Kommissionens förordning (EG) nr 72/2002

av den 16 januari 2002

om genomförande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 om kvalitetsbedömning av strukturstatistik över löner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 av den 9 mars 1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader(1), särskilt artikel 11 i denna, och

av följande skäl:

(1) Genomförandeåtgärder till förordning (EG) nr 530/1999 är nödvändiga i fråga om innehållet och utvärderingskriterierna i den rapport om kvalitet som skall sändas till Europeiska kommissionen (Eurostat) efter varje referensperiod.

(2) Uppgifterna i rapporten bör hänvisa till de variabler som definierades i kommissionens förordning (EG) nr 1916/2000 av den 8 september 2000 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader avseende definition och överföring av uppgifter om lönernas struktur(2).

(3) Genomförbarheten och relevansen av vissa frivilliga punkter som föreskrevs i den första kvalitetsrapporten bör ses över av Eurostat och de nationella statistikorganen mot bakgrund av de uppgifter medlemsstaterna skickar in.

(4) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Utvärderingskriterierna för kvalitetsbedömning och anvisningar för innehållet i den rapport om kvalitet som avses i artikel 10.2 i förordning (EG) nr 530/1999, återfinns i del A och B i bilagan till denna förordning.

Variablerna som avses är de som definieras i bilaga II i förordning (EG) nr 1916/2000.

2. Uppgifterna och de frivilliga kännetecken eller uppdelningar som föreskrivs i bilagan, krävs när undantag i gemenskapslagstiftningen om strukturstatistik över löner och arbetskraftskostnader, arbetskraftsundersökningen, företagsstatistiken och nationalräkenskaperna ger möjlighet till detta.

Artikel 2

Den första kvalitetsrapporten som skall utarbetas skall gälla undersökningar av inkomststrukturer för referensåret 2002.

Rapporten skall sändas till Eurostat tillsammans med de inlämnade uppgifterna senast ett år efter det att referensperioden för de insamlade uppgifterna löpt ut.

Artikel 3

Relevansen och genomförbarheten av de frivilliga punkterna som föreskrivs i del B i bilagan, skall ses över mot bakgrund av de uppgifter som faktiskt lämnats in av medlemsstaterna.

Denna översyn skall göras av Eurostat och de nationella statistikorganen.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 januari 2002.

På kommissionens vägnar

Pedro Solbes Mira

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 63, 12.3.1999, s. 6.

(2) EGT L 229, 9.9.2000, s. 3.

BILAGA

INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER I KVALITETSRAPPORTEN OM STRUKTURSTATISTIK ÖVER LÖNER

DEL A

Undersökningen om inkomststrukturer: avrundade resultat: tabellariska analyser

Frekvensfördelningar och aritmetiska medelvärden och medianvärden(1) skall åtminstone levereras för

a) antal heltidsanställda och

b) antal deltidsanställda

uppdelade i grupper efter följande variabler:

- Bruttotimlön och kön

- Bruttomånadslön och kön

- Årlig bruttolön och kön

- Antal årliga semesterdagar (< 10, 10-19, 20-24, 25-29, 30-34, >= 35 dagar) och efter kön

- Antal betalda eller utförda arbetstimmar per månad (< 130, 130-139, 140-149, 150-159, 160-169, 170-179, >= 180 timmar) och efter kön

- NACE Rev.1-avdelning och NUTS-nivå 1

- NACE Rev.1-avdelning och kön

- Yrke (ISCO-88 på ensiffrig nivå) och kön

- Utbildning (ISCED 0 till 6) och kön

- Åldersgrupp (15-24, 25-54, 55-64, >= 65 år) och kön

- Tjänstgöringstid i företaget ( < 10, 10-19, 20-29, 30-39, >= 40) och kön

- Företagets storlek angiven i antal anställda(2)

Exempel: Indelning efter bruttotimlön och kön:

a) Antal heltidsanställda

>Plats för tabell>

DEL B

1. Relevans (Frivillig punkt)

En sammanfattning som omfattar en beskrivning av användare, en beskrivning av användarnas behov (efter huvudanvändargrupp), och en bedömning av om användarnas behov tillgodosetts.

2. Exakthet

2.1 Fel som beror på urvalet

2.1.1 Sannolikhetsurval

2.1.1.1 Systematiskt fel (frivillig punkt)

Skattning av eventuella systematiska fel som kan bero på skattningsmetoden.

2.1.1.2 Varians

- Variationskoefficienter(3) gällande den totala bruttolönen med särskilda uppgifter för åtminstone månadslön (uppgifter om timlön och årslön år frivilliga) för

a) heltidsanställda och

b) deltidsanställda

uppdelade efter:

- NACE Rev. 1-avdelning och kön

- Yrke (ISCO-88 på ensiffrig nivå) och kön

- Åldersgrupp (15-24, 25-54, 55-64, >= 65 år) och kön

- NACE Rev.1-avdelning och NUTS-nivå 1 (frivillig punkt)

- Utbildning (ISCED 0 till 6) och kön (frivillig punkt)

- Variationskoefficienter med uppgifter om antal timmar per månad för

heltidsanställda uppdelade efter:

- NACE Rev.1-avdelning och kön

- Yrke (ISCO-88 på ensiffrig nivå) och kön

- Åldersgrupp (15-24, 25-54, 55-64, >= 65 år) och kön

- NACE Rev.1-avdelning och NUTS nivå-1 (frivillig punkt)

- Utbildning (ISCED 0 till 6) och kön (frivillig punkt)

2.1.2 Andra metoder an sannolikhetsurval

Om andra urval än sannolikhetsurval används bör en beskrivning av eventuella felkällor ges.

2.2 Fel som beror på annat än urvalet

2.2.1 Täckningsfel

- Beskrivning av den huvudsakliga felklassificeringen, problem med under- och övertäckning(4) vid insamling av uppgifterna.

- Beskrivning av de metoder som använts för att behandla dessa fel.

- Felklassificering (%), under- eller övertäckning (frivillig punkt).

Anm.:

Om man använder sig av individuella administrativa uppgifter skall en liknande analys göras av den administrativa referensfilen.

2.2.2 Mätfel

- Beskrivning av de metoder som använts för att bedöma mätfel(5).

- Bedömning av de systematiska felen och beskrivning av de estimatorer som används för att korrigera de systematiska felen för en huvudvariabel, t.ex. månadslön.

2.2.3 Behandlingsfel (frivillig punkt)

Behandlingsfel är fel som uppstår vid behandlingen av uppgifterna efter insamlingen, t.ex. vid inmatning, kodning, redigering, viktning och sammanställning av uppgifterna.

- Felfrekvens för inmatning eller kodning för huvudvariablerna, t.ex.:

- Total bruttolön under referensåret.

- Total bruttolön under den representativa månaden.

- Antal betalda eller utförda arbetstimmar under den representativa månaden.

- Metodiska uppgifter om skattningen av dessa siffror(6).

- Bedömning av de systematiska felen och varians p.g.a. behandlingsfel.

2.2.4 Svarsbortfall

- Svarsfrekvens(7).

- Svarsfrekvens för huvudvariablerna (t.ex. månads- och årslön och utförda arbetstimmar). Frekvensen är förhållandet mellan antalet svar per post och antalet svar som erhållits från dem som omfattas.

- En beskrivning av de metoder som använts för tillskrivning och/eller omviktning av svarsbortfallen.

Anm.:

Om man använder sig av individuella administrativa uppgifter skall administrativa uppgiftsposter som inte är tillgängliga ersätta svarsbortfall.

- En beskrivning av orsakerna till svarsbortfallet och en utvärdering av de systematiska fel svarsbortfallet medfört för en av frågeformulärets viktigaste frågor, t.ex. månads- eller årslön, eller för utförda arbetstimmar.

2.2.5 Fel som beror på modeller

Rapportera(8) användning av följande modeller:

- för att säkra att en representativ månad har valts

- för att anpassa räkenskapsår till kalenderår

- för att säkra att NACE Rev.1-avdelningarna C till K täcks fullständigt för alla företag (som minimum för företag med minst tio anställda)

- för att kombinera uppgifter från administrativa källor med uppgifter från undersökningar

Anm.:

Om individuella administrativa uppgifter används skall överensstämmelsen mellan det administrativa konceptet och det teoretiska statistiska konceptet kommenteras,

3. Aktualitet och punktlighet

- Viktiga datum för insamling av uppgifter: t.ex. sista inlämningsdag i de olika medlemsstaterna, datum då frågeformulären skickades ut, datum då uppföljning utfördes och datum då fältundersökningar utfördes.

- Viktiga datum för arbetet efter insamlingen: t.ex. när arbetet påbörjades och när det avslutades, när kodning och kontroller utfördes, när kvalitetskontroll utfördes (resultatens överensstämmelse) och när åtgärder vidtagits av sekretesskäl.

- Viktiga publikationsdatum: t.ex. när speciella och detaljerade resultat framkommit och publicerats.

Anm.:

Punktligheten hos dataöverföringen till Eurostat kommer att bedömas enligt kriterierna i den förordning som anger tidpunkter och tidsfrister för dataöverföring.

4. Tillgänglighet och tydlighet

- Ett exemplar av publikationen (publikationerna) eller en hänvisning till var man kan finna den.

- I tillämpliga fall information om vilka resultat som översänts till de redovisande enheter som ingår i urvalet.

- Information om hur resultaten skall publiceras (t.ex. till vilka personer resultaten kommer att skickas).

- Ett exemplar av eller hänvisningar till eventuella metodiska dokument som diskuterar den aktuella statistiken.

5. Jämförbarhet

5.1 Geografisk jämförbarhet

Medlemsstaterna bör rapportera eventuella skillnader mellan nationella och europeiska koncept avseende definitionerna främst för statistiska enheter, referenspopulation, klassifikationer och definitioner av variabler i de översända resultaten. Skillnaderna bör kvantifieras.

Anm.:

Om klassifikationer och enheter kommer från register, bör kvaliteten på denna information komma från rapporten om kvaliteten på registret.

5.2 Jämförbarhet mellan olika tidsperioder

Detaljerad information om ändringar i definitioner, täckning eller metoder i förhållande till den tidigare undersökningen om inkomststrukturer och en utvärdering av konsekvenserna av icke oväsentliga ändringar.

6. Koherens

Anm.:

Det finns två mål för denna punkt. Det första målet är att informera användarna om de konceptuella skillnader som finns mellan olika källor för variabler som är mycket lika varandra och som ofta har samma namn i statistiska publikationer. Informationen skall också göra det möjligt för användaren att bedöma hur övergången mellan de olika koncepten skall se ut. Det andra målet är att se till att statistik som ur ett konceptuellt perspektiv är förhållandevis koherent även ger jämförbara resultat för samma år och referenspopulation. För att uppnå dessa båda mål, bör statistik över lönestrukturen jämföras med annan statistik som sänds till Eurostat, och hänsyn bör t.ex. tas till att undersökningen om inkomststrukturer är baserad på lokala enheter tillhörande företag med minst tio anställda.

6.1 Koherens med strukturen för anställda i arbetskraftsundersökningen för samma referensperiod

Strukturen i undersökningen om inkomststrukturer bör jämföras med strukturen i arbetskraftsundersökningen eftersom båda undersökningarna har flera gemensamma variabler. Bland annat bör korsanalyser av fördelningen av anställda i undersökningen om inkomststrukturer och arbetskraftsundersökningen uttryckas i procentandelar och göras separat för heltids- och deltidsanställda. I korstabellerna bör följande variabler användas:

- Kön, ålder och ekonomisk aktivitet (NACE REV.1 på avdelningsnivå)

- Kön, ålder och utbildningsnivå (ISCED 0 till 6)

- Kön, ålder och yrke (ISCO-88 på ensiffrig nivå)

Följande åldersgrupper bör användas: (15-24, 25-54, 55-64, 65 år eller däröver).

6.2 Koherens med absoluta tal från uppgifterna från arbetskraftsundersökningen för samma referensperiod (frivillig punkt för undersökningen om inkomststrukturer för 2002)

Följande tabell sammanfattar vad som är gemensamt för båda källorna:

>Plats för tabell>

Variablerna "antal anställda" (uppdelade efter hel- och deltidsanställda och efter kön) och "antal utförda arbetstimmar" bör var för sig delas upp efter yrke, region och NACE-aktivitet (notera att NACE-avdelningarna M-O är frivilliga för undersökningen om inkomststrukturer för 2002). Det krävs inga jämförelsetabeller mellan yrke, region och ekonomisk aktivitet.

6.3 Koherens med företagsstatistiken för samma år: regionala uppgifter (frivillig punkt för undersökningen om inkomstrukturer för 2002)

Förordningen om statistik rörande företagsstrukturer(9) omfattar all verksamhet på marknaden som anges i avdelningarna C-K i NACE Rev.1, med undantag av avdelning J. Följande tabell sammanfattar vad som är gemensamt för båda källorna:

>Plats för tabell>

Variablerna "antal lokala" enheter och "total årlig bruttolön/löner" skall delas upp efter NACE-aktivitet och region. I förklaringar till de huvudsakliga skillnaderna mellan dessa variabler skall hänsyn tas till skillnader i koncept, definitioner, exakthet och täckning för varje enskild källa. Man bör försöka utarbeta jämförelsetabeller efter NACE-aktivitet och region.

6.4 Koherens med företagsstartstiken för samma år: nationella uppgifter efter företagsstorlek (frivillig punkt för undersökningen om inkomststruktur för 2002)

>Plats för tabell>

Variablerna "antal företag", "antal anställda" och "total årlig bruttolön/löner" skall var för sig delas upp efter NACE-aktivitet och företagsstorlek. I förklaringar till de huvudsakliga skillnaderna mellan dessa variabler skall hänsyn tas till skillnader i koncept, definitioner, exakthet och täckning för varje enskild källa. Om man t.ex. tar underökningen om inkomststrukturer finns det inga uppgifter om antal företag (11 11 0), antal anställda (variabel 16 13 0) och löner (variabel 13 32 0) för NACE-avdelningarna C-K.

6.5 Koherens med nationalräkenskaper för samma år: nationella uppgifter (frivillig punkt för undersökningen om inkomststrukturer för 2002)

Följande tabell sammanfattar vad som är gemensamt för båda källorna:

>Plats för tabell>

Variablerna "antal anställda" och "total årlig bruttolön/löner" skall var och en delas upp efter NACE-aktivitet. I förklaringar till de huvudsakliga skillnaderna mellan dessa två källor skall hänsyn tas till skillnader i koncept och täckning samt om möjligt även exaktheten i respektive statistik. För undersökningen om inkomststrukturer för 2002, är NACE Rev.1-avdelningarna M-O frivilliga.

7. Fullständighet

En lista över alla variabler och/eller uppdelningar som skall finnas enligt förordningen men som de facto inte finns och de förbättringar som planeras för att komma till rätta med detta.

(1) För varje specificerad uppdelning skall följande levereras: totalt antal anställda, varje grupps relativa frekvens (%), det totala genomsnittet och medianvärde. (Aritmetiska medelvärden och medianvärden är inte relevanta för variablerna NACE Rev.1, NUTS 1, yrke eller utbildningsnivå).

(2) Sex grupper av det totala antalet anställda 1-9, 10-49, 50-249, 250-499, 500-999, 1000 eller fler anställda. Den första av dessa sex grupper är frivillig för undersökningen om inkomststrukturer för 2002.

(3) Variationskoefficienten är kvoten mellan kvadratroten ur estimatorns varians och väntevärdet. Den skattas genom kvoten mellan kvadratroten av skattningen av urvalets varians och det skattade värdet. Både täljare och nämnare skall anges tillsammans med den resulterande variationskoefficienten. Vid skattning av urvalsvariansen måste man ta hänsyn till urvalets utformning.

(4) Felklassificering avser felaktiga klassificeringar av enheter som hör till målgruppen. Undertäckning avser (nya) enheter som inte omfattas av ramen, antingen p.g.a. att de uppstått eller upphört att existera, eller felaktigt klassificerade enheter. Den svarta ekonomin berörs inte här. Övertäckning avser enheter som antingen klassificerats fel och som de facto inte omfattas (t.ex. den lokala enhetens verksamhet omfattas inte av C-K NACE Rev.1) eller enheter som i verkligheten inte finns.

(5) Fel i samband med mätningen är fel som uppstår vid insamling av uppgifter. Det finns ett antal källor till mätfel, bl.a. undersökningsinstrumentet (frågeformulärets utformning), den person som intervjuats, informationssystemet, sättet på vilket data insamlats och personen som utför intervjun.

(6) Mätningen av felkvoten kan uppnås genom användning av normala tekniker för kvalitetssäkring, t.ex. kontroll av kvaliteten på underurvalet av de behandlade frågeformulären (för att kontrollera antalet fel antingen under stansningen eller vid behandlingen av poster hos de nationella statistikkontoren).

(7) Frekvensen är förhållandet mellan det antal svar som erhållits från dem som omfattas och antalet frågeformulär som skickats ut till målgruppen.

(8) Kommentarer kan t.ex. röra urvalsmetoden för dessa modeller (t.ex. varför en viss modell föredragits framför andra), vid behov kan de behandla förekommande skattningsfel för motsvarande skattningar eller röra element som kontrollerar antagandena i den underliggande modellen. Andra möjligheter omfattar undersökningar av modellens förmåga att förutspå genom att göra tester med historiska data, jämförelser med de resultat som modellen genererat i förhållande till resultat från andra liknande datakällor, användningen av kontrollundersökningar, modellens känslighet för skattningar av olika parametrar eller kontroller av de uppgifter som använts i modellen.

(9) EGT L 14, 17.1.1997, s. 1.