PROGNOSER FÖR STÅLSEKTORN FÖR ANDRA HALVÅRET OCH HELÅRET 1998 (98/C 233/02) (Text av betydelse för EES)

INLEDNING

Det kraftiga ekonomiska uppsvinget i Europeiska unionen sedan 1997 har ingivit företagarna och konsumenterna en ny optimism av oöverträffat slag.

Gemenskapens ekonomi verkar ytterligare förstärkas av ett antal dynamiska inre faktorer, och dessa faktorer kompenserar den lägre exportnivån, som är en direkt eller indirekt följd av krisen i Asien. De negativa konsekvenserna av denna kris är emellertid än så länge svårbedömda.

Den industriella verksamheten har därmed utvecklats påtagligt under denna period, och fått känna på ökande efterfrågan, främst inom EU.

Det allt starkare ekonomiska uppsvinget i unionen har fått mycket gynnsamma verkningar på stålmarknaden, där förutsättningen har förbättras på ett allt mer påtagligt sätt, såväl vad beträffar volymer som pris.

Stålindustrin i gemenskapen har sålunda hittills åtnjutit ökad efterfrågan och högre priser på stål. Det höga stålpriset och behovet att finna avsättning för överproduktionen på den internationella marknaden som uppstått som ett resultat av händelserna i Asien, har emellertid samverkat till att importen till gemenskapen märkbart ökat sedan början av 1998, samtidigt som exportmöjligheterna blivit mer begränsade.

Kommissionen vill därför än en gång mana alla berörda parter till försiktighet och vädja till dem att tillämpa realistiska industriella och handelsmässiga strategier som ligger inom gränserna för de förutsättningar som råder på den inre marknaden och internationellt. Situationen som uppstått ur den asiatiska krisen och dess återverkningar på handeln samt ur krympande avsättningsmöjligheter på områden med stålunderskott fordrar ett ansvarsfullt handlande från aktörernas sida, för att stabiliteten på gemenskapens stålmarknad skall kunna bevaras så länge som möjligt. Det är en stabilitet som uppnåtts genom avsevärda uppoffringar vad gäller ekonomin och sysselsättningen.

Trots att utsikterna för andra halvåret alltså är mindre gynnsamma, förväntas resultaten för 1998 vara något högre än för 1997.

1. DEN EKONOMISKA SITUATIONEN I EUROPEISKA UNIONEN

Färska siffror för våren 1998 bekräftar att återhämtningen är stark, trots att det internationella klimatet blivit mindre gynnsamt på grund av den asiatiska krisen. Utsikterna till en fortsatt uppgång är alltså goda. Efterfrågan inom gemenskapen tar alltmer över från exporten som den faktor som främst driver tillväxten.

Den ekonomiska tillväxten i EU, som justerats upp till 2,7 % för 1997, har alltså visat sig vara något starkare än prognoserna från hösten innan (2,6 %) visade.

De flesta förtroendeindex från undersökningarna fram till april 1998 visar en viss fortsatt förbättring som kunnat iakttas sedan mitten av 1996, och händelserna i Asien har knappats gjort någon skillnad härvidlag.

Orderböckerna är välfyllda, trots en viss nedgång i exportorder, och produktionsutsikterna är fortfarande goda. Förtroendet hos företagarna och konsumenterna har återgått till den tidigare höga nivån, efter en tillfällig nedgång i januari 1998.

Jämfört med prognoserna från hösten 1997 har tillväxten av BNP i EU därför behövt justerats nedåt med 0,2 procentenheter, till 2,8 %.

Verkan av krisen i Sydostasien torde delvis kunna kompenseras av lägre ränta och av det sänkta priset på råmaterial. För övrigt kan dessa faktorer i viss mån betraktas som en följd av det som inträffat i denna geografiska zon.

Exporten från gemenskapen ökade med 9,3 % under 1997, och dessa exportintäkter bidrog starkt till den ekonomiska uppgången i EU, närmare bestämt med 0,4 %. Detta positiva bidrag kommer emellertid troligen att så småningom försvinna, i takt med en förväntad avmattning av exporten, som bland annat på grund av händelserna i Asien ökade med 7 % under 1998.

Ökningen i privat konsumtion för EU som helhet kommer antagligen att öka från 2 % under 1997 till 2,6 % både för 1998 och 1999, stimulerad av sänkt sparränta, en måttlig ökning av reallönerna och större insatser för skapande av arbetstillfällen.

Den privata investeringen har ökat i merparten av medlemsstaterna, dock med vissa undantag. Prognoserna för investeringen har därför inte genomgått någon större förändring i EU som helhet. Ökningen i investering i produktionsledet kommer troligen att öka från 4,4 % för 1997, till 6,4 % för 1998 och 7,0 % för 1999.

Den något nedjusterade siffran för tillväxten påverkar endast marginellt situationen på arbetsmarknaden. Sysselsättningen i EU ökade faktiskt under 1997 med 0,4 %, och denna ökning ser ut att stiga till 0,8 % för 1998 och 1,1 % för 1999. Detta skulle motsvara omkring 3,4 miljoner nya arbetstillfällen mellan 1997 och 1999.

Demografiska faktorer kan till stor del förklara varför den ökade sysselsättningen inte nödvändigtvis motsvaras av en minskning av arbetslösheten. Den genomsnittliga arbetslösheten i EU har sjunkit från en topp på nära 11 % 1996 till 10,7 % 1997, och torde 1998 komma ned på 10,2 % och 1999 på 9,8 %.

Den genomsnittliga inflationen i EU, mätt som index för den privata konsumtionen, har sjunkit från 2,6 % för 1996 till 2,1 % för 1997, och förväntas stanna på omkring 2 % för såväl 1998 som 1999. Jämfört med prognoserna från förra hösten har de reviderats nedåt med 0,3 procentenheter för 1998 och med 0,2 procentenheter för 1999.

Det genomsnittliga offentliga budgetunderskottet i EU för 1997 visade sig vara lägre än förmodat och står på 2,4 % av BNP, tack vare låga räntor och en snabbare tillväxt. Under 1993 var budgetunderskottet så högt som 6,1 % av BNP och under 1996 4,2 %. Det genomsnittliga budgetunderskottet förväntas sjunka ytterligare, till 1,9 % för 1998 respektive 1,6 % för 1999.

2. NULÄGE OCH FRAMTIDSUTSIKTER PÅ STÅLMARKNADEN

2.1 EUROPEISKA UNIONENS PRODUKTION AV RÅSTÅL

Gemenskapens produktion av råstål uppvisade hög tillväxttakt under hela 1997 med en imponerande slutspurt mot årsslutet. Produktionsnivån för december överträffade de redan höga siffrorna för december 1996 med hela 13 %. Unionens stålproduktion kommer alltså att slå ett rekord med 159,5 miljoner ton, vilket motsvarar en ökning på 8 % jämfört med 1996 års produktion och har till och med visat sig överstiga siffran på 158 miljoner ton, som angavs i den tidigare prognosen (1) på grundval av ett optimistiskt antagande.

Gemenskapens månatliga stålproduktion har uppvisat en snabb ökning av takten även den, och tillväxten under första kvartalet var återigen nära 10 %, jämfört med produktionen under motsvarande kvartal 1997.

En snabb rundfråga har givit vid handen att ökningen i stålproduktionen under april och maj endast var 2,3 % resp. 3,3 % högre än produktionsökningen för april och maj 1997, vilket betyder att den sammantagna ökningen för de fyra första månaderna jämfört med motsvarande period under 1997 är något mindre markant.

Det ser alltså ut som om stålproduktionen i EU kommer att fortsätta att utvecklas i gynnsam riktning, om än i långsammare takt, för att tillfredsställa en fortsatt stark efterfrågan inom gemenskapen och uppfylla åtagandena på exportmarknaden, och att produktionen i slutet av första kvartalet kommer att befinna sig omkring 84 miljoner ton.

Den kraftiga importökningen under första halvåret och den lätta minskning av efterfrågan som förvänts inträda under andra delen av året torde dock medföra att gemenskapens stålproduktion blir något lägre än under det andra halvåret 1997 med en totalsiffra i slutet av 1998 på 162 miljoner ton. Det är en volym som kommer mycket nära vad som angavs i den tidigare prognosen (2) och motsvarar en ökning på 1,6 % jämfört med produktionen 1997.

Den stadigt ökande stålproduktionen över en så lång period har kunnat säkerställa ett mer rationellt, i vissa fall till och med optimalt, utnyttjande av stålverken, vilket givit allt bättre företagsresultat i gemenskapen.

Kommissionen vill emellertid vädja till företagen att iaktta försiktighet när de lägger upp sina produktionsprogram och att snarare inrikta sina investerings-, forsknings- och innovationsinsatser på projekt som förbättrar produktkvaliteten, skyddar sysselsättningen och miljön och håller nere produktionskostnaderna. Detta lika mycket på grund av de inneboende riskerna i handeln med stål på gemenskapsmarknaden och världsmarknaden att göra med krisen i Sydostasien, som på grund av den förväntade minskningen i stålkonsumtionen under andra delen av 1998.

I tabell 1 "Tillgång och efterfrågan på råstål" sammanfattas aktuella volymer och de senaste tendenserna när det gäller konsumtionen, extern handel, produktion och lager i fråga om stål i EU. Den ger också indikationer om den förväntade utvecklingen för andra halvåret och helåret 1998.

2.2 UTSIKTER FÖR ANDRA HALVÅRET OCH HELÅRET 1998

Den märkbara förbättringen av de allmänna ekonomiska förutsättningarna i EU, som i första hand främjats av en mycket gynnsam internationell konjunktur och en stabil dollar, har successivt återgivit företagarna och konsumenterna i EU förtroendet, och de starka inre faktorerna verkar för närvarande väga tyngre än de minskade exportvolymerna.

Under sådana positiva förhållanden verkar det som om företagarnas återfunna optimism, baserad på ökad orderingång och allt bättre kapacitetsutnyttjande, kommer att hålla i sig. Konsumenternas förtroende kommer att stabilisera sig kring de höga nivåerna från slutet av 1997 att döma av de senaste konjunkturundersökningarna.

Vid samtal nyligen har stålproducenterna i EU betonat de goda förutsättningarna på gemenskapens stålmarknad men samtidigt framhållit att det finns ett allt större utbud från vissa tredjeländer, som kan komma att störa jämvikten och få negativa konsekvenser för prisstabiliteten, särskilt som denna stålimport sedan början av 1998 inriktar sig på vissa marknader inom EU.

Stålgrossisterna har under de senaste samtalen uttalat sig mer reserverat beträffande marknadsutvecklingen under de kommande månaderna. På vissa områden är tillgången fortfarande mindre än efterfrågan, medan det stora utbudet, särskilt från vissa tredjeländer, utövar stor press på priset.

Den märkbart ökade verksamhetsnivån inom de sektorer som använder sig av stål (varav de viktigaste analyseras mer i detalj i denna prognos), som man kunnat konstatera under hela 1997 och i början av 1998, bekräftar hur starkt det ekonomiska uppsvinget är i EU. Fordonsindustrin förbättrar hela tiden sina resultat, den mekaniska och elektriska verkstadsindustrin har länge följt en stark utvecklingstakt, och på senare tid verkar även byggsektorn ha stärkts.

Under loppet av andra halvåret 1998 har ändå en viss stagnation i sektorernas verksamhet märkts, efter den starka uppgången under 1997 och början av 1998, och det är möjligt att efterfrågan på stål kan komma att avta något. Vikande efterfrågan inom EU kan komma att medföra en stabilisering av stålimporten på 1997 års höga nivåerna, medan gemenskapens export fortsätter att minska.

Sammantaget kommer denna utveckling emellertid inte att påverka stålindustrins resultat för 1998 i fråga om mängd stål, som troligen kommer att överträffa 1997 års resultat.

Tabellerna 2 och 2a ger verksamhetsindex för de viktigaste stålförbrukande sektorerna, både för andra halvåret och helåret 1998. Dessa index grundar sig på uppgifter från nationella branschorganisationer, vars åsikter dock inte alltid stämmer överens med de trender som har skissats fram. Dessa index skall därför tolkas med försiktighet.

2.2.1 Första förädlingsledet inom stålsektorn

Under 1997 gynnades troligen de flesta branscherna i första förädlingsledet av stål mer än väntat av den successiva förbättringen av den ekonomiska situationen inom EU, även de branscher som är nära förbundna med utvecklingen inom byggsektorn.

Det verkar som om samtliga branscher under hela 1997 har fått uppleva successivt ökad efterfrågan och ofta även högre pris på gemenskapsmarknaden, samtidigt som de kunnat dra full fördel av möjligheterna till direkt export av dessa produkter på den internationella marknaden.

Under första delen av 1998 har de olika marknaderna för produkter från första förädlingsledet fortsatt att genomgå en mycket gynnsam utveckling som överträffat de mest optimistiska förväntningar. En viss avmattning kan emellertid skönjas i vissa branscher i industrin, och med tanke på den oavbrutet ökande importen och på tendensen till lageruppbyggning kan man vänta sig åtminstone en allmän stabilisering under de kommande månaderna.

Med tanke på de resultat som presterades under 1997 kommer denna väntade stabilisering för andra delen av 1998 i många branscher ändå att ge ett mycket gott rörelseresultat, som kommer att garantera ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande. För närvarande ligger detta avsevärt högre än under 1996.

A. Tillverkning av stålrör

Den markanta verksamhetsökningen inom tillverkning av stålrör under 1997 har resulterat i en global produktionsökning med 10 % vad gäller stålrör i allmänhet, med en något större ökning för sömlösa rör (+ 11,6 %) och en något mindre för svetsade rör med liten diameter (+ 8,9 %).

Efter ganska dåliga resultat för 1996 föreföll resultaten för 1997 därför ganska tillfredsställande, även om importen till gemenskapsmarknaden hade ökat med 11,2 % för sömlösa rör och 15,8 % för svetsade rör med liten diameter jämfört med 1996. Konsumtionen inom EU ökade visserligen bara med 2,1 % för stålrör i allmänhet, men det beror på att konsumtionen av svetsade rör med stor diameter, som främst går på export, rasade (- 48 %). För sömlösa rör och svetsade rör med liten diameter steg konsumtionen med 6,9 % respektive 9,5 %.

Gemenskapens export av rör, i synnerhet av svetsade rör med stor diameter, som traditionellt är ganska hög, uppvisade för 1997 volymer ökat med nära 34 % jämfört med de utmärkta resultaten för 1996.

På området sömlösa rör ser utvecklingen ut att medföra ännu en aktivitetsökning under första halvåret 1998, främst tack vare exportförsäljningar till bensin- och gassektorn. Den svaga ökningen av inre konsumtionen, främst bunden till investeringar i mekanisk industri, kompenseras troligen i stort sett av ökad import, som redan har tilltagit starkt sedan början av 1998.

Att döma av den allmänna ekonomiska situationen under andra halvåret blir efterfrågan inom gemenskapen stark. Inom exporten kan man emellertid förutse en avmattning, särskilt på marknaden för OCTG (oil-country tubular goods), och det även om oljeföretagen inte drar ned på sina program. Produktionen av sömlösa rör kan alltså stabilisera sig på 1997 års nivåer, vilket är mycket tillfredsställande, trots risken för störningar som har att göra med den asiatiska krisen. På detta område kommer emellertid importen att utgöra cirka en fjärdedel av gemenskapens marknad.

Marknaden för svetsade rör med liten diameter får uppleva en svag ökning i förbrukningen under första halvåret 1998, på grund av stärkt efterfrågan från fordonsindustrin och byggsektorn. Under andra halvåret är det emellertid inte uteslutet att den tydliga tendensen till ökad import kan få negativa konsekvenser på produktionen av svetsade rör med liten diameter, särskilt om samtidigt exportförsäljningarna skulle börja svikta.

Inom produktion av svetsade rör med stor diameter är situationen särskilt god. Utsikterna för denna undersektor är faktiskt utmärkta, även på medellång sikt, med tanke på redan inkomna order, som till stor del är exportorder. Resultaten för 1998, vad gäller produktion och export av dessa rör, kommer alltså att överträffa 1997 års resultat med stor marginal.

B. Utvecklingen inom tråddragningsindustrin

Verksamheten inom tråddragningsindustrin har utmärkts av en successiv återhämtning under 1997 efter ganska dåliga resultat för 1996, och man har sett allmänna ökningar både av efterfrågan, särskilt från tredjeländer, och produktionen. Försäljningsvolymerna för dragna produkter översteg till och med förra prognosens siffra på 8 %, tack vare exportförsäljningar som visade sig mer omfattande än väntat.

Baserat på redan inkomna order kan man anta att produktionen under första halvåret 1998 kommer att stiga ytterligare, med 3-4 %, även här tack vare den höga nivån på exporten.

Vad beträffar den andra delen av 1998 kommer efterfrågan inom gemenskapens tråddragningsindustri troligen att sjunka något, på grund av en förväntad nedgång i efterfrågan som helt kan kompenseras av den förväntade återhämtningen inom byggsektorn eller av den allmänna stegrade investeringstrenden, och man torde därför komma att se en sänkning i aktiviteten på tråddragningsområdet i gemenskapen.

Avmattningen i aktiviteten för denna bransch som förutses för 1998 kommer troligen inte att påverka totalresultatet för året, som ser ut att uppvisa en stabilisering eller till och med en liten ökning av konsumtionen av tråddragningsprodukter jämfört med 1997, med tanke på den successiva återhämtningen av efterfrågan från byggsektorn och på de fortsatt höga nivåerna inom fordonsindustrin, som fortfarande är på uppåtgående. Men även om aktivitetstakten bara skulle hålla sig kvar på 1997 års nivå skulle det vara mycket tillfredsställande.

Industrin för annan dragning, som hade ganska dåliga resultat för 1996, har fått känna på en allt starkare aktivitetsökning under 1997, efter en mycket påtaglig ökning i efterfrågan på dragna produkter från gemenskapens fordonstillverkare.

Under 1997 har man alltså kraftigt kunnat öka aktiviteten i sektorn, med försäljningsvolymer som överträffat alla förväntningar med minst 10 %, och har kommit tillbaka till de mycket höga nivåerna från år 1995.

Första halvåret 1998 kommer troligen att uppvisa en ökning av konsumtionen av dragna produkter, som beräknas överstiga konsumtionen under motsvarande halvår 1997 med 6 %, med efterfrågan från fordonsindustrin fortfarande stark.

Under andra halvåret 1998 kan man emellertid få se något vikande efterfrågan. Det ser därför ut som om försäljningsvolymerna av dragna produkter för helåret skulle ligga cirka 3 % över 1997 års redan utmärkta siffror.

C. Kallvalsnings- och kallpressningsindustrin

För kallvalsningsindustrin var 1997 det bästa året på flera decennier. Aktiviteten i denna industri har faktiskt utvecklat sig utöver alla förväntningar och man har kunnat konstatera att tillväxten för sektorn vida överstigit den ökning på 5 % som angavs i den förra prognosen, och hamnade omkring 15 % högre än motsvarande siffra för 1996.

Utvecklingen har varit som mest dramatisk i Tyskland, Italien och Frankrike, men även i Förenade kungariket och Spanien har trenden varit mycket positiv.

Under de första månaderna i år har efterfrågan på kallvalsat stål stärkts ytterligare, till den grad att hela årsproduktionen redan är täckt till 80 % av inkomna order under första kvartalet 1998.

De växande behoven från fordonsindustrin och den elektriska och mekaniska verkstadsindustrin liksom den starka efterfrågan på exportmarknaden har skapat ny optimism inom utvalsningsbranschen, trots konkurrensen från slittade band, särskilt band som importeras till gemenskapsmarknaden.

Lagervolymerna för kallvalsade stålband är ganska låga, hos såväl tillverkarna som användarna i gemenskapen. Däremot förutses en påtaglig ökning av råmaterialreserverna inom kallvalsningsindustrin, inför behovet att möta den starkt stigande efterfrågan.

Situationen under andra halvåret bedöms vara mycket lovande för kallvalsningsbranschen, och försäljningssiffrorna för 1998 som helhet ser ut att kunna stiga med ca 10 % jämfört med de redan utmärkta siffrorna för 1997.

Branschen för stora kallpressade produkter har gynnats av den förbättrade ekonomin under 1997, trots den fortfarande låga aktiviteten i byggsektorn, som är den ojämförligt största avnämaren för dessa produkter. Året innan steg konsumtionen av breda profiler och i synnerhet sandwichplåt faktiskt avsevärt och kan överstiga 5 % globalt, enligt bedömningar gjorda i slutet på 1997.

Under loppet av första halvåret 1998 kan man fortfarande räkna med en kommande ökning av konsumtionen av dessa produkter i storleksordningen 2-3 %, jämfört med första halvåret 1997. Antalet nya order med en leveranstid på över tre månader har emellertid minskat, särskilt för sandwichplåt, vilket tyder på en sänkt försäljningsvolym under andra delen av året. För 1998 som helhet kan man därför vänta sig en stabilisering i konsumtionen av breda profiler eller som bäst en liten stegring, främst på grund av den mer intensiva efterfrågan på profilplåt för industribyggnader, trots den tilltagande konkurrensen från samma produkter i aluminium som använts alltmer för asbestsanering. Med tanke på de utmärkta resultaten för 1997 måste man anse det som tillfredsställande, minst sagt, om aktiviteten i denna bransch kan bibehållas på samma nivå under 1998. I vilket fall kan den förväntade återhämtningen inom byggsektorn i EU ytterligare stimulera efterfrågan på breda profiler i framtiden.

Även inom branschen för formpressning av långa produkter var utvecklingen under 1997 bättre än förväntat. Försäljningsvolymerna i denna industri förbättrades avsevärt under 1997 och har i stort sett hämtat sig från raset på 10 % som inträffade under 1996.

Under första delen av 1998 har efterfrågan fortsatt att öka, men under slutet av första kvartalet har en stabilisering inträffat. Formpressningsbranschen, som är nära förbundet med vad som händer i byggsektorn, både vad gäller renoveringsarbeten och nybyggnation, försöker att hitta andra avsättningsmöjligheter i andra, mer dynamiska sektorer för att skapa sig mer hållbara tillväxtutsikter.

Inom kallpressningsbranschen är man emellertid ganska optimistisk om de förväntade utvecklingarna för den andra delen av 1998. Man ser det faktum att efterfrågan stabiliserade sig på mycket höga nivåer under andra halvåret 1997 som något mycket positivt, med tanke på att importen av långa profiler är försumbar.

Att uppnå samma resultat under 1998 som 1997 vad gäller volymer och priser bedöms inom industrin som helt acceptabelt, i synnerhet som det förutspås en successiv förbättring i byggsektorn, som är den sektor som konsumerar de största volymerna av långa profiler.

2.2.2 Konjunkturen inom byggsektorn under 1998

Visserligen har den ekonomiska uppgången sedan 1997 gjort sig alltmer kännbar i samtliga länder i EU med inflationen under kontroll, låga räntor och bättre arbetsutsikter, men de samlade verkningarna av dessa faktorer verkar ännu inte ha omsatts på märkbart sätt i någon större allmän aktivitet inom byggsektorn i EU.

Produktionsvolymerna under 1997 för byggsektorn som helhet på gemenskapsnivå har faktiskt knappast stigit över 1996 års nivåer, även om tillväxten i sektorn har kunnat uppvisa ganska mycket högre siffror i vissa medlemsstater i EU.

Det finns naturligtvis en viss eftersläpning innan en konjunkturuppgång blir märkbar, men verkningarna av den europeiska ekonomins återhämtning har sedan slutet av 1997 och början av 1998 blivit alltmer synliga i byggnadsverksamheten i merparten av medlemsstaterna, men med stora variationer länderna emellan. Sålunda är utsikterna för byggsektorn under 1998 relativt lovande i Förenade kungariket, Spanien, Italien, Nederländerna, Portugal, Sverige och i synnerhet Belgien. Sektorn i Frankrike knappar också så småningom in på de andra ländernas försprång från de närmast föregående åren, men den mycket svaga aktiviteten i byggsektorn i Tyskland visar inga tecken på att ta sig, trots vissa offentliga investeringar, i synnerhet i järnvägarna.

Aktiviteten i denna sektor kommer emellertid att bli allt intensivare i framtiden, när de olika länderna avslutar sina finanssaneringsprogram. Det är dessa program som lagt hämsko på återhämtningen av sektorn, genom sin begränsning av offentliga investeringar.

I sektorn för bostadsbyggande ser situationen ganska god ut för Förenade kungariket, på grund av investeringar i villabyggande. I Spanien och Italien är utvecklingen positiv tack vare renoveringsarbeten, och det finns tecken på en uppgång i lägenhetsbyggandet.

I Tyskland däremot har det skett en tillbakagång i byggnation av nya lägenheter i östra delen av landet, och ökat skattetryck bland annat som följd av höjd arvsskatt, gör den förväntade återhämtningen under 1998 mindre trolig.

Vad beträffar annan byggnation kommer förväntade investeringar att under 1998 underhålla den positiva trenden i Förenade kungariket och Spanien. I Italien däremot ser aktivitetsnivån ut att vända nedåt igen, efter en uppgång på 10 % som kunde konstateras under 1997 på grund av skattelättnader, medan man i Frankrike förväntas se en ökning i beviljade bygglov, men byggnationsvolymen ser ändå ut att sjunka ännu något. För övrigt är denna verksamhet fortfarande på nedgång i Tyskland, på grund av att investeringarna minskat dramatiskt i före detta Östtyskland och att det är många lokaler som står tomma.

Vad beträffar anläggningsarbeten har trenden vänt i Italien, efter fem dåliga år efter varandra. Den främsta orsaken är offentliga investeringar i södra delen av landet. I Spanien kan man konstatera en liknande situation som i Italien, efter två års tillbakagång inom verksamheten.

I Frankrike stabiliserar sig situationen successivt på detta område, medan den är på svagt tillbakagående i Tyskland. I Förenade kungariket kan situationen försämras om inget beslut snart kommer i fråga om järnvägslänken till tunneln under kanalen.

2.2.3 Bilmarknaden

I ett antal år har det varit ökad efterfrågan på bilar i EU. Man har sett ganska betydande ökningar av registrering av nya bilar - kumulativt räknat en ökning på ca 20 % mellan 1994 och 1997 jämfört med 1993 års siffror.

Bakom utvecklingen ligger den förbättrade ekonomin, större tillförsikt hos konsumenterna, mindre förhalande av bilinköp, fler stimulansåtgärder, liksom andra interna faktorer, och tack vare detta har bilmarknaden visat utmärkta resultat vad gäller nyregistreringar, i synnerhet under 1996 (+ 6,4 %) och 1997 (+ 4,8 %), men här finns stora skillnader mellan medlemsländerna, på grund av införande eller bortskaffande av stödåtgärder.

Efter dessa utmärkta resultat ser man redan början av 1998 en fortsättning av den uppåtgående kurvan för gemenskapens bilmarknad. Här är tendensen emellertid mycket mer markant än tidigare, och nyregistreringarna har upplevt en uppgång på i medeltal 12,3 % under loppet av första kvartalet, med spektakulära framgångar i Tyskland, Italien, Frankrike, Förenade kungariket och särskilt Spanien. I april och maj har registreringen av bilar avtagit något, så ett man på gemenskapsnivå för de första fem månaderna av 1998 kan notera en ökning av antalet registrerade bilar med 8 %.

Bakom detta goda resultat ligger de kombinerade verkningarna av ovan nämnda inre faktorer, liksom det faktum att det kommit ut många nya modeller på marknaden. Det är emellertid troligt att fordonsmarknaden i EU kommer att känna på en märkbar avmattning under de kommande månaderna, varför nivån nyregistreringar för hela året förmodligen kommer att ligga 2 % över 1997 års nivå.

Tack vare den stora efterfrågan på bilar inom gemenskapen och de utmärkta exportmöjligheterna har bilindustrin kunnat öka sin produktionstakt, men det är ändå långa leveranstider på vissa nya modeller.

Man kan därför anta att aktiviteten kommer att vara intensiv under hela 1998 inom denna viktiga avnämarsektor för stålprodukter.

2.3 UTSIKTER FÖR IMPORT OCH EXPORT AV STÅLPRODUKTER

2.3.1 Statistik över EU:s externa stålhandel

Trots att en viss bättring har skett i de olika ländernas punktlighet med att komma in med statistik över utrikeshandeln med stål med andra EU-länder och tredjeländer, finns här fortfarande utrymme för förbättringar.

Vid tiden för utarbetande av denna rapport har vi uppgifter som omfattar hela EU endast för året 1997 och större delen av första kvartalet av 1998. Vi har därför varit nödgade att använda oss av uppskattningar för en stor del av de felande uppgifterna för de första sex månaderna av 1998, vilket kan inverka på prognosens kvalitet, med tanke på den höga osäkerhetsgraden som tillkommer främst på grund av risken för ändrade handelsmönster orsakade av krisen i Asien.

Statistiken från 1997 visar att stålimporten till EU har tilltagit globalt med 17 %, med ännu högre siffror för importen av låga produkter (+ 21 %) och halvfabrikat (+ 19 %).

Vad beträffar ursprungsländerna för denna export, har ökningen varit som störst från de central- och östeuropeiska länderna och staterna i före detta Sovjetunionen och före detta Jugoslavien. Exporten uppgick 1997 kumulativt till 9,6 ton, dvs. ca 67 % av unionens sammanlagda stålimport, vilket kan jämföras med 7,3 miljoner för 1996, dvs. 60 % av importvolymen.

Gemenskapens export av stål uppvisade däremot en tillbakagång på 15 % under 1997 jämfört med de utmärkta nivåerna för 1996. Som bakgrund måste här ses den starka tillväxten i efterfrågan inom gemenskapen under året, och detta trots det attraktiva priser på världsmarknaden.

Vid en mer detaljerad analys av 1997 års uppgifter framkommer att gemenskapens stålexport till de central- och östeuropeiska länderna och till staterna i OSS och före detta Jugoslavien har stigit kumulativt med 26 %, medan exporten till Asien har krympt med drygt 31 %. Medan tillväxten i den stålvolym som gemenskapen exporterar till den förstnämnda geografiska regionen endast motsvarar cirka 400 000 ton, utgör den förlorade exportvolymen till den sistnämnda regionen över 2 miljoner ton.

Det kan alltså noteras att krisen i länderna i Sydostasien under 1997 endast tog sig uttryck i en viss nedgång i exporten av stål från gemenskapen till denna geografiska region, eftersom importen av stål från de asiatiska länderna samtidigt sjönk med 21 %.

Konsekvenserna för gemenskapsmarknaden från ändrade handelsmönster för stål på global nivå har alltså varit ganska begränsade under 1997.

De trender som här har skisserats på grundval av de statistiska data som står till vårt förfogande för de första tre månaderna av 1998, visar en ökning med 62 % av importen av stålprodukter till gemenskapsmarknaden i jämförelse med samma period 1997, och en fortsatt minskning av exporterna från gemenskapen.

Den gynnsamma utvecklingen och den stegvisa ökningen av prisnivån inom gemenskapen har dragit till sig överskottet från vissa tredjeländer, vilket lett till en ogynnsam ökning av importerna, medan behovet av att möta den fortsatta efterfrågan inom gemenskapen och att anpassa sig till vissa ändrade handelsmönster kommer att få negativa konsekvenser för exporten från gemenskapen.

Det verkar dessutom som om det sedan början av 1998 förekommit en koncentration, särskilt på den italienska marknaden, av avsevärda kvantiteter stål från olika tredjeländer. Detta kan skapa en instabil situation, och trenden kan sprida sig till andra marknader inom gemenskapen.

Under andra halvåret 1998 kan man i princip vänta sig en avmattning i ökningen av stålimporten till gemenskapsmarknaden, på grund av att den inhemska efterfrågan avtar i intensitet och att priset stabiliserar sig eller till och med sjunker något. För 1998 som helhet kommer stålimporten till EU dock att öka betydligt i jämförelse med 1997.

Stålexporten från gemenskapen kommer däremot att minska under andra halvåret 1998, på grund av att man måste möta efterfrågan inom gemenskapen och att konkurrensen på världsmarknaden blir allt starkare. För 1998 som helhet kommer man därför troligen att se en nettonedgång, men med fortfarande mycket tillfredsställande nivåer.

Med tanke på den förväntade utvecklingen på den internationella stålmarknaden, på de minskade möjligheterna både inom och utom EU och inte minst på idrifttagning av nya anläggningar i regioner som tidigare lidit av underskott på stål, vill kommissionen upprepa sin maning till försiktighet till alla berörda parter, särskilt på det närings- och handelsstrategiska området, för att garantera att gemenskapsmarknaden kommer att blomstra även i fortsättningen, och vill erinra om att denna utmärkta ställning har uppnåtts genom avsevärda uppoffringar på det ekonomiska området och sysselsättningsområdet.

Kommissionen kommer å sin sida att vid behov använda de handelspolitiska styrmedel som finns att tillgå för att undvika att den relativt stabila situationen på gemenskapens stålmarknad hotas av handelsmetoder som kan tillämpas i samband med stålexporter till EU, om dessa visar sig vara oförenliga med internationella handelsregler.

2.3.2 Den ekonomiska utvecklingen i världen 1998

Efter att ha nått kulmen av cykeln runt årsskiftet 1997/98 ser den världsekonomiska situationen ut att successivt mattas av, under inflytande av den asiatiska krisen och av den hämmade tillväxten i Förenta staterna, men delvis kompenserad av det allmänna uppsvinget i Europa.

Europa utgör alltså det främsta elementet i den globala tillväxten, även om det internationella klimatet inte är lika gynnsamt som under 1996/97. Förenta staterna, som har fått allvarligare påkänningar av de direkta och indirekta verkningarna av den asiatiska krisen, får däremot uppleva en förstärkning av den nedåtgående trenden i sin ekonomiska cykel, även om konsekvenserna av krisen kan bidra till att inflationen bromsas något. I Asien, där man måste göra en del omställningar i olika länder som drabbats av konjunkturnedgången, förutses en märkbar nedgång i den ekonomiska aktiviteten, trots det stabiliserande element som utgörs av den kinesiska ekonomin och trots inverkan av en viss, om än svag, tillväxt i Japan.

På världsmarknaden för stål kan vi komma att se en svag tillbakagång jämfört med motsvarande nivåer för 1997. De största utvecklingarna förväntas på nivån för handel mellan de geografisk zonerna, som följd av ändrade handelsmönster på grund av den asiatiska krisen, och genom att nya anläggningar har tagits i drift i regioner med ett tidigare stålundeskott.

2.3.2.1 Förenta staterna

Den amerikanska tillväxten ser ut att gradvis avmattas under 1998, med en tillväxttakt på 2,5 % jämfört med 3,8 % för 1997.

Investeringar, biltillverkning och byggnation i allmänhet kommer emellertid fortfarande att vara starka faktorer i den förväntade tillväxten under året.

Stålkonsumtionen kommer att fortsätta att tillta, men en förväntad ökad produktion, främst som resultat av att nya anläggningar tas i drift, kan medföra minskat behov av import av stålprodukter.

Det är för övrigt inte uteslutet att den starka dollarn, som utövar avsevärd dragningskraft på överproduktionen i behov av nya avsättningsmöjligheter efter händelserna i Asien, kan komma att bidra till att det amerikanska handelsunderskottet med vissa länder, ökar, vilket kan skada gemenskapens export till den marknaden.

2.3.2.2 Den ekonomiska situationen i Japan

Den japanska ekonomin tros återigen komma att uppvisa en ganska svag tillväxt, mellan 0,5 % och 1 %, vilket troligen kommer att öka landets handelsöverskott.

De ekonomiska utsikterna i landet genomgår en tydlig förtroendekris, med undantag för de industrier som i stor utsträckning ägnar sig åt export. En återhämtning på investeringsområdet och av den inhemska konsumtionen låter nämligen fortfarande vänta på sig.

Vad beträffar stålindustrin har produktionen visserligen minskat, men den svaga inhemska efterfrågan liksom de minskade möjligheterna till export i den asiatiska zonen, kan komma att betyda att vi kommer att se mer japanskt stål på gemenskapsmarknaden.

2.3.2.3 Den ekonomiska utvecklingen i Kina och Sydostasien

Tillväxttakten i Sydostasien kommer att vara klart svagare under 1998, med mer eller mindre markanta fluktuationer mellan länderna. Smärtsamma men nödvändiga omställningar pågår för att klara krisen.

På stålområdet beräknas konsumtionen att gå ned ansenligt, och produktionen att stiga något. På handelsplanet kommer detta att återspeglas i en märkbar minskning av importerna.

Ekonomin i Kina fortsätter att uppleva en högkonjunktur under påverkan av de statliga åtgärderna för ekonomisk kontroll och omstrukturering, men yuanens stabilitet fortsätter att utgöra ett osäkerhetsmoment. Tillväxttakten på ca 9 % under 1997 förväntas avmattas något under 1998 och hamna på 8 %, stött av investeringar i byggnation och utrustning.

Stålkonsumtionen i Kina bedöms stiga ytterligare i år, parallellt med produktionen, och landets brist på stål kommer därför att inte uppvisa några större förändringar.

2.3.2.4 Ekonomierna i Latinamerika

Samtliga ekonomier i Latinamerika fortsätter att följa en gynnsam utveckling, även om ett antal länder kommer att känna av viss minskning i exportverksamheten på grund av den asiatiska krisen. Den genomsnittliga tillväxttakten för länderna i denna region kommer ändå att ligga i storleksordningen 3-4 %.

Stålkonsumtionen i dessa länder beräknas öka med 3 % under 1998 och uppnå en nivå på omkring 28 miljoner ton.

Händelserna i Asien kommer antagligen att bidra till att stålexporterna från länderna i Latinamerika minskar medan importen ökar påtagligt, med följd att handelsöverskottet för dessa länder minskas till cirka 8 miljoner ton, dvs. 5 % mindre än för 1997.

2.3.2.5 Situationen och utsikterna i de central- och östeuropeiska länderna och OSS

Det ekonomiska klimatet blir allt bättre i länderna i Centraleuropa, där återhämtningen, som började 1994, kommer till synes i kontinuerliga höjningar av dessa länders BNP sedan 1996.

På stålområdet har krympande lokala marknader gjort det nödvändigt att söka nya avsättningsmöjligheter för stålproduktionen, som avsevärt överstiger det inhemska behovet.

För andra halvåret 1998 kommer den förväntade stegringen i konsumtion inte att räcka till för att absorbera den ökade produktionen, och förlusten av ett antal utomeuropeiska avsättningsmöjligheter kan mycket väl medföra att en stor del av överproduktionen av stål från de central- och östeuropeiska länderna kommer att hitta vägen tillbaka till Europa.

De ekonomiska förhållanden i Ryssland förbättrar sig långsamt sedan man inledde reformarbetet, och tillväxten ser ut att förstärkas under 1998, men utan att tillväxttakten passerar 1 %.

Vad beträffar stålsektorn bedöms stålproduktionen i Ryssland att öka under 1998, efter raset 1997, och konsumtionen att öka med cirka 2 %.

Beträffande handeln i stål verkar den ryska exporten att komma att krympa något under 1998, eftersom det kan bli svårt att hitta annan avsättning för den stora mängden halvfabrikat som exporterades främst till de asiatiska länder under 1997.

Den ekonomiska situationen i Ukraina visar ännu inga tecken på att förbättras, och BNP sjönk med 3 % under 1997.

Med tanke på den mycket låga inhemska efterfrågan på stål och de mindre gynnsamma exportmöjligheterna kan man vänta sig en minskning av stålproduktionen under 1998.

2.4 PRISUTVECKLINGEN

Efter de successiva uppgångarna som konstaterats sedan de sista månaderna under 1996 har priset på platta produkter undergått en viss spänning i de flesta av länderna i EU. Trots den starka inhemska efterfrågan märker man alltmer en viss tvekan i prisutvecklingen för dessa produkter för andra halvåret 1998. Även om man just nu inte märker någon större utveckling av importerna från Asien, med undantag för den redan nämnda koncentrationen på italienska marknaden, finns det ändå tecken på att gemenskapens industri får allt sämre möjligheter till export, jämfört med tidigare. En betydande ökning av billig import skulle få negativa återverkningar på marknaden för platta produkter, men hittills har priserna för leverans under andra kvartalet hållits på samma nivå som för första kvartalet eller till och med ökat något. Om större mängder stål skulle börja erbjudas till lågt pris, som direkt och/eller indirekt följd av händelserna i Asien, riskerar man ett prisras på platta produkter under de kommande månaderna.

Med uppgången i investeringar har konsumtionen av långa produkter börjat hämta sig. Den gynnsamma situationen inom gemenskapen kompenserar emellertid inte förlusterna som orsakats av minskade exportmöjligheter. Precis som för platta produkter märks en viss prispress, särskilt som skrotpriserna redan är på nedgående. Det finns många faktorer som motverkar en hållbar stabilisering av priserna på detta område, bland dem vikande export och trenden mot ökad import och uppbyggande av stora lager. Man har redan sett prissänkningar för armeringsstänger och valstråd för armeringsnät, medan priset på övriga produkter har förblivet oförändrat.

2.5 TRENDEN PER PRODUKT

Platta produkter

- varmvalsade produkter i rullform

Efterfrågan från de främsta avnämarsektorerna är tillfredsställande, lagren är på normal nivå och leveranserna stabilisera sig uppåt. En lätt minskning av ordermängden jämfört med årsskiftet 1997/98 kan märkas, som följd av den starkt ökade importen från tredjeländer. Denna situation, som antagligen uppstått genom att handelsmönstren vänder mot de europeiska marknaderna, riskerar emellertid att skada stabiliteten hos de inhemska priserna, om tendensen förstärks under de kommande månaderna.

- kallvalsad plåt

Aktiviteten i de stora avnämarsektorerna såsom bilindustrin och särskilt rörtillverkningsindustrin är mycket livlig, och efterfrågan på stål är på en mycket hög nivå. Man kan märka en tendens till ökad lageruppbyggnad, men det är ingenting som ger anledning till oro för tillfället. En märkbart ökad import, i synnerhet på den italienska och spanska marknaden, och närvaron av större volymer på gemenskapsmarknaden som helhet kan emellertid få negativa verkningar på priset under andra halvåret 1998.

- belagd plåt

Galvaniserad plåt har i flera månader befunnit sig i en enastående god situation, på grund av att efterfrågan är hög från bilindustrin, men också i ökande grad från byggsektorn. Trots att nya anläggningar nyligen tagits i drift och trots mycket högt kapacitetsutnyttjande är tillgången på dessa produkter inte tillräcklig för att möta efterfrågan på marknaden.

Elektroförzinkad plåt befinner sig i en liknande situation som galvaniserad plåt, men den minskade exporten till Sydostasien och den förväntade importökningen riskerar att få negativ verkan på priserna för dessa produkter under loppet av andra delen av 1998.

- kvartoplåt

Dessa produkter befinner sig just nu i ett mycket gynnsamt läge, både på den europeiska marknaden och världsmarknaden. Den stora efterfrågan särskilt från sektorn för svetsade rör med stor diameter och den stabila dollarn berättigar en viss optimism om den framtida utvecklingen på detta område, åtminstone fram till årsslutet. Det goda läget kan emellertid hotas av ökningen av importen från tredjeländer.

Långa produkter

- tunga profiler och balkar

På grund av tjänliga väderleksförhållanden under vintern höll sig efterfrågan på dessa produkter på en mycket hög nivå ända fram till de första månaderna av detta år. Det finns emellertid en tendens till lageruppbyggnad hos mellanhänderna, och denna tendens, tillsammans med den kontinuerligt ökande importen kan få återverkningar på priset på balkar under andra delen av året.

- valstråd

På världsnivå pågår just nu vissa ändringar av handelsmönstren, särskilt vad gäller produkter från de central- och östeuropeiska länderna och Turkiet, för stål av låg kvalitet såsom tråd för armeringsnät. Denna utveckling i handelsmönstren påverkar alltså gemenskapsindustrin på ett indirekt sått, och man ser för närvarande en situation på den europeiska marknaden där det råder överskott, vilket redan har fått vissa negativa verkningar på priserna. För stål av högre kvalitet är situationen mycket bättre; det råder konstant efterfrågan från bilindustrin och verkstadsindustrin, även för export.

- armeringsstänger

Den mycket goda jämvikten som man nyligen kunnat observera på den europeiska marknaden mellan tillgång och efterfrågan på armeringsstänger, störs för tillfället av en kombination av vikande efterfrågan, ökad import och begränsade möjligheter till försäljningar på export. Därför är priset på armeringsstänger återigen på väg ned, även om man samtidigt ser en liknande tendens för skrotpriserna.

- stångstål för handelsjärn

Tack vare sänkt tillgång i början av året befinner sig dessa produkter i ett stabilt jämviktsläge, både vad gäller lagernivåerna och priserna. I allmänhet är utvecklingen på investeringsområdet i EU en gynnsam faktor för den förväntade förbättringen av efterfrågan och av priserna på stångstål för handelsjärn under andra delen av året.

2.6. UTVÄRDERING AV MARKNADEN FÖR RÅSTÅL FÖR ANDRA HALVÅRET OCH FÖR HELÅRET 1998

Exportaktiviteten, som trots händelserna i Asien var mycket stark under 1997, har utgjort ett mycket starkt bidrag till den europeiska ekonomins uppgång, och ser ut att även i fortsättningen kunna dra fördel av den gynnsamma utvecklingen av vissa inre faktorer.

Styrkan av det ekonomiska uppsvinget i EU, som har givit nytt liv till aktiviteten i de främsta avnämarsektorerna för stål, har fortsatt att stimulera konsumtionen i gemenskapen på ett mycket signifikativt sätt.

Den gradvisa förbättringen av förutsättningarna för gemenskapens stålmarknad sedan slutet av 1996 har emellertid också gynnat en mycket stark tillväxt av importen, i synnerhet sedan början av 1998, vilket delvis bidragit till att lager har lagts upp, bland annat av vissa förbrukare.

En viss förväntad stabilisering av aktiviteten i sektorerna under andra halvåret 1998 kommer förmodligen att resultera i svag tillbakagång i stålkonsumtionen jämfört med de utmärkta nivåerna under andra delen av 1997, och man kan därför komma att se en liten dämpning jämfört med den första delen av 1998.

De här skissade trenderna leder till antagandet att den verkliga stålkonsumtionen för andra halvåret 1998 (som framkommer i tabell 1) kan komma att uppgå till 73 miljoner ton, eller 2 % mindre än för motsvarande period 1997, medan den synliga konsumtionen kan uppvisa en sänkning i storleksordningen 0,6 % till 75 miljoner ton. Om man dessutom tar i beräkning en ytterligare stark ökning av importen och en minskning av stålexporterna på cirka 11,8 %, skulle jämviktsproduktionen av stål kunna hamna på omkring 78 miljoner ton, vilket motsvarar en sänkning på 2,5 % jämfört med motsvarande siffra för andra halvåret 1997.

Om man sammanför den konstaterade utvecklingen under den förra hälften och den prognostiserade för den senare hälften, får man en verklig stålkonsumtion för helåret 1998 på 155 miljoner ton och en synlig konsumtion på 158 miljoner ton, vilket motsvarar en ökning på 3,5 % respektive 4,8 % jämfört med 1997. Importen till gemenskapen bedöms komma att stiga ytterligare med 25,9 % och exporten minska med 12,1 %. Enligt dessa beräkningar skulle stålproduktionen i EU uppgå till 162 miljoner ton, eller upp med 1,6 % jämfört med 1997.

3. RÅMATERIAL

3.1 SKROTMARKNADEN

Efterfrågan på skrotmarknaden är fortfarande stark i Europa och i synnerhet i Förenta staterna, på grund av ökad ståltillverkning på elektrisk väg.

Vissa ovanliga handelsmönster har allt oftare uppträtt på den internationella skrotmarknaden, och har ibland antagit stora proportioner på vissa marknader, och orsakat ett tillfälligt överutbud, även på marknader där efterfrågan var mycket stark. Denna situation, som är en direkt eller indirekt följd av vikande efterfrågan på skrot i de asiatiska länderna, har medfört en sänkning av skrotpriset i så gott som alla geografiska zoner i världen.

Under de kommande månaderna ser det inte ut som om den internationella skrotmarknaden kommer att undergå några större förändringar, eftersom tillgången på denna råvara snabbt anpassar sig efter förändringar i efterfrågan. Det bedöms därför inte som troligt att man kan få se en återhämtning av skrotpriset inom den närmaste framtiden.

3.2 JÄRNMALM

Den avsevärda produktionshöjningen av stål världen över och den mer markanta trenden mot användning av förreducerat järn ligger bakom rekordsiffrorna för järnmalmsproduktionen under 1997. Handelsvolymerna för denna råvara har därför stigit märkbart sedan 1996, och behovet av att anpassa tillgången till efterfrågan har därför ibland kunnat orsaka leveransförseningar, särskilt på grund av transportsvårigheter.

Under första halvåret 1998 har efterfrågan på järnmalm varit stark och priset stigit något, även om man kan förvänta sig en svag prissänkning över helåret, på grund av en förväntad nedgång i konsumtionen i vissa länder i Asien.

Med tanke på det tilltagande behovet av att förse marknaden försöker producenterna emellertid anpassa tillgången genom att utveckla kvaliteten och kapaciteten för pellettillverkning, parallellt med en förbättring av transporten av malmprodukter.

3.3 FERROLEGERINGAR

Den starka efterfrågan på ferrolegeringar som noterades i EU under andra halvåret 1997 har stabiliserat sig under första halvåret 1998. Om efterfrågan ökar mer än tillgången, kan det emellertid ge upphov till en viss prispress, vilket redan har konstaterats för ferrokisel och ferrokiselmangan.

För den andra halvåret 1998 kan man från tendensen på marknaden för ferrolegeringar anta att det kommer att råda relativ jämvikt mellan tillgången och efterfrågan, och priserna bedöms därför inte genomgå några större fluktueringar.

3.4 TENN, ZINK OCH NICKEL

Under 1997 uppvisade produktionen av tenn en blygsam ökning från 1996, medan den synliga konsumtionen av denna metall har varit praktiskt taget oförändrad under samma period.

Enligt prognoserna kommer efterfrågan att förbli stark under året, trots den asiatiska krisen och tack vare högkonjunkturen i Europa och Nordamerika.

Sedan januari har priset på denna stålråvara fått uppleva en höjning i storleksordningen 12 %, och tenn skulle därför höra till de få metaller för vilka priset utvecklas uppåt.

För 1998 ser det ut som om världskonsumtionen av zink, i likhet med 1997, kommer att uppvisa en mycket liten ökning på 0,6 %, och därför hamna på omkring 7,8 miljoner ton, medan dess utveckling på gemenskapsmarknaden blir något mer gynnsam.

Världsproduktionen av zink kan mycket väl genomgå en ökning på 3,3 % under 1998. Efter rekordsiffrorna för 1997 ser det nu emellertid ut som om världsöverskottet i västvärlden skulle minska, på grund av avsevärt sänkt export från länderna i öster och i synnerhet Kina.

Priset på zink har karaktäriserats av en viss rörlighet efter en höjdpunkt i augusti 1997, och torde inte undergå några större variationer under andra delen av 1998, men en viss prissänkning är inte utesluten på grund av ett prognostiserat ökat utbud på marknaden på grund av trenden till minskade lager.

Färska reviderade data från internationella nickelstudiegruppen för 1997 visar på en ökning på 5,7 % av produktionen av nickel och 7,2 % av konsumtionen. Konsumtionsökningen beror främst på den mycket starkt ökade framställningen av rostfritt stål.

Den minskade konsumtionen i Asien torde kompenseras av en stegrad konsumtion i Förenta staterna och Europa och man kan därför vänta sig att tillgången och efterfrågan kommer att vara i jämvikt i slutet av 1998. Nickelpriset bedöms fortsätta en svagt nedgående trend till årsslutet, även om en minskning av exporten från Ryssland är att vänta.

4. SYSSELSÄTTNING

Tack vare de goda ekonomiska förutsättningarna upplever stålsektorn en gynnsam period, vilket även tar sig uttryck i sysselsättningsnivån, genom att det förekommer färre nedskärningar i arbetskraften än tidigare.

Nettoförlusten i arbetstillfällen under 1998 är enligt färska prognoser i storleksordningen 8 000. Denna siffra återspeglar en relativ stabilitet som redan kom till synes under 1997, och visar i hur hög grad situationen på marknaden har förbättrats jämfört med krisåren, då nedskärningarna av arbetsstyrkan under perioden 1992-1996 varje år närmade sig 26 000 arbetstillfällen i unionen som helhet.

Nedskärningarna kan emellertid fortfarande bli omfattande, i Tyskland på grund av konsolideringar och rationaliseringar, i Spanien, som i år genomför sin första omstruktureringsplan, och i Förenade kungariket av olika orsaker.

Konsolideringar av företag och användning av ny teknologi kan i framtiden medföra justering av arbetsstyrkan inom stålindustrin, och nya stödåtgärder skulle då behövas.

Justeringar av arbetsstyrkan har förut skett med hjälp av förtida uttag, vilket har gjort det möjligt för företaget att kraftigt och snabbt minska personalen, men tillämpningen av sådana åtgärder visar en tendens att avta.

Under årens lopp har förtida uttag, vilket är ett relativt skonsamt sätt att ta ut arbetstagare ur arbetsmarknaden, visat sig bli mycket betungande. Dessutom är åldersstrukturen på företagen nu sådan att det inte längre är möjligt att snabbt minska arbetsstyrkan genom att bara ta ut de äldsta arbetstagarna. Därför tillgriper man i de olika medlemsstaterna oftare alternativa åtgärder.

Sålunda kan vissa regeringar efter franskt mönster använda sig av nya lösningar såsom halvpension, och därigenom minska den totala arbetstiden. På så sätt kan man behålla det kunnande och den expertis som de äldre medarbetarna sitter inne med utan att behöva friställa yngre personal, som kanske inte skulle ha lätt att hitta nytt arbete i en period av hög arbetslöshet.

För de arbetstagare inom sektorn som ändå berörs av omstruktureringar och nedläggningar kommer kommissionen att fortsätta att tillämpa sin socialpolitik. Förutom utbildningsstöd och stöd till eget företagande, som kan samfinansieras av Europeiska socialfonden, kommer samtliga åtgärder som inrättats i enlighet med de bilaterala avtalen om stöd för återanpassning enligt artikel 56.2 b att fortsätta att gälla fram till dess att EKSG-fördraget löper ut år 2002.

För 1998 uppgår anslagen inom EKSG:s budget för traditionella stöd för återanpassning inom kol- och stålindustrin till 70 miljoner ecu.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(1) EGT C 31, 29.1.1998.