Kommissionens förordning (EG) nr 1629/2000

av den 25 juli 2000

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av ammoniumnitrat med ursprung i Republiken Polen och Ukraina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 29 oktober 1999 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat "tillkännagivande om inledande av förfarandet") i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att den skulle inleda ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av ammoniumnitrat med ursprung i Litauen, Polen och Ukraina.

(2) Förfarandet inleddes sedan ett klagomål ingivits av European Fertiliser Manufacturers Association (EFMA) som ombud för företag som svarade för en betydande del av gemenskapens tillverkning. Klagomålet innehöll bevisning om att produkten i fråga dumpades och om väsentlig skada till följd därav, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att berättiga att ett förfarande inleddes.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de klagande producenterna i gemenskapen, de exporterande producenter, importörer, leverantörer och användare som den visste var berörda, de berörda branschorganisationerna, företrädarna för exportländerna och associeringsråden EU-Litauen och EU-Polen om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsgräns som angavs i tillkännagivandet om inledande av förfarandet skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda. Svar erhölls från tio klagande producenter i gemenskapen, fem exporterande producenter, en exportör, en sammanslutning av importörer och sju importörer i gemenskapen (av vilka tre var exportörerna närstående).

(5) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sina preliminära fastställanden av dumpning, skada och gemenskapens intresse och genomförde kontroller på plats hos följande företag:

a) Klagande producenter i gemenskapen

1. BASF AG, Limburgerhof, Tyskland.

2. Fertiberia SA, Madrid, Spanien.

3. Grande Paroisse SA, Paris, Frankrike.

4. Hydro Agri France, Nanterre, Frankrike.

5. Hydro Agri UK Ltd, Immingham, Förenade kungariket.

6. Hydro Agri Sluiskil BV, Sluiskil, Nederländerna.

7. Kemira Ince Ltd, Chester, Förenade kungariket.

8. Kemira SA, Wavre, Belgien.

9. Sefanitro SA, Barakaldo, Spanien.

10. Terra Nitrogen (UK) Ltd, Stockton on Tees, Förenade kungariket.

b) Exportörer eller exporterande producenter i de berörda länderna

1. JSC Achema, Jonava, Litauen.

2. Anwil SA, Wloclawek, Polen.

3. CIECH SA, Warszawa, Polen.

4. Zaklady Azotowe Pulawy SA, Pulawy, Polen.

c) Importörer

a) Sådana som är exporterande producenter närstående

1. Litfert SARL, St Malo, Frankrike.

2. Scandinavian Chemicals and Fertilisers AB, Malmö, Sverige.

3. Daltrade Ltd, London, Förenade kungariket.

b) Sådana som inte är exporterande producenter närstående

1. Helm Düngemittel GmbH, Hamburg, Tyskland.

2. UNCAA, Paris, Frankrike.

(6) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 1998 till och med den 30 september 1999 (nedan kallad undersökningsperioden). Denna period är längre än ett år i syfte att två jordbrukssäsonger skall kunna omfattas och för att man därigenom skall kunna få en mera rättvisande bild av marknaden och kunna beakta de eventuella marknadsförändringar som skedde efter det att en mängdtull infördes 1998, vilken förstärkte de antidumpningsåtgärder mot ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland vilka hade införts 1995. Undersökningen av utvecklingstendenser som ligger till grund för bedömningen av skada omfattade perioden från och med 1995 till och med undersökningsperiodens slut.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(7) Den produkt som är föremål för undersökning är ammoniumnitrat, ett kvävegödselmedel i fast form vilket är vanligt förekommande inom jordbruket. Det produceras av ammoniak och salpetersyra och innehåller mer än 28 viktprocent kväve. Den produkt som importeras till gemenskapen saluförs vanligen i säckar på 50 eller 500 kg. Produkten i fråga omfattas av KN-numren 3102 30 90 (ammoniumnitrat, annat än löst i vatten) och 3102 40 90 (blandningar av ammoniumnitrat med kalciumkarbonat eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan, innehållande mer än 28 viktprocent kväve).

2. Likadan produkt

(8) Ammoniumnitrat är en ren råvara och dess kemiska egenskaper är jämförbara oavsett ursprungsland. Det finns två olika typer av ammoniumnitrat: granulat och i pelletform. Ammoniumnitrat i granulatform har större diameter och kan därmed spridas på ett enklare sätt. Undersökningen har visat att all den ammoniumnitrat som importeras är i pelletform och att merparten av den ammoniumnitrat som produceras av gemenskapsindustrin är i granulatform. Eftersom ammoniumnitrat i granulatform respektive i pelletform emellertid har samma kemiska egenskaper och slutanvändning och av användarna uppfattas som utbytbara, bör de betraktas som två olika typer av samma produkt.

Den produkt som produceras i gemenskapen har därför, i enlighet med artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen) befunnits vara likadan som den som importeras från de berörda länderna. Vidare anses den produkt som exporteras till gemenskapen från de berörda länderna och de produkter som produceras och säljs på den polska respektive den litauiska marknaden vara likadana.

C. DUMPNING

1. Litauen

a) Normalvärde

(9) Den enda litauiska producenten av ammoniumnitrat visade samarbetsvilja vid undersökningen. Företaget sålde endast en sorts ammoniumnitrat (i pelletform). Försäljningen på den inhemska marknaden var representativ under undersökningperioden, eftersom den motsvarade mer än 5 % av exportförsäljningen (artikel 2.2 i grundförordningen).

(10) Mer än 20 % av den inhemska försäljningen av den berörda produkten skedde till priser som var lägre än summan av tillverkningskostnader per enhet (fasta och rörliga) och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Denna försäljning till förlustpriser ansågs i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen inte utgöra normal handel. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av de vägda genomsnittliga priserna för all försäljning som inte var förlustbringande, eftersom denna återstående försäljning utgjorde mer än 10 % av hela den inhemska försäljningen.

b) Exportpris

(11) För den försäljning som gjordes till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas vid försäljning för export till gemenskapen. För den försäljning som gjordes via närstående importörer konstruerades exportpriset på grundval av återförsäljningspriserna till oberoende kunder. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för samtliga kostnader som dessa importörer ådragit sig mellan importen och återförsäljningen och för den vinstmarginal som oberoende importörer av den berörda produkten i samband med undersökningen konstaterades ha uppnått.

c) Jämförelse

(12) Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. Således gjordes enligt artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter i transport-, försäkrings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader.

d) Dumpningsmarginal

(13) I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för den berörda exporterande producenten på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. Jämförelsen visade att företagets export av ammoniumnitrat under undersökningsperioden inte var dumpad. Den preliminära dumpningsmarginalen är därför 0 %.

Eftersom den enda samarbetsvilliga litauiska producenten svarade för all export av den berörda produkten från Litauen till gemenskapen, gäller den för detta företag preliminärt fastställda dumpningsmarginalen för hela landet.

2. Polen

a) Samarbete

(14) Kommissionen sände frågeformulär till de fem företag (en exportör och fyra exporterande producenter) som angivits i klagomålet. En exportör och två exporterande producenter svarade inom den angivna tidsfristen, den tredje exporterande producenten avböjde samarbete och den fjärde svarade inte. På grundval av importstatistik från Eurostat fastställdes det emellertid att de samarbetsvilliga exporterande producenterna svarade för mer än 90 % av den totala importen till gemenskapen, med ursprung i Polen.

b) Normalvärde

(15) De båda samarbetsvilliga exporterande producenterna sålde endast en typ av ammoniumnitrat (i pelletform). De båda företagens inhemska försäljning under undersökningsperioden var representativ, eftersom den motsvarade mer än 5 % av de respektive företagens exportförsäljning (artikel 2.2 i grundförordningen).

(16) Mer än 20 % av de båda producenternas inhemska försäljning av den berörda produkten skedde till priser som var lägre än summan av produktionskostnader per enhet (fasta och rörliga) och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Denna försäljning till förlustpriser ansågs i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen inte utgöra normal handel. Normalvärdet för de båda producenterna fastställdes därför på grundval av de vägda genomsnittliga priserna för all försäljning som inte var förlustbringande, eftersom denna återstående försäljning utgjorde mer än 10 % av hela den inhemska försäljningen.

c) Exportpris

(17) En av de polska producenterna sålde ammoniumnitrat för export till gemenskapen på två olika sätt:

- Direkt till oberoende importörer i gemenskapen.

- Indirekt via en exportör belägen i Polen.

För såväl den direkta som den indirekta exporten fastställdes exportpriset på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för produkten vid försäljning för export från Polen till gemenskapen.

(18) Den andra polska producenten sålde ammoniumnitrat enbart till oberoende importörer i gemenskapen. Exportpriset fastställdes således, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

d) Jämförelse

(19) Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. Således gjordes enligt artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter i provisioner, transport-, försäkrings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader.

e) Dumpningsmarginal

(20) I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för de båda berörda exporterande producenterna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

För de båda samarbetsvilliga exporterande producenterna fastställdes preliminärt följande vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif gemenskapens gräns:

>Plats för tabell>

För de exporterande producenter som inte besvarade kommissionens frågeformulär eller inte gav sig till känna på annat sätt fastställdes dumpning, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Med hänsyn till att det fanns minst en icke-samarbetsvillig exporterande producent beräknades en övrig dumpningsmarginal på grundval av den högsta dumpningsmarginal som fastställts för en samarbetsvillig polsk exporterande producents representativa transaktioner. Denna beräkning gjordes för att bristande samarbetsvilja inte skulle belönas och för att undvika kringgående.

Den övriga dumpningsmarginalen för Polen, uttryckt i procent av priset cif gemenskapens gräns, är 43,4 %.

3. Ukraina

a) Samarbete

(21) Kommissionen sände frågeformulär till de fem företag som angivits i klagomålet. Två av dessa svarade inom den angivna tidsfristen och uppgav att de under undersökningsperioden inte hade exporterat någonting alls till gemenskapen. Ett företag svarade efter den angivna tidsfristen och underrättades om att det skulle betraktas som icke-samarbetsvillig part. Från de två återstående företagen erhölls inte något svar.

b) Jämförbart land

(22) I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen måste normalvärdet för Ukraina fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredje land med marknadsekonomi. I tillkännagivandet om inledande av förfarandet hade Polen föreslagits som ett lämpligt jämförbart land.

Ingen berörd part lämnade några synpunkter på detta. Vidare fastställdes det i undersökningen att

- det förekom en betydande inhemsk marknad i Polen för den berörda produkten och att denna var representativ i jämförelse med exporten av ammoniumnitrat till gemenskapen från Ukraina,

- det fanns minst två (samarbetsvilliga) inhemska producenter av betydande storlek,

- importen av ammoniumnitrat till Polen från tredje land var betydande,

- de samarbetsvilliga företagens räkenskaper var tillförlitliga.

Mot bakgrund av detta drog kommissionen i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen preliminärt slutsatsen att det skulle vara rimligt att använda Polen som ett tredje land med marknadsekonomi.

c) Normalvärde

(23) Normalvärdet fastställdes på grundval av det vägda genomsnittet av de normalvärden som fastställts för de två samarbetsvilliga exporterande producenterna i Polen. I skälen 15 och 16 förklaras hur normalvärdet bestämdes.

d) Exportpris

(24) I avsaknad av uppgifter från exportörerna måste de preliminära undersökningsresultatan i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter, i detta fall Eurostat-statistik och de uppgifter om sjöfraktskostnader som anges i klagomålet.

e) Jämförelse

(25) Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik (fritt exporterande lands gräns). Således gjordes enligt artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter i transport-, försäkrings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader.

f) Dumpningsmarginal

(26) Dumpningsmarginalen fastställdes i enlighet med artiklarna 2.11 och 2.12 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset. Den preliminära landsomfattande dumpningsmarginalen för Ukraina, uttryckt i procent av priset cif gemenskapens gräns, är 67,4 %.

D. SKADA

(27) Gemenskapsindustrins allmänna situation förbättrades mellan 1995 och 1996, men började därefter allvarligt försämras. Denna utveckling bör ses mot bakgrund av verkningarna av de antidumpningsåtgärder avseende import av ammoniumnitrat från Ryssland som infördes i augusti 1995 (minimiimportpris) och som förstärktes i mars 1998 (mängdtull på 26,3 ecu/ton).

1. Definition av gemenskapsindustrin

(28) Av de elva klagande producenterna i gemenskapen ansågs två vara icke-samarbetsvilliga på grund av att de uppgifter de lämnat var otillräckliga. Dessa producenter ansågs således inte utgöra en del av gemenskapsindustrin. De nio samarbetsvilliga producenterna i gemenskapen svarade för mer än 85 % av produktionen i gemenskapen av ammoniumnitrat och utgör därmed gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 och artikel 5.4 i grundförordningen.

2. Förbrukning i gemenskapen

(29) Den synbara förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapens marknad, de återstående gemenskapsproducenternas försäljning på samma marknad enligt klagomålet, uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenterna och uppgifter från Eurostat om importvolym.

Med utgångspumkt i dessa uppgifter minskade förbrukningen i gemenskapen med 16,7 % mellan 1995 och undersökningsperioden, och sjönk ännu mera mellan 1996 och undersökningsperioden. Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade den också väsentligt, vilket dock måste ses mot bakgrund av att uppgifterna för undersökningsperioden avser årliga siffror medan marknaden för ammoniumnitrat kännetecknas av ett tydligt säsongsmönster.

3. Import från de berörda länderna(4)

a) Sammantagen bedömning av den berörda importens verkan

(30) Först undersöktes huruvida verkan av importen från alla berörda länder skulle bedömas sammantaget enligt artikel 3.4 i grundförordningen. Med tanke på undersökningsresultaten avseende dumpning av importen från Litauen betraktades vid bedömningen av skada och orsakssamband denna import inte som import från de berörda länderna utan som import från andra tredje länder. En sammantagen bedömning av verkan av importen från Polen och Ukraina ansågs lämplig eftersom de konstaterade dumpningsmarginalerna översteg miniminivån, importvolymerna inte var försumbara och konkurrensvillkoren både mellan de importerade produkterna och mellan dessa och den likadana gemenskapsprodukten liknade varandra. Detta framgår av att importvolymerna var betydande och av att deras marknadsandelar steg kontinuerligt från och med 1995. Priserna för importen från dessa två länder sjönk också kontinuerligt från och med 1996. Alla exporterande producenter underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser och använde samma eller liknande handelskanaler. Av dessa skäl dras preliminärt slutsatsen att verkan av importen från Polen och Ukraina bör bedömas sammantaget.

b) Den dumpade importens volym och marknadsandel(5)

(31) Importen av ammoniumnitrat från de två berörda länderna ökade i volym mellan 1995 och 1996. Under 1997 föll den tillbaka till 1995 års nivå. Därefter steg den återigen markant. Under undersökningsperioden var den 176,5 % högre än under 1995, medan förbrukningen i gemenskapen under samma period sjönk med 16,7 %. Marknadsandelen för importen från de båda berörda länderna ökade från 2,6 % under 1995 till 3,1 % under 1996, minskade under 1997 till 1995 års nivå och steg därefter kraftigt för att uppnå 8,7 % under undersökningsperioden. Jämfört med 1995 innebär detta en ökning av marknadsandelen på 235 %.

c) Priserna för den dumpade importen

i) Prisutveckling(6)

(32) De vägda genomsnittliga priserna för importen från de två berörda länderna minskade med 23,9 % mellan 1995 och undersökningsperioden. Priserna var som högst under 1996, men sjönk därefter väsentligt, närmare bestämt med 31,4 %.

ii) Prisunderskridande

(33) Det undersöktes huruvida de exporterande producenterna från de berörda länderna hade underskridit gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. För denna analys justerades de exporterande producenternas cif-priser till nivån gemenskapens gräns levererat på kaj (förtullat) och jämfördes i samma handelsled med gemenskapsproducenternas priser fritt fabrik, varvid priserna i båda fallen avsåg produkter i säckar. Detta ansågs lämpligt eftersom importprodukterna alltid såldes i säckar, medan gemenskapsindustrin sålde sina produkter både i säckar och i bulk. Vid behov gjordes således justeringar av priserna.

Undersökningen visade också att produkter i granulatform genomsnittligt såldes till ett högre pris än produkter i pelletform, bl.a. på grund av olika spridningsegenskaper. Därför gjordes vid beräkningen av prisunderskridandet en justering på 5,8 euro/ton. Detta belopp motsvarade den genomsnittliga prisskillnaden mellan de produkter i granulatform respektive i pelletform som såldes av gemenskapsindustrin under undersökningsperioden.

Vid bedömningen av prisunderskridandet måste hänsyn också tas till att gemenskapsindustrins priser konstaterades ha varit särskilt låga under undersökningsperioden, enligt vad som sägs i skäl 38.

Med utgångspunkt i detta konstaterades följande prisunderskridandemarginaler för respektive land, uttryckta i procent av gemenskapsproducenternas priser:

>Plats för tabell>

4. Gemenskapsindustrins situation

a) Produktion

(34) Gemenskapsindustrins produktion minskade med 4,7 % mellan 1995 och undersökningsperioden, dvs. från 3915000 ton till 3730000 ton. En betydande ökning ägde rum mellan 1995 och 1996. Mellan 1996 och undersökningsperioden sjönk produktionen med 20,9 %.

b) Kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(35) Produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet konstaterades inte utgöra meningsfulla indikatorer för denna typ av produktion, eftersom dessa indikatorers utveckling påverkades av att även andra produkter producerades med samma produktionsutrustning. Av naturgas som omvandlats till ammoniak kunde olika produkter produceras på samma produktionslinjer. Gemenskapsindustrins sammanlagda produktionskapacitet var i stort sett stabil under skadeundersökningsperioden, med undantag för 1996. Kapacitetsutnyttjandet steg från 46 % under 1995 till 56 % under 1996 och sjönk därefter för att under undersökningsperioden något underskrida 1995 års nivå.

c) Försäljning i gemenskapen

(36) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade från 3790000 ton under 1995 till 3396000 ton under undersökningsperioden, dvs. med 10,4 %. Det bör noteras att den mellan 1996 och undersökningsperioden sjönk med 19,9 %.

d) Marknadsandel

(37) Gemenskapsindustrins marknadsandel var stabil mellan 1995 och 1997 och steg därefter. Under undersökningsperioden uppgick den till 71,9 %, jämfört med 66,8 % under 1995. Medan den sammanlagda förbrukningen minskade från och med 1996 kunde gemenskapsindustrin och, i mycket större utsträckning, de berörda länderna höja sina marknadsandelar. Denna utveckling ägde rum samtidigt som antidumpningsåtgärder var i kraft mot import från Ryssland.

e) Gemenskapsindustrins priser

(38) Gemenskapsindustrins genomsnittliga nettoförsäljningspriser minskade från 120,5 ecu/ton under 1995 till 99,3 ecu/ton under undersökningsperioden, dvs. med 17,6 %. Minskningen var särskilt markant mellan 1996 och undersökningsperioden, då priserna sjönk kontinuerligt med 25,4 %.

f) Lönsamhet

(39) Gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga lönsamhet sjönk med 22 procentenheter mellan 1995 och undersökningsperioden, från 9,6 % till - 12,4 %. I likhet med prisernas utveckling var lönsamheten som högst under 1996 och minskade därefter kontinuerligt fram till och med undersökningsperioden med 31 procentenheter.

g) Sysselsättning

(40) Antalet anställda i gemenskapsindustrin ökade mellan 1995 och 1996 och sjönk därefter från 1986 personer till 1693 personer under undersökningsperioden, vilket innebär en minskning på 14,8 %.

h) Investeringar

(41) Gemenskapsindustrins investeringar ökade mellan 1995 och undersökningsperioden. I dessa investeringar inbegrips sådana som avser produktionsled som föregår den faktiska produktionen av ammoniumnitrat och som därför inte är direkt relaterade till den berörda produkten. De viktigaste investeringarna mellan 1995 och undersökningsperioden var investeringar i anläggningar för produktion av salpetersyra, som är en råvara vid produktion av ammoniumnitrat, men som också kan användas för andra ändamål, t.ex. produktion av lösningar av karbamid och ammoniumnitrat.

5. Slutsats om skada

(42) Kommissionen konstaterade att gemenskapsindustrins situation hade försämrats under skadeundersökningsperioden. Visserligen medförde de antidumpningsåtgärder som infördes mot import av ammoniumnitrat från Ryssrand att denna import minskade väsentligt efter 1996 och att gemenskapsindustrins allmänna situation till en början förbättrades, men därefter kunde gemenskapsindustrin inte till fullo dra fördel av denna utveckling. Gemenskapsindustrin övertog omkring hälften av den marknadsandel som Ryssland förlorade från och med 1997, men de berörda länderna erövrade den andra hälften. Gemenskapsindustrins försäljning minskade med 19,9 % mellan 1996 och undersökningsperioden, medan importen från de berörda länderna ökade med 111 % under samma period. Dessutom visade undersökningen att den berörda importen under undersökningsperioden såldes till priser som underskred gemenskapsindustrins priser.

Vad gäller prisutvecklingen lyckades gemenskapsindustrin höja sina genomsnittliga priser mellan 1995 och 1996. Därefter pressades dess försäljningspriser ned i betydande grad. Detta fick en väsentlig negativ inverkan på dess lönsamhet, som försämrades allvarligt från och med 1996 och under undersökningsperioden visade på en förlust på 12,4 %.

Gemenskapsindustrins situation konstateras således ha försämrats i sådan utsträckning att kommissionen preliminärt drar slutsatsen att gemenskapsindustrin under undersökningsperioden har lidit väsentlig skada.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(43) För att kommissionen skulle kunna dra slutsatser om ett eventuellt orsakssamband mellan den dumpade importen och skadan för gemenskapsindustrin undersökte den i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen verkningarna av alla kända faktorer och deras effekter på gemenskapsindustrins situation. Genom denna analys kunde man tillse att den skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen inte tillskrevs den dumpade importen.

2. Verkan av den dumpade importen

(44) Ammoniumnitrat är en råvara utan några betydande skillnader i fråga om tekniska, fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden mellan de importerade produkterna och den produkt som produceras i gemenskapen. Det ammoniumnitrat som produceras i gemenskapen och det som importeras från de berörda länderna konkurrerar således direkt med varandra, huvudsakligen på grundval av priset, på en marknad som är öppen och i hög grad priskänslig.

(45) Mellan 1995 och undersökningsperioden ökade importen från de berörda länderna avsevärt i volym (175 %) och marknadsandel (från 2,6 % till 8,7 %) och priserna för den underskred och pressade ner gemenskapsindustrins priser. Från och med 1996 sammanföll detta med en försämring av gemenskapsindustrins situation i form av en nedgång i försäljning, priser och lönsamhet.

I augusti 1995 införde rådet slutgiltiga åtgärder (ett minimiimportpris baserat på en rörlig tull) mot import av ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland. Efter en undersökning av huruvida åtgärderna absorberades ersattes den rörliga tullen i mars 1998 med en mängdtull på 26,3 ecu/ton. Den dumpade importen från de berörda länderna hindrade gemenskapsindustrin från att dra fördel av de antidumpningsåtgärder som infördes mot import från Ryssland. Sett till volym erövrade de berörda länderna över hälften av den marknadsandel som tidigare innehafts av Ryssland, medan gemenskapsindustrin endast i begränsad utsträckning vann marknadsandelar och dess försäljning minskade i absoluta tal. Den betydande ökningen av marknadsandelen för den dumpade importen mellan 1996 och undersökningsperioden sammanföll med försämringen av gemenskapsindustrins situation, särskilt vad gäller priser och lönsamhet.

Ställd inför lågprisimporten från de berörda länderna kunde gemenskapsindustrin antingen behålla sina priser, med risk för att förlora marknadsandelar, eller följa den dumpade importens priser. Båda metoderna skulle ha påverkat lönsamheten negativt. Från och med 1997 sänkte gemenskapsindustrin väsentligt sina försäljningspriser. Detta fick negativa verkningar för dess lönsamhet, som övergick till förlust under 1998. Detta visar tydligt hur priskänslig marknaden var och vilka stora verkningar som den prissättning som utövades av de exporterande producenterna från de berörda länderna fick.

3. Verkan av andra faktorer

a) Import från andra tredje länder

(46) Eftersom dumpningsmarginalen för importen från Litauen konstaterades understiga miniminivån, betraktades denna import som "import från andra tredje länder".

Importen av ammoniumnitrat från andra tredje länder minskade sett till volym från cirka 1636000 ton under 1995 till omkring 720000 ton under undersökningsperioden, dvs. med 56 %. De största leverantörerna i denna grupp under undersökningsperioden var Ryssland, Litauen, Bulgarien och Egypten. Marknadsandelen för importen från tredje land minskade från 28,8 % under 1995 till 15,2 % under undersökningsperioden, vilket innebär en nedgång på 13,6 procentenheter. Denna minskning utgörs till stor del av nedgången i importen från Ryssland, medan marknadsandelen för importen från Litauen först visade en annan trend och ökade från 3,2 % under 1995 till 5,4 % under 1997, men därefter föll till 4,5 % under undersökningsperioden.

Med hänsyn till den allmänna minskningen av volym och marknadsandelar för importen från andra tredje länder, kan denna import i allmänhet inte i väsentlig grad ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit, även om det inte kan uteslutas att importen från enskilda länder har bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

b) Minskning av den synbara förbrukningen

(47) Vad gäller efterfrågeutvecklingen sjönk den synbara förbrukningen av ammoniumnitrat med 950000 ton mellan 1995 och undersökningsperioden (på årsbasis), dvs. med 16,7 %.

Nedgången var särskilt markant mellan 1998 och undersökningsperioden (på årsbasis). Som det sägs ovan kännetecknas marknaden för ammoniumnitrat av ett tydligt säsongsmönster. Huvuddelen av försäljningen sker mellan oktober och mars (högsäsong), medan försäljningen under resten av året är relativt dämpad (lågsäsong). Med tanke på att undersökningsperioden på 18 månader inbegriper två lågsäsonger och endast en högsäsong, är den på årsbasis beräknade synbara förbrukningen underskattad.

Dessutom kan det inte uteslutas att efterfrågeminskningen (även om den är statistiskt överskattad under undersökningsperioden) är en följd av att viss substitution skett mellan olika kvävegödselmedel. I ett nyligen avgjort ärende avseende lösningar av karbamid och ammoniumnitrat fastställdes det att den synbara förbrukningen av sådana lösningar hade stigit under de senaste åren (se kommissionens förordning (EG) nr 617/2000(7)). Denna trend fortsatte under andra halvåret 1999.

Även om efterfrågeminskningen med all säkerhet bidrog till den ökade konkurrensen och utövade, ett visst pristryck nedåt, och därmed bidrog till skadan för gemenskapsindustrin, hade denna industri dock förväntat sig en sådan utveckling och håller på att anpassa sig till den, vilket visas av de nyligen kungjorda nedläggningarna av vissa anläggningar. Om inte den dumpade importen hade utövat ett pristryck nedåt hade också nedgången i priser och lönsamhet för gemenskapsindustrin varit mycket mindre markant.

c) Andra faktorer

(48) Kommissionen undersökte även huruvida andra faktorer än de ovannämnda kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

I fråga om utbudets utveckling hävdades det att det förekom en global överkapacitet för kvävegödselmedel, vilket bidrog till prisnedgången för denna produkt och därigenom vållade den skada som gemenskapsindustrin lidit. Gemenskapsindustrin utvidgade dock inte sin kapacitet under skadeundersökningsperioden och bidrog således inte till någon ökning av den globala kapaciteten. En eventuell global överkapacitet kan mycket väl vara orsaken till att de berörda länderna exporterade till gemenskapen, men rättfärdigar inte skadevållande dumpning.

Gemenskapsindustrins produktionskostnader per enhet var relativt stabila mellan 1995 och undersökningsperioden och inverkade således inte på lönsamheten.

När det gäller teknik- och produktivitetsutvecklingen hos gemenskapsindustrin fastställdes det att gemenskapsindustrin hade genomfört betydande investeringar för att inte förlora konkurrenskraft.

4. Slutsats om orsakssamband

(49) Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att även om nedgången i den synbara förbrukningen eller importen från vissa tredje länder med all säkerhet kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit, särskilt i fråga om minskad produktions- och försäljningsvolym, är den dumpade importen ändå en betydande faktor, i synnerhet vad gäller gemenskapsindustrins pris- och lönsamhetsutveckling. Med hänsyn till att, å ena sidan, den berörda dumpade importens konstaterade prisfall, prisunderskridande och betydande marknadsandelsökning och, å andra sidan, gemenskapsindustrins minskade försäljning, försäljningspriser och lönsamhet inföll samtidigt, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna har vållat den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. I överensstämmelse med detta dras också slutsatsen att verkan av andra faktorer än den dumpade importen inte kunde bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan för gemenskapsindustrin.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkning

(50) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett införande av antidumpningsåtgärder skulle strida mot gemenskapens allmänna intresse. Detta intresse fastställdes utifrån en bedömning av alla olika berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och handlarnas intressen och intressena hos användarna av den berörda produkten, i den omfattning som berörda parter lämnade de uppgifter som begärts i detta hänseende.

I syfte att kommissionen skulle kunna bedöma de troliga verkningarna av att införa eller inte införa åtgärder begärdes uppgifter från alla berörda parter. Frågeformulär sändes till gemenskapsindustrin, två andra producenter i gemenskapen, 51 importörer/handlare, en sammanslutning av importörer och två intresseorganisationer för användare av den berörda produkten. Fem importörer/handlare (av vilka en var en exporterande producent närstående) och sammanslutningen av importörer lämnade ett svar. Ingen av intresseorganisationerna för användare besvarade frågeformuläret eller lämnade några andra uppgifter.

Med utgångspunkt i dessa uppgifter undersöktes det, trots slutsatserna om dumpning, gemenskapsindustrins situation och orsakssamband, om det fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall.

2. Gemenskapsindustrins intresse

(51) Gemenskapsindustrin har visat sig vara en strukturellt livskraftig industri med förmåga att anpassa sig till förändrade marknadsvillkor. Detta visas särskilt av den positiva utvecklingen av dess situation när faktisk konkurrens hade återupprättats efter införandet av antidumpningsåtgärder avseende importen från Ryssland och av industrins investeringar i toppmodern produktionskapacitet. Till följd av den dumpade importens tryck på dess försäljningspriser kunde gemenskapsindustrin dock inte till fullo dra fördel av de antidumpningsåtgärder som infördes mot importen från Ryssland, särskilt från och med 1996.

En grupp av klagande företag har redan meddelat att den avser lägga ned kapacitet för produktion av nitrat motsvarande cirka 1 miljon ton, vilken hittills använts för produktion av bl.a. ammoniumnitrat och vilket kommer att medföra förlorade arbetstillfällen. Trots den strukturella livskraft som konstaterats kan det inte uteslutas att några företag inom gemenskapsindustrin ytterligare skulle minska eller t.o.m. upphöra med produktionen av den berörda produkten i gemenskapen, om åtgärder inte vidtas mot den skadevållande dumpningen. Denna slutsats motiveras av varaktigheten och omfattningen av de ekonomiska förluster som orsakats av den dumpade importen (mellan 1998 och undersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins förluster). Om inte åtgärder vidtas kommer den dumpade importens prissänkande verkan att fortsätta att omintetgöra gemenskapsindustrins alla ansträngningar för att återfå en tillfredsställande vinstmarginal.

Å andra sidan skulle ett införande av åtgärder göra det möjligt för denna industri att återupprätta och vidmakthålla sin verksamhet i gemenskapen.

3. Importörers/handlares intresse

(52) European Fertilizer Import Association (EFIA) och fyra icke-närstående importörer besvarade frågeformuläret och lämnade uppgifter, och två kontrollbesök utfördes. Vid undersökningen fastställdes det att importörer/handlare normalt inte bara handlar med ammoniumnitrat utan även med andra gödselmedel, och att dessa gödselmedels procentandelar är betydande. Åtgärdernas verkan för deras verksamhet i allmänhet skulle således vara begränsad. Det kan dock inte uteslutas att vissa importörer skulle drabbas av negativa effekter till följd av införandet av antidumpningsåtgärder.

4. Användares intresse

(53) De som använder den berörda produkten i gemenskapen är lantbrukare. Efterfrågan på kvävegödselmedel förefaller vara relativt oelastisk och lantbrukarna tenderar att köpa produkten från den billigaste tillgängliga källan. Lantbrukarna har följaktligen haft nytta av de låga priserna för ammoniumnitrat under säsongerna 1998 och 1999. Det faktum att sammanslutningarna av användare inte har varit samarbetsvilliga i detta förfarande motiverar dock att den preliminära slutsatsen dras att eventuella antidumpningsåtgärder med stor sannolikhet inte kommer att få någon avgörande inverkan på användarna. Om antidumpningsåtgärder införs skulle lantbrukarnas kostnader för ammoniumnitrat högst sannolikt öka. Gödselmedel utgör dock en liten andel av deras sammanlagda produktionskostnader, varför den möjliga negativa verkan för lantbrukare i gemenskapen inte anses uppväga den positiva verkan för gemenskapsindustrin av att åtgärder vidtas mot skadevållande dumpning.

5. Konkurrens och snedvridning av handeln

(54) När det gäller eventuella åtgärders inverkan på konkurrensen i gemenskapen gjorde några berörda parter gällande att tullar skulle medföra att de berörda exporterande producenterna försvann från gemenskapens marknad, vilket i betydande grad skulle försvaga konkurrensen och leda till ökade priser på ammoniumnitrat.

Några av de berörda exporterande producenterna kommer dock troligen att fortsätta att sälja sina produkter, visserligen till icke-skadevållande eller icke-dumpade priser, eftersom de konstaterats inneha en allt starkare marknadsposition. Införandet av antidumpningstullar för de exporterande producenter för vilka höga dumpnings- och skademarginaler fastställs kommer sannolikt att medföra en minskning av deras försäljningsvolym och marknadsandel. Slutligen kan det inte uteslutas att när väl priserna når en nivå vid vilken verkan av den skadevållande dumpningen har undanröjts import från andra tredje länder kommer att omdirigeras till gemenskapens marknad. Gemenskapsindustrin kommer således troligen även i fortsättningen att ha ett betydande antal konkurrenter på marknaden, och med hänsyn till det stora antalet producenter i gemenskapen, som nämnts ovan, och marknadens öppenhet kommer användarna även i fortsättningen att kunna välja mellan olika leverantörer av den berörda produkten.

Införandet av antidumpningstullar anses följaktligen inte otillbörligt begränsa användarnas valmöjligheter eller försvaga konkurrensen.

6. Slutsats om gemenskapens intresse

(55) Mot bakgrund av detta dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar mot ett införande av antidumpningstullar.

H. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(56) Med tanke på slutsatserna om dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder vidtas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

Vid fastställandet av tullens nivå beaktades nivån på de konstaterade dumpningsmarginalerna och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.

I syfte att fastställa den tullnivå som krävs för att undanröja den skada som vållas av dumpningen beräknades skademarginalerna. Den nödvändiga prishöjningen fastställdes på grundval av en jämförelse i samma handelsled mellan det vägda genomsnittliga importpriset och det icke-skadevållande priset för ammoniumnitrat som säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapens marknad.

Det icke-skadevållande priset erhölls genom att man adderade hela produktionskostnaden per enhet med den vinstmarginal som rimligen skulle kunna uppnås om skadevållande dumpning inte förekom, med beaktande av den justering för skillnader mellan ammoniumnitrat i granulatform respektive i pelletform som gjordes vid beräkningen av prisunderskridandet. Vid denna beräkning användes en vinstmarginal på 8 %.

Den klagande hävdade att en vinstmarginal på 10-15 % skulle vara rimlig. Den klagande anförde att gemenskapsindustrin under 1995 hade haft en vinst på 9,6 % och under 1996 en vinst på 18,6 % och att det fanns ett behov av att ersätta långsiktiga investeringar och uppnå en tillfredsställande avkastning på aktiekapitalet.

Efter en bedömning av de klagandes olika synpunkter härvidlag drogs preliminärt slutsatsen att en vinstmarginal på 8 % skulle motsvara den lönsamhetsnivå som gemenskapsindustrin i avsaknad av dumpad import rimligen hade kunnat förväntas uppnå under undersökningsperioden. I detta hänseende kan den vinst som uppnåddes 1995 anses vara en vinst som uppnåtts utan skadevållande dumpning, eftersom gemenskapsindustrin under detta år kunde dra fördel av verkningarna av de åtgärder som införts mot dumpad import av ammoniumnitrat från Ryssland, låt vara att marknaden expanderade. Under 1996 bekräftades den uppåtgående lönsamhetstrenden, samtidigt som efterfrågan expanderade ännu mera, vilket ledde till en anmärkningsvärt god marknadssituation med utmärkta resultat för alla ekonomiska aktörer. I motsats till situationen under 1995 och 1996 var marknadssituationen under undersökningsperioden ogynnsam. Vid fastställandet av den vinst som under undersökningsperioden rimligen hade kunnat uppnås om skadevållande dumpning inte förekommit, beaktades följaktligen gemenskapsindustrins tidigare erfarenheter och den allmänna marknadssituationen under undersökningsperioden, vilket ledde till slutsatsen att 8 % kunde anses vara en lämplig icke-skadevållande vinstmarginal.

Den skillnad som framkom av jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga importpriset och gemenskapsindustrins icke-skadevållande pris uttrycktes sedan i procent av det sammanlagda importvärdet cif.

2. Provisoriska åtgärder

(57) Den klagande gjorde gällande att det fanns tecken på att det på marknaden förekom nya former av ammoniumnitrat som utgjordes av blandningar av ammoniumnitrat och andra produkter, och att dessa produkters enda syfte var att kringgå de eventuella antidumpningsåtgärderna avseende ammoniumnitrat. Tullmyndigheterna bör uppmärksamma detta.

Mot bakgrund av det ovanstående bör i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen en preliminär antidumpningstull införas på import med ursprung i Polen och Ukraina, på en nivå som motsvarar de konstaterade skademarginalerna eftersom dessa är lägre än dumpningsmarginalerna.

För att åtgärderna skall kunna tillämpas effektivt och för att undvika den prismanipulering som observerats i några tidigare förfaranden beträffande samma allmänna produktkategori, dvs. gödselmedel, bör tullarna tas ut med ett fast belopp per ton.

Som grundval för den övriga tull som bör tillämpas på icke-samarbetsvilliga exporterande producenter användes de högsta marginaler som fastställts i samband med en samarbetsvillig producents representativa transaktioner.

På denna grundval uppgår de preliminära tullarna till följande:

>Plats för tabell>

Med hänsyn till undersökningsresultaten avseende Litauen och med tanke på att dumpningsmarginalen understiger miniminivån, bör inga provisoriska åtgärder vidtas mot detta land. Kommissionen kommer dock fortsätta att undersöka denna fråga och beakta eventuell ytterligare bevisning som lämnas innan den gör sina slutgiltiga fastställanden.

(58) En av de polska exporterande producenterna gjorde ett åtagande. Detta kunde dock inte godtas eftersom en betydande importvolym därigenom skulle ha befriats från de provisoriska åtgärderna och eftersom det inte skulle ha räckt till för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.

(59) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av undersökningsresultaten i samband med den nuvarande undersökningen. De återspeglar därför den situation som konstaterats när det gäller dessa företag i samband med denna undersökning. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som tillämpas för "alla övriga företag") gäller således endast import av produkter med ursprung i det berörda landet vilka tillverkas av företagen och därmed av de särskilda rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter vilka tillverkas av något annat företag som inte särskilt anges med namn och adress i artikeltexten till denna förordning, inbegripet enheter som är de särskilt angivna enheterna närstående, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan bör omfattas av den tullsats som tillämpas på "alla övriga företag".

(60) Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör snarast lämnas till kommissionen(8) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i förbindelse med tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- och försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, vid behov och efter samråd med rådgivande kommittén, att ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

3. Slutbestämmelse

(61) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parterna kan lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla undersökningsresultat i denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas inför fastställandet av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av ammoniumnitrat, annat än löst i vatten, och på blandningar av ammoniumnitrat med kalciumkarbonat eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan, innehållande mer än 28 viktprocent kväve, enligt KN-nummer 3102 30 90 respektive 3102 40 90, med ursprung i Polen och Ukraina.

2. För produkter som produceras av nedanstående företag skall tullen uppgå till följande fasta belopp i euro/ton ammoniumnitrat:

>Plats för tabell>

3. I de fall varor har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som betalats eller skall betalas av denna anledning fördelas vid fastställandet av tullvärdet enligt artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(9) skall antidumpningstullen, beräknad enligt ovan, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller skall betalas.

4. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

5. För att den produkt som avses i punkt 1 skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall en säkerhet ställas som motsvarar den preliminära tullens belopp.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter denna förordnings ikraftträdande begära att de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för denna förordning meddelas, lämna synpunkter skriftligen och begära att höras av kommissionen.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter denna förordnings ikraftträdande begära att höras angående bedömningen av gemenskapens intresse och lämna synpunkter på tillämpningen av den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 juli 2000.

På kommissionens vägnar

Franz Fischler

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 128, 30.4.1998, s. 18.

(3) EGT C 311, 29.10.1999, s. 3.

(4) Med tanke på att det i vissa berörda länder endast finns en enda exporterande producent anges av konfidentialitetsskäl siffrorna i denna förordning avseende dessa länder i indexerad form eller som ungefärliga värden.

(5) Vid bedömningen av utvecklingen av volymer och marknadsandelar användes endast uppgifter från Eurostat, i syfte att man skulle få en jämförelse mellan uppgifter som var jämförbara med varandra.

(6) Vid bedömningen av prisutvecklingen användes endast uppgifter från Eurostat, i syfte att man skulle få en jämförelse mellan uppgifter som var jämförbara med varandra. Vid beräkningen av prisunderskridandet och skademarginalerna under undersökningsperioden användes dock uppgifter från de exporterande producenterna när sådana var tillgängliga.

(7) EGT L 75, 24.3.2000, s. 3.

(8) Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för handel

Direktorat C

DM 24-8/38

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel .

(9) EGT L 253, 11.10.1993, s. 40.