KOMMISSIONENS BESLUT

av den 28 juli 1999

om statligt stöd som Förbundsrepubliken Tyskland beviljat Kranbau Eberswalde GmbH

[delgivet med nr K(1999) 2915]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(1999/840/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget och artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget(1) ha givit parterna tillfälle att inkomma med synpunkter(2), och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

1. Genom en skrivelse av den 25 juni 1997, diarieförd av kommissionen den 27 juni 1997 som ärende N 433/97, anmälde de tyska myndigheterna till kommissionen att Kranbau Eberswalde GmbH (nedan kallat Kranbau Eberswalde) beviljats stöd av Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS) och delstaten Brandenburg. I en skrivelse av den 28 juli 1997 bad kommissionen om ytterligare upplysningar. Tyskland svarade genom en skrivelse av den 10 september 1997, som inkom till kommissionen den 11 september 1997. Genom en skrivelse av den 25 november 1997 (inkom till kommissionen den 26 november 1997) anmälde Tyskland ytterligare eventuella stödåtgärder på begäran av den privata investeraren. Den 21 januari 1998 omregistrerades ärendet med NN 9/98. Det formella granskningsförfarandet inleddes i mars 1998 och de tyska myndigheterna delgavs skälen till detta i en skrivelse av den 16 april 1998. Innehållet i denna skrivelse offentliggjordes den 19 november 1998 i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3). Genom en skrivelse av den 20 augusti 1998, som inkom den 24 augusti 1998, svarade Tyskland på beslutet att inleda granskningsförfarandet. Den 11 oktober 1998 hölls ett sammanträde med investeraren och stödmottagaren, varvid de tyska myndigheterna bekräftade deras uppgifter genom en skrivelse av den 23 december 1998. Genom en skrivelse av den 12 april 1999 svarade Tyskland på intresserade parters synpunkter, som översänts den 1 mars 1999. Ytterligare uppgifter bekräftades av Tyskland genom en skrivelse av den 12 juli 1999, som inkom den 13 juli 1999, och en skrivelse av den 23 juli 1999, som inkom samma dag.

II. FÖRETAG

2. Stödmottagare är företaget Kranbau Eberswalde med säte i Eberswalde (i den tyska delstaten Brandenburg)(4) som tillverkar specialkranar för bl.a. lastning i hamnar och kombitrafik järnväg/landsväg. 1998 hade företaget 160 anställda och en årsomsättning på 75 miljoner tyska mark. Eftersom företaget ingår i Koehne-gruppen (se nedan) är det inte ett litet eller medelstort företag enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag(5).

3. Investerare är företagsgruppen Koehne, som består av en rad företag som tidigare ingick i holdingbolaget Koehne Verwaltungs GmbH & Co. Holding KG. Dessa företag tillverkar och levererar byggmaterial samt konstruerar kranar och specialfordon. Man har 800 anställda och 1997 uppgick årsomsättningen till 224 miljoner mark. Kirow-gruppen är den del av Koehne-gruppen som tillverkar kranar och specialfordon. Gruppen har 400 anställda och en omsättning på 118286000 mark. I Kirow-gruppen ingår förutom Kranbau Eberswalde även företaget Kocks Krane International GmbH (nedan kallat KKI), som efter omstruktureringen skall bilda ett enda företag (se avsnitt IV) tillsammans med Kranbau Eberswalde. KKI har sitt säte i Bremen och konstruerar postpanamax-kranar, containerbryggor, lossningsanordningar för fartyg och större kranar så kallade goliatkranar. Företaget har 72 anställda och en omsättning på [...](6). Det bildades av de andelar som förvärvades av konkursförvaltaren för företaget Vulkan Kocks med säte i Bremen (nedan kallat Vulkan Kocks) - ett företag som ingick i Bremer Vulkan Verbund (nedan kallat BVV) - som gick i konkurs 1997 (inget statligt stöd utgick i samband med Kirow-gruppens förvärv av andelarna).

III. PRIVATISERING

4. Kranbau Eberswalde privatiserades i november 1993 genom försäljningen till BVV. Detta skedde genom en anbudsinfordran där kontraktet gick till det anbud som ansågs bäst. Kranbau Eberswalde övergick i statens ägo i oktober 1996 då BVV råkat i svårigheter, och en ny privat investerare söktes. Efter ett öppet och villkorslöst anbudsförfarande inleddes förhandlingar mellan BvS och minst sju olika företag. Koehne-gruppen fick kontraktet för bästa anbud.

5. Enligt de översända uppgifterna var varken Kranbau Eberswalde eller Vulkan Kocks integrerade i BVV:s system för cash management.

6. Avtalet om den privata investerarens och nuvarande ägarens förvärv av Kranbau Eberswalde slöts i december 1996. Den slutliga överlåtelsen av samtliga andelar på Kirow-Leipzig Rail & Port AG skedde i mars 1997. Köpeskillingen uppgick till [...] * och investeraren inbetalade 2 miljoner mark som kapitalinsats. (I avsnitt V anges ytterligare kapitalinsats i Kranbau Eberswalde från investerarens sida).

IV. NUVARANDE OMSTRUKTURERINGAR

7. Vid sidan av rationaliseringarna som gjorts inom Kranbau Eberswalde kan följande konstateras vad gäller de nuvarande omstruktureringarna: För det första slutförs nu de omstruktureringar som inleddes 1993 på basis av det koncept som då utarbetades och som innebär att Kranbau Eberswaldes verksamhet helt skall införlivas med den verksamhet som bedrevs av den ekonomiska föregångaren till KKI. För det andra skall Kranbau Eberswalde integreras i Koehne-gruppen.

8. Omstruktureringen av Kranbau Eberswalde inleddes 1993. Syftet var att slå samman verksamheten i två företag på olika orter - Kranbau Eberswalde i Eberswalde och Vulkan Kocks i Bremen - till en enda ekonomisk enhet. Vulkan Kocks fick ensamt överta ansvaret för Kranbau Eberswaldes företagsledning, försäljning och ekonomistyrning; Kranbau Eberswaldes avdelning för teknisk utveckling fanns hos Vulkan Kocks; företagen delade på ett team för montering och konstruktion; Kranbau Eberswaldes affärsstrategi inför framtiden blev beroende av Vulkan Kocks industriella rättigheter; de tekniska förbättringar som vidtagits av Kranbau Eberswalde kunde bara sättas i verket med hjälp av Vulkan Kocks immateriella rättigheter och på många områden hade man gemensam personal.

9. Omstruktureringen av Kranbau Eberswalde inom BVV skedde med växande förluster. BVV som helhet hade svårigheter. BvS avskiljde därför Kranbau Eberswalde som ett östtyskt företag från BVV innan företaget gick i konkurs, så att själva Kranbau Eberswalde inte omfattades av konkursförfarandet. (Västtyska Vulkan Kocks gick däremot i konkurs.) När BVV fick problem hade Kranbau Eberswaldes och Vulkan Kocks verksamheter redan i hög grad slagits ihop. Vulkan Kocks ansvarade för Kranbau Eberswaldes lednings- och försäljningsfunktioner och företagets framtida verksamhet var beroende av Vulkan Kocks industriella rättigheter. Det faktum att båda företagens verksamhet i så hög grad hade integrerats med varandra var skälet till att Kirow-gruppen i april 1997 förvärvade andelarna i Vulkan Kocks av konkursförvaltaren och på så sätt grundade KKI. Utan dessa andelar hade omstruktureringen av Kranbau Eberswalde bara kunnat ske med hjälp av en helt ny omstruktureringsplan. Enligt de uppgifter som Tyskland översänt skedde transaktionen mellan av varandra oberoende parter och något stöd utgick inte i samband med detta.

10. Kranbau Eberswaldes integrering i Koehne-gruppen kommer att bidra till att det blir ett lönsamt företag. Kranbau Eberswalde kommer särskilt att få nytta av förbindelserna med det direkta moderbolaget Kirow-Leipzig Rail & Port AG, eftersom det faktum att båda företagen är verksamma på angränsande marknader torde innebära att företagen får tillgång till varandras kunder och kan erbjuda ett bredare produktsortiment. Dessutom kommer båda företagen att kunna sänka sina kostnader genom att dela på vissa interna tjänster och använda likartade delar. Andra möjliga besparingar är gemensamma inköpsstrategier för olika produktkomponenter. Med hjälp av interna rationaliseringsåtgärder som att lägga ut vissa produktionsprocesser på underleverantörer, införande av datorstödda konstruktionsförfaranden och utarbetande av nya marknadsföringsstrategier torde Kranbau Eberswalde kunna utveckla nya produkter och komma in på nya marknader.

11. En annan aspekt av denna organisatoriska omstrukturering av Kranbau Eberswalde är att produktionskapaciteten stadigt har minskat vad gäller anläggningar, lokaler, utrustning och fackutbildad personal. Sedan 1997 har företaget avyttrat produktionsanläggningar med fräs- och svetsutrustning, pressar och svarvar till olika köpare. Dessa maskiner kan bara användas för krantillverkning om de används som en helhet, vilket betyder att försäljningen av maskinerna till köpare på olika marknader leder till en permanent minskning av produktionskapaciteten för kranar. Dessutom sjönk antalet anställda från 239 år 1997 till 159 år 1998. Därigenom sjönk produktionskapaciteten mätt i timmar från 255000 till 52000 under 1990-1998. När den nuvarande omstruktureringen inleddes 1997 var siffran 73500 timmar.

12. Noteras bör att KKI som verkstadsföretag har minskat sin kapacitet under det att man har bildats (av Vulkan Kocks), trots att företaget inte är stödmottagare och därmed inte tvingat till kapacitetsnedskärningar. Indikator för kapaciteten i ett verkstadsföretag är antalet anställda. Mellan 1997 och 1999 minskade arbetsstyrkan från 184 till 73 personer.

13. Vidare bör det noteras att Kranbau Eberswalde, vid sidan av skyldigheten enligt privatiseringsavtalet att se till att stödet bara används inom ramen för detta avtal, har ett eget konto som är separerat från de övriga och man upprättar egen resultaträkning och balansräkning. Dessutom granskas användningen av statliga medel av en oberoende part.

14. Omstruktureringskostnaderna uppgår till omkring 99,7 miljoner mark och ser ut enligt följande (i miljoner mark):

>Plats för tabell>

15. Förlusttäckningen på 41,9 miljoner mark gäller förluster som uppstått före privatiseringen (1996) och under det inledande skedet för den nya investeraren (1997). Orsakerna till förlusterna var BVV:s konkurs, som inverkade negativt både på kundernas förtroende och på Kranbau Eberswaldes möjligheter att få kommersiella krediter. Koehne-gruppen har ingen möjlighet att låna hela det belopp som behövs för att återställa lönsamheten för Kranbau Eberswalde.

16. Enligt omstruktureringsplanen skall lönsamheten återställas under 1999. Tabellen nedan(7) innehåller riktvärdena för den förväntade återgången till lönsamhet. Siffrorna för 1999 och 2000 baserar sig på prognoserna som gjordes vid tiden för privatiseringen (i miljoner mark).

>Plats för tabell>

17. Omsättningen stiger från [...] * för 1997 till [...] * för år 2000. Från och med 1999 räknar man med positiva rörelseresultat, vilket inte bara betyder att förlusterna kan täckas utan också att man kommer att kunna redovisa en vinst på [...] *. Den ökade omsättningen mellan 1998 och 1999 är resultatet av en ökad orderingång till följd av privatiseringen och utveckling av nya produkter. Minskningen av personalkostnaderna för 1998 jämfört med 1997 beror dels på att antalet anställda minskat ytterligare efter privatiseringen, dels på effekterna av ett kollektivavtal för att sänka lönerna.

V. NUVARANDE STÖDÅTGÄRDER OCH INVESTERARENS TILLSKOTT

18. De pågående omstruktureringarna av Kranbau Eberswalde, som innebär kostnader till ett belopp av cirka 99,7 miljoner mark, finansieras med hjälp av offentliga och privata medel. Kranbau Eberswalde har erhållit respektive kommer att erhålla ett belopp på sammanlagt 60,64 miljoner mark(8) från BvS och delstaten Brandenburg, vilket omfattar följande:

a) Ett lån på 5 miljoner mark som beviljades 1996 av BvS och efterskänkning av detta lån plus räntor på 95000 mark.

b) Ett lån på 5 miljoner mark som beviljades 1996 av delstaten Brandenburg och efterskänkning av detta lån plus räntor på 76000 mark.

c) Ett lån på 15 miljoner mark som beviljades av BvS med en årlig räntesats på 5 % och efterskänkning av detta om kommissionen fattar ett positivt beslut.

d) En investering på 5 miljoner mark ur delstaten Brandenburgs konsolideringsfond(9).

e) En borgensförbindelse av tyska staten och av delstaten på upp till 80 % dvs. 24 miljoner mark av kreditlimiten på 30 miljoner mark (denna borgen blir först aktuell när en borgensförbindelse från investerarnas sida på 6 miljoner mark har lösts in).

f) Ett stöd på 2,5 miljoner mark från BvS om kommissionen fattar ett positivt beslut.

g) Ett stöd på 4,14 miljoner mark inom ramen för det tyska regionala stödprogrammet Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur för att förbättra den regionala ekonomiska strukturen(10) (förkortat GA-medel).

19. Ur privata källor får Kranbau Eberswalde (inklusive KKI) 39,06 miljoner mark från Koehne-gruppen. Detta belopp omfattar följande privatfinansierade åtgärder till ett belopp av 25,06 miljoner mark som är direkt avsedda för Kranbau Eberswalde:

a) Tillförsel av kapital (inklusive köpeskillingen) på 2 miljoner mark.

b) Övertagande av en borgensförbindelse på 6 miljoner mark.

c) Beviljande av ett lån på 10 miljoner mark från en privatbank(11).

d) Andra tjänster in natura till ett värde av 300000 mark (kostnader för expertutlåtanden och revisioner).

e) Andra kontantbetalningar till ett belopp av 350000 mark.

f) Medel ur externa källor till ett belopp av 6,41 miljoner mark.

20. Investeraren har därutöver, vid sidan av köpeskillingen på [...] * för andelarna, investerat 14 miljoner mark i samband med grundandet av KKI, som ett komplement till omstruktureringen av Kranbau Eberswalde (se avsnitt IV). Detta tillskott omfattar följande:

a) Tillförsel av kapital (inbetalat i sin helhet) till ett belopp av 3 miljoner mark.

b) Övertagande av borgensförbindelser på upp till 11 miljoner mark.

(De tyska myndigheterna har bekräftat att inga stöd beviljades i samband med KKL.)

21. Nedanstående tabell ger en översikt över varifrån de olika medlen kommer (i miljoner mark):

>Plats för tabell>

VI. MARKNAD

22. Kranbau Eberswalde bygger och monterar olika typer av specialkranar, bl.a. containerkranar, traverskranar och hamnkranar. Företaget har i första hand specialiserat sig på tillverkning av svängkranar med jibb (och två armar). Kranbau Eberswaldes direkta ägare, Kirow-Leipzig Rail & Port AG, är verksam på angränsande områden. Man tillverkar järnvägskranar, varvsutrustning, containerstaplare samt transportutrustning och teknisk utrustning för spårburna fordon. Ingen överlappning sker mellan de båda företagen vad gäller specifika produkttyper. Efter omstruktureringen kommer företaget även att vara verksamt på marknaden för utveckling av postpanamaxkranar, containerbryggor, lossningsanordningar för fartyg och större kranar så kallade goliatkranar (dvs. KKI:s verksamhetsområden).

23. Marknaden ifråga är global, vilket innebär att handeln mellan medlemsstaterna påverkas. (Kranbau Eberswalde exporterar 2,5 % av sin produktion till andra medlemsstater inom gemenskapen, 46,6 % till tredje land och säljer de återstående 50,9 % i Tyskland.) Konkurrensen på marknaden för kranar och lyftdon som helhet är omfattande och enligt kommissionens uppgifter finns det anledning att anta att det finns en viss överkapacitet inom sektorn som helhet. Handeln över gränserna inom gemenskapen är dessutom intensiv i denna bransch(12).

24. Kranbau Eberswalde är emellertid verksamt på en specialiserad marknad där det inte verkar finnas någon överkapacitet.

25. Vad beträffar den verksamhet som KKI står för så är detta verkstadsföretag verksamt i ett föregående marknadsled. Eftersom det inte finns några tecken som tyder på överkapacitet på den marknad där Kranbau Eberswalde är verksam som ligger i ett senare led, finns det ingen anledning att anta att det råder någon överkapacitet på marknaden för utveckling av kranar i det tidigare ledet.

VII. SKÄLEN TILL ATT DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET INLEDDES

26. De uppgifter som Tyskland lämnade i anmälan var på några punkter inte tillfredsställande, vilket gav anledning till tveksamhet om åtgärdernas förenlighet med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter(13). Detta omfattade följande:

a) En oklar omstruktureringsplan med avvikelser från de resultat som prognostiserats.

b) Uppenbar strukturell överkapacitet på marknaden ifråga samt oklarheter avseende kapacitetsutvecklingen, dock ingen märkbar kapacitetsminskning genom Kranbau Eberswalde.

c) Ett uppenbart lågt tillskott från investerarens sida.

VIII. REAKTIONER FRÅN INTRESSERADE PARTER OCH TYSKLAND

27. Det formella granskningsförfarandet föranledde två konkurrenter att inkomma med synpunkter, nämligen Caillard (ett dotterbolag i Rolls Royce-gruppen) och Kranservice Rheinberg GmbH (nedan kallat KSR) (ett dotterbolag i Mannesman Dematic-gruppen). Tyskland översände utförliga svar på dessa synpunkter tillsammans med en motivering.

28. Caillard angav i en skrivelse, som inkom den 4 januari 1999, att överskottskapacitet rådde och att Kirow-Leipzig Rail and Port AG (som också ingår i Kirow-gruppen) hade erhållit stöd som hade använts till underprissättning. Tyskland svarade att Caillards påståenden inte gällde nuvarande stödmottagare och att de tidsmässigt sett var oklara. Man menade att det inte var möjligt att föra över stödet som beviljats Kranbau Eberswalde till Kirow-Leipzig Rail and Port AG och vidare att relationerna mellan de båda företagen var uppbyggda på marknadsmässigt sätt, vilket framgick av revisionsberättelsen.

29. KSR nämnde överskottskapacitet och underprissättning. Som exempel nämnde man en anbudsinfordran från Deutsche Bahn som gällde två containerkranar. Kranbau Eberswaldes anbud låg 15 % under KSR:s anbud, trots att KSR hade lämnat ett anbud som inte förväntades ge någon vinst och dessutom sänkt kostnaderna för administration, distribution och material med 40 %. Tyskland tillbakavisade dessa påståenden från KSR och menade att Kranbau Eberswaldes anbud var kostnadstäckande och att företaget dessutom inte hade fått kontraktet. Angående kapaciteten upprepade Tyskland att företaget var verksamt på en expanderande nischmarknad.

IX. BEDÖMNING

30. Finansieringsåtgärderna till förmån för Kranbau Eberswalde utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget, eftersom de beviljas med hjälp av statliga medel och innebär en kostnadsfri fördel som ett företag i svårigheter inte hade fått från en privat investerare. Därmed hotar åtgärderna att snedvrida konkurrensen och påverkar med tanke på ifrågavarande marknads egenskaper handeln mellan medlemsstaterna. Följande stödpaket skall betraktas som nytt stöd som måste granskas av kommissionen:

a) Ett lån på 5 miljoner mark som beviljades 1996 av BvS och efterskänkning av detta lån plus räntor på 95000 mark.

b) Ett lån på 5 miljoner mark som beviljades 1996 av delstaten Brandenburg och efterskänkning av detta lån plus räntor på 76000 mark.

c) Ett lån på 15 miljoner mark av BvS med en årlig räntesats på 5 % och efterskänkning av detta lån om kommissionen fattar ett positivt beslut.

d) En investering på 5 miljoner mark ur delstaten Brandenburgs konsolideringsfond(14).

e) En borgensförbindelse av tyska staten och av delstaten på upp till 80 % dvs. 24 miljoner mark av kreditlimiten på 30 miljoner mark (denna borgen blir först aktuell när en borgensförbindelse från investerarens sida på 6 miljoner mark har lösts in).

f) Ett stöd på 2,5 miljoner mark från BvS om kommissionen fattar ett positivt beslut.

31. Stödet på 4,14 miljoner mark kommer visserligen från det tyska regionala stödprogrammet Gemeinschaftsaufgabe Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur(15) (förkortat GA-medel) och är därmed inte någon ny åtgärd, men beaktas vid bedömningen av stödets proportionalitet.

32. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som gynnar vissa företag oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna eller snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. Med tanke både på detta stöds art och på de särdrag som kännetecknar sektorn för krantillverkning omfattas föreliggande stödpaket utan tvekan av artikel 87.1 i EG-fördraget. Sådant stöd är i princip oförenligt med den gemensamma marknaden om inte någon av de undantagsbestämmelser som avses i artikel 87.2 eller 87.3 i EG-fördraget kan tillämpas. I detta fall är artikel 87.3 relevant. Enligt denna artikel har kommissionen möjlighet att godkänna statligt stöd under vissa förutsättningar. Till dessa räknas enligt artikel 87.3 c stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. I riktlinjerna anges villkoren för att kommissionen skall kunna fatta ett positivt beslut.

33. Enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget kan kommissionen dessutom godkänna statligt stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Denna bestämmelse är tillämplig på de nya tyska delstaterna(16). Att det bara är ett enda företag i svårigheter som skall beviljas stödet ifråga utesluter inte att stödet klassas som regionalstöd inom ramen för tillämpningsområdet för artikel 87.3 a(17). I detta fall är dock huvudsyftet med stödet omstruktureringen av ett företag snarare än den ekonomiska utvecklingen i ett område. Även om ett företag som har omstrukturerats med goda resultat också kan bidra till utvecklingen i området, bör stödet granskas inom ramen för artikel 87.3 c och inte artikel 87.3 a.

34. Utgångspunkten för Tysklands anmälan i juni 1997 var beviljandet av omstruktureringsstöd. Därmed måste de anmälda åtgärderna uppfylla de villkor som avses i punkt 3.2 i riktlinjerna för att de skall kunna betraktas som omstruktureringsstöd som är förenligt med den gemensamma marknaden med stöd av artikel 87.3 c i EG-fördraget.

X. ÅTERSTÄLLANDE AV FÖRETAGETS LÅNGFRISTIGA LIVSDUGLIGHET

35. Omstruktureringsplanen måste återställa långfristig livsduglighet för företaget inom en rimlig tid och på basis av realistiska antaganden. För att kunna bedöma om planen är konsekvent uppbyggd behöver kommissionen uppgifter om orsakerna till företagets nuvarande svårigheter, vilka interna åtgärder som planeras och förväntade resultat.

36. Kommissionen konstaterar att Tyskland har överlämnat kompletterande uppgifter om omstruktureringsåtgärderna som svar på skrivelsen om att det formella granskningsförfarandet inletts. Kranbau Eberswaldes problem och åtgärderna som krävs för att lösa problemen har återgivits ovan. Åtgärderna för att lösa dessa problem är ändamålsenliga. Kranbau Eberswaldes ekonomiska resultat motsvarar dessutom de prognoser som gjordes i samband med privatiseringen.

37. Av den finansiella analysen framgår att Kranbau Eberswalde torde kunna minska sina förluster avsevärt och lösa sina problem under de närmaste åren. Företagets ekonomiska situation har stadigt förbättrats (se avsnitt IV) och denna positiva utveckling i kombination med de kvalitativa aspekterna av omstruktureringen gör att de finansiella prognoserna framstår som rimliga.

38. Därmed torde omstruktureringen efter privatiseringen innebära att Kranbau Eberswalde åter kan bli lönsamt inom de fyra år som beräknats för omstruktureringen, något som kan anses vara en rimlig tidsrymd.

XI. INGEN OTILLBÖRLIG SNEDVRIDNING AV KONKURRENSEN

39. Ett ytterligare villkor för omstruktureringsstöd är enligt riktlinjerna att åtgärder vidtas för att i möjligaste mån kompensera skadliga effekter för konkurrenterna. I annat fall skulle stödet strida mot det gemensamma intresset. Omstruktureringsstöd leder i regel till oacceptabla snedvridningar av konkurrensen om det används till att öka produktionskapaciteten. Om det finns ett strukturellt överskott av produktionskapacitet på marknaden ifråga måste stödmottagaren bidra till att detta kapacitetsöverskott minskar genom att själv oåterkalleligt minska kapaciteten proportionellt till det stödbelopp som erhålls.

40. Påpekas bör att Kranbau Eberswalde under alla omständigheter har minskat kapaciteten under nuvarande omstrukturering och att det därutöver inte finns några belägg för att det råder överkapacitet på den nischmarknad där företaget är verksamt. (Även KKI har minskat kapaciteten på det maskintekniska verksamhetsområdet, även om detta företag inte är stödmottagare.)

41. Vid bedömningen av kapacitetsnedskärningen bör det också beaktas att företaget är etablerat i en region som omfattas av artikel 87.3 a i EG-fördraget. Enligt riktlinjerna kan kommissionen visa något större flexibilitet när detta kriterium tillämpas på marknader med strukturell överkapacitet. I detta fall är det därför inte nödvändigt med någon ytterligare kapacitetsminskning för Kranbau Eberswalde.

42. Kommissionen har med beaktande av ovanstående kommit fram till att effekterna för konkurrenterna skall betraktas som minimala, eftersom stödmottagaren har vidtagit en strikt kapacitetsnedskärning och Kranbau Eberswalde är verksamt på en expanderande nischmarknad. Därmed uppstår inga oacceptabla snedvridningar av konkurrensen.

XII. STÖD I FÖRHÅLLANDE TILL KOSTNADER OCH FÖRDELAR

43. Enligt riktlinjerna måste stödets belopp och omfattning begränsas till det strikta minimum som krävs för att göra det möjligt att genomföra omstruktureringen och i rimlig utsträckning knytas till de fördelar som gemenskapen kan förvänta sig. Stödmottagare förväntas därför att på ett påtagligt sätt bidra till omstruktureringen med egna medel. För att begränsa den snedvridande effekten måste stödet ges i sådan form att det inte förser företaget med överskott av likvida medel som skulle kunna användas för verksamheter som snedvrider marknaden.

44. I föreliggande fall uppgår stödet från BvS och delstaten till sammanlagt 60,64 miljoner mark. Detta belopp utgörs av efterskänkning av ett lån på 5 miljoner mark plus räntor på 95000 mark, efterskänkning av ett lån på 5 miljoner mark plus räntor på 76000 mark, ett lån på 15 miljoner mark och en investering på 5 miljoner mark ur delstaten Brandenburgs konsolideringsfond. En annan del av stödpaketet är den borgensförbindelse på upp till 24 miljoner mark som BvS och delstaten har övertagit. Det belopp på 4,14 miljoner mark som beviljats inom ramen för det tyska regionala stödprogrammet måste med hänsyn till bedömningen av proportionaliteten läggas till summan av det nya stödet.

45. Utöver köpeskillingen på [...] * har investerarna förpliktat sig att investera 25,06 miljoner mark(18) för omstruktureringen av Kranbau Eberswalde. Kostnaderna för omstruktureringen av Kranbau Eberswalde uppgår till 85,7 miljoner mark, varav den privata investeraren står för cirka 29 %. Om även investerarens kostnader för KKI (14 miljoner mark(19)) medräknas, uppgår dennes tillskott till drygt 39 % av de totala omstruktureringskostnaderna på 99,7 miljoner mark. Därmed kan investerarens tillskott under alla omständigheter betraktas som rimliga.

46. Av ovannämnda skäl har kommissionen kommit fram till att den tveksamhet som rådde när förfarandet inleddes nu har undanröjts och att kriteriet för stödets proportionalitet uppfylls.

XIII. FULLT GENOMFÖRANDE AV OMSTRUKTURERINGSPLANEN

47. Ett företag som erhåller omstruktureringsstöd måste till alla delar genomföra den omstruktureringsplan som överlämnats till och godkänts av kommissionen och fullgöra alla andra skyldigheter som anges i kommissionens beslut. I annat fall kommer kommissionen, om inte det ursprungliga beslutet ändras efter en ny anmälan från medlemsstaten, att vidta åtgärder för att kräva att stödet återbetalas. Tyskland har försäkrat att alla åtgärder som går att vidta har vidtagits för att säkerställa att omstruktureringsplanen kommer att genomföras. Kommissionen drar därför slutsatsen att även denna del av riktlinjerna uppfylls.

XIV. SLUTSATSER

48. Kommission fastslår att Tyskland har genomfört ovanstående stödåtgärder i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. Med hänsyn till ovanstående är åtgärderna dock enligt kommissionens uppfattning förenliga med den gemensamma marknaden, eftersom de uppfyller riktlinjerna för omstruktureringsstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd på ett belopp om 60640000 mark (30004739 euro) plus räntor som Tyskland har beviljat och kommer att bevilja företaget Kranbau Eberswalde är förenligt med den gemensamma marknaden.

Enligt de uppgifter som föreligger omfattar stödet följande åtgärder:

a) Ett lån på 5 miljoner mark som beviljades 1996 av Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS) och efterskänkning av detta lån plus räntor på 95000 mark.

b) Ett lån på 5 miljoner mark som beviljades 1996 av delstaten Brandenburg och efterskänkning av detta lån plus räntor på 76000 mark.

c) Ett lån på 15 miljoner mark av BvS med en årlig räntesats på 5 % och efterskänkning av detta lån om kommissionen fattar ett positivt beslut.

d) En investering på 5 miljoner mark ur delstaten Brandenburgs konsolideringsfond.

e) En borgensförbindelse av tyska staten och av delstaten på upp till 24 miljoner mark.

f) Ett stöd på 2,5 miljoner mark från BvS.

Artikel 2

I enlighet med riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter skall Tyskland inlämna detaljerade årliga rapporter om genomförandet av omstruktureringsplanen.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 28 juli 1999.

På kommissionens vägnar

Karel VAN MIERT

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(2) EGT C 353, 19.11.1998, s. 3.

(3) Se fotnot 2.

(4) Arbetslösheten i området uppgår till 22,1 %. Tar man dessutom hänsyn till arbetsmarknadspolitiska åtgärder stiger siffran med ytterligare 6,9 %.

(5) EGT C 213, 27.7.1996, s. 4.

(6) Affärshemlighet.

(7) Tabellerna innehåller endast ett urval nyckeluppgifter och kolumnerna är inte fullständiga.

(8) Räntor på lånet ingår inte i detta belopp.

(9) SG(95) D/9074.

(10) 27:e ramprogrammet.

(11) Detta lån täcks av Kirow-Leipzig Rail & Port AG genom en borgensförbindelse på 3 miljoner mark och av Koehne Beteiligungsgesellschaft mbH & Co. Holding KG genom en borgensförbindelse på 3 miljoner mark. De tyska myndigheterna bekräftar att varken tyska staten eller delstaten Brandenburg är delaktiga i detta.

(12) Se sidorna 57 och 60 i Statistischen Handbuchs für den Maschinenbau, Verband Deutscher Maschinen- und Anlagenbau e. V, 1997.

(13) EGT C 368, 23.12.1994, s. 12.

(14) Se fotnot 8.

(15) 27:e ramprogrammet.

(16) Se kommissionens beslut i stödärende N 464/93.

(17) Se EG-domstolens dom av den 14 september 1994 i de förenade målen C-278/92 och C-279/92, Spanien mot kommissionen (Hytasa/Imepiel), Rec. 1994, s. I-4103.

(18) Uppgifter om investerarens tillskott anges i avsnitt V.

(19) Uppgifter om investerarens tillskott anges i avsnitt V.