Rådets förordning (EG) nr 901/2001

av den 7 maj 2001

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av karbamid med ursprung i Ryssland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artikel 11.2 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Tidigare undersökningar

(1) Kommissionen införde 1987 en preliminär antidumpningstull(2) på import av karbamid med ursprung i bland annat f.d. Sovjetunionen. Genom förordning (EEG) nr 3339/87(3) godtog rådet åtaganden avseende import av karbamid med ursprung i bland annat f.d. Sovjetunionen. Genom kommissionens beslut 89/143/EEG(4) bekräftades dessa åtaganden. I mars 1993 inledde kommissionen en översyn av beslutet att godta åtaganden för import av karbamid med ursprung i bland annat f.d. Sovjetunionen(5). Översynen ledde till att det genom rådets förordning (EG) nr 477/95(6) infördes en slutgiltig antidumpningstull på karbamid med ursprung i Ryska federationen (nedan kallad Ryssland). Det tullbelopp som infördes var skillnaden mellan 115 ecu per ton och nettopriset fritt gemenskapens gräns före tullklarering, om detta var lägre.

2. Undersökningar avseende andra länder

(2) I oktober 2000 inleddes ett antidumpningsförfarande beträffande import av karbamid med ursprung i Bulgarien, Egypten, Estland, Kroatien, Libyen, Litauen, Polen, Rumänien, Ukraina och Vitryssland(7). Undersökningen pågår.

3. Nuvarande undersökning

3.1 Begäran om översyn

(3) I september 1999 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut för de antidumpningsåtgärder som tilllämpades på import av karbamid med ursprung i Ryssland(8). Kommissionen mottog därefter en begäran om översyn av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen(9)). Begäran ingavs den 3 december 1999 av European Fertilizer Manufacturers Association (EFMA) som företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del av gemenskapens produktion av karbamid (nedan kallad den berörda produkten). Begäran grundade sig på den omständigheten att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphävdes.

3.2 Tillkännagivande om inledande

(4) Kommissionen fastslog efter samråd med rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera att en översyn inleddes. Kommissionen inledde därför i mars 2000(10) en undersökning enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

3.3 Undersökningsperiod

(5) Undersökningen rörande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 1999-31 december 1999 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstendenser som har betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan fortsätter eller återkommer (nedan kallad skadeundersökningsperioden) omfattade perioden från och med den 1 januari 1996 till och med slutet av undersökningsperioden.

3.4 Parter som berörs av undersökningen

(6) Kommissionen underrättade officiellt de sökande gemenskapstillverkarna, de exporterande tillverkarna i Ryssland, de importörer, användare och intresseorganisationer som såvitt känt var berörda samt företrädarna för det berörda exportlandet om inledandet av översynen. Kommissionen sände frågeformulär till de exporterande tillverkare, gemenskapstillverkare, importörer, användare och intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, samt till dem som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom underrättades, och sändes ett frågeformulär till, den ende tillverkaren i Slovakiska republiken, vilket ansågs vara ett lämpligt jämförbart land.

(7) 11 gemenskapstillverkare, en tillverkare från det jämförbara landet, en importör, en sammanslutning av användare och en användare besvarade frågeformuläret. Inget svar erhölls från det berörda exportlandet.

3.5 Kontroll av de uppgifter som inkommit

(8) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för att avgöra huruvida det var sannolikt att dumpningen och skadan skulle fortsätta eller återkomma samt för att fastställa gemenskapens intresse. Kommissionen gav också de direkt berörda parterna tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(9) Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

Gemenskapstillverkare:

Hydro Agri Brunsbüttel, Tyskland

Hydro Agri Italia S.p.A., Italien

Irish Fertilizer Industries Ltd., Irland

Tillverkare i det jämförbara landet:

Duslo, a.s., Sal'a, Slovakien

Icke närstående importör:

Cargill B.V., Amsterdam, Nederländerna

Användare/sammanslutning av användare:

Sadepan Chimica S.R.L., Viadana, Italien

Svenska Lantmännen, Stockholm, Sverige

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(10) Den produkt som berörs av detta förfarande är densamma som i den förra undersökningen, dvs. karbamid. Karbamid tillverkas huvudsakligen av ammonium, som i sin tur tillverkas av naturgas. Karbamid kan anta flytande eller fast form. Fast karbamid kan användas för jordbruksändamål och industriella ändamål. Karbamid för jordbruksändamål kan användas antingen som gödningsmedel, vilket sprids ut på marken, eller som tillsatsämne i djurfoder. Karbamid för industriella ändamål är ett råmaterial för tillverkning av vissa typer av lim och plast. Flytande karbamid kan användas både som gödningsmedel och för industriella ändamål. Alla typer av karbamid har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och kan vad gäller denna översyn anses vara en och samma produkt.

(11) Den berörda produkten omfattas av KN-nummer 3102 10 10 och 3102 10 90. En intresseorganisation för importörer hävdade att karbamid som importeras enligt KN-nummer 3102 10 90 borde uteslutas ur denna översyn, eftersom denna produkt inte har importerats under ett antal år.

(12) Det bör i detta avseende noteras att den produkt som omfattas av KN-nummer 3102 10 90 tveklöst tillhör den enda produktkategori som utgör "den berörda produkten", även om det under några år inte skett någon import enligt detta KN-nummer, och att det för övrigt inte kan uteslutas att produkten kommer att importeras i framtiden.

2. Likadan produkt

(13) Av undersökningen framgick att den produkt som tillverkas och säljs av gemenskapstillverkarna på gemenskapsmarknaden i alla avseenden är likadan som den karbamid som tillverkas i Ryssland och exporteras till gemenskapen. Den bör därför betraktas som en likadan produkt i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. Kommissionen konstaterade också att den karbamid som exporterades från Ryssland till gemenskapen och den karbamid som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Slovakien, som användes som jämförbart land, var likadana produkter.

C. ÅTERKOMMANDE ELLER FORTSATT DUMPNING

(14) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen genomfördes en undersökning för att fastställa huruvida åtgärdernas upphörande skulle innebära att dumpningen och skadan fortsatte eller återkom.

(15) Under undersökningsperioden importerades 25 kiloton karbamid från Ryssland (jämfört med 117 kiloton under den förra undersökningsperioden (1992) och 271 kiloton 1986). Detta motsvarar en marknadsandel på 0,4 %.

1. Sannolikhet för fortsatt dumpning

1.1 Jämförbart land

(16) Normalvärdet grundades i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen på uppgifter avseende ett tredje land med marknadsekonomi där den berörda produkten har tillverkats och sålts. I tillkännagivandet om inledande av översynen föreslog kommissionen Slovakiska republiken som lämpligt jämförbart land eftersom landet användes som jämförbart land vid den förra undersökningen och eftersom tillverkningsprocesserna och tillgången till råmaterial i Slovakiska republiken är jämförbara med dem i Ryssland.

(17) En intresseorganisation för importörer motsatte sig valet av Slovakiska republiken som jämförbart land med motiveringen att Slovakiska republiken, till skillnad från Ryssland, inte har någon produktion av naturgas. Eftersom gas är det grundläggande råmaterialet vid tillverkning av karbamid utgör den huvuddelen av kostnaden för slutprodukten. Det hävdades vidare att Slovakiska republiken är fullständigt beroende av rysk naturgas och betalar ett högt pris för denna. Användningen av Slovakiska republiken som jämförbart land skulle därför leda till ett onaturligt högt normalvärde och därigenom till en onaturligt hög antidumpningsmarginal.

(18) Intresseorganisationen för importörer framhöll vidare att det jämförbara landet måste vara ett gasproducerande land med tanke på hur stor betydelse gas har vid tillverkning av karbamid. Intresseorganisationen för importörer föreslog Norge, Kanada eller Saudiarabien som alternativa jämförbara länder.

(19) När det gäller det första påståendet bör det påpekas att ryska gaspriser är kraftigt rabatterade på den ryska marknaden och att de inte bestäms av marknadskrafterna. Dessutom framlades ingen bevisning för att gaspriserna på den slovakiska marknaden var högre än gaspriserna i andra marknadsekonomier. Kommissionen fann heller ingenting som tydde på att detta skulle vara fallet när den under undersökningsperioden jämförde gaspriserna i Slovakien med gaspriserna i andra marknadsekonomier. Det kan därför inte godtas att valet av Slovakiska republiken som jämförbart land skulle leda till ett onaturligt högt normalvärde. När det gäller det andra påståendet undersökte kommissionen om något av de föreslagna länderna skulle vara lämpligare. Norge vore av uppenbara skäl inte ett lämpligt val, eftersom landet inte tillverkar karbamid. Saudiarabien ansågs vara ett olämpligt val då dess inhemska industri som använder naturgas enligt landets lagstiftning har rätt till rabatterade råvarupriser och då landets industri för gödningsmedel är föremål för investeringsfrämjande åtgärder. Vad beträffar Kanada var karbamidindustrin inte samarbetsvillig.

(20) Valet av Slovakiska republiken som jämförbart land vidhölls därför av följande skäl: landet användes som jämförbart land i den förra undersökningen, tillverkningsprocesserna och tillgången till råmaterial i Slovakiska republiken är jämförbara med dem i Ryssland, priserna på naturgas i Slovakiska republiken var konkurrenskraftiga och inte högre än gaspriserna i andra marknadsekonomier och landet visade stor samarbetsvilja. Den enda tillverkaren i Slovakiska republiken gick med på att samarbeta i undersökningen och det fastställdes också att tillverkarens försäljning på den inhemska marknaden var representativ i förhållande till exportvolymen från Ryssland till gemenskapen.

(21) På denna grundval drogs slutsatsen att Slovakiska republiken var ett lämpligt och inte oskäligt val av jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet för import av karbamid med ursprung i Ryssland.

1.2 Normalvärde

(22) Först undersöktes det huruvida den samarbetsvilliga slovakiska tillverkarens inhemska försäljning var representativ i förhållande till den import till gemenskapen som avsågs i undersökningen. Det ansågs i detta sammanhang lämpligt att inte beakta försäljning till närstående parter, eftersom denna försäljning inte ansågs ha ägt rum vid normal handel. Efter det att denna försäljning uteslutits fastställdes det att den samarbetsvilliga slovakiska tillverkarens direkta försäljning var tillräckligt representativ, eftersom den var av betydande omfattning i förhållande till den genomsnittliga exportvolym som enligt uppgifter sålts till gemenskapen av de exporterande tillverkarna i Ryssland under undersökningsperioden.

(23) På grundval av en jämförelse av priser och tillverkningskostnader på den inhemska marknaden fastställdes det därefter att denna direkta försäljning till icke närstående kunder kunde anses ha ägt rum vid normal handel.

(24) Normalvärdet fastställdes därför till det vägda genomsnittet av de faktiska priserna för all direkt försäljning till icke närstående kunder på den slovakiska marknaden.

1.3 Exportpris

(25) Eftersom inga exporterande tillverkare var samarbetsvilliga fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. I detta fall fastställdes priset med beaktande av det genomsnittliga importpris som angivits av Eurostat.

1.4 Jämförelse

(26) Eftersom karbamid är en bulkprodukt vars transportkostnader utgör en stor del av försäljningspriset ansågs det lämpligt att jämförelsen gjordes på nivån fritt fabrik. I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen togs hänsyn i form av justeringar till skillnader som påverkar prisjämförbarheten. Framför allt gjordes en justering av normalvärdet för packningskostnader, medan exportpriset justerades för transportkostnader som uppkommit i Ryssland och för frakt från Ryssland till gemenskapen på grundval av uppgifterna i klagomålet och andra tillgängliga uppgifter.

1.5 Dumpningsmarginal

(27) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen genom en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet i det jämförbara landet och det genomsnittliga exportpriset per ton beräknat på grundval av uppgifter från Eurostat.

(28) Av jämförelsen framgick att det förekom betydande dumpning (mer än 35 %). Dumpningsnivån är således högre än i föregående undersökning (28,2 %).

1.6 Slutsats

(29) Vid undersökningen framkom ingenting som tydde på att dumpningen skulle försvinna eller ens minska om antidumpningsåtgärderna upphävdes. Därför drogs slutsatsen att importen från Ryssland sannolikt skulle fortsätta äga rum till dumpade priser om åtgärderna upphävdes. Med tanke på att exportvolymen var begränsad under undersökningsperioden ansågs det emellertid lämpligt att även undersöka sannolikheten för att dumpning skulle återkomma i samband med en ökad exportvolym om de befintliga åtgärderna upphävdes.

2. Sannolikhet för återkommande dumpning

2.1 Analys av det berörda landets situation

(30) Som nämnts ovan befanns importen till gemenskapen ske till dumpade priser. Importvolymerna under undersökningsperioden var emellertid små (0,4 % av förbrukningen i gemenskapen). Det undersöktes därför huruvida andra omständigheter skulle kunna tyda på att dumpad import sannolikt skulle återkomma om åtgärderna upphävdes.

2.1.1 Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(31) Eftersom de ryska exportörerna inte var samarbetsvilliga grundade kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen sin analys på de uppgifter som lämnats i begäran om översyn och på uppgifter från en oberoende, specialiserad marknadsstudie som ingavs av klaganden under undersökningens gång.

(32) Enligt ovan nämnda källor beräknas den ryska produktionskapaciteten för karbamid på senare år motsvara cirka 5300 kiloton per år. Enligt samma källor uppgår Rysslands faktiska produktion till cirka 3700 kiloton per år. Rysslands tillverkare torde således ha kapacitet att tillverka ytterligare 1600 kiloton per år, vilket motsvarar 26,5 % av förbrukningen i gemenskapen 1999.

2.1.2 Rysslands export till Brasilien, Mexiko och Turkiet

(33) När det gäller en eventuellt ökad rysk försäljning på tredje länders marknader fann kommissionen att export av rysk karbamid till tredje land redan äger rum. Under 1999 förekom en omfattande export till Brasilien, Mexiko och Turkiet, och det finns ingenting som tyder på att den inhemska förbrukningen i dessa länder skulle öka avsevärt under kommande år. Det är därför osannolikt att dessa marknader till fullo skulle kunna absorbera de ytterligare mängder som de ryska tillverkarna har kapacitet att tillverka.

(34) När det gäller exportpriserna fann kommissionen att priset på den ryska vara som såldes till den brasilianska, mexikanska respektive turkiska marknaden var betydligt lägre än prisnivån för ryska leveranser till gemenskapen.

(35) Importen till Brasilien, Mexiko och Turkiet tycks därför ske till priser som dumpas i högre grad än vad som är fallet beträffande den ryska importen till gemenskapen.

(36) Med beaktande av de ryska tillverkarnas närhet till den europeiska marknaden och möjligheten till en högre marginal på exportpriserna på den marknaden torde åtminstone en del av den ryska exporten till Brasilien, Mexiko och Turkiet komma att dirigeras om till gemenskapen om åtgärderna upphävs.

2.2 Slutsats

(37) Den stora andelen outnyttjad rysk produktionskapacitet, den omfattande ryska exportvolymen till Brasilien, Mexiko och Turkiet samt den låga prisnivån på denna export (till och med lägre än priserna på rysk export till gemenskapen, vilka redan i hög grad är dumpade och i allmänhet lägre än gemenskapsindustrins priser) tyder på att det är sannolikt att upphörandet av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av den berörda produkten från Ryssland skulle leda till återkommande dumpning av en betydande mängd export till gemenskapsmarknaden.

(38) Utan åtgärder skulle den ryska exporten lätt kunna nå samma nivå som under den förra undersökningsperioden (117 kiloton) eller till och med 1994 års nivå (300 kiloton). Sannolikheten är särskilt stor med tanke på Rysslands närhet till gemenskapsmarknaden. De ryska exportpriser som gällde för Brasilien, Mexiko och Turkiet under undersökningsperioden kan tjäna som indikation vad gäller den möjliga prisnivån vid framtida export till gemenskapen. Det är följaktligen sannolikt att det åter kommer att förekomma en kraftig dumpning och att det kommer att röra sig om betydande mängder.

D. DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(39) Vid undersökningen fastställdes det att de 11 sökande gemenskapstillverkarna under undersökningsperioden svarade för mer än 85 % av gemenskapens produktion av karbamid. Dessa tillverkare utgör således gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

E. ANALYS AV SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN

1. Förbrukning

(40) Den synbara förbrukningen av karbamid i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden, andra gemenskapstillverkares försäljningsvolym samt importen till gemenskapen av karbamid från det berörda landet och från övriga tredje länder. Tillverkning för användning inom samma företagsgrupp togs inte i beaktande vid fastställandet av förbrukningen i gemenskapen, eftersom sådana produkter inte säljs på den fria marknaden utan bearbetas vidare till olika slutprodukter, i vilka produkten i fråga ingår som en av flera beståndsdelar. Gemenskapsindustrin har inte importerat eller på annat sätt köpt karbamid för användning inom samma företagsgrupp. Försäljningen av karbamid som tillverkades för och användes inom samma företagsgrupp konkurrerade därför inte med försäljningen av karbamid som tillverkades och såldes på den fria marknaden och det var således inte sannolikt att den dumpade importen inverkade på denna försäljning.

(41) På denna grundval ökade förbrukningen under översynsperioden kontinuerligt med 25,8 %, från cirka 4,8 miljoner ton 1996 till cirka 6 miljoner ton under undersökningsperioden.

2. Import från det berörda landet

2.1 Volym och marknadsandel

(42) Det bör noteras att importen från Ryssland fortfarande var omfattande mellan 1990 och 1994. 1994 uppgick importen till 300 kiloton. Under denna tidsperiod var antidumpningsåtgärder i form av ett åtagande i kraft. Efter det att åtgärden 1995 hade ändrats till en tull minskade importen enligt uppgifter från Eurostat kraftigt mellan 1995 och 1996. En av anledningarna till denna minskning var åtgärdens ändrade form. Importvolymen förblev sedan i stort sett oförändrad mellan 1996 och 1998 och minskade därefter åter betydligt under undersökningsperioden. Det kan inte uteslutas att den markanta ökningen av andra tredje länders export till gemenskapen bidrog till denna minskning.

(43) Marknadsandelen i gemenskapen för importen från det berörda landet minskade från 0,9 % 1996 till 0,4 % under undersökningsperioden.

2.2 Priser

(44) Efter det att en antidumpningstull införts 1995 på grundval av ett minimiimportpris ökade de genomsnittliga cif-importpriserna för den berörda importen avsevärt. Från och med 1998 minskade importpriserna betydligt. Sedan 1997, och ännu mer påfallande sedan 1998, låg de ryska karbamidpriserna i den övre änden av det prisintervall som exporterande tillverkare från andra tredje länder tillämpade för sin export till gemenskapen, vilket delvis förklarar varför import med ursprung i Ryssland inte kunde vinna marknadsandelar.

(45) En intresseorganisation för importörer hävdade att kommissionen vid prisjämförelsen borde ta hänsyn till kvalitetsskillnaderna mellan rysk karbamid och karbamid som tillverkas av gemenskapsindustrin. I detta avseende bör det noteras att det gjordes en kvalitetsjustering på 10 % i samband med fastställandet av de nu gällande åtgärderna. I övrigt är det vid en översyn vid giltighetstidens utgång inte nödvändigt att göra nya beräkningar av skademarginalerna på grundval av prisjämförelser, till skillnad från vad som gäller vid vissa interimsöversyner.

3. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

3.1 Tillverkning

(46) Gemenskapsindustrins totala tillverkning av karbamid för försäljning på gemenskapsmarknaden, dvs. exklusive tillverkningen för användning inom samma företagsgrupp (vilken motsvarade cirka 25 % av den totala tillverkningen), ökade med 7,5 % mellan 1996 och undersökningsperioden. Tillverkningen ökade avsevärt mellan 1996 och 1997, medan den minskade något mellan 1998 och undersökningsperioden.

3.2 Kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(47) Kapacitetsutnyttjandet var relativt stabilt, omkring 86 %, under 1996 och 1997. Det sjönk sedan till 84,7 % 1998 och till 82,5 % under undersökningsperioden.

(48) Det ammonium som används vid tillverkning av karbamid kan emellertid också användas vid tillverkning av andra gödningsmedel. Kapacitetsutnyttjandet och dess utveckling med avseende på tillverkning av karbamid påverkas följaktligen också av utvecklingen när det gäller andra gödningsmedel.

3.3 Försäljning i gemenskapen

(49) Gemenskapsindustrins totala försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden ökade från cirka 3,2 miljoner ton 1996 till cirka 3,8 miljoner ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning på 17 %. Försäljningsökningen var mest markant mellan 1997 och 1998.

3.4 Lager

(50) Lagernivån anses inte vara en giltig skadeindikator eftersom försäljningen är säsongsbetonad, eftersom karbamid för användning inom samma företagsgrupp lagras tillsammans med karbamid som säljs på marknaden och eftersom karbamid lagras delvis av tillverkarna själva, delvis av jordbrukskooperativ.

3.5 Marknadsandel

(51) Trots att marknaden expanderade överlag och försäljningsvolymen ökade, minskade gemenskapsindustrins andel av gemenskapsmarknaden från cirka 67 % 1996 till cirka 63 % under undersökningsperioden, vilket innebar att marknadstillväxten inte kom gemenskapsindustrin till godo.

3.6 Priser

(52) Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris föll varje år från och med 1996 till och med undersökningsperioden, vilket ledde till en total minskning på nästan 40 % mellan 1996 och undersökningsperioden. Denna utveckling låg i linje med den allmänna pristrenden på marknaden. Faktorer som inverkar på denna trend tycks vara andra tredje länders import till gemenskapsmarknaden och den dumpning som förekommer när det gäller andra gödningsmedel såsom ammoniumnitrat och karbamidammoniumnitratlösningar. Dessa faktorer hade en prissänkande inverkan på alla kvävehaltiga gödningsmedel. Det bör vidare noteras att Folkrepubliken Kina i april 1997 införde förbud mot import av karbamid. Den kinesiska marknaden, som grovt räknat är fyra gånger större än gemenskapsmarknaden, försörjdes innan förbudet infördes huvudsakligen via import. Importförbudet inverkade därför på karbamidpriserna i gemenskapen, eftersom en ansenlig del av många tredje länders export brukade gå till Folkrepubliken Kina. De sjunkande energipriserna (naturgas är det främsta råmaterialet vid tillverkning av karbamid) kan också ha inverkat på försäljningspriserna.

3.7 Lönsamhet och avkastning på investeringar

(53) Gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt i procent av nettoförsäljningsvärdet, minskade kontinuerligt mellan 1996 och undersökningsperioden. Denna trend måste ses mot bakgrund av prisutvecklingen, vilken uppvisade ett liknande mönster. Lönsamheten blev negativ 1998 och förlusten ökade avsevärt under undersökningsperioden.

(54) Avkastningen på investeringar följde den fallande lönsamhetstrenden under skadeundersökningsperioden. Denna negativa trend är särskilt tydlig på grund av den kombinerade verkan av minskad lönsamhet och ökade investeringar.

3.8 Kassaflöde

(55) Kassaflödet från gemenskapsindustrins försäljning av karbamid följde också lönsamhetstrenden mycket nära.

3.9 Förmåga att anskaffa kapital

(56) Företag som tillverkar karbamid tillhör större företagsgrupper. Inga problem har anmälts vad gäller kapitalanskaffningen.

3.10 Sysselsättning, produktivitet och löner

(57) Sysselsättningen minskade från 1638 anställda 1996 till 1469 anställda under undersökningsperioden, vilket motsvarar en minskning på cirka 10 %. Produktiviteten ökade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden. Lönerna sjönk 1997, men följde därefter produktivitetstrenden.

3.11 Investeringar

(58) Gemenskapsindustrin genomförde omfattande investeringar mellan 1996 och undersökningsperioden. Det bör noteras att investeringar i ammoniumfabriker, dvs. investeringar i tidigare produktionsled, också delvis ingår. Det rörde sig huvudsakligen om direkta investeringar i anläggningar och maskiner som används för tillverkning av karbamid och ammonium.

4. Import från andra tredje länder

(59) Importvolymen av karbamid med ursprung i andra tredje länder än Ryssland ökade med cirka 665 kiloton (från 1187 kiloton till 1852 kiloton) mellan 1996 och undersökningsperioden enligt uppgifter från Eurostat.

(60) Det tycks som om denna ökning bör ses mot bakgrund av Folkrepubliken Kinas förbud mot import av karbamid 1997, vilket ledde till att vissa länder lade om sin export till andra länder. Dessa andra tredje länder ökade sin marknadsandel i gemenskapen med 6 procentenheter mellan 1996 och undersökningsperioden. De motsvarande genomsnittliga cif-importpriserna minskade enligt Eurostats uppgifter avsevärt mellan 1996 och undersökningsperioden.

5. Slutsats

(61) Samtidigt som förbrukningen på gemenskapsmarknaden ökade hade Rysslands marknadsandel redan 1996, dvs. omedelbart efter det att tullen införts 1995, fallit till under 1 %. Det vid tullen deklarerade genomsnittliga priset för denna import sjönk och var under undersökningsperioden lägre än minimiimportpriset på 115 ecu per ton. Rysk import kunde inte vinna marknadsandelar, vilket delvis berodde på andra tredje länders ökade närvaro på gemenskapsmarknaden. Dessa länders priser var från 1997 lägre än de ryska priserna.

(62) Den förväntade förbättringen av gemenskapsindustrins situation uteblev, vilket i princip berodde på att andra tredje länders leverantörer ökat sin närvaro på marknaden. Samtidigt som produktionen och försäljningsvolymen ökade försämrades andra ekonomiska indikatorer betydligt, t.ex. kapacitetsutnyttjandet, marknadsandelarna, priserna, lönsamheten, avkastningen på investeringar, kassaflödet och sysselsättningen. Särskilt det faktum att gemenskapsindustrins försäljningspriser minskade avsevärt fick en negativ inverkan på dess lönsamhet. Denna situation bör ses mot bakgrund av den ökade importen till gemenskapsmarknaden från andra tredje länder, vilka har vunnit betydande marknadsandelar efter det att åtgärderna infördes. Det bör noteras att det i oktober 2000 inleddes ett antidumpningsförfarande beträffande import av karbamid med ursprung i ett antal andra tredje länder (Bulgarien, Egypten, Estland, Kroatien, Libyen, Litauen, Polen, Rumänien, Ukraina och Vitryssland). Gemenskapsindustrin befinner sig således fortfarande i en svår situation.

F. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA

(63) Vid bedömningen av vilken inverkan upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle få på gemenskapsindustrin togs följande faktorer i beaktande i enlighet med skälen 37 och 38.

(64) Det finns tydliga tecken på att importen med ursprung i Ryssland kommer att fortsätta att äga rum till dumpade priser. Det är dessutom sannolikt att importen skulle öka betydligt, eftersom de ryska exporterande tillverkarna har möjlighet att öka sin produktion och exportvolym med tanke på att en stor del av deras produktionskapacitet inte utnyttjas. Det är vidare sannolikt att förbrukningen i Ryssland ligger kvar på en relativt låg nivå under den närmaste framtiden.

(65) Med beaktande av de ryska exportörernas prispolitik på tredje länders marknader, närmare bestämt i Brasilien, Turkiet och Mexiko, är det sannolikt att de ryska exporterande tillverkarna kommer att föra en aggressiv prispolitik i gemenskapen för att återfå sina förlorade marknadsandelar. Såsom fastställts i tidigare förfaranden rörande gödningsmedel kan även små volymer till ett lågt pris leda till betydande snedvridning och skada på denna råvarumarknad.

(66) Gemenskapsindustrin befinner sig fortfarande i en svår situation, särskilt när det gäller lönsamheten, vilken markant förbättrades omedelbart efter införandet av de berörda åtgärderna men därefter åter försämrades avsevärt. Med tanke på gemenskapsindustrin vanskliga situation skulle de importmängder och importpriser som sannolikt kan förväntas från Ryssland efter det att åtgärderna upphävts utsätta gemenskapsindustrin för ytterligare risk. Verkningarna av denna import på gemenskapsindustrin skulle med största sannolikhet bli väsentliga.

(67) På grundval av ovanstående dras slutsatsen att det är sannolikt att skadan från import av karbamid med ursprung i Ryssland återkommer om åtgärderna upphävs.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledning

(68) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes huruvida en förlängning av de gällande antidumpningsåtgärdernas giltighetstid skulle strida mot gemenskapens intresse. Vid fastställandet av gemenskapens intresse togs hänsyn till samtliga parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas intressen. För att kunna bedöma de sannolika verkningarna av en förlängning av åtgärderna respektive av åtgärdernas upphörande begärde kommissionen uppgifter från alla de berörda parter som nämns ovan.

(69) I den förra undersökningen ansågs införandet av åtgärder inte strida mot gemenskapens intresse. Det bör dessutom noteras att denna undersökning är en översyn, vid vilken en situation där antidumpningsåtgärder redan har tillämpats analyseras. Vid denna översyn togs därför hänsyn till samtliga otillbörliga negativa inverkningar på de berörda parterna under den period som följde införandet av åtgärderna.

(70) Kommissionen sände frågeformulär till 44 importörer, en intresseorganisation för importörer, fem sammanslutningar av användare samt en användare av den berörda produkten och mottog svar från en importör, en användare, en sammanslutning av användare samt intresseorganisationen för importörer.

(71) På denna grundval undersökte kommissionen om det trots slutsatserna om dumpning, gemenskapsindustrins situation och sannolikheten för återkommande skadlig dumpning fanns tvingande skäl som talade för att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna i detta fall.

2. Gemenskapsindustrin

(72) Om de antidumpningsåtgärder som infördes inom ramen för den förra undersökningen upphör kommer den skadliga dumpningen sannolikt att återkomma och gemenskapsindustrins situation, vilken försämrades under skadeundersökningsperioden, att försämras ytterligare.

(73) Gemenskapsindustrin har visat sig vara en strukturellt livskraftig industri med förmåga att anpassa sig till förändrade marknadsvillkor. Detta har särskilt visat sig i den vinst som industrin gjorde fram till 1997 och i dess investeringar i modern produktionskapacitet. För att sådana ansträngningar skall bli framgångsrika måste en sund konkurrens råda på gemenskapsmarknaden. Det bör i detta avseende noteras att det i oktober 2000 inleddes ett antidumpningsförfarande beträffande import av karbamid med ursprung i Bulgarien, Egypten, Estland, Kroatien, Libyen, Litauen, Polen, Rumänien, Ukraina och Vitryssland. Försämringen av sysselsättningen, lönsamheten och försäljningspriserna var emellertid sådan att gemenskapsindustrin nyligen lade ner produktionen vid betydande anläggningar för tillverkning av kvävehaltiga gödningsmedel.

3. Importörer

(74) Av de 44 importörer som mottog frågeformulär svarade endast en. Importören påstod sig vara principiellt emot fortsatta åtgärder. Med beaktande av att karbamid endast har en försumbar betydelse för importörens verksamhet drogs emellertid slutsatsen att denne inte skulle påverkas allvarligt av fortsatta åtgärder.

(75) Mot bakgrund av den låga graden av samarbetsvilja, det faktum att importörerna vanligen befattar sig med en rad olika gödningsmedel, varav karbamid bara är ett, samt det faktum att karbamid fanns att tillgå från många andra källor som för närvarande inte omfattas av antidumpningsåtgärder, drogs slutsatsen att den eventuella negativa inverkan som fortsatta åtgärder skulle kunna få på importörer inte utgjorde ett tvingande skäl mot fortsatta åtgärder.

4. Användare

(76) Användarna av den berörda produkten är huvudsakligen jordbrukare och företag som tillverkar lim och plast. Kommissionen sände frågeformulär till ett flertal sammanslutningar av användare på europeisk och nationell nivå. En sammanslutning av användare som företrädde 11 jordbrukskooperativ samt en användare besvarade frågeformuläret. Båda är principiellt emot fortsatta åtgärder. Ingendera använde emellertid karbamid med ursprung i Ryssland under undersökningsperioden. Medlemmarna i sammanslutningen av användare köpte mycket små mängder karbamid från andra källor under skadeundersökningsperioden. Den enskilde användaren hade inga problem med att köpa karbamid från andra tredje länder under åtgärdernas giltighetstid.

(77) Såsom konstaterats också i tidigare undersökningar utgör gödningsmedel endast en liten del av jordbrukarnas produktionskostnader. Med beaktande av ovanstående och den låga graden av samarbetsvilja drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på användarna av karbamid. Det bör i detta avseende noteras att ingen av användarna hävdade att det hade förekommit någon allmän prisökning för karbamid och/eller att deras lönsamhet hade minskat sedan de gällande åtgärderna infördes. Mot bakgrund av ovanstående och med beaktande av den låga graden av samarbetsvilja drogs slutsatsen att den eventuella negativa inverkan som fortsatta åtgärder skulle kunna få på användare inte utgjorde ett tvingande skäl mot fortsatta åtgärder.

5. Slutsats

(78) Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det med avseende på gemenskapens intresse inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla åtgärderna.

H. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(79) Alla berörda parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera en fortsatt tillämpning av den gällande antidumpningstullen på import av karbamid med ursprung i Ryssland. De fick också möjlighet att inom en viss tid efter underrättelsen om detta framföra synpunkter. Inga av de synpunkter som lämnades var av det slag att de ändrade på de slutsatser som angivits i det föregående.

(80) Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som för närvarande tillämpas på import av karbamid med ursprung i Ryssland bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av karbamid enligt KN-nummer 3102 10 10 och 3102 10 90 med ursprung i Ryssland.

2. Den slutgiltiga antidumpningstullen skall uppgå till skillnaden mellan minimiimportpriset på 115 euro per ton och nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull om det senare priset är lägre än minimiimportpriset.

3. I de fall varor har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som betalats eller skall betalas av denna anledning fördelas vid fastställandet av tullvärdet enligt artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(11) skall det ovan fastställda minimiimportpriset minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller skall betalas. Den tull som skall betalas kommer då att utgöra skillnaden mellan det nedsatta minimiimportpriset och det nedsatta nettopriset fritt gemenskapens gräns före tullklarering.

4. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 maj 2001.

På rådets vägnar

B. Ringholm

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

(2) EGT L 121, 9.5.1987, s. 11.

(3) EGT L 317, 7.11.1987, s. 1.

(4) EGT L 52, 24.2.1989, s. 37.

(5) EGT C 87, 27.3.1993, s. 7.

(6) EGT L 49, 4.3.1995, s. 1.

(7) EGT C 301, 21.10.2000, s. 2.

(8) EGT C 252, 3.9.1999, s. 2.

(9) EGT C 62, 4.3.2000, s. 19.

(10) EGT C 62, 4.3.2000, s. 19.

(11) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2787/2000 (EGT L 330, 27.12.2000, s. 1).