Konungariket Sveriges initiativ inför antagandet av rådets beslut 2001/.../RIF om översändande av prover med olagliga narkotiska ämnen

(2001/C 10/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 30, 31 och artikel 34.2 c i detta,

med beaktande av Konungariket Sveriges initiativ(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

av följande skäl:

(1) Möjligheten att på lagligt sätt översända prover med beslagtagna olagliga narkotiska ämnen mellan medlemsstaternas myndigheter för att förebygga, avslöja, utreda och beivra brott skulle effektivisera kampen mot narkotika.

(2) Kampen mot narkotika är en fråga av gemensamt intresse för de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna.

(3) Det finns för närvarande inga rättsligt bindande regler för att på lagligt sätt översända prover av beslagtagna olagliga narkotiska ämnen mellan medlemsstaternas myndigheter. Ett system för lagligt översändande av sådana prover bör därför inrättas på Europeiska unionens nivå.

(4) Systemet bör gälla alla former av översändande av prover med olagliga narkotiska ämnen mellan medlemsstaterna. Till grund för översändandet bör ligga en överenskommelse mellan den översändande medlemsstaten och den mottagande medlemsstaten, varvid övriga medlemsstater vilkas territorium berörs underrättas.

(5) Överenskommelsen mellan de berörda medlemsstaterna bör träffas via centraliserade kontaktpunkter på grundval av ett standardformulär för översändande av prover. Om detta formulär är ifyllt i vederbörlig ordning, skall transporten anses ske på lagligt sätt.

(6) Översändandet bör ske på ett sätt som är tillräckligt säkert för att utgöra en garanti för att de transporterade proverna inte kan missbrukas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av ett system för översändande av prover

1. Genom detta beslut inrättas ett system för lagligt översändande mellan medlemsstaterna av prover med olagliga narkotiska ämnen.

2. Översändande av prover med olagliga narkotiska ämnen (nedan kallade prover) i enlighet med detta beslut skall anses vara laglig i samtliga medlemsstater.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med narkotiska ämnen:

a) Naturliga eller syntetiska ämnen som nämns i listorna I eller II i 1961 års FN-konvention ersättande äldre konventioner rörande narkotika, och samma konvention såsom den ändrats genom 1972 års protokoll.

b) Ämnen som nämns i de reviderade förteckningarna I, II, III och IV i 1971 års FN-konvention om psykotropa ämnen.

c) Ämnen som omfattas av de beslut som fattats eller kommer att fattas på grundval av artikel 5 i rådets gemensamma åtgärd 97/396/RIF av den 16 juni 1997 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll av syntetiska droger(3).

Artikel 3

Nationella kontaktpunkter

1. Varje medlemsstat skall utse en nationell kontaktpunkt med behörighet att genomföra detta beslut.

2. Uppgifter om de utsedda nationella kontaktpunkterna samt senare ändringar skall översändas till rådets generalsekretariat som skall offentliggöra uppgifterna i Officiella tidningen.

3. De nationella kontaktpunkterna skall vara de enda organ som har behörighet att tillåta att prover översänds enligt detta beslut.

Artikel 4

Överenskommelse om översändande av prover

1. Den nationella kontaktpunkten i den medlemsstat som avser att skicka provet och den nationella kontaktpunkten i den medlemsstat som avses komma att motta ett prov skall komma överens om transportmetoden. De skall härvid använda det formulär för översändande av prover som finns i bilagan.

2. När översändandet av ett prov innefattar transport genom en annan medlemsstats territorium (inblandad medlemsstat) skall den nationella kontaktpunkten i den på detta sätt inblandade medlemsstaten informeras av den nationella kontaktpunkten i den översändande medlemsstaten om den planerade transporten. I detta syfte skall varje inblandad medlemsstat motta ett exemplar av det vederbörligen ifyllda formuläret för översändande av prover.

Artikel 5

Transportsätt

1. De medlemsstater som skickar och mottar provet skall besluta om transportsätt. Transporten av prover skall ske på ett tillräckligt säkert sätt.

2. Bland annat följande transportsätt skall betraktas som tillräckligt säkra transportmetoder:

a) Med en tjänsteman från den medlemsstat som skickar eller mottar provet.

b) Med kurir.

c) Med diplomatpost.

d) Genom rekommenderad (express)försändelse.

3. Det i vederbörlig ordning ifyllda formuläret för översändande av prover som avses i artikel 4 skall åtfölja provet under hela transporten.

4. Medlemsstaternas myndigheter får inte förhindra eller försena transporter som åtföljs av ett i vederbörlig ordning ifyllt formulär för översändande av prover, såvida de inte tvivlar på huruvida formuläret har utfärdats lagligt. Om det råder tvivel om formulärets rättsliga status skall den nationella kontaktpunkten i den medlemsstat som försenar transporten snarast möjligt kontakta de nationella kontaktpunkterna i de medlemsstater som är ansvariga för ifyllandet av formuläret för att reda ut hur formuläret utfärdats.

5. Om det transportsätt som valts är transport med en tjänsteman från den medlemsstat som skickar eller mottar provet, får inte tjänstemannen bära uniform. Vidare får han/hon inte ha några operativa befogenheter eller tillåtas utföra andra uppdrag under transporten.

Artikel 6

Provets beskaffenhet och användning

1. Ett prov får inte överstiga den mängd som är nödvändig för de brottsbekämpande eller rättsliga myndigheternas arbete.

2. Den översändande medlemsstaten och den mottagande medlemsstaten skall komma överens om hur provet skall användas inom den mottagande medlemsstaten, varvid skall gälla att prov endast kan användas för att förebygga, avslöja, utreda och beivra brott.

Artikel 7

Utvärdering

1. Detta beslut skall utvärderas senast ...(4).

2. Med tanke på utvärderingen skall den nationella kontaktpunkten i den översändande medlemsstaten under en period på åtminstone fem år arkivera en kopia av samtliga utfärdade formulär för översändande av prover.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut blir gällande den 1 september 2001.

Utfärdat i ...

På rådets vägnar

...

Ordförande

(1) EGT C ...

(2) EGT C ...

(3) EGT L 167, 25.6.1997, s. 1.

(4) Fem år efter det att detta beslut har blivit gällande.

BILAGA

FORMULÄR FÖR ÖVERSÄNDANDE AV PROVER

A. Den nationella kontaktpunkt som ansvarar för att skicka provet

A.1 Namn: ...

A.2 Adress: ...

A.3 Stämpel

A.4 Underskrift och datum: ...

B. Den översändande respektive mottagande myndigheten samt hur provet är avsett att användas i den mottagande medlemsstaten

B.1 Provet kommer från

B.1.1 Namn: ...

B.1.2 Adress: ...

B.2 Provet är avsett för

B.2.1 Namn: ...

B.2.2 Adress: ...

B.3 Provet är avsett att användas till att

a) förebygga brott,

b) avslöja brott,

c) utreda brott,

d) beivra brott,

e) annat.

C. Provets beskaffenhet och mängd

C.1 Provet är av följande beskaffenhet (ange exakt sammansättning): ...

C.2 Provet innehåller följande mängd (ange exakt mängd, dvs. gram, antal piller osv.): ...

D. Transportsätt och väg som skall användas

D.1 Följande transportsätt används

a) Med en tjänsteman från den medlemsstat som skickar eller mottar provet.

b) Med kurir.

c) Med diplomatpost.

d) Genom rekommenderad (express)försändelse.

e) Annat transportsätt.

D.2 Följande väg skall användas (ange utgångspunkt, bestämmelseort och allmänt den väg som skall användas mellan de båda punkterna): ...

D.3 Om transporten sker med en tjänsteman från den medlemsstat som skickar eller mottar provet ange transportmedel (tåg, bil osv.): ...

D.4 Nationella kontaktpunkter i medlemsstaterna som skall underrättas i enlighet med artikel 4.2: ...

E. Den nationella kontaktpunkt som mottar provet

E.1 Namn: ...

E.2 Adress: ...

E.3 Stämpel

E.4 Underskrift och datum: ...