en ytterligare minskning av sysselsättningen och för stängning av produktionsanläggningar.

3. Importörernas/handlarnas intresse

(115) Som nämns i skäl 64 var importen av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland nästan obefintlig under undersökningsperioden för översynen vid giltighetstidens utgång. Undersökningen visade att endast en handlare med säte i gemenskapen via en importör i tredje land köpt stora mängder polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland, men dessa exporterades genast vidare ut ur gemenskapen. Undersökningen visade att handlaren, med säte i gemenskapen, funnit alternativa marknader för sina polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland och även alternativa importkällor.

(116) Mot bakgrund av vad som nämns ovan och den bristande samarbetsviljan hos de åtta andra importörer/handlare som erhöll frågeformuläret tyder detta på att de gällande åtgärderna för import med ursprung i Vitryssland förmodligen inte haft någon större inverkan på gemenskapsimportörernas/handlarnas situation.

4. Användarnas intresse

(117) Ingen användare eller intresseorganisation för användare besvarade det frågeformulär som var tänkt att användas för bedömningen av gemenskapens intresse. Två intresseorganisationer framförde dock synpunkter, en för användare inom spinneriindustrin och en för användare inom sektorn för bondade textilier, huvudsakligen tillämpningarna med fyllnadsmaterial.

(118) Båda intresseorganisationerna uttalade sig mot ett bibehållande av antidumpningstullen mot Vitryssland eftersom de hävdade att straffkaraktären hos dessa åtgärder i praktiken stängt igen en källa för gemenskapsanvändarna. Det hävdades dessutom att gemenskapsanvändarna vållats skada eftersom inte alla typer av polyesterstapelfibrer finns tillgängliga alls eller i tillräcklig mängd från gemenskapsindustrin och på grund av ökad konkurrens mot deras slutprodukt från tredje länder. Användarna hade samtidigt blivit mindre konkurrenskraftiga på grund av höga råvarukostnader. Detta argument framhävdes framför allt av de spinnerier som tillverkar garn.

(119) När det gäller tillgången till alla slags polyesterstapelfibrer bekräftade undersökningen att det endast krävs några smärre justeringar för att ställa om produktionsanordningarna från en typ av polyesterstapelfibrer till en annan, t.ex. ett annat slags spinndysor. Denna synpunkt hade även framförts av intresseorganisationerna för användare själva under tidigare undersökningar. Undersökningen visade att de tillverkare som tagits med i definitionen av gemenskapsindustrin har de tekniska resurserna för att tillverka alla slags polyesterstapelfibrer. Gemenskapsindustrin hävdade snarare att den inte kunde erbjuda polyesterstapelfibrer till de låga priser som potentiella köpare angav.

(120) Undersökningen visade vidare att om de gällande antidumpningstullarna mot Vitryssland upphörde att gälla skulle det sannolikt leda till en större marknadsstörning och till och med skulle kunna leda till att produktionsanläggningar inom gemenskapen stängdes. Detta skulle inte ligga i användarnas långsiktiga intresse, eftersom de ändå köper mer än 33 % av sina polyesterstapelfibrer från gemenskapsindustrin och ibland efterfrågar fibrer som är så speciella att de inte finns att tillgå från tredje länder.

(121) På grund av bristande samarbetsvilja från användarnas sida kunde inte de föreslagna åtgärdernas möjliga inverkan eller de nuvarande åtgärdernas inverkan räknas ut exakt i samband med den nu aktuella undersökningen. Som nämns i skäl 63 har dock endast en obetydlig mängd polyesterstapelfibrer från Vitryssland sålts i gemenskapen under perioden för översynen vid giltighetstidens utgång.

(122) Dessutom anses den tull som ursprungligen infördes på import av polyesterstapelfibrer från Vitryssland ha fastställts till den nivå som var nödvändig för att undanröja den skada som dumpningen hade vållat. Gemenskapsmarknaden var inte stängd för denna export, men det är högst sannolikt att den exporterande tillverkaren i Vitryssland hittade attraktivare marknader, särskilt Förenta staterna och Ryssland. Den sänkning i antidumpningstullen som föreslås gör det mycket sannolikt att importen från Vitryssland jämfört med andra källor blir mer attraktiv för vissa användare i gemenskapen. Detta skulle därför leda till att deras kostnader sänktes.

(123) På grundval av ovanstående anses det sannolikt att de föreslagna åtgärderna, samtidigt som de förhindrar den allvarliga störning som skulle kunna orsakas av återkommande stora mängder dumpad import med ursprung i Vitryssland, ökar konkurrensen på gemenskapsmarknaden.

5. Slutsatser

(124) Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det med hänsyn till gemenskapens intresse inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla åtgärderna.

H. TULLAR

(125) På grundval av resultaten av översynen vid giltighetstidens utgång och i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bör de antidumpningsåtgärder som gäller för import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland bibehållas.

(126) Eftersom den antidumpningstull som tillämpas på import av polyesterstapelfibrer genom förordning (EG) nr 2513/97 utvidgats till att dessutom omfatta import av fiberkabel av syntetfilament av polyestrar med ursprung i Vitryssland, skall även dessa åtgärder bibehållas.

(127) Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avser att ändra nivån på de gällande åtgärderna. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter. Det inkom inga synpunkter som kunde ändra dessa slutsatser.

(128) Av detta följer, på grundval av resultaten av interimsöversynen (se skälen 42 och 43) och enligt artikel 11.3 i grundförordningen, att de antidumpningstullar som införts genom förordning (EG) nr 1490/96, som förlängts genom förordning (EG) nr 2513/97, bör sänkas till 21,0 % uttryckt i procent av nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull, som fastställts i samband med interimsöversynen. Denna tullsats bör gälla för importen både av polyesterstapelfibrer och fiberkabel av syntetfilament av polyestrar med ursprung i Vitryssland.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av syntetstapelfibrer av polyestrar, inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning, enligt KN-nummer 5503 20 00 med ursprung i Vitryssland.

2. Denna slutgiltiga antidumpningstull utvidgas härmed till att omfatta import av fiberkabel av syntetfilament av polyestrar enligt KN-nummer 5501 20 00 med ursprung i Vitryssland, till den tullsats som fastställs i punkt 3.

3. Den slutgiltiga antidumpningstullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för de produkter som anges i punkterna 1 och 2 skall vara 21,0 %.

Artikel 2

Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 8 oktober 2002.

På rådets vägnar

T. Pedersen

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000

(2) EGT L 189, 30.7.1996, s. 13.

(3) EGT L 346, 17.12.1997, s. 1.

(4) EGT L 204, 4.8.1999, s. 3.

(5) EGT L 175, 14.7.2000, s. 10.

(6) EGT L 332, 28.12.2000, s. 17.

(7) EGT L 127, 9.5.2001, s. 20.

(8) EGT C 352, 8.12.2000, s. 6.

(9) EGT C 211, 28.7.2001, s. 51.