KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2423/1999

av den 15 november 1999

om införande av skyddsåtgärder rörande socker med KN-nummer 1701 och blandningar av socker och kakao med KN-nummer 1806 10 30 och 1806 10 90, med ursprung i de utomeuropeiska länderna och territorierna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 91/482/EEG av den 25 juli 1991 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska ekonomiska gemenskapen(1), senast ändrat genom beslut 97/803/EG(2), nedan kallat "ULT-beslutet", särskilt artikel 109 i detta,

efter samråd med den kommitté som inrättades genom artikel 1.2 i bilaga 4 till det nämnda beslutet, och

av följande skäl:

1. Under de senaste månaderna har svårigheter uppstått som innebär risk för en betydande försämring för sockersektorn i gemenskapen. Dessa svårigheter orsakas av den från och med 1997 kraftigt ökande importen av oförädlat socker med kumulerat EG-ULT-ursprung och blandningar av socker och kakao med KN-nummer 1806 10 30 och 1806 10 90, med ursprung i de utomeuropeiska länderna och territorierna. Dessa produkter beviljas vid import till gemenskapen undantag från importtullar i enlighet med artikel 101.1 i ULT-beslutet.

2. Denna import utgör en risk för en betydande försämring av funktionen hos den gemensamma organisationen av marknaden för socker och har mycket skadliga effekter för verksamheten hos gemenskapsföretag inom sockersektorn.

3. Den gemensamma organisationen av marknaden riskerar att kraftigt störas eftersom sockerkonsumtionen är konstant på gemenskapsmarknaden. All import av socker till gemenskapen till ett pris som är lägre än interventionspriset innebär därför export av en motsvarande kvantitet som producerats i gemenskapen, men inte kan avsättas där. Exportbidrag för detta socker betalas via gemenskapsbudgeten (för närvarande cirka 520 euro/ton). Denna export är begränsad i volym genom GATT-avtalen. Denna import minskar alltså möjligheten att exportera inom sockerkvoten. För att möta detta bör en minskning av kvoterna för gemenskapsproduktion övervägas.

4. På grund av den ökande importen föreligger det också risk för försämring för företag som är verksamma inom gemenskapens sockersektor. Den gemensamma organisationen av marknaden inom sockersektorn kännetecknas dels av principen om heltäckande självfinansiering för gemenskapens sockerproducenter och avsättning av det sockeröverskott som produceras i gemenskapen - bl.a. genom exportbidrag - dels av ett minimipris som de europeiska sockerproducenterna skall betala för de sockerbetor som utgör råvaran. Ökad import av socker, oförädlad eller i form av produkter med stark koncentration av socker, som sker till lägre priser än de som gemenskapsaktörerna kan sälja motsvarande produkter till, utgör därför en allvarlig störning av verksamheten hos gemenskapsföretagen. På grund av de tvingande bestämmelser till jrodbrukarnas förmån som följer av den gemensamma jordbrukspolitiken, kan gemenskapsföretagen inte konkurrera med sådan import.

5. En ökning av volymen på exporten med bidrag kan dessutom medföra en risk för att enhetskostnaderna för exporten av kvoterat socker ökar och därigenom också den produktionsavgift som betalas av sockerproducenterna inom gemenskapen.

6. Det föreligger alltså risk för försämring för en av gemenskapens verksamhetssektorer. Enligt artikel 109 i ULT-beslutet bör därför skyddsåtgärder införas för socker med KN-nummer 1701 och blandningar av socker och kakao med högre sockerhalt än 65 % med KN-nummer 1806 10 30 och 1806 10 90, med ursprung i de utomeuropeiska länderna och territorierna.

7. Enligt artikel 100 i ULT-beslutet skall handeln främjas mellan ULT och gemenskapen med hänsyn till deras respektive utvecklingsnivå. I enlighet med artikel 109.2 i ULT-beslutet bör företrädesvis sådana åtgärder väljas som innebär minsta möjliga störningar för associeringen och för gemenskapen. Dessa åtgärder får dessutom inte gå utöver vad som är absolut nödvändigt för att åtgärda de svårigheter som uppstått.

8. Det förefaller därför lämpligt att för socker med KN-nummer 1701 uppställa villkoret att för att socker av standardkvalitet enligt gemenskapslagstiftningen skall få övergå till fri omsättning med befrielse från importtullar, får det dokumenterade cif-priset för oförpackad vara vid import till gemenskapens europeiska hamnar inte underskrida det gällande interventionspriset för produkterna ifråga. Denna åtgärd borde garantera att det importerade sockret inte säljs till lägre priser än priset på gemenskapsmarknaden och göra det möjligt att undvika störande effekter av importen, samtidigt som dels en tillräcklig vinst per enhet säkerställs för de berörda aktörerna i de utomeuropeiska länderna och territorierna, dels det preferenssystem iakttas som genom EG-fördraget upprättades till förmån för produkter med ursprung i gemenskapen och i ULT.

9. När det gäller blandningar av socker och kakao med KN-nummer 1806 10 30 och 1806 10 90, förefaller det lämpligt att på det här stadiet föreskriva att importen av sådana produkter skall ställas under gemenskapsövervakning. Denna åtgärd gör det möjligt för kommissionen att noga följa hur importen utvecklas, både när det gäller kvantitet och pris, utan att det läggs någon ytterligare administrativ börda på aktörerna.

10. Efterlevnaden av de bestämmelser som införs genom den här förordningen förväntas kunna säkerställas genom särskilda kontroller av de importerade varor som berörs av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning och genom de kontroller som föreskrivs i de gemenskapsbestämmelser rörande övergång till fri omsättning och bestämning av tullvärdet som är tillämpliga på handeln med tredje land och som i första hand införs genom förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(3) senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1662/1999(4).

11. Mot bakgrund av den observerade ökningen av de kvantiteter som redan har levererats under regleringsåret 1998/99 bör dessa tillfälliga åtgärder tillämpas under hela tillämpningsperioden för ULT-beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Produkter med KN-nummer 1701 med kumulerat EG-ULT-ursprung får övergå till fri omsättning inom gemenskapen med befrielse från importtullar, endast under förutsättning att importpriset cif för oförpackad vara av standardkvalitet enligt rådets förordning (EEG) nr 793/72 om fastställande av standardkvalitet för vitsocker(5) inte underskrider det interventionspris som tillämpas för de aktuella produkterna.

2. I samband med formaliteterna vid övergång till fri omsättning för de produkter som anges i punkt 1 skall importörerna förete alla dokument där den importerade produktens försäljningspris samt transport- och försäkringskostnader anges. Importpriset skall härvid avse oförpackad vara.

3. Medlemsstaterna skall varje vecka genom skriftlig telekommunikation meddela kommissionen de kvantiteter av de produkter som avses i artikel 1 för vilka importlicenser har utfärdats, med uppgift om exportland och datum för utfärdandet.

Dessa uppgifter skall lämnas separat från de som rör andra ansökningar om importlicens inom sockersektorn.

Artikel 2

Vid övergång till fri omsättning i gemenskapen med befrielse från importtullar skall produkter med KN-nummer 1806 10 30 och 1806 10 90, med ursprung i de utomeuropeiska länderna och territorierna, underställas sådan gemenskapsövervakning som föreskrivs i artikel 308d i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(6).

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas till och med den 29 februari 2000.

Artikel 1 skall dock inte tillämpas på import där importlicenserna har utfärdats före den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 november 1999.

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 263, 19.9.1991, s. 1.

(2) EGT L 329, 29.11.1997, s. 50.

(3) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(4) EGT L 197, 29.7.1999, s. 25.

(5) EGT L 94, 21.4.1972, s. 1.

(6) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.