RÅDETS BESLUT av den 30 mars 1998 om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i anslutningspartnerskapet med Republiken Polen (98/260/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap (1), särskilt artikel 2 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Europeiska rådet uttalade vid sitt möte i Luxemburg att anslutningspartnerskap är ett nytt instrument som utgör kärnan i den förstärkta strategin inför anslutningen.

Enligt förordning (EG) nr 622/98 skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta om de principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som ingår i de enskilda anslutningspartnerskapen, så som de kommer att föreläggas varje kandidatland, samt om efterföljande betydande anpassningar som är tillämpliga på dem.

Gemenskapens stöd är villkorat av att väsentliga faktorer uppfylls, och särskilt av att åtagandena i Europaavtalen respekteras och av att det sker framsteg i uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Om en väsentlig faktor saknas får rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, vidta lämpliga åtgärder avseende allt stöd inför anslutningen.

Europeiska rådet i Luxemburg beslutade att genomförandet av anslutningspartnerskapet och framstegen med att anta gemenskapens regelverk kommer att granskas inom Europaavtalsorganen.

I kommissionens yttrande gavs en objektiv analys av Republiken Polens förberedelser för medlemsskap och det fastställdes ett antal prioriterade områden där ytterligare insatser bör göras.

För att förbereda medlemsskap bör Republiken Polen inrätta ett nationellt program för antagande av gemenskapens regelverk. I detta program bör en tidsplan anges för att uppnå de prioriteringar och mellanliggande mål som fastställs i anslutningspartnerskapet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98 skall de principer, prioriteringar, mellanliggande mål och villkor som ingår i Republiken Polens anslutningspartnerskap anges i bilagan till denna förordning, vilken utgör en integrerande del av detta beslut.

Artikel 2

Genomförandet av anslutningspartnerskapet skall granskas inom Europaavtalsorganen och rådets lämpliga organ till vilka kommissionen regelbundet skall rapportera.

Artikel 3

Detta beslut skall träda i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 30 mars 1998.

På rådets vägnar

M. BECKETT

Ordförande

(1) EGT L 85, 20.3.1998, s. 1.

BILAGA

POLEN

1. Mål

Syftet med anslutningspartnerskap är att inom en och samma ram fastställa de prioriterade områden inom vilka ytterligare insatser bör göras och vilka anges i kommissionens yttrande om Polens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, de finansiella medlen för att hjälpa Polen att genomföra dessa prioriteringar samt villkoren som tillämpas på stöd. Anslutningspartnerskapet kommer att utgöra en ram för ett antal politiska instrument som kommer att användas för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig för medlemskap. Hit hör bland annat det nationella program för antagandet av gemenskapens regelverk som skall antas av Polen, den gemensamma utvärderingen av prioriteringarna i den ekonomiska politiken, pakten mot organiserad brottslighet och vägledningen till den inre marknaden. Dessa instrument är alla till sin natur olika och kommer att förberedas och genomföras på olika sätt. De kommer inte att utgöra en integrerande del av detta partnerskap men de prioriteringar de innehåller kommer att vara förenliga med partnerskapet.

2. Principer

De viktigaste prioriterade områden som fastställts för varje kandidatland rör landets förmåga att uppfylla Köpenhamnskriterierna, enligt vilka det för medlemskap krävs följande:

- Kandidatlandet skall ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

- En fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.

- Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Vid sitt möte i Madrid underströk Europeiska rådet att kandidatländerna måste anpassa sina administrativa strukturer för att se till att gemenskapspolitiken fungerar på ett friktionsfritt sätt efter anslutningen. Vid sitt möte i Luxemburg underströk Europeiska rådet att införlivandet av gemenskapens regelverk med lagstiftningen är nödvändig, men inte i sig tillräcklig. Det är nödvändigt att tillse att regelverket verkligen tillämpas.

3. Prioriteringar och mellanliggande mål

Av kommissionens yttranden och rådets granskning av dessa har framgått hur stora ansträngningar kandidatländerna fortfarande måste göra på vissa områden för att förbereda sig för anslutningen och att inget kandidatland för närvarande helt uppfyller Köpenhamnskriterierna. Denna situation kommer att göra det nödvändigt att fastställa olika etapper med prioriteringar med angivande, för varje prioritering, av bestämda mål vilka skall bestämmas i samarbete med de berörda länderna, uppnåendet av dessa mål kommer att påverka vilken grad av stöd som beviljas, hur förhandlingarna med vissa länder utvecklas och inledandet av nya förhandlingar med andra länder. Prioriteringarna och mellanliggande mål har delats upp i två grupper, de på kort sikt och de på lång sikt. De som förtecknas under kortsiktiga mål har valts på grundval av att Polen realistiskt sett kan förväntas uppnå dem under 1998 eller beträffande vilka Polen i vart fall kan förväntas göra betydande framsteg inom samma frist. Med hänsyn till den korta tidsfristen och den administrativa kapacitet som fordras för att nå dem har endast ett mindre antal prioriteringar valts ut som mål på kort sikt. Prioriteringarna som förtecknas under medellång sikt förväntas ta över ett år att uppnå, även om arbetet med dem kan och bör inledas under 1998.

Polen kommer att uppmanas att till slutet av mars utarbeta ett nationellt program för antagandet av gemenskapens regelverk vilket bör innehålla en tidsplan för att uppnå dessa prioriteringar och mellanliggande mål och, i de fall det är möjligt och relevant, ange behovet av personella och finansiella resurser.

Av anslutningspartnerskapet kommer att framgå att Polen måste ta itu med alla de frågeställningar som fastställs i yttrandet. Införlivandet av gemenskapens regelverk i lagstiftningen är inte tillräckligt, det kommer även att vara nödvändigt att se till att regelverket faktiskt tillämpas i enlighet med de normer som tillämpas inom unionen. På alla de områden som är förtecknade nedan krävs trovärdigt och effektivt genomförande av gemenskapens regelverk.

Med ledning av kommissionens yttrande och rådets granskning av detta har följande prioriteringar och mellanliggande mål, på kort respektive medellång sikt, fastställts för Polen.

3.1 Prioriteringar på kort sikt (1998)

Ekonomiska reformer: Fastställande av prioriteringar på medellång sikt inom den ekonomiska politiken och gemensam bedömning inom ramen för Europaavtalet, snabbare privatisering/omstrukturering av statliga företag (inbegripet telekommunikation) samt en god utveckling av finanssektorn, inbegripet snabbare privatisering av banker med möjlighet till insyn och bättre obeståndsförfaranden.

Omstrukturering av industrin: Antagande och genomförande av ett livskraftigt omstruktureringsprogram för stålsektorn senast den 30 juni och fortsatt omstrukturering av kolsektorn.

Förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten: Detta omfattar bland annat förbättringar på följande områden: tull, kontroll av statligt stöd, ministerier och myndigheter med ansvar för rättsliga och inrikes frågor, finansiell kontroll, veterinärmedicinska och fytosanitära kontroller (särskilt vad gäller resurserna vid de yttre gränserna), miljö, beskattning och regionalpolitik.

Den inre marknaden: Detta omfattar certifiering och standardisering (ytterligare anpassning av lagstiftningsåtgärder och ingående av ett europeiskt avtal om bedömning av överensstämmelse), ytterligare anpassning på området intellektuell och industriell äganderätt, offentlig upphandling och avreglering på kapitalmarknaden, antagande av en lag om statligt stöd samt förstärkning av den övervakande myndigheten och slutförande av förteckningen över statligt stöd.

Rättsliga och inrikes frågor: Utveckling av effektivare gränskontroll och övervakningssystem, särskilt vid gränsen till Vitryssland och Ukraina samt anpassning av ordningar för beviljande av viseringar till unionens ordningar.

Jordbruk: Upprättande av en sammanhållen strukturpolitik och politik för landsbygdsutveckling, antagande av genomförandebestämmelser samt genomförande och säkerställande av efterlevnaden av veterinärmedicinska och fytosanitära krav, särskilt rörande inspektions- och kontrollordningar för att skydda gemenskapens yttre gränser. Detta område omfattar särskilt förbättring av vissa inrättningar för livsmedelshantering (mjölk- och köttsektorerna) och av vissa anläggningar för testning och diagnosticering.

Miljö: Fortsatt införlivande av ramlagstiftning, upprättande av detaljerade tillnärmningsprogram och genomförandestrategier rörande enskilda rättsakter. Planering och inledande av genomförandet av dessa program och strategier.

3.2 Prioriteringar på medellång sikt

Politiska kriterier: Ytterligare insatser för att se till att alla har lika tillgång till de offentliga tjänsterna.

Ekonomisk politik: Regelbunden översyn av den gemensamma bedömningen inom ramen för Europaavtalen av prioriteringarna i den ekonomiska politiken, med fokus på uppfyllande av Köpenhamnskriterierna för medlemskap i unionen och gemenskapens regelverk rörande ekonomisk och monetär politik (samordning av den ekonomiska politiken, framläggande av konvergensprogram, undvikande av alltför stora underskott). Polen förväntas inte införa euron omedelbart vid anslutningen, men förväntas dock föra en politik som syftar till faktisk konvergens i enlighet med unionens mål beträffande ekonomisk och social sammanhållning och till nominell konvergens som är förenlig med slutmålet, införandet av euron.

Förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten: Utveckling av en enhet för bedrägeribekämpning och av en statlig revisionsmyndighet, förstärkning av kapaciteten för finansiell kontroll, förbättring av rättssystemets sätt att fungera, utbildning i gemenskapsrätt och dess tillämpning för tjänstemän i rättsväsendet, förstärkning av institutioner med ansvar för rättsliga och inrikes frågor (så att de får tillräcklig och välutbildad personal, särskilt poliser och gränsvakter samt personal i ministerier och domstolar), förstärkning av parlamentets lagstiftningsförfaranden, förbättring av förmågan att driva in skatt, reformer av tull- och skatteförvaltningarna för att se till att de är redo att tillämpa gemenskapens regelverk samt förstärkning av myndigheterna med ansvar för livsmedelskontroll.

Den inre marknaden: Detta omfattar bland annat slutförande av anpassningen av lagstiftningen om offentlig upphandling, finansiella tjänster, ytterligare utveckling av organ för standardisering och bedömning av överensstämmelse samt upprättande och användning av ett system för marknadsövervakning, anpassning av den tekniska lagstiftningen om industriprodukter, ytterligare förbättringar på konkurrensområdet (t.ex. kontroll av företagsfusioner), ett effektivt säkerställande av efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen, den audiovisuella sektorn, äganderätt och kontroll vid de yttre gränserna, förstärkning av myndigheter med ansvar för frågor rörande konkurrensbegränsande samverkan och statligt stöd, främjande av företagsutveckling, inbegripet små och medelstora företag, anpassning till gemenskapens regelverk rörande telekommunikation, konsumentskydd och den inre marknaden för energi.

Rättsliga och inrikes frågor: Detta omfattar utveckling av effektiva gränskontroller, genomförande av invandringspolitiken och det nya asylsystemet samt bekämpning av organiserad brottslighet (särskilt penningtvätt, narkotikahantering och människosmuggling) och korruption, anpassning till unionens viseringspolitik och slutförande av anpassning till internationella konventioner och genomförande av reformer av utlänningslagstiftningen, särskilt med sikte på Schengen-regelverket.

Jordbruk: Detta omfattar bland annat anpassningen till gemenskapens regelverk på jordbruksområdet (inbegripet fytosanitära och veterinärmedicinska frågor, särskilt vad gäller kontrollen vid yttre gränser), beaktande av jordbrukets miljöaspekter och den biologiska mångfalden samt genomförande av en struktur- och landsbygdsutvecklingspolitik. Utveckling av kapaciteten att genomföra och säkerställa efterlevnaden av den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt de grundläggande förvaltningsmekanismerna och administrativa strukturerna för övervakning av jordbruksmarknaderna och genomförande av strukturåtgärder och åtgärder för utveckling av landsbygden, antagande och genomförande av veterinärmedicinska och fytosanitära krav, modernisering av vissa inrättningar för beredning av livsmedel och av anläggningar för provtagning och diagnosticering samt omstrukturering av jordbrukets livsmedelsindustri.

Fiske: Utveckling av kapaciteten att genomföra och säkerställa efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken.

Transport: Ytterligare insatser för anpassning till gemenskapens regelverk, särskilt beträffande vägtransporter (tillträde till marknaden, säkerhetsregler och beskattning) och järnväg för att tillhandahålla nödvändiga investeringar i transportinfrastruktur, särskilt för utbyggnad av de transeuropeiska näten.

Sysselsättning och sociala frågor: Utveckling av lämpliga arbetsmarknadsstrukturer och gemensam översyn av sysselsättningspolitiken som förberedelse för deltagande i samordningen inom unionen, anpassning av arbetslagstiftningen och av lagstiftningen rörande hälsa och säkerhet i arbetet och utveckling av strukturerna för säkerställande av efterlevnaden, särskilt ett tidigt antagande av ramdirektivet om hälsa och säkerhet i arbetet, säkerställande av efterlevnaden av lika möjligheter för kvinnor och män, ytterligare utveckling av en aktiv och oberoende dialog mellan arbetsmarknadens parter, ytterligare utveckling av det sociala skyddet och vidtagande av åtgärder för att få folkhälsostandarderna i linje med unionens normer.

Miljö: Detta omfattar bland annat utveckling av strukturer och kapacitet för övervakning och genomförandekontroll samt fortgående planering och genomförande av tillnärmningsprogram rörande enskilda rättsakter. Särskild vikt bör läggas vid dricksvattens-, spillvattens- och avfallsektorerna, luftföroreningar samt stora förbränningsanläggningar. Miljöskyddskraven och vikten av en hållbar utveckling måste integreras i fastställandet och genomförandet av en nationell sektoriell politik.

Regionalpolitik och sammanhållning: Komplettering av den rättsliga grunden, utveckling av administrativa strukturer och budgetförfaranden, finansiella instrument samt övervaknings- och kontrollmekanismer med sikte på deltagande i unionens strukturprogram efter anslutningen.

4. Programplanering

Anslagen från Phare för perioden 1995 1997 uppgick till sammanlagt 526 miljoner ecu. Förutsatt att Phare-budgeten för den kvarvarande perioden godkänns kommer kommissionen att bekräfta anslagen för 1998 och 1999. Finansieringsförslag kommer att läggas fram för Phares förvaltningskommitté i enlighet med förordning (EEG) nr 3906/89. Samfinansiering med kandidatländerna kommer systematiskt att krävas för alla investeringsprojekt. Det finansiella stödet från år 2000 och framåt kommer att omfatta jordbruksstöd och ett strukturpolitiskt instrument vars åtgärdsprioriteringar kommer att vara av liknande slag som sammanhållningsfondens.

5. Villkorlighet

Gemenskapens stöd kommer att villkoras av att Polen fullgör sina åtaganden enligt Europaavtalet liksom av ytterligare framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna och av framsteg i tillämpningen av detta anslutningspartnerskap. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls kan rådet komma att besluta att tills vidare inställa det finansiella stödet på grundval av artikel 4 i förordning (EG) nr 622/98.

6. Övervakning

Genomförandet av anslutningspartnerskapet kommer att övervakas inom Europaavtalets ram. Detta kommer att börja 1998, innan kommissionen för rådet lägger fram sin första ordinarie rapport om Polens framsteg som också omfattar genomförandet av anslutningspartnerskapet.

Relevanta delar av anslutningspartnerskapet kommer att diskuteras i den behöriga underkommittén. Associeringskommittén kommer att behandla den allmänna utvecklingen, framsteg och problem vad gäller att uppfylla prioriteringarna och mellanliggande mål liksom mer specifika frågor som hänskjuts till kommittén från underkommittéerna. Associeringskommittén kommer att rapportera till associeringsrådet om genomförandet av anslutningspartnerskapet.

Phares förvaltningskommitté kommer att se till att finansieringsbesluten är förenliga med anslutningspartnerskapen.

Anslutningspartnerskapet kommer att ändras då så behövs i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98. Kommissionen kommer, före slutet av 1999 och därefter med regelbundna mellanrum, att föreslå att detta partnerskap ses över, med avseende på vilket rådet kommer att fatta ett formellt beslut. I denna översyn kommer att tas upp frågan om det, mot bakgrund av de framsteg samt Polen gjort när det gäller att nå de mål som fastställs i detta partnerskap, finns ett behov av att ange ytterligare mellanliggande mål.