RÅDETS YTTRANDE

av den 15 mars 1999

om Belgiens stabilitetsprogram, 1999 - 2002

(1999/C 124/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD AVGER DETTA YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1), särskilt artikel 5.1 och 5.2 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

Den 15 mars 1999 granskade rådet Belgiens stabilitetsprogram, som omfattar perioden 1999 - 2002. Rådet konstaterar att programmet syftar till att ytterligare minska underskottet i de offentliga finanserna och den offentliga skulden som andel av BNP genom att fortsätta den kontinuerliga sanering av de offentliga finanserna som genomfördes under den period som omfattas av det andra konvergensprogrammet. Dessutom anser rådet att programmet är förenligt med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

Rådet konstaterar att de prognoser för de offentliga finanserna som anges i programmet är grundade på ett rimligt makroekonomiskt scenario där den reala BNP-tillväxten förväntas uppgå till 2,4 % under 1999 och 2,3 % per år under perioden 2000 - 2002. Enligt detta scenario förväntas underskottet i de offentliga finanserna sjunka till 0,3 % av BNP år 2002 och skuldkvoten förväntas sjunka med ungefär 11 procentenheter under perioden 1998 - 2002. Den avsevärda förbättring av den makroekonomiska utvecklingen som ägt rum i Belgien under de senaste åren och som kännetecknas av låg inflation, sjunkande räntor, en återhållsam löneutveckling och en god utveckling för exporten ger stöd för påståendet att tillväxtprognoserna borde kunna infrias.

Rådet finner det lovvärt att det i programmet läggs tonvikt på att upprätthålla ett årligt primärt överskott på 6 % av BNP som ett centralt inslag i strategin för sanering av de offentligga finanserna och för minskning av skulden. Att uppnå stora primära överskott har utgjort kärnan i Belgiens finanspolitik under de senaste åren och dessa överskotts bidrag till ytterligare sanering av de offentliga finanserna, särskilt en kontinuerlig minskning av den offentliga skulden, kommer att förbli mycket viktig på medellång sikt. Rådet konstaterar att det i stabilitetsprogrammet antas att inga ytterligare diskretionära åtgärder kommer att vara nödvändiga för att uppnå detta mål, under förutsättning att de permanenta åtgärder som redan vidtagits kommer att fortsätta att ge tillräckliga resultat. Rådet anser att denna strategi förefaller trovärdig.

Rådet anser att det underliggande saldot för de offentliga finanserna som motsvarar ett underskott på 0,3 % av BNP år 2002 är tillräckligt för att ge en säkerhetsmarginal som kan hindra underskottet från att överskrida gränsvärdet på 3 % av BNP vid normala konjunkturvängningar. Det medelfristiga målet för de offentliga finanserna i Belgiens stabilitetsprogram överensstämmer därför helt med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Saneringen av de offentliga finanserna i Belgien måste emellertid fortsätta bortom prognosperioden i programmet för att säkerställa att skuldkvoten kommer att fortsätta att sjunka och för att hantera mer långsiktiga frågor, i synnerhet de som har med befolkningens åldrande att göra.

Rådet finner den belgiska regeringens tydliga beslutsamhet att vidta ytterligare åtgärder om avvikelser från normen för det primära överskottet skulle uppstå lovvärd. Rådet konstaterar också att det i stabilitetsprogrammet anges en realistisk regel om att ytterligare påskynda minskningen av underskottet till följd av snabbare ekonomisk tillväxt. Rådet uppmanar de belgiska myndigheterna att övervaka de offentliga finansernas utveckling och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de uppställda målen på detta område uppnås på både central och regional nivå.

Rådet konstaterar med tillfredsställelse att den planerade saneringen av de offentliga finanserna kommer att åtföljas av åtgärder för att minska det totala skattetrycket och arbetskraftskostnaderna, vilket kommer att ske genom att inkomstskatteskalan indexeras och arbetsgivaravgifterna sänks. Rådet anser dock att ansträngningar bör göras för att ytterligare sänka skattetrycket i Belgien.

Rådet konstaterar också att det enligt stabilitetsprogrammet skall skapas en marginal för att öka de reala primära utgifterna med 1 1/2 % per år. Rådet inser att en ökning av de för närvarande låga offentliga investeringarna skulle öka den belgiska ekonomins potential. Rådet uppmuntrar de belgiska myndigheterna att fortsätta arbetet med att införa och genomföra de strukturreformer som krävs för att förbättra arbets- och produktmarknadernas funktion och de offentliga utgifternas kvalitet.

Rådet konstaterar att ett villkor för att stabilitetsprogrammet skall kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt är att åtgärder på alla administrativa nivåer noga samordnas. Rådet uppmuntrar därför de olika myndigheterna i Belgien att fortsätta sitt nära samarbete.

(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.