Rådets förordning (EG) nr 1697/2002

av den 23 september 2002

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Polen, Thailand, Tjeckien, Turkiet och Ukraina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 9 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Genom förordning (EG) nr 549/2002(2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av vissa svetsade rör av järn eller olegerat stål enligt KN-nummer ex 7306 30 51, ex 7306 30 59, ex 7306 30 71 och ex 7306 30 78 (Taricnummer 7306 30 51*10, 7306 30 59*10, 7306 30 71*10, 7306 30 71*20, 7306 30 78*10 och 7306 30 78*20 ) med ursprung i Polen, Thailand, Tjeckien, Turkiet och Ukraina.

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

(2) Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen beslutat införa de provisoriska åtgärderna meddelats lämnade flera berörda parter skriftligen synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som begärde detta gavs tillfälle att bli hörda.

(3) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera de uppgifter den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten.

(4) Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Polen, Thailand, Tjeckien, Turkiet och Ukraina och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen. Parterna gavs även möjlighet att inom en viss tidsfrist lämna synpunkter på dessa uppgifter.

(5) De berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och i tillämpliga fall ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

C. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(6) Eftersom det inte framlagts några nya argument rörande den berörda produkten eller den likadana produkten efter det att de preliminära undersökningsresultaten meddelats bekräftas de preliminära undersökningsresultat som anges i skälen 12-15 i förordningen om preliminär tull.

D. DUMPNING

Polen och Ukraina

(7) Eftersom det inte framlagts några nya argument rörande dumpning bekräftas de preliminära undersökningsresultat som anges i skälen 37-43 för Polen och skälen 60-88 för Ukraina i förordningen om preliminär tull.

Tjeckien

(8) En tjeckisk exporterande tillverkare, nämligen Zelezárny Veselí, lämnade synpunkter rörande kommissionens preliminära undersökningsresultat. Företaget hävdade att de tekniska kraven var högre för de rörslag som det sålde på den inhemska marknaden i Tjeckien än för de rörtyper som exporterades till gemenskapen. Det är att märka att detta påstående gjordes först i ett mycket sent skede av undersökningen och att det därför inte var möjligt att kontrollera dem vid kontrollbesöket på plats hos exportören. Dessutom framlade den tjeckiska exporterande tillverkaren ingen bevisning till stöd för detta påstående. I strid med detta påstående hade företaget dessutom i sitt svar på kommissionens frågeformulär angivit att de tjeckiska och de utländska normerna för den berörda produkten var jämförbara och att det inte krävdes någon justering av priset för detta ändamål. Det framkom inte heller några andra uppgifter vid undersökningen av försäljningen av den berörda produkten på den tjeckiska marknaden som tydde på att de tekniska normerna skulle skilja sig åt. Följaktligen avvisades påståendet.

(9) Följaktligen bekräftas den preliminära dumpningsmarginalen för denna tillverkare.

(10) Den andra tjeckiska exporterande tillverkaren, Jäkl Karvina, lämnade en underbyggd ansökan om justering för olikheter i fysiska egenskaper mellan den produkttyp som valts för normalvärdet och den produkttyp som såldes på export till gemenskapen.

(11) Denna ansökan ansågs berättigad och den slutgiltiga dumpningsmarginalen beräknades på nytt och fastställdes till 28,3 %.

Turkiet

(12) När det gäller Turkiet begärde tre företag smärre justeringar med avseende på de dagliga växelkurserna och räntorna, vilka godtogs när detta var berättigat.

(13) Efter det att de underrättats om de slutgiltiga beräkningarna hävdade företagen att dumpningsmarginalen borde ha fastställts på grundval av en jämförelse mellan de vägda genomsnittliga normalvärdena och ett vägt genomsnitt av alla exporttransaktioner till gemenskapen eftersom mönstret för exportpriserna inte skilde sig åt väsentligt mellan olika inköpare, regioner eller tidsperioder Det rörde sig inte om en långvarig "riktad" dumpning från dessa företags sida, utan om en situation som uppstått till följd av devalveringen av den turkiska liran i februari 2001, dvs. i mitten av undersökningsperioden. Dessa företags påståenden har kontrollerats och det konstaterades att prisskillnaderna inte var väsentliga. Följaktligen ändrades beräkningsmetoden. Detta innebar att dumpningsmarginalerna för de berörda företagen sänktes.

(14) Följande slutgiltiga dumpningsmarginaler har fastställts för de samarbetsvilliga företag som ingår i urvalet:

>Plats för tabell>

(15) Detta ledde i sin tur till fastställandet av en reviderad vägd genomsnittlig dumpningsmarginal på 5,2 % för följande samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet:

- Borutas Boru Sanayii ve Ticaret A.S., Adapazari.

- Cinar Boru Profil San. Tic. Ltd STI, Eregli.

- Guven Boru ve Profil Sanayi ve Ticaret Ltd Sti., Istanbul.

- Özdemir Boru Profil San.ve Ticaret A.S., Eregli.

- Sevil Boru-Profil Sanayii ve Ticaret A.S., Istanbul.

- Toscelik Profil ve Sac. Endüstrisi A.S., Iskenderun.

- Özborsan Boru San.ve Ticaret A.S., Istanbul.

(16) Samarbetsviljan var hög i Turkiet och den slutgiltiga övriga dumpningsmarginalen fastställdes till en nivå motsvarande den högsta marginalen för ett samarbetsvilligt företag, dvs. 6,0 %.

Thailand

(17) Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull gjordes ett kontrollbesök på plats hos den enda samarbetsvilliga thailändska exporterande tillverkaren, Saha Thai Steel Pipe Co. Ltd. Denna thailändska tillverkare hade besvarat frågeformuläret i ett första skede, men hade inte varit i stånd att ta emot ett kontrollbesök på plats i tid.

Normalvärde

(18) När det gäller normalvärdet användes för denna enda samarbetsvilliga thailändska tillverkare den allmänna metod som anges i skälen 17-24 i förordningen om preliminär tull och som är tillämplig för alla marknadsekonomier.

(19) Nedan anges endast undersökningsresultaten för just detta företag.

(20) Normalvärdet fastställdes på grundval av den inhemska försäljningen av de berörda produkttyper som var direkt jämförbara med de produkttyper som exporterades till gemenskapen. Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen endast i de fall där det inte fanns någon försäljning på den inhemska marknaden. I dessa fall användes den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens egna tillverkningskostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

Exportpris

(21) Vid fastställandet av exportpriset för produkter med ursprung i Thailand användes samma förfaranden och metoder som anges i skäl 25 i förordningen om preliminär tull, dvs. i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen användes exportförsäljningen direkt till oberoende kunder i gemenskapen.

Jämförelse

(22) I enlighet med de förfaranden och metoder som anges i skäl 26 i förordningen om preliminär tull gjordes justeringar för olikheter i transportkostnader och därmed sammanhängande kostnader (bankavgifter), försäkrings- och kreditkostnader, fysiska egenskaper och tullrestitution.

Dumpningsmarginal

(23) I enlighet med de metoder som anges i skäl 27 i förordningen om preliminär tull jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset. Det framkom härav att den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren bedrev dumpning.

(24) Följande dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes för detta företag:

>Plats för tabell>

(25) Eftersom samarbetsviljan i Thailand var mycket låg bekräftas den metod för fastställande av den övriga tullen som anges i skälen 28 och 48 i förordningen om preliminär tull. Denna övriga dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes till 37,6 %.

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(26) Eftersom inga nya argument framlades rörande gemenskapens tillverkning eller definitionen av gemenskapsindustrin bekräftas de preliminära undersökningsresultat som anges i skälen 83-85 i förordningen om preliminär tull.

F. SKADA

1. Förbrukning i gemenskapen

(27) Eftersom det inte framlagts några nya argument efter det att de preliminära undersökningsresultaten rörande förbrukningen i gemenskapen meddelats bekräftas de preliminära undersökningsresultat som anges i skälen 86-88 i förordningen om preliminär tull.

2. Sammantagen bedömning av verkningarna av den berörda importen

(28) Det hävdades att i överensstämmelse med tidigare förfaranden(3) borde importen från Tjeckien inte slås samman med importen med ursprung i andra berörda länder, eftersom utvecklingen av importen från Tjeckien och priserna för denna import inte var desamma som för andra berörda länder. För det andra hävdades det att priserna på importen från Tjeckien inte underskrider gemenskapsindustrins priser och inte konkurrerar med import från andra undersökta länder, eftersom den till skillnad från denna import huvudsakligen är avsedd för den tyska marknaden.

(29) Det är att märka att i de fall som det hänvisas till inte i sig var av avgörande betydelse att utvecklingen av importen och priserna för denna import inte var densamma som för andra berörda länder utan endast var en av de faktorer som beaktades. Beslutet om huruvida importen skulle slås samman eller ej fattades på grundval av en rad andra faktorer. Det viktiga i detta sammanhang är de villkor som anges i artikel 3.4 i grundförordningen (att dumpningsmarginalen är högre än miniminivån, att omfattningen av importen inte är försumbar och att konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna är desamma som konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten).

(30) För det första är det att märka att dumpningsmarginalen för importen från Tjeckien översteg miniminivån.

(31) För det andra var importen med ursprung i Tjeckien inte försumbar volymmässigt under undersökningsperioden, även om den minskat konstant sedan 1998. Det är dessutom att märka att de genomsnittliga priserna för importen med ursprung i Tjeckien enligt Eurostats uppgifter visserligen ökat konstant sedan 1999, men att de på samma sätt som priserna för importen med ursprung i de andra undersökta länderna ändå understeg gemenskapsindustrins priser väsentligt under undersökningsperioden. I detta avseende är det att märka att eftersom det finns flera olika modeller av den berörda produkten, vilka betingar olika priser, gjordes beräkningarna på grundval av jämförbara modeller av den berörda produkten i samma handelsled för att ge en helt korrekt bild av prismönstret i de berörda länderna.

(32) För det tredje är konkurrensvillkoren, trots att de tjeckiska exportörerna hävdar motsatsen, sådana att det är lämpligt med en sammantagen bedömning av importens verkan. I detta avseende är det att märka att importen från Tjeckien är utbytbar med annan import och gemenskapsindustrins försäljning. Den saluförs i gemenskapen genom jämförbara försäljningskanaler. Det har konstaterats att både gemenskapsindustrin och exportörerna i alla de undersökta länderna delvis sålde sin tillverkning till Tyskland. Det framgår dessutom av Eurostats statistik att handelsflödena mellan medlemsstaterna är betydande, vilket visar att marknaden omfattar hela gemenskapen. Det har inte konstaterats några andra tecken på att den tjeckiska försäljningen av den berörda produkten inte konkurrerade med försäljningen från de andra undersökta länderna eller med gemenskapsindustrins försäljning. Följaktligen finns det inga tecken på att marknaden regionaliserats.

(33) De tjeckiska exportörerna hävdade även att importen inte borde slås samman med hänvisning till att de ansåg att marknaden var segmenterad. De hävdades att det faktum att två företag som utgjorde gemenskapsindustrin hade brutit mot gemenskapens konkurrenslagstiftning utgjorde bevisning för att det förekom marknadssegmentering. Dessa båda företag hade tidigare ingått en olaglig överenskommelse rörande uppdelning av marknaden för en annan produkt än den berörda produkten.

(34) Det faktum att två företag före undersökningsperioden bröt mot konkurrenslagstiftningen när det gäller en annan produkt än den berörda produkten kan emellertid inte anses utgöra bevisning för att det skulle ha förekommit marknadssegmentering i detta fall, särskilt som det inte fanns något annat som tydde på att det skulle ha förekommit marknadssegmentering när det gäller den berörda produkten under undersökningsperioden. Det framkom ingen bevisning i samband med undersökningen för att det skulle ha funnits en sådan överenskommelse med avseende på den berörda produkten när det gäller något av de företag som utgjorde gemenskapsindustrin. Följaktligen avvisas påståendet.

(35) Några exportörer hävdade att importen med ursprung i Tjeckien inte borde slås samman, beroende på att denna import inte vållade eller riskerade att vålla gemenskapsindustrin skada på grund av att den volymmässigt inte översteg den kvot som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 1968/93(4). De tjeckiska exportörerna hävdade även att importen inte borde slås samman på grund av att exporten från gemenskapen till Tjeckien ökat under skadeundersökningsperioden. Det är att märka att den kvot som infördes genom förordning (EG) nr 1968/93 gällde fram till och med slutet av 1995, under det att skadeundersökningsperioden i den nu aktuella undersökningen omfattar perioden 1997 till undersökningsperioden. Dessutom utgör omfattningen av exporten från gemenskapen till Tjeckien i sig inte något stöd för att importen från Tjeckien inte bör slås samman. Följaktligen avvisas påståendet.

(36) Det hävdades att eftersom exporten från Tjeckien omfattades av det system med dubbelkontroll som infördes genom rådets förordning (EG) nr 87/98(5) borde landet inte ingå i denna antidumpningsundersökning. Kontrollsystemet har emellertid endast till syfte att övervaka importen från Tjeckien. Enbart det faktum att systemet finns har ingen betydelse för huruvida importen bör slås samman. Således utgör systemet inte ett stöd för att inte slå samman importen. Följaktligen avvisas begäran.

(37) Några exportörer hävdade att de inte hade samma konkurrensvillkor, antingen beroende på att deras försäljning till gemenskapen, till skillnad från de andra exporterande tillverkarnas försäljning, hade skett genom ett närstående företag, eller beroende på att de inte hade direkt tillgång till råmaterial och följaktligen hade längre leveranstider.

(38) Det framgick av undersökningen att dessa exportörers försäljning till gemenskapen av den berörda produkten huvudsakligen skett genom försäljningskanaler som var jämförbara med dem som användes av andra exportörer och av gemenskapsindustrin (dvs. handlare). Hur som helst fastställs konkurrensvillkoren i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen för hela landet och inte för varje enskild exportör. Följaktligen avvisas påståendet.

(39) Det hävdades även att importen från Ukraina inte borde slås samman med importen med ursprung i de andra berörda länderna, eftersom det rörde sig om mycket små importvolymer.

(40) I detta sammanhang bör det understrykas att även om marknadsandelen för Ukraina var lägre än för de andra undersökta länderna kan denna andel inte anses vara försumbar i enlighet med artikel 5.7 i grundförordningen och artikel 5.8 i avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) från 1994. Det är dessutom att märka att samtliga övriga villkor för en sammantagen bedömning av importens verkan enligt artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda.

(41) Mot denna bakgrund, och eftersom det inte fanns några nya uppgifter som visade att villkoren för en sammantagen bedömning av importen från de berörda länderna inte skulle vara uppfyllda, bekräftas de preliminära undersökningsresultat rörande en sammantagen bedömning av den berörda importen som anges i skälen 89-97 i förordningen om preliminär tull.

3. Import med ursprung i de berörda länderna

i) Volym, marknadsandel och prisutveckling

(42) Eftersom det inte framlagts några nya argument bekräftas de preliminära undersökningsresultat rörande volym, marknadsandel och prisutveckling som anges i skälen 98-104 i förordningen om preliminär tull.

(43) Det är att märka att det efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull konstaterades att det inte förekom någon dumpning när det gäller ytterligare två turkiska företag. Även om man bortser från importen från dessa exporterande tillverkare har den dumpade importen ökat väsentligt volymmässigt, som framgår av nedanstående tabell, nämligen med 20 %. Marknadsandelen för den övriga dumpade importen ökade med 5,9 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Den dumpade importen utgjorde dock mer än 24 % av gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

ii) Prisunderskridande

(44) När det gäller importen med ursprung i Turkiet bekräftas att prisunderskridandet i genomsnitt uppgick till 14 %. Det fastställdes att prisunderskridandet var ungefär lika betydande även om man bortsåg från importen från de exporterande tillverkare för vilka det inte konstaterats någon dumpning.

(45) När det gäller importen med ursprung i Tjeckien hävdades det att en jämförelse mellan de tjeckiska exportpriserna och gemenskapens priser inte skulle visa på prisunderskridande, oavsett om jämförelsen skedde på grundval av Eurostats statistik eller uppgifter rörande enskilda fall. Följaktligen begärdes det att beräkningen av prisunderskridandet skulle ses över i enlighet härmed.

(46) Normalt sett beräknas prisunderskridandet genom en jämförelse i samma handelsled och för varje modell mellan de kontrollerade genomsnittspriserna för gemenskapsindustrin och de genomsnittliga priserna för exportörerna för hela undersökningsperioden. Eftersom denna jämförelse visade på prisunderskridande avvisades påståendet.

(47) Eftersom priserna i Tyskland var lägre än i de andra medlemsstaterna enligt Eurostats statistik hävdades det att prisunderskridandet i stället borde fastställas på grundval av en jämförelse mellan de exporterande tillverkarnas priser och de priser som togs ut av gemenskapsindustrin i varje enskild medlemsstat.

(48) Det bör emellertid påpekas att gemenskapen utgör en enda marknad och för att beräkningen av prisunderskridandet skall bli så korrekt som möjligt brukar man i samband med antidumpningsundersökningar normalt sett göra en jämförelse mellan varje exporterande tillverkares priser och det genomsnittliga priset för gemenskapsindustrin i dess helhet. Det är dessutom att märka att försäljningen av den berörda produkten huvudsakligen skedde genom handlare och att dessa i sin tur sålde produkten vidare till sina kunder över hela gemenskapen. Eurostats statistik bekräftar att det förekommer en betydande handel inom gemenskapen.

(49) Den samarbetsvilliga thailändska exportören hävdade att en jämförelse i samma led som gemenskapsindustrin förutsatte en justering med 10 % av cif-värdet för de importerade varorna i syfte att ta hänsyn till importörens försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(50) Det är att märka att priserna för importen av den berörda produkten ökats med 10 euro per ton för att ta hänsyn till importörernas kostnader efter införseln. Både gemenskapsindustrins och exportörernas försäljning skedde huvudsakligen till samma slags kund, nämligen handlare som även importerar produkterna och säljer dem vidare till användarna. Om exportörernas priser ökas såsom föreslagits skulle detta följaktligen leda till att de hamnade i ett annat handelsled än gemenskapsindustrins priser. Dessutom har ingen bevisning lämnats till stöd för begäran. Följaktligen avvisas begäran.

(51) Eftersom det inte framkommit några nya uppgifter rörande metoden för beräkning av prisunderskridandet, och med beaktande av de räknefel som rättats, fastställdes det att den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna under undersökningsperioden hade sålts till gemenskapen till priser som underskred gemenskapsindustrins priser. Uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser uppgick dessa priser till 14,5 % för Polen, 21,4 % för Thailand, 14,8 % för Tjeckien, 14,0 % för Turkiet och 33,0 % för Ukraina.

4. Gemenskapsindustrins situation

(52) Eftersom det inte framkommit några nya uppgifter som inverkar på undersökningsresultaten rörande gemenskapsindustrins situation bekräftas de preliminära undersökningsresultat som anges i skälen 107-139 i förordningen om preliminär tull.

5. Slutsats om skada

(53) Eftersom det inte framkommit några nya uppgifter rörande gemenskapsindustrins situation bekräftas de preliminära undersökningsresultat rörande den skada som gemenskapsindustrin lidit som anges i skälen 140-142 i förordningen om preliminär tull, med undantag för det genomsnittliga prisunderskridande som anges i skäl 140, vilket har ändrats till 16,6 %.

G. ORSAKSSAMBAND

(54) Ingen berörd part lämnade några nya argument eller någon ny bevisning rörande orsakssamband. Verkningarna av den skada som gemenskapsindustrin lidit till följd av de handelspolitiska skyddsåtgärder som införts av tredje land och av import med ursprung i andra tredje länder undersöktes emellertid ytterligare.

(55) När det gäller de handelspolitiska skyddsåtgärder som införts av tredje land konstaterades det att gemenskapsindustrins tillverkning och kapacitetsutnyttjande skulle ha minskat väsentligt under perioden 1997 till undersökningsperioden, även om gemenskapsindustrins totala export hade legat kvar på 1997 års nivå. Detta beror på att exporten spelade en mycket blygsam roll i förhållande till den sammanlagda försäljningen. Exporten till samtliga länder (dvs. inte bara till dem som infört handelspolitiska skyddsåtgärder) minskade visserligen mellan 1997 och undersökningsperioden, men dess andel av den sammanlagda försäljningen i gemenskapen minskade endast från 9,5 % under 1997 till ungefär 8 % under undersökningsperioden. Följaktligen var verkningarna av de handelspolitiska skyddsåtgärder som införts av tredje land försumbara. En stabil export hade dessutom inte hindrat den negativa lönsamhetsutvecklingen.

(56) När det gäller importen med ursprung i Rumänien och Ungern och den import med ursprung i Turkiet som inte skedde till dumpade priser konstaterades det att denna import sammantaget minskade med 25 % mellan 1997 och undersökningsperioden. Även gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder uppvisade en negativ utveckling (- 17 %). Den dumpade importen med ursprung i de fem undersökta länderna ökade däremot med 20 %. Sammanfattningsvis bekräftar den negativa utvecklingen av importvolymen och den därav följande låga marknadsandelen undersökningsresultaten rörande orsakssamband.

(57) Mot denna bakgrund bekräftas undersökningsresultaten i skälen 143-168 i förordningen om preliminär tull.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

(58) Endast den del av gemenskapsindustrin som stödde kommissionens preliminära slutsats att införandet av antidumpningsåtgärder sannolikt inte skulle leda till en betydande ökning av användarnas kostnader eller allvarligt inverka på deras situation lämnade synpunkter efter införandet av de preliminära åtgärderna. Det är att märka att den viktigaste användaren av den berörda produkten är byggnadsindustrin och i denna bransch överstiger kostnaderna för att dra, installera och underhålla ledningarna på grund av arbetskraftskostnaderna väsentligt kostnaderna för själva rören. Dessutom utgör kostnaderna för de installerade ledningarna endast en mycket liten del av den totala byggkostnaden.

(59) Det är även att märka att eftersom den berörda produkten huvudsakligen såldes genom handlare beror de priser som faktiskt betalas av slutanvändarna på handlarnas prispolitik.

(60) Mot denna bakgrund och eftersom det inte framkommit några nya uppgifter rörande gemenskapens intresse och eftersom användarna vare sig var samarbetsvilliga eller lämnade synpunkter bekräftas de preliminära undersökningsresultat som anges i skälen 169-196 i förordningen om preliminär tull.

(61) Det hävdades att detta antidumpningsförfaranden borde avslutas i syfte att undvika en högre skyddsnivå än nödvändigt, eftersom den berörda produkten omfattas av den undersökning avseende skyddsåtgärder som inleddes den 28 mars 2002(6).

(62) Det är korrekt att den berörda produkten omfattas av undersökningen avseende skyddsåtgärder. Det är emellertid att märka att den inte omfattas av preliminära skyddsåtgärder. Om kommissionen föreslår införandet av slutgiltiga skyddsåtgärder för denna produkt kommer den även att undersöka huruvida kombinationen av olika typer av åtgärder kan leda till en högre skyddsnivå än nödvändigt och huruvida antidumpningstullen bör ändras i enlighet härmed. Berörda parter kommer att ges tillfälle att lämna synpunkter i denna fråga.

I. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(63) Några exportörer hävdade att den metod som användes i det preliminära skedet för att fastställa de icke-skadevållande priserna ledde till konstlat höga priser. Följaktligen begärde de att denna metod skulle ses över.

(64) Den metod som användes i det preliminära skedet för att fastställa de icke-skadevållande priserna för varje modell och handelsled omfattade följande steg:

- Den kritiska punkten fastställdes genom att de vägda faktiska försäljningspriser som togs ut av varje företag som ingick i gemenskapsindustrin justerades uppåt eller nedåt i enlighet med företagets faktiska förlust eller vinst.

- Till denna kritiska punkt lades en vinstmarginal på 5 %.

Metoden sågs över i det slutgiltiga skedet och de icke-skadevållande priserna för varje modell och handelsled beräknades på följande sätt:

- Den kritiska punkten fastställdes genom att de vägda faktiska försäljningspriser som togs ut av varje företag som ingick i gemenskapsindustrin justerades nedåt i enlighet med gemenskapsindustrins genomsnittliga faktiska vinst.

- Till denna kritiska punkt lades en vinstmarginal på 5 %.

(65) Det är även att märka att om gemenskapsindustrins vinst beräknas som ett vägt genomsnitt, såsom skedde i det slutgiltiga skedet, fås en fullständig bild av gemenskapsindustrins situation när det gäller priser, lönsamhet och volymer.

(66) Det hävdades även att den reviderade metoden ledde till bristande överensstämmelse mellan tillverkningskostnaden och de icke-skadevållande priserna. I detta hänseende är det att märka att eftersom de icke-skadevållande priserna fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins faktiska priser återspeglar de verkligen marknadssituationen för varje modell. Denna metod möjliggör följaktligen en rättvis prisjämförelse.

(67) Det är dessutom att märka att man vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada, precis som i samband med beräkningen av prisunderskridandet, rättade till vissa räknefel.

(68) Med hänsyn till att endast ett thailändskt företag var samarbetsvilligt i det slutgiltiga skedet och att graden av samarbetsvilja var låg i Thailand, och för att inte belöna bristande samarbetsvilja fastställdes den övriga skademarginalen för Thailand i enlighet med artikel 18.6 i grundförordningen på grundval av uppgifter från Eurostat.

(69) Följande reviderade nivåer för undanröjande av skada fastställdes:

>Plats för tabell>

2. Slutgiltiga antidumpningsåtgärder

(70) Det hävdades att eventuella åtgärder inte bör överstiga skillnaden mellan den eftersträvade vinstmarginalen och gemenskapsindustrins faktiska vinstmarginal under undersökningsperioden. I skäl 199 i förordningen om preliminär tull fastställs det att gemenskapsindustrin kan förväntas uppnå en vinstmarginal på 5 % av omsättningen om det inte förekommer någon skadevållande dumpning.

(71) Det är att märka att regeln om lägsta tull tillämpats för varje samarbetsvilligt företag och varje undersökt land. Det är dessutom att märka att den metod som användes för att fastställa de icke-skadevållande priserna för gemenskapsindustrin återspeglar den konstaterade eftersträvade vinstmarginalen på 5 %, men att det är skillnaden mellan de faktiska priser som tas ut av exportörerna och de icke-skadevållande priserna för gemenskapsindustrin som används vid fastställandet av skada. Följaktligen avvisas begäran.

(72) Mot denna bakgrund anses det att en slutgiltig antidumpningstull bör införas på import med ursprung i Polen, Thailand, Tjeckien, Turkiet och Ukraina i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen. Denna tull bör uppgå till en nivå motsvarande de dumpningsmarginaler eller de skademarginaler som fastställts, beroende på vilka som är lägst.

(73) Mot bakgrund av vad som anges ovan föreslås följande slutgiltiga tullsatser, uttryckta i procent av priset cif gemenskapens gräns, före tull:

>Plats för tabell>

(74) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av slutsatserna från den nuvarande undersökningen. De återspeglar därför den situation som konstaterats vid undersökningen beträffande företagen i fråga. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller "alla andra företag") gäller alltså enbart import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser utan av den tullsats som gäller "alla andra företag".

(75) Eventuella ansökningar om tillämpning av de individuella företagsspecifika antidumpningstullsatserna (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller nya tillverknings- eller försäljningsenheter inrättats) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen(7) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt om eventuella förändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. namnbytet eller förändringen beträffande tillverknings- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, vid behov och efter samråd med rådgivande kommittén, att ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

3. Åtagande

(76) Efter införandet av de preliminära åtgärderna gjordes prisåtaganden i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen av företagen Jäkl Karvina och Zelezárny Veselí i Tjeckien, Saha Thai i Thailand och Borusan Birlesik Boru Fabrikalari/Mannesmann Boru Endustrisi i Turkiet.

(77) I detta hänseende konstaterade kommissionen följande:

- Den berörda produkten är en råvara och priserna är därför instabila, även på mycket kort sikt, och följaktligen är det inte lämpligt med ett fast prisåtagande.

- De instabila priserna beror på prisvariationerna för de olika råmaterialen, nämligen varmvalsade ringar eller rullar och zink, vilka svarar för en betydande men rörlig del av tillverkningskostnaderna. Instabiliteten sammanhänger även med växelkurserna. Dessa är stabila inom gemenskapen, med undantag för Danmark, Förenade kungariket och Sverige, men ändrar sig snabbt när det gäller US-dollarn som är den valuta som används vid dessa transaktioner, särskilt när det gäller Thailand och Turkiet. Priserna skulle behöva ses över en gång i månaden.

- Om minimiimportpriserna knöts till priset för varmvalsade ringar eller rullar och zink skulle man vara tvungen fastställa en metod för att beräkna index för varje undergrupp av den berörda produkten, eftersom energi- och arbetskraftskostnaderna per ton varierar för de olika storlekarna. En eventuell indexberäkningsmetod skulle av detta skäl behöva omfatta mellan tre och fyra delmetoder för de olika storlekarna inom varje varukategori.

(78) Några av de tillverkare som gjorde prisåtaganden exporterar dessutom en rad olika stålprodukter såsom svetsade rör, ledningar för byggnads- och anläggningsändamål, rör av kolstål, kvadratiska och rektangulära ledningar och rör osv., vilka endast delvis omfattas av antidumpningsundersökningen. Det föreligger således en hög risk för priskompensation mellan sådana produkttyper som skiljer sig åt, men som exporteras till samma kunder. Gemenskapsindustrin hävdade även att det av samma skäl allmänt sett vore olämpligt med åtaganden, och följaktligen minimipriser, för den berörda produkten. Mot denna bakgrund är det inte möjligt att godta prisåtagandena.

4. Slutgiltigt uttag av de preliminära tullarna

(79) Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalernas omfattning och nivån på den skada som vållats gemenskapsindustrin är det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull, tas ut slutgiltigt till en sats som motsvarar den slutgiltigt införda tullen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av svetsade rör av järn eller olegerat stål, med runt tvärsnitt och en ytterdiameter som inte överstiger 168,3 mm, utom rör av sådana slag som används till olje- eller gasledningar (pipelines), rör av sådana slag som används vid borrning efter olja samt gas eller rör med röranslutningar lämpliga för civila luftfartyg, andra än precisionsrör, enligt KN-nummer ex 7306 30 51, ex 7306 30 59, ex 7306 30 71 och ex 7306 30 78 (TARIC-nummer 7306 30 51*10, 7306 30 59*10, 7306 30 71*91 och 7306 30 78*91 ) med ursprung i Polen, Thailand, Tjeckien, Turkiet och Ukraina.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för produkter som anges i punkt 1 och som tillverkats av nedanstående företag:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat föreskrivs skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull skall tas ut slutgiltigt till de tullsatser som anges i artikel 1 eller till den preliminära tullsatsen om denna är lägre. De belopp för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga antidumpningstullen skall frisläppas.

Artikel 3

Om en turkisk part för kommissionen lägger fram tillräcklig bevisning för att den inte exporterade de varor som anges i artikel 1.1 under undersökningsperioden, att den inte är närstående en exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning och att den har exporterat de berörda varorna efter undersökningsperioden, eller att den genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen, får rådet, på förslag av kommissionen, med enkel majoritet och efter samråd med rådgivande kommittén ändra artikel 1.2 i syfte att låta den parten omfattas av den tull som tillämpas på de samarbetsvilliga tillverkare/exportörer som inte ingick i urvalet, dvs. 5,2 %.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 september 2002.

På rådets vägnar

M. Fischer Boel

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

(2) EGT L 83, 27.3.2002, s. 3.

(3) Rådets förordning (EG) nr 3319/94 rörande karbamidammoniumnitratlösning med ursprung i Bulgarien och Polen (EGT L 350, 31.12.1994, s. 20) och rådets förordning (EG) nr 2022/95 rörande ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland (EGT L 198, 23.8.1995, s. 1).

(4) EGT L 180, 23.7.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1005/95 (EGT L 101, 4.5.1995, s. 35).

(5) EGT L 13, 19.1.1998, s. 43. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 844/2002 (EGT L 135, 23.5.2002, s. 1).

(6) EGT C 77, 28.3.2002, s. 39.

(7) Europeiska gemenskapernas kommission Generaldirektoratet för handel

Direktorat B

B - 1049 Bryssel.