KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 449/2000

av den 28 februari 2000

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av aducerade rördelar med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Thailand och Tjeckien och om godtagande av åtagande från en exporterande tillverkare i Tjeckien

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

1.1 Inledande

(1) Den 29 maj 1999 offentliggjorde kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivande om inledande av förfarandet) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) inledandet av ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av aducerade rördelar (i tillkännagivandet om inledande av förfarandet kallade rördelar av aducerat gjutjärn) med ursprung i Brasilien, Japan, Jugoslavien, Kina, Sydkorea, Kroatien, Thailand och Tjeckien.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits i april 1999 av Defence Committee of Malleable Cast Iron Tube or Pipe Fittings Industry of the European Union (nedan kallat den klagande) som ombud för tillverkare vars sammanlagda tillverkning utgjorde 100 % av gemenskapens tillverkning av aducerade rördelar. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten och väsentlig skada till följd av denna dumpning. Bevisningen bedömdes tillräcklig för att berättiga inledandet av ett förfarande.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare och importörer/handlare som kommissionen visste var berörda och deras sammanslutningar, företrädare för de berörda exportländerna samt den klagande om förfarandets inledande. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande av förfarandet lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(4) Ett flertal exporterande tillverkare i de berörda länderna, tillverkare i gemenskapen och användare och importörer/handlare i gemenskapen lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som begärde att bli hörda inom den ovannämnda fristen och visade att det fanns särskilda skäl för detta gavs tillfälle att höras.

(5) Kommissionen skickade frågeformulär till de parter som kommissionen visste var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de frister som angavs i tillkännagivandet om inledande av förfarandet. Kommissionen mottog svar från sex gemenskapstillverkare och elva exporterande tillverkare i de berörda länderna liksom från deras närstående importörer i gemenskapen. Kommissionen mottog också svar från sjutton icke närstående importörer/handlare i gemenskapen liksom från två användare.

Kontrollbesök avlades hos följande företag:

a) Tillverkare i gemenskapen

- Georg Fischer GmbH, Österrike

- R. Woeste Co GmbH & Co. KG, Tyskland

- Ferriere e Fonderie Di Dongo SpA, Italien

- Raccordi Pozzi Spoleto SpA, Italien

- Accesorios de Tuberia, SA, Spanien

- Crane Fluid System, Förenade kungariket

b) Oberoende importörer i gemenskapen

- SIRE SA, Frankrike

- Sofreco, Frankrike

- Hage Fittings GmbH & Co. KG, Tyskland

- Hermann Schmidt, Tyskland

- Intersantherm, Warenhandelsgesellschaft mbH, Tyskland

- "Invest" Import und Export GmbH, Tyskland

- Euraccordi, Italien

- GT Comis SpA, Italien

- Jannone Arm SpA, Italien

- Jannone SpA, Italien

- OML SRL, Italien

- Gill & Russell Ltd, Förenade kungariket

- T. Hackett & Sons Ltd, Förenade kungariket

c) Användare

- Società Italiana per il Gas, Italien

- Transco BG plc, Förenade kungariket

d) Exporterande tillverkare

- Brasilien:

- Indústria de Fundição Tupy Ltda, Joinville

- Tjeckien:

- Moravské Zelezárny as, Olomouc och det närstående inhemska försäljningsföretaget Moze Prodej sro, Olomouc

- Japan:

- Hitachi Metals Ltd, Tokyo

- Sydkorea:

- Yeong Hwa Metal Co. Ltd, Kyongnam

- Thailand:

- BIS Pipe Fitting Industry Company Ltd, Samutsakorn

- Siam Filtings Co. Ltd, Samutsakorn

- Thai Malleable Iron & Steel Co. Ltd, Bangkok

- Kina (för undersökning av ställning som marknadsekonomi)

- Jianzhong Malleable Iron Factory, Hebei

- Jinan Meide Casting Co. Ltd, Jinan

(6) Undersökningen om dumpning och skada omfattade perioden 1 april 1998-31 mars 1999 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingen i samband med skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 1995 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

1.2 Inlagor rörande klagomålet

(7) Ett antal parter ifrågasatte varför Bulgarien inte ingick i undersökningen som ett av exportländerna. Dessa parter gjorde gällande att det var diskriminerande att inleda ett förfarande endast mot de åtta länderna i fråga och undanta Bulgarien.

(8) Situationen vad gäller Bulgarien undersöktes i samband med den granskning av klagomålet som gjordes innan förfarandet inleddes. Den klagande framlade bevisning om normalvärde och exportpriser för bulgariska produkter på samma sätt som för andra länder som nämndes i klagomålet (prislistor och uppgifter från Eurostat). Enligt vad som framgick av denna bevisning förekom ingen dumpning, vilket innebar att en undersökning rörande Bulgarien inte kunde inledas.

2. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKANDAN PRODUKT

2.1 Produkt som är föremål för undersökning

(9) Den produkt som är föremål för undersökning i enlighet med tillkännagivandet är aducerade rördelar (i tillkännagivandet om inledande av förfarandet kallade rördelar av aducerat gjutjärn).

(10) Av undersökningen har framgått att det finns ett antal olika typer av aducerade rördelar, till exempel gängade, räfflade, släta eller avsedda för flänsning och svetsning. Alla dessa typer omfattas av KN-nummer 7307 19 10. Beträffande dessa olika typer konstaterades att gängade rördelar, å ena sidan, och övriga typer av rördelar, å andra sidan, har olika grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, i synnerhet vad gäller sätten att sammanfoga rördelarna. De gängade rördelarna sammanfogas genom att skruvas samman, medan sammanfogningen av de övriga typerna förutsätter användning av olika tekniker, såsom svetsning eller koppling.

(11) På grundval av undersökningsresultaten har också konstaterats att tillverkarna i de exporterande länderna endast säljer gängade rördelar på gemenskapsmarknaden, medan övriga typer av rördelar antingen inte tillverkas eller inte säljs av de berörda parterna. Med hänsyn till skillnaden mellan gängade och icke gängade aducerade rördelar och att endast gängade aducerade rördelar exporteras till gemenskapen från de berörda länderna fann kommissionen att den produkt som är föremål för undersökning är gängade aducerade rördelar (nedan kallade aducerade rördelar eller den berörda produkten). Dessa rördelar uppfyller kraven i de internationella standarder som anges i klagomålet (dvs. EN 10.242, ISO - 49 och ANSI)(4) och klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 7307 19 10.

(12) Denna produkt tillverkas i många olika typer beroende på, bland annat, storlek, form, ytbehandling och den gjutjärnskvalitet som används. Oavsett dessa skillnader har alla dessa typer samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden. De betraktas därför som en och samma produkt.

2.2 Likadan produkt

(13) Kommissionen konstaterade att aducerade rördelar som tillverkas av tillverkarna i gemenskapen och säljs på gemenskapens marknad och aducerade rördelar som tillverkas i de berörda länderna och exporteras till gemenskapen är likadana produkter, eftersom det inte finns några skillnader dem emellan vad gäller de grundläggande egenskaperna och användningsområdena för de olika typerna av aducerade rördelar. Samma sak gäller för de aducerade rördelar som säljs på de exporterande ländernas hemmamarknad och de typer som exporteras till gemenskapen. Därför konstaterades också dessa vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen). Kommissionen konstaterade också att de aducerade rördelar som exporteras från Kina till gemenskapen och de som säljs på den inhemska marknaden i Thailand (som användes som jämförbart land) var likadana produkter.

2.2.1 Rördelar av svart aducergods respektive vitt aducergods

(14) Några parter gjorde gällande att de aducerade rördelar som tillverkas och säljs av tillverkarna i gemenskapen inte kunde anses jämförbara med de produkter som tillverkas och exporteras till gemenskapen av vissa av de berörda exporterande länderna, eftersom de produkter som tillverkas i gemenskapen i allmänhet tillverkas av vitt aducergods (perlitisk grundmassa), medan de exporterade produkterna tillverkas av svart aducergods (ferritisk grundmassa).

(15) Undersökningen har preliminärt visat att rördelar av vitt aducergods och rördelar av svart aducergods har mycket snarlika fysiska egenskaper och samma användningsområden, och att de därför i allmänhet är utbytbara. Detta har bekräftats av att användarna av den produkt som är föremål för undersökning, till exempel de som distribuerar gas eller installerar gasledningar, inte gör någon åtskillnad mellan rördelar av vitt aducergods och rördelar av svart aducergods. Dessutom omfattas såväl rördelar av vitt aducergods som rördelar av svart aducergods av den europeiska standarden EN 10242 och den internationella standarden ISO 49, i vilka anges de krav rörande utformning och egenskaper som gäller för de aducerade rördelar som är föremål för undersökningen. Vad särskilt gäller kvaliteten på det material som används tillåts såväl vitt aducergods som svart aducergods.

(16) Med hänsyn till detta konstateras preliminärt att de rördelar av vitt aducergods som tillverkas och säljs av vissa tillverkare i gemenskapen bör betraktas som likadana produkter som de rördelar av svart aducergods som tillverkas och exporteras till gemenskapen av de berörda exporterande länderna.

2.2.2 Särskilda egenskaper hos de produkter som exporteras från Sydkorea

(17) Vissa sydkoreanska exporterande tillverkare hävdade att deras produkter inte borde ingå i definitionen av den berörda produkten, eftersom deras produkter har särskilda tekniska egenskaper. Dessa aducerade rördelar har koniska utvändiga gängor och koniska invändiga gängor, i motsats till övriga importerade rördelar som har koniska utvändiga gängor och cylindriska invändiga gängor.

(18) Av undersökningen har dock framgått att de sydkoreanska aducerade rördelarna, bortsett från de nämnda tekniska egenskaperna, har samma fysiska och tekniska egenskaper som de andra importerade aducerade rördelarna. Dessutom har, vad gäller deras användning, undersökningen visat att de sydkoreanska aducerade rördelarna används på samma sätt som de aducerade rördelar som importeras från de andra berörda länderna. I en medlemsstat där båda typer används har dessa konstaterats vara utbytbara. I praktiken kan och brukar användare fritt välja att använda den ena eller den andra typen. Det är bara av historiska skäl som typen med utvändiga och invändiga koniska gängor ännu är den som föredras i den medlemsstat som avses ovan. Dessutom omfattas båda typer av den europeiska standarden EN 10242 i vilken anges de krav beträffande utformning och egenskaper som gäller för aducerade rördelar som är avsedda för sammanfogning av delar som är gängade i enlighet med ISO 7-1, storlek 1/8 till 6.

(19) Därför konstateras preliminärt att de aducerade rördelar som tillverkas av de exporterande tillverkarna i Sydkorea och exporteras till gemenskapen är identiska eller jämförbara med andra importerade aducerade rördelar.

3. DUMPNING

A. LÄNDER MED MARKNADSEKONOMI

3.1 Allmänt om metod

3.1.1 Normalvärde

(20) Vid fastställandet av normalvärdet undersökte kommissionen först, för varje exporterande tillverkare, huruvida deras totala försäljning på hemmamarknaden av aducerade rördelar var representativ i förhållande till den totala exportförsäljningen till gemenskapen av den berörda produkten. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs en exporterande tillverkares försäljning på hemmamarknaden av den berörda produkten vara representativ när den totala inhemska försäljningsvolymen utgjorde minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för exporten till gemenskapen.

(21) Kommissionen identifierade därefter de typer av aducerade rördelar som såldes på hemmamarknaden av de företag vilkas försäljning på hemmamarknaden var representativ och var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen. Generellt ansågs typer av samma storlek, form, ytbehandling och gjutjärnskvalitet vara jämförbara.

(22) För varje typ som de exporterande tillverkarna sålde på sina hemmamarknader och som konstaterades vara direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen fastställdes huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ ansåg tillräckligt representativ när den totala försäljningen på hemmamarknaden av den produkttypen under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala exportförsäljningen av aducerade rördelar av jämförbar typ till gemenskapen.

(23) Kommissionen undersökte också huruvida försäljningen på hemmamarknaden av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel genom att fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende köpare av produkttypen i fråga. I de fall som den volym av försäljningen av aducerade rördelar som såldes till ett nettopris som motsvarade eller översteg den beräknade produktionskostnaden (nedan också kallat lönsam försäljning) utgjorde minst 80 % av den totala försäljningsvolymen och det vägda genomsnittliga priset för produkttypen inte understeg produktionskostnaden grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som det vägda genomsnittet av priserna vid all inhemsk försäljning under undersökningsperioden, oavsett om all denna försäljning varit lönsam eller inte. I de fall där volymen lönsam försäljning av aducerade rördelar motsvarade mindre än 80 % men minst 10 % av den totala försäljningsvolymen grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen.

(24) I de fall där den lönsamma försäljningen av en viss typ av aducerade rördelar motsvarade mindre än 10 % av den totala försäljningsvolymen ansågs denna typ inte ha sålts i tillräcklig mängd för att priset på hemmamarknaden skulle kunna utgöra en lämplig grund för fastställande av normalvärdet.

(25) När priserna på hemmamarknaden för en viss produkttyp som såldes av en exporterande tillverkare inte kunde användas föredrog kommissionen att använda konstruerade normalvärden, hellre än priserna på hemmamarknaden för andra liknande typer eller andra exporterande tillverkares priser på hemmamarknaden. På grund av antalet olika typer och de många faktorer (såsom kvalitetskontroll, materialkvalitet, vikt m.m.) som påverkar priserna på hemmamarknaden skulle användandet av andra exporterande tillverkares priser på hemmamarknaden i detta fall förutsatt en mängd justeringar, varav de flesta skulle ha baserats på uppskattningar. Därför bedömde kommissionen att det konstruerade värdet för varje exporterande tillverkare utgjorde en lämpligare grund för fastställande av normalvärdet.

(26) Följaktligen konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen genom att kommissionen till produktionskostnaderna för de exporterade produkttyperna, som vid behov justerades, lade ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. För att göra detta undersökte kommissionen om uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna samt vinsten för var och en av de exporterande tillverkarna på hemmamarknaden var tillförlitliga.

(27) De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på hemmamarknaden bedömdes som tillförlitliga när det berörda företagets försäljning på hemmamarknaden ansågs representativ i förhållande till volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. Vinstmarginalen för hemmamarknaden fastställdes på grundval av försäljning på hemmamarknaden vid normal handel, dvs. när denna försäljning till oberoende köpare till priser som motsvarade eller översteg produktionskostnaderna utgjorde minst 10 % av den totala volymen av det berörda företagets försäljning av den berörda produkten på hemmamarknaden. När så inte var fallet användes en vägd genomsnittlig vinstmarginal för de andra företagen med tillräcklig försäljning vid normal handel i det berörda landet.

3.1.2 Exportpris

(28) I alla de fall där aducerade rördelar exporterades till oberoende köpare i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(29) I de fall då exportförsäljningen gick till en närstående importör konstruerades exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare. För fastställelse av ett tillförlitligt exportpris gjordes i dessa fall justeringar för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen samt för vinst. På grundval av uppgifter från samarbetsvilliga oberoende importörer fastställdes denna vinst till cirka 7 %.

3.1.3 Jämförelse

(30) För att åstadkomma en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjorde kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet.

3.1.4 Dumpningsmarginal för de företag som omfattas av undersökningen

(31) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes för varje exporterande tillverkare det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset.

3.1.5 Övrig dumpningsmarginal

(32) I enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställdes en övrig dumpningsmarginal för övriga företag på grundval av tillgängliga uppgifter.

(33) För att säkerställa att eventuella åtgärder verkligen skulle bli effektiva beslöt kommissionen att, för de samarbetsvilliga länder vars uppgifter låg nära Eurostats uppgifter och för vilka det alltså inte fanns anledning att misstänka att någon exporterande tillverkare inte varit samarbetsvillig vid undersökningen, fastställa den övriga dumpningsmarginalen till den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för ett samarbetsvilligt företag.

(34) För länderna med en låg grad av samarbetsvilja användes uppgifterna från det samarbetsvilliga företag som hade den högsta dumpningsmarginalen. Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes på grundval av den vägda genomsnittliga marginalen för de dumpade produkttyper som exporterades i representativa kvantiteter. Denna metod ansågs nödvändig också för att inte premiera bristande samarbetsvilja och eftersom det inte fanns några tecken på att någon icke samarbetsvillig part skulle ha ägnat sig åt mindre omfattande dumpning.

3.2 Brasilien

(35) Ett företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Ett företag i gemenskapen som var närstående denna exporterande tillverkare besvarade också frågeformuläret för närstående köpare.

3.2.1 Normalvärde

(36) Vid fastställandet av normalvärdet för produkter med ursprung i Brasilien använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivits under 3.1.1.

(37) I svaret på frågeformuläret använde företaget produktionskostnaden för de sålda enheterna som grund för att fördela försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på hemmamarknaden på de olika typerna av den berörda produkten, trots att inget sådant system användes internt för kostnadsfördelningen. Kommissionen bedömde därför att fördelningsmetoden borde ändras så att kostnaderna fördelades på grundval av omsättningen, i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen.

(38) För ungefär hälften av de produkttyper som såldes på export till gemenskapen fastställdes normalvärdena på grundval av priserna på hemmamarknaden för jämförbara typer i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(39) För alla andra typer av den berörda produkten som såldes på export till gemenskapen beräknades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. De uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som användes var de som fastställts för den exporterande tillverkaren i fråga.

3.2.2 Exportpris

(40) Vid bedömningen av exportpriset för produkter från Brasilien använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under 3.1.2 ovan.

(41) Exporten gick till både oberoende och närstående företag. Kommissionen uteslöt den försäljning på export till gemenskapen som gick genom det närstående företaget i gemenskapen från dumpningsberäkningarna, eftersom denna försäljning motsvarade en försumbar del av den kvantitet som den brasilianske exporterande tillverkaren exporterade och därför inte kunde ha påverkat slutsatserna annat än i obetydlig omfattning.

(42) All övrig export gick till oberoende importörer i gemenskapen. Exportpriset fastställdes följaktligen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

3.2.3 Jämförelse

(43) I de fall där så har varit möjligt och berättigat har kommissionen medgivit justeringar för olikheter vad gäller indirekta skatter, handelsled, transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, kredit, provisioner och kostnader efter försäljningen.

(44) Den exporterande tillverkaren begärde en justering av normalvärdet och exportpriset för olikheter avseende förpackningskostnader. Företaget kunde dock inte lägga fram någon bevisning för sådana olikheter, varför kommissionen inte kunde bevilja justeringen.

(45) Den exporterande tillverkaren begärde justeringar av normalvärdet och exportpriset för marknadsföringskostnader. Vid granskningen kunde kommissionen inte med en rimlig grad av tillförlitlighet avgöra om de angivna kostnadsbeloppen var riktiga. Dessutom kunde inte företaget visa att dess kostnader påverkade prisernas jämförbarhet. Kommissionen beslöt därför att inte göra en justering för marknadsföringskostnader.

(46) Företaget begärde också justering av normalvärdet för olikheter avseende kostnaderna för finansiering av lagerhållning. Det konstaterades dock att lagerhållningen för hemmamarknaden och för export antingen inte klart kunde fastställas eller att de perioder under vilka produkter för hemmamarknaden respektive produkter för gemenskapsmarknaden hölls i lager i stort sett eller helt sammanföll. Den exporterande tillverkaren kunde dessutom inte visa att detta påverkade prisernas jämförbarhet. Följaktligen kunde justeringen inte medges.

(47) En justering av försäljningspriset på hemmamarknaden avseende återbetalning av vissa indirekta skatter begärdes också. Denna begäran grundades på en felaktig beräkning och var starkt överdriven. Den begärda justeringen har därför preliminärt minskats till 50 % av det begärda beloppet. Kommissionen kommer att undersöka denna fråga ytterligare för att fastställa beloppet för de indirekta skatter som faktiskt återbetalades på exportförsäljningen till gemenskapen och som samtidigt belastade den berörda produkten vid förbrukning i Brasilien.

(48) Eftersom den exporterande tillverkaren använt sig av växelkurser som inte var förknippade med försäljningsdatumet har kommissionen räknat om exportpriset enligt de valutakurser som gällde vid fakturadatum i enlighet med artikel 2.10 j i grundförordningen.

(49) De justeringar som gjordes av det normalvärde som grundades på försäljningen på hemmamarknaden gjordes också av det normalvärde som beräknats i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

3.2.4 Dumpningsmarginal

(50) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje typ av den berörda produkten.

(51) Jämförelsen visade förekomsten av dumpning för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren. Den preliminära dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

Indùstria de Fundição Tupy Ltda: 26,1 %.

(52) Eftersom samarbetsviljan var stor fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för övriga företag till samma nivå som för det samarbetsvilliga företaget, dvs. 26,1 %.

3.3 Tjeckien

(53) Ett företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Detta svar innehöll uppgifter om ett närstående inhemskt försäljningsföretags försäljning på hemmamarknaden. Ett företag i gemenskapen som var närstående denna exporterande tillverkare besvarade också frågeformuläret för närstående-importörer.

3.3.1 Normalvärde

(54) Vid fastställandet av normalvärdet för produkter med ursprung i Tjeckien använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.1.

(55) De försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på hemmamarknaden som den exporterande tillverkaren uppgav omfattade belopp som inte rörde den berörda produkten eller som inte avsåg undersökningsperioden. De försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som uppgivits korrigerades följaktligen.

(56) De försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på hemmamarknaden som uppgavs för det närstående inhemska försäljningsföretaget fördelades på ett sådant sätt att resultatet inte på ett rimligt sätt återspeglade de kostnader som hörde samman med försäljningen av den berörda produkten. Kommissionen omfördelade därför försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna med beaktande av vilka kostnader som var att hänföra till de olika typer av produkter som sålts.

(57) I avsaknad av något av hävd tillämpat system fördelades vid beräkningen av produktionskostnaden för varje produkttyp som såldes på hemmamarknaden det korrigerade totalbeloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på de olika produkttyperna på grundval av omsättningen i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen.

(58) För omkring hälften av de produkttyper som såldes på export till gemenskapen fastställdes normalvärdena på grundval av försäljningspriserna på hemmamarknaden av jämförbara produkttyper i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(59) För alla andra typer av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen beräknades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Till grund för beräkningen låg de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som fastställts för den berörda exporterande tillverkaren.

(60) Det samarbetsvilliga företaget hade klassificerat ett antal exporterade produkttyper såsom identiska och lämnat en enda uppgift om produktionskostnad för dessa typer. Kommissionens undersökning visade att det i själva verket rörde sig om olika produkttyper med olika produktionskostnader. Produktionskostnaden för dessa olika typer användes sedan för att beräkna normalvärdet på det sätt som beskrivs ovan.

3.3.2 Exportpris

(61) Vid bedömningen av exportpriset för Tjeckien använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivits under punkt 3.1.2.

(62) Exporten gick till både oberoende och närstående företag. Kommissionen uteslöt från dumpningsberäkningarna den exportförsäljning till gemenskapen som gick från den närstående importören, eftersom denna försäljning motsvarade en försumbar del av den kvantitet som den tjeckiske exporterande tillverkaren exporterade och därför inte kunde påverka slutsatserna i annat än obetydlig omfattning.

(63) All övrig exportförsäljning gick till oberoende importörer i gemenskapen. Följaktligen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

3.3.3 Jämförelse

(64) I de fall där så har varit möjligt och berättigat har kommissionen medgivit justeringar för olikheter vad gäller handelsled, transport, kredit och provisioner.

(65) Den exporterande tillverkaren och det närstående inhemska försäljningsföretaget begärde en justering av normalvärdet för en ytterligare hypotetisk kvantitetsrabatt som skulle beviljats på hemmamarknaden vid köp av mängder motsvarande dem som exporterades till köpare i gemenskapen. Det bör noteras att kommissionen redan beaktat olikheter avseende de sålda mängderna genom att från försäljningspriset avräkna rabatter och avdrag för sådana olikheter vilka uppgivits noggrant och som haft direkt samband med den försäljning som nu är föremål för undersökning.

(66) Eftersom den exporterande tillverkaren använt sig av växelkurser som inte var förknippade med försäljningsdatumet har kommissionen räknat om omsättningen vid varje exportförsäljning enligt de valutakurser som gällde vid fakturadatum i enlighet med artikel 2.10 j i grundförordningen.

(67) Justeringarna som gjordes av det normalvärde som grundades på försäljningen på hemmamarknaden gjordes också av det normalvärde som beräknats i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

3.3.4 Dumpningsmarginal

(68) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkt som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje typ av den berörda produkten.

(69) Jämförelsen visade förekomst av dumpning för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren. Den preliminära dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, var följande:

Moravské Zelezárny as: 28,4 %.

(70) Eftersom samarbetsviljan var stor fastställdes dumpningsmarginalen för övriga företag till samma nivå som för det samarbetsvilliga företaget, dvs. 28.4 %.

3.4 Japan

(71) Ett företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Ett företag i gemenskapen som var närstående denna exporterande tillverkare besvarade också frågeformuläret för närstående importörer.

3.4.1 Normalvärde

(72) Vid fastställandet av normalvärdet för produkter med ursprung i Japan använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.1 utom i de fall då tillgängliga uppgifter användes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(73) Eftersom företaget inte lämnade uppgifter om produktionskostnaderna för vissa produkttyper och för att inte premiera bristande samarbetsvilja tillämpade kommissionen i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på dessa produkttyper den dumpningsmarginal som fastställts för de hårdast dumpade produkttyper för vilka det förekom representativ försäljning.

(74) För vissa av de andra typerna fastställdes normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden för jämförbara typer i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(75) För alla andra typer av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen beräknades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Detta gjordes genom att företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt dess vinstmarginal på hemmamarknaden lades till produktionskostnaden för de exporterade produkttyperna i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

3.4.2 Exportpris

(76) Vid bedömningen av exportpriset för produkter med ursprung i Japan använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.2.

(77) En stor del av exportförsäljningen till gemenskapen gick till en närstående importör i gemenskapen. I detta fall konstruerade kommissionen exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Priserna för övriga exporttransaktioner fastställdes i enlighet med artikel 2.8.

3.4.3 Jämförelse

(78) Företaget begärde justeringar för transport och för kostnader avseende olikheter i handelsled. Eftersom företaget inte lämnade någon förklaring eller tillförlitlig bevisning vid kontrollbesöket och svaret på frågeformuläret inte innehöll någon motivering för sådana justeringar kunde kommissionen inte medge de begärda justeringarna.

3.4.4 Dumpningsmarginal

(79) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen gjordes jämförelsen på grundval av ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris.

(80) Av jämförelsen framgick att dumpning förekom vad beträffar den samarbetsvillige exporterande tillverkaren. Den preliminära dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är följande:

Hitachi Metals Ltd: 17,6 %.

(81) Vid fastställandet av en preliminär dumpningsmarginal för övriga företag i Japan använde kommissionen den metod för länder med låg samarbetsnivå som beskrivs under punkt 3.1.5. Den sålunda beräknade dumpningsmarginalen för övriga företag är 28,3 %.

3.5 Sydkorea

(82) Ett företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare.

3.5.1 Normalvärde

(83) Vid bedömningen av normalvärdet för produkter med ursprung i Sydkorea använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.1.

(84) Med detta tillvägagångssätt var det möjligt att för omkring en fjärdedel av produkttyperna fastställa normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden för jämförbara typer.

(85) För alla andra typer av den berörda produkten som såldes av det samarbetsvilliga företaget för export till gemenskapen beräknades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(86) Detta gjordes genom att företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt dess vinstmarginal på hemmamarknaden lades till produktionskostnaden för de exporterade produkttyperna i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

3.5.2 Exportpris

(87) Vid bedömningen av exportpriset för produkter med ursprung i Sydkorea använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.2.

(88) Det samarbetsvilliga företagets sammanlagda försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden gick till oberoende köpare i gemenskapen. Exportpriset fastställdes följaktligen på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

3.5.3 Jämförelse

(89) Justeringar för olikheter avseende transport, försäkring, hanterings- och förpackningskostnader samt kredit har gjorts där så varit möjligt och berättigat.

(90) Företaget begärde också justering för kreditkostnader rörande försäljning på hemmamarknaden. Dessa försäljningar skedde dock med användning av ett kreditkonto. Utan bevis för att kreditkostnaderna utgjorde en faktor som borde ha beaktats vid fastställandet av priserna kunde en justering för kreditkostnader inte göras i enlighet med artikel 2.10 g i grundförordningen.

(91) Företaget begärde vidare justering för påstådda olikheter i handelsled för att beakta sådana kostnader vid försäljningen på hemmamarknaden som inte uppstod på exportmarknaden. Begäran avslogs dock eftersom försäljningen på båda marknaderna skedde i samma handelsled, nämligen till distributörer. Dessutom gavs inga bevis för att en sådan olikhet vad gäller försäljningskostnader skulle ha påverkat prisernas jämförbarhet.

3.5.4 Dumpningsmarginal

(92) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen gjordes jämförelsen mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris.

(93) Denna jämförelse visar på dumpning från det samarbetande företagets sida. Den preliminära dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är följande:

Yeong Hwa Metal Co. Ltd: 11,8 %.

(94) Vid fastställandet av en preliminär dumpningsmarginal för övriga företag i Sydkorea använde kommissionen den metod för länder med låg samarbetsnivå som beskrivs under punkt 3.1.5. Den sålunda beräknade dumpningsmarginalen för övriga företag är 24,6 %.

3.6 Thailand

(95) Tre företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare.

(96) För ett av de thailändska företagen konstaterades att de tillhandahållna uppgifterna om försäljningsvolym och produktionskostnad för aducerade rördelar som såldes på hemmamarknaden innehöll allvarliga brister som gjorde det omöjligt att dra tillräckligt säkra slutsatser eller att beräkna en preliminär dumpningsmarginal. Kommissionen beslöt därför att delvis använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. I avsaknad av bättre alternativ användes normalvärdena för de två andra exporterande tillverkarna när så var möjligt. För den exportförsäljning för vilken inget normalvärde fanns att tillgå användes dumpningsmarginalen för den transaktion som innebar störst dumpning, för att inte den bristfälliga samarbetsviljan skulle premieras.

3.6.1 Normalvärde

(97) Vid bedömningen av normalvärdet för produkter med ursprung i Thailand använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.1, med undantag för de fall där tillgängliga uppgifter användes för dumpningsmarginalens fastställande i enlighet med artikel 18.

(98) Med detta tillvägagångssätt var det i vissa delar möjligt att fastställa ett normalvärde på grundval av priset på hemmamarknaden för jämförbara produkttyper i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(99) För alla andra typer av den berörda produkten som såldes på export till gemenskapen av de två samarbetsvilliga företag för vilka en dumpningsberäkning beräknades normalvärdet, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, på grundval av ett konstruerat värde.

(100) Detta gjordes genom att företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt dess vinstmarginal på hemmamarknaden lades till produktionskostnaden för de exporterade produkttyperna i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

3.6.2 Exportpris

(101) Vid bedömningen av exportpriset för produkter med ursprung i Thailand använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.2.

(102) De två företagens hela försäljning av aducerade rördelar på gemenskapsmarknaden gick till oberoende importörer i gemenskapen. Exportpriset fastställdes följaktligen på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

3.6.3 Jämförelse

(103) Justeringar för olikheter avseende kostnader för transport, förpackning, kredit och provisioner har gjorts där så varit möjligt och berättigat.

(104) Ett av de samarbetsvilliga företagen begärde en justering för importavgifter. Företaget visade inte sambandet mellan betalad importtull och de så kallade åtgärderna för skattekompensation, avsedda att hjälpa exportörer. Begäran om justering avslogs följaktligen.

(105) Ett av de samarbetsvilliga företagen begärde justering för olikheter i fysiska egenskaper. Denna begäran omfattade egentligen tre olika delar: i) en begäran om justering för olikheter i handelsled på den grund av att prisernas jämförbarhet påverkades av de skillnader som uppstår vid OEM-försäljning (original equipment manufacturer), ii) ett påstående om olikhet i fysiska egenskaper vad gäller muffarna (släta, med sickning eller med band) och iii) slutligen, en begäran om justering för olikhet vad gäller kvantiteter. Inget av dessa tre krav var dock styrkt. Vid kontrollbesöket konstaterades att det vid fastställandet av priset inte gjordes någon skillnad på olika typer av köpare och muffar eller olika kvantiteter. Det var tydligt att prisernas jämförbarhet inte påverkades av de tre påstådda olikheterna. Eftersom de påstådda olikheterna inte kunde styrkas beviljades ingen justering i detta hänseende.

(106) Samma företag begärde en justering för kreditkostnader vid försäljning på hemmamarknaden. Som grund för begäran låg användningen av ett kreditkonto, utan bevis för att det förelåg ett avtal mellan leverantör och köpare av produkten vid försäljningstillfället. Denna begäran avslogs på grund av att en justering enligt artikel 2.10 g i grundförordningen endast kan beviljas för det antal dagar som överenskommits vid försäljningstillfället, eftersom endast en kostnad förknippad med det antal dagar som överenskommits vid försäljningen kan anses påverka prisernas jämförbarhet.

(107) Ett av de samarbetsvilliga företagen begärde justering för valutaomräkning på grundval av en påstådd olikhet i växelkurserna mellan beställningsdatumet och det egentliga fakturadatumet. Denna begäran avslogs i enlighet med artikel 2.10 j i grundförordningen, eftersom den påstådda olikheten i växelkurserna inte kunde bekräftas med de uppgifter som erhållits under kontrollbesöket, inga varaktiga förändringar av växelkurserna förekom under undersökningsperioden och beställningen inte innebar att köpeavtalet fullbordades utan saknade bindande verkan.

3.6.4 Dumpningsmarginal

(108) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen gjordes jämförelsen på grundval av ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris för alla företag.

(109) Jämförelsen visar dumpning från alla tillverkare som till fullo samarbetade med kommissionen. De provisoriska dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är följande:

(110) BIS Pipe Fitting Industry Company Ltd, Samutsakorn: 25,8 %.

Siam Fittings Co. Ltd, Samutsakorn: 12,4 %.

Thai Malleable Iron & Steel Co. Ltd, Bangkok: 25,8 %.

(111) För de icke samarbetsvilliga företagen bedömdes den provisoriska dumpningsmarginalen på grundval av dumpningsmarginalen för det företag som hade den högsta dumpningsmarginalen. Uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns är dumpningsmarginalen 25,8 %.

3.7 Kroatien och Jugoslavien

(112) Med hänsyn till att marknadsandelarna för importerade produkter med ursprung i Kroatien och Jugoslavien var minimala beslöt kommissionen preliminärt att inte beräkna en dumpningsmarginal för import av den berörda produkten med ursprung i dessa länder.

B. LÄNDER UTAN MARKNADSEKONOMI

3.8 Kina

3.8.1 Analys av marknadsekonomiska förhållanden

(113) Tre kinesiska företag anhöll om att bedömas som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden i enlighet med artikel 2.7 c i grundförordningen.

(114) Det ena företagets begäran måste avvisas, eftersom företaget i sin ansökan uppgav att dess bokföring inte varit föremål för revision. Företaget uppfyllde således inte de krav som anges i artikel 2.7 c andra strecksatsen i grundförordningen. Följaktligen ansågs också ett kontrollbesök vara onödigt.

(115) Kommissionen inhämtade alla upplysningar som bedömdes nödvändiga och undersökte alla uppgifter i ansökningarna om bedömning som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden vid kontrollbesök hos de två återstående företagen.

(116) Vad gäller ett av dessa företag fastställde kommissionen att det förekom omfattande statliga ingripanden i form av skatteavdrag och i samband med fastställandet av arbetstagarnas löner. Vidare konstaterades att företaget inte hade en bestämd uppsättning räkenskaper och att dess produktionskostnader och ekonomiska situation var föremål för betydande snedvridning.

(117) Vad gäller det andra företaget konstaterade kommissionen att dess räkenskaper inte var föremål för självständig revision samt att de revisionsmetoder som användes inte överensstämde med internationella redovisningsnormer.

(118) Inget av de två återstående företag som ansökt om att betraktas som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden uppfyllde alltså kraven i artikel 2.7 c i grundförordningen. Samtliga tre företag underrättades om att kommissionen måste avslå deras ansökningar.

3.8.2 Val av jämförbart land

(119) I avsaknad av företag som kan betraktas som verksamma under marknadsekonomiska förhållanden var det nödvändigt att jämföra de kinesiska exporterande tillverkarnas exportpriser med ett normalvärde, fastställt för ett lämpligt land med marknadsekonomi i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(120) Polen föreslogs av den klagande och av kommissionen i dess tillkännagivande om inledande av förfarandet. En polsk tillverkare visade sig vara samarbetsvillig och besvarade frågeformuläret. Detta svar visade sig dock vara bristfälligt i ett antal mycket viktiga hänseenden, särskilt beträffande försäljningen på hemmamarknaden och produktionskostnaderna. Kommissionen ansåg det därför inte lämpligt att använda Polen som jämförbart land vid denna undersökning.

(121) Trots kommissionens ansträngningar visade det sig att ingen annan tillverkare i något av de länder som inte berördes av denna undersökning vara beredd att samarbeta. På grund av denna brist på samarbetsvilja hade kommissionen ingen annan möjlighet än att välja ett land som omfattades av klagomålet.

(122) Med hänsyn till volymen av de thailändska tillverkarnas försäljning på hemmamarknaden jämförd med importen till gemenskapen från Kina och förekomsten av flera inhemska tillverkare av produkten vilket gjorde att vinstnivåerna för denna typ av produkt var rimliga beslöt kommissionen slutligen att Thailand var det lämpligaste tredje landet med marknadsekonomi för fastställande av normalvärde i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

3.8.3 Individuell behandling

(123) De tre samarbetsvilliga företagen begärde alla individuell behandling.

(124) I enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen har gemenskapen för praxis att beräkna en enda, landsomfattande, tull för länder som inte är marknadsekonomier, utom i de fall då företagen kan visa en sådan grad av rättsligt och faktiskt oberoende att risken för kringgående av den landsomfattande tullen undanröjs. Av denna anledning infogades detaljerade frågor i det formulär för anhållan om behandling som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden som skickades ut när förfarandet inleddes.

(125) För ett av företagen tycktes det vid genomgång av de uppgifter som lämnats i samband med ansökan om individuell behandling framgå att företaget kunde komma i fråga för sådan individuell behandling. Dock var företagets svar på frågeformuläret bristfälligt i viktiga delar, särskilt vad gäller uppgifterna om exportförsäljningen. Kommissionen har preliminärt beslutat att detta företag inte skall ges individuell behandling. Frågan kommer dock att prövas ytterligare fram till det slutgiltiga skedet av undersökningen.

(126) Vad gäller de två andra samarbetsvilliga företagen förekom det tydligt statligt ingripande i fastställandet av priserna och kvantiteterna vid exporten.

(127) Följaktligen kunde inte något av de tre företagen beviljas individuell behandling.

3.8.4 Normalvärde

(128) Normalvärdet för de kinesiska exporterande tillverkarna beräknades på grundval av de normalvärden som fastställts för de samarbetsvilliga thailändska företagen genom den metod som beskrivs under punkt 3.1.1. Vid denna beräkning användes uppgifterna rörande de produkttyper som sålts på den inhemska thailändska marknaden och som befunnits jämförbara med de kinesiska produkttyper som exporterades till gemenskapen.

3.8.5 Exportpris

(129) Vid bedömningen av exportpriset för produkter med ursprung i Kina använde kommissionen de förfaranden och metoder som beskrivs under punkt 3.1.2. För de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna fastställdes exportpriset på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas. För exporten från icke samarbetsvilliga parter användes tillgängliga uppgifter från Eurostat.

3.8.6 Jämförelse

(130) I tillämpliga fall justerades exportpriset med beaktande av olikheter avseende transport, försäkring, hanteringskostnader och förpackning.

(131) De justeringar rörande normalvärdet som gjorts för de thailändska exporterande tillverkarna och som var relevanta också för de exporterande tillverkarnas export gjorde också för Kina.

3.8.7 Dumpningsmarginal

(132) Den preliminära dumpningsmarginalen för Kina, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är 49,4 %.

4. SKADA

4.1 Gemenskapsindustrin

(133) De klagande gemenskapstillverkarnas sammanlagda produktion utgör 100 % av produktionen i gemenskapen av aducerade rördelar och utgör således gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(134) En berörd part gjorde gällande att en viss tillverkare inte borde anses tillhöra gemenskapsindustrin, eftersom han importerade produkten i fråga från ett av de berörda länderna, nämligen Kina. Inget stöd gavs dock för detta påstående, som inte heller har bekräftats av undersökningen. Vidare gjorde en del berörda parter gällande att vissa gemenskapstillverkare importerade den berörda produkten från andra tredje länder. Av undersökningen har framgått att en tillverkare faktiskt ägnade sig åt sådan import. Denna import var dock minimal i förhållande till försäljningen på gemenskapsmarknaden av produkter tillverkade i gemenskapen. Detta företag var alltså fortfarande en gemenskapstillverkare om man ser till dess huvudsakliga verksamhet. Beträffande de andra företagen har påståendena inte bekräftats.

(135) Dessa påståenden har därför avvisats.

4.2 Förbrukningen i gemenskapen

(136) Den synliga förbrukningen i gemenskapen har fastställts på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapens marknad plus volymen av importen av aducerade rördelar från de berörda länderna och från varje annat tredje land som veterligen tillverkar den berörda produkten och exporterar den till gemenskapen. Den sålunda beräknade förbrukningen minskade med cirka 6 % mellan 1995 och undersökningsperioden, från cirka 65000 ton till cirka 61000 ton, och nådde sin lägsta nivå 1996, ett år då hela sektorn led av svåra marknadsförhållanden.

4.3 Sammanslagen bedömning av effekterna av den berörda importen

(137) Beträffande vissa av de berörda länderna har gjorts gällande att importen inte borde bedömas sammanslagen med annan import med hänsyn till bestämmelserna i artikel 3.4 i grundförordningen. I detta avseende har undersökningen visat följande.

(138) Vad gäller Kroatien och Jugoslavien konstaterade kommissionen preliminärt att volymen av importen med ursprung i dessa länder under undersökningsperioden motsvarade 0,4 % respektive 0,3 % av den totala förbrukningen i gemenskapen. I enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen anses det preliminärt att dessa länder inte har bidragit till den skada som eventuellt har vållats gemenskapsindustrin och de utesluts därför från skadebedömningen.

(139) Den brasilianske exporterande tillverkaren hävdade att exporten av aducerade rördelar från Brasilien inte borde bedömas sammanslagen med exporten från de andra berörda länderna med hänsyn till olikheterna i marknadsbeteende och exportpriser. Den tjeckiske exporterande tillverkaren gjorde också gällande att exporten från Tjeckien inte borde slås samman med exporten från de andra berörda länderna, eftersom Tjeckiens handelsmönster var olikt de andra ländernas. De thailändska exporterande tillverkarna hävdade också att exporten från Thailand inte borde bedömas sammanslagen med exporten från de andra berörda länderna med tanke på den minskande exportvolymen och deras förhållandevis högre exportpriser. De sydkoreanska exporterande tillverkarna hävdade slutligen att exporten från Sydkorea inte borde bedömas sammanslagen med exporten från de andra berörda länderna på grund av de särskilda tekniska egenskaperna hos de produkter som de exporterar till Förenade kungariket. På denna punkt har kommissionen kommit fram till följande preliminära slutsatser.

4.3.1 Brasilien

(140) Utvecklingen av importvolymen från Brasilien har inte varit stabil. Detsamma har gällt importen från vissa andra av de berörda länderna. Importen från Brasilien har alltid varit stor absolut sett, medan dess marknadsandel legat tämligen stabilt kring 7-8 % under hela undersökningsperioden. Priserna hade en instabil utveckling under skadeundersökningsperioden. Priserna ändå sjönk så gott som kontinuerligt mellan 1996 och skadeundersökningsperioden. Slutligen har ett avsevärt underskridande av gemenskapsindustrins priser konstaterats vad gäller importen från Brasilien. Av dessa skäl har kommissionen preliminärt funnit det lämpligt att bedöma exporten från Brasilien sammanslagen med exporten från de andra berörda länderna.

4.3.2 Tjeckien

(141) Importen från Tjeckien ökade såväl absolut som relativt under skadeundersökningsperioden. Särskilt bör framhållas att importvolymen ökade med 123 % medan dess marknadsandel ökade med cirka 4 procentenheter från cirka 3 % till cirka 7 %. Priserna var tämligen stabila under skadeundersökningsperioden och underskred väsentligengemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Av dessa skäl anser kommissionen att det är lämpligt att preliminärt bedöma importen från Tjeckien sammanslagen med importen från de övriga berörda länderna.

4.3.3 Thailand

(142) För Thailands del har den allmänna utvecklingen av importvolymen inte avvikit från utvecklingen för vissa andra berörda länder som också haft en instabil utveckling. Priserna ökade mellan 1995 och undersökningsperioden. Kommissionen har dock konstaterat att gemenskapsindustrins priser underskreds i betydande utsträckning. Av dessa skäl anser kommissionen att det är lämpligt att preliminärt bedöma importen från Thailand sammanslagen med importen från de andra berörda länderna.

4.3.4 Sydkorea

(143) Vad gäller Sydkoreas begäran att importen från det landet inte skall bedömas sammanslagen med annan import eftersom de produkter som tillverkas av den sydkoreanska industrin och exporteras till gemenskapen (nämligen till en medlemsstat) har särskilda tekniska egenskaper hänvisar kommissionen till slutsatserna om den likadana produkten ovan. Eftersom de aducerade rördelar som tillverkas av de sydkoreanska exporterande tillverkarna och säljs på sagda medlemsstats marknad befunnits vara likadana som de aducerade rördelar som tillverkas i denna medlemsstaat och resten av gemenskapen gör kommissionen den preliminära bedömningen att det är lämpligt att bedöma importen från Sydkorea sammanslagen med importen från de andra berörda länderna.

(144) Sammanfattningsvis har undersökningen visat att det finns ett antal olikheter mellan importen från de olika länderna vad gäller nivå, utveckling och priser. Dock är förutsättningarna för sammanslagen bedömning enligt artikel 3.4 i grundförordningen uppfyllda, eftersom dumpningsmarginalen ligger över miniminivå och omfattningen av den berörda importen inte är försumbar. Vad gäller konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana produkten från gemenskapen befanns dessa vara jämförbara eftersom all berörd import under undersökningsperioden skett i betydande mängder, erhållit betydande marknadsandelar och skett till priser som under samma period starkt underskridit gemenskapsindustrins priser. Dessutom har det konstaterats att produkten från gemenskapen och produkterna från de andra berörda länderna har gemensamma eller liknande distributionskanaler. Följaktligen gör kommissionen bedömningen att det är lämpligt att preliminärt bedöma importen från de olika länderna sammanslagen, dock med undantag för Kroatien och Jugoslavien, eftersom importen från dessa länder varit försumbar.

4.4 Den berörda importens volym och marknadsandel

4.4.1 Den berörda importens volym

(145) Enligt uppgifter från Eurostat och de svar på frågeformulären som mottagits från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna ökade volymen av importen av aducerade rördelar med ursprung i de berörda länderna med cirka 32 % mellan 1995 och undersökningsperioden, från cirka 13100 ton till cirka 17500 ton. Särskilt bör märkas att importen från de berörda länderna, efter en nedgång mellan 1995 och 1996 som skedde samtidigt med minskningen av förbrukningen i gemenskapen det året, ökade kontinuerligt. Mellan 1996 och undersökningsperioden ökade importvolymen med omkring 45 % från cirka 12000 ton till cirka 17500 ton.

4.4.2 Marknadsandel

(146) Marknadsandelen för import från de berörda länderna ökade kontinulerligt mellan 1995 och undersökningsperioden, från cirka 20 % till cirka 29 %.

4.5 Priserna på den berörda importen

4.5.1 Prisutveckling

(147) Det vägda genomsnittliga priset på importen från de berörda länderna minskade med cirka 5 % mellan 1995 och undersökningsperioden från 1,88 till 1,78 ecu/kilogram. Priserna ökade markant mellan 1995 och 1996, i linje med den allmänna prisökningen på marknaden som omfattade också gemenskapsindustrin och andra länder utanför unionen. Därpå följde mellan 1996 och undersökningsperioden en mycket stark prisminskning på 10 %, från 1,96 till 1,78 ecu/kilogram.

4.5.2 Prisunderskridande

(148) Kommissionen undersökte vidare om de exporterande tillverkarna i de berörda länderna underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. I detta syfte har de exporterande tillverkarnas priser justerats till nivån cif och tull betald, medan gemenskapstillverkarnas priser på aducerade rördelar justerats till nivån från fabrik. Det konstaterades att gemenskapsindustrin och de exporterande tillverkarna i de berörda länderna i allmänhet sålde till samma kategorier av köpare, till exempel handlare och distributörer, och ibland också till samma företag. Dessa kategorier av köpare var också importörer.

(149) För varje typ av rördel av aducerade rördelar enligt definitionen i skäl 10 har gemenskapstillverkarnas vägda genomsnittliga pris fritt fabrik jämförts med de vägda genomsnittliga exportpriserna för varje berörd exporterande tillverkare. De på detta sätt fastställda underskridandemarginalerna för de olika länderna är långt över 20 %, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser.

4.6 Gemenskapsindustrins situation

4.6.1 Tillverkning

(150) Gemenskapsindustrins tillverkning av aducerade rördelar minskade med cirka 10 % mellan 1995 och undersökningsperioden, från cirka 54600 ton till cirka 49300 ton. Minskningen av tillverkningen var särskilt stark från 1995 till 1996 av huvudsakligen två orsaker: en fabrik i Tyskland som tillverkade aducerade rördelar lades ned och förbrukningen på gemenskapsmarknaden minskade. Gemenskapsindustrin ökade sin tillverkning med cirka 6 % mellan 1996 och undersökningsperioden i ett försök att minska sina fasta kostnader. Detta ledde dock till större lager i stället för ökad försäljning, trots att förbrukningen i gemenskapen åter ökade från och med 1996.

4.6.2 Tillverkningskapacitet

(151) Gemenskapsindustrins tillverkningskapacitet minskade med 14 % mellan 1995 och undersökningsperioden, från 85000 ton till 73000 ton. Denna utveckling bör ses mot bakgrund av att en tillverkningsanläggning i Tyskland upphörde med verksamheten 1996, som nämnts ovan.

4.6.3 Kapacitetsutnyttjande

(152) Kapacitetsutnyttjandet ökade från 64 % 1995 till 67 % under undersökningsperioden.

4.6.4 Försäljningsvolym

(153) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym minskade från cirka 45500 ton 1995 till cirka 37700 ton under undersökningsperioden, dvs. med cirka 17 %. Det bör framhållas att gemenskapsindustrins försäljning minskade under en period då marknaden minskade medan de berörda länderna lyckades öka sin försäljningsvolym med cirka 32 %.

4.6.5 Marknadsandel

(154) Gemenskapsindustrins andel av gemenskapens marknad minskade från 70 % 1995 till cirka 62 % under undersökningsperioden, dvs. med omkring åtta procentenheter. Denna nedåtgående trend började efter 1996, det år som gemenskapsindustrins marknadsandelar nådde en topp på cirka 71 %.

4.6.6 Försäljningspriser

(155) Undersökningen har visat att gemenskapstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser ökade från 3,60 ecu/kilogram 1995 till 3,88 ecu/kilogram under undersökningsperioden, dvs. en ökning med cirka 8 %. Ökningen skedde i två faser, en mellan 1995 och 1996 och den andra mellan 1997 och 1998. Under den första fasen ökade priserna för alla ekonomiska aktörer på marknaden (gemenskapsindustrin, de berörda länderna och andra tredje länder), men under den andra fasen berörde ökningen bara gemenskapsindustrin och de andra länderna utanför gemenskapen. De berörda länderna följde en motsatt utveckling och deras försäljningspriser minskade med cirka 5 % under den nämnda perioden 1997-1998.

4.6.7 Lager

(156) Gemenskapsindustrins utgående lager ökade från cirka 16300 ton 1995 till cirka 17400 ton under undersökningsperioden, dvs. med cirka 6 %. Ökningen av lagervolymen var särskilt markant från 1996, i linje med ökningen av gemenskapsindustrins tillverkning och de minskande försäljningsvolymerna.

4.6.8 Lönsamhet

(157) Gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, minskade med 2,3 procentenheter mellan 1996 och undersökningsperioden, från 1,4 % till - 0,9 %. Med utgångspunkt från 1995 gick lönsamheten från - 2,2 % till - 0,9 %. Lönsamheten under 1995 och den negativa genomsnittliga lönsamhetsnivån för gemenskapsindustrin återspeglar de kostnader som är förknippade med den ovan nämnda fabriksnedläggning som ägde rum 1995. Dessutom markerades 1995 av ansträngningar för omstrukturering, särskilt från två tillverkares sida, med målsättningen att rationalisera produktionen och av de investeringar som krävdes för att genomföra gemenskapens miljölagstiftning.

4.6.9 Sysselsättning

(158) Sysselsättningen i gemenskapsindustrin minskade från 2532 anställda 1995 till 2370 anställda under undersökningsperioden, en minskning med cirka 6 %. Denna minskning bör ses mot bakgrund av gemenskapsindustrins försök att omstrukturera sin verksamhet och minska sina kostnader. Undersökningen har dock visat att tillverkningen av aducerade rördelar är mycket arbetsintensiv.

4.6.10 Investeringar

(159) Gemenskapsindustrin minskade sina investeringar från cirka 20,4 miljoner ecu 1995 till cirka 17 miljoner ecu under undersökningsperioden vilket innebär en minskning med cirka 16 %. Inom denna period finns dock viktiga skillnader. Mellan 1998 och undersökningsperioden ökade till exempel investeringarna från 12,7 miljoner ecu till 17 miljoner ecu. Det bör noteras att investeringsnivån är ganska hög under hela skadeundersökningsperioden, särskilt under 1995, vilket sammanfaller med de omstruktureringsåtgärder som gjordes det året och som nämnts ovan. Detta visar att gemenskapsindustrin ännu är livskraftig och inte är beredd att ge upp sitt produktionssegment, i synnerhet som dessa investeringar främst syftade till att rationalisera tillverkningsprocessen.

4.7 Slutsats om skada

(160) Undersökningen av de ovan nämnda skadefaktorerna visar att gemenskapsindustrins situation försämrats. Gemenskapsindustrin har särskilt upplevt en minskning av tillverkningen, tillverkningskapaciteten, försäljningen och marknadsandelen. Dessutom har gemenskapsindustrin drabbats av en betydande förlust av arbetstillfällen och av minskade investeringar liksom av större lager. Det ökade kapacitetsutnyttjandet berodde på den minskade tillverkningskapaciteten.

(161) Kommissionen konstaterar därför preliminärt att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

5. ORSAKSSAMBAND

(162) För att inte tillskriva den dumpade importen skada som eventuellt vållats av andra faktorer undersökte kommissionen i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen om den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin hade förorsakats av den dumpade importen och om andra faktorer kan ha vållat eller bidragit till skadan.

5.1 Verkan av den dumpade importen

(163) Kommissionen konstaterade att utvecklingen av importen från de berörda exporterande länderna och ökningen av dess marknadsandel sammanföll med försämringen av gemenskapsindustrins situation. Samtidigt som förbrukningen i gemenskapen minskade med cirka 6 % ökade den berörda importens marknadsandel med cirka 9 procentenheter, från cirka 20 % under 1995 till cirka 29 % under undersökningsperioden medan gemenskapsindustrins marknadsandel minskade från 70 % till cirka 62 %. Minskningen av gemenskapsindustrins marknadsandel var nästan symmetrisk med ökningen av marknadsandelen för importen från de berörda länderna, i synnerhet från och med 1996.

(164) Dessutom konstaterades betydande prisunderskridandemarginaler vad gäller priserna på den dumpade importen. Marknaden för aducerade rördelar är mycket priskänslig och de samarbetsvilliga importörerna och användarna har bekräftat att prisnivån är den avgörande faktorn vid användarnas produktval.

(165) Under dessa förhållanden hade prispressen från den berörda importen en betydande inverkan på gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel. Eftersom gemenskapsindustrin inte kunde följa den nedåtgående prisutvecklingen för den berörda importen minskade dess försäljningsvolym avsevärt samtidigt som den led finansiella förluster. De betydligt mindre försäljningsvolymerna påverkade också tillverkningsnivån och lagervolymen, vilket ledde till en ökning av de fasta kostnaderna. Detta fick i sin tur negativa följder för gemenskapsindustrins lönsamhet generellt.

5.2 Verkan av andra faktorer

(166) Kommissionen undersökte också om andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna kan ha vållat eller bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

5.2.1 Import från tredje land

(167) Vissa berörda parter hävdade, på grundval av uppgifter från Eurostat, att den skada som eventuellt drabbat gemenskapsindustrin vållats av import från tredje länder som inte omfattades av detta förfarande, i synnerhet Turkiet, Bulgarien och Polen.

(168) Enligt dessa uppgifter minskade volymen av importen av aducerade rördelar från alla andra tredje länder från cirka 6200 ton under 1995 till cirka 5300 ton under undersökningsperioden, dvs. med cirka 14 %, medan marknadsandelarna under perioden förblev relativt stabila med en svagt nedåtgående utveckling, från cirka 10 % 1995 till cirka 9 % under undersökningsperioden. Enligt uppgifter från Eurostat ökade de vägda genomsnittliga priserna på importen från andra tredje länder från 1,93 ecu/kilogram till 2,22 ecu/kilogram. Det bör noteras att dessa priser var betydligt högre än de vägda genomsnittliga priserna för exporten från de berörda länderna under hela skadeundersökningsperioden.

(169) Vid undersökning av importen från enskilda länder framgår först att importen från Turkiet låg stabilt på närmast försumbar nivå under hela skadeundersökningsperioden. Importens volym var 553 ton 1995 och 632 ton under undersökningsperioden, medan marknadsandelen låg stabilt på cirka 1 % under hela skadeundersökningsperioden. Enhetspriset var enligt Eurostat högre än för den berörda importen under hela skadeundersökningsperioden.

(170) För Bulgarien ökade importen båda absolut och relativt: mellan 1995 och undersökningsperioden ökade importvolymen från 43 ton till 1109 ton och marknadsandelen från 0,1 % till 1,8 % (marknadsandelen förblev alltså förhållandevis liten). Enhetspriset ökade under skadeundersökningsperioden och var under undersökningsperioden högre än de vägda genomsnittliga priserna på de exporterade produkterna från de berörda länderna.

(171) Vad gäller importen från Polen förblev dess marknadsandel förhållandevis stabil under skadeundersökningsperioden på omkring 4-5 %, men ökade dock i absoluta termer från cirka 2500 ton 1995 till cirka 3000 ton under undersökningsperioden. Enhetspriset var dock under undersökningsperioden betydligt högre än de vägda genomsnittliga priserna för importen från de berörda länderna.

(172) Vidare hävdade vissa berörda parter på grundval av uppgifter från Eurostat att den skada som eventuellt vållats gemenskapsindustrin förorsakats främst av importen av aducerade rördelar från Förenta staterna. Undersökningen har dock visat att importen från Förenta staterna består av andra produkter än den berörda produkten, varför kommissionen konstaterar att importen från Förenta staterna inte kan ha vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(173) Det fanns för övrigt inga tecken på att import från tredje land som inte omfattas av undersökningen skulle ha dumpats.

5.2.2 Andra invändningar

(174) Vissa berörda parter gjorde gällande att den skada som gemenskapsindustrin lidit vållats av dess egen import för vidareförsäljning på gemenskapens marknad från ett av de berörda länderna och från andra tredje länder. Som påpekats i skäl 127 har undersökningen visat att en gemenskapstillverkare importerade den berörda produkten från ett tredje land. Eftersom denna import omfattade mycket små volymer och endast utgjorde en försumbar del av företagets försäljning i gemenskapen kan dock denna import inte ha haft någon större inverkan på den gemenskapstillverkarens situation.

(175) Vidare hävdade vissa berörda parter att den främsta orsaken till den skada som eventuellt vållats gemenskapsindustrin var att aducerade rördelar ersatts av rördelar av andra material, såsom koppar eller plast. Vissa berörda parter hävdade också att en av de faktorer som kan ha vållat gemenskapsindustrin skada var den minskade verksamheten inom byggnadsindustrin och den därav följande minskade förbrukningen av den berörda produkten i gemenskapen. På denna punkt har undersökningen visat att aducerade rördelar i stor utsträckning verkligen ersatts av rördelar av andra material, till exempel koppar och plast, under åttiotalet. Denna utveckling har sedermera avtagit och användningen av aducerade rördelar har varit stabil, särskilt vad gäller de användningsområden inom vilka det ställs särskilda krav på hållbarhet, motståndsförmåga och längd.

(176) Dessa allmänna undersökningsresultat stöds av den utveckling av förbrukningen i gemenskapen som framgått av undersökningen. Även om förbrukningen minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden är denna minskning inte sådan att den i någon större utsträckning bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Tvärtom har de berörda länderna i denna situation, även med beaktande av den minskade aktiviteten i byggnadssektorn, förmått öka sin exportvolym till gemenskapen med cirka 32 %, vilket varit till ytterligare nackdel för gemenskapsindustrin vars försäljning minskade med cirka 17 %.

5.3 Slutsats om orsakssamband

(177) På dessa grunder konstaterar kommissionen preliminärt att den dumpade importen med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Thailand och Tjeckien vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. De andra faktorer som kan ha bidragit till gemenskapsindustrins skada, särskilt importen från tredje land, är sådana att de inte kan anses bryta det orsakssamband mellan dumpningen och den väsentliga skada som konstaterats mot bakgrund av den stora ökningen av importen i fråga till särskilt låga priser.

6. GEMENSKAPENS INTRESSE

6.1 Allmänna överväganden

(178) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det ligger i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder, med särskilt beaktande av behovet att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och behovet av att återställa en effektiv konkurrens. Fastställandet av gemenskapens intresse byggde på en uppskattning av intressena för alla inblandade, dvs. gemenskapsindustrin, importörerna och handlarna samt användarna av den berörda produkten.

(179) För att bedöma verkan av att införa eller inte införa antidumpningsåtgärder begärde kommissionen uppgifter från alla dessa berörda parter. Frågeformulär sändes till 52 importörer. Sjutton importörer svarade och uppgifterna från tretton av dem undersöktes. Därutöver underrättades elva användarsammanslutningar som bedömdes vara berörda av förfarandet om undersökningens inledande. Från dessa sammanslutningar erhölls inga svar eller inlagor. Vad gäller enskilda användare av aducerade rördelar svarade två av de 34 till vilka frågeformulär skickats; deras uppgifter granskades.

6.2 Gemenskapsindustrin

(180) Gemenskapsindustrin har påverkats av lågprisimporten av aducerade rördelar från de berörda länderna under skadeundersökningsperioden. Att inte vidta antidumpningsåtgärder mot den dumpade importen skulle förvärra gemenskapsindustrins redan svåra situation, särskilt med hänsyn till den nedåtgående utvecklingen av försäljningen. Tillverkningen av aducerade rördelar kännetecknas av betydande fasta kostnader (för t.ex. lager och värdeminskning) som innebär att tillverkarna måste upprätthålla en viss tillverkningsnivå och, följaktligen, också en viss försäljningsnivå. Med hänsyn till den ständiga ökningen av den berörda importen och den motsvarande minskningen av gemenskapsindustrins försäljning förefaller det som om gemenskapsindustrin skulle få svårt att återta sin förlorade försäljning och uppnå nödvändig lönsamhet om inte antidumpningsåtgärder vidtas.

6.3 Oberoende importörer/handlare

(181) Tack vare den i vissa fall goda samarbetsviljan har det varit möjligt att för oberoende importörer/handlare av den berörda produkten fastställa lönsamheten för aducerade rördelar till cirka 7 % i genomsnitt under undersökningsperioden. Dessutom konstaterades att påslaget på försäljningspriset varierar starkt beroende på inköpspriset (påslaget är högre när inköpspriset är lågt och omvänt).

(182) Det förefaller därför som om de oberoende importörerna/handlarna av den berörda produkten skulle kunna låta sina kunder bära en del av eventuella antidumpningstullar. Det måste dessutom beaktas att vissa handlare som importerar från de berörda länderna också köper aducerade rördelar från gemenskapstillverkarna och från andra tredje länder och därför har tillgång till alternativa försörjningskällor. Undersökningen har vidare visat att vissa handlare/importörer handlar uteslutande med aducerade rördelar, men att dessa i många fall har ett flertal leveranskällor och att de berörda länderna bara utgör en del av dessa. Kommissionen har också konstaterat att andra importörer/handlare för ett långt större produktsortiment.

(183) Med hänsyn till detta konstaterar kommissionen preliminärt att den sannolika effekten av antidumpningsåtgärder för importörer/handlare av den berörda produkten inte skulle innebära en allvarlig risk för deras ekonomiska verksamhet.

6.4 Användarna

(184) De vanligaste användningsområdena för produkten är distribution av gas och vatten. Produkten används också av rörmokare samt av dem som installerar värmeanläggningar och sanitära anläggningar. I mindre utsträckning används produkterna också inom industrin och verkstadsindustrin. Den låga samarbetsviljan (kommissionen har endast fått två svar) tyder på att införandet eller icke-införandet av antidumpningsåtgärder skulle få minimal inverkan på användarna av aducerade rördelar. Detta har bekräftats av undersökningen, av vilken det framgått att den berörda produkten motsvarar en försumbar del av användarnas totala kostnader. Som exempel kan anföras marknaden för gasdistribution (särskilt hushållsgas) där den största kostnadsposten är själva tjänsten, medan de rördelar som används vid installationen endast motsvarar cirka 1 % av de totala kostnaderna.

(185) Med hänsyn till den begränsade effekten för användarna som beskrivs ovan kan kommissionen preliminärt konstatera att antidumpningsåtgärderna inte kommer att få någon större negativ inverkan på användarnas situation. Däremot skulle gemenskapsindustrins försvinnande innebära att användarna förlorade en viktig leveranskälla som erbjuder god service och snabba leveranser.

6.5 Slutsats om gemenskapens intresse

(186) Av ovan redovisade skäl bedömer kommissionen preliminärt att det inte finns några tvingande skäl till att inte vidta antidumpningsåtgärder.

7. PRELIMINÄRA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

7.1 Nivå för skadans undanröjande

(187) Med hänsyn till undersökningsresultaten vad gäller dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör preliminära åtgärder vidtas för att undvika att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada av den dumpade importen.

(188) Vid fastställandet av tullen har kommissionen beaktat de dumpningsmarginaler som konstaterats samt den tullnivå som skulle krävas för att undanröja den skada som vållats gemenskapsindustrin. För fastställandet av den tullnivå som krävs för att undanröja den skada som dumpningen har vållat har prisunderskridandet beräknats. Den prisökning som krävs har fastställts på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp som fastställts för beräkningen av prisunderskridandet och det icke-skadliga priset på olika produkttyper som gemenskapsindustrin säljer på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadliga priset har framräknats genom att kommissionen till gemenskapsindustrins försäljningspriser lagt dess faktiska genomsnittliga vinstbortfall samt en ytterligare vinstmarginal på 7 %. Denna vinstmarginal tycks lämplig för att gemenskapsindustrin skall kunna nå den vinstnivå som den sannolikt skulle ha uppnått i avsaknad av dumpning. De skillnader som denna jämförelse gav vid handen, uttryckta i procent av det totala importvärdet cif, utgör tröskelvärdet för skada.

7.2 Preliminära åtgärder

(189) Mot bakgrund av det föregående bedömer kommissionen att en preliminär antidumpningstull i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen bör införas till samma nivå som de dumpningsmarginaler som konstaterats, vilka i samtliga fall var lägre än skadetröskeln.

(190) Den övriga tull som skall tillämpas på de exporterande tillverkare som inte varit samarbetsvilliga fastställdes, i de fall där samarbetsviljan för ett visst exportland varit hög, i enlighet med den högsta antidumpningstull som konstaterats för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. I de fall där samarbetsviljan för ett visst exportland varit låg fastställdes den övriga tullen på grundval av den högsta dumpningsmarginal eller skadetröskel som konstaterats för ett representativt urval produkttyper som exporteras av samarbetsvilliga exporterande tillverkare (tullen fastställdes i enlighet med det lägsta av dessa värden).

(191) På grundval av detta bör den preliminära tullen, uttryckt i procent av priset cif gemenskapens gräns, tull ej erlagd, fastställas till följande:

7.2.1 Berörda länder

>Plats för tabell>

7.2.2 Kroatien och Jugoslavien

(192) Eftersom Kroatiens och Jugoslaviens marknadsandelar befunnits vara minimala anses det inte lämpligt att i detta skede av förfarandet införa antidumpningstullar på import av aducerade rördelar med ursprung i dessa länder. Kommissionen kommer dock att fortsätta att undersöka saken för att kunna göra ett slutgiltigt ställningstagande.

7.2.3 Individuella tullsatser

(193) De individuella tullsatser för olika företag som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar alltså den situation som konstaterats i undersökningen beträffande dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullsats som gäller för alla "övriga företag") är alltså uteslutande tillämpliga på import med ursprung i de länderna i fråga och som tillverkas av de angivna företagen (alltså av de specifika rättsliga enheterna). Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen anges med namn och adress i denna förordnings artikeltext kan inte utnyttja dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som gäller för alla "övriga företag".

(194) En begäran om tillämpning av dessa individuella tullsatser för ett enskilt företag (exempelvis till följd av att en rättslig enhet ändrat sitt namn eller till följd av inrättandet av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör snarast ställas till kommissionen(5) och innehålla alla relevanta uppgifter, i synnerhet uppgifter om ändringar av företagets verksamhet vad gäller tillverkningen och försäljningen på hemmamarknaden eller på export som har samband med, till exempel, namnbytet eller förändringen avseende tillverknings- och försäljningsenheterna. Om det visar sig lämpligt kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, att anpassa förordningen genom att uppdatera förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

7.3 Åtaganden

(195) Den exporterande tillverkaren i Tjeckien har gjort ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Kommissionen anser att detta åtagande kan godtas eftersom det innebär att dumpningens skadliga effekt undanröjs. Vidare kommer de regelbundna och utförliga rapporter som företaget åtagit sig att avge till kommissionen att möjliggöra en effektiv övervakning.

(196) För att säkerställa att åtagandet iakttas och kan övervakas på ett effektivt sätt bör, när övergång till fri omsättning begärs i enlighet med åtagandet, ett villkor för befrielse från tullen vara uppvisandet för den berörda medlemsstatens tullmyndigheter av en giltig åtagandefaktura som utfärdats av den exporterande tillverkare som gjort åtagandet och som innehåller de uppgifter som anges i bilagan. Om en sådan faktura inte uppvisas eller om fakturan inte motsvarar den produkt som uppvisats för tullmyndigheterna skall antidumpningstull betalas enligt den gällande tullsatsen för att undvika kringgående av åtagandet.

(197) Om åtagandet överträds eller återtas kan en slutgiltig antidumpningstull införas i enlighet med artikel 8.9 och artikel 10 i grundförordningen.

(198) Undersökningen om dumpning, skada och gemenskapens intresse kommer i enlighet med artikel 8.6 i grundförordningen att fullföljas oavsett om åtaganden godtas under undersökningens gång.

8. SLUTBESTÄMMELSER

(199) Enligt god förvaltningssed bör en period fastställas inom vilken de berörda parterna skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Det bör vidare anges att alla avgöranden i denna förordning är preliminära, och att de kan komma att övervägas på nytt inför det eventuella införandet av en slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av gängade aducerade rördelar enligt KN-nummer ex 7307 19 10 (Taric-nummer 7307 19 10*10) med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Thailand och Tjeckien.

2. Den preliminära antidumpningstullen skall, i fråga om produkter med ursprung i nedan angivna länder, tas ut med följande tullsatser på grundval av nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull:

>Plats för tabell>

Dessa tullsatser skall inte tillämpas på de produkter som tillverkas av nedan angivna företag, vilka i stället skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

3. Trots vad som sägs i punkt 1 skall den preliminära tullen inte tillämpas på import av berörda produkter som av det företag som anges i artikel 2.1 tillverkas och exporteras (dvs. fraktas och faktureras) direkt till den förste oberoende köparen i gemenskapen som agerar som importör, när sådan import sker i enlighet med artikel 2.2.

4. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

5. Övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som avses i punkt 1 skall förutsätta att det ställs en säkerhet som motsvarar den preliminära tullens belopp.

Artikel 2

1. Det åtagande som gjorts av det nedan angivna företaget i samband med antidumpningsförfarandet rörande gängade aducerade rördelar som klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 19 10 med ursprung i Brasilien, Japan, Kina, Sydkorea, Thailand och Tjeckien skall godtas:

>Plats för tabell>

2. När begäran om övergång till fri omsättning med stöd av ett åtagande uppvisas skall tullbefrielsen gälla endast om en giltig åtagandefaktura utfärdad av det företag som anges i artikel 2.1 uppvisas för den behöriga tullmyndigheten i medlemsstaten. De viktigaste uppgifterna som skall anges i åtagandefakturan framgår av bilagan till denna förordning. Importerade produkter som åtföljs av en åtagandefaktura skall deklareras enligt det Taric-tilläggsnummer som avses i artikel 2.1.

Tullbefrielsen skall vidare vara beroende av att de varor som deklareras och uppvisas för tullmyndigheterna exakt motsvarar beskrivningen i åtagandefakturan.

Artikel 3

1. I enlighet med artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 kan berörda parter inom en månad från ikraftträdandet av denna förordning skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda muntligen av kommissionen.

2. De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får yttra sig om tillämpningen av denna förordning inom en månad från dess ikraftträdande.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning skall vara tillämplig i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 februari 2000.

På kommissionens vägnar

Pascal LAMY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 128, 30.4.1998, s. 18.

(3) EGT C 151, 29.5.1999, s. 21.

(4) Dessa standarder är bara tillämpliga på gängade aducerade rördelar.

(5) Europeiska kommissionen

GD Handel

Direktorat C

DM 24 - 8/38

Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel

BILAGA

Uppgifter som skall ingå i den åtagandefaktura som avses i artikel 2.2:

1. Det Taric-tilläggsnummer enligt vilket den fakturerade varan kan deklareras vid gemenskapens gräns (i enlighet med bestämmelserna i förordningen).

2. En exakt beskrivning av varan med bland annat följande uppgifter:

- Det produktnummer (PRC) som fastställs i åtagandet från den exporterande tillverkaren i fråga, inbegripet typnummer, diameter och yta.

- KN-nummer.

- Kvantitet (i enheter).

3. Beskrivning av försäljningsvillkoren med bland annat följande uppgifter:

- Pris per enhet.

- Betalningsvillkor.

- Leveransvillkor.

- Sammanlagda rabatter och avdrag.

4. Namnet på den oberoende importör till vilken företaget direkt har utställt fakturan.

5. Namnet på den företrädare för företaget som har utställt åtagandefakturan samt följande undertecknade försäkran:

"Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska gemenskapen av de varor som avses i denna faktura omfattas av och sker enligt villkoren i det åtagande som gjorts av ... (företaget) och som godtagits av Europeiska kommissionen genom förordning (EG) nr 449/2000. Jag försäkrar att uppgifterna på denna faktura är fullständiga och riktiga."