Kommissionens förordning (EG) nr 1043/2000 av den 18 maj 2000 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av glycin med ursprung i Folkrepubliken Kina
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 118 , 19/05/2000 s. 0006 - 0015
Kommissionens förordning (EG) nr 1043/2000 av den 18 maj 2000 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av glycin med ursprung i Folkrepubliken Kina EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98(2), särskilt artikel 7 i denna, efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: A. FÖRFARANDE (1) Kommissionen meddelade den 24 augusti 1999 genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivande om inledande) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av glycin med ursprung i Kina. (2) Förfarandet inleddes sedan ett klagomål ingivits i juli 1999 av Europeiska kemiindustrirådet (CEFIC) som ombud för den enda glycintillverkaren i gemenskapen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av den nämnda produkten och om väsentlig skada till följd av detta, vilken ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes. (3) Kommissionen underrättade officiellt den klagande tillverkaren i gemenskapen, exporterande tillverkare och importörer, leverantörer och användare som den visste var berörda samt berörda sammanslutningar och företrädare för exportlandet om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Alla parter som önskade att bli hörda beviljades detta. (4) För att tillverkarna i Kina, om de så önskade, skulle kunna inge en ansökan om status som företag som bedriver sin verksamhet under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallad marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling sände kommissionen ansökningsformulär till de kinesiska tillverkare som den visste var berörda. Kommissionen mottog ansökan om marknadsekonomisk status från fyra enskilda företag och en grupp bestående av två företag (nedan ansedda som ett företag). (5) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda. Svar mottogs från den enda tillverkaren i gemenskapen, de fem kinesiska företag som ingivit ansökan om marknadsekonomisk status, tre kinesiska handelsbolag, en tillverkare i det jämförbara landet och två icke-närstående importörer i gemenskapen. Dessutom besvarade sex användare i gemenskapen frågeformuläret och lämnade uppgifter som var tillräckligt kompletta och representativa för att kunna användas vid bedömningen av gemenskapens intresse. (6) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse och genomförde kontrollbesök vid följande företag: a) Tillverkaren i gemenskapen - Tessenderlo Chemie SA/NV, Bryssel, Belgien. b) Importörer och användare - Scanchem UK Ltd, Macclesfield, Förenade kungariket, - Friskies Europe, New Malden, Förenade kungariket, - Aventis CropScience, Lyon, Frankrike, - BASF, Ludwighafen, Tyskland. c) Tillverkare i det jämförbara landet - Nitrokemia 2000 Rt., Füzfögyártelep, Ungern. (7) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 1998 till och med den 30 juni 1999 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser i samband med skadeanalysen omfattade perioden från januari 1995 till utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT 1. Produkt som är föremål för undersökning (8) Den produkt som är föremål för undersökning är glycin (aminoättiksyra). Glycin tillverkas i olika renhetsgrader och används som smakförstärkare, buffert, kemisk mellanprodukt och komplexbildare. Det finns i huvudsak två glycinkvaliteter beroende på renhetsgraden: den farmaceutiska eller medicinska och standardkvaliteten. Standardkvaliteten kan, i huvudsak av marknadsmässiga hänsyn, säljas under flera olika namn såsom teknisk, normal, ren eller industriell kvalitet samt livsmedels- och foderkvalitet m.m. Glycin framställs genom kemisk syntes varvid man använder antingen i) vätecyanid (HCN) och formaldehyd, eller ii) monoklorättiksyra (MCCA) och ammoniak. Vissa kinesiska företag hävdade att de olika glycinkvaliteterna bör anses vara skilda produkter, men detta påstående avvisades. Alla glycinkvaliteter bör anses vara en enda produkt av följande skäl: - De har samma grundläggande kemiska egenskaper, eftersom de har samma grundläggande kemiska sammansättning, även om de skiljer sig något från varandra vad gäller renhetsgrad (den lägsta renhetsgraden är 97,5 % för standardkvaliteten och nästan 100 % för den farmaceutiska kvaliteten; en betydande förorening är klorid som varierar mellan 0,7 % och 0,007 %). Renhetsgraden för en viss glycinkvalitet uttrycks alltid som ett intervall. Det har konstaterats att dessa intervaller överlappar varandra när det gäller olika kvaliteter från en viss given tillverkare och samma kvalitet från olika tillverkare, vilket tyder på att det inte finns någon klar skiljelinje i fråga om renhetsgrad mellan de olika kvaliteterna. - De har samma grundläggande fysikaliska egenskaper (glycin är ett vitt "självrinnande" kristallint pulver). - Med undantag av den farmaceutiska eller medicinska kvaliteten, för vilken ett intyg beträffande renhetsgraden är nödvändigt (för att uppfylla läkemedelsbestämmelserna), är det glycinets användningsområden som avgör de olika kvaliteternas "benämningar". Såsom nämnts ovan tjänar dessa benämningar i huvudsak marknadsmässiga syften, men produkten är i grunden densamma. Även om glycinet alltså har många olika användningsområden är det uppenbart att de olika kvaliteterna är så gott som identiska när det gäller fysikaliska och kemiska egenskaper och att de därför bör betraktas som en enda produkt. 2. Likadan produkt (9) Det har konstaterats att den produkt som exporteras till gemenskapen från Kina och den som säljs på den inhemska marknaden i det jämförbara landet har samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och samma användningsområden som den som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapstillverkaren och dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen). C. DUMPNING 1. Normalvärde 1.1 Behandling som verksam i en marknadsekonomi (10) Enligt artikel 2.7 b i grundförordningen kan kinesiska tillverkare begära att deras normalvärde bestäms i enlighet med punkterna 1-6 i den artikeln, dvs. i enlighet med de bestämmelser som tillämpas på länder med marknadsekonomi. (11) I enlighet med vad som anges i skäl 4 ingav fem företag ansökan om marknadsekonomisk status. Undersökningen av deras ansökningar visade att inget av de sökande företagen uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. (12) En ansökan avslogs, eftersom den inte ingavs av hela den grupp som medverkade vid tillverkningen och försäljningen av produkten, utan av endast ett företag inom gruppen. Det var därför inte möjligt att kontrollera om gruppen som helhet uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status. Det sökande företaget omfattades dessutom av restriktioner när det gäller dess inköps- och försäljningsverksamhet, både på den inhemska marknaden och vid export, vilket tyder på att beslut inte fattades på grundval av marknadssignaler som återspeglade utbud och efterfrågan. (13) En annan ansökan avslogs, eftersom även denna sökande omfattades av försäljningsrestriktioner och företagets verksamhet var påverkad av statliga ingripanden. Dessutom var dess räkenskaper ofullständiga och innehöll betydande felaktigheter och kunde därför inte ligga till grund för bestämmande av normalvärdet. (14) Ansökningarna från de tre andra företagen avslogs, eftersom de berörda företagen inte tillverkade den produkt som är föremål för undersökning. De hävdade att de köpte glycin med låg renhetsgrad, med vilken de sedan utförde en tillverkningsprocess som emellertid inte ändrade den berörda produktens kemiska sammansättning eller fysikaliska egenskaper. De liknade därmed handlare av den berörda produkten, men eftersom endast tillverkare kan erhålla marknadsekonomisk status måste deras ansökningar avslås. (15) Gemenskapsindustrin gavs tillfälle att lämna synpunkter om ovanstående slutsatser. De sökande företagen underrättades också och gavs tillfälle att lämna synpunkter om samma slutsatser. 1.2 Jämförbart land (16) I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen måste ett jämförbart tredje land med marknadsekonomi utses för bestämmande av normalvärdet för Kina. Kommissionen föreslog för detta ändamål Indien som också var det förslag som lämnades i klagomålet. De samarbetsvilliga kinesiska företagen reste invändningar mot detta tillvägagångssätt inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande och föreslog att Ungern skulle användas. De underströk att den indiska inhemska marknaden för glycin var praktiskt taget obefintlig och starkt protektionistisk på grund av höga importtullar. Till stöd för valet av Ungern hävdade de att Ungerns tillverkningskapacitet för glycin var tillräckligt stor och att landet var den fjärde största exportören av den berörda produkten till gemenskapen. (17) Under dessa omständigheter kontaktade kommissionen tillverkare i Ungern, Indien och Förenta staterna. Tillverkarna i Indien och Förenta staterna vägrade att samarbeta i undersökningen. En tillverkare i Ungern sade sig vara villig att samarbeta. Ungern är ett av de få länder utanför gemenskapen och Kina, där glycin tillverkas och säljs. Ungern är också en öppen marknad, där glycin importeras och exporteras. På grundval av detta beslutade kommissionen att använda Ungern som jämförbart land. 1.3 Fastställande av normalvärde (18) Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av den ungerska tillverkarens priser på den inhemska marknaden. I detta avseende konstaterades att den ungerska tillverkarens försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden under undersökningsperioden skedde i tillräckliga mängder och vid normal handel. Normalvärdet fastställdes därför efter kvalitet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalades eller skulle betalas av oberoende kunder i Ungern. 2. Exportpris 2.1 Individuell behandling (19) Alla de fem företag som inte beviljades marknadsekonomisk status ansökte om individuell behandling, dvs. att en individuell dumpningsmarginal skulle fastställas på grundval av deras individuella exportpriser. Kommissionen undersökte om dessa företag faktiskt och juridiskt var tillräckligt oberoende av staten. (20) Såsom redan omnämnts i skäl 14 var tre av dessa företag inte tillverkare av den berörda produkten. Eftersom beviljande av individuell behandling endast är tillämpligt på tillverkare är det klart att dessa tre företag inte är berättigade till individuell behandling. När det gäller de två övriga företagen kunde statligt ingripande inte uteslutas. Ett företag hade inte tillstånd att exportera och hela dess export skedde genom ett handelsbolag som kontrollerades av de regionala myndigheterna. En av det andra företagets medlemmar hade inte tillstånd att exportera, medan den andra omfattades av kvoter när det gäller sin inhemska försäljning och sin exportförsäljning. Dessutom var alla dessa företag helt statligt ägda eller företag i vilka staten ägde en majoritet. Slutsatsen var därför att inga av de ansökande företagen uppfyllde de nödvändiga kraven för individuell behandling. 2.2 Fastställande av exportpriset (21) Eftersom de kinesiska företag som samarbetade i undersökningen exporterade direkt till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas för denna export. 3. Jämförelse (22) För att en rättvis jämförelse skulle kunna göras mellan normalvärdet fob den ungerska gränsen och exportpriset fob den kinesiska gränsen gjordes lämpliga justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Dessa justeringar gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för transport- och försäkringskostnader. 4. Dumpningsmarginal (23) Jämförelsen mellan normalvärdena och exportpriserna visade att det förekom dumpning i samband med import av den berörda produkten från samtliga samarbetsvilliga kinesiska företag, varvid dumpningsmarginalerna motsvarade det belopp med vilket normalvärdet översteg företagens exportpriser till gemenskapen. (24) Eftersom inget av de berörda företagen hade beviljats individuell behandling beräknades en samlad vägd genomsnittlig dumpningsmarginal för hela Kina. Jämförelsen mellan de uppgifter om exporten till gemenskapen som lämnades av de samarbetsvilliga kinesiska företagen och importstatistiken från Eurostat visade att denna export endast utgjorde 71,3 % av den totala importen till gemenskapen från Kina under undersökningsperioden. Vid beräkningen av en samlad dumpningsmarginal för Kina baserade kommissionen således dumpningsmarginalen för de kvantiteter, för vilka det inte förekom något samarbete, på tillgängliga uppgifter. I detta avseende ansågs det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för denna import på samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för de samarbetsvilliga exportörerna med representativa exportvolymer. (25) På grundval av detta utgjorde den preliminära dumpningsmarginalen för importen från Kina 45,9 %, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull. D. SKADA 1. Definition av gemenskapsindustrin (26) Den klagande (CEFIC) handlar på vägnar av den enda tillverkaren av den berörda produkten i gemenskapen, och denna tillverkare anses därför vara "gemenskapsindustrin" i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. (27) Eftersom det bara finns en tillverkare i gemenskapen anges uppgifterna om gemenskapsindustrin och förbrukningen i gemenskapen endast i form av procentuella förändringar, medan marknadsandelarna för samtliga marknadsdeltagare har avrundats. 2. Förbrukning i gemenskapen (28) Gemenskapens synbara förbrukning fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym och uppgifter från Eurostat om den sammanlagda importen av den berörda produkten till gemenskapen. (29) Från 1995 till 1997 ökade förbrukningen volymmässigt med 12 %, och minskade därefter under undersökningsperioden till något under nivån för 1995. Den ökade förbrukningen 1997 berodde i huvudsak på utvecklingen när det gäller användningen av glycin för foder till sällskapsdjur. Under 1998 och under undersökningsperioden minskade de flesta användare sin förbrukning av glycin något. 3. Import från det berörda landet 3.1 Volym och marknadsandel (30) Importvolymen av glycin från Kina ökade från cirka 1300 ton 1995 till 2500 ton under undersökningsperioden, en ökning med nästan 100 %. Merparten av denna ökning ägde rum mellan 1996 och 1997. Mellan 1997 och 1998, när förbrukningen i gemenskapen föll med 9 %, ökade importen av glycin från Kina med 4 %, men sjönk därefter något mellan 1998 och undersökningsperioden. (31) Inte desto mindre hade importen av glycin från Kina under undersökningsperioden en marknadsandel som utgjorde betydligt mer än en tredjedel av den sammanlagda förbrukningen i gemenskapen, vilket var dubbelt så mycket som dess marknadsandel 1995. (32) Kina är den allra största exportören av glycin till gemenskapsmarknaden. Dess andel av den sammanlagda importvolymen steg från 54 % 1995 till 84 % under undersökningsperioden. 3.2 Priser i) Prisutveckling (33) De vägda genomsnittliga importpriserna på glycin med ursprung i Kina minskade med 23 % från 1995 till undersökningsperioden och uppgick till 2292 euro per ton. ii) Prisunderskridande (34) Prisunderskridande konstaterades när det gäller undersökningsperioden på grundval av en jämförelse mellan de kinesiska exportörernas priser cif vid gemenskapens gräns, inklusive kostnader efter import och sedan tullar betalats, och gemenskapsindustrins priser fritt fabrik i samma handelsled och sedan justeringar gjorts för alla rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 24,7 %, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser. 4. Situationen för gemenskapsindustrin 4.1 Tillverkning, tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande (35) Tillverkningen minskade under perioden 1995 till undersökningsperioden med 17 %. Under hela skadeundersökningsperioden gick cirka 5 % av gemenskapstillverkarens tillverkning till intern tillverkning av andra produkter inom företaget. (36) Eftersom tillverkningskapaciteten var statisk, minskade gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande från 58 % till 49 % under skadeundersökningsperioden. (37) Den anläggning och utrustning som används av gemenskapsindustrin är helt inriktad på tillverkning av glycin, eftersom de är kopplade till den specifika utrustning för lagring, återvinning och vattenrening som måste uppfylla höga säkerhets- och miljönormer. De kan därför inte skiljas från varandra eller ställas om till annan produktion. Den nuvarande kapaciteten infördes i mitten av åttiotalet då ökande efterfrågan på glycin förväntades. 4.2 Försäljningsvolym, enhetspriser och kostnader (38) Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i gemenskapen minskade volymmässigt under perioden från 1995 till undersökningsperioden med 17 %. De genomsnittliga nettoförsäljningspriserna sjönk med 3 %. (39) De totala enhetskostnaderna sjönk med 9 % mellan 1995 och 1996, vilket i huvudsak berodde på större produktionsvolymer. 1997 och 1998 ökade emellertid enhetskostnaderna till följd av kraftiga minskningar av produktionsvolymen. Trots att tillverkningen fortsatte att minska något kunde gemenskapstillverkaren under undersökningsperioden minska sina enhetskostnader, i huvudsak genom förbättrad användning av råmaterial, lägre priser på det viktigaste råmaterialet, monoklorättiksyra, och genom minskning av tillverkningsomkostnaderna. 4.3 Marknadsandel (40) Gemenskapsindustrins andel av gemenskapsförbrukningen minskade med 16 % från 1995 till undersökningsperioden, till en nivå på nära hälften av marknaden. Förlusten av marknadsandel skedde huvudsakligen under perioden mellan 1996 och 1997; under den perioden ökade förbrukningen i gemenskapen avsevärt, men importen från Kina ökade ännu snabbare samtidigt som den ökade sin marknadsandel. Därefter, under 1998 och undersökningsperioden, låg gemenskapsindustrins marknadsandel ganska stabilt kvar på sin minskade nivå. 4.4 Lönsamhet (41) 1995 gick gemenskapsindustrins försäljning av glycin med viss förlust till följd av höga kostnader för forskning och utveckling; 1996 ledde ökad försäljning till en liten vinst. 1997 och 1998 försämrades emellertid lönsamheten på grund av minskad försäljning och förluster registrerades åter. Under undersökningsperioden förbättrades lönsamheten tack vare lägre enhetskostnader och låg på en nivå strax över breakeven, men den var fortfarande otillräcklig för att garantera glycintillverkningens lönsamhet. (42) Vissa kinesiska exportörer hävdade i detta sammanhang att den lönsamma situationen för gemenskapsindustrin inte tydde på skada. Till stöd för detta påstående angav de lönsamma nivåerna på priserna för glycin av farmaceutisk kvalitet. Detta argument kan inte godtas, för även om gemenskapsindustrin säljer glycin av farmaceutisk kvalitet till högre priser än glycin av standardkvalitet, är de mängder som säljs (mindre än 5 % av den sammanlagda försäljningen) så små att deras effekt på den totala lönsamheten är marginell. Det bör i alla händelser påpekas att enligt artikel 3.5 i grundförordningen kan ingen enskild skadevållande faktor vara utslagsgivande för analysen av gemenskapsindustrins situation. 4.5 Sysselsättning (43) Antalet personer som var direkt anställda av gemenskapstillverkaren för glycintillverkningen minskade från 1995 till undersökningsperioden med 17 %, då de uppgick till cirka 50 personer. Ytterligare tio andra personer, sysselsatta inom allmänna tjänster och underhåll, måste också tas med i beräkningen. 5. Slutsats om skada (44) En klar försämring av gemenskapsindustrins situation konstaterades särskilt mellan 1996 och undersökningsperioden, då importmängden från Kina ökade med nästan 100 % och fördubblade sin andel av gemenskapsmarknaden. Under undersökningsperioden skedde den berörda importen till priser som låg betydligt under gemenskapsindustrins priser. Från 1996 till undersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolym, priser, marknadsandel och sysselsättning. Trots en minskning av de totala enhetskostnaderna under undersökningsperioden var de intäkter som genererades av den minskade försäljningen och de fallande priserna inte tillräckliga för att vinsterna skulle kunna ligga på en nivå som skulle garantera gemenskapsindustrins lönsamhet. (45) Mot bakgrund av ovanstående är den preliminära slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. E. ORSAKSSAMBAND 1. Inledning (46) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den väsentliga skada som vållades gemenskapsindustrin hade förorsakats av den dumpade importen eller huruvida andra faktorer kunde ha förorsakat eller bidragit till denna skada, för att försäkra sig om att skada som vållades av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen. 2. Effekt av den dumpade importen (47) Priserna på importen från Kina minskade med 23 % mellan 1995 och undersökningsperioden och var de lägsta priserna av alla viktiga aktörers priser på gemenskapsmarknaden. Under samma period ökade importen från Kina med nästan det dubbla volymmässigt och när det gäller marknadsandel. (48) Det finns ett klart tidsmässigt samband mellan den försämrade situationen för gemenskapsindustrin, särskilt förlusten av försäljning och marknadsandel och omfattningen av, priserna på och ökningen av den dumpade importen från Kina. Detta gäller särskilt 1997 då denna import ökade dramatiskt och priserna sjönk med 8 % i förhållande till nivån 1996. Flera försäljningsagenter rapporterade till gemenskapstillverkaren att deras kunder erbjöds mycket lägre priser av kinesiska företag. (49) Samtidigt som de kinesiska priserna fortsatte att minska efter 1997 ledde inte gemenskapsindustrins ansträngningar för att minska kostnaderna och sänka priserna till att den återfick sin marknadsandel, försäljningsvolym eller lönsamhet, som hade minskat särskilt mellan 1996 och 1997 och som låg kvar på låga nivåer fram till undersökningsperioden. (50) Det är uppenbart att den dumpade importen från Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. 3. Andra faktorer 3.1 Importen från andra tredje länder (51) Under undersökningsperioden skedde importen till gemenskapen från andra länder, i huvudsak från Japan och Indien. Den importerade volymen var 10 till 20 gånger lägre än importvolymen från Kina, och dessa länders andelar av den totala importen var 9 respektive 4 %. (52) Importen från Japan sjönk med 50 % under skadeundersökningsperioden, medan priserna på denna import var relativt stabila och faktiskt låg över gemenskapsindustrins priser. Denna import kan inte ha bidragit till den skada som vållades gemenskapsindustrin, eftersom den förlorade marknadsandelar och inte bidrog till att hålla priserna nere. (53) Importvolymen från Indien var oregelbunden under skadeundersökningsperioden. Även om de genomsnittliga importpriserna minskade och ligger ganska nära priserna på glycin med ursprung i Kina, var denna imports marknadsandel betydligt mindre under undersökningsperioden än 1995, och var i alla händelser så liten jämfört med importen från Kina att den inte hade någon avsevärd effekt på gemenskapsindustrins situation. 3.2 Utvecklingen när det gäller förbrukningen (54) Förbrukningen av glycin i gemenskapen var 12 % högre under 1997 än under 1995. Denna ökning mer än absorberades av importen från Kina, eftersom gemenskapsindustrins försäljning sjönk med 5 %, medan importen från andra länder än Kina sjönk med nästan 20 %. (55) Förbrukningen minskade avsevärt mellan 1997 och 1998 (- 7,4 %) och fortsatte att minska fram till undersökningsperioden. Denna minskning bidrog emellertid endast delvis till gemenskapsindustrins försämrade situation, eftersom dess försäljning under denna tidsperiod minskade med mer än förbrukningen (- 10,5 %). Mellan 1997 och 1998 fortsatte i själva verket mängden dumpad import från Kina, trots den negativa utvecklingen vad gäller förbrukningen, att öka (+ 4 %) och vinna marknadsandel. 3.3 Överkapacitet (56) I enlighet med vad som anges ovan är den anläggning och utrustning som används av gemenskapstillverkaren helt ägnad glycin, och kan inte anpassas till ändrade försäljningsvolymer. Oförmågan att ändra kapacitet kan i detta sammanhang anses ha bidragit till den väsentliga skada som vållades gemenskapsindustrin vid en tidpunkt då förbrukningen minskade. Gemenskapsmarknaden var emellertid tillräckligt stor för att gemenskapsindustrin skulle ha kunnat uppnå det kapacitetsutnyttjande vid vilket den hade kunnat bli lönsam, vilket också var fallet 1996. (57) Den främsta orsaken till den minskade utnyttjandenivån och den därav följande överkapaciteten står i själva verket att finna i den tydliga effekt som den dumpade importen från Kina hade på gemenskapsindustrins försäljningsvolym. 4. Slutsats om orsakssamband (58) Undersökningen visade att de kinesiska exportörernas prisbeteende ledde till att deras försäljningsvolym ökade betydligt på gemenskapsmarknaden; de absorberade hela den ökade förbrukningen i gemenskapen 1997 och vann också marknadsandel på bekostnad av alla övriga leverantörer i gemenskapen. (59) För att kunna stå emot trycket från den ökade volymen av lågprisimport från Kina tvingades gemenskapsindustrin sänka sina priser samtidigt som förbrukningen minskade från 1997 och fram till undersökningsperioden. Denna import ledde till minskad tillverkning och försäljning och därefter till minskat kapacitetsutnyttjande och medförde att gemenskapsindustrins ekonomiska resultat blev otillfredsställande. (60) Andra faktorer som minskad efterfrågan från 1998 och fram till undersökningsperioden, importen från Indien och den bundna tillverkningskapaciteten bidrog också till gemenskapsindustrins negativa situation. Dessa effekter var emellertid inte sådana att de bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som vållades gemenskapsindustrin. (61) Den preliminära slutsatsen är därför att den dumpade importen från Kina, beaktad separat, har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. F. GEMENSKAPENS INTRESSE 1. Inledande anmärkningar (62) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet att införa antidumpningsåtgärder. Fastställandet av gemenskapens intresse grundades på en bedömning av alla berörda intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och handlarnas intressen samt intressena för användarna av den berörda produkten. (63) Kommissionen sände frågeformulär till gemenskapsindustrin, till kända eller tänkbara industriella användare av den berörda produkten, dvs. till 12 enskilda företag eller grupper (inom sektorn för foder till sällskapsdjur, jordbrukskemikaliesektorn och läkemedelssektorn) samt till 13 importörer och handlare. Svar på frågeformulären mottogs inom den angivna tidsfristen från en tillverkare av foder till sällskapsdjur, två jordbrukskemikalieföretag, tre läkemedelsföretag och två importörer och handlare. (64) De samarbetsvilliga användarna står för cirka 40 % av den berörda importen och också för cirka 40 % av förbrukningen i gemenskapen, medan importörerna och handlarna står för cirka 40 % av den berörda importen. (65) På denna grundval undersöktes det huruvida det trots slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband fanns några tvingande skäl för slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. 2. Gemenskapsindustrins intresse (66) I enlighet med vad som anges ovan utgörs gemenskapsindustrin av en enda tillverkare som vållades väsentlig skada av den dumpade importen från Kina. (67) Om åtgärder inte införs mot importen från Kina är det troligt att gemenskapstillverkaren blir tvungen att lägga ned sin anläggning för glycintillverkning, med tanke på dennes nuvarande mycket låga vinstmarginaler och förlusterna 1997 och 1998. Utan åtgärder kommer den dumpade importens prisnedsättande effekt i själva verket att fortsätta att omintetgöra alla gemenskapsindustrins ansträngningar för att uppnå en tillräcklig lönsamhetsnivå. (68) Införandet av åtgärder skulle, å andra sidan, göra det möjligt för denna industri att upprätthålla och återställa nivån på sin verksamhet i gemenskapen och därmed säkra sysselsättningen för minst 50 personer i en region som drabbats av industriell nedgång (Limburg i Belgien) och driften av en anläggning som är i stånd att generera en omsättning på cirka 20 miljoner euro om året. 3. Importörernas och handlarnas intresse (69) Två importörer besvarade kommissionens frågeformulär. Båda motsatte sig antidumpningsåtgärder som, enligt vad de uppgav, skulle leda till försäljningsförluster, eftersom den importerade produkten skulle försvinna från marknaden på grund av för höga priser. Ett av dessa företag skulle inte påverkas särskilt mycket, eftersom den berörda produkten endast utgjorde en liten del av dess försäljning. Det andra företaget däremot skulle uppenbarligen vållas skada, eftersom den berörda produkten stod för något mer än en fjärdedel av företagets omsättning och var den produkt som allra mest bidrog till dess lönsamhet. Denna importör hävdade att det inte bara var de direkt berörda arbetstillfällena som skulle hotas, utan att hela företaget skulle vara i farozonen om det upphörde med importen av glycin. (70) Eftersom målsättningen med antidumpningsåtgärder inte är att förhindra import utan att se till att den sker till rättvisa priser anses risken för att importen av den berörda produkten från Kina upphör helt om åtgärder införs vara mycket liten, särskilt om man beaktar den nedan angivna effekten av en prisökning på industrierna i senare produktionsled. Importvolymen kan emellertid minska sedan åtgärder införts och det kan inte uteslutas att minst en importör som ett resultat av detta ställs inför vissa negativa konsekvenser. 4. Användarnas intresse (71) Det finns tre stora grupper av användare: industrin för foder till sällskapsdjur, jordbrukskemikalieindustrin och läkemedelsindustrin. 4.1 Industrin för foder till sällskapsdjur (72) Industrin för foder till sällskapsdjur beräknas stå för mer än 50 % av förbrukningen av glycin i gemenskapen. Det rör sig om en stor industri med mer än 10000 anställda. (73) Undersökningen visade att glycin stod för mindre än 1 % av tillverkningskostnaderna inom denna industri. Effekten av en eventuell antidumpningstull kan därför anses vara marginell. Konkurrensen är emellertid mycket stor inom denna industri och det hävdades att andra källor till billigt glycin eller ännu billigare ersättningsvaror skulle komma att sökas. Detta påstående var emellertid inte underbyggt. (74) Användarna inom denna industri sade sig också vara oroliga för att glycin skulle kunna bli alltför dyrt om den enda tillverkaren i gemenskapen drog fördel av en monopolsituation, särskilt om tullarna var så höga att kinesiska tillverkare försvann från marknaden, vilket var fallet när det gäller marknaden i Förenta staterna sedan antidumpningstullar införts där. Den samarbetsvilliga tillverkaren av foder till sällskapsdjur medgav emellertid att det var viktigt för konkurrensen på gemenskapsmarknaden att det fanns minst en tillverkare i gemenskapen. Gemenskapstillverkarens tillförlitlighet och effektivitet i fråga om leveranser erkändes också. (75) Det påpekades att industrin för foder till sällskapsdjur genomgått en dramatisk omstrukturering på senare år, vilket har lett till att det skapats två viktiga aktörer på gemenskapsmarknaden som står för mer än hälften av marknaden. Dessa företags köpkraft är därför mycket viktig när det gäller den berörda produkten, eftersom de står för mer än 50 % av gemenskapens marknad för glycin och eftersom de utnyttjar internationella försörjningskällor för att förhandla om stora årskontrakt och därmed utövar press på priserna. (76) På grundval av detta anses det att gemenskapsindustrin för foder till sällskapsdjur endast skulle få marginella ökningar av sina tillverkningskostnader om antidumpningsåtgärder infördes, eftersom glycin utgör en mycket liten andel av de totala kostnaderna. Åtgärder skulle därför få endast liten eller ingen effekt alls på sysselsättningen eller investeringarna inom denna industri. 4.2 Jordbrukskemikalieindustrin (77) De två samarbetsvilliga företagen inom denna industri stod för cirka en fjärdedel av förbrukningen av den berörda produkten i gemenskapen. Det totala antalet anställda var mindre än 100 personer i de båda berörda företagen tillsammans. (78) Båda företagen motsatte sig införandet av antidumpningsåtgärder med motiveringen att den berörda produkten stod för en väsentlig del av råmaterialet och något under 10 % av deras totala tillverkningskostnader (således betydligt mindre som en andel av de totala kostnaderna). De påpekade att en eventuell höjning av priset på glycin skulle påverka deras konkurrenskraft. (79) Ett företag använder glycin för att tillverka en viss typ av vitamin. Företaget uppgav att priset på denna produkt på gemenskapsmarknaden var mycket lågt och att detta berodde på konkurrensen från tillverkare i Kina. Detta påstående bekräftades emellertid inte i samband med undersökningen, eftersom konkurrensen faktiskt sker mellan tillverkare i Västeuropa och importen från Kina betraktas som mycket marginell. Dessutom visade undersökningen att situationen på marknaden för vitaminer verkar ha blivit osäker efter de amerikanska konkurrensmyndigheternas undersökningar och domar i förbindelse med ett avtal om att begränsa konkurrensen mellan världens ledande vitamintillverkare. Eftersom det samarbetsvilliga företaget i fråga redan gör förluster kan det besluta att lägga ned sin verksamhet. I den särskilda situation som anges ovan när det gäller marknaden för vitaminer är det emellertid svårt att dra slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder beträffande ett kostnadselement skulle vara den avgörande faktorn. Detta företag hävdade också att gemenskapsindustrin inte kunde leverera glycin i det förpackningsformat som erfordrades och med en tillsats som var nödvändig, men detta har inte bekräftats i samband med undersökningen. (80) Det andra företaget tillverkar en fungicid som beskrivs som en mogen produkt, vars förväntade livstid är avhängig av att kostnaderna måste minskas. Detta företag förklarade att det finns mycket konkurrenskraftiga ersättningsmedel på marknaden för fungicider och att det låg i gemenskapens intresse att gynna konkurrenskraften för de industrier som framställer glycinderivat, eftersom de skapar flera ekonomiska fördelar och arbetstillfällen än den gemenskapsindustri som framställer glycin. (81) Kommissionen påpekade emellertid att lönsamheten när det gäller framställningen av denna fungicid ökade mellan 1995 och 1998 och att det berörda företaget inte var i stånd att lämna exakta uppgifter om de eventuella följderna av en ökning av kostnaden för glycin till följd av införandet av tullar. Det använda glycinet med ursprung i Kina importerades dessutom inom ramen för systemet för aktiv förädling och skulle inte påverkas av antidumpningstullar. Det stora problem som detta företag framhöll beträffande konkurrensen på gemenskapens marknad för glycin skulle enligt företagets påstående avsevärt minskas om antidumpningstullar infördes (se skäl 97). (82) Slutsatsen var att påståendena från dessa två användarföretag inte bekräftades av undersökningsresultaten. Det har också konstaterats att dessa företag endast skulle få en begränsad ökning av sina tillverkningskostnader om åtgärder infördes. 4.3 Läkemedelsindustrin (83) Läkemedelsindustrin använder små mängder av glycin (mindre än 10 % av förbrukningen i gemenskapen). För det mesta används glycin av farmaceutisk kvalitet tillsammans med ett analyscertifikat. Av kvalitetsskäl köps merparten av detta glycin från tillverkaren i gemenskapen. Volym- och kostnadsmässigt rör det sig om en mycket liten produktionsfaktor. (84) Denna industri klargjorde att den gärna såg att det fanns kvar en tillförlitlig gemenskapstillverkare på marknaden, men önskade inte se en monopolsituation utvecklas på gemenskapsmarknaden om importen från Kina helt avstannade till följd av åtgärder. (85) Slutsatsen var att konsekvenserna för läkemedelsindustrin skulle bli marginella om antidumpningsåtgärder infördes, eftersom denna industri importerar endast små mängder från Kina och glycin utgör en mycket liten del av tillverkningskostnaderna för produkter i senare produktionsled. 5. Konkurrens på gemenskapsmarknaden och handelssnedvridande effekter (86) De berörda parterna lade i detta sammanhang fram flera påståenden: - Antidumpningsåtgärder skulle försätta gemenskapsindustrin i en monopolsituation, i vilken priserna skulle kunna höjas i oberättigad omfattning. - Tullar skulle inte vara till någon hjälp för gemenskapsindustrin, eftersom det finns rikliga mängder av glycin på världsmarknaden som skulle kunna ersätta glycinet från Kina. - Gemenskapsindustrin har försökt att skydda sin ställning på gemenskapsmarknaden genom avtal med andra ledande internationella glycintillverkare. (87) Det påpekades att gemenskapstillverkaren faktiskt var den enda tillverkaren av glycin i gemenskapen mellan 1995 och undersökningsperioden, men att importen från olika länder utgjorde nästan hälften av förbrukningen i gemenskapen under hela perioden, vilket tyder på att det rådde stor konkurrens. Det finns dessutom inte något skäl att tvivla på gemenskapstillverkarens påstående att hans situation skulle förbättras om åtgärder infördes genom att han skulle kunna öka sin försäljningsvolym i syfte att öka kapacitetsutnyttjandet och minska enhetskostnaderna snarare än att öka priserna. Dessutom anser kommissionen inte att införandet av antidumpningsåtgärder, under de omständigheter som råder i samband med denna undersökning, skulle leda till att den enda tillverkaren i gemenskapen skulle kunna utöva monopol på gemenskapsmarknaden: marknaden skulle förbli öppen för import till rättvisa priser. Om tillverkningen i gemenskapen upphör till följd av skadevållande dumpning blir emellertid de exporterande tillverkarna i Kina, på grund av sin stora extrakapacitet, i stånd att tillgodose mer än 80 % av efterfrågan i gemenskapen, vilket leder till en i det närmaste monopolliknande situation. (88) Det är dock osannolikt att importen av glycin från Kina kommer att ersättas med glycin från andra källor, eftersom glycin som tillverkas i Förenta staterna, Japan eller Ungern är nästan lika kostsamt som det som tillverkas i gemenskapen. Importen från dessa länder förväntas endast återge dem den ställning som de hade innan den dumpade importen började uppträda på gemenskapsmarknaden. Det billiga glycin som tillverkas i Indien förefaller för ögonblicket inte kunna uppfylla kraven från användarna i gemenskapen. Importen från Indien var i själva verket mycket liten under undersökningsperioden. (89) Påståendet beträffande avtal med andra ledande internationella tillverkare underbyggdes inte med någon bevisning och undersökningen tydde inte på att det fanns några sådana avtal. 6. Slutsats om gemenskapens intresse (90) Eventuella prishöjningar till följd av antidumpningsåtgärder tenderar oundvikligen att leda till ökade kostnader för industrierna i senare produktionsled. När det gäller de företag som samarbetade i undersökningen bedömer kommissionen emellertid att denna höjning torde bli marginell, med undantag för en användare som tillverkar en viss typ av vitamin och som har särskilda intressen. (91) Det potentiella antalet förlorade arbetstillfällen till följd av en nedläggning av gemenskapsindustrin eller av den mest berörda gemenskapsanvändarens anläggning är i stort sett lika många. Vitamintillverkningsindustrin håller i själva verket på att få en ny form efter en tidigare kartellsituation och resultaten av denna undersökning kan i alla händelser anses vara marginella när det gäller den omstrukturering som denna industri står inför. (92) På det hela taget kan det inte dras någon klar slutsats om att det inte är i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder, eftersom det anses att fördelen med att undanröja de orättvisa faktorerna i samband med de dumpade priserna på glycin med ursprung i Kina genom att införa antidumpningsåtgärder uppväger de eventuella negativa följderna för industrierna i senare produktionsled. I denna slutsats beaktades särskilt det faktum att det är sannolikt att tillverkningen av glycin sannolikt kommer att upphöra i gemenskapen om det inte införs åtgärder och att detta på lång sikt skulle vara till skada för användarna av den berörda produkten. (93) Mot bakgrund av ovanstående är den preliminära slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att anta att vidtagande av åtgärder skulle strida mot gemenskapens allmänna intresse. G. PROVISORISKA ÅTGÄRDER 1. Nivå för undanröjande av skada (94) Med tanke på slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder vidtas för att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada till följd av den dumpade importen. (95) För fastställande av nivån på dessa åtgärder togs hänsyn till nivån på den dumpningsmarginal som fastställts och till det belopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som vållades gemenskapsindustrin. Eftersom skadan i huvudsak utgörs av minskad lönsamhet från och med 1997 och förlust av marknadsandel krävs för undanröjande av skada att industrin kan öka sin försäljningsvolym och sina intäkter. För att uppnå detta bör priserna på import av den berörda produkten med ursprung i Kina höjas till en icke-skadevållande nivå. För detta ändamål fastställde kommissionen ett icke-skadevållande pris på grundval av gemenskapsindustrins tillverkningskostnader och den skäliga vinstmarginal (6 %) som ansågs nödvändig för att säkerställa industrins lönsamhet och som denna industri skulle kunna förvänta sig i avsaknad av dumpad import. Detta icke-skadevållande pris jämfördes med de priser på den dumpade importen som användes för att fastställa prisunderskridande. Skillnaderna mellan dessa priser (på grundval av ett vägt genomsnitt och uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull) visade att nivån för undanröjande av skada var 39,7 %. (96) Eftersom nivån för undanröjande av skada är lägre än den fastställda dumpningsmarginalen bör de provisoriska åtgärderna baseras på nivån för undanröjande av skada. 2. Form av åtgärder (97) Eftersom det framkom i samband med undersökningen att priserna på glycin med ursprung i Kina fortsatte att minska efter undersökningsperioden finns det en risk för att värdetullsatsen kommer att absorberas och därför anses ett särskilt tullbelopp på 910 euro per ton vara den lämpligaste åtgärden. 3. Slutbestämmelser (98) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken berörda parter skriftligen kan lämna synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att slutsatserna i denna förordning är preliminära och kan komma att ses över för fastställande av en slutgiltig tull. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av glycin enligt KN-nummer 2922 49 10 med ursprung i Kina. 2. En tull på 910 euro/ton skall tillämpas. 3. I de fall varor har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som faktiskt betalas eller som skall betalas därför fördelas för fastställande av tullvärdet enligt artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(4) skall antidumpningstullen, beräknad på grundval av det fasta belopp som anges ovan, minskas med en procentenhet som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalas eller skall betalas. 4. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas. 5. För övergång till fri omsättning i gemenskapen för den produkt som avses i punkt 1 skall en säkerhet ställas motsvarande den preliminära tullen. Artikel 2 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda muntligen av kommissionen inom en månad från dagen för ikraftträdandet av denna förordning. Enligt artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter yttra sig om tillämpningen av denna förordning inom en månad från dagen för ikraftträdandet. Artikel 3 Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Artikel 1 skall tillämpas under sex månader. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 18 maj 2000. På kommissionens vägnar Pascal Lamy Ledamot av kommissionen (1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. (2) EGT L 128, 30.4.1998, s. 18. (3) EGT C 239, 24.8.1999, s. 4. (4) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.