Kommissionens beslut

av den 22 december 1999

om Tysklands statliga stöd till förmån för Entstaubungstechnik Magdeburg GmbH

[delgivet med nr K(1999) 5205]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2000/395/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att inkomma med synpunkter, och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDET

(1) Kommissionen inledde den 15 mars 1995 ett formellt granskningsförfarande med anledning av det statliga stödet till förmån för SKET Schwermaschinenbau Magdeburg GmbH, Magdeburg (SKET SMM)(1). Eftersom avsikten var att omvandla Entstaubungstechnik Magdeburg GmbH, Magdeburg (ETM), till ett dotterföretag till SKET SMM utvidgades förfarandet med registernummer C 16/95 till ETM.

(2) Den 30 juli 1996 utvidgades förfarande nr C 16/95 till stöd som hade utbetalats efter beslutet om att inleda förfarandet(2) och som inte omfattades av detta. De potentiella investerarna (Oestmann & Borchert Industriebeteiligungen GbR) övergav i slutet av 1995 omstruktureringsplanen. Därefter anmäldes en ny plan med ytterligare stöd.

(3) Kommissionen fattade den 26 juni 1997 det slutliga negativa beslutet nr 97/765/EG(3) angående stöd till förmån för SKET SMM. Detta beslut gällde inte ETM. Förfarandet beträffande ETM registrerades som nr C 16b/95.

(4) I januari och augusti 1997 underrättade Tyskland kommissionen om de stöd som ETM fått sedan 1994. Vid ett möte med kommissionen meddelade Tyskland att ETM skulle privatiseras. I april 1998 anmodade kommissionen Tyskland att lämna upplysningar om privatiseringen. Dessa upplysningar lämnades samma månad. I maj 1998 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, som Tyskland överlämnade i maj och juli 1998. Ytterligare frågor, som ställdes i december 1998, besvarades i januari 1999. I augusti 1999 ställde kommissionen avslutande frågor, som besvarades i september 1999.

II. BESKRIVNING

A

(5) ETM har sitt säte i Magdeburg i Sachsen-Anhalt. År 1997 sysselsatte företaget cirka 110 personer och hade en omsättning på 13,4 miljoner mark. ETM projekterar och konstruerar anläggningar för dammavskiljning och rökgasrening. Företaget har en andel på omkring 1 % av den relevanta marknaden, som beskrivs nedan.

(6) ETM:s nuvarande verksamhet inleddes 1970, då nya miljölagar infördes i DDR. Tillverkningen inriktades på anläggningar för dammasvskiljning, och företaget inlemmades i kombinatet Luft- und Kältetechnik. 1989 infogades ETM i Schwermaschinenkombinat Ernst Thälmann. Till följd härav blev ETM 1990 ett dotterföretag till SKET AG. År 1992 övergick företaget i Treuhandanstalts (THA) ägo. Då THA upplöstes överfördes ägarandelarna i ETM till Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS), i vars ägo de förblev tills företaget privatiserades och såldes till PKA-koncernen. Privatiseringen genomfördes i januari 1998, då ETM såldes till PKA Umwelttechnik GmbH & Co KG, ett företag inom PKA-koncernen.

(7) PKA-koncernen har sitt säte i Tyskland och verkar globalt på olika marknader för miljöteknik. Koncernen består av flera små företag med verksamhet på olika produktmarknader. Utbudet av produkter och tjänster inbegriper i synnerhet planering, konstruktion och försäljning av anläggningar för bearbetnings-, bortskaffnings- och försörjningsteknik, särskilt anläggningar för torkning, avgasning och förgasning av slam, avfall, rest- och återvunnet sekundärt råmaterial samt återvinning av värdefulla ämnen i dessa. For detta ändamål används framför allt pyrolys(4). PKA-koncernen, inklusive ETM, har endast 220 anställda och kommer under 1999 att ha en omsättning på 50 miljoner mark. Enligt de upplysningar som Tyskland lämnat bör hela PKA-koncernen anses höra till kategorin små och medelstora företag enligt kriterierna i kommissionens rekommendation 96/280/EG av den 3 april 1996 om definitionen av små och medelstora företag.

B

(8) Försäljningen av ETM till PKA-koncernen genomfördes på grundval av ett fritt, villkorslöst och öppet anbudsförarande. West Merchant Bank, som av BvS fått uppdraget att finna en investerare, presenterade den 7 juni 1997 tolv anbud inom ramen för anbudsförfarandet, under vars förlopp totalt 224 företag från hela världen hade tillfrågats. Förhandlingar inleddes med fyra anbudsgivare. Det bästa budet valdes på grundval av driftsplanen, löften beträffande sysselsättningen och de finansiella nyckeltalen. PKA-koncernen var den enda anbudsgivare som kunde överta företaget inom överskådlig framtid och finansiera privatiseringen med egna medel och på så sätt även överta den affärsmässiga risken. Dessutom var det endast PKA som kunde lägga fram en finansieringsplan och överta BvS:s efterborgen.

(9) Överlåtelsepriset uppgick till 1 mark. PKA tillförde företaget 1 miljon mark i form av bolagskapital. Koncernen åtog sig att till och med den 31 december 1999 genomföra investeringar på 2,5 miljoner mark, med böter på 100 % vid icke-uppfyllande, och att under tre år framåt behålla 65 anställda, med årliga böter på 36000 mark per arbetstagare vid icke-uppfyllande. Dessutom åtog sig PKA att inlösa alla BvS:s garantier (checkräkningskredit på 2,5 miljoner mark och växelborgen på 4,7 miljoner mark). BvS avstod från krav på att ETM skulle återbetala ett lån på 7,5 miljoner mark inklusive ränta, och beviljade ett bidrag på 100 miljoner mark.

C

(10) ETM var ett företag i svårigheter som gick med förlust varje år(5). Till företagets största problem hörde den bristfälliga kontrollen av verksamheten (framför allt vid inköp av material, men även inom marknadsföring och försäljning). Exempelvis utgjordes omkring 60-70 % av kontraktsvärdet av den höga andelen köp av extra delar och tillhörande tjänster. Genom effektivare inköp skulle dessa kostnader kunnat vara 10-15 % lägre. Ett annat problem var det misslyckade sammangåendet med SKET SMM. ETM skulle bli ett dotterföretag till SKET SMM, och dessutom skulle SKET SMM och dess dotterföretag privatiseras. Detta projekt genomfördes aldrig. ETM:s anknytning till det nödlidande konglomeratet SKET SMM har skadat dess anseende och trovärdighet på marknaden. Detta har haft en negativ inverkan på ETM:s orderingång. Ytterligare problem uppstod vid det planerade inrättandet av affärsområdet "ny teknik", eftersom den organisatoriska ram som SKET SMM tillhandahöll för detta var tungrodd och ineffektiv.

(11) ETM har varit under ständig omstrukturering sedan det bildades 1990 som ett företag med begränsad ansvarighet. Innan företaget köptes av PKA genomförde THA och senare BvS de första omstruktureringsåtgärderna. Efter den misslyckade privatiseringen av SKET SMM gick BvS:s strategi ut på att förbereda ETM för privatisering som ett självständigt företag. År 1997 företogs olika åtgärder i detta syfte. ETM skulle koncentrera sig på sin kärnverksamhet, dvs. projektering och tillverkning av filtreringsanläggningar. Affärsområdet "specialkonstruktioner" (Sonderkonstruktion) lades ned. Företaget minskade sina personalkostnader. Vidare togs olika produktionsanläggningar ur bruk. I den omstruktureringsplan som investeraren lade fram 1998 togs problemen med kontrollen av verksamheten upp. På detta område skall ETM kunna dra nytta av erfarenheterna från PKA-koncernen. Planen grundar sig på samarbete mellan ETM och PKA-koncernen, vars produktsortiment och kundbaser kompletterar varandra. ETM skall bli en affärspartner till PKA-koncernen på området för luft- och gasfiltrering. En annan del av omstruktureringen gäller utvidgningen av ETM:s produktion till att omfatta PKA-koncernens kärnprodukter (t.ex. gastransformatorer, produktionsrör, silor). Detta ligger i PKA-koncernens intresse, eftersom koncernen inte har någon egen tillverkningskapacitet. Samtidigt undgår man den risk med överföring av expertkunnande som föreligger då produktionen sköts av en tredje part. Dessutom kan ETM på detta sätt öka sitt kapacitetsutnyttjande. Omstruktureringen kommer att vara slutförd under 1999.

(12) De totala kostnaderna för omstruktureringen sedan 1996 och under Treuhandanstalts förvaltning (för att förbereda ETM för privatisering) uppgår till 49,836 miljoner mark. Dessa kostnader består av följande:

TABELL A

>Plats för tabell>

(13) Enligt omstruktureringsplanen kommer företaget åter att vara lönsamt 1999, då planen genomförts fullständigt. I tabellen nedan(6) ges nyckeluppgifter för den planerade återgången till lönsamhet. Uppgifterna för 1999 grundar sig på prognoser som gjordes vid tiden för privatiseringen.

TABELL B

>Plats för tabell>

(14) Den planerade ökningen av omsättningen återspeglas i ETM:s orderböcker. ETM har dragit nytta av beställningar som de andra företagen i PKA-koncernen fått, liksom av den globalt ökade efterfrågan på PKA-koncernens produkter. ETM:s orderläge är därför bättre än genomsnittet för de företag i Tyskland som verkar inom samma bransch. De preliminära uppgifterna för 1999 bekräftar att återställandet av lönsamheten sker planenligt. Prognoserna för 2000 bekräftar denna positiva utveckling och har därför tagits med i tabellen, trots att omstruktureringen kommer att vara slutförd under 1999.

D

(15) De statliga stödåtgärder som Tyskland anmält till kommissionen uppgick vid tiden för privatiseringen till 41,336 miljoner mark. Dessa åtgärder består av följande:

TABELL C

>Plats för tabell>

(16) Valet av PKA-koncernen som investerare följde efter en öppen och villkorslös anbudsinfordran, som vanns av den högstbjudande. Följaktligen finns det inom ramen för privatiseringen inga andra stödinslag att undersöka.

(17) Investerarens bidrag uppgår till 8,5 miljoner mark och består av följande:

TABELL D

>Plats för tabell>

E

(18) ETM är verksamt på marknaden för projektering och tillverkning av industriella anläggningar för dammavskiljning och rökgasrening. Den geografiskt relevanta marknaden är global. [...] Den relevanta produktmarknaden präglas av tillväxt, även om denna tillväxt i vissa geografiska områden inte längre är lika kraftig som i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Marknadsprognoserna är dock fortsatt positiva tack vare den växande betydelsen av energibesparingar och medvetenheten om nödvändigheten att globalt skydda miljön, vilket framgår av det allt större antalet miljöbestämmelser. I den Europeiska unionen räknar man med att marknaden skall växa i Spanien, Italien och Grekland. Enligt Tysklands uppgifter räknar man med en ytterligare tillväxt i Central- och Östeuropa, där man håller på att närma sig de normer som gäller i gemenskapen.

(19) Marknaden för industriella anläggningar för dammavskiljning och rökgasrening är en del av den större marknaden för miljöteknik, där även PKA-koncernen verkar, särskilt på de områden där pyrolys används. Med hjälp av pyrolys för återvinning av fasta ämnen och gaser kan man, i jämförelse med andra metoder, minska avfallsproblemen genom att avfallsmängden minskas och problemen i samband med förbränning undviks. Metoden bidar till att minska produktionen av CO2 samtidigt som gas som frigörs genom denna metod kan användas för energiproduktion. Destillationsprodukten från pyrolys kan användas för filtrering och som gas i energiindustrin liksom som fast restprodukt i byggnadsindustrin. I de anläggningar som PKA-koncernen projekterat används ETM-filter. Såvitt kommissionen känner till finns det ingen överkapacitet på dessa marknader eller på den allmänna marknaden för miljöteknik(7).

F

(20) Med anledning av stödet till förmån för SKET SMM och dess dotterföretag inleddes ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget. ETM togs med i detta förfarande, eftersom man hade för avsikt att överföra ägarandelarna i ETM till SKET SMM. I rättslig mening har en sådan överföring dock inte skett. Då förfarandet inleddes var det främsta problemet beträffande ETM att det inte förelåg tillräckliga uppgifter om omstruktureringen av företaget. Efter privatiseringen av ETM i januari 1998 konstaterades flera problem i samband med den omstruktureringsplan som lades fram vid den tiden. Investerarens eget bidrag syntes ringa, och storleken av det totala stödbeloppet var oklar. Dessa frågor har kunnat utredas med ledning av uppgifter som senare inkommit.

III. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNA

A

(21) Flera av de åtgärder som anges i tabell A omfattas, av de skäl som anges nedan, av artikel 87.1 i EG-fördraget. ETM verkar på en produktmarknad som finns även i andra medlemsstater. Därför påverkas handeln mellan medlemsstaterna. Offentliga finansiella åtgärder till förmån för företag i svårigheter utgör i allmänhet stöd, eftersom sådana företag med största sannolikhet inte skulle kunna få finansiella bidrag från privata källor. Som sådana hotar stöden att snedvrida konkurrensen. De åtgärder till förmån för ETM som anges nedan(8) är därför stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, som - förutsatt att inget av de undantag som anges i EG-fördraget kan tillämpas - är oförenliga med den gemensamma marknaden.

(22) Den första posten i tabell C, som uppgår till ett belopp av 17,422 miljoner mark, beviljades före 1996 och motsvarar villkoren i den relevanta Treuhand-stödordningen(9). Avståendet av återbetalning av lånet i samband med detta utgör inget ytterligare stöd, eftersom de lån och garantier som beviljades enligt Treuhand-stödordningen gavs till förmån för företag i svårigheter och man på den tiden räknade med att dessa företag inte skulle kunna återbetala lånen. Man antog att stödnivån i dessa fall eventuellt skulle uppgå till 100 %. Den sjunde posten i tabell C utgör inte stöd(10). Den åttonde posten i tabell C utgör inget stöd, eftersom inga statliga medel ställts till förfogande. Investeringstillskottet på 442000 mark(11) (fjärde posten) grundar sig på en regional stödordning som kommissionen tidigare godkänt och behöver därför inte granskas på nytt av kommissionen. Följaktligen bör man i detta beslut utgå från betalningar till ett belopp av 22,752 miljoner mark.

(23) Enligt artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget kan undantag beviljas för stöd som omfattas av artikel 87.1. Den enda grunden för att göra undantag för omstruktureringsstödet till ETM, ett företag i svårigheter, finns i artikel 87.3 c. Denna undantagsbestämmelse är dock endast tillämplig om stödet uppfyller kriterierna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter ("riktlinjerna")(12).

(24) Dessa riktlinjer skall inte tillämpas på de ifrågavarande stödåtgärderna i sin version från 1999(13), eftersom inget stöd har beviljats efter offentliggörandet av de nya riktlinjerna.

(25) Kommissionen anser att undsättnings- och omstruktureringsåtgärder kan bidra till att underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter utan att påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, om villkoren i kapitel 3 i riktlinjerna är uppfyllda. På dessa villkor godkänner kommissionen sådant stöd. Om de företag som skall undsättas eller omstruktureras finns i stödområden, skall kommissionen enligt artikel 88.3 a och 88.3 c ta hänsyn till regionalpolitiska överväganden, såsom de beskrivs i punkt 3.2.3 i riktlinjerna.

B

(26) De kriterier som anges i riktlinjerna är uppfyllda endast om den ifrågavarande omstruktureringsplanen inom en rimlig tid återställer företagets långfristiga lönsamhet på basis av realistiska antaganden.

(27) Såsom redan nämnts är ETM ett företag i svårigheter(14). Därför kan detta företag beviljas omstruktureringsstöd.

(28) De problem som ETM stod inför och de åtgärder som krävdes för att lösa dem har beskrivits ovan(15). De åtgärder som vidtogs före privatiseringen gäller en del av dessa problem, medan åtgärderna i samband med privatiseringen gäller alla återstående problem, inklusive inlemmandet i moderföretaget. ETM:s ekonomiska resultat motsvarar de mål som ställdes upp vid tiden för privatiseringen. Investerarens löften har redan gett effekt på ETM:s orderingång. I slutet av januari 1999 hade beställningar till ett belopp av 7,8 miljoner mark inkommit, vilket är mer än genomsnittet i denna bransch. För år 2000 har ETM förutom order på 6-8 miljoner mark fått en beställning på en pyrolysanläggning till Chile. Återställandet av lönsamheten inom rimlig tid tycks därför vara ett realistiskt mål. Företaget uppfyller följaktligen detta kriterium.

C

(29) Ytterligare ett villkor som omstruktureringsstöd måste uppfylla enligt riktlinjerna är att en orimlig snedvridning av konkurrensen på grund av stödet undviks.

(30) Enligt riktlinjerna skall stödmottagaren då strukturell överkapacitet råder på den relevanta marknaden oåterkalleligt minska sin produktionskapacitet. Om det inte finns någon strukturell överkapacitet behöver stödmottagaren visserligen inte minska sin produktionskapacitet, men får i regel inte heller öka denna kapacitet under den tid omstruktureringen pågår.

(31) Såsom redan nämnts ovan(16) finns det, enligt de uppgifter kommissionen har tillgång till, ingen strukturell överkapacitet på den relevanta marknaden, dvs. marknaden för miljöteknik, dit även tillverkning av anläggningar för dammavskiljning och rökgasrening hör. Denna nya marknad tycks i själva verket vara en tillväxtmarknad. Därför behöver ETM inte oåterkalleligt minska sin produktionskapacitet. För övrigt har ETM sedan 1990 tagit en del av sin produktionskapacitet ur drift.

(32) Eftersom den största delen av stödet dessutom beviljades redan för länge sedan, kan det privatiserade företaget inte heller i framtiden använda det för ett aggressivt agerande på marknaden. Lika liten är risken för missbruk av det stöd som beviljades inom ramen för privatiseringen till ett belopp av omkring 10 miljoner mark, eftersom det är bundet till vissa bestämda utgifter som anges i tabell A. Följaktligen har orimliga snedvridningar av konkurrensen undvikits.

(33) Kommissionen har inga uppgifter om överkapacitet, varken på den särskilda marknad där stödmottagaren ETM verkar eller på de marknader där de övriga företagen inom PKA-koncernen verkar.

(34) Av dessa skäl och med beaktande av det faktum att ETM hör till kategorin små och medelstora företag och inte har någon stor andel av marknaden, drar kommissionen slutsatsen att stödåtgärderna till förmån för ETM inte kommer att leda till någon orimlig snedvridning av konkurrensen.

D

(35) Ytterligare ett villkor för omstruktureringsstöd enligt riktlinjerna är att stödets belopp och omfattning skall begränsas till det strikta minimum som krävs för omstruktureringen och måste knytas till de fördelar som gemenskapen kan förvänta sig. För övrigt krävs att investeraren med egna medel ger ett betydande bidrag till omstruktureringen.

(36) Omstruktureringskostnaderna uppgår till totalt 49,836 miljoner mark. Detta belopp utgör, såsom redan nämndes, det strikta minimum som krävs för omstruktureringen. Omkring 17,442 miljoner mark omfattas av tillämpningen av Treuhand-stödordningen och beaktas inte vid bedömningen av stödets proportionalitet. Av återstående 32,394 miljoner mark står investeraren för 8,5 miljoner mark, dvs. omkring 26 %, vilket är ett betydande bidrag.

(37) Därför drar kommissionen slutsatsen att de betänkligheter som den gav uttryck för i samband med att förfarandet inleddes har undanröjts och att kriteriet om stödets proportionalitet är uppfyllt.

E

(38) Ytterligare ett villkor enligt riktlinjerna är att den omstruktureringsplan som lagts fram för och godkänts av kommissionen genomförs fullständigt och att alla de villkor som anges i kommissionens beslut har uppfyllts. I annat fall kommer kommissionen att vidta åtgärder för återbetalning av stöden, förutsatt att kommissionen inte ändrar sitt ursprungliga beslut på grundval av en förnyad anmälan från den ifrågavarande medlemsstaten. Omstruktureringen av ETM är praktiskt taget avslutad. För övrigt har Tyskland lovat att alla tänkbara åtgärder kommer att vidtas för att se till att planen genomförs. Av detta skäl drar kommissionen slutsatsen att även detta kriterium i riktlinjerna uppfylls.

IV. SLUTSATS

(39) Kommissionen konstaterar att Tyskland beviljat de ifrågavarande stödåtgärderna i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. De stödåtgärder som kommissionen redogjort för ovan(17) är dock förenliga med den gemensamma marknaden i den mån de uppfyller kriterierna i riktlinjerna för omstruktureringsstöd. Kommissionen har även beaktat att ETM har sitt säte i ett stödområde i den mening som avses i artikel 87.3 a i EG-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De stödåtgärder som Tyskland beviljat Entstaubungstechnik Magdeburg GmbH (ETM) och som detta beslut gäller uppgår till ett belopp av 22,752 miljoner mark och är enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet förenliga med den gemensamma marknaden. Åtgärderna omfattar följande:

a) Ett bidrag från Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS) vid tiden för privatiseringen (9,5 miljoner mark).

b) Lån från BvS under åren 1996 och 1997 (12,2 miljoner mark).

c) Ett FoU-bidrag från BvS (529000 mark).

d) Investeringstillskott under åren 1996 och 1997 (523000 mark).

Artikel 2

Tyskland skall årligen lämna en rapport om genomförandet av omstruktureringsplanen.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1999.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 215, 19.8.1995, s. 8, och EGT C 298, 9.10.1996, s. 2.

(2) EGT C 298, 9.10.1996, s. 2.

(3) EGT L 314, 8.11.1997, s. 20.

(4) Pyrolys är en förbränningsprocess, där organiska ämnen sönderdelas i hög värme och i frånvaro av syre. Normalt sker processen under tryck och vid temperaturer på mer än 430 °C. Exempelvis kan man använda återvunna fasta ämnen inom byggnadsindustrin och återvunna gaser för produktion av elkraft.

(5) T.ex. uppgick förlusterna på de ordinarie affärsområdena 1997 till 4,9 miljoner mark och 1996 till 7,4 miljoner mark.

(6) Tabellen innehåller endast några nyckeluppgifter. De enskilda kolumnerna är kalkylmässigt ofullständiga.

(7) Beträffande marknaden för återanvändning och miljöteknik, se "Panorama der EU-Industrie 1997", kapitel 19. Den enda marknaden med en vikande prognos är marknaden för behandling av kemiska lösningsmedel.

(8) Punkt 22.

(9) Beträffande stöd som beviljats före den 31 december 1994, se kommissionens beslut om Treuhandanstalts verksamhet i ärendena NN 108/91 och E 15/92. Beträffande stöd som beviljats år 1995, se även kommissionens beslut i ärendet N 786/94.

(10) I stödfallet NN 117/92 ansåg kommissionen att finansiellt stöd till miljöskyddsåtgärder, som samtidigt skall skapa sysselsättning, inte utgör stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

(11) Lagen om investeringstillskott (Investitionszulagengesetz): Åtgärder enligt denna lag räknas som regionalt investeringsstöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget och godkändes av kommissionen som undantag enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget (godkänd stödordning N 494/A/95).

(12) EGT C 368, 23.12.1994.

(13) Se avsnitt 7 i riktlinjerna (EGT C 288, 9.10.1999, s. 2).

(14) Punkt 10.

(15) Punkt 10.

(16) Punkt 18.

(17) Punkterna 21-22