Kommissionens förordning (EG) nr 564/2002

av den 2 april 2002

om ändring av innehållet i produktspecifikationerna för två beteckningar i bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel och om ändring av innehållet i produktspecifikationerna för en beteckning i bilagan till förordning (EG) nr 2400/96 om upptagandet av vissa namn i "Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar" som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 (Marchfeldspargel/Baena/Lammefjordsgulerod)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel(1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2796/2000(2), särskilt artikel 9 i denna, och

av följande skäl:

(1) Den österrikiska regeringen har i enlighet med artikel 9 i förordning (EEG) nr 2081/92 begärt att produktspecifikationen för beteckningen "Marchfeldspargel", som genom förordning (EG) nr 1263/96(3) om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 av den 12 juni 1996 beträffande registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92(4), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1778/2001(5), registrerats som skyddad geografisk beteckning, ändras och att ett par sparrissorter läggs till.

(2) Den spanska regeringen har i enlighet med artikel 9 i förordning (EEG) nr 2081/92 begärt att det geografiska området för beteckningen "Baena", som genom förordning (EG) nr 1107/96 registrerats som skyddad ursprungbeteckning, ändras genom att staden "Castro del Río" läggs till och dessutom att produktspecifikationen ändras.

(3) Den danska regeringen har i enlighet med artikel 9 i förordning (EEG) nr 2081/92 begärt att det geografiska området för beteckningen "Lammefjordsgulerod", som genom kommissionens förordning (EG) nr 2400/96(6) om upptagandet av vissa namn i "Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar" som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2081/92, senast ändrad genom förordning (EG) nr 245/2002(7), ändras bland annat genom att de tre små områdena "Sidinge Fjord, Klintsø och Svinninge Vejle" läggs till under ursprungsbevis och samband med området.

(4) Efter genomgång av de tre ansökningarna har det konstaterats att det inte rör sig om mindre ändringar.

(5) I enlighet med förfarandet i artikel 9 i förordning (EEG) nr 2081/92 och eftersom det inte rör sig om mindre ändringar, skall förfarandet i artikel 6 gälla i tillämpliga delar.

(6) Det har bedömts att det i dessa tre fall rör sig om en ändring i enlighet med förordning (EEG) nr 2081/92. Ingen invändning i enlighet med artikel 7 i den förordningen har inkommit till kommissionen efter offentliggörandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(8) av ovannämnda beteckningar.

(7) Följaktligen bör dessa ändringar registreras och offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

Artikel 1

De ändringar som anges i bilagan till denna förordning skall registreras och offentliggöras i enlighet med artikel 6.4 i förordning (EEG) nr 2081/92.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 april 2002.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 208, 24.7.1992, s. 1.

(2) EGT L 324, 21.12.2000, s. 26.

(3) EGT L 163, 2.7.1996, s. 19.

(4) EGT L 148, 21.6.1996, s. 1.

(5) EGT L 240, 7.9.2001, s. 6.

(6) EGT L 327, 17.12.1996, s. 11.

(7) EGT L 39, 9.2.2002, s. 12.

(8) EGT C 60, 24.2.2001, s. 15 och EGT C 63, 28.2.2001, s. 5.

BILAGA

ÖSTERRIKE

Marchfeldspargel

Ändringar i bilaga 2 till produktspecifikationen:

- I punkt 5: "Produktspecifikation": "skottens längd":

I stället för "Största tillåtna längd är 21 cm när det gäller vit sparris och violett sparris samt 25 cm när det gäller violett/grön sparris och grön sparris"

skall det vara "Största tillåtna längd är 22 cm när det gäller vit sparris och violett sparris samt 25 cm när det gäller violett/grön sparris och grön sparris.".

- I punkt 5: "Framställningsmetod":

Följande sorter skall läggas till:

Tyska sorter: "Eposs, Ravel, Ramos"

Franska sorter: "Viola"

Amerikanska sorter: "Mary Washington"

- I punkt 5: "Skillnader i förhållande till jämförbara produkter": Meningarna "Största tillåtna längd är 21 cm när det gäller vit sparris och violett sparris. För jämförbara produkter gäller 22 cm." skall utgå.

SPANIEN

Baena

- I punkten "Beskrivning"

i stället för

Olivolja med denna beteckning omfattar följande typer:

Typ A: Surhetsgrad: högst 0,5 °. Smak: fruktig angenäm söt.

Typ B: Surhetsgrad: högst 0,9 °. Smak: fruktig angenäm söt.

Typ C: Surhetsgrad: högst 1,3 °. Smak: milt söt.

Typ D: Surhetsgrad: högst 1 °. Smak: mycket frukt bittermandel.

Oljornas färg varierar mellan guldgult och starkt grönt. De har dessutom följande analytiska egenskaper:

Peroxidtal: högst 0,15

K270: högst 0,1 %

Vattenhalt: högst 0,1 %

Orenheter: högst 0,1 %

skall det vara

Olivolja med denna beteckning omfattar följande typer:

Typ A: Surhetsgrad: högst 0,4 °. Arom och smak: mycket frukt, lite bittermandel.

Typ B: Surhetsgrad: högst 1 °. Arom och smak: mogen frukt, angenäm och söt.

Färgen på de två typerna av olja kan variera mellan gröngult och guldgult.

De har dessutom följande analytiska egenskaper:

Peroxidtal: högst 15 milliekvivalenter aktivt syre per kg olja

Absorptionskoefficient (K270): högst 0,1 %

Vattenhalt: högst 0,1 %

Orenheter: högst 0, %.

- Under punkten "geografiskt område":

i stället för

Området omfattar kommunerna Baena, Luque, Doña Mencía, Nueva Carteya och Zuheros.,

skall det vara

Området omfattar kommunerna Baena, Luque, Doña Mencía, Nueva Carteya, Zuheros och Castro del Río..

DANMARK

Lammefjordsgulerod

- Geografiskt område

I stället för

Lammefjordsmoroten odlas inom det indämda område av Lammefjorden som fysiskt avgränsas av Ringkanalen och Audebodammen. Lammefjorden ligger i Odsherred på Själland i Danmark.

skall det vara

Lammefjordsmoroten odlas inom den torrlagda del av Lammefjorden som fysiskt avgränsas av Ringkanalen och Audebodammen. Lammefjorden ligger i Odsherred på Själland i Danmark. Svinninge Vejle är den del av den torrlagda Lammefjorden som ligger längst inne i viken. Eftersom området tidigare till största delen bestod av fuktängar och grunda bottnar kunde det torrläggas före övriga delar av Lammefjorden. Sidinge fjord utgörs av en torrlagd del av Isefjorden. Geografiskt ligger det strax norr om Lammefjorden. Klintsø är det nordligaste området. Det var ursprungligen en havsvik, men dess mynning kom sedan att täppas till av naturliga avlagringar. Också detta område är omgivet av dräneringskanaler.

- Bevis på ursprung

I stället för

Eftersom Lammefjordsmorötter skall tvättas och förpackas vid godkända tvätterier på Lammefjorden, är det här ursprungsdokumentationen samlas in. Ett av villkoren för att bli godkänt tvätteri är nämligen att det förs kontrolljournaler över tillgången på morötter från odlingsplatsen och att det görs en klar fysisk åtskillnad mellan Lammefjordsmorötter och eventuella "externa" morötter. Plantedirektoratets IP-kontroll är en extra kontroll av dessa förhållanden.

skall det vara

Eftersom Lammefjordsmorötter skall tvättas och förpackas på godkända tvättanläggningar vid Lammefjorden är det också där som ursprungsdokumentationen samlas in. Ett av villkoren för att godkännas som tvättanläggning är nämligen att det förs kontrolljournaler över leveranser av morötter från olika odlingsplatser och att det obligatoriskt görs en fysisk separation mellan Lammefjordsmorötter och morötter som odlats på vanlig sandjord utanför nämnda områden. Plantedirektoratets IP-kontroll är ytterligare ett sätt att bekräfta att dessa villkor är uppfyllda.

- Samband med området

I stället för

Indämningen av Lammefjorden inleddes 1873. Härigenom skapades ett enastående gott jordbruksområde, då den gamla fjordbottnens jordmån till största delen bestod av gyttja och därför är mycket rik på näringsämnen. Dessa har skapats genom att döda djur och växter under årtusendenas lopp har sjunkit ned på havsbottnen och så småningom omvandlats till gyttja (på en del ställen mer än tjugo meter djup). I dyn avlagrades också sand och i synnerhet lerpartiklar. Stora delar av Lammefjorden är nästan stenfri, och den stora mängden mussel- och ostronskal ger en naturligt hög kalkhalt.

De gamla strandområdena har sandjord, där sandpartiklarna är slipade och mjukare och rundare än i traditionella sandjordar. Samtliga ovanstående faktorer har betydelse för odlingen av Lammefjordsmorötter.

skall det vara

Det första område i Lammefjordsregionen som torrlades var Sidinge Fjord. Senare skedde samma sak med Svinninge Vejle, och 1873 inleddes arbetet med att torrlägga det största området, Lammefjorden. Slutligen torrlades också Klintsø. Genom detta arbete skapades enastående goda jordar eftersom den gamla havsbottnen till stor del täcktes av gyttja och därför var mycket rik på näringsämnen. Dessa ämnen kommer från de döda djur och växtdelar som under årtusendena sjunkit ner till havsbottnen och så småningom omvandlats till gyttja (i några fall är gyttjelagret mer än 20 meter tjockt). I gyttjan avlagrades också sand och i ännu högre grad lerpartiklar. Stora delar av området är nästan stenfritt och den stora mängden mussel- och ostronskal ger en naturligt hög kalkhalt.

De tidigare strandzonerna består av sandjord där de enskilda sandkornen har slipats och därigenom blivit slätare och rundare än vad som är vanligt i sandjordar. Detta innebär att morötterna inte repas då de tas upp, vilket gör att de inte får den tråkiga grå färg som är typisk för vanliga morötter som odlats i sandjord. Alla dessa förhållanden är viktiga då man odlar Lammefjordsmorötter.