32001D0478

2001/478/EG: Kommissionens beslut av den 19 april 2001 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (ärende nr 37.576 – UEFA:s regler för radio- och tv-sändningar) (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2001) 1023]

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 171 , 26/06/2001 s. 0012 - 0028


Kommissionens beslut

av den 19 april 2001

om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet

(ärende nr 37.576 - UEFA:s regler för radio- och tv-sändningar)

[delgivet med nr K(2001) 1023]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2001/478/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

med beaktande av rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, första förordningen om genomförande av artiklarna 85 och 86 i fördraget(1), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1216/1999(2), särskilt artikel 2 i denna,

med beaktande av den ansökan om icke-ingripandebesked och den anmälan av ett undantag som registrerades den 19 juli 1999, ändrad den 5 april 2000, enligt artikel 2 och artikel 4.1 i förordning nr 17,

med beaktande av sammanfattningen av anmälan som offentliggjorts(3) enligt artikel 19.3 i förordning nr 17,

efter samråd med Rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor, och

av följande skäl:

1. SAKFÖRHÅLLANDEN

(1) Beslutet avser Europeiska fotbollsförbundets (UEFA - Union des Associations Européennes de Football) regler för sändning av fotbollsmatcher, dvs. Bestämmelser för genomförande av artikel 47 i UEFA:s stadgar, 2000 års upplaga (Regler för radio- och tv-sändningar), som genomför artikel 47 i UEFA:s stadgar. Reglerna för radio- och tv-sändningar gör det möjligt för de nationella fotbollsförbunden att inom sina territorier blockera fotbollssändningar i tv under ett begränsat antal timmar. Syftet med dessa regler är att de nationella fotbollsförbunden skall få begränsad möjlighet att lägga nationella fotbollsmatcher på tidpunkter då de inte riskerar att avbrytas av fotbollssändningar i tv, vilket skulle ha negativa effekter för publiksiffrorna på fotbollsarenorna och deltagandet i amatörfotboll.

(2) UEFA är ett internationellt förbund som består av 51 nationella fotbollsförbund och har sitt säte i Nyon i Schweiz. Medlemskap i UEFA är öppet för alla europeiska nationella fotbollsförbund. Huvudregeln är att det finns ett förbund i var och en av EES-medlemsstaterna och dessa förbund organiserar fotbollen på nationell nivå. Ett undantag är Förenade kungariket där England, Wales, Skottland och Nordirland av historiska skäl har var sitt förbund. I egenskap av Internationella fotbollsförbundets (FIFA - Fédération Internationale de Football Associations) erkända europeiska sammanslutning är UEFA det styrande organet för europeisk fotboll. UEFA anordnar även internationella fotbollstävlingar och turneringar på europeisk nivå, till exempel EM i fotboll, Champions League och UEFA-cupen.

(3) UEFA införde sändningsregler första gången i juni 1988. Reglerna, som anmäldes till kommissionen den 19 maj 1992(4), har ändrats vid flera tillfällen genom åren och de har utsatts för klagomål från ett antal programföretag(5). I klagomålen ansågs det att reglerna begränsade konkurrensen, vilket är en åsikt som delas av kommissionen. Kommissionen försökte därför finna en samförståndslösning tillsammans med de berörda parterna som också skulle vara förenlig med EG:s konkurrenslagstiftning. År 1994 utsågs en medlare som 1996 drog slutsatsen att det inte gick att komma fram till någon kompromisslösning.

(4) Den 16 juli 1998 lämnade kommissionen formella invändningar där man ansåg att de gällande sändningsreglerna utgjorde en överträdelse av artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet och att de inte var berättigade till undantag enligt artikel 81.3 i EG-fördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet.

(5) I sitt svar på meddelandet om invändningar av den 15 oktober 1998 presenterade UEFA ett nytt förslag om regler för radio- och tv-sändningar för kommissionen. På grundval av principerna i detta förslag antog UEFA den 2 juli 1999 nya regler för radio- och tv-sändningar som ersätter de regler som avsågs i meddelandet om invändningar och anmälde dem till kommissionen den 19 juli 1999. Vid detta tillfälle drog också UEFA tillbaka sin anmälan från 1992.

(6) Efter att ha undersökt UEFA:s nya regler för radio- och tv-sändningar av den 2 juli 1999 ansåg kommissionen att vidare ändringar var nödvändiga. Genom en skrivelse av den av den 14 februari 2000 begärde kommissionen att UEFA ytterligare skulle minska de nationella fotbollsförbundens möjlighet att blockera sändningarna av fotbollsmatcher. Särskilt artikel 3.3 i reglerna för radio- och tv-sändningar och tillämpningen av denna gav upphov till problem. Enligt artikel 3.3 i sändningsreglerna krävs det att de nationella förbunden uppvisar bevis på att de timmar som blockeras i enlighet med artikel 3.1 verkligen överensstämmer med den viktigaste nationella spelordningen. Skälet till problemen var att den viktigaste nationella spelordningen inte definierades i sändningsreglerna. Därför var det mycket svårt att kontrollera huruvida de nationella förbunden respekterade skyldigheten att enbart blockera timmar som överensstämde med den viktigaste nationella spelordningen.

(7) Kommissionen uppmanade därför LTEFA att tydligt fastställa den viktigaste inhemska spelordningen. Den begärde också att UEFA skulle införa en klar och entydig regel om att de blockerade tiderna skulle överensstämma med den viktigaste nationella spelordningen. Kommissionen hävdade att den viktigaste nationella spelordningen traditionellt spelas under en av veckoslutets dagar, lördag eller söndag. En fotbollsmatch varar 2 x 45 minuter med en kvarts paus i halvlek och den totala matchtiden är nästan två timmar. Kommissionen godtog därför endast att nationella förbund tilläts blockera timmar på lördagar eller söndagar och enbart under 2,5 timmar, vilket ger åskådarna tillräckligt med tid för att ta sig till och från matchen och för att se matchen utan risk för att missa fotboll i tv. Kommissionen begärde dessa ändringar, eftersom en tydlig regel för den viktigaste nationella spelordningen tillsammans med ett strikt upprätthållande av kravet på att de nationella förbunden skall tillhandahålla bevis eliminerar problemet med överdrivet bruk av blockerade perioder. Kommissionen ansåg dessutom att den nära kopplingen till den viktigaste inhemska spelordningen, som för övrigt är en statisk ordning, innebär att nationella fotbollsförbund skulle blockera samma timmar från år till år, vilket ger oförändrade villkor för utsändningen av fotboll.

(8) UEFA godtog kommissionens krav och underrättade kommissionen genom en skrivelse av den 5 april 2000 om ändringen enligt kommissionens begäran av artikel 3 i sändningsreglerna. Skrivelsen utgjorde också en formell anmälan av ändringen av artikel 3. De godkändes i enlighet med artikel 9 i sändningsreglerna av UEFA:s verkställande utskott den 31 mars 2000 och trädde i kraft den 1 augusti 2000.

1.1. UEFA:s regler för sändning av fotbollsmatcher

1.1.1. 2000 års upplaga av UEFA:s stadgar

(9) UEFA:s materiella sändningsregler återfinns i UEFA:s sändningsregler. UEFA:s, verkställande utskott ger ut dessa på grundval av artikel 47.2 i UEFA:s stadgar. Genom denna artikel får UEFA:s verställande utskott befogenhet att utarbeta regler för genomförandet av UEFA:s och medlemsförbundens rättigheter enligt artikel 47.1 att ge tillstånd för sändning av fotboll. "1. UEFA och medlemsförbunden skall ha ensamrätt att ge tillstånd för audiovisuella utsändelser och ljudutsändelser samt all annan användning och spridning av bild eller ljud, både direkt eller inspelad, i sin helhet eller i utdrag, från matcher som ligger inom deras behörighetsområde.

2. Den verkställande kommittén skall utfärda regler för genomförandet av dessa rättigheter."

1.1.2. Sändningsreglerna av den 31 mars 2000

(10) Syftet med dessa regler är att tittarna inte skall hindras från att gå och se olika typer av lokala fotbollsmatcher eller delta i matcher i amatör- eller ungdomssammanhang på grund av utsändningar(6) av fotbollsmatcher som kan konkurrera med dessa matcher(7). Eftersom en del av de nationella förbunden inte fruktar denna eventuellt negativa följd av fotbollsutsändningar, tvingar inte sändningsreglerna de nationella förbunden att blockera tider inom deras territorier. De nationella förbunden är emellertid ålagda att iaktta de blockerade tider som tillämpas av övriga nationella förbund när de säljer sändningsrättigheter till fotbollsevenemang till territorier där nationella förbund faktiskt har blockerade tider(8).

(11) Enligt artikel 3.1 kan varje medlemsförbund besluta om att förbjuda fotbollsutsändningar inom sitt territorium 2,5 timmar på lördagar eller söndagar. Förbudet gäller endast riktade sändningar(9). Enligt artikel 3.3 skall dessa 2,5 timmar överensstämma med den viktigaste nationella spelordningen. Den viktigaste nationella spelordning definieras i artikel 3.4 som den tid då flertalet (dvs. när 50 % eller mer) av veckans fotbollsmatcher i de två översta divisionerna i landet spelas. Dessa matcher kan antingen vara amatör- eller proffsmatcher. Den huvudsakliga inhemska säsongen börjar med den första matchen i det nationella mästerskapet och slutar med den sista matchen i samma mästerskap. För att undanröja alla tvivel skall det nämnas att varje förbud mot fotbollsutsändningar enligt artikel 3.1 endast får tillämpas under fotbollssäsongen enligt anmälan till UEFA. Kravet på att de nationella förbunden enbart skall få blockera timmar under säsongen när fotboll faktiskt spelas på deras nationella territorium innebär att om fotboll inte spelas på vintern i ett visst land på grund av klimatet, får de nationella förbunden inte förbjuda fotbollsutsändningar i tv under den perioden.

(12) Om medlemsförbunden beslutar att utnyttja möjligheten att blockera fotbollsutsändningar inom deras eget territorium, skall de nationella förbunden enligt artikel 3.2 fatta ett sådant beslut senast en månad innan den inhemska säsongen startar. Beslut om ändringar av de blockerade timmarna kan endast fattas med verkan från närmast följande fotbollssäsong och senast en månad före den nya säsongens början. Enligt artikel 3.3 skall alla beslut som de nationella förbunden fattar om blockerade tider samlas i en skriftlig rapport till UEFA vid tidpunkten för beslutet, varigenom relevant information offentliggörs(10). Senast en månad innan den inhemska säsongen startar skall de nationella förbunden enligt artikel 3.5 förse UEFA med en kopia av den relevanta inhemska spelordningen (ev. flera) som motiverar de blockerade tiderna och anger när den inhemska fotbollssäsongen börjar och slutar. Om medlemsförbundet inte i tid skulle informera UEFA om sitt beslut om "sändningsfria tider", gäller inte medlemsförbundets begränsningar fotbollsutsändningar i tv under den säsongen.

(13) Bestämmelserna för blockerade tidsperioder gäller inte sändning av program som inte är idrottsprogram, såsom nyhetsprogram som enligt artikel 3.6 kan innehålla korta (inspelade) utdrag ur fotbollsmatcher(11).

(14) Ett fåtal fotbollsmatcher kan sändas under de blockerade perioderna(12). När det gäller de matcher som enligt undantaget skall sändas under de sändningsfria timmarna, skall medlemsförbundet anmäla datum och tid för avspark till UEFA minst 45 dagar i förväg(13). Med tanke på hur speciella de matcher som omfattas av denna bestämmelse är, tillämpas den mycket sällan(14). Om ett medlemsförbund tillåter att en match sänds, inbegripet matcher i kategorierna ovan, kan detta förbund inte motsätta sig inkommande sändningar av andra matcher som spelas på ett annat fotbollsförbunds territorium.

(15) Det nationella förbundet får inte diskriminera fotboll från andra länder och sändningsreglerna gäller utsändningar av såväl inhemska som utländska matcher(15). De nationella fotbollsförbunden ansvarar för att alla parter följer bestämmelserna i sändningsreglerna(16). UEFA:s kontroll- och disciplinkommitté får vidta disciplinära åtgärder eller utfärda direktiv gentemot medlemsförbund som har överträtt bestämmelserna. UEFA far dessutom vidta, administrativa åtgärder enligt de avgiftssystem som medlemsförbunden enats om(17).

1.2. Kommentarer från berörda tredje parter

(16) Kommissionen offentliggjorde i enlighet med artikel 19.3 i förordning nr 17(18) ett meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning som gav upphov till, synpunkter från sju berörda tredje parter. Kärnan i de synpunkter som de klagande och berörda tredje parterna skickat in kan sammanfattas på följande sätt:

(17) Samtidigt som de tredje parterna tillstod(19) att sändningsreglerna av den 31 mars 2000 är en förbättring jämfört med tidigare versioner, anser de fortsatt att de begränsar konkurrensen enligt artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet och påstår att UEFA inte har några belägg som kan motivera ett undantag enligt artikel 81.3 i EG-fördraget och artikel 53.3 i EES-avtalet, dvs. att UEFA inte har påvisat att fotbollsutsändningar i tv inverkar menligt på publiktillströmning eller på amatörmedverkan. Det hävdas att sändningsreglerna inte skulle gälla betal-tv på grund av det lilla antalet abonnenter och den ringa inverkan som betal-tv därför har.

(18) Dessutom hävdas det att sändningsreglerna gör förvärvet av sändningsrättigheter till fotboll mer riskfyllt, eftersom nationella förbund inte behöver fatta sina beslut om blockerade tider förrän en månad före fotbollssäsongens början. Detta uppfattas som ett särskilt problem, eftersom programbolagen måste ingå avtal med avseende på kommande år, när det inte finns någon garanti för att fotbollsförbunden inte kommer att flytta sina viktigaste spelordningar och sändningsfria perioder från en period till en annan.

(19) Brittiska programbolag hävdar att de har ett särskilt problem, eftersom det finns fyra nationella förbund i Förenade kungariket som inte behöver samordna sina blockerade tider och som var för sig skulle kunna blockera olika tider och därmed göra utsändning av fotbollsmatcher i Förenade kungariket mycket svårt. Det finns också en oro för att brittiska programföretag inte kommer att kunna dra nytta av artikel 4 som fungerar som en försvagning av begränsningen i artikel 3 och som innehåller ett undantag från de blockerade tiderna när det rör sig om matcher av nationellt intresse. Brittiska programföretag hävdar att eftersom vart och ett av de fyra förbunden i Förenade kungariket har enskilda intressen och fastän ett nationellt förbund kan ge dispens från de blockerade tiderna för utsändning av en match, kommer denna dispens inte att gälla andra nationella förbund och omöjliggöra utsändningen inom dessa områden.

(20) Vissa programföretag hävdar att den tekniska utvecklingen kommer att medföra att programföretagen snart sänder till hela Europa. I värsta fall kommer programföretagen att tvingas anpassa sig till olika blockerade tider som gäller lokalt på olika länders behörighetsområden, vilket skulle göra internationella utsändningar problematiska. Dessutom skulle nya tjänster via Internet, beställ-tv, betal-tv och andra multimediatjänster också påverkas av sändningsreglerna. Till skillnad från traditionell television skulle man via Internet kunna beställa fotbollsutsändningar dygnet runt och inte bara under programtiderna. De hävdar att mottagningen av överföringar på Internet är geografiskt obegränsad. De hävdar därför att ett företag som erbjuder Internettjänster skulle behöva ta hänsyn till alla medlemsförbunds alla olika blockerade perioder för att följa sändningsreglerna. Därför skulle Internetföretaget behöva stoppa utsändningarna under alla de blockerade perioder som tillämpas av varje enskilt medlemsförbund och släppa dem fria under de fria perioderna. Att följa ett sådant förfarande är inte ekonomiskt försvarbart för Internetföretagen. Dessutom är det skadligt för multimediatjänsternas tekniska framsteg i Europa och det skulle allvarligt begränsa utvecklingen av nya tjänster för idrottsutsändningar såsom Internet.

2. RÄTTSLIG BEDÖMNING

2.1. Relevant produktmarknad

2.1.1. De av UEFA inlämnade handlingarna

(21) UEFA gav ingen definition av "relevant produktmarknad" i sin anmälan. UEFA fastslog bara att sändningsreglerna "påverkar fotbollen och utsändningarna".

2.1.2. Potentiellt berörda marknader

(22) Kommissionen anser att följande marknader potentiellt skulle kunna påverkas av UEFA:s sändningsregler:

- Föregående marknadsled för förvärv av sändningsrättigheter för okodad tv eller betal-tv.

- Efterföljande marknadsled där programföretag konkurrerar om tittare, för reklamintäkter som är beroende av tittarsiffror och betal-tv-abonnenter.

(23) Kommissionen anser dessutom att överföringsrättigheter via Internet och tjänster för försäljning av program via Internet potentiellt skulle kunna påverkas av UEFA:s sändningsregler. I detta skede är utsändning av videosekvenser på Internet inte ett reellt alternativ eller komplement till tv-utsändning av fotbollsmatcher. Tekniken för utsändning av videosekvenser via Internet för konsumenter är fortfarande outvecklad och det ekonomiska värdet är fortfarande ganska begränsat. Kommissionen känner inte till något företag som tillhandahåller heltäckande utsändning av fotbollsmatcher eller som har för avsikt att tillhandahålla någon sådan tjänst inom en nära framtid. Följaktligen finns i detta skede ingen tjänst för vilken sändningsreglerna skulle kunna medföra en märkbar begränsning. Även om denna situation kan förändras i framtiden om den nödvändiga sändningskapaciteten blir allmänt tillgänglig, är det för närvarande inte nödvändigt att för beslutets skull närmare bedöma Interneträttigheterna för fotboll och inte heller nödvändigt att bedöma försäljning av program via Internet eller annonsering i samband därmed.

2.1.3. Föregående marknadsled för förvärv av sändningsrättigheter till fotbollsevenemang

(24) Tittarnas önskemål är vägledande för alla programföretag i deras strategi för programinköp och avgör ett programs värde för programföretagen(20). Kommissionen noterar att alla programföretag är verkliga eller potentiella köpare av sändningsrättigheter till fotbollsevenemang och att fotboll är lika viktigt för vart och ett av dem oavsett marknad(21). Programföretag i allmänhetens tjänst köper in tuprogram för att nå en bred publik i enlighet med sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Programföretag med okodade sändningar som helt eller delvis finansieras genom reklamintäkter köper program för att locka en stor publik och de säljer möjligheten att få tillgång till denna publik till annonsörer. Operatörer av betal-tv köper program för att få människor att abonnera på deras tjänster.

(25) Eftersom alla programföretag konkurrerar om sändningsrättigheter till fotbollsevenemang, blir det allt vanligare att sändningsrättigheter för heltäckande utsändningar av fotbollsmatcher säljs till betal-tv-företag och att företag som sänder okodad tv förvärvar sammandrag eller höjdpunkter från fotbollsmatcher. Skälet till detta är att betal-tv-företag i allmänhet kan betala mer för sändningsrättigheterna än företag som sänder okodad tv, eftersom den senare har starkare budgetbegränsningar. Fastän kommissionen i tidigare beslut(22) har definierat betal-tv som en separat marknad är det inte nödvändigt att med hänsyn till detta ärende separat analysera marknaderna för okodad tv eller betat-tv för att mäta effekterna av sändningsreglerna, eftersom alla typer av fotbollsutsändningar faller under sändningsreglerna.

(26) Gränserna för marknaden för sändningsrättigheter kan begränsas av antalet program som har möjlighet att uppnå ett eftersträvat syfte. Utbytbarheten kan därför testas genom att analysera i vilken omfattning andra program uppnår sina syften. Om en viss typ av program vanligtvis har höga tittarsiffror, en särskild publik eller kan ge en varumärkesprofil som inte kan uppnås av andra program, kan dessa program anses utgöra en egen relevant marknad, eftersom det inte finns några program som konkurrensmässigt begränsar rättighetsinnehavarens förutsättningar att fastställa priset på dessa TV-rättigheter.

(27) Hittills har kommissionen inte definierat sändningsrättigheterna till fotbollsevenemang som en separat relevant produktmarknad. I TPS-ärendet nyligen fann kommissionen att det är allmänt erkänt att filmer och idrottsevenemang är de två populäraste betal-tv-produkterna, vilket tyder på att det kan finnas en separat marknad för rättigheterna att sända idrottsevenemang(23). I Eurovisions-ärendet(24) fann kommissionen att det kan finnas separata marknader för förvärv av vissa större idrottsevenemang, de flesta internationella, som inte arrangeras regelbundet utan då och då, såsom världsmästerskapet i fotboll. Kommissionen fann att idrottsprogram har vissa särdrag. De kan uppnå höga tittarsiffror och nå en identifierbar publik som är särskilt intressant för vissa annonsörer. Kommissionen kom emellertid fram till att det för ärendets skull inte är nödvändigt att exakt definiera de relevanta produktmarknaderna.

(28) Vid kommissionens undersökning i det aktuella fallet har bevis samlats in som tyder på att det kan finnas separata marknader för sändningsrättigheter till vissa fotbollsevenemang. Kommissionen har också funnit vissa bevis som tyder på förekomsten av en separat marknad för sändningsrättigheter till fotbollsevenemang som inte arrangeras regelbundet varje år under hela säsongen såsom världsmästerskapet i fotboll och som inte kan ersättas med sändningsrättigheter till årligen återkommande fotbollsevenemang. Kommissionen anser i varje fall att de konkurrensbegränsningar som ingår i UEFA:s sändningsregler inte skulle kunna bedömas ens på en så liten marknad som den för sändning av fotbollsevenemang som spelas regelbundet varje år och som i praktiken endast gäller nationella evenemang i division ett och två samt mästerskap och UEFA:s Champions Leauge och UEFA-cupen.

(29) Även om kommissionen vid sin undersökning har funnit ett antal faktorer som tyder på förekomsten av en sådan marknad, och som beskrivs nedan, är det emellertid inte nödvändigt att med hänsyn till ändamålet med detta ärende exakt definiera de relevanta produktmarknaderna.

2.1.3.1. Varumärkesprofil

(30) Fotbollen är viktig för programföretag, eftersom den kan bidra till att utveckla profilen för en kanal. Fotbollen är mycket populär bland angelägna tittare och ger vanligtvis höga publiksiffror. Fotbollen ger upphov till evenemang som äger rum regelbundet under större delen av året(25) och tittare intresserar sig inte bara för en enda match utan för hela turneringen. Fotbollsturneringar ger därför en garanterad publik under långa perioder. Fotboll bidrar till att locka tittarna att regelbundet bestämma sig för att se på en viss kanal och att associera den med fotboll. Detta bidrar till utvecklingen av en kanals varumärkesprofil.

(31) Utvecklingen av en kanals varumärkesprofil blir allt viktigare inom en tv-industri där det antal kanaler som tittarna kan välja mellan snabbt ökar och där produkterna i allmänhet är likriktade(26). Med ett större utbud för tittarna blir det allt svårare för kanaler att få och bibehålla publikens trohet. Varumärkesprofilering uppmuntrar i därför publiken att planera sina tv-vanor och titta på en viss kanal. En sådan trohet uppnås emellertid endast genom att en "differentierad" produkt erbjuds i form av program som fångar ögat och genom att kanalen associeras med dessa program. Om en kanal vanligtvis sänder vissa program såsom UEFA:s Champions League, kommer tittarna att få vanan att först titta på den kanalen när de bestämmer vad de skall titta på. Genom att skapa en varumärkestrohet uppmuntras tittarna att använda kanalen som en "referenspunkt" för sitt TV-tittande. Detta har positiva effekter på andra program som visas på kanalen.

(32) Även om förmågan att bygga upp varumärkeslojalitet för en viss kanal är viktig för alla typer av kanaler, är det inte minst viktigt för reklamfinansierade tv-kanaler. De måste kunna ge annonsörerna publik i alla sina sändningar för att kunna sälja sitt reklamutrymme. Fotbollen är särskilt attraktiv i detta avseende, eftersom den lockar många tittare, vilket innebär konstant höga tittarsiffror. Tittare som vill se en viss match kan ofta byta till den kanalen långt innan matchen börjar och kan ofta stanna kvar efter matchen för att se om nästa program är intressant. Det anses att detta i vissa fall återspeglas av reklampriserna, som är höga inte bara precis före, under och direkt efter matchen, utan också i de program som sänds före och efter matchen.

(33) I kommissionens undersökning bekräftas det att utvecklingen av en varumärkesprofil är särskilt viktig för programföretag när de beslutar sig för om de skall förvärva tv-rättigheterna till fotbollsevenemang eller inte(27). De anser att fotboll gör det möjligt för dem att skapa en varumärkesprofil, som behövs för att deras kanaler skall kunna utvecklas. Tillgången till alternativa program förändrar inte deras intresse av eller efterfrågan på tv-rättigheter till fotbollsevenemangt(28). Richard Russell Associates har beskrivit idrotten som en drivkraft för BskyB:s tioåriga verksamhet(29).

(34) En av fotbollens viktigaste egenskaper för programföretagens varumärkesprofilering är dess regelbundenhet. Till skillnad från många andra idrotter kännetecknas fotbollen av turneringar som spelas regelbundet under större delen av året. Fotbollen, till skillnad från andra idrotter, gör därför att programföreten kan uppnå höga tittarsiffror på en regelbunden, ihållande och fortlöpande basis(30). Även om det finns serieevenemang också inom andra idrotter, är dessa i regel inte lika talrika och regelbundna, och även om dessa idrotter har höga tittarsiffror, har de inte samma stabila tittarsiffror som fotboll. Detta är betydelsefullt när man varumärkesprofilerar en tv-kanal, eftersom detta endast kan ske under en längre tid(31).

(35) Jakten på märkesimage är så stark att programföretagen i vissa fall inte har något emot att förlora pengar på enskilda program, om programmet har en sådan kvalitet att det kan locka tittare till kanalen. För vissa programföretag kan fotboll anses vara en sorts lockvara(32).

(36) Dessa egenskaper hos tv-rättigheterna till fotboll gör att programföretagen är villiga att betala högre priser för tv-rättigheterna till fotboll än för några andra evenemang, inbegripet de mest exklusiva idrottsevenemangen såsom olympiska spelen och Formel 1(33). Av tabellen i bilaga I framgår det att 14 av de 21 dyraste avtalen i Europa för tv-rättigheter till idrottsevenemang under 1992 till 1996 gällde fotboll. ONdigital hävdar att "fotbollsrättigheterna är de dyraste idrottsrättigheterna ..."(34) De sammanlagda utgifterna för idrott har ökat väsentligt under den senaste tiden. Fotbollen stod för den enskilt högsta andelen av TV-kanalernas sammanlagda idrottsutgifter. Genomsnittet i Europa var 44,6%(35). Den stora andel av utgifterna som avsätts för förvärv av fotbollsrättigheter återspeglar den betydelse som programföretagen fäster vid fotbollen jämfört med förvärvet av sändningsrättigheter till andra idrottsevenemang.

2.1.3.2. En särskild publik.

(37) Därför kommer programföretagen att eftersträva en balanserad programplanering med ett utbud av olika program för att nå en så bred publik som möjligt. Företag som erbjuder betal-tv strävar efter att tillgodose så många smaker som möjligt för att kunna sälja abonnemang. För kommersiella programföretag är anledningen den att de i regel säljer "paket" med reklamutrymme som är spritt över olika program i stället för enskilt reklamutrymme under särskilda program(36). Företag som vill annonsera under exempelvis matcherna i Premier League köper därför utrymme även i andra typer av program. Detta återspeglar annonsörens optimala strategi att nå en så stor del av sina potentiella kunder som möjligt, vilket på bästa sätt åstadkoms genom att visa reklamen i program som är noggrant utvalda och som vart och ett ses av olika grupper av potentiella kunder(37). Det faktum att fotboll spelas regelbundet och ofta och ger höga publiksiffror höjer värdet på fotbollsprogrammen som en del av ett reklampaket, eftersom det gör att annonsören ofta kan nå en potentiell kund med en distinkt profil.

(38) När annonsörerna fattar beslut om ett "paket", väljer de inte slumpvis ut program för sina reklaminslag. Profilen hos eller typen av publik som programmet vänder sig till är mycket viktig för annonsörerna. Detta återspeglar reklamens existensberättigande: företag annonserar främst för att locka nya kunder eller behålla dem de redan har. För att ett reklaminslag skall uppfylla detta syfte måste de som åtminstone potentiellt sett är intresserade av den produkt som visas se inslaget(38).

(39) Alla typer av tittare är inte lika värdefulla för programföretagen (och annonsörerna). Folk ser olika mycket på tv och har olika köpkraft och konsumtionsmönster. Män mellan 16 och 35 år med en köpkraft som ligger över genomsnittet är en av de mest eftersökta målgrupperna, eftersom deras köpvanor är mer rörliga än äldre människors. Sannolikheten är därför större att de prövar nya produkter och tjänster. Problemet för programföretag och annonsörer är att denna grupp innehåller många "lätta tv-tittare"(39) som i regel inte tittar mycket på tv(40). Därför är det mycket svårare för annonsörer att förmedla sitt budskap till denna målgrupp via tv-reklam jämfört med andra befolkningsgrupper såsom kvinnor över 55 år som i genomsnitt ser mycket mer på tv. En målgrupps attraktionskraft eller svåråtkomlighet gör de program som de tittar på särskilt värdefulla för programföretagen. Därför vill programföretag gärna ha program som lockar denna publik.

(40) Kommissionens undersökning visar att fotboll förefaller vara det effektivaste sättet att nå denna grupp. Två tredjedelar av tittarna är män och i den lämpliga åldersgruppen(41). Därför kan programföretagen ta ut högre priser för reklam i samband med fotboll jämfört med andra program, och priserna på reklamutrymme i fotbollssändningar är högre än i andra idrottsutsändningar. Premier League och UEFA:s Champions League gör det exempelvis möjligt för brittiska programföretag att ta ut priser som ligger 10-50 % högre, beroende på deltagande lag och etapp i turneringen(42).

(41) Attraktionskraften i sådana program, och därmed graden av konkurrens om sändningsrättigheterna, varierar med idrottsgren och evenemangstyp. Massidrotter som fotboll har i regel stor publik. Små idrotter får däremot mycket låga siffror. Internationella evenemang förefaller ha större attraktionskraft för publiken i ett land än nationella evenemang där landslag eller nationella mästare deltar, medan internationella evenemang där varken landslag eller nationella mästare deltar ofta kan vara av mindre intresse(43). I de flesta medlemsstater har fotbollen ständigt de högsta tittarsiffrorna. År 1997 stod fotbollen för 21 av de 25 populäraste idrottsutsändningarna i Europa. Fotbollens popularitet hos tittarna kan också uttryckas i antalet timmar som idrotten sänds. År 1996-97 stod fotbollen för 13939 sändningstimmar. På andra plats kom tennisen med mindre än hälften 5115 timmar(44). Dessa uppgifter föranledde författarna till Kagan Euro TV Sports att (göra följande kommentar: "Fördelningen av idrottstimmarna i tv illustrerar fotbollens ställning som den mest värdefulla, idrotten. att täcka(45). Denna åsikt uttrycks dessutom i svaren på artikel 11-skrivelserna. ONdigital, till exempel, skriver följande: "I Förenade kungariket lyckas Premier League ständigt locka en miljonpublik, och överträffar därmed alla andra tävlingar bland säsongsidrotterna.(46).

2.1.3.3. Slutsats om det föregående marknadsledet

(42) Sammanfattningsvis visar kommissionens undersökning att det är troligt att det finns separata marknader för förvärv av sändningsrättigheter till fotbollsevenemang som spelas regelbundet varje år och som i praktiken endast gäller nationella evenemang i division ett och två samt mästerskap och UEFA:s Champions League och LTEFAcupen. En segmentering skulle kunna göras i fråga om fotbollsevenemang som inte arrangeras regelbundet under hela säsongen, såsom världsmästerskapet i fotboll(47), eftersom det inte utgör någon likvärdig regelbunden programkälla för programföretag. Eftersom UEFA:s sändningsregler inte leder till någon synbar konkurrensbegränsning ens på marknaden för förvärv av sändningsrättigheter till fotbollsevenemang som spelas regelbundet under varje säsong - vilket beskrivs ovan - är det inte nödvändigt med hänsyn till ändamålet med detta ärende att exakt definiera de relevanta produktmarknaderna.

2.1.4. Efterföljande marknadsled där programföretag konkurrerar om reklamintäkter som är beroende av tittarsiffror och betal-tv-abonnenter

(43) Förvärv av sändningsrättigheter till fotbollsevenemang har, som förklarats ovan, en stark inverkan på efterföljande tv-marknadsled där fotbollsevenemangen sänds som en del av programföretagens konkurrens om annonsörer och abonnenter. Sändningsreglerna begränsar inte programföretagens förmåga att konkurrera om annonsörer och abonnenter. Därför är det inte nödvändigt att fastställa om det finns separata marknader för sändning av fotbollsevenemang inom efterföljande marknadsled, eftersom sändningsreglerna inte ger upphov till några konkurrensproblem ens på den smalaste marknaden.

2.2. Relevant geografisk marknad

(44) UEFA:s sändningregler återspeglar det faktum att marknaden för sändningsrättigheter till fotbollsevenemang är nationell, eftersom sådana sändningsrättigheter i allmänhet säljs nationellt - också när det gäller sameuropeiska evenemang såsom UEFA:s Champions League.

(45) Också de efterföljande tv-marknadsleden kan i stort ses som nationella eller regionala, i synnerhet av kulturella och språkliga skäl(48).

2.3. Artikel 81.1 i EGfördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet

(46) Genom artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet förbjuds följande företeelser som oförenliga med den gemensamma marknaden: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och mellan parterna i EES-avtalet, och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden och det territorium som omfattas av EES-avtalet.

2.3.1. Överenskommelser mellan företag och beslut av förettagssasammanslutningar

(47) Med beaktande av gemenskapens mål, har EG-domstolen fastslagit att idrottsutövande omfattas av gemenskapsrätten försåvitt den utgör en ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 2 i EG-fördraget(49). Professionella fotbollsklubbar bedriver ekonomisk verksamhet(50) och de är företag i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. Enskilda nationella fotbollsförbund är sålunda företagssammanslutningar i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet. De är också företag i så måtto att de själva ägnar sig åt ekonomisk verksamhet(51). UEFA är därför en sammanslutning av företagssammanslutningar och är självt ett företag i den mån det bedriver ekonomisk verksamhet, såsom försäljning av kommersiella rättigheter till UEFA-turneringar. UEFA, de nationella förbunden och medlemsfotbollsklubbarna är därför företag i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet, trots att några av dessa enheter är organ utan vinstsyfte och oberoende av den kulturella och sociala verksamhet som de bedriver.

(48) Sändningsreglerna återfinns i UEFA:s stadgar. UEFA:s behöriga organ har antagit dessa regler. Detta är ett beslut av en sammanslutning av företagssammanslutningar i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet(52).

2.3.2. Sändningsreglerna begränsar inte konkurrensen nämnvärt

(49) Enligt UEFA ger sändningsreglerna de nationella förbunden en begränsad möjlighet att lägga sina inhemska fotbollsmatcher på tider som inte krockar med fotboll i tv. UEFA hävdar att även om detta ibland leder till att programföretagen inte kan sända fotboll när de önskar, medför sändningsreglerna inte någon nämnvärd begränsning av konkurrensen, eftersom den period då fotbollssändningarna kan begränsas är ytterst liten med avseende på räckvidd och tid.

(50) Kommissionen framhåller att sändningsreglerna inte kan anses ha till syfte att begränsa eller snedvrida konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget eller artikel 53.1 i EES-avtalet. Målet är inte att begränsa programföretagens kommersiella möjlighet att förvärva sändningsrättigheter till fotbollsevenemang eller att begränsa programföretagens möjligheter att konkurrera om annonsintäkter eller abonnenter. Målet är att främja fotbollens utveckling och skapa variation i matcherna.

(51) Under vissa omständigheter kan emellertid sändningsreglerna leda till situationer där programföretag inte kan sända fotbollsevenemang när de vill. Detta beror på att nationella förbund är ålagda att se till att blockerade tider respekteras när sändningsrättigheter från deras territorier säljs till ett territorium med blockerade tider och att fotbollsevenemangen i fråga inte sänds under dessa tider. Denna effekt av sändningsreglerna kan emellertid inte anses innebära någon nämnvärd begränsning av konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i fördraget eller artikel 53.1 i EES-avtalet.

(52) Efter att ha beaktat UEFA:s sändningsregler har kommissionen kommit fram till följande slutsats:

a) Sändningsreglerna gör att de nationella fotbollsförbunden kan blockera fotbollsutsändningar inom sina egna territorier högst 2,5 timmar på lördagar eller söndagar.

b) Dessa blockerade tider skall exakt motsvara de viktigaste nationella spelordningarna som definierat sändningsreglerna, vilket är den tid då flertalet (dvs. när 50 % eller mer) av veckans fotbollsmatcher i de två översta divisionerna i landet spelas.

c) Dessa krav förhindrar godtyckliga beslut om när tiderna kan blockeras, överdrivet långa blockerade perioder eller när fotboll inte spelas, t.ex. under perioder då spelet ligger nere.

d) Om den viktigaste nationella spelordningen sprids ut för mycket så att 50 % eller mer av veckans fotbollsmatcher i de två översta divisionerna i landet inte spelas på lördagar och söndagar, kan inte de nationella fotbollsförbunden blockera några tider alls.

e) Den nära kopplingen till den viktigaste nationella spelordningen gör också att de blockerade tiderna i stort sett kommer att vara de samma genom åren. När de blockerade tiderna väl har fastställts, har de nationella fotbollsförbunden inte heller längre något inflytande på tillämpningen av dem genom någon form av tillståndsförfarande. På grundval av detta kan de nationella förbunden planera fotbollsevenemang långt i förväg så att de inte äger rum på tider som krockar med matcher som sänds i tv. Detta är en viktig konstruktion för att kunna flytta fotbollsmatcher p.g.a. tv-sändningar. Denna konstruktion är utformad för att minska programföretagens oro för de risker som kan följa av det faktum att fotbollsförbund kan lägga om sina viktigaste spelordningar och sändningsfria perioder från en period till en annan. Den upplevda risken beror på det faktum att programföretag ofta tvingas sluta avtal om sändningsrättigheter för kommande år.

f) Om nationella fotbollsförbund inom sina territorier tillåter utsändning av fotbollsevenemang under de blockerade tiderna, kan de inte invända mot utsändningen av andra fotbollsevenemang.

g) De blockerade tidsperioderna gäller inte sändning av program som inte är idrottsprogram och som kan innehålla korta utdrag ur fotbollsmatcher.

(53) I sin analys av marknaden har kommissionen tagit hänsyn till att endast 10 av 21 nationella fotbollsförbund har tillämpat sändningsreglerna och blockerat tider för säsongen 2000/2001 (sex timmar på lördagar och fyra på söndagar), vilket framgår av tabellen i bilaga II. Medan tre av fyra nationella fotbollsförbund i Förenade kungariket(53) har infört blockerade tider, har de - precis som tidigare - gjort det på ett samordnat sätt. De brittiska programföretagens oro för att det finns fyra nationella fotbollsförbund i Förenade kungariket som inte är tvingade att följa sändningsreglerna för att samordna sina blockerade tider och därigenom kan göra fotbollsutsändningar i Förenade kungariket tekniskt svårare (men fortfarande tekniskt genomförbara), eftersom programföretaget måste ersätta sin fotbollsutsändning med något annat program, är därför i praktiken teoretisk och ogrundad.

(54) En annan oro som de brittiska programföretagen yppat är att de inte skulle kunna dra fördel av ett gemensamt nationellt fotbollsförbund genom att tillämpa artikel 4 som är en försvagning av begränsningarna i artikel 3 och som innehåller ett undantag från de blockerade tiderna när det rör sig om matcher av nationellt intresse(54). De hävdar att vart och ett av de fyra nationella fotbollsförbunden i Förenade kungariket har individuella intressen och fastän ett nationellt förbund kan ge dispens från de blockerade tiderna för utsändningen av en match, kan denna dispens inte tillämpas på de andra nationella förbunden, vilket omöjliggör tv-sändningar i dessa områden. Kommissionen noterar att artikel 4 är fördelaktig för programföretag, eftersom den innehåller ett undantag från blockeringarna och minskar antalet blockerade tider i fråga om vissa sällan förekommande matcher. Enligt bestämmelsen kan en fotbollsmatch sändas under blockerade tider då det annars vore förbjudet att sända fotbollsmatcher. För övrigt leder tillämpningen av en dispens dessutom till att det medlemsförbund som tillämpar bestämmelsen också måste godta utsändningar av varje annan match inom dess territorium under samma period. Artikel 4 är alltså fördelaktigare än den allmänna regeln, eftersom den innebär en försvagning av artikel 3. Dessutom tillämpar inget av UEFA:s nationella fotbollsförbund bestämmelsen under säsongen 2000/2001. Under säsongen 1999/2000, då det fanns avsevärt fler blockerade tider, tillämpades bestämmelsen endast i samband med nio fotbollsmatcher. De engelska och skotska fotbollsförbunden tillämpade bestämmelsen tre gånger vardera. En gång gjordes det i fråga om samma timmar. Därför anses det att bestämmelsen, som ger en möjlighet till dispens från de blockerade tiderna, är av ringa praktisk betydelse.

(55) Programföretag hävdar dessutom att sändningsreglerna förorsakar problem vid internationella utsändningar och de menar att den tekniska utvecklingen kommer att medföra att programföretagen snart sänder till hela Europa. Därför måste programföretagen anpassa sig till olika lokala blockerade tider i många olika länder, vilket skulle göra internationella utsändningar mer problematiska. Samtidigt som det stämmer att programföretag måste följa de blockerade tiderna inom de territorier där de genomför riktade sändningar, anses det för närvarande omöjligt att utifrån detta faktum bedöma de möjliga begränsningar som förorsakas av sändningsreglerna. Kommissionen har heller inte hört talas om några fall där effekten av sändningsreglerna har förorsakat problem. I sändningsreglerna definieras "riktad sändning" som en situation där ett programföretag sänder på det lokala språket. När sameuropeiska programföretag sänder kodade program, finns möjligheten att plocka ut det land där blockerade tider tillämpas. Vid okodade sändningar har sameuropeiska kanaler såsom Eurosport möjligheten att sända fotbollsmatcher utan kommentar på ett visst språk för att undvika tillämpningen av reglerna. Att en differentiering mellan länder är möjlig, illustreras av exemplet Eurosport som redan "skräddarsyr" program för regional eller lokal publik. Som enda sameuropeisk sportkanal som finns i alla medlemsstater inom EU och EES använder Eurosport dessutom i allmänhet inte rättigheter till direktsändning i fråga om nationella europeiska seriematcher. I stället sänds denna fotboll med fördröjning. Eftersom sändningsreglerna endast gäller riktade sändningar såsom de definieras ovan och eftersom de flesta programföretag endast har riktade sändningar till ett gemensamt fotbollsförbunds territorium, förefaller inte problemet vara särskilt betydande eller möj ligt att bedöma i detta skede. Om dessa uppgifter ändras i framtiden, kan kommissionen behöva se över situationen.

(56) Programföretagen uttrycker slutligen oro över effekten av sändningsreglerna på nya tjänster som erbjuds via Internet. I motsats till traditionell television kan fotbollsutsändningar beställas dygnet runt via Internet och dessutom är mottagandet av utsändningar via Internet geografiskt obegränsade, vilket i sig är ännu viktigare. Därför skulle ett företag som tillhandahåller Internettjänster behöva ta hänsyn till alla medlemsförbunds alla olika blockerade perioder för att följa sändningsreglerna och Internet - företaget skulle behöva spärra utsändningarna under de blockerade perioder som tillämpas av varje enskilt medlemsförbund och släppa dem fria under de fria perioderna. Även om det är tekniskt möjligt för ett Internetföretag är det inte ekonomiskt försvarbart för Internet - företagen att förfara på detta sätt och ett sådant krav skulle kunna fungera som ett hinder för utvecklingen av nya, innovativa tjänster. Kommissionen är emellertid enig med en av de tredje parterna som menar att tekniken för överföring av videosekvenser via Internet fortfarande är outvecklad och att det ekonomiska värdet av sådana tjänster fortfarande är ganska försumbart. Kommissionens nuvarande uppfattning är därför att den inte kan fastställa att sändningsreglerna påtagligt begränsar möjligheterna att tillhandahålla videosekvenser från fotbollsmatcher via Internet. Kommissionen känner inte till något företag som tillhandahåller heltäckande utsändning av fotbollsmatcher eller som har för avsikt att tillhandahålla någon sådan tjänst inom en nära framtid. Denna uppfattning kan emellertid ändras i framtiden, i synnerhet om kommissionen får vetskap om utvecklingstendenser på marknaden som antyder att sändningsreglerna har blivit ett hinder för utvecklingen av nya Internet-tjänster. Då kommer den att ompröva detta beslut utifrån dessa nya omständigheter.

(57) Mot bakgrund av detta har kommissionen undersökt ett antal av de nationella fotbollsförbundens spelordningar för fotbollsserierna i division ett och två. Kommissionen har noterat att de traditionella fasta spelordningarna - som enligt sändningsreglerna skall motsvara de blockerade tiderna - varierar i de olika länderna (se tabellen i bilaga II) och att spelordningarna sprids ut alltmer - särskilt i de serier från de stora fotbollsnationer (t.ex. England, Frankrike, Tyskland och Spanien) som har en utländsk marknad utanför sin inhemska marknad. I de flesta av dessa serier spelas matcherna under flera av veckans dagar och vid olika och varierande tidpunkter. Kombinationen av de olika spelordningarna kommer därför endast undantagsvis att leda till situationer där programföretag skulle förhindras att sända fotboll från ett visst land och därigenom förhindras att förvärva sändningsrättigheter från detta land(55). Eftersom programföretag kanske inte alltid kan direktsända en viss match, finns det därför ändå gott om möjligheter att direktsända andra matcher från samma turnering. Om ett programföretag önskar direktsända fotboll från ett visst land eller en viss turnering förhindras det följaktligen inte - förutom i mycket sällsynta fall - av sändningsreglerna att göra detta. Dessutom har programföretagen också möjlighet att direktsända fotbollsmatcher från övriga nationella eller sameuropeiska turneringar som spelas vid olika tillfällen. Oavsett sändningsreglerna har programföretagen därför alltid möjlighet att förvärva kommersiellt intressanta sändningsrättigheter till fotbollsevenemang.

(58) Det bör heller inte glömmas bort att programföretagen ofta också är hänvisade till fördröjda utsändningar av utdrag och höjdpunkter i idrottsprogram osv. Dessa program kan enkelt läggas så att de inte krockar med blockerade tider. Nyhetsreportage i andra program än idrottsprogram täcks dessutom inte av sändningsreglerna.

(59) Eftersom kommissionen har funnit att sändningsreglerna inte har någon nämnvärt begränsande effekt på marknaden för tv-utsändningar är det inte nödvändigt att för ändamålet med detta beslut precisera om och i vilken omfattning publiktillströmningen till matcherna och deltagandet i amatörspel påverkas negativt av fotbollsutsändningar, oavsett om det sker i okodad tv, betal-tv eller utsändningar via Internet.

(60) Detta beslut innebär inte på något sätt någon förhandsbedömning av den gemensamma försäljningen av sändningsrättigheter till fotbollsevenemang enligt artikel 81.1 i fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

(61) Utifrån dessa uppgifter har kommissionen kommit fram till slutsatsen att UEFA:s sändningsregler inte kan anses innebära någon nämnvärd begränsning av konkurrensen på denna marknad i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

På grundval av de uppgifter som kommissionen förfogar över saknar kommissionen skäl att vidta åtgärder enligt artikel 81.1 i EG-fördraget och artikel 53.1 i EES-avtalet i fråga om artikel 47 i UEFA:s stadgar, såsom denna artikel har genomförts genom sändningsreglerna.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Union des Associations Européennes de Football Route de Genève 46 CH - 1260 Nyon 2

Utfärdat i Bryssel den 19 april 2001.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT 13, 21.2.1962, s. 204/62

(2) EGT L 148, 15.6.1999, s. 5.

(3) EGT C 121, 29.4.2000, s. 14.

(4) Registrerat som ärende nr IV/C-2/3.319.

(5) Klagomålen var följande: Ärende IV/33145- Independent Television Association Limited (ITVA), klagomål av den 5 april 1989; ärende IV/33734 - Gestevision, klagomål av den 24 oktober 1990; ärende IV/34199 - British Sky Broadcasting Limited (BSkyB), klagomål av den 28 januari 1992; ärende IV/34784 - Channel 4, klagomål av den 13 juli 1993; ärende IV/34790 - Canal + SA, klagomål av den 16 juli 1993; ärende IV/34948 - Telepiù srl., klagomål av den 13 december 1993; ärende IV/35001 - CWL Telesport, klagomål av den 16 februari 1994; ärende IV/35048 - Telecinco SA, klagomål av den 22 mars 1994; ärende IV/37350 - Association of Commercial Television in Europe (ACT), klagomål av den 16 december 1998; ärende IV/37461 - Channel 5, klagomål av den 6 april 1999.

(6) I artikel 1.2 i sändningsreglerna hänvisas det "till all sändning eller återgivning från en fotbollsmatch med nutida eller framtida sändningsteknik (inklusive Internet) ..."

(7) Artikel 2.1 i sändningsreglerna.

(8) Artikel 5 i sändningsreglerna.

(9) UEFA definierar begreppet "riktad sändning" som en sändning som är specifikt producerad för ett visst territorium, t.ex. i fråga om språk eller innehåll.

(10) UEFA har offentliggjort denna information på sin hemsida på Internet: http://www.uefa.com/.

(11) UEFA har klargjort att detta innebär nyhetsmagasin, underhållning och biografiska eller tillbakablickande program som kan innehålla korta klipp från fotbollsmatcher.

(12) Artikel 4.2 i sändningsreglerna

1. matcher där seniorlandslaget ingår,

2. matcher som enligt nationella regler skall direktsändas, och

3. alla andra matcher av nationellt intresse.

(13) Artikel 4.3 i sändningsreglerna.

(14) Under säsongen 1999/2000 tillämpade endast tre nationella förbund undantaget på nio matcher. För säsongen 2000/2001 har inget nationellt förbund anmält någon match (per den 18 oktober 2000).

(15) Artikel 2.2 i sändningsreglerna.

(16) Artikel 5 i sändningsreglerna.

(17) Artikel 7 i sändningsreglerna.

(18) EGT C 121, 29.4.2000, s. 14. Endast ACT, Canal+, Gestevision Telecico SA, Channel Four Television and Channel 5 Broadcasting Limited vidhöll sina klagomål efter det att de genom en skrivelse uppmanats att lämna synpunkter på meddelandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i enlighet med artikel 19.3 i förordning nr 17. Övriga klagande som inte har hört av sig anses därför ha förlorat sin status av klagande.

(19) Detta framgår av Canal+ hemsida i augusti 2000 där Canal+ hävdar att det inte är någonting mindre än en "världsnyhet" att Canal+ nu kan direktsända engelska Premier Leauge i Danmark på lördagseftermiddagar som i mer än trettio år har varit blockerade. Canal+ tackar flera års dialog med DBU, UEFA och EU för denna utveckling som har lett till mindre restriktiva sändningsregler. Canal+ kommer därför att direktsända matcher från Premier Leauge på lördagar, söndagar och måndagar.

(20) På ett liknande sätt som kundernas utbytbarhet avgör föregånde marknadsled för digitala interaktiva tutjänster från tjänsteleverantörer till innehållsleverantörer, vilket kommissionen fann i sitt beslut av den 15 september 1999-ärende 36.539 British - Interactive Broadcasting/Open (EGT L 312, 6.12.1999, s. 1).

(21) Kommissionens beslut av den 20 september 1995, RTL/Veronica/Endemol (EGT L 134, 5.6.1996, s. 32) och kommissionens beslut av den 3 mars 1999, TPS (EGT L 90, 2.4.1999, s. 6).

(22) Se följande kommissionsbeslut:

Kommissionens beslut av den 2 augusti 1994 (IV/M.410 - Kirch/Richmond/Telepiù (EGT C 225, 13.8.1994, s. 3).

Kommissionens beslut 94/922/EG av den 9 november 1994 (IV/M.469 - MSG Media Service) (EGT L 364, 31.12.1994, s. 1).

Kommissionens beslut av den 3 augusti 1999 (COMP/M.1574 - Kirch/Mediaset) (EGT C 255, 8.9.1999, s. 3).

Kommissionens beslut av den 21 mars 2000 (COMP/JV.37 - BSkyB/KirchPay-TV) (EGT C 110, 15.4.2000, s. 45).

Kommissionens beslut i RTL/Veronica/Endemol, hänvisning lämnas ovan.

Kommissionens beslut av den 3 mars 1999 (TPS) (EGT L 90, 2.4.1999, s. 6).

Kommissionens beslut av den 12 maj 2000 (IV/32.150 - Eurovision) (EGT L 151, 24.6.2000, s. 18).

(23) Kommissionens beslut av den 3 mars 1999 i TPS, se fotnot 21.

(24) Kommissionens beslut i Eurovision, se fotnot 22.

(25) I England börjar till exempel the Premiership i augusti och slutar i maj. Cirka 380 matcher spelas, av vilka 60 direktsänds i deras helhet.

(26) I sitt svar 2d av den 26 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar hävdar Vlaamse Media Maatschappij följande: "Förvärv (och sändning) av idrottsrättigheter (program) är i regel inte; en lönsam investering i sig. Idrottsprogram, särskilt de med populära idrotter såsom fotboll och cykel, är däremot viktiga för kanalens image och varumärkesprofilering."

(27) I sitt svar 2k av den 15 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999 hävdar RTL att "det faktiska priset på tv-rättigheter till fotbollsevenemang är så högt att (...) det inte kan täckas av intäkterna från fotbollsprogrammen.". Om dessa rättigheter ändå förvärvas sker detta i imagesyfte.

(28) ONdigital i sitt svar 2j av den 23 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999: "Vårt intresse av fotboll påverkas inte av utbudet av andra filmer, serier, game shows, eller andra program, på grund av den unika marknadsställning som fotbollen har i Förenade kungariket och delvis på grund av att fotbollen sannolikt lockar ett annat marknadssegment".

NOS anser i sitt svar 2i av den 16 november 1999 kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999 följande: NOS intresse av fotboll påverkas bara i begränsad utsträckning av tillgången till tv-rättigheter för andra idrotter (...) eftersom det är den främsta idrotten i Nederländerna (...) spelar fotbollen en avgörande roll i NOS planering av idrottsprogram (...) ger NOS andra idrottsutsändningar en publik som de annars inte skulle få. I svar 3e, hävdar NOS att ... fotboll. är en unik produkt och bildar en serie för sig. Ingen annan idrott har tittarsiffror/marknadsandelar som kommer nära fotbollens (...) den förbättrar bilden av NOS.

(29) Richard Russell Associates, Sports Television: The ever changing face, 16 februari 1999, s. 10 och 12.

(30) Se fotnot 25.

(31) Denna slutsats kan motiveras mot bakgrund av programföretagens svar på artikel 11-skrivelser. I synnerhet skrivelserna från Eurosport, RTBF, VNINI, VRT, France 2 & 3 och NOS.

(32) I sitt svar 2k av den 26 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 21 september 1999 hävdar VMM följande: "Förvärv av tv-rättigheter för idrott (särskilt fotboll) är inte lönsamma i sig (...) varumärkesprofileringen av VMM:s kanaler kommer emellertid att vara en avgörande parametern vid beslut om förvärv av tv-rättigheter för fotbollsmatcher." ONdigital, som nyligen förvärvade tv-rättigheterna till UEFA:s Champions League och erbjuder dessa gratis till abonnenterna i reklamsyfte, hävdar i sitt svar 2d av den 23 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999 följande: "När man först lägger grunden till programprofilen, anses abonnentbasen vara viktigare än själva vinsten." I sitt svar 21 av den 23 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999 anger ONdigital att "ONdigital anser att den varumärkesprofil och det värde som konsumentutbudet har, påverkas direkt av det idrottsinnehåll som finns på plattformen".

(33) Kagan Euro TV Sports, 26 juli 1996.

(34) ONdigital i sitt svar 2e av den 23 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999.

(35) Kagan Euro TV Sports, 26 juli 1996.

(36) ITV:s svar 6f av den 12 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 10 september 1999.

(37) En tillverkare av fotbollsskor kan exempelvis nå ett stort antal potentiella kunder genom att visa ett reklaminslag under finalen i en fotbollsturnering, när entusiasterna sannolikt tittar, och ett annat under en storfilm, när "söndagsspelaren" tittar, i stället för att visa två olika inslag under fotbollsfinalen. På detta sätt nås ett större antal potentiella kunder.

(38) Till exempel: medan en tillverkare av frukostflingor kanske har en mindre tydligt definierad reklampublik, vill en köttproducent antagligen inte visa reklam i ett program för vegetarianer, även om detta program är mycket populärt. Om programföretag sålunda önskar ha köttproducenter som kunder kan de inte bara visa program för vegetarianer, de måste också visa tv-program som ses av människor som åtminstone kan tänka sig att äta kött (även om programmet lockar färre tittare).

(39) Svar 5c från Channel 5 av den 19 november 1999.

(40) Ett exempel: år 1998 uppgick tv-tittandet per dag i Förenade kungariket till 81 % av den vuxna befolkningen (16 år och äldre). Denna grupp tittade också i genomsnitt på tv 241 minuter per dag. Under samma period uppgick däremot tv-tittandet bara till 73 % av befolkningen i åldersgruppen 16 - 34 år. Denna grupp tittade på tv endast sammanlagt 182 minuter per dag.

(41) Exempelvis svar 2e från Young & Rubicam Europe av den 21 oktober 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 8 oktober 1999: "produktkategorier som riktar sig till kvinnor gör man sannolikt inte reklam för i idrottsprogram." McCann-Eriksons svar 4a av den 3 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 8 oktober 1999. Channel 5, svar 5c. ITV angav i sitt svar 5c av den 12 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 10 september 1999 att publiken vid UEFA:s Champions League "har en mer manlig profil än den genomsnittliga, att den är yngre än den genomsnittliga, och har dyrare köpvanor än den genomsnittliga publiken." McCann-Eriksons svar 2e av den 3 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 8 oktober 1999 bekräftar detta. RTL anser i sitt svar 6d i) av den 15 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999 att man "skulle förlora reklamintäkter om man bytte ut UEFA:s Champions League med andra fotbollsevenemang eller andra idrottsevenemang. Även om tittarprofilen skulle vara densamma, skulle tittartiderna för dessa evenemang bli mycket mindre eftersom dessa idrottsevenemang är mindre lockande."

(42) McCann-Ericksons svar 3a av den 3 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 8 oktober 1999.

(43) Punkt 40 i Eurovision' se fotnot 22.

(44) Kagan Euro TV Sports, 26 juli 1996, s. 8.

(45) Kagan Euro TV Sports, 26 juli 1996, s. 163.

(46) ONdigital i sitt svar 2i av den 23 november 1999 på kommissionens begäran om upplysningar av den 20 september 1999.

(47) Punkterna 42 och 43 i Eurovision' se fotnot 22.

(48) Se kommissionens beslut beslut i följande ärenden: M.779 - Bertelsmann/CLT, EGT C 364, 4.12.1996, s. 3. RTL/Veronica/Endemol: se fotnot 21.

(49) Se följande domar från domstolen: dom av den 12 december 1974 i mål 36/74, Walrave mot Union cycliste internationale, Rec. 1974, s. 1405, punkt 4, dom av den 14 juli 1976 i mål 13/76, Donà mot Mantero, rec. 1976, s. 1333, punkt 12, dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, URBSF mot Bosman, rec. 1995, s. I-4921, punkt 73, dom av den 11 april 2000 i målen C-51/96 och C-191/97, Christelle Deliège mot Ligue Francophone de Judo et Disciplines Asbl med flera, rec. 2000, s. I-2549, punkt 41f och dom av den 13 april 2000 i mål C-176/96, Jyri Lehtonen med flera mot Fédération Royale Belge des Sociétés de Basket-ball ASBL (FRBSB), Rec. 2000, I-2681, punkterna 32 och 33.

(50) Till exempel biljettförsäljning, överlåtelse av spelare, distribution av varor, undertecknande av reklam och sponsorkontrakt, försäljning av sändningsrättigheter etc. Storleken på företaget spelar ingen roll och konceptet "företag" förutsätter inte vinstsyfte. Se yttrande av generaladvokat Lenz i mål C-415/93, URBSF mot Bosman, Rec. 1995, s. I-4921, punkt 255, där det hänvisas till domen i de förenade målen 209-215 och 218/78, Van Landewyck mot kommissionen, REG. 1980, s. 3125, punkt 88.

(51) Yttrande av generaladvokat Lenz i mål C-415/93, URBSF mot Bosman, Rec. 1995, s. I-4921, punkt 256. Se även kommissionens beslut av den 27 oktober 1992 om ett förfarande enligt artikel 85 i EEG-fördraget (IV/33.384 och IV/33.378 - Distribution av paketresor under VM 1990), EGT L 326, 12.11. 1992, s. 31, punkt 49 (" ... FIFA är ett organ som bedriver ekonomisk verksamhet och är ett företag i den mening som avses i artikel 85 i EEG fördraget") och punkt 53 ("[Federazione Ilaliana Gioco Calcio = Italiens nationella fotbollsförbund] bedriver också ekonomisk verksamhet och är därför ett företag i den mening som avses i artikel 85 i EEG fördraget") och förstainstahsrättens dom av den 9 november 1994 i mål T-46/92, Scottish Football Association mot kommissionen, Rec. 1994, s. II-1039, av vilken man kan dra slutsatsen att det skotska fotbollsförbundet är ett företag eller en företagssammanslutning i den mening som avses i artikel 81f. Se även de förenade målen C-51/96 och C-191/97, Christelle Deliège mot Ligue Francophone de Judo et Disciplines Asbl med flera, se fotnot 50 punkt 52 57.

(52) Även om de betecknades som avtal mellan företag, skulle detta inte förändra situationen, eftersom artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet tillämpas likadant på båda dessa former av samordning. Se yttrande av generaladvokat Lenz i mål C-415/93, URBSF mot Bosman, REG 1995, s. I-4921, punkt 258.

(53) Förekomsten av fyra förbund i Förenade kungariket har historiska orsaker.

(54) Den möjlighet att frångå de blockerade tiderna som medges i artikel 4 i sändningsreglerna är förenliga med inriktningen i artikel 3a.1 i rådets direktiv 89/552/EG (EGT L 298, 17.10.1989, s. 23), som syftar till att säkerställa att inte någon betydande del av publiken berövas möjligheten att följa sådana evenemang i direktsändning eller fördröjda utsändningar.

(55) Exempelvis Canal+ sänder engelska Premier Leauge till Danmark lördagar, söndagar och måndagar.

BILAGA I

De tjugoen största idrottsaffärerna 1992-1996 ((Kagan Euro TV Sports, 26 juli 1996.))

>Plats för tabell>

BILAGA II

Sändningsreglerna (artikel 3): De nationella förbundens beslut om "blockerade tider"

(Säsongen 2000/2001 - lokala tider)

>Plats för tabell>