Kommissionens beslut

av den 9 april 2002

om det statliga stöd som Tyskland planerar att genomföra till förmån för SKL Motoren- und Systemtechnik GmbH

[delgivet med nr K(2002)1342]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2002/898/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig(1), och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDET

(1) Genom en skrivelse av den 9 april 1998 anmälde Tyskland till kommissionen flera stödåtgärder till förmån för SKL Motoren- und Systemtechnik GmbH (SKL-M) som ingick i en andra omstrukturering av företaget.

(2) I omstruktureringsplanen ingick stödåtgärder som registrerades under nummer NN 56/98. Genom skrivelser av den 23 juni 1998, 2 mars 1999, 28 september 1999, 26 oktober 1999, 15 december 1999 och 28 februari 2000 bad kommissionen Tyskland om ytterligare upplysningar. Tyskland har lämnat ytterligare upplysningar genom skrivelser av den 28 september 1998, 6 januari 1999, 1 april 1999, 10 maj 1999, 29 september 1999, 4 oktober 1999, 19 oktober 1999, 10 februari 2000, 14 februari 2000, 28 februari 2000 och 22 mars 2000. Den 2 mars 2000 mottog kommissionen från Tyskland en ändrad anmälan (überarbeitete Notifizierung).

(3) Genom en skrivelse av den 22 mars 2000 anmälde Tyskland till kommissionen att SKL-M planerade en försäljning av anläggningstillgångar till Motoren- und Turbinen-Union Friedrichshafen GmbH (MTU). Tyskland lämnade ytterligare upplysningar om försäljningsplanen den 13 april 2000 och den 17 maj 2000.

(4) Vid samtal den 11 november 1999 och 7 december 1999 med företrädare för förbundsregeringen, SKL-M och aktieägaren MTU lämnades ytterligare upplysningar.

(5) Genom en skrivelse av den 8 augusti 2000 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende stödåtgärderna och den anmälda försäljningen av anläggningstillgångar. Beslutet har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(6) Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(7) Den 16 oktober 2000, 6 april och 17 oktober 2001 lämnade Tyskland synpunkter på inledandet av förfarandet. Tyskland tog vid detta tillfälle tillbaka sin anmälan av överföringen av tillgångar från SKL-M till MTU (ex N 153/2000).

(8) Den 19 september 2001 beslutade kommissionen enligt artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget(3) ålägga Tyskland att lämna de ytterligare upplysningar som behövdes för att bedöma stödets förenlighet. Kommissionen begärde särskilt att få veta om MTU hade dragit fördel av eller i framtiden kunde dra fördel av det statliga stöd som beviljats SKL-M. Kommissionen uppdrog också åt Tyskland att skicka en kopia av detta beslut till den eventuella stödmottagaren.

(9) Den 9 november 2001 erinrade kommissionen Tyskland om att ifall inga ytterligare upplysningar lämnades måste beslutet enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 659/1999 fattas på grundval av tillgängliga upplysningar.

(10) Tyskland svarade på denna begäran om upplysningar den 23 januari 2002, 26 februari 2002 och 11 mars 2002.

II. BESKRIVNING AV STÖDÅTGÄRDERNA

1. Förhistoria fram till den andra omstruktureringen

(11) SKL-M har sitt säte i Magdeburg, Sachsen-Anhalt. Företaget utvecklar och tillverkar motorer för fartyg och för energisektorn, tillverkar reservdelar och utför underhållsarbete. Sachsen-Anhalt är en stödregion enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

(12) SKL-M tillhörde en grupp av åtta östtyska företag som privatiserades 1994 och tillfördes EFBE Verwaltungs GmbH & Co. Management KG (EFBE), numera Lintra Beteiligungsholding GmbH (Lintra). Omstruktureringsplanen för Lintra betraktades vid slutet av 1996 som misslyckad. I januari 1997 beslutade Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS) fortsätta omstruktureringen av SKL-M med sikte på en senare försäljning.

2. Den andra omstruktureringen

(13) 1997 hade SKL-M ca 295 anställda och en omsättning av 63 miljoner tyska mark. SKL-M är inget SMF enligt kommissionens rekommendation 96/280/EG av den 3 april 1996 om definitionen på små och medelstora företag(4), då de övre gränserna för antalet anställda och finansiella data överskridits under två på varandra följande år.

(14) BvS ansåg inte att en upprepning av den offentliga anbudsinfordran för SKL-M behövdes, då SKL-M:s intresse för en industripartner hade offentliggjorts i flera artiklar i pressen, och alla potentiella industripartner till SKL-M hade kontaktats tidigare. Vid mitten av 1996 var Waukesha Engine Division Dresser Industries Inc/USA (Waukesha) och Motoren- und Turbinen-Union Friedrichshafen GmbH (MTU) de enda intressenterna. MTU, som till 88,35 % ägs av DaimlerChrysler-gruppen, är en av världens största tillverkare av dieselmotorer. Waukesha förklarade sig 1997 inte längre intresserat. MTU kvarstod som enda kandidat med ett förslag till en omstruktureringsplan för SKL-M.

(15) På grund av de ännu olösta problemen i samband med det statliga stödet till Lintra var MTU inte berett att överta SKL-M direkt. BvS och MTU strävade därför efter en övergångslösning (interimistische Übernahme) tills ett slutligt beslut hade fattats om allt statligt stöd som berörde SKL-M.

(16) Den 5 november 1997 överfördes alla aktier i SKL-M från Lintra till BVT Industrie-Beteiligungsgesellschaft Magdeburg mbH (BVT) och Wikom Gesellschaft für Wirtschaftskommunikation und Know-how-Transfer mbH (Wikom) (formellt såldes de för en mark). BVT/Wikom fungerar enbart som förvaltare för BvS och aktieägaren MTU. Sedan dess drivs rörelsen i SKL-M gemensamt av BVT, MTU och BvS.

(17) Därutöver slöts ytterligare tre avtal:

- Ett principavtal mellan MTU, BvS, BVT och SKL-M, enligt vilket MTU får option på förvärv av aktierna i SKL-M. MTU kunde köpa alla aktier för en tysk mark fram till den 1 december 1999 eller till ett "skäligt pris" fram till den 31 december 2001.

- Ett finansieringsavtal mellan BvS, förbundsstaten Sachsen-Anhalt och SKL-M, som i huvudsak reglerar utbetalningen av omstruktureringsstödet. Den viktigaste stödposten var lån till ett belopp av sammanlagt 54,9 miljoner tyska mark för förlustutjämning och investeringar. BvS lovade att dessa lån med förbehåll för kommissionens godkännande eventuellt kunde omvandlas till bidrag.

- Ett samriskavtal mellan MTU och SKL-M, där formerna för det gemensamma utnyttjandet av de båda företagens know-how och för utveckling, tillverkning och försäljning av en ny motortyp regleras. I avtalet fastställs att parternas industriella egendom är likvärdig. Därför behöver ingetdera företaget betala några licensavgifter. Om detta samriskföretag avslutas har MTU dessutom rätt att förvärva all know-how som utvecklats före och under samarbetet till ett pris som skall fastställas på grundval av de budgeterade utvecklingskostnaderna.

3. Omstruktureringsplanen

(18) Det strategiska partnerskapet mellan SKL-M och MTU är centralt i omstruktureringsplanen. Huvudpunkterna i omstruktureringen är: 1) förbättring av produktionsprogrammen (utveckling av nya SKL-M-motorer och konvertering av MTU-dieselmotorer till gasmotorer), 2) modernisering av produktionen, 3) tillgång till MTU:s nät av leverantörer och distributörer och 4) förbättring av produktiviteten och kostnadsstrukturen.

(19) Samarbetet skulle hjälpa SKL-M att modernisera sitt produktionsprogram. En ny serie gas- och dieselmotorer skulle utvecklas och tillverkas tillsammans med MTU. Forskning, utveckling och produktion skulle samordnas för att spara kostnader och förbättra båda parters kompetens. Dessutom skulle på detta sätt de storleksbetingade nackdelarna (för produktutveckling, tillgång till marknaden och uppbyggnad av kundförtroende) kompenseras. SKL-M skulle kunna utnyttja MTU:s system för finansiell förvaltning.

(20) I omstruktureringsplanen antogs en ökning av omsättningen från 63 miljoner mark år 1997 till 152 miljoner mark år 2003. Antalet anställda skulle minskas från 295 till 266 under åren 1997-2003. Man räknade med ett positivt rörelseresultat år 2003.

(21) Tyskland angav de totala kostnaderna för omstruktureringen av SKL-M under tiden 1997-2003 till 266 miljoner tyska mark:

>Plats för tabell>

(22) I investeringskostnaderna ingår en MTU-licens som ger SKL-M rätt att använda MTU-motorer som underlag för utveckling av en ny serie gasmotorer. Dess värde beräknades med ledning av MTU:s FoU-utgifter(5) till 109 miljoner tyska mark.

(23) Enligt Tysklands uppgifter ges offentligt stöd till omstruktureringskostnaderna genom följande åtgärder:

>Plats för tabell>

(24) Enligt uppgift från Tyskland lämnades följande privata tillskott:

>Plats för tabell>

4. Ändring av den ursprungliga omstruktureringsplanen

(25) Den 2 mars 2000 anmälde Tyskland en ändring av den ursprungliga omstruktureringsplanen och meddelade att ett avtal om försäljning av anläggningstillgångar från SKL-M till MTU planerades. Avtalet innebar att MTU skulle överta tillgångar (bl.a. 220 anställda) och löpande skulder från SKL-M till marknadspris. Köpeavtalet undertecknades den 24 mars 2000. I avvaktan på ett positivt beslut från kommissionen flyttades köpeavtalets ikraftträdande (retroaktivt från den 1 januari 2000) fram till den 15 maj 2000. Den 17 maj 2000 meddelade Tyskland kommissionen att fristen hade förlängts till den 25 maj 2000.

5. Marknadsanalys

(26) SKL-M utvecklar och tillverkar motorer för fartyg och energisektorn, tillverkar reservdelar och bedriver underhållstjänst. Produkterna faller inom kategorierna transportutrustning (Nace 17), motorer, generatorer och transformatorer (Nace 31) samt maskiner för framställning och utnyttjande av mekanisk energi (Nace 29).(6) Dessa kan indelas ytterligare i dieselmotorer för fartyg (driv- och hjälpmotorer, kraft- och nödkraftsaggregat för användning ombord) samt gas- och dieselmotorer (för decentraliserade energisystem).

(27) SKL-M har sina huvudsakliga marknader i Tyskland, Europa, Sydostasien och länderna i Mellanöstern. Enligt uppgift från Tyskland har SKL-M i Tyskland en marknadsandel av ca 2 %, och andelen av världsmarknaden understiger 1 %.

(28) Enligt Tyskland finns det överkapacitet på marknaden för dieselmotorer. De etablerade dieselmotortillverkarna tränger också in på marknaden för gasmotorer. Enligt upplysningar från MTU är detta dock en tillväxtmarknad.

(29) Sedan 1993 har SKL-M fortlöpande minskat sin kapacitet och avvecklat en rad produktionsverksamheter för att förbättra kostnadsstrukturen. Dessutom skulle dieselmotorproduktionen (det gamla produktionsprogrammet) skäras ner, under det att produktionen av gasmotorer skulle påbörjas. Dessutom planerades en viss utökning av produktionskapaciteten från 143589 timmar (88 motorer) 1997 till 146082 timmar (239 motorer) 2002.

6. Inledandet av granskningsförfarandet

(30) Genom en skrivelse av den 8 augusti 2000 underrättade kommissionen Tyskland om sitt beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget, eftersom det inte var klart huruvida

- den framlagda omstruktureringsplanen för SKL-M kommer att förverkligas helt,

- stödet inte kommer att leda till oskälig snedvridning av konkurrensen,

- ett partiellt avstående av fordringar och anstånd med återbetalning av en skuld på 12,117 miljoner mark från BvS sida inte till sitt fulla belopp måste betraktas som statligt stöd till 100 %,

- det stödmottagande företaget lämnar ett skäligt eget bidrag, och

- MTU valdes som aktieägare på grundval av ett öppet, genomsynligt och villkorslöst anbudsförfarande och kommit eller i framtiden kommer i åtnjutande av det statliga stöd som beviljats SKL-M.

(31) Dessutom konstaterar kommissionen att SKL-M lämnade in sin konkursansökan den 16 juni 2000. Kommissionen noterar också att MTU har upphävt samarbetsavtalet med SKL-M och att det köpeavtal mellan MTU och SKL-M som undertecknades den 24 mars inte trätt i kraft.

(32) Kommissionen konstaterar vidare att stödet till den första omstruktureringen av SKL-M, som i Lintra-beslutet ansågs vara oförenligt med den gemensamma marknaden, skulle beaktas vid bedömningen av den privata aktieägarens tillskott till omstruktureringskostnaderna(7).

III. KOMMENTARER FRÅN TYSKLAND OCH BERÖRDA PARTER

(33) I sitt svar på inledandet av det formella granskningsförfarandet förklarade Tyskland att det vid den tidpunkt då stödet beviljades hade funnits en omstruktureringsplan som utan oskälig snedvridning av konkurrensen skulle ha återställt den långsiktiga lönsamheten i SKL-M. Tyskland förklarade att aktieägaren skulle ha lämnat ett betydande eget tillskott till kostnaderna för omstruktureringen och framförde synpunkter från SKL-M:s konkursförvaltare, av vilka framgår, att MTU till ett pris av 6,71 miljoner tyska mark har övertagit den know-how som skapats i samarbetet med SKL-M, medan utvecklingskostnaderna uppgick till 12,015 miljoner tyska mark.

(34) Den 5 mars 2002 lade Tyskland fram synpunkter från MTU på inledandet av förfarandet. MTU anser sig ha lämnat det förmånligaste anbudet i ett öppet, genomsynligt och villkorslöst anbudsförfarande. Dessutom anser sig MTU inte ha dragit någon direkt eller indirekt fördel av det stöd som beviljats till SKL-M. Beträffande know-how förklarar MTU att det pris som betalades var marknadsmässigt. Denna uppfattning hävdade MTU också i två skrivelser av den 1 oktober 2001 och 21 november 2001 till BvS. Kopior av dessa skrivelser lämnades till kommissionen den 5 mars 2002.

(35) Tyskland tog dessutom tillbaka sin anmälan av den planerade försäljningen av SKL-M:s tillgångar (ex N 153/2000) med hänvisning till att försäljningen av SKL-M till MTU inte skulle fullföljas, och förklarade att alla beviljade stöd skulle tas upp i SKL-M:s konkursförfarande i den mån detta inte redan gjorts. Av de upplysningar Tyskland lämnat framgår vidare att SKL-M:s konkursförvaltare kommer att avyttra tillgångarna genom ett offentligt anbudsförfarande.

IV. BEDÖMNING AV STÖDET

1. Statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget

(36) Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-domstolarnas etablerade rättspraxis är förutsättningen för påverkan av handeln uppfylld om det mottagande företaget driver en ekonomisk verksamhet där handel mellan medlemsstater ingår.

(37) Kommissionen konstaterar att ett enskilt företag beviljats stöd av statliga medel. Gynnandet består i att företaget inte självt fullt ut behöver bära de kostnader som normalt följer med genomförandet av omstruktureringsplanen. Stödmottagaren - SKL-M - utvecklar och producerar motorer som är föremål för handel inom gemenskapen. Då stödet hotar att snedvrida konkurrensen, faller det under artikel 87.1 EG-fördraget.

(38) Beträffande det stödbelopp som skall bedömas i detta beslut noterar kommissionen att BvS har gått med på att omvandla lån till ett belopp av 54,9 miljoner tyska mark (45,4 miljoner tyska mark + 9,5 miljoner tyska mark) till bidrag under förutsättning av kommissionens medgivande. Dessutom beviljades lånen till ett företag som enligt vad som konstateras i detta beslut befann sig i svårigheter. Det kunde därför förutses att företaget inte skulle kunna betala tillbaka dem. Under dessa omständigheter måste lånen i sin helhet betraktas som stöd.

(39) Å andra sidan ifrågasatte kommissionen i sitt beslut att inleda förfarandet om inte hela beloppet på 12,117 miljoner tyska mark för en partiell avskrivning och anstånd med resterande fordran från BvS skulle betraktas som stöd till omstrukturering av SKL-M i stället för enbart 9 miljoner tyska mark. Tyskland har inte visat att aktieägaren har återbetalat resterande belopp på 3,117 miljoner tyska mark. Alltså har hela beloppet på 12,117 miljoner tyska mark beviljats till ett företag i svårigheter. Beloppet betraktas därför i sin helhet som statligt stöd till omstrukturering av SKL-M.

(40) Följaktligen uppgår det engångsstöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget som skall granskas i detta beslut till 34,26 miljoner euro (67,017 miljoner tyska mark).

(41) Undantag eller befrielse från det principiella förbudet mot stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget kan beviljas enligt artikel 87.2 eller 87.3 i fördraget.

(42) Tyskland har inte hävdat att stödet är förenligt med artikel 87.2 i EG-fördraget. Det står klart att denna artikel inte är tillämplig.

(43) Stödet faller under artikel 87.3 i EG-fördraget, som ger kommissionen möjlighet att bevilja statligt stöd under vissa bestämda omständigheter. Undantag enligt artikel 87.3 b, 87.3 d och 87.3 e har inte yrkats i detta fall och är inte heller aktuellt. Enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget kan kommissionen bevilja statligt stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Denna definition är tillämplig på förbundsstaten Sachsen-Anhalt. I detta fall var dock huvudsyftet med stödet att främja en viss näringsgren och inte den ekonomiska utvecklingen av en region. Därför skall omstruktureringsstödet i den framlagda omstruktureringsplanen bedömas enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget och inte enligt artikel 87.3 a.

2. Omstruktureringsstöd till SKL-M

(44) I gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter(8) (riktlinjerna) har kommissionen utförligt redogjort för kriterierna för bedömning av stöd till omstrukturering av företag.

(45) Typiska symtom på ett företag i svårigheter är enligt punkt 2.1 i riktlinjerna en vikande lönsamhet eller ökande förluster, minskande omsättning, minskande kassaflöde och ett lågt bokfört nettovärde. Kommissionen konstaterar att SKL-M sedan privatiseringen år 1994 gått med förlust. Svårigheterna visade sig när stödet beviljades och omstruktureringsplanen utarbetades år 1997. År 1999 uppgick förlusterna till 28 miljoner tyska mark. Därför betraktas företaget som ett företag i svårigheter.

(46) I sitt beslut att inleda det formella granskningsförfarandet noterade kommissionen att av det totala offentliga stödet till omstruktureringskostnader hade 12,233 miljoner tyska mark beviljats enligt godkända stödordningar. Åtgärderna ligger inom stödordningarnas maximigränser och villkor. Detta stöd skall därför i denna fas anses vara befintligt stöd enligt artikel 1b ii i förordning (EG) nr 659/1999. Dess förenlighet skall följaktligen inte bedömas av kommissionen i detta beslut, men det skall beaktas vid bedömningen av stödets proportionalitet enligt punkt 3.2.2 iii i riktlinjerna.

2.1 Återställande av lönsamheten

(47) Beviljande av omstruktureringsstöd kräver en utförlig omstruktureringsplan som syftar till att återställa företagets långsiktiga lönsamhet och livskraft inom rimlig tid på grundval av realistiska antaganden om dess framtida driftsförhållanden.

(48) När kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet framhöll den att huvudpunkten i den framlagda omstruktureringsplanen var samarbetet mellan MTU och SKL-M, och att SKL-M skulle kunna återfå sin långsiktiga lönsamhet om planen genomfördes helt. Då det emellertid visade sig att MTU tydligen inte var berett att överta SKL-M ifrågasatte kommissionen om omstruktureringsplanen skulle genomföras helt och om den byggde på realistiska antaganden.

(49) Av lämnade upplysningar framgår att aktieägaren MTU inte vid något tillfälle klart förklarat sig beredd att överta SKL-M. Det avtal som undertecknades i november 1997 innebar endast att MTU fick option på SKL-M:s aktier. Samtidigt begärde de tyska myndigheterna inget bindande löfte från MTU, medan de beviljade SKL-M det olagliga stödet. Dessutom engagerade sig MTU varken finansiellt eller på annat sätt i omstruktureringsplanen som planerat, vilket hade varit nödvändigt för att återställa SKL-M:s långsiktiga lönsamhet. Detta har lett till ständiga förluster för SKL-M sedan 1997. Kommissionen anser därför inte att omstruktureringsplanen byggde på realistiska antaganden och därmed var ägnad att återställa företagets långsiktiga livskraft.

(50) Kommissionens tvivel förstärks ytterligare av att MTU drog sig ur samarbetsavtalet med SKL-M. Inte heller det avtal om köp av SKL-M:s tillgångar som slöts med SKL-M trädde i kraft. SKL-M hade plötsligt ingen som ville investera i företaget. I september 2000 inleddes konkursförfarandet mot SKL-M.

2.2 Ingen oskälig snedvridning av konkurrensen

(51) Som en del av omstruktureringen måste åtgärder vidtas för att så långt möjligt kompensera negativa effekter på konkurrenter, då stödet eljest strider mot gemenskapens intresse och inte kan undantas enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(52) Detta innebär att omstruktureringsplanen för ett företag som verkar på en marknad i gemenskapen, där en objektiv bedömning av tillgång och efterfrågan visar att det finns strukturell överkapacitet, måste ge ett tillskott som är proportionellt mot stödet till omstrukturering av den berörda näringsgrenen i form av en oåterkallelig minskning eller nedläggning av kapacitet. Om det inte finns någon strukturell överkapacitet kräver kommissionen normalt ingen kapacitetsminskning som motprestation för stödet. Det måste emellertid stå klart att stödet inte används så att mottagaren får möjlighet att öka produktionskapaciteten under genomförandet av omstruktureringsplanen, om detta inte krävs för företagets överlevnad. En sådan undantagssituation måste dock uttryckligt hävdas och motiveras.

(53) De marknader där SKL-M verkar befinner sig för närvarande i en brytningsperiod. Enligt uppgift från Tyskland finns det överkapacitet på marknaden för dieselmotorer, medan däremot marknaden för gasmotorer i allmänhet ännu inte anses ha nått sin kulmen.

(54) Enligt den framlagda omstruktureringsplanen skulle SKL-M öka sin produktion av gasmotorer. Även produktionskapaciteten skulle byggas ut något. Tyskland förklarade SKL-M:s produktionsökning med förbättrade provbänkar, som tidigare hade varit en flaskhals.

(55) Tyskland har dock varken hänvisat till att SKL-M skulle kunna överleva med endast en liten kapacitetshöjning eller lagt fram någon objektiv analys av tillgång och efterfrågan på marknaden för gasmotorer. Kommissionen kan därför inte anse det som motiverat att avvika från principen om en skälig kapacitetsminskning. Omstruktureringsplanen verkar följaktligen inte ha innehållit tillräckliga åtgärder för att kompensera eventuella negativa effekter på konkurrenterna.

2.3 Proportionaliteten mot omstruktureringens kostnader och nytta

(56) Stödets omfattning och intensitet måste begränsas till ett minimum som krävs för omstruktureringen och stå i proportion till den nytta som kan förväntas för gemenskapen. Därför måste aktieägarna skjuta till förhållandevis betydande egna medel till omstruktureringskostnaderna.

(57) Kommissionen betvivlade vidare att aktieägaren i någon högre grad skulle medverka till omstruktureringskostnaderna. Merparten av denna medverkan skulle nämligen ske genom avstående av licensavgifter som ingick i ett samarbets- och licensutbytesavtal med SKL-M, och vars värde angavs till 109 miljoner tyska mark. Avtalet innebar dock uttryckligen att respektive parters industriella egendom var likvärdig, och att därför inga licensavgifter uppkom. Kommissionen ifrågasatte därför om MTU:s avstående från licensavgifter kunde ses som någon medverkan från stödmottagarna till omstruktureringskostnaderna.

(58) Dessutom ifrågasatte kommissionen om SKL-M skulle kunna tillgodogöra sig övriga aktieägartillskott, då MTU inte klart hade åtagit sig att förvärva SKL-M:s aktier eller ta över företaget genom att tillgångarna överfördes. Det enda konkreta aktieägartillskottet hittills är en provbänk för motorer, vars värde uppges till 1,2 miljoner tyska mark.

(59) Då det rådde ovisshet om aktieägaren medverkat till omstruktureringskostnaderna med egna medel, kunde kommissionen inte fastställa det totala beloppet för dessa. Utan kännedom om de totala kostnaderna kan det dessutom inte fastställas om det förmenta aktieägartillskottet kan anses vara "betydande" i riktlinjernas mening.

(60) I sitt svar på beslutet att inleda förfarandet står Tyskland fast vid sin uppfattning att värdet av de egendomsrätter MTU överlåtit skall anses vara aktieägartillskott.

(61) Kommissionen konstaterar att licensavtalet mellan MTU och SKL-M är ett licensavtal som bygger på ömsesidighet, där båda parter ställer sin industriella egendom till förfogande för den andra parten. Dessutom stipulerar avtalet uttryckligen att de båda parternas industriella egendom har samma värde, och därför blir inga licensavgifter aktuella (avsnitt 4 i avtalet). Vidare innehåller avtalet ännu en bestämmelse enligt vilken MTU får tillgodogöra sig know-how när avtalet löper ut. Kommissionen kan därför inte anse att aktieägaren i någon betydande grad medverkat till omstruktureringskostnaderna genom att överlåta licenser till SKL-M.

(62) Även kommissionens övriga tvivel med avseende på aktieägartillskottet har visat sig vara motiverade vid granskningsförfarandet. En betydande del av det utlovade aktieägartillskottet har av allt att döma inte lämnats. Då MTU inte övertar SKL-M:s aktier eller tillgångar är det högst tveksamt om ännu utestående tillskott kommer att lämnas.

(63) När det formella granskningsförfarandet inleddes, fastställde kommissionen dessutom att det stöd som beviljades till SKL-M år 1997 genom Lintra skulle bedömas som en del av stödärende C 41/99, Lintra Beteiligungsholding GmbH. I det här ärendet skall beloppet emellertid prövas vid bedömning av aktieägartillskottet till omstruktureringskostnaderna.

(64) Den 28 mars 2001 fattade kommissionen med avseende på det till Lintra och dess dotterbolag beviljade stödet ett beslut som innebar partiellt avslag. Tyskland anmodades kräva återbetalning från Lintra och dess dotterbolag av 34,978 miljoner tyska mark. För SKL-M:s del uppgår det olagligt utbetalade stödet till 8,41 miljoner tyska mark.

(65) Tyskland har inte lämnat några upplysningar huruvida detta belopp skulle beaktas vid prövning av frågan om stödet är begränsat till ett nödvändigt minimum och om stödmottagaren lämnat något väsentligt tillskott till omstruktureringsplanen (av egna medel). Tyskland meddelade dock att alla stöd till förmån för SKL-M skulle bokföras som fordringar i det konkursförfarande mot SKL-M som inleddes den 1 september 2000, om detta inte redan gjorts.

(66) Det enda aktieägartillskott som faktiskt lämnats är alltså provbänken, som uppges vara värd 1,2 miljoner tyska mark. De statliga åtgärderna inom ramen för den andra omstruktureringen uppgår till 87,6 miljoner tyska mark. I detta belopp ingår det stöd på 8,41 miljoner tyska mark som förklarats oförenligt med den gemensamma marknaden och som skall krävas tillbaka i anslutning till Lintra-beslutet, samt det belopp på 12,23 miljoner tyska mark som beviljats enligt tidigare godkända stödordningar. Stödet kan alltså inte anses stå i proportion till kostnaderna och nyttan av omstruktureringen.

(67) Kommissionen kan därför inte finna att detta kriterium i riktlinjerna är uppfyllt.

3. Stöd till aktieägaren MTU

(68) Kommissionen betvivlade att aktieägaren MTU valts ut enligt ett förfarande som kunde jämföras med en öppen anbudsinfordran. För kommissionen var det därför oklart om MTU hade tillgodogjort sig eller skulle tillgodogöra sig det omstruktureringsstöd som beviljats till SKL-M på tre olika sätt: direkt, genom samriskavtalet eller genom den planerade överföringen av tillgångar respektive köp av företagets aktier.

(69) På frågan om stödet står i samband med den överföring av tillgångar eller det aktieköp som planerades, svarade Tyskland att MTU hade beslutat avstå från att överta aktier eller tillgångar från SKL-M. Tyskland tog därför tillbaka sin anmälan om överföring av tillgångar.

(70) Enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 659/1999 får en medlemsstat återkalla en anmälan om det sker i god tid innan kommissionen har fattat beslut i frågan. Om ett formellt granskningsförfarande redan har inletts, skall den avsluta detta.

(71) Då Tyskland har återkallat sin anmälan, avslutar kommissionen enligt artikel 88.2 i EG-fördraget det formella granskningsförfarandet med avseende på överföringen av tillgångar från SKL-M till MTU och frågan huruvida det finns någon stödkomponent i överlåtelsepriset.

(72) När det gäller det förfarande som ligger till grund för att MTU valts ut som aktieägare, konstaterar kommissionen på grundval av tillgängliga uppgifter att BvS hade kontaktat potentiella industripartner för SKL-M innan samarbetsavtalet slöts mellan SKL-M och MTU i november 1997. SKL-M avyttrades dock inte genast till MTU, utan MTU erbjöds leda SKL-M tillsammans med BvS och BVT så länge SKL-M fick statligt stöd. MTU fick också möjlighet att förvärva SKL-M:s aktier vid en senare tidpunkt på förmånliga villkor (se punkt 16). Kommissionen är därför av den uppfattningen att det valda förfarandet inte var någon öppen anbudsinfordran.

(73) I sitt svar på inledandet av förfarandet vidarebefordrade Tyskland upplysningar från MTU, av vilka framgick att det inte fanns något system för koncentration av likvida medel (Cash-Concentration System) eller clearingsystem mellan de båda företagen. MTU hänvisade till att transaktioner mellan företagen gjordes upp på marknadsmässiga villkor. MTU förklarade vidare att övertagen know-how ännu inte var mogen för marknaden, och att överlåtelsepriset var marknadsmässigt. MTU intog samma ståndpunkt i två skrivelser av den 1 oktober 2001 och 21 november 2001 till BvS, som kommissionen har fått kopior av. MTU lämnade också en kopia av en skrivelse av den 4 november 1999, enligt vilken SKL-M:s bank garanterades betalning av 6,71 miljoner tyska mark om know-how övertogs. År 1998 hade SKL-M avstått sin potentiella fordran på MTU till banken. Enligt Tysklands uppgifter har de investeringar som gjordes under den tid samarbetsavtalet med MTU varade förblivit SKL-M:s egendom.

(74) Tyskland lade vidare fram upplysningar från SKL-M:s konkursförvaltare, enligt vilka den know-how som utvecklats gemensamt av MTU och SKL-M i juni 2000 övertogs av MTU för 6,71 miljoner tyska mark. Utvecklingen av know-how hade med avdrag för inköpspriset medfört en förlust för SKL-M på 5,30 miljoner tyska mark.

(75) På grundval av framlagda upplysningar konstaterar kommissionen att de av SKL-M under omstruktureringen genomförda subventionerade investeringarna stannat kvar i företaget. Detta styrks av den inventering som konkursförvaltaren gjorde då konkursförfarandet inleddes. Kommissionen konstaterar vidare att det inte fanns något Cash-Concentration System eller clearingsystem mellan SKL-M och MTU.

(76) Kommissionen anser därför att MTU inte dragit fördel av omstruktureringsstödet genom någon direkt överföring av tillgångar.

(77) Trots ett föreläggande om meddelarskyldighet i artikel 10.3 i förordning (EG) nr 659/1999 och ett påminnelsebrev av den 9 november 2001 har Tyskland inte lagt fram uppgifter som gjort det möjligt för kommissionen att utesluta att MTU indirekt via samriskavtalet profiterade på det stöd som SKL-M fick som kompensation för förlusterna i omstruktureringsfasen.

(78) Kommissionen måste därför enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 659/1999 besluta på grundval av tillgängliga upplysningar.

(79) Enligt § 4 i det samriskavtal som slöts mellan SKL-M och MTU i november 1997 skall industriell know-how som de båda företagen tillför samarbetet avses vara likvärdig. Enligt § 5 får MTU, om avtalet upplöses, förvärva all know-how som utvecklats inom samarbetsavtalet till ett pris som skall bestämmas på grundval av utvecklingsbudgetarna.

(80) Av tillgängliga upplysningar framgår att MTU har utnyttjat sin rätt enligt § 5 i samarbetsavtalet att överta tillsammans med SKL-M inom ramen för avtalet utvecklad know-how.

(81) Det pris på 6,71 miljoner tyska mark MTU betalat för know-how bestämdes utifrån de utvecklingskostnader som anslogs 1997. SKL-M:s faktiska utvecklingskostnader för know-how översteg försäljningspriset med 5,30 miljoner tyska mark. De uppkomna förlusterna kompenserades åtminstone delvis av omstruktureringsstödet till förmån för SKL-M.

(82) Kommissionen konstaterar också att MTU anser att övertagen know-how ännu inte var mogen för marknaden. Samma uppfattning framförde MTU i två skrivelser till BvS av den 1 oktober 2001 och 21 november 2001, av vilka kopior lämnades till kommissionen den 5 mars 2002.

(83) Kommissionen noterar dessutom att MTU redan i november 1999 garanterade SKL-M:s bank att betala 6,71 miljoner tyska mark i händelse know-how som utvecklats i samarbetet skulle övertas.

(84) Kommissionen konstaterar vidare att Tyskland, bortsett från nämnda förklaringar och skrivelsen från MTU, inte har lagt fram några objektiva upplysningar om det faktiska eller förväntade marknadsvärdet av nämnda know-how.

(85) I brist på objektiva upplysningar om faktiskt eller förväntat marknadsvärde av nämnda know-how utgår kommissionen från de faktiska utvecklingskostnaderna för know-how. Av framlagda upplysningar framgår att utvecklingskostnaderna för know-how inte täcktes av det pris som betalats. Kommissionen måste därför konstatera att det aktuella stödet, som syftade till att kompensera de förluster som vållades av utvecklingen av know-how, kan ha utnyttjats i MTU:s snarare än i SKL-M:s intresse.

(86) Med hänsyn till att SKL-M är ett statskontrollerat företag, att SKL-M:s beslut - att bevilja MTU en köpoption på övertagandet av know-how på grundval av utvecklingsbudgetarna och därmed bära en kostnadsrisk - inte står i samklang med principen om en marknadsinriktad investerare, och att MTU:s delägarskap inte bygger på ett förfarande som motsvarar en offentlig anbudsinfordran, är kommissionens ståndpunkt på grundval av framlagda upplysningar att överföringen av know-how kan betraktas som en överföring av statliga medel till MTU till ett belopp av 5,30 miljoner tyska mark.

V. SLUTSATSER

(87) Kommissionen konstaterar att Tyskland har genomfört stödet i fråga i strid med artikel 88.3 i fördraget.

(88) Det stöd som har genomförts och som är oförenligt med den gemensamma marknaden uppgår till 34,26 miljoner euro (67,017 miljoner tyska mark). Detta belopp skall återkrävas från stödmottagaren. Då det på grundval av tillgängliga upplysningar inte kan uteslutas att MTU drog fördel av överföringen av know-how, skall ett belopp på 2,71 miljoner euro (5,30 miljoner tyska mark), motsvarande skillnaden mellan utvecklingskostnaderna och det pris som betalats, återkrävas från SKL-M och MTU, en för alla och alla för en.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd till ett belopp av 34,26 miljoner euro (67,017 miljoner tyska mark) som Tyskland har genomfört till förmån för SKL Motoren- und Systemtechnik GmbH är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

Förfarandet avseende den av Tyskland den 22 mars 2000 anmälda åtgärden rörande en överföring av tillgångar från SKL Motoren- und Systemtechnik GmbH till MTU Motoren- und Turbinen-Union Friedrichshafen GmbH avslutas.

Artikel 3

1. Tyskland skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att återkräva det stöd som avses i artikel 1 och som olagligen utbetalats.

2. Av det i artikel 1 angivna beloppet skall 2,71 miljoner euro (5,30 miljoner tyska mark) återkrävas från SKL Motoren- und Systemtechnik GmbH och MTU Motoren- und Turbinen-Union Friedrichshafen GmbH, en för alla och alla för en.

3. Återkravet skall ske utan dröjsmål och i enlighet med förfarandena i tysk lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa detta beslut. Det stöd som skall återkrävas skall innefatta ränta som löper från den dag stödet stod till stödmottagarens/stödmottagarnas förfogande till den dag det har återbetalats. Räntan skall beräknas på grundval av den referensränta som används vid beräkningen av bidragsekvivalenten inom ramen för regionalstöd.

Artikel 4

Tyskland skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 9 april 2002.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 27, 27.1.2001, s. 5.

(2) Se fotnot 1.

(3) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(4) EGT L 107, 30.4.1996, s. 4; se särskilt bilagan, artikel 1.1 och 1.6.

(5) FoU-utgifter på 252 miljoner tyska mark och en licensavgift på 3 % av SKL-M:s totala omsättning av motsvarande produkter under 25 år (förväntad total omsättning 3,6 miljarder tyska mark).

(6) Panorama der EU-Industrie 1999.

(7) Den 28 mars 2001 fattade kommissionen ett delvis negativt beslut om det stöd som beviljats Lintra och dess dotterbolag. Tyskland uppmanades begära återbetalning av 34,978 miljoner tyska mark från Lintra och dess dotterbolag. För SKL-M uppgick det olagligt utbetalade stödet till 8,41 miljoner tyska mark.

(8) EGT C 368, 23.12.1994, s. 12. Dessa riktlinjer reviderades 1999, EGT C 288, 9.10.1999, s. 2. Den reviderade versionen från 1999 är inte tillämplig, då alla stödåtgärder beviljades före offentliggörandet av 1999 års riktlinjer (se punkt 7 i 1999 års riktlinjer).