Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG

av den 25 juni 2002

om bedömning och hantering av omgivningsbuller

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), på grundval av det gemensamma utkast som godkändes av förlikningskommittén den 8 april 2002, och

av följande skäl:

(1) Det ingår i gemenskapspolitiken att uppnå en hög hälso- och miljöskyddsnivå, och ett av målen är skydd mot buller. I grönboken om framtida bullerpolitik behandlar kommissionen omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen i Europa.

(2) I sin resolution av den 10 juni 1997(5) om kommissionens grönbok, uttryckte Europaparlamentet sitt stöd för grönboken, förordade att särskilda åtgärder och initiativ skulle fastställas i ett direktiv om minskning av omgivningsbuller samt noterade bristen på tillförlitliga och jämförbara uppgifter om situationen för de olika bullerkällorna.

(3) Ett gemensamt bullermått och en gemensam metod för att beräkna och mäta buller runt flygplatser fastställs i kommissionens meddelande av den 1 december 1999 om luftfarten och miljön. Detta meddelande har beaktats i bestämmelserna i detta direktiv.

(4) Vissa kategorier av buller från produkter omfattas redan av gemenskapslagstiftning, t.ex. rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon(6), rådets direktiv 77/311/EEG av den 29 mars 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om bullernivån på förarplatsen i hjulburna jordbruks- eller skogstraktorer(7), rådets direktiv 80/51/EEG av den 20 december 1979 om begränsning av buller från underljudsluftfartyg(8) med kompletterande direktiv, rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon(9) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus(10).

(5) Detta direktiv bör bland annat ge en grund för utveckling och komplettering av nuvarande gemenskapsåtgärder när det gäller buller som härrör från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, flygplan, utrustning som används utomhus och industriell utrustning samt mobila maskiner, och för att utveckla ytterligare åtgärder på kort, medellång och lång sikt.

(6) Vissa kategorier av buller, t.ex. buller inuti transportmedel och buller från hushållsaktiviteter, bör inte omfattas av detta direktiv.

(7) I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget kan fördragets mål avseende en hög nivå i fråga om miljö- och hälsoskydd bättre uppnås genom att medlemsstaternas insats kompletteras med en gemenskapsinsats för att uppnå en gemensam uppfattning om bullerproblemet. Uppgifter om omgivningsbullernivåer bör därför samlas in, sammanställas och rapporteras i enlighet med jämförbara kriterier. Detta förutsätter användning av harmoniserade mått och bedömningsmetoder samt kriterier för bullerkartläggning. Sådana kriterier och metoder kan bäst fastställas av gemenskapen.

(8) Det är också nödvändigt att fastställa gemensamma metoder för bedömning av omgivningsbuller och definitioner för gränsvärden med hjälp av harmoniserade mått för bestämning av bullernivåer. Det ankommer på medlemsstaterna att bestämma gränsvärdenas storlek, bland annat med hänsyn till behovet av att tillämpa principen om förebyggande för att tysta områden i tätbebyggelse skall kunna bevaras.

(9) De gemensamma bullermått som har valts är Lden för bedömning av störning och Lnight för bedömning av sömnstörning. Medlemsstaterna bör också tillåtas att använda kompletterande mått för att övervaka eller kontrollera särskilda bullersituationer.

(10) Strategisk bullerkartläggning bör föreskrivas för vissa områden av särskilt intresse, eftersom en sådan kan fånga upp de uppgifter som behövs för att ge en bild av hur bullernivåerna uppfattas i det området.

(11) Handlingsplanerna bör behandla prioriteringar i sådana områden av särskilt intresse, och de bör utarbetas av de behöriga myndigheterna i samråd med allmänheten.

(12) För att informationen skall få så stor spridning som möjligt bland allmänheten, bör de lämpligaste informationskanalerna väljas.

(13) Insamling av uppgifter och konsolidering av relevanta gemenskapsomfattande rapporter är en nödvändig förutsättning för den framtida gemenskapspolitiken och för ytterligare information till allmänheten.

(14) Kommissionen bör regelbundet utvärdera genomförandet av detta direktiv.

(15) De tekniska föreskrifterna för bedömningsmetoderna bör vid behov kompletteras och anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och till utvecklingen i fråga om europeiska standarder.

(16) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(11).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

1. Syftet med detta direktiv är att fastställa ett gemensamt tillvägagångssätt för att på grundval av prioriteringar förhindra, förebygga eller minska skadliga effekter, inbegripet störningar, på grund av exponering för omgivningsbuller. För detta ändamål skall följande åtgärder successivt genomföras:

a) Exponering för omgivningsbuller skall fastställas genom kartläggning av buller genom bedömningsmetoder som är gemensamma för medlemsstaterna.

b) Information om omgivningsbuller och dess effekter skall göras tillgänglig för allmänheten.

c) Medlemsstaterna skall besluta om handlingsplaner på grundval av resultaten från kartläggningen av buller för att förhindra och minska omgivningsbuller där det behövs, särskilt där exponeringsnivåerna kan medföra skadliga effekter på människors hälsa, och för att förhindra en höjning av bullernivån där den är tillfredsställande.

2. Detta direktiv har också till syfte att ge en grund för utveckling av gemenskapsåtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, luftfartyg, utrustning som används utomhus och industriell utrustning samt mobila maskiner. Kommissionen skall i detta syfte senast den 18 juli 2006 för Europaparlamentet och rådet lägga fram lämpliga lagförslag. I dessa förslag bör resultaten av den rapport som avses i artikel 10.1 beaktas.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta direktiv skall tillämpas på omgivningsbuller som människor utsätts för särskilt i bebyggda områden, i offentliga parker eller andra tysta områden i tätbebyggelse, i tysta områden på landsbygden, nära skolor, sjukhus och andra bullerkänsliga byggnader och områden.

2. Detta direktiv skall inte tillämpas på buller som orsakas av den exponerade personen själv eller buller från hushållsaktiviteter, buller från grannar, buller på arbetsplatser eller buller inuti transportmedel eller från militär verksamhet i militärområden.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv avses med

a) omgivningsbuller: oönskat eller skadligt utomhusljud som orsakas av människors verksamhet, däribland buller från transportmedel, vägtrafik, järnvägstrafik, flygtrafik och från områden med industriell verksamhet enligt definitionen i bilaga I till rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar(12),

b) skadliga effekter: negativa effekter på människors hälsa,

c) störning: graden av bullerstörning hos befolkningen fastställd på grundval av fältstudier,

d) bullermått: fysikalisk storhet för att beskriva sådant omgivningsbuller som har ett samband med en skadlig effekt,

e) bedömning: varje metod för att beräkna, förutse, uppskatta eller mäta ett värde på ett bullermått eller de därmed sammanhängande skadliga effekterna,

f) Lden (dag-kväll-natt-bullermått): bullermått för allmän störning enligt närmare definition i bilaga I,

g) Lday (dagbullermått): bullermått för störning under dagtid enligt närmare definition i bilaga I,

h) Levening (kvällsbullermått): bullermått för störning under kvällstid enligt närmare definition i bilaga I,

i) Lnight (nattbullermått): bullermått för sömnstörning enligt närmare definition i bilaga I,

j) dos-effekt-samband: sambandet mellan ett värde på ett bullermått och en skadlig effekt,

k) tätbebyggelse: en av medlemsstaten avgränsad del av territoriet med mer än 100000 invånare och en sådan befolkningskoncentration att medlemsstaten betraktar delen som ett område med stadskaraktär,

l) tyst område i tätbebyggelse: ett av den behöriga myndigheten avgränsat område, till exempel där Lden-värdet eller något annat lämpligt bullermått för samtliga bullerkällor inte överstiger ett visst värde som fastställts av medlemsstaten,

m) tyst område på landsbygden: ett av den behöriga myndigheten avgränsat område som inte är utsatt för buller från trafik, industri eller fritidsaktiviteter,

n) större väg: en av medlemsstaten angiven regional, nationell eller internationell väg med en trafiktäthet på mer än tre miljoner fordon per år,

o) större järnvägslinje: en av medlemsstaten angiven järnvägslinje med en trafiktäthet på mer än 30000 tåg per år,

p) större flygplats: en av medlemsstaten angiven civil flygplats med en trafiktäthet på mer än 50000 starter eller landningar per år, med undantag av starter och landningar som utförs enbart för övningsändamål med lätta flygplan,

q) bullerkartläggning: presentation av uppgifter om en befintlig eller förväntad bullersituation uttryckt i ett bullermått, som visar överskridanden av gällande relevanta gränsvärden, antalet berörda personer i ett visst område eller om antalet bostäder som utsätts för vissa värden på ett bullermått i ett visst område,

r) strategisk bullerkarta: karta avsedd för en övergripande bedömning av bullersituationen i ett visst område till följd av olika bullerkällor eller för generella prognoser för detta område,

s) gränsvärde: ett av medlemsstaten fastställt värde på Lden eller Lnight, och där så är lämpligt Lday och Levening, som om det överskrids föranleder de behöriga myndigheterna att överväga eller vidta åtgärder för bullerdämpning; gränsvärdena kan vara olika beroende på bullerkälla (vägtrafik-, järnvägstrafik- och flygtrafikbuller, industribuller osv.), omgivning, bullerkänslighet hos befolkningen liksom beroende på rådande omständigheter och nya omständigheter (om situationen ändras med avseende på bullerkällan eller användningen av omgivningen),

t) handlingsplan: plan som syftar till att hantera bullerfrågor och effekten av buller, vid behov även minskning av buller,

u) akustisk planering: planerade åtgärder mot framtida buller, såsom fysisk planering, systemteknik för trafik, trafikplanering, bullerdämpning genom ljudisolerande åtgärder och bullerbekämpning vid källan,

v) allmänheten: en eller flera fysiska eller juridiska personer samt, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, föreningar, organisationer eller grupper bestående av sådana personer.

Artikel 4

Genomförande och ansvarsområden

1. Medlemsstaterna skall utse behöriga myndigheter och organ på lämplig nivå som skall ansvara för genomförandet av detta direktiv, bland annat myndigheter med ansvar för

a) utarbetande och i förekommande fall godkännande av bullerkartor och handlingsplaner för tätbebyggelse, större vägar, större järnvägslinjer och större flygplatser,

b) insamling av bullerkartor och handlingsplaner.

2. Medlemsstaterna skall göra den information som avses i punkt 1 tillgänglig för kommissionen och för allmänheten senast den 18 juli 2005.

Artikel 5

Bullermått och användningen av dessa

1. Medlemsstaterna skall använda bullermåtten Lden och Lnight enligt bilaga I för utarbetande och översyn av strategiska bullerkartor i enlighet med artikel 7.

Till dess att det blir obligatoriskt att använda gemensamma bedömningsmetoder för att fastställa Lden och Lnight får medlemsstaterna för detta ändamål använda befintliga nationella bullermått och därmed sammanhängande uppgifter, som bör konverteras till ovannämnda mått. Uppgifterna får inte vara äldre än tre år.

2. Medlemsstaterna får använda kompletterande bullermått för särskilda fall, t.ex. sådana som anges i punkt 3 i bilaga I.

3. För akustisk planering och bullerzonsindelning får medlemsstaterna använda andra bullermått än Lden och Lnight.

4. Medlemsstaterna skall senast den 18 juli 2005 informera kommissionen om på deras territorium gällande eller planerade relevanta gränsvärden uttryckta i Lden och Lnight, och där så är lämpligt Lday och Levening, för vägtrafikbuller, järnvägstrafikbuller och flygplansbuller runt flygplatser samt buller på industriområden, tillsammans med förklaringar om genomförandet av gränsvärdena.

Artikel 6

Bedömningsmetoder

1. Värdet på Lden och Lnight skall bestämmas med hjälp av de bedömningsmetoder som anges i bilaga II.

2. Gemensamma bedömningsmetoder för att fastställa Lden och Lnight skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 13.2 genom en översyn av bilaga II. Till dess att dessa metoder antas, får medlemsstaterna använda bedömningsmetoder anpassade till bilaga II och grundade på de metoder som fastställts i deras egen lagstiftning. I sådana fall måste de visa att dessa metoder ger likvärdiga resultat jämfört med de resultat som erhållits med de metoder som anges i punkt 2.2 i bilaga II.

3. Skadliga effekter får bedömas med hjälp av de dos-effekt-samband som avses i bilaga III.

Artikel 7

Strategisk bullerkartläggning

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att de behöriga myndigheterna senast den 30 juni 2007 har utarbetat och i förekommande fall godkänt strategiska bullerkartor som visar situationen under det föregående kalenderåret för all tätbebyggelse med mer än 250000 invånare och alla större vägar med en trafiktäthet på mer än sex miljoner fordon per år, större järnvägslinjer med en trafiktäthet på mer än 60000 tåg per år och större flygplatser på deras territorium.

Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 2005 och därefter vart femte år underrätta kommissionen om de större vägarna med en trafiktäthet på mer än sex miljoner fordon per år, de större järnvägslinjerna med en trafiktäthet på mer än 60000 tåg per år, de större flygplatserna och all tätbebyggelse med mer än 250000 invånare på deras territorium.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de behöriga myndigheterna senast den 30 juni 2012 och därefter vart femte år har utarbetat och i förekommande fall godkänt strategiska bullerkartor som visar situationen under det föregående kalenderåret för all tätbebyggelse och alla större vägar och större järnvägslinjer på deras territorium.

Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2008 underrätta kommissionen om all tätbebyggelse och alla större vägar och större järnvägslinjer på deras territorium.

3. De strategiska bullerkartorna skall motsvara minimikraven i bilaga IV.

4. Medlemsstater som gränsar till varandra skall samarbeta när det gäller strategisk bullerkartläggning nära gränserna.

5. De strategiska bullerkartorna skall ses över och vid behov ändras åtminstone vart femte år efter den tidpunkt då de upprättades.

Artikel 8

Handlingsplaner

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att de behöriga myndigheterna senast den 18 juli 2008 har utarbetat handlingsplaner som syftar till att inom sina territorier hantera bullerfrågor och effekter av buller, vid behov även minskning av buller för

a) platser nära större vägar med mer än sex miljoner fordon per år, större järnvägslinjer med mer än 60000 tåg per år och större flygplatser,

b) tätbebyggelse med mer än 250000 invånare; planerna skall också syfta till att skydda tysta områden i tätbebyggelse mot ökat buller.

De behöriga myndigheterna får välja vilka åtgärder planerna skall innehålla, men de skall särskilt inriktas på prioriterade frågor som kan fastställas på grund av att något relevant gränsvärde överskridits eller enligt andra kriterier som medlemsstaterna valt och särskilt gälla de viktigaste områdena som fastställts genom den strategiska bullerkartläggningen.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att de behöriga myndigheterna senast den 18 juli 2013 har utarbetat handlingsplaner, särskilt för prioriterade frågor som kan fastställas på grund av att något relevant gränsvärde överskridits eller enligt andra kriterier som medlemsstaterna valt för tätbebyggelse och alla större vägar samt större järnvägslinjer på deras territorium.

3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de andra relevanta kriterier som avses i punkterna 1 och 2.

4. Handlingsplanerna skall uppfylla minimikraven i bilaga V.

5. Handlingsplanerna skall ses över och vid behov ändras när det sker en större förändring av förhållandena som påverkar den befintliga bullersituationen och åtminstone vart femte år efter den tidpunkt då de godkändes.

6. Medlemsstater som gränsar till varandra skall samarbeta när det gäller handlingsplaner för gränsområden.

7. Medlemsstaterna skall säkerställa att allmänheten rådfrågas om förslag till handlingsplaner och ges faktiska möjligheter på ett tidigt stadium att delta i utarbetandet och översynen av handlingsplanerna, att resultaten av allmänhetens deltagande beaktas och att den informeras om de beslut som fattas. Tidsramarna skall vara rimliga så att det finns tillräckligt mycket tid för varje stadium av allmänhetens deltagande.

Om skyldigheten att genomföra ett förfarande med allmänhetens deltagande följer både av detta direktiv och av någon annan gemenskapslagstiftning, får medlemsstaterna föreskriva gemensamma förfaranden för att undvika dubbelarbete.

Artikel 9

Information till allmänheten

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att de strategiska bullerkartor som de har utarbetat och i förekommande fall godkänt och de handlingsplaner som de har upprättat görs tillgängliga och sprids till allmänheten i överensstämmelse med relevant gemenskapslagstiftning, särskilt rådets direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt att ta del av miljöinformation(13), och i enlighet med bilagorna IV och V i detta direktiv, bland annat genom tillgänglig informationsteknik.

2. Denna information skall vara tydlig, begriplig och tillgänglig. Det skall ges en sammanfattning av de viktigaste punkterna.

Artikel 10

Medlemstaternas och kommissionens insamling och offentliggörande av uppgifter

1. Senast den 18 januari 2004 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport som innehåller en översyn av de befintliga gemenskapsåtgärderna när det gäller källor till omgivningsbuller.

2. Medlemsstaterna skall se till att den information från strategiska bullerkartor och de sammanfattningar av handlingsplanerna som avses i bilaga VI sänds till kommissionen inom sex månader efter de tidpunkter som anges i artikel 7 respektive artikel 8.

3. Kommissionen skall upprätta en databas med uppgifter om strategiska bullerkartor för att underlätta sammanställningen av den rapport som avses i artikel 11 och andra tekniska skrifter och informationsskrifter.

4. Vart femte år skall kommissionen offentliggöra en sammanfattning av uppgifterna från strategiska bullerkartor och handlingsplaner. Den första rapporten skall läggas fram senast den 18 juli 2009.

Artikel 11

Översyn och rapportering

1. Kommissionen skall senast den 18 juli 2009 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om direktivets genomförande.

2. Rapporten skall särskilt innehålla en bedömning av behovet av ytterligare gemenskapsåtgärder för omgivningsbuller och i förekommande fall förslag till genomförandestrategier när det gäller

a) mål på lång och medellång sikt för att minska antalet personer som påverkas skadligt av omgivningsbuller, med särskild hänsyn till olika klimat och kulturer,

b) kompletterande åtgärder för att minska omgivningsbuller från särskilda källor, särskilt utrustning som används utomhus, transportmedel och transportinfrastruktur och vissa typer av industriverksamhet, som bygger på de åtgärder som redan genomförts eller som är under diskussion inför antagande,

c) skydd av tysta områden på landsbygden.

3. Rapporterna skall innehålla en översyn av kvaliteten på den akustiska omgivningen i gemenskapen på grundval av de uppgifter som avses i artikel 10 och med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och annan relevant information. Minskningen av de skadliga effekterna och kostnadsnyttoförhållandet skall vara de viktigaste kriterierna för valet av strategier och åtgärder.

4. När kommissionen har fått den första uppsättningen av strategiska bullerkartor skall den överväga

- om det är möjligt att göra sådana mätningar på 1,5 meters höjd som avses i punkt 1 i bilaga I när det gäller områden för envåningshus,

- den lägre gränsen för det uppskattade antalet människor som utsätts för olika intervall av Lden och Lnight i bilaga VI.

5. Rapporten skall ses över vart femte år eller oftare vid behov. Den skall innehålla en bedömning av genomförandet av detta direktiv.

6. Rapporten skall vid behov åtföljas av förslag till ändring av detta direktiv.

Artikel 12

Anpassning

Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.2 anpassa punkt 3 i bilaga I samt bilaga II och bilaga III till detta direktiv till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 13

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 18 i direktiv 2000/14/EG.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 14

Överföring

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 18 juli 2004. De skall underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 16

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 25 juni 2002.

På Europaparlamentets vägnar

P. Cox

Ordförande

På rådets vägnar

J. Matas I Palou

Ordförande

(1) EGT C 337 E, 28.11.2000, s. 251.

(2) EGT C 116, 20.4.2001, s. 48.

(3) EGT C 148, 18.5.2001, s. 7.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 14 december 2000 (EGT C 232, 17.8.2001, s. 305), rådets gemensamma ståndpunkt av den 7 juni 2001 (EGT C 297, 23.10.2001, s. 49) och Europaparlamentets beslut av den 3 oktober 2001 (EGT C 87 E, 11.4.2002, s. 118). Europaparlamentets beslut av den 15 maj 2002 och rådets beslut av den 21 maj 2002.

(5) EGT C 200, 30.6.1997, s. 28.

(6) EGT L 42, 23.2.1970, s. 16. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 1999/101/EG (EGT L 334, 28.12.1999, s. 41).

(7) EGT L 105, 28.4.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/54/EG (EGT L 277, 10.10.1997, s. 24).

(8) EGT L 18, 24.1.1980, s. 26. Direktivet senast ändrat genom direktiv 83/206/EEG (EGT L 117, 4.5.1983, s. 15).

(9) EGT L 225, 10.8.1992, s. 72. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2000/7/EG (EGT L 106, 3.5.2000, s. 1).

(10) EGT L 162, 3.7.2000, s. 1.

(11) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(12) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

(13) EGT L 158, 23.6.1990, s. 56.

BILAGA I

BULLERMÅTT

som avses i artikel 5

1. Definition av dag-kväll-natt-nivå Lden

Dag-kväll-natt-nivån Lden i decibel (dB) definieras av följande formel:

>PIC FILE= "L_2002189SV.001802.TIF">

där

- Lday är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga dagsperioder,

- Levening är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga kvällsperioder,

- Lnight är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga nattperioder,

där

- dagen har 12 timmar, kvällen 4 timmar och natten 8 timmar; medlemsstaterna kan förkorta kvällsperioden 1 eller 2 timmar och förlänga dag- och/eller nattperioden i motsvarande grad under förutsättning att detta val är samma för samtliga källor och att de informerar kommissionen om den systematiska differensen i förhållande till standardalternativet,

- tidpunkten för dagens början (och därmed också för kvällens och nattens början) skall väljas av varje enskild medlemsstat (detta val skall i så fall gälla för allt buller, oberoende av källa), varvid standardtidsintervallen är kl. 07.00-19.00, 19.00-23.00 och 23.00-07.00 lokal tid,

- ett år är det berörda året i fråga om bulleremission och ett genomsnittligt år i fråga om meteorologiska förhållanden,

och där

- det infallande ljudet beaktas, dvs. buller som reflekteras från fasaden på den bostad som berörs skall inte räknas med (som allmän regel innebär detta en korrigering med 3 dB vid mätning).

Höjden för bedömningspunkten för Lden beror på tillämpningen enligt följande:

- Vid beräkning för strategisk bullerkartläggning av bullerexponering i och kring byggnader skall bedömningspunkterna väljas på en höjd av 4,0 ± 0,2 m (3,8-4,2 m) över marken och vid den mest exponerade fasaden; för detta syfte är den yttervägg som vetter mot och befinner sig närmast den specifika bullerkällan den mest exponerade fasaden (för andra syften kan andra val göras).

- Vid mätning för strategisk bullerkartläggning i samband med bullerexponering i och nära byggnader får andra höjder väljas, men de får aldrig vara mindre än 1,5 m över marken och resultaten bör korrigeras i överensstämmelse med en motsvarande höjd på 4 m.

- För andra ändamål, till exempel akustisk planering eller bullerzonsindelning, kan andra höjder väljas, men bedömningspunkterna skall aldrig vara lägre än 1,5 m över marken, till exempel för följande:

- Landsbygdsområden med envåningshus.

- Utformning av lokala åtgärder för att minska bullereffekterna i vissa bostäder.

- Detaljerad bullerkartläggning av ett begränsat område, med angivelse av enskilda bostäders bullerexponering.

2. Definition av bullermått för natt

Nattbullermåttet Lnight är den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån enligt definition i ISO 1996-2: 1987, fastställd över ett års samtliga nattperioder,

där

- natten är 8 timmar lång enligt definitionen i punkt 1,

- ett år, enligt definitionen i punkt 1, är det berörda året i fråga om bulleremission och ett genomsnittligt år i fråga om meteorologiska förhållanden,

- det infallande ljudet beaktas, i enlighet med vad som fastställs i punkt 1,

- bedömningspunkten är samma som för Lden.

3. Ytterligare bullermått

I en del fall kan det utöver Lden och Lnight och i förekommande fall Lday och Levening vara fördelaktigt att använda särskilda bullermått och tillhörande gränsvärden. Nedan ges några exempel:

- Om den berörda bullerkällan endast är aktiv under en liten del av tiden (t.ex. mindre än 20 % av tiden för de sammanlagda dags-, kvälls- eller nattperioderna under ett år).

- Om det under en eller flera perioder i genomsnitt uppträder mycket få bullerincidenter (t.ex. färre än en bullerincident per timme, varvid en bullerincident kan definieras som buller som varar kortare tid än fem minuter; bullret från ett passerande tåg eller flygplan är exempel på detta).

- Om bullret har en stor andel låga frekvenser.

- Lamax eller ljudexponeringsnivå för skydd under nattperioden vid bullertoppar.

- För extra skydd under veckoslut eller en bestämd del av året.

- För extra skydd under dagperioden.

- För extra skydd under kvällsperioden.

- När buller från flera olika källor kombineras.

- För tysta områden på landsbygden.

- Om bullret uppvisar starkt framträdande tonelement.

- Om bullret har en impulsartad karaktär.

BILAGA II

BEDÖMNINGSMETODER FÖR BULLERMÅTT

som avses i artikel 6

1. Inledning

Värdena på Lden och Lnight kan bestämmas antingen genom beräkning eller mätning (vid bedömningspunkten). För prognoser är endast beräkning möjlig.

I punkterna 2 och 3 redogörs för preliminära beräknings- och mätmetoder.

2. Tillfälliga beräkningsmetoder för Lden och Lnight

2.1 Anpassning av befintliga nationella beräkningsmetoder

De medlemsstater som redan har nationella metoder för att fastställa långtidsmått kan använda dessa metoder, förutsatt att de är anpassade till den definition av mått som anges i bilaga I. För de flesta nationella metoderna innebär detta att kvällstid måste införas som en separat period och att årsgenomsnitt måste införas. Vissa befintliga metoder måste dessutom anpassas så att reflektion från fasader inte tas med, samt vid införande av nattperiod och/eller fastställande av en annan bedömningspunkt.

Fastställande av årsgenomsnittet kräver extra uppmärksamhet. Variationer i bulleremissioner och bulleröverföring kan bidra till fluktuationer under året.

2.2 Rekommenderade tillfälliga beräkningsmetoder

Medlemsstater som inte har egna, nationella beräkningsmetoder eller som vill byta till en annan beräkningsmetod rekommenderas följande metoder:

För INDUSTRIBULLER: ISO 9613-2: "Akustik - Dämpning av ljud under utbredning utomhus - Del 2: Allmän beräkningsmetod".

Lämpliga bullerdata (in-data) för denna metod kan erhållas genom mätning med hjälp av någon av följande metoder:

- ISO 8297: 1994 "Akustik - Bestämning av ljudeffektnivå från industrianläggningar för bedömning av omgivningsbuller - Teknisk metod".

- EN ISO 3744: 1995 "Akustik - Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck - Teknisk metod för frifältsförhållanden över en reflekterande yta".

- EN ISO 3746: 1995 "Akustik - Bestämning av ljudeffektnivåer för bullerkällor med användning av ljudtryck - Överslagsmetod på omslutande yta över en reflekterande yta".

För FLYGPLANSBULLER: ECAC. CEAC dok. 29 "Report on Standard Method of Computing Noise Contours around Civil Airports", 1997. Bland de olika tillvägagångssätten för att modellera flygvägar skall den segmenteringsteknik som avses i avsnitt 7.5 i ECAC.CEAC dok. 29 tillämpas.

För VÄGTRAFIKBULLER: Den franska nationella beräkningsmetoden "NMPB-routes-96 (SETRA-CERTU-LCPC-CSTB)", som det hänvisas till i "Arrêté du 5 mai 1995 relatif au bruit des infrastructures routières, Journal Officiel du 10 mai 1995, article 6" samt i den franska standarden "XPS 31-133". Vad gäller bullerdata (in-data) hänvisas det i dessa dokument till "Guide du bruit des transports terrestres, fascicule prévision des niveaux sonores, CETUR 1980".

För JÄRNVÄGSBULLER: Den nationella nederländska beräkningsmetoden, som offentliggjorts i "Reken- en Meetvoorschrift Railverkeerslawaai '96, Ministerie Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer, 20 november 1996".

Metoderna skall anpassas till definitionerna av Lden och Lnight. Senast den 1 juli 2003 skall kommissionen offentliggöra riktlinjer, i enlighet med artikel 13.2, om de reviderade metoderna samt fastställa utsläppsdata för flygplans-, vägtrafik- och järnvägsbuller, utifrån tillgängliga uppgifter.

3. Tillfälliga mätmetoder för Lden och Lnight

Om en medlemsstat önskar använda sin egen officiella mätmetod, skall metoden anpassas i överensstämmelse med definitionerna av måtten i bilaga I och principerna för genomsnittliga långtidsmätningar enligt ISO 1996-2: 1987 och ISO 1996-1: 1982.

I de medlemsstater där det inte förekommer några mätmetoder, eller där man föredrar att tillämpa en annan metod, kan metoder fastställas på grundval av definitionen av måttet och de principer som anges i ISO 1996-2: 1987 och ISO 1996-1: 1982.

Mätuppgifter som erhållits framför en fasad eller en annan reflekterande del skall korrigeras så att den andel som reflekteras från fasaden eller delen utesluts (som allmän regel innebär detta en korrigering med 3 dB vid mätning).

BILAGA III

BEDÖMNINGSMETODER FÖR HÄLSOEFFEKTER

som avses i artikel 6.3

Dos-effekt-samband bör användas för att bedöma inverkan av buller på befolkningen. De dos-effekt-samband som införs genom framtida revideringar av denna bilaga i överensstämmelse med artikel 13.2 kommer bland annat att gälla följande:

- Sambandet mellan störning och Lden beträffande väg-, järnvägs- och flygtrafikbuller samt industribuller.

- Sambandet mellan sömnstörning och Lnight beträffande väg-, järnvägs- och flygtrafikbuller samt industribuller.

Vid behov kan specifika dos-effekt-samband läggas fram för följande:

- Bostäder med särskild bullerisolering enligt definitionen i bilaga VI.

- Bostäder med tyst fasad enligt definitionen i bilaga VI.

- Olika klimat/olika kulturer.

- Sårbara befolkningsgrupper.

- Tonalt industribuller.

- Industribuller av impulskaraktär och andra speciella fall.

BILAGA IV

MINIMIKRAV FÖR STRATEGISK BULLERKARTLÄGGNING

som avses i artikel 7

1. En strategisk bullerkarta är en presentation av uppgifter om någon av följande aspekter:

- En nuvarande, tidigare eller förutsedd bullersituation, i form av ett bullermått.

- Överskridandet av ett gränsvärde.

- Det beräknade antalet bostäder, skolor och sjukhus i ett visst område som utsätts för vissa fastställda bullervärden.

- Det beräknade antalet personer som befinner sig i ett område som utsätts för buller.

2. Strategiska bullerkartor kan presenteras för allmänheten på följande sätt:

- Som grafiska tabeller.

- Som sifferuppgifter i tabeller.

- Som sifferuppgifter i elektronisk form.

3. Strategiska bullerkartor för tätbebyggelse skall särskilt betona buller från följande:

- Vägtrafik.

- Järnvägstrafik.

- Flygplatser.

- Områden med industriell verksamhet inklusive hamnar.

4. Strategisk bullerkartläggning har följande syften:

- De skall utgöra grunden för de uppgifter som skall lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 10.2 och bilaga VI.

- De skall utgöra en informationskälla för allmänheten i enlighet med artikel 9.

- De skall utgöra grunden för handlingsplaner i enlighet med artikel 8.

För vart och ett av dessa tillämpningsområden krävs olika typer av strategiska bullerkartor.

5. Minimikraven för de strategiska bullerkartor som avser uppgifter som skall lämnas till kommissionen anges i punkterna 1.5, 1.6, 2.5, 2.6 och 2.7 i bilaga VI.

6. För information till allmänheten i enlighet med artikel 9 samt för utarbetandet av handlingsplaner i enlighet med artikel 8 krävs kompletterande uppgifter som är mer detaljerade, såsom:

- Grafiska framställningar.

- Kartor som visar överskridandet av gränsvärden.

- Differenskartor som visar dagens situation i jämförelse med olika möjliga framtida situationer.

- Kartor som visar bullervärdena på en annan höjd än 4 m i förekommande fall.

Medlemsstaterna kan införa bestämmelser om sådana bullerkartors typ och format.

7. Strategiska bullerkartor för lokalt eller nationellt bruk måste utarbetas för bedömningshöjden 4 m och de intervall på 5 dB för Lden och Lnight som fastställs i bilaga VI.

8. För tätbebyggelse måste separata strategiska bullerkartor utarbetas för buller från väg-, järnvägs- och flygtrafik samt från industrikällor. Kartor för andra källor kan läggas till.

9. Kommissionen kan komma att utarbeta riktlinjer med ytterligare vägledning i fråga om bullerkartor, bullerkartläggning och programvara för bullerkartläggning i överensstämmelse med artikel 13.2.

BILAGA V

MINIMIKRAV FÖR HANDLINGSPLANER

som avses i artikel 8

1. Handlingsplanerna skall minst omfatta följande:

- En beskrivning av tätbebyggelsen, de större vägarna, större järnvägslinjerna eller större flygplatserna med beaktande av andra bullerkällor.

- Ansvarig myndighet.

- Det rättsliga sammanhanget.

- Befintliga gränsvärden i enlighet med artikel 5.

- En sammanfattning av resultaten av bullerkartläggningen.

- En uppskattning av det antal personer som beräknas var utsatta för buller och identifiering av problem och situationer som behöver förbättras.

- En förteckning över de samråd med allmänheten som anordnas i överensstämmelse med artikel 8.7.

- Bullerminskande åtgärder som redan vidtagits eller planeras.

- Åtgärder som de behöriga myndigheterna har för avsikt att vidta under de kommande fem åren, inbegripet åtgärder för att bevara tysta områden.

- Långsiktig strategi.

- Uppgifter om finansieringen (om sådana finns): budgetar, kostnadseffektivitetsanalys och kostnadsnyttoanalys.

- Planerade åtgärder för utvärdering av handlingsplanens genomförande och resultat.

2. Åtgärder som de behöriga myndigheterna ämnar vidta inom ramen för sina befogenheter kan till exempel omfatta följande:

- Trafikplanering.

- Fysisk planering.

- Tekniska åtgärder vid bullerkällor.

- Val av tystare källor.

- Minskning av bulleröverföringen.

- Lagstiftningsåtgärder eller ekonomiska åtgärder eller incitament.

3. Handlingsplanerna bör innehålla uppskattningar i fråga om minskat antal personer som påverkas (besvärade, med sömnstörningar eller annat).

4. Kommissionen kan komma att utarbeta riktlinjer med ytterligare vägledning i fråga om handlingsplanerna i överensstämmelse med artikel 13.2.

BILAGA VI

UPPGIFTER SOM SKALL SÄNDAS TILL KOMMISSIONEN

och som avses i artikel 10

Följande uppgifter skall lämnas till kommissionen:

1. För tätbebyggelse

1.1 En kortfattad beskrivning av tätbebyggelsen: belägenhet, storlek, antal invånare.

1.2 Ansvarig myndighet.

1.3 Genomförda och pågående program för bullerbekämpning.

1.4 Beräknings- eller mätmetoder som tillämpats.

1.5 Beräknat antal människor (i hundratal) som bor i de bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av Lden-värden i dB på en höjd av 4 m över marken vid den mest exponerade fasaden: 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, > 75, separat för buller från väg-, järnvägs- och flygtrafik samt från industrikällor. Siffrorna skall avrundas till närmaste hundratal människor (t.ex.: 5200 = mellan 5150 och 5249; 100 = mellan 50 och 149; 0 = färre än 50).

När det är lämpligt och uppgifter finns bör det dessutom anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med följande egenskaper:

- Särskild isolering mot bullret i fråga, vilket innebär särskild isolering av en byggnad mot en eller flera typer av omgivningsbuller, i kombination med ventilations- eller luftkonditioneringsanläggningar som garanterar ett gott skydd mot omgivningsbuller.

- En tyst fasad, vilket innebär en fasad på en bostad där Lden -värdet på fyra meters höjd ovanför marken och två meter framför fasaden för en specifik bullerkälla är mer än 20 dB lägre än vid den fasad som har det högsta Lden-värdet.

Det måste även anges hur större vägar, större järnvägslinjer och större flygplatser, enligt definitionen i artikel 3 i detta direktiv, bidrar till bullersituationen.

1.6 Det beräknade sammanlagda antalet människor (i hundratal) som bor i de bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av Lnight-värden i dB på en höjd av 4 m över marken vid den mest exponerade fasaden: 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, > 70, separat för buller från väg-, järnvägs- och flygtrafik samt från industrikällor. Dessa uppgifter kan också bedömas för intervallet 45-49 före det datum som anges i artikel 11.1

När det är lämpligt och uppgifter finns bör det dessutom anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med följande egenskaper:

- Särskild isolering mot bullret i fråga enligt definitionen i punkt 1.5.

- En tyst fasad enligt definitionen i punkt 1.5.

Det skall även anges hur större vägar, större järnvägslinjer och större flygplatser bidrar till bullersituationen.

1.7 Vid grafisk framställning skall de strategiska kartorna åtminstone visa gränslinjerna för 60, 65, 70 och 75 dB.

1.8 En sammanfattning av handlingsplanen, med en redogörelse för alla de relevanta aspekter som avses i bilaga V. Denna sammanfattning skall inte vara längre än tio sidor.

2. För större vägar, större järnvägslinjer och större flygplatser

2.1 En allmän beskrivning av vägarna, järnvägslinjerna eller flygplatserna: belägenhet, storlek och trafikflödesdata.

2.2 En redogörelse för omgivningen: tätbebyggelse, samhällen, landsbygd eller liknande, uppgifter om markanvändningen, andra viktigare bullerkällor.

2.3 Genomförda och pågående program för bullerbekämpning.

2.4 Beräknings- eller mätmetoder som tillämpats.

2.5 Det beräknade sammanlagda antalet människor (i hundratal) utanför tätbebyggelse som bor i bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av Lden-värden i dB på en höjd av 4 m över marken och vid den mest exponerade fasaden: 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, > 75.

När det är lämpligt och uppgifter finns bör det dessutom anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med

- särskild isolering mot bullret i fråga enligt definitionen i punkt 1.5,

- en tyst fasad enligt definitionen i punkt 1.5.

2.6 Det beräknade sammanlagda antalet människor (i hundratal) utanför tätbebyggelse som bor i bostäder som utsätts för vart och ett av följande intervall av Lnight-värden i dB på en höjd av 4 m över marken vid den mest exponerade fasaden: 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, > 70. Dessa uppgifter kan också bedömas för intervallet 45-49 före det datum som anges i artikel 11.1

När det är lämpligt och uppgifter finns bör det dessutom anges hur många personer i dessa olika kategorier som bor i bostäder med

- Särskild isolering mot bullret i fråga enligt definitionen i punkt 1.5.

- En tyst fasad enligt definitionen i punkt 1.5.

2.7 Den sammanlagda areal (i km2) som utsätts för Lden-värden över 55, 65 respektive 75 dB. Dessutom skall det beräknade sammanlagda antalet bostäder (i hundratal) och människor (i hundratal) som befinner sig respektive bor i vart och ett av dessa områden anges. Dessa siffror skall inbegripa tätbebyggelse.

Gränslinjerna för de områden som utsätts för bullernivåer på 55 respektive 65 dB skall även visas på en eller flera kartor, där det dessutom skall anges var samhällen, städer och tätbebyggelser är belägna inom dessa gränslinjer.

2.8 En sammanfattning av handlingsplanen där alla relevanta aspekter enligt bilaga V skall ingå. Denna sammanfattning skall inte vara längre än tio sidor.

3. Riktlinjer

Kommissionen kan utarbeta riktlinjer som ger kompletterande vägledning om hur dessa uppgifter skall presenteras i överensstämmelse med artikel 13.2.

Kommissionens förklaring

i förlikningskommittén om direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller

Kommissionens beaktar den text som medlemmarna i förlikningskommittén för Europaparlamentet och rådet kommit överens om för artikel 1.2 i direktivet om omgivningsbuller.

Kommissionen anser att lagförslag i syfte att minska buller från alla större källor bör grundas på entydiga fakta som stöder förslagen. Detta överensstämmer med vad som sägs i sjätte miljöhandlingsprogrammet (KOM(2001) 31), som antagits av Europaparlamentet och rådet, om att beslut bör fattas mot bakgrund av "ett fullgott kunskapsläge".

De rapporter från medlemsstaterna som enligt direktivet skall sammanställas utgående från harmoniserade bullerindikatorer kommer att vara en viktig faktor i detta sammanhang. Genom att dessa uppgifter blir tillgängliga över hela gemenskapen kommer man att kunna bedöma de tänkbara åtgärdernas inverkan och fördelar på ett korrekt sätt innan förslag till gemenskapslagstiftning läggs fram.

Därför kommer kommissionen, i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, att lägga fram nya lagförslag, och förbehåller den sig rätten att besluta om huruvida och när det är lämpligt att lägga fram sådana förslag.

Detta är förenligt med kommissionens initiativrätt enligt fördraget, medan bestämmelserna i artikel 1.2 om inlämnandet av nya förslag inom en viss tidsfrist förefaller innebära en inskränkning av denna initiativrätt.