Kommissionens förordning (EG) nr 1444/2002

av den 24 juli 2002

om ändring av beslut 2000/115/EG om definitioner av variablerna, undantagen från definitionerna samt regioner och distrikt för undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket(1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 143/2002(2), särskilt artikel 8.1 i denna, och

av följande skäl:

(1) Resultaten från gemenskapsundersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket enligt förordning (EEG) nr 571/88 kan överensstämma i hela Europeiska gemenskapen endast om termerna i variabelförteckningen tolkas och tillämpas lika.

(2) Genom förordning (EG) nr 143/2002 har variabelförteckningen inför undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket åren 2003, 2005, 2007 ändrats.

(3) Nya variabler har lagts till variabelförteckningen och jordbrukets utveckling har gjort det nödvändigt att se över definitionerna av ett antal gamla variabler.

(4) Förteckningen över undantag från gemenskapens definitioner på grund av särskilda förhållanden i vissa medlemsstater behöver revideras.

(5) Indelningen i administrativa regioner och distrikt har ändrats i vissa medlemsstater. Följaktligen skall förteckningen över regioner och distrikt ändras med tanke på gemenskapens undersökningar av jordbruksstrukturen.

(6) Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, inrättad genom rådets beslut 72/279/EEG(3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till kommissionens beslut 2000/115/EG(4) skall ersättas med bilaga I till denna förordning. Denna bilaga innehåller de gemenskapsdefinitioner som skall användas i gemenskapsundersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket tillsammans med relevanta förklaringar och exempel.

Artikel 2

Bilaga III till beslut 2000/115/EG skall ersättas med bilaga II till denna förordning. Denna bilaga innehåller undantagen från gemenskapsdefinitionerna på grund av särskilda förhållanden i vissa medlemsstater.

Artikel 3

De regioner och distrikt i Italien som räknas upp i bilaga IV till beslut 2000/115/EG skall ändras i enlighet med bilaga III till denna förordning. Dessa regioner och distrikt skall också användas i resultaten av den grundläggande undersökningen 1999/2000.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas på gemenskapsundersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket från och med 2003.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juli 2002.

På kommissionens vägnar

Pedro Solbes Mira

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.

(2) EGT L 24, 26.1.2002, s. 16.

(3) EGT L 179, 7.8.1972, s. 1.

(4) EGT L 38, 12.2.2000, s. 1.

BILAGA I

"BILAGA I

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR TILLÄMPLIGA PÅ DEN FÖRTECKNING ÖVER VARIABLER SOM SKALL ANVÄNDAS FÖR GEMENSKAPENS UNDERSÖKNINGAR AV FÖRETAGSSTRUKTUREN I JORDBRUKET

(I= Definitioner,

II= Förklaringar)

JORDBRUKSFÖRETAG

I. En teknisk och ekonomisk enhet som har en enhetlig ledning och som producerar jordbruksprodukter. Företaget kan också tillhandahålla andra kompletterande (icke jordbruksrelaterade) varor och tjänster.

II.

1. Ett jordbruksföretag kännetecknas således av följande:

1.1 Framställning av jordbruksprodukter

Med "Jordbruksprodukter" förstås de produkter som förtecknas i bilaga II.

1.2 Enhetlig ledning

Ledningen får anses enhetlig även när den utförs av två eller flera personer som agerar i samförstånd.

1.3 En teknisk och ekonomisk enhet

I allmänhet kännetecknas detta av en gemensam användning av arbetskraft och produktionsmedel (maskiner, byggnader, mark osv.).

2. Specialfall

2.1 a) När ett jordbruksföretag av skatteskäl eller andra skäl är uppdelat på två eller flera personer, men fortfarande har en enhetlig ledning (en gemensam ledning) och därmed kan anses vara en ekonomisk enhet, anses det vara ett enda jordbruksföretag.

b) När två eller flera separata jordbruksföretag, som vart och ett tidigare har varit ett självständigt jordbruksföretag, har förenats under ledning av en och samma företagare, skall företagen behandlas som ett enda jordbruksföretag om det har en gemensam ledning eller använder samma arbetskraft och utrustning.

2.2 Om marken förblir i den tidigare företagarens besittning när jordbruksföretaget övergår till hans efterträdare (arvinge, arrendator osv.)

a) inräknas den i efterträdarens jordbruksföretag om den brukas tillsammans med företagets övriga mark och om man i allmänhet använder samma arbetskraft och produktionsmedel som för resten av jordbruksföretaget,

b) räknas den in i den tidigare företagarens jordbruksföretag om den normalt brukas med det jordbruksföretagets arbetskraft och produktionsmedel.

2.3 Följande räknas som jordbruksföretag såvida de uppfyller de ovannämnda kriterierna för definitionen av ett jordbruksföretag:

a) Avelsstationer för tjurar, galtar, baggar och bockar samt stuterier och äggkläckningsanläggningar.

b) Jordbruksföretag som tillhör forskningsinstitut, sanatorier och konvalescenthem, religiösa samfund, skolor och fängelser.

c) Jordbruksföretag som utgör en del av industriföretag.

d) Allmänningar bestående av betesmark, trädgårdsodling eller annan mark, under förutsättning att sådan mark brukas som ett jordbruksföretag av den berörda lokala myndigheten (t.ex. genom att djur tas emot för betesgång mot ersättning). Följande beaktas inte här:

- Utdelade allmänningar (C/3).

- Allmänningar som arrenderats ut (C/2).

2.4 Följande räknas inte som jordbruksföretag, med mindre än att de har andra verksamheter som motiverar att de räknas med:

a) Ridstall, tävlingsstall och galoppstall (dvs. mark som används för träning av tävlingshästar) utan avelsverksamhet.

b) Kennlar.

c) Marknader, slakterier osv. (utan djuruppfödning).

2.5 Fristående jordbruksföretag kan slå samman sina resurser till ett särskilt jordbruksföretag som drivs separat från de jordbruksföretag som står bakom dem (moderföretagen). Dessa företag kan vara t.ex. gemensam trädgårdsodling, gemensamma inhägnader, gemensamma ladugårdar. Det är ett fall av partiell fusion och dessa gemensamma företag kallas här "En företagsgrupp med framställning av en enda produkt". En företagsgrupp med framställning av en enda produkt räknas som jordbruksföretag som är självständiga från de anknutna företagen om de huvudsakligen använder sina egna produktionsmedel och inte huvudsakligen förlitar sig på moderföretagens produktionsmedel.

A. JORDBRUKSFÖRETAGETS GEOGRAFISKA LÄGE

II. Jordbruksföretaget och alla uppgifter om det hänförs till det undersökningsområde och den kommun eller del av ett undersökningsområde där jordbruksföretaget har sitt brukningscentrum (A/1).

Jordbruksföretagets brukningscentrum definieras enligt medlemsstaternas egna dokumenterade bestämmelser.

Om jordbruksföretaget endast delvis är beläget i en viss typ av område (t.ex. mindre gynnat område), klassificeras det i enlighet med detta område om den större delen av marken som tillhör företaget eller jordbruksföretagets brukningscentrum är beläget i detta område. Ett av dessa alternativ bör väljas och tillämpas på alla jordbruksföretag och på varje rubrik A/1 till A/3.

A/1 Undersökningsområde

I. Varje jordbruksföretags geografiska läge skall beskrivas med en kod för land, region och undersökningsområde.

II. De regioner och områden som skall användas i undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket anges i bilaga IV.

A/1 a) Kommun eller nivå under undersökningsområdet

I. Det geografiska läget anges med en kod som visar kommunen eller nivån under undersökningsområdet, så att det går att sammanställa resultaten för olika slags områden på regional nivå.

II. Koderna för kommun eller nivå under undersökningsområdet skall överensstämma med nivåerna 4 eller 5 i nomenklaturen över statistiska territoriella enheter (NUTS). Om dessa koder inte kan tillhandahållas skall medlemsstaterna i stället uppge vilka av rubrikerna A/2, A/2 a och A/3 som kännetecknar respektive jordbruksföretag.

A/2 Mindre gynnade områden

I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som mindre gynnade i den bemärkelse som avses i artiklarna 18, 19 och 20 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999(1), (och i förekommande fall i den senaste lagstiftningen), och som är upptagna på gemenskapsförteckningen över mindre gynnade jordbruksområden enligt medlemsstaternas uppgifter som lämnats i enlighet med nämnda förordning.

II. De mindre gynnade områdena omfattar bergsområden (A/2 a), områden med särskilda svårigheter samt övriga mindre gynnade områden.

A/2 a) Bergsområde

I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som bergsområde i den bemärkelse som avses i artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/1999 (och i förekommande fall i den senaste lagstiftningen), och som är upptagna på gemenskapsförteckningen över mindre gynnade jordbruksområden enligt medlemsstaternas uppgifter som lämnats i enlighet med nämnda förordning.

A/3 Jordbruksområden med miljöbetingade restriktioner

I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som jordbruksområde med miljöbetingade restriktioner i den bemärkelse som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1257/1999 (och i förekommande fall i den senaste lagstiftningen).

II. Jordbrukare kan få ersättning för kostnader och förlorade intäkter som beror på miljöbetingade restriktioner på deras jordbruksområden. Dessa restriktioner skall ha uppkommit på grund av begränsningar av jordbruksdriften till följd av tillämpningen av gemenskapsbestämmelser på miljöskyddsområdet.

Områden vars restriktioner endast grundar sig på nationella eller regionala bestämmelser omfattas inte.

Områdena kan tillhöra mindre gynnade områden.

Det rör sig huvudsakligen om Natura 2000-områden, dvs. särskilda skyddsområden och bevarandeområden med hotade livsmiljötyper och arter, i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7-50).

B. JORDBRUKSFÖRETAGETS RÄTTSLIGA FORM OCH LEDNING (på undersökningsdagen)

B/1 och B/2 Den person som juridiskt och ekonomiskt ansvarar för jordbruksföretaget (företagaren)

I. Jordbruksföretagets företagare är den fysiska person, grupp av fysiska personer eller juridiska person i vars namn företaget drivs och som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för företaget, dvs. den som bär de ekonomiska riskerna för företaget. Företagaren kan antingen äga jordbruksföretaget, arrendera det, inneha ett ärftligt arrende på lång tid, inneha nyttjanderätt eller förvalta det.

II. Det juridiska och ekonomiska ansvaret definieras i enlighet med medlemsstaternas egna dokumenterade bestämmelser.

Företagaren kan ha delegerat en del av eller hela beslutsbefogenheten rörande de normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade driftsrutinerna i företaget till en driftsledare.

Om det gäller andelsbrukad jordbruksmark (se rubrik C/3 a) anges andelsarrendatorn, inte ägaren, som företagare.

Endast de delägare i ett jordbruksgruppföretag som deltar i jordbruksarbetet (se L/1-L/6) på företaget kan betraktas som företagare.

B/1 a) och b) Fysisk person

I. En fysisk person kan avse antingen en individ (ensamföretagare) eller en grupp av individer (delägare i ett jordbruksgruppföretag).

II. Frågan huruvida en företagare är en fysisk eller juridisk person är viktig för att klassificera jordbruksföretagen i någon av följande grupper:

Jordbruksföretag där företagaren är

a) en fysisk person och ensam företagare vid ett oberoende jordbruksföretag,

b) en grupp av fysiska personer som är delägare i ett jordbruksgruppföretag,

c) en juridisk person.

Lagen i vissa medlemsstater behandlar i skatte- och/eller rättshänseende en juridisk person (bolag) som om den vore en fysisk person eller en grupp av fysiska personer. Detta gäller vanligtvis alla bolagsformer där en eller alla av bolagsmännen har obegränsat personligt ansvar för bolagets skulder. I sådana fall får medlemsstaterna klassificera en sådan juridisk person som ensamföretagare eller gruppföretagare. Detta får endast göras mot bakgrund av dokumenterade bestämmelser som är uttryckliga och konsekventa.

B/1 a) En fysisk person som är ensam företagare vid ett oberoende jordbruksföretag

I. En enskild fysisk person som är företagare vid ett jordbruksföretag som inte är knutet till andra företagares jordbruksföretag, vare sig genom gemensam ledning eller liknande åtgärder.

II. Denna företagare kan själv fatta alla beslut som rör jordbruksföretaget.

Äkta makar eller nära familjemedlemmar som äger eller arrenderar ett jordbruksföretag tillsammans skall normalt anses ha ett oberoende jordbruksföretag som leds av en ensam företagare.

Två personer som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden utan att vara gifta skall också behandlas som makar, om de erkänns rättsligt som sådana i den berörda medlemsstaten.

Bland andra följande skall betraktas som ensamma företagare: syskon, testamentstagare till samma testamente eller delägare i ett dödsbo osv., om de inte har slutit ett avtal och/eller i rättsligt hänseende betraktas som en grupp av ägare eller som en juridisk person enligt medlemsstatens lag.

Om ett företag (en juridisk person) ägs av endast en fysisk person och betraktas som en fysisk person av medlemsstaten (se definitionen av "fysisk person"), anses det vara ett jordbruksföretag med en enda företagare.

Om endast en person har det fulla juridiska och ekonomiska ansvaret för jordbruksföretaget anses han/hon vara ensam företagare, även om jordbruksföretaget i övrigt uppfyller kriterierna på ett jordbruksgruppföretag.

B/1 b) En eller flera fysiska personer som är delägare i ett jordbruksgruppföretag

I. Med delägare i ett jordbruksgruppföretag avses fysiska personer som äger, arrenderar eller på annat sätt gemensamt förvaltar ett jordbruksföretag eller gemensamt förvaltar sina enskilda jordbruksföretag som om dessa vore ett företag. Samarbetet måste genomföras i enlighet med antingen lag eller ett skriftligt avtal.

II. Om ett bolag (en juridisk person) ägs av mer än en fysisk person och betraktas som en fysisk person av medlemsstaten, anses det vara ett jordbruksgruppföretag.

De medlemsstater som valt att inte registrera uppgifter om jordbruksgruppföretag skall samla alla uppgifter om alla jordbruksföretag där företagarna är fysiska personer under rubriken B/1 a, oavsett om dessa är jordbruksgruppföretag enligt definitionen ovan. Om det på ett jordbruksföretag är två eller flera fysiska personer som utför företagarens uppgifter, skall endast en av dem registreras som sådan (t.ex. den som bär den största ekonomiska risken eller den som sköter större delen av ledningen av jordbruksföretaget. Om dessa kriterier inte räcker för att bestämma en individ bör valet baseras på något annat kriterium, exempelvis ålder.) Alla uppgifter som krävs för företagare skall redovisas för denna person. Personen i fråga kommer även att betraktas som jordbruksföretagets driftsledare. Alla andra som arbetar på jordbruksföretaget skall redovisas som L/4, "Arbetskraft som inte är familjemedlemmar", oavsett vad de har för relation till företagaren.

B/1 c) Juridisk person

I. En juridisk enhet som inte är en fysisk person men som har en enskilds normala rättigheter och skyldigheter, såsom möjlighet att föra talan eller bli stämd inför rätta (en generell egen rättskapacitet).

II. Juridiska personer kan vara offentliga eller privata, bl.a.:

- Stat, regioner, kommuner osv.

- Kyrkor och tillhörande institutioner.

- Andra liknande institutioner av offentlig eller halvoffentlig karaktär.

- Alla kommersiella företag utom de som anges under B/1 a eller b, i synnerhet bolag med begränsat ansvar, inbegripet dylika kooperativa bolag.

- Alla aktiebolag.

- Stiftelser (organ som förvaltar donerade medel för vissa ändamål som ofta är sociala eller filantropiska).

- Andra bolag än aktiebolag med begränsat ansvar.

- Alla andra företag av liknande karaktär.

B/2 Jordbruksföretagets driftsledare

I. Den fysiska person som ansvarar för det berörda jordbruksföretagets normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade drift.

II. Driftsledaren är vanligtvis men inte alltid samma person som företagaren om denne är en fysisk person.

I fall där företagaren inte också är driftsledare har han/hon gett någon i uppdrag att driva jordbruksföretaget. Detta kan till exempel vara en familjemedlem (B/2 a) eller make/maka (B/2 b), men kan också vara någon som inte är företagarens familjemedlem.

Det kan bara finnas en driftsledare som redovisas på jordbruksföretaget.

Alla uppgifter om jordbruksgruppföretag som krävs för driftsledare redovisas för den delägare som anses vara företagare.

B/2 a) Familjemedlemmar

I. I allmänhet är företagarens familjemedlemmar make/maka, släktingar i uppstigande eller nedstigande led (inbegripet ingifta och adopterade) samt företagarens eller hans/hennes makas/makes syskon.

II. Företagarna själva räknas inte in bland familjemedlemmarna.

B/3 Driftsledarens lantbruksutbildning

Endast en nivå (den högsta) redovisas för varje person.

Endast praktisk lantbrukserfarenhet

I. Erfarenhet som erhållits genom praktiskt arbete på ett jordbruksföretag.

Grundläggande lantbruksutbildning

I. Alla kurser som fullgörs på en lantbruksskola eller en institution som är specialiserad på vissa ämnen (inbegripet trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik och närliggande ämnen).

II. Fullgjord lantbrukspraktik anses som grundläggande utbildning.

Högre lantbruksutbildning

I. Varje kurs motsvarande minst två års utbildning på heltid efter avslutad obligatorisk skolgång (se L/1-L/6 om skolavslutningsålder), vilken fullgörs vid en lantbruksskola, ett universitet eller en annan institution för högre utbildning inom lantbruk, trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik eller närliggande ämnen.

C. BRUKNINGSFORM OCH JORDBRUKSSYSTEM

C/1-C/3 Utnyttjad jordbruksareal

I. Den totala areal som utgör åkermark eller vall- och ängsmark eller används för fleråriga grödor och köksträdgårdar.

C/1 Jordbruksareal som brukas med äganderätt

I. Den del av jordbruksarealen på ett undersökt jordbruksföretag som tillhör företagaren eller brukas av denne under långfristigt ärftligt arrende eller någon motsvarande form av nyttjanderätt.

II. Skiften som står till en jordbruksarbetares förfogande (för egen odling) som en del av hans lön hänförs till det jordbruksföretag som tilldelar honom marken, såvida inte jordbruksarbetaren använder egna produktionsmedel.

Mark som förblir i den tidigare företagarens besittning (se "Jordbruksföretag", punkt 2.2) hänförs till det jordbruksföretag tillsammans med vilket marken i fråga normalt brukas och där normalt samma arbetskraft och produktionsmedel används som för resten av jordbruksföretaget.

Betesgång på allmän betesmark räknas emellertid inte in, exempelvis på en allmänning tillhörande en församling eller ett kooperativ (då sådana områden inte ingår i ett jordbruksföretag omfattas de inte av denna undersökning).

C/2 Jordbruksareal som brukas som arrende

I. Mark som arrenderas av jordbruksföretaget mot fast, i förväg överenskommet arrende (kontant, in natura eller annat), och för vilken det finns ett (muntligt eller skriftligt) arrendeavtal. Ett markområde hänförs till endast ett jordbruksföretag. Om ett markområde arrenderas ut till flera jordbruksföretag under referensåret hänförs det normalt till det jordbruksföretag som det varit knutet till längst tid under referensåret.

II. Den arrenderade marken kan bestå av

- ett helt jordbruksföretag,

- enstaka skiften.

Arrenderad mark kan inte betraktas som en del av ägarens jordbruksföretag, utan betraktas alltid som en del av arrendatorns jordbruksföretag. Alla djur på markområdet anses tillhöra det jordbruksföretag som äger djuren.

Skiften eller jordbruksföretag som arrenderas av företagaren från familjemedlemmar omfattas, om denna mark brukas som en del av det undersökta jordbruksföretaget. Även sådan mark inräknas som tillhör ett annat jordbruksföretag men som brukas av det undersökta jordbruksföretaget i utbyte mot ett visst antal timmars arbete, dock inte mark som ställs till jordbruksarbetarens förfogande som en form av lön. (Till skillnad från mark som ställs till en jordbruksarbetares förfogande som en form av lön, varvid marken i allmänhet ingår i jordbruksföretagets växelbruk, anges i den typ av arrendeavtal som här avses inte endast markens storlek utan även var den är belägen och de exakta gränserna för den.)

Arrenderad mark som har blivit utarrenderad i andra hand till en tredje part skall hänföras till denne tredje parts jordbruksföretag, eftersom den inte utgör en del av det undersökta jordbruksföretaget.

C/3 Jordbruksareal som andelsbrukas eller brukas under andra former

C/3 a) Andelsbrukad jordbruksmark

I. Mark (som kan utgöra ett helt jordbruksföretag) som brukas gemensamt av ägaren och andelsarrendatorn enligt ett skriftligt eller muntligt andelsbrukskontrakt. Avkastningen (ekonomisk eller fysisk) från den andelsbrukade marken delas mellan de två parterna enligt överenskommelse.

II. Dessa former omfattar bland andra:

"Colonia parziaria" av fullständiga jordbruksföretag.

I fråga om "colonia parziaria" avseende fullständiga jordbruksföretag överlåter donatorn en gård till en familjs överhuvud, som åtar sig att med hjälp av familjemedlemmarna (den brukande familjen) utföra allt nödvändigt arbete på jordbruksföretaget, att själv dela utgifterna och att dela gårdens avkastning med donatorn i fastställda proportioner.

C/3 b) Jordbruksareal som brukas under andra former

I. Andra brukningsformer som inte omfattas av C/1-C/3 a.

II. Dessa former omfattar bland andra:

1. Mark som företagaren förfogar över på grund av

- sitt innehav av en särskilt tjänst (skogvaktare, präst, lärare osv.),

- tilldelning av församlingen eller någon annan organisation, t.ex. allmän betesmark som fördelas efter areal (till skillnad från mark där alla har rätt till fri betesgång).

2. Mark som jordbruksföretaget brukar vederlagsfritt (t.ex. markområden tillhöriga övergivna jordbruksföretag som brukas av det undersökta jordbruksföretaget).

3. "Colonia parziaria" av enstaka skiften.

I fråga om "colonia parziaria" avseende enstaka skiften överlåter donatorn endast ett eller flera skiften, vilka brukas enligt samma villkor som i a.

C/5 Jordbrukssystem och praxis

C/5 a), d) och e) Ekologisk produktion

I. Uppgifter skall samlas in om huruvida jordbruksföretaget bedriver jordbruk i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 2092/91(2), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 473/2002(3), eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen om "ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel", och/eller motsvarande bestämmelser i medlemsstaterna om ekologisk produktion.

II. I och med förordningen inrättas en harmoniserad ram för märkning, produktion och kontroll av jordbruksprodukter som förses eller skall förses med uppgifter avseende ekologiska produktionsmetoder. I enlighet med förordningen måste produktionen ske på ett sådant sätt att markområden samt produktions- och lagringsanläggningar tydligt kan särskiljas från dem vid andra enheter där produktionen inte sker i enlighet med bestämmelserna om ekologiskt jordbruk.

I de fall där ekologiska produktionsmetoder endast tillämpas på en del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal eller djurbesättning skall endast dessa särskilda arealer och djurbesättningar redovisas här.

C/5 a) Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal där ekologiskt jordbruk bedrivs

I. Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal där produktionen helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i bilaga I i förordning (EEG) nr 2092/91.

II. I förordningen görs en åtskillnad mellan arealer som helt uppfyller de fastställda kraven och de som fortfarande befinner sig i en övergångsperiod. Endast jordbruksprodukter från arealer som helt uppfyller principerna för ekologisk produktion får förses med en märkning som hänvisar till ekologisk produktion.

Under denna rubrik skall endast de arealer redovisas som har genomgått hela övergångsperioden (se C/5 d).

C/5 d) Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal som håller på att övergå till ekologiskt jordbruk

I. Den del av jordbruksföretagets utnyttjade jordbruksareal där ekologiskt jordbruk bedrivs men där den övergångsperiod som behövs innan den helt kan anses uppfylla principerna för ekologisk produktion på lantgård i bilaga I i förordning (EEG) nr 2092/91 ännu inte har fullföljts.

II. Under denna rubrik skall endast de arealer redovisas som inte har genomgått hela övergångsperioden (se C/5 a).

C/5 e) Jordbruksföretag som även bedriver ekologisk djuruppfödning

I. Jordbruksföretag där hela eller delar av animalieproduktionen helt uppfyller principerna för ekologisk produktion på lantgård i bilaga I i förordning (EEG) nr 2092/91 eller som befinner sig i övergångsperioden för att uppfylla kraven.

II. I förordningen fastställs att all djuruppfödning vid ett jordbruksföretag normalt sett måste uppfylla bestämmelserna om ekologisk produktion. Endast i sådana fall där byggnader, jordlotter och arter hålls klart åtskilda får en del av djuren födas upp på annat sätt.

C/5 c) Stöd till miljövänligt jordbruk

I. Allt stöd till jordbruksföretaget från ett program i en medlemsstat i enlighet med artiklarna 22-24 i förordning (EG) nr 1257/1999, eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen. Stöd till liknande program som grundar sig på äldre gemenskapslagstiftning omfattas också. Stöd till enbart ekologiskt jordbruk ingår inte.

II. Enligt förordning (EG) nr 1257/99 kan stöd beviljas för produktionsmetoder inom jordbruket som skyddar miljön och bevarar landskapet (miljövänligt jordbruk) genom att

- jordbruksmark används på ett sätt som är förenligt med skydd och förbättringar av miljön, landskapet med dess särdrag, naturresurserna, jorden och den genetiska mångfalden,

- mer extensivt jordbruk och skötsel av lågintensiva betessystem främjas,

- hotade höga naturvärden i jordbruksmiljöer bevaras,

- landskapet och historiska särdrag på jordbruksmark bibehålls,

- miljöplanering i jordbruket används.

Stöd kan beviljas till jordbrukare som åtar sig att under minst fem år bedriva ett miljövänligt jordbruk (eller under en längre tid om det visar sig nödvändigt). Ett åtagande att bedriva miljövänligt jordbruk skall sträcka sig utöver normal tillämpning av god jordbrukarsed och omfatta tjänster som inte tillgodoses genom andra stödåtgärder, som t.ex. marknadsstöd eller kompensationsbidrag.

Stödet beräknas på grundval av inkomstbortfall, extrakostnader till följd av åtagandet samt behovet av stimulansåtgärder.

Liknande stödordningar har inrättats i enlighet med tidigare gemenskapslagstiftning. Med tanke på de långsiktiga åtaganden som görs i och med dessa program kan de gälla under många år. Dessa stöd skall också redovisas under denna rubrik.

D-H. TOTAL AREAL

I. Jordbruksföretagets totala areal (D-H) utgörs av den jordbruksareal som utnyttjas av jordbruksföretaget (D-G) samt övrig mark (H).

II. I avsnitt I finns mer ingående information om hur vissa arealer som redan tagits upp under avsnitten D-H skall behandlas. Arealer som redovisats i avsnitt I får alltså inte läggas till andra arealer, eftersom det skulle medföra att de redovisades två gånger.

De jordbruksarealer som utnyttjas till odling omfattar den areal som nyttjas för de huvudgrödor som skördas under året för undersökningen.

Vid fördelningen av den totala arealen efter utnyttjande skall varje areal anges endast en gång.

Fleråriga grödor och odlingar (t.ex. sparris, jordgubbar eller buskar) skall räknas med från och med det år de planteras, även om de ännu inte ger någon avkastning.

Odlad svamp (I/2) ingår inte i den totala arealen.

I fall med samodlade grödor (I/5) skall den utnyttjade jordbruksarealen fördelas proportionellt mellan grödorna med hänsyn till arealanvändningen.

Jordbruksareal kombinerad med skogsmark delas upp på motsvarande sätt.

Denna princip gäller inte blandade grödor (grödor som odlas och skördas tillsammans på samma mark, t.ex. blandsäd) eller på varandra följande grödor (t.ex. klöver insådd i korn för senare skörd).

I fall med samodlade grödor där den ena grödan inte har någon betydelse för jordbruksföretaget skall denna gröda inte redovisas i markfördelningen.

Undantag från principen om en proportionell fördelning får göras när resultatet annars inte skulle bli tillfredsställande, under förutsättning att de bestämmelser som fastställts av medlemsstaterna i samråd med kommissionen följs.

Sekundära, på varandra följande grödor redovisas endast under rubrik I/1. Under rubrikerna D-G skall arealen för de olika på varandra följande grödorna inte beräknas, utan arealen hänförs till endast en gröda som bedöms vara huvudgrödan. Om det under ett skördeår odlas flera på varandra följande grödor på en areal är huvudgrödan den gröda som har det högsta produktionsvärdet. Om det inte går att avgöra vilken som är huvudgrödan med ledning av produktionsvärdet, anses huvudgrödan vara den gröda som upptar marken under längst tid.

D. ÅKERMARK

I. Mark som brukas (plöjs eller bereds) regelbundet, i allmänhet genom växelbruk.

II. Växelbruk innebär att grödorna på en viss åker följer andra grödor enligt en i förväg fastställd ordning. Normalt byts grödorna ut varje år, men det kan även ske med flera års mellanrum. För att skilja åkermark från fleråriga grödor (G) eller vall- och ängsmark (F) finns en gräns på fem år. Detta innebär att om en åker används för en och samma gröda i fem år eller mer utan att den föregående grödan avlägsnas och ersätts med en ny, betraktas det inte som åkermark.

Vissa grödor som i regel betraktas som grönsaker, prydnadsväxter eller industrigrödor (t.ex. sparris, rosor, prydnadsbuskar som odlas för sina blommor eller blad, jordgubbar, humle) ingår dock i denna kategori, även om de upptar marken i mer än fem år.

Åkermark omfattar grödor enligt kategorierna D/1-D/20 och D/23-D/35, mark i träda för vilken inga bidrag ges (D/21) samt mark för vilken bidrag utgår och där marken inte utnyttjas ekonomiskt (D/22).

Areal med industrigrödor som odlas på uttagen mark införs under respektive rubrik, men redovisas också under rubrik I/8 b.

D/1-D/8 Spannmål för produktion av säd (inklusive utsäde)

II. Utom spannmål som skördas innan den gått till mognad eller grönskördas eller används som grönfoder. Dessa redovisas under D/18.

D/1 Vanligt vete och spelt

I. Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol., Triticum spelta L. samt Triticum monococcum L.

D/2 Durumvete

I. Triticum durum Desf.

D/3 Råg

I. Secale cereale L.

Inbegripet blandningar av råg och annan höstsäd.

D/4 Korn

I. Hordeum vulgare L.

D/5 Havre

I. Avena sativa L.

Inbegripet blandningar av havre och annan vårsäd.

D/6 Majs

I. Majs (Zea mays L.) som skördas till spannmål.

II. Majs som skördas för hand, majsplockningsmaskin, majsskalningsmaskin eller skördetröska, oavsett användning, inbegripet spannmål för ensilering. Även spannmål som skördas tillsammans med delar av kolven, men med en fukthalt högre än 20 % och som används för ensilering (s.k. Corn-Cob-Mix, CCM) ingår här.

Sockermajskolvar som används som människoföda redovisas under D/14.

D/7 Ris

I. Oryza sativa L.

D/8 Övrig spannmål för produktion av säd

I. Spannmål som renbestånd, som tröskas mogen, och som inte redovisas någon annanstans under D/1-D/7.

II. De grödor som skall redovisas här är bland annat durra (Sorghum bicolor × Sorghum sudanense), rågvete (Triticosecale Wittmack) och hirs (Panicum miliaceum L.). Bovete (Fagopyrum esculentum) och kanariegräs (Phalaris canariensis L.) ingår också här, eftersom de odlas och bearbetas på samma sätt som spannmål.

D/9 Proteingrödor för spannmålsproduktion (inklusive utsäde och blandningar av baljväxter och spannmål)

I. Grödor som sås och skördas främst för sitt proteininnehåll.

II. Proteingrödor som skördas omogna redovisas under D/14 eller D/18, beroende på vad de används till. Dessa grödor består huvudsakligen av baljväxter.

D/9 e) Ärter, bondbönor och lupiner

I. Pisum sativum L., Vicia faba L., Lupinus spp. som renbestånd, som skördas mogna till spannmål.

D/9 f) Linser, kikärter och vicker

I. Lens culinaris, Cicer arietinum, Vicia pannonica Crantz eller Vicia varia som renbestånd, som skördas mogna till spannmål.

D/9 g) Övriga proteingrödor som skördas torra

I. Grödor som sås och skördas mogna till spannmål, främst för sitt proteininnehåll, och som inte nämns någon annanstans.

D/10 Potatis (inbegripet tidig potatis och utsädespotatis)

I. Solanum tuberosum L.

D/11 Sockerbetor (exklusive betor för fröproduktion)

I. Beta vulgaris L. avsedd för sockerindustrin och alkoholframställning.

D/12 Foderrotfrukter (exklusive utsäde)

I. Foderbetor (Beta vulgaris L.) och arter av kål (Brassicae) avsedda för foder och andra växter som odlas främst för sina rötter till foder och som inte nämns någon annanstans.

II. Alla arter inom Brassicae-släktet avsedda för foder ingår under denna rubrik, oberoende av om det är deras rot eller stjälk som används till foder. Andra exempel är jordärtskocka (Helianthus tuberosus L.), sötpotatis (Ipomoea batatas (L.) Lam.), palsternacka (Pastinaca sativa L.), jams (Discorea spp.) och maniok (Manihot esculenta Crantz).

D/23-D/35 Industrigrödor

I. Växter som normalt inte säljs direkt till konsumenten eftersom de behöver förädlas industriellt innan de når slutanvändaren.

II. Inklusive utsäde till oljefröväxter, men exklusive utsäde och sättplantor till fiberväxter, humle, tobak och andra industrigrödor.

D/23 Tobak

I. Nicotiana tabacum L.

D/24 Humle

I. Humulus lupulus L.

D/25 Bomull

I. Gossypium spp.

D/26 Raps och rybs

I. Brassica napus L. och Brassica rapa som odlas för oljeproduktion och skördas mogna.

D/27 Solrosfrö

I. Helianthus annuus L.

D/28 Sojabönor

I. Glycine max L.

D/29 Linfrö (oljelin)

I. Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för oljeframställning.

D/30 Andra oljefröväxter

I. Andra växter som odlas främst för sitt oljeinnehåll, skördas mogna och som inte nämns någon annanstans.

II. Exempel på sådana kan vara senap (Sinapis alba L.), vallmo (Papaver somniferum L.), sesamfrö (Sesamum indicum L.), jordmandel (Cyperus esculentus L.) och jordnöt (Arachis hypogea).

D/31 Lin

I. Linum usitatissimum L., olika sorter som odlas främst för fiberframställning.

D/32 Hampa

I. Cannabis sativa L.

D/33 Övriga textilväxter

I. Andra växter som odlas främst för sitt fiberinnehåll och som inte nämns någon annanstans.

II. Hit hör t.ex. jute (Corchorus capsularis), manillahampa (Musa textilis), sisalhampa (Agave sisalana) och kenaf (Hibiscus cannabinus).

D/34 Aromatiska växter och medicinalväxter

II. De huvudsakliga aromatiska växterna och medicinalväxterna är:

Angelica (Angelica spp.), belladonna (Atropa spp.), kamomill (Matricaria spp.), kummin (Carum spp.), digitalis (Digitalis spp.), gentiana (stålört) (Gentiana spp.), isop (Hyssopus spp.), jasmin (Jasminum spp.), lavendel (Lavandula spp.), mejram (Origanum spp.), citronmeliss (Melissa spp.), mynta (Mentha spp.), vallmo (Papaver spp.), vintergröna (Vinca spp.), psyllium (Psyllium spp.), saffran (Curcuma spp.), salvia (Salvia spp.), ringblomma (Calendula spp.), vänderot (Valeriana spp.) m.fl.

D/35 Industrigrödor som inte nämns någon annanstans

I. Andra industrigrödor som inte nämns någon annanstans.

II. Hit hör t.ex. cikoria (Cichorium intibus L.) och sockerrör (Saccharum officinarum L.).

D/14 och D/15 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar

II. Odlad svamp (I/2) ingår inte.

D/14 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar på friland eller under lågt (som inte ger tillträde) skydd

D/14 a) I kombination med jordbruksgrödor

I. Grönsaker, meloner, jordgubbar odlade i växelbruk med andra jordbruksgrödor.

II. Grönsaker i kombination med jordbruksgrödor är mestadels - men inte alltid - avsedda för industriell förädling snarare än att släppas ut direkt på marknaden.

Här utgår man ifrån jordbruksföretagets växelbruk. Om de arealer där grönsaker odlas växlas med andra grödor än trädgårdsgrödor (D/14 och D/16) sker detta "i kombination med jordbruksgrödor".

D/14 b) Handelsträdgårdsodling

I. Grönsaker, meloner och jordgubbar odlade i växelbruk med andra trädgårdsgrödor (D/14 och D/16).

II. Grönsaker från handelsträdgårdar är ofta - men inte alltid - avsedda direkt för marknaden snarare än för industriell förädling.

Här utgår man ifrån växelbruket på åkern. Om de arealer där grönsaker odlas endast växlas med andra trädgårdsgrödor (D/14 och D/16) anses denna mark vara en handelsträdgårdsodling.

D/15, D/17 och G/7 Odling under glas eller högt (åtkomligt) skydd

I. Grödor vilka under hela odlingsperioden eller under större delen av den odlas i växthus eller annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast).

II. Detta omfattar inte plastfilm som läggs direkt på marken, eller mark under glaskupor eller tunnlar som man inte kan stå rak i, samt flyttbara glastäckta bänkar.

För flyttbara växthus eller annat högt skydd är den areal som anges den totala areal som faktiskt är täckt under de föregående tolv månaderna (de läggs ihop för att beräkna den totala täckta arealen), inte bara den areal som täcks av anläggningen vid någon tidpunkt.

Arealer med grödor som odlas dels under glas och dels på friland anses vara odlade under glas, såvida inte perioden under glas är mycket begränsad.

Om samma areal under glas används mer än en gång anges den endast en gång.

För växthus med odling i våningar räknas endast basytan.

D/16 Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor), på friland eller under lågt täckande skydd (som inte ger tillträde)

D/17 Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller annat skydd (som inte ger tillträde)

D/18 Foderväxter

I. Alla "gröna" jordbruksgrödor som är avsedda att användas till foder och som odlas i växtföljd och upptar samma mark kortare tid än fem år (ettåriga eller fleråriga foderväxter).

II. Dessa "gröna" (till skillnad från dem som skördas mogna till spannmål) grödor används i regel som betesmark eller skördas i grönt tillstånd, men kan även skördas i torrt tillstånd, t.ex. torkat hö. I regel skördas hela växten, utom rötterna, och används till foder.

Hit hör även sådana grödor som inte används av jordbruksföretagen själva utan säljs - antingen för att användas direkt av andra jordbruksföretag eller till industrin.

Spannmål, industrigrödor och andra jordbruksgrödor som skördas och/eller konsumeras omogna som foder ingår. Foderrotfrukter (D/12) ingår inte.

D/18 a) Slåtter- och betesvall på åker

I. Gräsväxter för bete, hö eller ensilage som ett led i normal växtföljd, som varar under minst ett och högst fem skördeår och som besåtts med gräs eller gräsblandningar. Arealen bryts upp genom plöjning eller annan markberedning, eller också förstörs växterna på annat sätt, t.ex. med herbicider, innan arealen sås på nytt.

II. Hit hör blandningar av huvudsakligen gräsväxter och andra fodergrödor (vanligen baljväxter), för bete eller som skördas omogna eller som torkat hö.

Ettåriga gräsväxter (som varar mindre än ett skördeår) ingår inte.

D/18 b) Andra grönfoderväxter

I. Andra huvudsakligen ettåriga foderväxter (t.ex. vicker, fodermajs, spannmål som skördas och/eller konsumeras omogen som foder, baljväxter).

D/18 b) i) Grönfodermajs (majs för ensilage)

I. Majs (Zea mays L.) som odlas för ensilage.

II. Alla former av fodermajs som inte skördas till spannmål (helkolv, delar av eller hela växten). Detta omfattar omogen majs som konsumeras direkt av djur (utan ensilage) och hela kolvar (frö + stam + täckblad) som skördas till foder eller ensilage.

D/18 b) iii) Övriga foderväxter

I. Andra jordbruksgrödor som är avsedda att användas till foder, skördas i omoget tillstånd och som inte nämns någon annanstans.

II. Hit hör olika klöverarter, ettåriga eller fleråriga, t.ex. blodklöver (Trifolium incarnatum L.), rödklöver (T. pratense L.), vitklöver (T. repens L.), alexandrinerklöver (T. alexandrinum), doftklöver (T. resupinatum) samt olika slags luserner.

Hit hör även blandningar av huvudsakligen baljväxter (vanligtvis > 80 %), fodergrödor och gräsväxter som skördas omogna eller som torkat hö.

Vidare omfattas följande: ettåriga grödor såsom spannmål, ettåriga rajgräs, ettårig durra, vissa ettåriga växter som vitgröe (Poa annua L.), växter tillhörande andra familjer, t.ex. korsblommiga växter, som inte nämns någon annanstans (raps m.fl.) samt honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia Benth), om de skördas i omoget tillstånd.

Grönfodermajs ingår inte.

D/19 Utsäde och sättplantor på åkermark

I. Arealer som producerar utsäde och sättplantor för avsalu, med undantag av spannmål, ris, baljväxter, potatis och oljefröväxter. Utsäde och sättplantor för jordbruksföretagets egna behov (t.ex. kål- eller salladsplantor) redovisas under tillämplig rubrik.

II. Utsäde till grönfoderväxter ingår.

D/20 Övriga grödor på åkermark

I. Grödor på åkermark som inte tagits med under D/1-D/19 eller under D/21-D/35.

II. Till denna rubrik hör endast grödor med ringa ekonomiskt värde och bör endast omfatta växter som inte kan sorteras in under någon annan rubrik. Blandningar av grödor bör i möjligaste mån redovisas under en annan rubrik, antingen enligt definitionen under respektive variabel eller, om ingenting nämns där, under den gröda som har det högsta ekonomiska värdet.

Om en gröda inte kan redovisas separat bör den sammanföras med liknande grödor snarare än med grödor i en annan kategori. Exempelvis bör små arealer med oljelin inte tas upp här utan under "andra oljefröväxter".

D/21 och D/22 Träda

II. Träda får inte förväxlas med efter varandra följande grödor (I/1) eller outnyttjad jordbruksareal (H/1). Det som särskilt kännetecknar träda är att marken får återhämta sig, normalt i ett helt skördeår.

Träda kan vara

1. mark helt utan grödor,

2. mark med naturlig växtlighet som kan användas till foder eller plöjas ned,

3. mark som besås uteslutande för produktion av gröngödsel (grönträda).

D/21 Träda för vilken inga bidrag ges

I. All mark som ingår i växtföljden, oavsett om den brukas eller inte, men som inte producerar någon skörd under ett helt skördeår och för vilken inga ekonomiska bidrag eller stöd utbetalas.

D/22 Träda för vilken bidrag utgår och där marken inte utnyttjas ekonomiskt

I. Areal för vilken jordbruksföretaget är berättigat till ekonomiskt stöd för främjande av uttag av åkermark i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1251/1999(4), eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen. Om det finns liknande nationella program skall områden som omfattas av dessa också räknas in under denna variabel. Areal som omfattas av program där arealen tas ur produktion under mer än fem år skall redovisas under H/1 + H/3.

II. Åkermark som omfattas av program där annan produktion än livsmedelsproduktion är tillåten och faktiskt odlas enligt avtal redovisas på annat håll under D/1-D/20 eller D/23-D/35.

E. KÖKSTRÄDGÅRDAR

I. Arealer avsedda för odling av jordbruksprodukter som huvudsakligen skall förbrukas av företagaren och dennes hushåll.

II. Köksträdgårdar är i regel avskilda från resten av jordbruksarealen och igenkännliga som köksträdgårdar. Jordbruksföretaget säljer endast enstaka överskottsprodukter från denna areal. Alla arealer vars produkter genomgående saluförs hör hemma under andra rubriker, även om en del av produkterna förbrukas av företagaren och dennes hushåll.

Arealer där djurfoder produceras - även om djuren i sin tur konsumeras av företagaren och dennes familj - hör hemma under respektive rubrik.

En köksträdgård kan bestå av både åkermark och fleråriga grödor.

Här ingår inte:

- Prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor) (H/3).

- Arealer som odlas av kollektiv, t.ex. forskningsinstitutioner, religiösa samfund, internatskolor, fängelser osv. Dessa arealer anses tillhöra ett jordbruksföretag om de samtidigt som de är knutna till ett kollektiv sköts på ett sådant sätt att de uppfyller de övriga kriterierna för ett jordbruksföretag. Dessa arealer klassificeras enligt användningen på samma sätt som arealerna i ett jordbruksföretag.

F. VALL- OCH ÄNGSMARK

I. Mark som utnyttjas permanent (under fem år eller mer) till att odla fodergrödor genom odling (insådd) eller naturligt (självsådd) och som inte ingår i växtföljden på jordbruksföretaget.

II. Marken kan användas för bete eller slås till ensilage eller hö.

F/1 Vall- och ängsmark exklusive naturlig betesmark

I. Permanent betesmark på goda eller medelgoda marker. Dessa marker kan i regel användas till intensiv betesgång.

II. Följande ingår inte:

- Naturlig betesmark, vare sig den används tillfälligt eller permanent (F/2).

- Vall- och ängsmark som inte används (H/1).

F/2 Naturlig betesmark

I. Lågavkastande permanent betesmark, vanligtvis på mager mark, till exempel mark i kuperad terräng och på hög höjd som inte förbättrats genom gödsling, markberedning, omläggning eller dikning.

Dessa arealer kan i regel endast användas till extensivt bete. De klarar inte hög djurtäthet och slås i regel inte.

II. Denna kan omfatta stenig mark, hed, träsk och s.k. deer forests i Skottland.

Naturlig betesmark som inte används ingår inte (H/1).

G. FLERÅRIGA GRÖDOR

I. Grödor som inte odlas i växtföljd, med undantag av vall- och ängsmark, som upptar marken under lång tid och ger skördar under flera år.

II. Denna kategori omfattar plantskolor (utom icke-kommersiella plantskolor för skogsbruk i skog, som redovisas under skogsmark), och växter som används för flätningsarbeten (vide, vass, säv osv.: G/06).

Grödor som betraktas som grönsaker, prydnadsväxter eller industrigrödor (t.ex. sparris, rosor, prydnadsbuskar som odlas för sina blommor eller blad, jordgubbar, humle) ingår inte i denna kategori, även om de är fleråriga. De redovisas under motsvarande kategori för jordbruksmark.

G/1-G/6 Fleråriga grödor på friland

G/1 Frukt- och bärodlingar

I. Arealer med träd, buskar och andra fleråriga bärväxter än jordgubbar för fruktproduktion. Fruktodlingarna får ha både litet och stort utrymme mellan träden och får inte innehålla andra grödor.

II. Kastanjeträd ingår.

Citrus- (G/2) och olivodlingar (G/3) liksom vinodlingar (G/4) ingår inte.

G/1 a) Färska frukt- och bärarter från den tempererade klimatzonen

I. Frukt- och bärodlingar som i regel finns i tempererade klimat för produktion av färska frukter och bär.

G/1 b) Frukt- och bärarter från den subtropiska klimatzonen

I. Frukt- och bärodlingar som i regel finns i subtropiska klimat för produktion av färska frukter och bär.

II. Bland annat följande grödor betraktas som subtropiska frukt- och bärarter: cherimoya (Anona spp.), ananas (Ananas spp.), avocado (Persea spp.), banan (Musa spp.), fikonkaktus (Opuntia spp.), litchifrukt (Litchi spp.), papaya (Carica spp.), mango (Mangifera spp.), guava (Psidium spp.), passionsfrukt (Passiflora spp.).

G/1 c) Nötter

II. Hit hör t.ex. valnöt (Juglans regia L.), hasselnöt (Corylus avelanna L.), mandel (Prunus dulcis (Mill.) D.A. Webb.) och kastanj (Castanea sativa Mill.).

G/2 Citrusodlingar

I. Citrus spp.

G/3 Olivodlingar

I. Olea europea L.

G/3 a) som normalt producerar bordsoliver

I. Odlingar med olika olivsorter som normalt används för produktion av bordsoliver.

G/3 b) som normalt producerar oliver för produktion av olivolja

I. Odlingar med olika olivsorter som normalt används för produktion av olivolja.

G/4 Vinodlingar

I. Vitis vinifera L.

G/4 a) Vinodlingar vars produkter normalt används för kvalitetsviner

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av kvalitetsviner i vissa regioner (kvalitetsviner fso) som uppfyller kraven i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(5) eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen och de krav som föreskrivs för tillämpningen av dessa lagar och som föreskrivs i nationell lagstiftning.

G/4 b) Vinodlingar vars produkter normalt används för annat vin

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av andra viner än kvalitetsviner fso.

G/4 c) Vinodlingar vars produkter normalt används för druvor för konsumtion

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av färska druvor.

G/4 d) Vinodlingar vars produkter normalt används för russin

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av russin.

G/5 Plantskolor

I. Arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering:

a) Plantskolor för vinstockar och grundstammar.

b) Plantskolor för fruktträd.

c) Plantskolor för prydnadsväxter.

d) Plantskolor för skogsträd (utom sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark).

e) Träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag (t.ex. häckplantor, rosbuskar och andra prydnadsbuskar samt prydnadsbarrträd), i samtliga fall inbegripet grundstammar och unga plantor.

II. Kommersiella plantskolor för skogsträd, oavsett om odlingen sker på skogsmark eller inte, redovisas under G/5, liksom icke-kommersiella plantskolor för skogsträd för jordbruksföretagets eget behov som odlas utanför skogsmark. De (vanligtvis små) plantskolor för jordbruksföretagets eget behov som odlas på skogsmark redovisas med skogsmark (H/2).

>Plats för tabell>

G/6 Övriga fleråriga odlingar

I. Andra fleråriga odlingar som odlas på friland utom dem som hänförs till G/1-G/5, i synnerhet dem som är avsedda för flätning eller vävning (se 02.01.42 i förteckningen över jordbruksprodukter).

G/7 Fleråriga odlingar under glas

Se D/15 och D/17 för definition av glas.

H. ANNAN MARK

"Annan mark" omfattar outnyttjad jordbruksareal (jordbruksareal som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden) och mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord, berg osv.

H/1 Outnyttjad jordbruksareal (jordbruksareal som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden)

I. Areal som tidigare utnyttjades som jordbruksareal och som under undersökningens referensår inte längre utnyttjas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte längre ingår i växtföljden, vilket innebär att den inte är avsedd att användas för jordbruk.

II. Denna mark kan åter börja brukas genom användning av de resurser som normalt är tillgängliga på ett jordbruksföretag.

Följande ingår inte:

- Prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor) (H/3).

- Träda (D/21 och D/22).

H/2 Skogsmark

I. Arealer täckta av träd eller skogsbuskar, inbegripet poppelplanteringar i eller utanför skogar, inbegripet plantskolor för skogsträd med odling på skogsmark för jordbruksföretagets eget behov, samt skogsanläggningar (skogsvägar, timmerupplag osv.).

II. Där jordbruksgrödor kombineras med skogsmark skall arealen delas upp i förhållande till användningen.

Vindskydd, skyddande trädplanteringar, häckar osv. medräknas i den mån det är lämpligt att betrakta dem som skogsmark.

Julgranar samt träd och buskar som odlas främst för energiproduktion medräknas här, oavsett var de odlas.

Följande ingår inte:

- Valnöts- och kastanjeträd som odlas främst för frukten (G/1), övriga planteringar av träd som inte är skogsträd (G) samt växter till korg- och flätmaterial (G/6).

- Arealer med enstaka träd, små grupper eller rader av träd (H/3).

- Parker (H/3), trädgårdar (parker och gräsmattor) (H/3), vall- och ängsmark (F/1 och F/2) samt outnyttjad sämre naturlig gräsmark (H/1).

- Hed- och träskmark (F/1 eller H/1).

- Kommersiella plantskolor för skogsträd och andra plantskolor på annan mark än skogsmark (G/5).

H/3 Övrig mark (mark som upptas av byggnader, prydnadsträdgårdar, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord, berg osv.)

I. Alla sådana delar av jordbruksföretagets totala areal som varken utgör utnyttjad jordbruksareal, outnyttjad jordbruksareal eller skogsmark.

II. Denna rubrik omfattar särskilt:

1. Arealer som inte utnyttjas direkt för produktion av grödor men som är nödvändiga för arbetet på gården, t.ex. som mark för byggnader och vägar.

2. Arealer som är olämpliga för jordbruksproduktion, dvs. som kan odlas endast med medel som normalt inte finns tillgängliga på ett jordbruksföretag, exempelvis träsk, hedar osv.

3. Prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor).

I. SEKUNDÄR ODLING AV SAMORDNADE OCH PÅ VARANDRA FÖLJANDE GRÖDOR, SVAMP, BEVATTNING, LAGRINGSMÖJLIGHETER FÖR STALLGÖDSEL, UTTAGEN JORDBRUKSMARK SAMT NÄRINGSÄMNESHUSHÅLLNING

I/1 Sekundär odling av på varandra följande grödor (utom trädgårdsgrödor och odling under glas)

I. Grödor som följer efter (eller möjligen kommer före) huvudgrödan och som skördas under de tolv referensmånaderna. Arealen anges för var och en av grödorna om fler än en efterföljande (eller föregående) gröda skördas.

II. Arealen för den efterföljande grödan räknas inte dubbelt, dvs. arealen införs under avsnitten D-G endast för huvudgrödan, medan arealen för den efterföljande grödan inte införs under någon annan rubrik än I/1.

Handelsträdgårdsodling (D/14 b), odling under glas (D/15, D/17) och köksträdgårdar (E) ingår inte.

I/2 Svamp

I. Svamp som odlas i byggnader som särskilt uppförts eller inretts för odling av svamp, liksom utrymmen under jord, grottor och källare.

II. I undersökningen skall redovisas arealen på de ytor som faktiskt odlas (bäddar, säckar och motsvarande ytor) och som utnyttjas eller kommer att utnyttjas minst en gång under referensperiodens tolv månader.

Om detta görs mer än en gång räknas arealen ändå endast en gång.

I/3 a) Total areal med bevattningsmöjlighet

I. Den maximala areal som skulle kunna bevattnas under referensåret med utnyttjande av den utrustning och den vattenkvantitet som normalt finns tillgänglig på jordbruksföretaget.

II. Den totala arealen med bevattningsmöjlighet kan skilja sig från summan av de arealer som är försedda med bevattningsutrustning eftersom utrustningen kan vara flyttbar och därför går att utnyttja på flera fält under ett och samma skördeår; kapaciteten kan också begränsas av den tillgängliga vattenkvantiteten eller av den period under vilken det är möjligt att flytta bevattningsutrustningen.

I/3 b) Areal för bevattnade grödor

I. Areal för grödor som har bevattnats minst en gång under de tolv månader som föregår dagen för undersökningen.

II. Odling under glas och i köksträdgårdar som nästan alltid bevattnas skall inte medräknas.

Om mer än en gröda odlas på ett fält under skördeåret bör arealen endast anges en gång; om bevattningen avsåg huvudgrödan anges arealen för denna, annars för den viktigaste sekundära eller efterföljande grödan som bevattnats.

I/5 Samodlade grödor

I. Samtidig odling av tillfälliga grödor (grödor på åkerareal eller betes- och ängsmark) och fleråriga odlingar eller skogsplantor på ett och samma fält, och i vidare bemärkelse även samtidig odling av olika typer av fleråriga odlingar på ett och samma fält.

II. Detta täcker den totala areal som utnyttjas för på varandra följande grödor. Fördelningen av den totala arealen på olika grödor behandlas under D-H "Total areal".

I/7 Stallgödsel (fastgödsel, urin och flytgödsel)

I. Fastgödsel: Avföring från husdjur, med eller utan strö, eventuellt med liten andel urin.

Urin: Urin från husdjur, eventuellt med liten andel avföring och vatten.

Flytgödsel: Flytande gödsel, dvs. blandning av husdjurens avföring och urin, även blandat med vatten, eventuellt med liten andel strö.

I/7 a) Lagringsutrymmen

I. I fråga om fastgödsel avses med lagringsutrymmen lagring på en ogenomtränglig yta med avrinningshinder, med eller utan tak.

I fråga om urin eller flytgödsel avses med lagringsutrymmen en vattentät behållare, öppen eller sluten eller en fodrad bassäng.

II. Lagringsutrymmen som inte används under referensperiodens tolv månader redovisas inte.

I/7 b) Lagringskapacitet

I. Antal månader lagringsutrymmena kan innehålla den gödsel som produceras vid jordbruksföretaget utan risk för avrinning och utan tillfällig tömning.

I/8 Mark under det särskilda stödprogrammet för arealuttag uppdelade i följande grupper:

a) Träda, som inte ger någon ekonomisk avkastning (som redan registrerats under D/22).

b) Mark utnyttjad för produktion av jordbruksråvaror för andra ändamål än livsmedel (t.ex. sockerbetor, raps, träd, buskar osv. inklusive linser, kikärter och vicker som redan registrerats under D och G).

c) Betesmark (som redan registrerats under F/1 och F/2).

d) Tidigare jordbruksarealer som omvandlats till skogbevuxen areal eller som bereds för skogsplantering (som redan registrerats under H/2).

e) Annan mark (som redan registrerats under H/1 och H/3).

I. Areal för vilken jordbruksföretaget är berättigat till ekonomiskt stöd för främjande av uttag av åkermark i enlighet med förordning (EG) nr 1251/1999, eller i förekommande fall annan gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.

II. Endast den areal skall medräknas för vilken jordbruksföretaget är berättigat till ekonomiskt stöd under undersökningens referensår.

Areal som berättigar till ekonomiskt stöd under liknande program som grundar sig på äldre lagstiftning ingår också här.

I/9 a) Täckgrödor på vintern

I. Växter som sås enkom för att de potentiellt kan bidra till att minska näringsläckaget till luft, ytvatten eller grundvatten under vintern eller under andra perioder då marken ligger bar eller på annat sätt riskerar att förlora näringsämnen. Dessa grödor har inget större ekonomiskt värde och deras huvudsakliga syfte är att skydda marken.

II. Jordbruksmark som inte är bevuxen eller där det endast finns växtrester på markytan är särskilt utsatt för näringsläckage. Detta har beaktats av såväl jordbrukarna som i lagstiftningen och inom förvaltningen. Ett av de mest effektiva sätten att minska förlusterna, som påverkar såväl miljön som ekonomin negativt, är att alltid låta marken vara täckt med växtlighet. I vissa medlemsstater är det ett lagstadgat krav att en viss andel av jordbruksmarken skall besås med normala höstgrödor som höstvete eller täckgrödor såsom de definieras här. Det kan även vara en del av de program för miljövänligt jordbruk som jordbrukarna kan delta i.

Dessa grödor bör inte förväxlas med normala vintergröna grödor, såsom höstvete som skall skördas eller vall, utan är grödor som sås på hösten uteslutande med avsikten att minska näringsläckaget. Normalt plöjs de ned under våren innan en ny gröda sås, och de skördas inte och används inte till bete.

J. DJURBESÄTTNING (på dagen för undersökningen)

J/1-J/19 Djurbesättning

I. Antal produktionsdjur som på undersökningsdagen direkt ägs eller sköts av jordbruksföretaget. Djuren är inte nödvändigtvis jordbruksföretagets egendom. Djuren kan finnas på jordbruksföretaget (på utnyttjade arealer eller i byggnader som används av företaget) eller utanför jordbruksföretaget (på gemensamt bete eller under vandring osv.).

II. Husdjur och andra djur, utom hästar, som inte används i produktionen eller för inkomstbringande verksamhet. dvs. som endast används av företagarens familj för fritidsändamål, ingår inte (med undantag för hästar).

Djur som är på bete på jordbruksföretaget men som tillhör ett annat företag (som inte sysslar med jordbruk, t.ex. en foderfabrik eller ett slakteri) ingår.

Vandrande boskapshjordar som inte tillhör jordbruksföretag som utnyttjar jordbruksarealer betraktas som självständiga jordbruksföretag.

Följande ingår inte:

- Djur under förflyttning (t.ex. hondjur som tas ut för betäckning).

- Djur som är på bete på ett annat jordbruksföretag.

J/1 Hästdjur

I. Husdjur tillhörande släktet Equus.

II. Ridhästar, tävlingshästar och hästar som används endast av företagarens familj för fritidsändamål ingår.

J/2-J/8 Nötkreatur

I. Husdjur av arterna Bos taurus och Bubalus bubalis.

II. Även andra slags bufflar ingår.

J/2 Nötkreatur yngre än ett år, tjur- och stutkalvar samt kvigor

J/3 Tjurar och stutar, minst ett men inte två år gamla

J/4 Kvigor, minst ett men inte två år gamla

II. Nötkreatur, hondjur som redan har kalvat ingår inte (J/7 och J/8).

J/5 Tjurar och stutar, äldre än två år

J/6 Kvigor, äldre än två år

I. Nötkreatur, hondjur äldre än två år som ännu inte har kalvat.

II. Kvigor äldre än två år och som ännu inte har kalvat medräknas här även om de är dräktiga på undersökningsdagen.

J/7-J/8 Mjölkkor, övriga kor

I. Kor: nötkreatur, hondjur, som redan har kalvat (inklusive de som är yngre än två år).

J/7 Mjölkkor

I. Kor som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för att producera mjölk för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter. Här ingår mjölkkor som utgallrats för slakt (oavsett om de götts eller inte mellan sista laktationsperioden och slakten).

J/8 Övriga kor

I.

1. Kor som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för avel och vars mjölk inte är avsedd för konsumtion eller för förädling till mjölkprodukter.

2. Arbetskor.

II. Övriga kor avsedda för slakt (oavsett om de götts före slakt eller inte) ingår.

J/9 Får (alla åldrar)

I. Husdjur av släktet Ovis.

J/9 a) Får: avelstackor

I. Tackor som har lammat.

II. Inbegripet:

- Tackor och tacklamm som används till avel.

- Tackor utgallrade till slakt.

J/9 b) Övriga får

I. Alla får utom avelstackor.

J/10 Getter (alla åldrar)

I. Husdjur av släktet Capra.

J/10 a) Getter: avelshonor

I. Hondjur som har lammat.

II. Inbegripet:

- Hongetter och killingar som skall användas till avel.

- Hongetter utgallrade till slakt.

J/10 b) Övriga getter

I. Alla getter utom avelshonor.

J/11-J/13 Svin

I. Husdjur av arten Sus scrofa.

J/11 Smågrisar som väger mindre än 20 kg

J/12 Avelssuggor som väger 50 kg eller mer

I. Hondjur som skall användas till avel, oberoende av om de har grisat eller ej.

II. Utslagssuggor ingår inte.

J/13 Övriga svin

I. Svin med en levande vikt på mellan 20 och 50 kg, gödsvin inklusive galtar och suggor som utgallrats till slakt med en levande vikt på minst 50 kg (oavsett om de göds före slakt eller inte) och avelsgaltar med en levande vikt på minst 50 kg.

J/14-J/16 Fjäderfä

J/14 Slaktkycklingar

I. Husdjur av arten Gallus domesticus som hålls för köttproduktion.

II. Hönskycklingar, värphöns och utslagsvärphöns ingår inte.

J/15 Värphöns

I. Husdjur av arten Gallus domesticus som hålls för äggproduktion.

II. Hönskycklingar som ännu inte värper samt utslagsvärphöns medräknas. Alla höns som har börjat värpa omfattas, oavsett om äggen är avsedda för konsumtion eller kläckning. Tuppar för avel av värphöns medräknas.

J/16 Övrigt fjäderfä

I. Fjäderfä som inte nämns under rubrikerna J/14 eller J/15.

J/16 a) Kalkoner

I. Husdjur av släktet Meleagris.

J/16 b) Ankor

I. Husdjur av släktet Anas.

II. Ankor för produktion av anklever ingår.

J/16 c) Gäss

I. Husdjur av arten Anser anser dom.

II. Gäss för produktion av gåslever ingår.

J/16 d) Övrigt fjäderfä som inte nämns någon annanstans

II. Det kan exempelvis röra sig om vaktlar (Coturnix), fasaner (Phasianus), pärlhöns (Numida meleagris dom.), duvor (Colombinae) och strutsar (Struthio camelus).

Djur som uppföds i fångenskap för jaktändamål och inte för köttproduktion ingår inte.

J/17 Kaniner: avelshonor

I. Hondjur (av släktet Oryctolagus) vilka är avsedda för uppfödning av kaniner till slakt och vilka har fått ungar.

J/18 Bin

I. Antal bikupor (Apis mellifera) för framställning av honung.

II. Varje bisvärm anges som en kupa, oavsett kupans slag och typ.

J/19 Övriga husdjur, inte omnämnda på annat ställe

I. Husdjur som används för produktion av de jordbruksprodukter som anges i bilaga II, avsnitt A, med undantag för de produkter som anges i bilaga II, avsnitt B.

K. TRAKTORER, MASKINER OCH UTRUSTNING

Utnyttjad maskinpark

I. Maskiner som använts av jordbruksföretaget under de tolv månader som föregår undersökningsdagen.

Utrustning vid undersökningstidpunkten: Maskiner som tillhör jordbruksföretaget

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som uteslutande tillhör jordbruksföretaget på undersökningsdagen.

II. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillfälligt lånats ut till andra jordbruksföretag ingår.

Maskiner som används av flera jordbruksföretag

1. Tillhör ett annat jordbruksföretag

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör ett annat jordbruksföretag och används av det undersökta jordbruksföretaget (t.ex. enligt ett avtal om ömsesidig hjälp eller inom ramarna för en maskinring).

2. Tillhör ett kooperativ

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör kooperativ och används av det undersökta jordbruksföretaget.

3. Samägt

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som ägs gemensamt av två eller flera jordbruksföretag eller som tillhör en maskingrupp.

Tillhör en maskinstation

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör ett företag för lantbruksmaskiner.

II. En maskinstation är företag som enligt avtal utför arbete, hyr ut motorfordon osv. till jordbruksföretag. Det kan vara företagets huvudsakliga eller sekundära verksamhet (t.ex. ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att sälja eller reparera lantbruksmaskiner, saluföra eller bearbeta jordbruksprodukter, driva jordbruk eller är ett lokalt naturvårdande organ).

K/1 Traktorer med fyra hjul, bandtraktorer och redskapsbärare

I. Alla traktorer med minst två axlar som används av jordbruksföretaget och alla andra motorfordon som används som lantbrukstraktorer. Denna rubrik innefattar specialfordon som jeepar, "unimogs" osv. som används som lantbrukstraktorer.

Motorfordon som har använts uteslutande för skogsbruk, fiske, grävning av diken och vägar samt andra markarbeten under de tolv månaderna före undersökningen ingår dock inte.

K/2 Kultivatorer, hackor, rotorkultivatorer och slåttermaskiner

I. Motorfordon som används inom jordbruk, trädgårdsodling och vinodling och är försedda med en hjulaxel eller liknande fordon utan axel.

II. Maskiner som används uteslutande för parker och gräsmattor medräknas inte.

K/3 Skördetröskor

I. Maskiner som antingen är självgående, dragna av eller monterade på traktor, för skörd och tröskning av spannmål (inklusive ris och majs), baljväxter och oljefröväxter, grönsaksfrö, höfrö osv.

II. Maskiner som är specialiserade för skörd av ärter medräknas inte.

K/9 Övriga helautomatiserade skördemaskiner

I. Maskiner, utom skördetröskor (K/3), som är självgående, dragna av eller monterade på traktor, för kontinuerlig skörd av sockerbetor, potatis eller fodergrödor.

II. Skörd av en gröda kan genomföras i ett eller flera steg (t.ex. när olika maskiner med olika funktion används i en kontinuerlig följd, i vilket fall de olika maskinerna räknas som en enda maskin).

K/10 Bevattningsutrustning

I. All slags utrustning som används för bevattningsändamål, oavsett om vattnet sprutas på grödorna eller tillförs via diken eller rör på marken.

II. Utrustning som uteslutande används i handelsträdgårdar eller växthus ingår inte, men utrustning som används för att odla grönsaker på friland ingår.

K/10 a) Flyttbar bevattningsutrustning

I. All utrustning som används för bevattningsändamål och som kan flyttas från en åker till en annan under samma växtperiod.

K/10 b) Fast bevattningsutrustning

I. All utrustning som används för bevattningsändamål och som är stationär eller inte kan flyttas under växtperioden.

L. ARBETSKRAFT I JORDBRUKET

De statistiska uppgifterna om arbetskraften på jordbruksföretaget samlas in på ett sätt som gör det möjligt att sammanställa tabeller där uppgifterna (om t.ex. ålder och arbetstid) från de olika kategorierna och klasserna av arbetskraft kan korstabuleras med varandra och/eller andra variabler i undersökningen. Detta innebär att varje person som utför jordbruksarbete på jordbruksföretagen skall klassificeras i enlighet med alla de klasser som krävs för kategorin.

Uppgifter samlas in endast en gång för varje person, vilket innebär att om en person har flera uppgifter på jordbruksföretaget, t.ex. om företagarens make/maka samtidigt är driftsledare, skall uppgifterna om denna person inte räknas dubbelt. Uppgifterna skall samlas in i samma ordning som kategorierna, dvs. först rollen som företagare, sedan driftsledare, sedan make/maka och sedan som övrig familjemedlem.

Jordbruksgruppföretag (se B/1 b) anses inte ha familjearbetskraft. Följaktligen redovisas för jordbruksgruppföretag uppgifterna för "make/maka" (normalt L/2) och "övriga medlemmar av företagarens familj" (normalt L/3 a och L/3 b) under rubriken L/4.

I fall där företagaren är en juridisk person skall rubrikerna "företagare" (L/1), "make/maka" (L/2) och "övriga familjemedlemmar" (L/3 a och L/3 b) inte fyllas i. Driftsledaren redovisas under L/1 a och anses vara arbetskraft som inte är familjemedlem. Om driftsledarens make/maka eller hans/hennes övriga familjemedlemmar arbetar regelbundet vid jordbruksföretaget redovisas de under L/4, och om de arbetar oregelbundet under L/5 + 6.

L/1-L/6 Arbetskraft på jordbruksföretaget

I. Alla personer som fullgjort sin obligatoriska utbildning (som har gått ut skolan) och som utfört jordbruksarbete på det undersökta jordbruksföretaget under de tolv månader som närmast föregår undersökningsdagen.

Följande skall redovisas i undersökningen, men medräknas inte i den "totala arbetskraften i jordbruket":

- Ensamma företagare som inte utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget.

- Ensamföretagarens make/maka som inte utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget.

Delägare i jordbruksgruppföretag som inte deltar i jordbruksarbete på jordbruksföretaget medräknas inte i undersökningen.

Observationsperioden får vara kortare än tolv månader om uppgifterna som lämnas baserar sig på en tolvmånadersperiod.

Alla personer i pensionsålder som fortsätter att arbeta på jordbruksföretaget räknas in i arbetskraften.

>Plats för tabell>

Belgien, Tyskland och Nederländerna har ett system med obligatorisk undervisning på heltid upp till en viss ålder och därefter obligatorisk undervisning på deltid (vanligtvis som lärlingsutbildning) i ytterligare två eller tre år. Tyskland har olika regler i olika delstater.

Observera:

att dessa åldrar inte får tolkas för strikt, eftersom flera medlemsstater inte föreskriver en direkt utgångsålder utan ett antal års skolgång som man måste ha fullgjort. Därför kan någon som började skolan vid en okonventionell ålder också avsluta den vid en okonventionell ålder.

Arbetskraft som arbetar vid jordbruksföretaget men är anställd av en tredje part eller enligt avtal om ömsesidig hjälp (t.ex. arbetskraft från jordbruksentreprenadföretag eller kooperativ) ingår inte.

L/1-L/6 Jordbruksarbete

I. Varje typ av arbete på det undersökta jordbruksföretaget som bidrar till produktionen av de produkter som förtecknas i bilaga II och till upprätthållandet av kapaciteten att producera dessa produkter eller till verksamhet som direkt följer av denna produktionsverksamhet.

II. "Arbete som bidrar till produktionen" inbegriper bland annat följande uppgifter:

- Organisation och ledning (inköp och försäljning, redovisning osv.).

- Arbete på fältet (plöjning, höslåtter, skörd osv.).

- Djuruppfödning (framställning av foder och utfodring, mjölkning, djurskötsel osv.).

- Allt arbete som utförs på jordbruksföretaget i fråga om lagring, bearbetning eller förberedelse för saluföring av primära jordbruksprodukter (ensilering, paketering osv.).

- Underhållsarbete (på byggnader, maskiner, anläggningar osv.).

- Eget transportarbete på företaget, i den omfattning det utförs av jordbruksföretagets egen arbetskraft.

- All icke särskiljbar sekundär verksamhet som inte är jordbruksarbete. Detta är verksamhet som är nära knuten till jordbruksproduktionen och som inte kan särskiljas från den huvudsakliga jordbruksverksamheten (t.ex. smörframställning).

I "jordbruksarbete vid jordbruksföretaget" ingår däremot inte:

- Arbete i företagarens/företagarnas eller driftsledarens hushåll eller arbete för deras familjer.

- Skogsbruk, jakt, fiske eller fiskodling (oavsett om den utförs på jordbruksföretaget eller inte); arbete av den typen som utförs av en jordbruksarbetare får dock i begränsad omfattning medräknas om det inte är möjligt att mäta denna arbetsvolym separat.

- Särskiljbar sekundär verksamhet som inte är jordbruksrelaterad (t.ex. förädling av jordbruksprodukter vid jordbruksföretaget).

- Arbete avseende varje annan verksamhet som företagen bedriver utanför jordbruket.

- All annan inkomstbringande verksamhet (se L/7-L/9 "annan inkomstbringande verksamhet" och avsnitt M/1) som utförs av företagaren och/eller arbetskraften.

L/1 - L/6 Arbetad tid på jordbruksföretaget

I. Den arbetstid som faktiskt ägnats åt jordbruksarbete för jordbruksföretaget, utom arbete i företagarens eller driftsledarens hushåll.

II. "Heltid" avser det minsta antal timmar som krävs enligt de nationella bestämmelserna om anställningsavtal. Om dessa inte anger antalet årstimmar bör 1800 timmar tas som lägsta tal (225 arbetsdagar och 8 timmar per dag).

L/1 och L/1 a) Företagare och driftsledare - definieras under B/1 och B/2

II. Alla erforderliga uppgifter samlas in för den fysiska person som verkar som företagare (L/1) eller driftsledare (L/1 a). Om jordbruksföretaget är ett jordbruksgruppföretag skall uppgifterna redovisas för den person som betraktas som företagare (se B/1 b). Endast uppgifter om fysiska personer skall samlas in. Detta innebär att om företagaren är en juridisk person skall uppgifter endast samlas in om driftsledaren.

L/2 Företagarens make/maka

II. Ensamföretagares make/maka redovisas oberoende av om denne/denna arbetar på jordbruksföretaget eller ej. Om maken/makan är delägare i ett jordbruksföretag skall han/hon redovisas under L/4. Om maken/makan är driftsledare skall han eller hon redovisas under L/1 a.

L/3 Övriga medlemmar av företagarens familj

I. Andra av en ensamföretagares familjemedlemmar än företagarens make/maka som arbetar på jordbruksföretaget men inte nödvändigtvis bor på jordbruksföretaget.

II. "Företagarens familjemedlemmar" omfattar i allmänhet maken/makan, släktingar i upp- eller nedstigande släktled (inklusive släktingar genom äktenskap och adoption) och företagarens och hans/hennes makas/makes syskon (se B/2 a). Huruvida dessa personer erhåller lön eller arbetar regelbundet är oväsentligt för undersökningen.

När en medlem av företagarens familj är driftsledare bör han eller hon redovisas under L/1 a. Är han eller hon delägare i jordbruksföretaget bör han/hon däremot redovisas under L/4.

L/4 - L/6 Annan arbetskraft

I. Alla personer som utför jordbruksarbete åt och betalas av jordbruksföretaget utom företagaren och medlemmar av hans/hennes familj.

II. Andra delägare i ett jordbruksgruppföretag än den som betraktas som företagare (se B/1 b), samt make/maka och andra familjemedlemmar till delägare i jordbruksgruppföretag som utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget ingår här. De betraktas som arbetskraft som inte är familjemedlemmar, men det är oväsentligt huruvida de erhåller lön.

L/4 Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt

I. Stadigvarande sysselsatta: Personer som arbetade på jordbruksföretaget varje vecka under de tolv månaderna som föregick undersökningen, oavsett veckoarbetstiden.

Här ingår även personer som arbetade regelbundet under en del av den perioden men som inte kunde arbeta hela perioden av något av följande skäl:

1. Speciella produktionsvillkor på jordbruksföretaget.

2. Frånvaro p.g.a. semester, militärtjänst, sjukdom, olyckshändelse eller dödsfall.

3. Anställning på jordbruksföretaget påbörjades eller avslutades.

4. Fullständigt upphörande av arbetet på jordbruksföretaget p.g.a. oförutsedda händelser (översvämning, brand osv.).

II. Jordbruksföretag med speciella produktionsvillkor (se punkt 1) omfattar exempelvis jordbruksföretag som specialiserat sig på olivodling, vinodling eller odling av frukt och grönsaker på friland eller på uppfödning av djurbesättning på bete och som endast behöver arbetskraft under ett begränsat antal månader.

Punkt 3 omfattar också arbetare som slutar arbeta på en gård och börjar arbeta på en annan gård under de tolv månaderna före undersökningsdagen.

Korttidsanställda, t.ex. arbetskraft som engageras endast för att plocka frukt eller grönsaker, medräknas inte här utan under L/5 och L/6, där antalet arbetade dagar anges.

L/5 och L/6 Annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt

I. Tillfälligt anställda: dvs. arbetare som inte arbetade varje vecka på jordbruksföretaget under de tolv månaderna före undersökningsdagen av något annat skäl än de som anges under L/4.

L/5 och L/6 Antal arbetsdagar utförda av annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt

I. En dag av sådan längd att arbetstagaren får lön utbetald för en hel dags arbete, under vilken arbete av det slag som normalt utförs av en heltidsarbetande jordbruksarbetare utförs. Lediga eller sjuklediga dagar räknas inte som arbetsdagar.

II. En hel arbetsdag är den normala arbetsdagen för fast anställda heltidsarbetande arbetstagare. Arbetstiden för de tillfälligt anställda skall räknas om till hela arbetsdagar, även om det i anställningskontraktet anges att arbetsdagarna är längre eller kortare än för fast anställda.

L/7-L/9 Annan inkomstbringande verksamhet

I. Varje annan verksamhet än verksamhet som hänför sig till jordbruksarbete enligt definitionen under L som utförs mot ersättning (lön eller annan betalning, inklusive lön in natura, beroende på tjänsten som utförs).

II. Detta omfattar annan inkomstbringande verksamhet än jordbruk som utförs på själva jordbruksföretaget (camping, inhysning av turister osv.) eller på ett annat jordbruksföretag, liksom verksamhet i företag utanför jordbruket. Jordbruksarbete som utförs på ett annat jordbruksföretag ingår.

Icke särskiljbar sekundär inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruksverksamhet ingår inte.

L/7: Uppgifter skall ges för de företagare som också är driftsledare.

L/8: Uppgifter för make/maka (oavsett om de deltar i jordbruksarbetet på jordbruksföretaget eller ej) samlas endast in för de jordbruksföretag där företagaren är ensam företagare.

L/9: Uppgifter samlas in endast för jordbruksföretag där företagaren är ensam företagare.

Om företagaren är en juridisk person behöver inga uppgifter lämnas för driftsledaren.

Huvudsyssla

I. Verksamhet som av den tillfrågade anses vara hans huvudsakliga sysselsättning.

II. Normalt en verksamhet som upptar mer tid än den som rör det jordbruksarbete som utförs för det undersökta jordbruksföretaget. Om den tillfrågade i själva verket inte arbetar på jordbruksföretaget är varje annan inkomstbringande verksamhet enligt beskrivningen ovan att betrakta som huvudsyssla.

Bisyssla

I. Varje annan verksamhet när den tillfrågade anser att jordbruksarbetet för jordbruksföretaget utgör hans huvudsyssla.

II. Normalt en verksamhet som ägnas kortare tid än den som rör det jordbruksarbete som utförs för det undersökta jordbruksföretaget.

L/10 Den totala arbetsvolymen, omräknad till hela arbetsdagar, som utförts på jordbruksföretaget av andra personer än de som avses i L/1-L/6, (t.ex. av personer anställda av entreprenadföretag)

I. Alla typer av jordbruksarbete (se anmärkningarna under L/1-L/6 "Jordbruksarbete") som utförs på jordbruksföretaget för jordbruksföretagets räkning av personer som inte är anställda av jordbruksföretaget utan som är egna företagare eller anställda av ett annat företag, t.ex. en maskinstation eller ett kooperativ. Antalet arbetade timmar måste omräknas till motsvarande antal dagar eller veckor på heltid.

II. Arbetsdagar för personer som arbetar på jordbruksföretaget på uppdrag av en annan person medräknas. Arbete som utförs av redovisningsbyråer inom jordbruket och obetalda ömsesidiga tjänster medräknas inte.

M. LANDSBYGDSUTVECKLING

Uppgifter samlas in om huruvida företagaren och/eller dennes maka/make eller annan familjemedlem eller en eller flera delägare i ett jordbruksföretag bedriver inkomstbringande verksamhet som inte omfattar något jordbruksarbete enligt definitionen i punkterna L/1-L/6 men som har ett direkt samband med jordbruksföretaget och har ekonomiska konsekvenser för detta.

Olika slag av dylik verksamhet kan bedrivas på samma jordbruksföretag. Alla dessa skall redovisas.

Icke särskiljbar inkomstbringande verksamhet på jordbruksföretaget ingår inte.

Verksamhet i skogen ingår inte heller.

M/1 Direkt relaterad till jordbruksföretaget

I. Verksamhet där antingen jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner osv.) eller dess produkter används.

II. Om endast arbetskraft som inte är familjemedlemmar används, och inga andra av jordbruksföretagets resurser, anses den anställde arbeta för två olika arbetsgivare, varför verksamheten inte ses som direkt relaterad till jordbruksföretaget.

Verksamhet där ingen direkt relation finns, till exempel en butik där inga egna produkter säljs, skall inte redovisas här.

M/1 a) Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter

I. All verksamhet inom turism, logitjänster, visning av gården för turister eller andra grupper, sport och rekreationsverksamhet osv. där jordbruksföretagets mark, byggnader eller andra resurser används.

M/1 b) Hantverk

I. Hantverk som tillverkas på jordbruksföretaget av antingen företagaren eller dennes familjemedlemmar, eller av arbetskraft som inte är familjemedlemmar, under förutsättning att de också utför jordbruksarbete, oavsett hur produkterna säljs.

M/1 c) Förädling av gårdsprodukter

I. All bearbetning av en primär jordbruksprodukt till en förädlad sekundär produkt på jordbruksföretaget oavsett om råvarorna produceras på jordbruksföretaget eller köps in utifrån.

II. Detta omfattar bland annat bearbetning av kött, osttillverkning, vinframställning osv.

All bearbetning av jordbruksprodukter redovisas under denna rubrik, oavsett om den anses som en del av jordbruket (exempelvis anses vinframställningen i vissa regioner vara en del av vinodlingsprocessen, medan den på andra håll anses vara en särskild process).

Försäljning av jordbruksprodukterna direkt till kund faller under denna rubrik, utom då produkten inte bearbetas alls på jordbruksföretaget (t.ex. omfattas inte mjölk som säljs direkt till grannarna, eftersom ingen förädling krävs). Produktion av jordbruksprodukter enbart för eget bruk eller försäljning av ett eventuellt överskott av sådana produkter ingår inte.

M/1 d) Förädling av trä (t.ex. sågning)

I. Förädling av obehandlat trä från jordbruksföretaget för marknaden (sågning av timmer osv.).

II. Ytterligare bearbetning, såsom tillverkning av möbler av timret, redovisas normalt under M/1 b.

M/1 e) Vattenbruk

I. Produktion av fisk, kräftor osv. som odlas på jordbruksföretaget.

II. Verksamhet som endast berör fiske ingår inte.

M/1 f) Produktion av förnyelsebar energi (vindenergi, förbränning av halm osv.)

I. Produktion av förnyelsebar energi för marknaden, bland annat vindkraftverk eller elproduktion ur biogas, försäljning av jordbruksprodukter, halm eller ved till kraftverk osv.

II. Förnyelsebar energi som produceras endast för jordbruksföretagets egenförbrukning redovisas inte här.

M/1 g) Entreprenadarbete (med jordbruksföretagets utrustning)

I. Entreprenadarbete, vanligtvis med hjälp av jordbruksföretagets utrustning, inom eller utom jordbruksbranschen, t.ex. snöröjning, transporter, landskapsvård, jordbruks- och miljötjänster osv.

M/1 h) Övrigt

I. Övrig inkomstbringande verksamhet som inte redovisas på annat håll, bland annat uppfödning av pälsdjur.

N. MILJÖASPEKTER

N/1 Vattenkällor för bevattning

I. Den vattentäkt där jordbruksföretaget hämtar allt eller den största delen av sitt bevattningsvatten.

II. Ett jordbruksföretag kan använda en eller flera vattentäkter för bevattning beroende på väderleksförhållanden och prisnivåer. De uppgifter som redovisas här gäller för den källa som används under ett normalt eller torrt år. Om det under det år som föregår undersökningen varit onormalt regnigt skall uppgifterna gälla ett annat år.

N/1 a) Grundvatten

I. Vattentäkter som är belägna på eller i närheten av jordbruksföretaget och vars vatten pumpas upp från borrade eller grävda brunnar eller från grundvattenkällor eller dylikt.

II. Dessa källor behöver inte användas enbart för bevattning, utan kan även utnyttjas för andra ändamål på jordbruksföretaget.

N/1 b) Ytvatten på jordbruksföretaget (olika slags dammar)

I. Små naturliga vattensamlingar eller konstgjorda dammar som helt eller delvis är belägna på jordbruksföretaget eller som endast används av ett jordbruksföretag.

II. Den ursprungliga vattenkällan kan vara antingen regnvatten eller grundvatten som samlats upp i reservoarer. Om grundvattnet samlas i dammen endast under bevattningssäsongen skall den redovisas under N/1 a.

N/1 c) Ytvatten från sjöar, floder och vattendrag utanför jordbruksföretaget

I. Färskvatten i form av ytvatten (sjöar, floder och andra vattendrag), som inte konstruerats för bevattningsändamål.

II. Konstgjorda dammar, kanaler eller floder skall redovisas under N/1 d, även om de inte konstruerats särskilt för bevattningsändamål.

Hit räknas små dammar (mindre än 1000 m3) som är byggda enbart för att pumparna i mindre vattendrag skall fungera korrekt.

N/1 d) Vatten från gemensamma vattenförsörjningssystem från källor utanför jordbruksföretaget

I. Vatten från andra källor utanför jordbruksföretaget än de som nämndes under N/1 c, tillgängliga för minst två jordbruksföretag. I regel måste jordbruksföretagen betala en avgift för att få tillgång till dessa källor.

II. Vattenförsörjningen kan skötas i offentlig eller privat regi. Varifrån vattnet kommer har ingen betydelse. Vatten som transporteras till jordbruksföretaget i behållare skall normalt sett redovisas här, såvida det inte är uppenbart att det rör sig om ytvatten enligt beskrivningen under N/1 c.

N/1 e/i) Avsaltat eller bräckt vatten

I. Vatten som härrör från källor med hög salthalt, t.ex. Atlanten eller Medelhavet, i vilket fall det behandlas för att få en lägre salthalt (avsaltas) innan det används, eller från bräckt (med låg salthalt) vatten, t.ex. Östersjön och vissa floder, vilket innebär att det kan användas direkt utan att först behandlas.

N/1 e/ii) Återanvänt vatten

I. Vatten som har genomgått avloppsvattenrening och levereras till användaren i form av återvunnet avloppsvatten.

N/2 Tillämpade bevattningsmetoder

II. De bevattningsmetoder som används för grödor under glas eller högt skydd eller i köksträdgårdar ingår inte under denna rubrik.

N/2 a) Ytbevattning (översvämning, fåror)

I. När vattnet leds längs marken med tyngdkraftens hjälp, antingen genom att man lägger hela området under vatten eller genom att man leder vattnet längs smala fåror mellan odlingsraderna.

N/2 b) Bevattning med sprinklers

I. Bevattning av växterna genom att vattnet under högt tryck sprids i form av regn över jordlotterna.

N/2 c) Droppbevattning

I. Bevattning av växterna genom att de på låg höjd tillförs vatten droppe för droppe, med droppspridare eller genom vattenånga.

N/3 Obrukade åkerrenar eller delar av fält, som jordbrukaren behåller av miljöskäl och för vilka gemenskapsstöd utgår

I. Areal av obrukade åkerrenar eller andra delar av fält som jordbrukaren upprätthåller för miljöskyddsändamål inom ramen för de särskilda åtaganden att bedriva ett miljövänligt jordbruk som godkänts i det nationella eller regionala programplaneringsdokumentet för utveckling av landsbygden och för vilka företagaren får stöd i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1257/1999. Dessa arealers omfattning skall sträcka sig utöver normal tillämpning av god jordbrukarsed och kraven i den tillämpliga lagstiftningen. Dessa arealer kan ingå i H/1 eller I/8, beroende på hur bestämmelserna för åtagandena utformats.

II. De nämnda stödordningarna syftar i regel till att förbättra den biologiska mångfalden på jordbruksföretaget eller till att skydda grundvattnet eller ytvattnet. Hit hör i synnerhet arealer som under lång tid (minst tio år) inte används för jordbruksproduktion samt arealer där åtgärder vidtas för att skydda biotoper.

Bestämmelserna för hur dessa arealer får utnyttjas och skötas skiljer sig mellan olika nationella och regionala program, men det kan vara tillåtet att utnyttja dem för mycket extensivt bete eller att slå gräset. Det är i regel inte tillåtet att använda bekämpningsmedel eller gödningsmedel.

Normala vändtegar för såmaskiner och annan markberedningsutrustning och de tämligen smala åkerrenarna som anses ingå i normal tillämpning av god jordbrukarsed och således krävs för att få stöd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1251/99 betraktas som en del av den gröda som odlas på fältet och omfattas följaktligen inte här.

(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(2) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.

(3) EGT L 75, 16.3.2002, s. 21.

(4) EGT L 160, 26.6.1999, s. 1.

(5) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1."

BILAGA II

"BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA UNDANTAG FRÅN DEFINITIONSFÖRTECKNINGEN

a) Belgien

L/8 Övrig inkomstbringande verksamhet redovisas inte för företagarens make/maka om denne eller denna inte arbetar på jordbruksföretaget.

b) Danmark

J/15 Avelstuppar till värphöns ingår inte under rubriken "Värphöns".

c) Tyskland

G/6 Julgransodlingar och poppelplanteringar utanför skog omfattas av rubriken "Övriga fleråriga odlingar" (G/6) och ingår således i den utnyttjade jordbruksarealen.

J/14 Kategorin "Slaktkycklingar" omfattar även avelstuppar för värphöns, vilka inte ingår under rubriken "Värphöns" (J/15).

L/3 Övriga medlemmar av företagarens familj som deltar i jordbruksarbetet på jordbruksföretaget men inte bor där behandlas som "Annan arbetskraft" (L/4-L/6).

d) Spanien

J/14 Kategorin "Slaktkycklingar" omfattar avelstuppar för värphöns, vilka inte ingår under "Värphöns" (J/15).

N/2 Tillämpade bevattningsmetoder omfattar även metoder som används i växthus och köksträdgårdar.

e) Frankrike

J/14 Avelstuppar för slaktkycklingar medräknas.

f) Irland

J/9 a Tackor utgallrade till slakt ingår ej.

g) Italien

J/16 b och c Gässen ingår i J/16 b.

h) Nederländerna

D/23, D/24, D/31, D/32, D/33 Kategorierna under dessa rubriker omfattar även utsäde.

E Arealen av variabeln "Köksträdgårdar" skall hänföras till rubriken "Annan mark" (H).

J/15 Avelstuppar till värphöns ingår inte under rubriken "Värphöns".

L/3 De barn till företagaren som deltar i jordbruksarbetet på jordbruksföretaget behandlas alltid som arbetskraft som är familjemedlemmar. Övriga medlemmar av företagarens familj som inte bor på jordbruksföretaget men arbetar där behandlas som "Annan arbetskraft" (L/4-L/6).

i) Portugal

J/14 Tuppar för avel av slaktkycklingar medräknas.

j) Österrike

L/3 Övriga medlemmar av företagarens familj som inte bor på jordbruksföretaget men arbetar där behandlas som "Annan arbetskraft" (L/4-L/6).

k) Finland

H/2 Icke produktiv skogsmark och arealer täckta av skogsbuskar medräknas inte.

l) Sverige

H/2 Icke produktiv skogsmark och arealer täckta av skogsbuskar medräknas inte.

m) Förenade kungariket

E Arealen av variabeln "Köksträdgårdar" skall hänföras till rubriken "Annan mark" (H)."

BILAGA III

"ITALIA

>Plats för tabell>"