Rådets beslut

av den 8 mars 2001

om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet

(2001/235/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 390/2001 av den 26 februari 2001 om stöd till Turkiet inom ramen för föranslutningsstrategin, särskilt om inrättandet av ett partnerskap för anslutning(1), särskilt artikel 2 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors konstaterades följande: "Turkiet är en kandidatstat som är förutbestämd att ansluta sig till unionen på grundval av samma kriterier som tillämpas för de övriga kandidatstaterna. Genom att bygga på den befintliga europeiska strategin kommer Turkiet i likhet med övriga kandidatstater att dra nytta av en föranslutningsstrategi för att stimulera och stödja dess reformer." Som ett centralt inslag i denna strategi kommer ett anslutningspartnerskap att utarbetas på grundval av slutsatserna från tidigare möten i Europeiska rådet.

(2) Enligt förordning (EG) nr 390/2001 skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i det enskilda partnerskapet för anslutning, i den form detta läggs fram för Turkiet samt om senare betydande anpassningar av detta.

(3) Gemenskapens stöd är beroende av att väsentliga villkor uppfylls, särskilt av att framsteg görs i uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Om ett väsentligt villkor inte uppfylls, får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta lämpliga åtgärder i fråga om föranslutningsstödet.

(4) Associeringsrådet EG-Turkiet har beslutat att genomförandet av partnerskapet för anslutning med Turkiet kommer att övervakas på lämpligt sätt av associeringsavtalsorganen.

(5) I kommissionens återkommande rapport för 2000 gavs en objektiv analys av Turkiets förberedelser för medlemskap, och det fastställdes ett antal prioriterade områden där ytterligare insatser bör göras.

(6) För att förbereda sig för medlemskapet bör Turkiet upprätta ett nationellt program för antagande av regelverket. I detta program bör en tidsplan anges för när de prioriteringar och mellanliggande mål som fastställs i partnerskapet för anslutning kommer att uppnås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 390/2001 anges principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i Turkiets partnerskap för anslutning i bilagan till detta beslut, vilken utgör en integrerad del av beslutet.

Artikel 2

Genomförandet av partnerskapet för anslutning skall övervakas på lämpligt sätt av de organ som upprättats genom associeringsavtalet och av rådets behöriga organ, till vilka kommissionen regelbundet skall rapportera.

Artikel 3

Detta beslut blir gällande den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 8 mars 2001.

På rådets vägnar

K. Larsson

Ordförande

(1) EGT L 58, 28.2.2001, s. 1.

BILAGA

TURKIET: PARTNERSKAP FÖR ANSLUTNING 2000

1. INLEDNING

Vid Europeiska rådets möte i Helsingfors (den 10-11 december 1999) välkomnades den positiva utvecklingen i Turkiet och landets avsikt att fortsätta sina reformer i riktning mot uppfyllande av Köpenhamnskriterierna. Turkiet är en kandidatstat som är förutbestämd att ansluta sig till unionen på grundval av samma kriterier som tillämpas för övriga kandidatländer.

Europeiska rådet beslutade vid samma möte att ett partnerskap för anslutning kommer att upprättas "på grundval av slutsatserna från tidigare europeiska råd". Det skall innehålla de prioriteringar som förberedelserna för anslutningen måste koncentreras på mot bakgrund av de politiska och ekonomiska kriterierna och en medlemsstats skyldigheter, i kombination med ett nationellt program för antagande av regelverket.

Europeiska rådet hade vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 beslutat att partnerskapet för anslutning skulle utgöra kärnan i den förstärkta strategin inför anslutningen genom att samla alla former av stöd till kandidatländerna inom en enda ram. På detta sätt kan EU inrikta sitt stöd efter varje lands särskilda behov, så att landet får hjälp att bemästra sina särskilda problem inför anslutningen.

Helt i överensstämmelse med detta tillvägagångssätt lade kommissionen den 26 juli 2000 fram ett förslag till förordning om upprättande av en gemensam ram för samordning av alla källor för ekonomiskt stöd från EU till Turkiet inför anslutningen och särskilt om inrättande av ett partnerskap för anslutning. Denna ramförordning för Turkiet är utformad efter förordningen för de tio central- och östeuropeiska kandidatländerna (rådets förordning (EG) nr 622/98, EGT L 85, 20.3.1998, s. 1).

Det första partnerskapet för anslutning kommer att utgöras av en rådsförordning om upprättande av ett partnerskap för anslutning med Turkiet. Detta partnerskap för anslutning föreslås av kommissionen, efter samråd med Turkiet, och bygger på de principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som rådet har fattat beslut om. I detta partnerskap tas det hänsyn till analysen i den återkommande rapporten för 2000 av Turkiets framsteg på vägen mot medlemskap.

2. MÅL

Syftet med partnerskapet för anslutning är att inom en gemensam ram fastställa de prioriterade områden inom vilka ytterligare insatser bör göras vilka fastställs i kommissionens återkommande rapport för 2000 om Turkiets framsteg på vägen mot medlemskap i Europeiska unionen, de finansiella medlen för att hjälpa Turkiet att genomföra dessa prioriteringar samt de villkor som gäller för stödet. Partnerskapet för anslutning utgör grunden för ett antal strategiska instrument som kommer att användas för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig för medlemskap. Turkiet förväntas på grundval av detta partnerskap för anslutning före årets slut anta ett nationellt program för antagande av regelverket. Detta utgör inte en integrerad del av detta partnerskap, men de prioriteringar det innehåller bör vara förenliga med partnerskapet.

3. PRINCIPER

De viktigaste prioriterade områden som fastställts för varje kandidatland rör landets förmåga att uppfylla Köpenhamnskriterierna, enligt vilka det för medlemskap krävs följande:

- Kandidatlandet skall ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

- En fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.

- Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Vid sitt möte i Madrid underströk Europeiska rådet att kandidatländerna måste anpassa sina administrativa strukturer, så att gemenskapspolitiken kan fungera på ett friktionsfritt sätt efter anslutningen. Vid mötet i Luxemburg framhöll Europeiska rådet att införlivandet av regelverket med den nationella lagstiftningen är nödvändigt, men inte i sig tillräckligt. Det är nödvändigt att se till att regelverket verkligen tillämpas.

Vid sitt möte i Helsingfors bekräftade Europeiska rådet åter att anslutningsprocessen är allomfattande till sin natur och att den omfattar 13 kandidatländer inom en gemensam ram. Kandidatländerna deltar i anslutningsprocessen under samma förutsättningar. Europeiska rådet förklarade att kandidatländerna måste dela Europeiska unionens värderingar och mål enligt fördragen. Europeiska rådet framhöll i detta sammanhang principen om fredlig tvistlösning i enlighet med FN-stadgan och uppmanade kandidatländerna att göra alla ansträngningar för att lösa eventuella återstående gränskonflikter och övriga närbesläktade frågor. Om detta misslyckas bör de inom rimlig tid ta upp tvisten i Internationella domstolen.

Europeiska rådet förklarade också att det kommer att granska situationen i samband med eventuella olösta tvister, särskilt med tanke på konsekvenserna för anslutningsprocessen, i syfte att främja lösning av sådana tvister genom Internationella domstolen senast i slutet av år 2004.

Europeiska rådet betonade dessutom att Turkiet kommer att omfattas av en föranslutningsstrategi i syfte att främja och stödja reformer i landet och en förstärkt politisk dialog med betoning på framsteg i arbetet med att uppfylla de politiska kriterierna för anslutning med särskild hänvisning till mänskliga rättigheter samt de frågor som anges i punkterna 4 och 9 a i slutsatserna från Helsingfors. I denna anda uppmanar Europeiska unionen Turkiet att, tillsammans med alla andra parter, fortsätta att stödja FN:s generalsekreterares ansträngningar för att på ett framgångsrikt sätt slutföra processen för att finna en helhetslösning för Cypern.

4. PRIORITERINGAR OCH MELLANLIGGANDE MÅL

I kommissionens återkommande rapporter har det belysts vilka ansträngningar kandidatländerna fortfarande måste göra på vissa områden för att förbereda sig för anslutningen. Denna situation gör att det måste fastställas olika etapper för prioriteringarna och för varje prioritering bestämda mål som skall fastställas i samarbete med de berörda staterna, vilkas uppnående kommer att påverka vilken grad av stöd som beviljas, hur förhandlingarna med vissa länder utvecklas och inledandet av nya förhandlingar med andra länder. Prioriteringarna och de mellanliggande målen i partnerskapet för anslutning har delats in i två grupper, de på kort sikt och de på medellång sikt. Prioriteringarna på kort sikt har valts ut mot bakgrund av att Turkiet realistiskt sett kan förväntas uppnå dem eller göra betydande framsteg fram till slutet av 2001. Prioriteringarna på medellång sikt förväntas ta över ett år att uppnå, även om arbetet med dem om möjligt bör inledas under år 2001.

Av partnerskapet för anslutning framgår vilka områden som Turkiet bör prioritera i förberedelserna inför medlemskapet. Turkiet måste inte desto mindre ta itu med alla de frågor som uppmärksammas i den återkommande rapporten. Det är också viktigt att Turkiet fullgör sina åtaganden att anpassa sin lagstiftning och genomföra regelverket i överensstämmelse med åtagandena inom ramen för associeringsavtalet, tullunionen och relaterade beslut i associeringsrådet EG-Turkiet, exempelvis om handelsordningen för jordbruksprodukter. Det bör påpekas att det inte är tillräckligt att enbart införliva regelverket med lagstiftningen, utan att det också är nödvändigt att se till att det faktiskt tillämpas i enlighet med de normer som tillämpas inom unionen. På alla de områden som anges nedan krävs ett trovärdigt och effektivt genomförande av regelverket och kontroll av att det faktiskt efterlevs.

Mot bakgrund av analysen i kommissionens återkommande rapport har följande prioriteringar på kort respektive medellång sikt och mellanliggande mål fastställts för Turkiet.

4.1 Kort sikt (2001)

Förstärkt politisk dialog och politiska kriterier

- I samband med den politiska dialogen starkt stödja FN:s generalsekreterares ansträngningar att slutföra processen för en övergripande lösning av Cypernproblemet, i enlighet med punkt 9 a i slutsatserna från Helsingfors.

- Stärka de rättsliga och konstitutionella garantierna för yttrandefrihet i överensstämmelse med artikel 10 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. I samband därmed åtgärda situationen för fängslade personer vilka dömts för att ha gett uttryck för fredliga åsikter.

- Stärka de rättsliga och konstitutionella garantierna för förenings- och mötesfrihet och uppmuntra utvecklingen av det civila samhället.

- Stärka rättsreglerna och vidta alla åtgärder som krävs för att stärka bekämpningen av tortyr och se till att Europeiska konventionen mot tortyr efterlevs.

- Ytterligare anpassa de rättsliga förfarandena vid frihetsberövanden före rättegång till bestämmelserna i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och till rekommendationerna från kommittén för förhindrande av tortyr.

- Stärka möjligheterna att inför rätta utkräva ansvar för alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

- Öka utbildningen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter om frågor som rör de mänskliga rättigheterna, i ömsesidigt samarbete med enskilda länder och internationella organisationer.

- Förbättra rättsväsendets sätt att fungera och göra det effektivare, inbegripet en anpassning av den statliga säkerhetsdomstolen till internationella normer. Stärka utbildningen av i synnerhet domare och åklagare om Europeiska unionens lagstiftning, bland annat om de mänskliga rättigheterna.

- I praktiken upprätthålla moratorium för dödsstraffet.

- Undanröja alla rättsregler om förbud för turkiska medborgare att använda sig av sitt modersmål i radio- och TV-sändningar.

- Utarbeta en övergripande strategi för att minska skillnaderna mellan olika regioner och i synnerhet förbättra situationen i sydöstra Turkiet i syfte att främja de ekonomiska, sociala och kulturella möjligheterna för alla medborgare.

Ekonomiska kriterier

- Upprätthålla den rådande fallande inflationen och genomförandet av det program för strukturreformer som har överenskommits med Internationella valutafonden och Världsbanken, i synnerhet kontrollera den offentliga sektorns utgifter.

- Snabbt genomföra reformen av den finansiella sektorn, med målet att garantera öppenhet och kontroll.

- Utarbeta ett förfarande för övervakning av de offentliga finanserna inför anslutningen, bestående av en årlig rapport om de offentliga finanserna i linje med EU:s förfaranden och framläggande av ett ekonomiskt program inför anslutningen (PEP). Detta program syftar till att förbereda landet för anslutningen genom ett övergripande ekonomiskt program.

- Fortsätta med jordbruksreformerna.

- Fortsätta med privatiseringen av statligt ägda enheter, med beaktande av sociala faktorer.

Inre marknaden

- Immaterialrätt och industriell äganderätt: fortsätta anpassningen av lagstiftningen om immaterialrätt och förstärka kampen mot piratkopiering.

- Fri rörlighet för varor: påskynda anpassningen till europeiska standarder, certifiering och bedömning av överensstämmelse samt märkning, inleda en förstärkning av den befintliga marknadsövervakningen och strukturerna för bedömning av överensstämmelse genom ny utrustning och utbildning, påskynda arbetet med särskilda sektorer (livsmedel, farmaceutiska produkter, kosmetika och textilier) och ramlagstiftningen för införlivande av den nya metoden och helhetsmetoden och upprätta en administrativ infrastruktur som är anpassad till dessa förutsättningar samt undanröja tekniska handelshinder.

- Konkurrens: anpassa lagstiftningen om ansvaret för kontrollen av statligt stöd så att det skapas förutsättningar för öppenhet och regelmässig övervakning av det statliga stödet.

- Offentlig upphandling: påbörja anpassningen till gemenskapens regelverk, särskilt genom ökad öppenhet och större ansvarighet i upphandlingssystemet.

Beskattning

- Påbörja anpassningen av punktskatter och mervärdesskatt, särskilt vad gäller skattesatser, omfattningen av skattebefriade transaktioner, beskattningsunderlaget och skattestrukturen; se till att nya bestämmelser på skatteområdet överensstämmer med principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning och avskaffa alla diskriminerande åtgärder.

Jordbruk

- Utveckla ett fungerande fastighetsregister, system för identifiering av djur, system för växtpass samt förbättring av administrativa strukturer för att övervaka jordbruksmarknaderna och genomföra miljöåtgärder samt åtgärder för omstrukturering och utveckling av landsbygden.

- Upprätta en lämplig anpassningsstrategi för gemenskapslagstiftningen om djurhälsa och växtskydd med prioritering av en harmonisering av lagstiftningen om bekämpning av växt- och djursjukdomar samt öka kapaciteten för kontroll av efterlevnaden, särskilt vad gäller laboratorietester, inspektionsrutiner och inspektionsorgan.

Fiske

- Upprätta administrativa strukturer för övervakning av fiskeresursernas utnyttjande, marknads- och strukturutvecklingen genom en strategi för resursförvaltning, inspektions- och kontrollåtgärder samt förbättring av registret över fiskeflottan.

Transporter

- Anta ett program för införlivande av regelverket på transportområdet.

- Påbörja anpassningen av lagstiftningen om sjösäkerhetsnormer; genomföra och övervaka efterlevnaden av säkerhetsnormer.

- Anta en handlingsplan för sjötransporter för tillsyn över klassificeringssällskapen och förbättring av det turkiska flaggregistret.

- Påbörja förstärkning av sjöfartsförvaltningen, särskilt vad beträffar flaggstatskontroll.

Statistik

- Anta en strategi för ytterligare utveckling av statistik, särskilt demografisk och social statistik, regional statistik, företagsstatistik, utrikeshandels- och jordbruksstatistik.

- Anpassa företagsregistret till EU:s normer.

Sysselsättning och sociala frågor

- Anta en strategi och ett detaljerat program för anpassningen till regelverket.

- Ytterligare förstärka ansträngningarna för att komma till rätta med problemet med barnarbete.

- Se till att det finns förutsättningar för en aktiv och oberoende dialog mellan arbetsmarknadens parter, bland annat genom att säkerställa fackliga rättigheter och avskaffa alla restriktioner mot fackliga aktiviteter.

- Stödja arbetsmarknadens parters insatser för att förbättra förmågan att utveckla och genomföra regelverket.

Energi

- Inrätta ett program för antagandet av EU:s regelverk på energiområdet.

- Upprätta en oberoende tillsynsmyndighet för el- och gassektorn och ge denna myndighet befogenheter och resurser för att kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

- Förbereda upprättandet av den inre marknaden för energi, särskilt el- och gasdirektiven och öppnandet av marknaderna.

Telekommunikationer

- Anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk inom områdena licensgivning, samtrafik och samhällsomfattande tjänster; kartlägga liberaliseringsbehoven ytterligare.

- Stärka den oberoende reglerande myndighetens kapacitet, dvs. stärka dess förmåga att genomföra förordningar.

Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument

- Utarbeta en NUTS-klassificering i enlighet med gemenskapens regler.

- Anta en strategi för utveckling av en effektiv regionalpolitik.

- Påbörja införandet av regionalpolitiska kriterier vid urvalet av projekt inom ramen för planeringsprocessen i Turkiet.

Kultur och audiovisuell politik

- Påbörja anpassningen av lagstiftningen på det audiovisuella området, särskilt vad gäller direktivet "Television utan gränser".

Miljö

- Anta ett utförligt program, specifikt för varje direktiv, för att införliva regelverket på miljöområdet.

- Införliva direktivet om miljökonsekvensbedömning.

- Utarbeta en plan för investeringsfinansiering (specifik för varje direktiv), på grundval av de beräknade kostnaderna för anpassningen och realistiska uppskattningar av de offentliga och privata finansieringskällorna för varje år.

Rättsliga och inrikes frågor

- Utarbeta informations- och upplysningsprogram om lagstiftning och praxis inom rättsliga och inrikes frågor i Europeiska unionen.

- Stärka kampen mot organiserad brottslighet, narkotikahandel och korruption och kapaciteten för att bekämpa penningtvätt.

Tull

- Fortsätta anpassningen av lagstiftningen om frizoner och se till att den nya tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna för denna efterlevs.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten

- Förbättra den offentliga förvaltningens förmåga att anta, genomföra och förvalta regelverket, särskilt genom utbildning och lämplig samordning mellan ministerierna, däribland utveckling av en effektiv gränskontroll för att förhindra olaglig invandring, olaglig människohandel och narkotikahandel.

- Påskynda moderniseringen av den offentliga förvaltningen, inklusive en förstärkning av alla relevanta förvaltningsinrättningar.

- Förstärka förfarandena för finansiell kontroll, öka tullens effektivitet och modernisera skatteförvaltningen, öka kapaciteten för bedrägeribekämpning; förstärka veterinärmedicinska och fytosanitära kontroller även vid gränserna, omorganisera och förbättra livsmedelskontrollen, förbättra rättsväsendets sätt att fungera och främja utbildning i gemenskapsrätt och dess tillämpning för anställda inom rättsväsendet.

- Anta rättsliga och administrativa ramar samt budgetramar (revisionshandbok och verifieringskedja) för programförvaltning.

4.2 Medellång sikt

Förstärkt politisk dialog och politiska kriterier

- I samband med den politiska dialogen och enligt principen om fredlig tvistlösning i enlighet med FN-stadgan göra alla ansträngningar för att lösa eventuella återstående gränskonflikter och övriga närbesläktade frågor, i enlighet med punkt 4 i slutsatserna från Helsingfors.

- Garantera alla individer full rätt att utan diskriminering och oberoende av språk, ras, hudfärg, kön, politiska åsikter, filosofisk övertygelse eller religion fritt utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Ytterligare förbättra förutsättningarna för att tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet skall kunna utövas.

- Genomföra en översyn av den turkiska konstitutionen och annan relevant lagstiftning i syfte att garantera alla turkiska medborgare de fri- och rättigheter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna; se till att dessa lagstiftningsreformer genomförs och att den praxis som gäller i EU:s medlemsstater iakttas.

- Avskaffa dödsstraffet, underteckna och ratificera protokoll nr 6 till Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

- Ratificera Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, det fakultativa protokollet till denna och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

- Anpassa förhållandena i fängelserna till FN:s regler om miniminormer för behandlingen av fångar och andra internationella normer.

- Anpassa Nationella säkerhetsrådets konstitutionella roll som rådgivande organ till regeringen i enlighet med vad som gäller i EU:s medlemsstater.

- Häva det undantagstillstånd som fortfarande råder i sydöstra Turkiet.

- Sörja för kulturell mångfald och garantera alla medborgare, oavsett ursprung, kulturella rättigheter. Alla rättsliga bestämmelser som förhindrar utövandet av dessa rättigheter bör avskaffas, även på utbildningsområdet.

Ekonomiska kriterier

- Slutföra privatiseringsprocessen.

- Slutföra reformeringen av jordbruks- och finanssektorerna.

- Säkerställa hållbara system för pensioner och social trygghet.

- Se till att de allmänna nivåerna på utbildning och hälsa höjs, med särskild hänsyn till den yngre generationen och mindre gynnade regioner.

Inre marknaden

- Fri rörlighet för varor: fullborda anpassningen till EU:s regelverk; fullborda anpassningen till europeiska standarder; fullborda förstärkningen av befintlig certifiering, marknadsövervakning och strukturer för bedömning av överensstämmelse.

- Bolagsrätt: fullborda anpassningen till EU:s regelverk.

- Skydd av personuppgifter: fullborda anpassningen och genomföra lagstiftningen.

- Fri rörlighet för kapital: fullborda anpassningen, särskilt genom att avskaffa begränsningar för utländska investerare.

- Konkurrens: fullborda anpassningen till EU:s regelverk för statligt stöd, inklusive regionala stödprogram, och anpassa lagstiftningen om monopol och företag med speciella rättigheter.

- Offentlig upphandling: fullborda anpassningen till gemenskapens regelverk; garantera ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning.

Beskattning

- Fullborda anpassningen av den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk.

Jordbruk

- Slutföra förberedelserna inför anpassningen till regelverket inom jordbrukspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling.

- Modernisera anläggningarna för bearbetning av livsmedel (bearbetningsanläggningar för kött och mjölkprodukter), så att de uppfyller EU:s normer för hygien och folkhälsa och inrätta ytterligare anläggningar för tester och kontroll.

Fiske

- Slutföra utvecklingen av förmågan att genomföra och tillämpa den gemensamma fiskeripolitiken.

- Ytterligare förbättra övergripande kvalitetsnormer och säkerheten för fiskeprodukter i Turkiet.

Transporter

- Fullborda anpassningen av lagstiftningen om vägtransporter (marknadstillträde, trafiksäkerhet, regler om farligt gods och beskattning), järnvägar, luftfart (särskilt flygsäkerhet och flygtrafikledning) samt inre vattenvägar (tekniska krav på fartyg).

- Säkerställa ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av transportlagstiftningen, särskilt vad beträffar sjösäkerhet.

- Förbereda den turkiska transportflottan (särskilt för sjö- och vägtransport) för de tekniska normer som kommer att möjliggöra en fullständig integration med den inre marknaden.

Ekonomiska och monetära unionen

- Ändra lagen om centralbanken för att göra det möjligt att delta i det europeiska centralbankssystemet (ECBS).

- Göra centralbanken helt oberoende i förhållande till regeringen.

Statistik

- Anta statistiska metoder och praxis som är förenliga med EU:s, särskilt vad gäller beräkning av BNP, harmoniserat konsumentprisindex, kortsiktiga indikatorer, samhällsstatistik, handelsregister och betalningsbalans.

- Anpassa den makroekonomiska statistiken ytterligare till regelverket om statistik.

- Se till att personalen utbildas på lämpligt sätt och förbättra den administrativa kapaciteten.

Sysselsättning och sociala frågor

- Undanröja alla återstående former av diskriminering av kvinnor och alla former av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

- Införliva EU-lagstiftningen inom arbetsrätt, likabehandling av kvinnor och män, hälsa och säkerhet på arbetsplatserna samt folkhälsa. Förstärka de administrativa strukturer som krävs för detta och för att samordna den sociala tryggheten.

- Se till att socialpolitiken och regelverket om sysselsättning genomförs och tillämpas effektivt.

- Utarbeta en nationell sysselsättningsstrategi för att senare kunna delta i den europeiska sysselsättningsstrategin, bl.a. genom att inleda en gemensam översyn av sysselsättningen, och i samband därmed bygga upp kapacitet för övervakning av arbetsmarknaden och samhällsutvecklingen, särskilt effekterna av den allt snabbare pågående strukturella förändringen.

- Vidareutveckla det sociala skyddet, bland annat genom att befästa reformen av det sociala trygghetssystemet i syfte att göra det finansiellt hållbart och samtidigt stärka det sociala skyddsnätet.

Energi

- Omstrukturera de allmännyttiga energitjänsterna och öppna de olika sektorerna ytterligare, förstärka strukturerna för förvaltning och tillsyn.

- Fullborda anpassningen av den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk på energiområdet.

Telekommunikationer

- Slutföra införlivandet av gemenskapslagstiftningen.

- Utveckla en övergripande strategi för hela kommunikationssektorn.

Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument

- Utveckla en nationell politik för ekonomisk och social sammanhållning i syfte att minska inhemska skillnader, inklusive fleråriga budgetförfaranden och upprättande av strukturer för kontroll, bedömning och utvärdering.

Kultur och audiovisuell politik

- Fullborda anpassningen av lagstiftningen på det audiovisuella området och stärka den oberoende tillsynsmyndigheten för TV och radio.

Miljö

- Genomföra och tillämpa EU:s regelverk på miljöområdet, särskilt genom utveckling av ramlagstiftning och sektorsspecifik lagstiftning, samt förstärka den institutionella och administrativa kapaciteten samt tillsynskapaciteten, för ett bättre miljöskydd.

- Genomföra regelverket med särskild tonvikt på ramlagstiftningen, den övergripande lagstiftningen och lagstiftningen om naturskydd, vattenkvalitet och avfallshantering. Genomföra en strategi för avfallshantering.

- Upprätta tillsynsnätverk och tillståndsförfaranden samt miljöinspektionsmyndigheter, inklusive insamling av uppgifter.

- Integrera principerna om en hållbar utveckling vid utarbetandet och genomförandet av politiska åtgärder inom alla andra sektorer.

- Genomföra och tillämpa direktivet om miljökonsekvensbedömning.

Tull

- Fullborda anpassningen av lagstiftningen, särskilt om frizoner, varor och teknik med dubbla användningsområden, prekursorer samt förfalskade och piratkopierade varor.

Rättsliga och inrikes frågor

- Utarbeta utbildningsprogram om gemenskapsrätten och genomförandet av regelverket på området rättsliga och inrikes frågor.

- Vidareutveckla och stärka de institutioner som ansvarar för rättsliga och inrikes frågor med sikte särskilt på att säkerställa polisens ansvarsskyldighet.

- Anta EU:s regelverk om skydd för personuppgifter, så att landet fullt ut kan delta i Schengens informationssystem och Europol.

- Påbörja anpassningen av lagstiftning och praxis i fråga om visering till vad som gäller inom EU.

- Anta och genomföra EU:s regelverk och praxis i fråga om in- och utvandring (inresa, återtagande, utvisning) för att förhindra illegal invandring.

- Fortsätta förstärkningen av gränsförvaltningen och förbereda det fullständiga genomförandet av Schengenkonventionen.

- Häva det geografiska förbehållet till 1951 års Genèvekonvention på asylområdet och utveckla mottagningsanläggningar och socialt stöd för flyktingar.

- Anta och genomföra EU:s regelverk om korruption, narkotikabekämpning, organiserad brottslighet, penningtvätt och såväl straffrättsligt som civilrättsligt samarbete; ytterligare intensifiera det internationella samarbetet på dessa områden.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten

- Fullborda reformen för modernisering av den offentliga förvaltningen för att se till att EG:s politik förvaltas på ett effektivt sätt, inbegripet att förstärka gränsförvaltningen och förbereda det fullständiga genomförandet av Schengenkonventionen.

- Fullborda den rättsliga ramen för intern och extern finansiell kontroll; fullborda upprättandet av en central statlig organisation för harmonisering av de interna revisions- och kontrollfunktionerna; fullborda upprättandet av interna revisions- och kontrollenheter vid kostnadsställena; fullborda "organisatoriskt oberoende" för nationella interna styrekonomer och revisorer på både central och decentraliserad nivå samt finansiell kontroll i förväg; sammanställa en revisionshandbok och utveckla en verifieringskedja för kontroll av EU-medel.

- Fullborda den territoriella reformen och utveckla metoder för regional och lokal förvaltning.

- Upprätta operativa strukturer på regional nivå och förstärka befintliga administrativa strukturer för regional utveckling.

5. PROGRAMPLANERING

Under perioden 1996-1999 fick Turkiet sammanlagt 376 miljoner euro i gåvobistånd, vilket motsvarar ett årligt genomsnitt på strax över 90 miljoner euro. Från och med 2000 kommer det årliga bidraget till Turkiet att vara 15 % av de bilaterala anslagen inom ramen för Meda, vartill kommer anslagen inom ramen för de två förordningarna om en europeisk strategi och om föranslutningsstrategin. I den första förordningen, som antogs i april 2000, föreskrivs 5 miljoner euro per år under tre år för att genomföra åtgärder för att fördjupa tullunionen mellan EG och Turkiet. Den andra förordningen, som är under antagande, avser genomförandet av åtgärder för att främja ekonomisk och social utveckling i Turkiet och kommer att medföra 45 miljoner euro om året under tre år.

Samtliga dessa medel kommer att användas för förberedelser inför anslutning. För 2000 ser fördelningen ut på följande sätt:

- 50 % av anslagen kommer att avsättas för strukturella och sektoriella reformer, vilka framför allt skall vara inriktade på att harmonisera turkisk lagstiftning och praxis med EU:s regelverk. Reformerna kommer att få stöd av strukturella anpassningsmekanismer. Målet är att hjälpa Turkiet att genomföra viktiga strukturella reformer i linje med gemenskapens regelverk och i nära samordning med IMF och Världsbanken.

- 50 % av anslagen kommer att finansiera andra åtgärder för att stödja Turkiets integration i EU: hjälpa Turkiets förvaltning och institutioner att utveckla sin förmåga att genomföra gemenskapens regelverk (genom institutionell uppbyggnad), hjälpa Turkiet att mobilisera de investeringar som krävs för att dess industri och infrastruktur skall komma upp till gemenskapens standard (genom investeringsstöd och utveckling av regioner och landsbygdsområden). Inom detta anslag kan Turkiet delvis också finansiera sitt deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan, däribland i femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (EGT L 26, 1.2.1999, s. 1) och inom utbildning samt små och medelstora företag.

5.1 De internationella finansinstitutens roll

Samarbetet mellan Turkiet och de internationella finansinstituten får ett uppsving och en ny inriktning genom partnerskapet för anslutning. De bidragsmedel som ställs till förfogande i samband med partnerskapet fungerar som grundplåt och en katalysator för större belopp i utvecklingshjälp från de internationella finansinstituten. Denna process utvecklas av kommissionen i samarbete med kandidatländerna, Europeiska investeringsbanken och de internationella finansinstituten, särskilt Världsbanken, i syfte att underlätta samfinansieringen av projekt med anknytning till prioriteringarna inför anslutningen. Det är samtidigt viktigt att ett nära samarbete äger rum med andra givares program (medlemsstater, tredje land).

6. VILLKORLIGHET

Gemenskapens stöd för finansiering av projekt genom de instrument som ingår i strategin inför anslutningen för Turkiet är beroende av att Turkiet respekterar sina åtaganden enligt associeringsavtalet, tullunionen och relaterade beslut av associeringsrådet EG-Turkiet, exempelvis om handelsordningen för jordbruksprodukter. Det krävs även ytterligare framsteg i uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna och framför allt i genomförandet av de särskilda prioriteringarna i detta partnerskap för anslutning under 2001. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls, kan rådet komma att besluta att tills vidare inställa det finansiella stödet på grundval av artikel 4 i förslaget till förordning om en gemensam ram.

7. ÖVERVAKNING

Genomförandet av partnerskapet för anslutning kommer att övervakas inom ramen för associeringsavtalet. Såsom framhölls vid Europeiska rådets möte i Helsingfors är det viktigt för Turkiet att associeringsavtalets institutioner även i fortsättningen utgör den ram inom vilken antagandet av gemenskapens regelverk kan granskas, enligt samma förfaranden oberoende av om förhandlingar har inletts eller ej.

Relevanta delar av partnerskapet för anslutning kommer att diskuteras i den behöriga underkommittén. Associeringskommittén behandlar den allmänna utvecklingen, framsteg och problem i uppfyllandet av prioriteringarna och de mellanliggande målen samt specifika frågor som hänskjuts till den från underkommittéerna.

Till att börja med är det Meda-programmets förvaltningskommitté som ansvarar för att de finansieringsbeslut som fattas enligt de tre finansieringsinstrumenten (Meda och de två finansieringsförordningarna inom ramen för den europeiska strategin) är förenliga sinsemellan samt med partnerskapet för anslutning.

Kommissionen förbereder för närvarande en ny gemensam förordning för genomförandet av den nya budgetposten "Strategin inför anslutningen av Turkiet" (preliminärt förslag till budget 2001). Efter det att denna förordning antagits, kommer Phares förvaltningskommitté att ta över uppgiften att övervaka förenligheten med partnerskapet för anslutning.