KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2140/97 av den 30 oktober 1997 om införande av preliminär antidumpningstull på import av telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 1 februari 1997 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat "tillkännagivandet om inledande") i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (3) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande avseende import till gemenskapen av telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand, och inledde en undersökning.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som i december 1996 ingavs av Philips Personal Fax Electronik Fabrik, Communications Systems, Wien-Microelectronics. Den klagande representerade en betydande del av gemenskapens tillverkning av den likadana produkten. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och om därav vållad väsentlig skada, vilken ansågs tillräcklig för att motivera att det inleddes ett förfarande.

(3) Kommissionen meddelade officiellt de tillverkare/exportörer och importörer som den visste var berörda, deras intresseorganisationer, företrädarna för berörda exportländer och den klagande att det skulle inledas ett förfarande. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som fastställts i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

(4) Ett flertal tillverkare/exportörer i berörda länder, gemenskapstillverkare och användare och importörer i gemenskapen lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som lämnade en begäran inom den ovannämnda tidsfristen och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem beviljades en muntlig utfrågning.

(5) Kommissionen sände frågeformulär till gemenskapens tillverkare, dvs. alla de 37 företag som i klagomålet uppgivits vara tillverkare/exportörer av den berörda produkten, till alla veterligen berörda importörer och till alla andra företag som gav sig till känna för kommissionen inom den tidsfrist som fastställts i tillkännagivandet om inledande.

(6) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse, och genomförde undersökningar på platsen hos följande företag:

a) Tillverkare i gemenskapen

- Philips Personal Fax Electronik Fabrik, Communications Systems, Wien-Microelectronics, Österrike.

b) Importörer

- Telecom Eireann, Irland,

- Telecom Finland,

- Kaukomarkkinat Oy, Finland,

- Ky Enestam, Finland,

- Telia, Sverige,

- Telecom Danmark A/S,

- Oki, Förenade kungariket,

- Canon, Nederländerna,

- Alcatel, Frankrike,

- Olivetti, Italien,

- British Telecom, Förenade kungariket,

- Triumph Adler, Tyskland,

- Deutsche Telekom, Tyskland.

c) Tillverkare/Exportörer

Sydkorea

- Samsung Electronics Co. Ltd, Söul,

- Daewoo Telecom Ltd, Söul,

- Nixxo Telecom, Co., Ltd, Söul,

- Tae II Media Co, Ltd, Söul.

Japan

- Brother Industries, ltd, Nagoya,

- Tottori Sanyo Electric Co., Ltd, Tottori,

- Murata Machinery, Ltd, Kyoto (produkter med ursprung i Kina),

- Funai Electric Co., Ltd, Osaka (produkter med ursprung i Kina).

Taiwan

- Taiwan Telecommunication Industry Co., Ltd, Taipei,

- Kinpo Electronics, Inc., Taipei,

- Sampo Corporation, Taipei,

Singapore

- Matsushita graphic Communication Systems (S), Pte., Ltd,

- Singapore,

- Asia Matsushita Electric (S), Pte., Ltd, Singapore.

Thailand

- Cal-Comp Electronics (Thailand) Co. Ltd, Bangkok.

Hongkong (produkter med ursprung i Kina)

- Higsonic Industrial Ltd, Hongkong,

- Murata machinery (H.K.) Ltd, Hongkong,

- Sanyo Electronics (H.K.) Ltd, Hongkong,

- CCT Telecom Holdings Limited, Hongkong.

(7) Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 1996 till och med den 31 december 1996 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av skada omfattade perioden från och med 1936 till och med utgången av undersökningsperioden.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

(8) Förfarandet omfattar telefaxapparater för privat bruk. Dessa är huvudsakligen avsedda för sändning och mottagning av pappersdokument via telefonsignaler och används ofta i hemmet eller som personlig skrivbordsutrustning på arbetsplatsen och har ofta även ytterligare kommunikationsmöjligheter. Utöver telefaxfunktionen och telefonfunktionen eller anslutningsmöjligheter för telefon eller trådlös telefon kan telefaxapparaten även vara försedd med en arkmatare och ha en eller flera av följande funktioner: en kassettsvarsfunktion eller digital svarsfunktion, en kopieringsfunktion eller en interntelefonfunktion. Denna uppräkning är inte uttömmande.

För de preliminära avgörandena gjordes, på grundval av vikt och storlek, åtskillnad mellan telefaxapparater för privat bruk och telefaxapparater för yrkesmässigt bruk. Inom ramen för denna undersökning betraktades endast telefaxapparater med en vikt på högst fem kilogram och vars huvuddel har en storlek på högst 470 mm i bredd, 450 mm i djup och 170 mm i höjd som telefaxapparater för privat bruk. Vid fastställandet av vikt och storlek undantogs arkmataren och andra tillbehör samt eventuella trådlösa telefoner.

(9) Flera parter ifrågasatte denna produktdefinition. De hävdade att den var alldeles för bred och att den i framtiden på grund av den tekniska utvecklingen även skulle kunna omfatta telefaxapparater för yrkesmässigt bruk eller affärsbruk.

Klagomålet gäller telefaxapparater för privat bruk. Detta innebär att majoriteten av den totala gemenskapsmarknaden för telefaxapparater inte omfattas av detta förfarande, eftersom de andra typerna har egenskaper (dokumentmatare, sändning till flera mottagare) och storlek (i genomsnitt över 10 kg) som gör att apparaterna tydligt är avsedda för yrkesmässigt bruk. Dessutom använder för närvarande endast telefaxapparater för yrkesmässigt bruk sådana trycktekniker som bläckstråle- och laserskrivare.

(10) Det bör i detta sammanhang noteras att kommissionen övervägde huruvida det fanns en bättre definition av produkten. Någon övertygande alternativ definition kunde dock tills vidare inte fastställas. För de preliminära avgörandena beslöts därför att en definition baserad på både maskinernas vikt och storlek var det bästa alternativ som hade den klarhet och säkerhet som krävdes för undersökningen och ett effektivt uttag av eventuella tullar. Definitionen av produkten kommer att granskas ytterligare, i synnerhet vad gäller tryckteknik och prestanda med beaktande av konsumenternas uppfattning. Vad särskilt beträffar telefaxapparater som använder bläckstrålar eller laser i sin tryckteknik anses det lämpligt, mot bakgrund av berörda parters argument och det faktum att, för närvarande, telefaxapparater som använder sådan teknik är avsedda endast för yrkesmässigt bruk, att utesluta dem från tillämpningen av den preliminära antidumpningstullen.

(11) Kommissionen konstaterade att de telefaxapparater för privat bruk som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes på gemenskapens marknad samt de telefaxapparater för privat bruk som tillverkades i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand var likadana eller jämförbara.

Eftersom de olika modellerna inte skilde sig åt i fråga om grundläggande egenskaper och användningsområden, konstaterade kommissionen att de telefaxapparater för privat bruk som såldes på exportländernas inhemska marknader och de modeller som exporterades till gemenskapen var likadana produkter enligt artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen"). Det konstaterades också att de telefaxapparater som exporterades från Kina till gemenskapen och de som såldes på Sydkoreas det jämförbara landets inhemska marknad var likadana.

C. DUMPNING

1. Grad av samarbetsvilja

(12) Tillverkarnas och exportörernas grad av samarbetsvilja i detta förfarande var särskilt låg i Malaysia, Thailand, Taiwan, Japan och Kina, vilket visades av att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till gemenskapen representerade endast en liten andel av den totala exporten från de berörda länderna.

(13) De samarbetsvilliga tillverkarnas och exportörernas uppgifter kontrollerades och beaktades i flertalet fall. I några fall visade dock undersökningarna på platsen att vissa uppgifter var oriktiga, icke underbyggda eller otillräckliga och således inte kunde beaktas. I dessa fall använde kommissionen inte dessa uppgifter, utan stödde sig i stället enligt artikel 18 i grundförordningen på tillgängliga uppgifter.

2. Länder med marknadsekonomi

a) Allmän metod

a.1) Normalvärde

(14) För fastställande av normalvärdet för länderna med marknadsekonomi fastställde kommissionen först huruvida varje tillverkares/exportörs totala inhemska försäljning av telefaxapparater för privat bruk var representativ i förhållande till företagets totala export till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs den inhemska försäljningen vara representativ när den totala inhemska försäljningsvolymen för varje tillverkande företag motsvarade minst 5 % av företagets totala export till gemenskapen.

(15) Sedan fastställde kommissionen vilka modeller av telefaxapparater för privat bruk, sålda på den inhemska marknaden av de företag som hade representativ inhemsk försäljning, som kunde betraktas som identiska eller direkt jämförbara med de modeller som såldes på export till gemenskapen.

(16) För var och en av de modeller som såldes av tillverkarna/exportörerna på deras inhemska marknader och som befunnits vara jämförbara med de modeller som såldes på export till gemenskapen fastställde kommissionen huruvida den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en specifik modell ansågs vara tillräckligt representativ när det totala antalet telefaxapparater för privat bruk av den modellen som såldes på den inhemska marknaden under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av det totala antalet telefaxapparater för privat bruk av den jämförbara modellen som såldes på export till gemenskapen.

(17) Slutligen undersökte kommissionen huruvida den inhemska försäljningen av varje modell kunde anses ha gjorts vid normal handel, genom att för varje modell fastställa den andel av försäljningen som var lönsam. När det antal telefaxapparater för privat bruk som såldes till ett nettopris vilket som minst motsvarade den beräknade tillverkningskostnaden (lönsam försäljning) representerade minst 80 % av den totala försäljningsvolymen, baserades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av alla inhemska försäljningspriser under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning var lönsam eller ej. När andelen lönsam försäljning representerade mindre än 80 % men mer än 10 % av den totala försäljningsvolymen baserades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast lönsam försäljning.

(18) När den lönsamma försäljningen representerade mindre än 10 % av den totala försäljningsvolymen ansågs att denna specifika modell såldes i så små kvantiteter att det inhemska priset inte kunde användas som grund för fastställande av normalvärde.

(19) I de fall villkoren i punkterna 14-17 var uppfyllda beräknades normalvärdet för varje modell på grundval av de priser som betalats eller skulle betalats vid normal handel av oberoende kunder på exportlandets inhemska marknad, enligt artikel 2.1 i grundförordningen.

(20) I de fall de inhemska priserna på en specifik modell som såldes av en tillverkare inte kunde användas måste konstruerade normalvärden användas i stället för andra tillverkares/exportörers inhemska priser, till följd av antalet olika modeller och det antal faktorer som måste beaktas vid bedömningen av en specifik modell som tillverkas av ett specifikt företag (t.ex. olika egenskaper eller funktioner). I detta fall skulle användning av andra företags inhemska priser ha inneburit ett flertal justeringar, varav de flesta skulle ha fått baseras på uppskattningar.

Följaktligen konstruerades normalvärdet enligt artikel 2.3 i grundförordningen genom att tillverkningskostnaderna för de exporterade modellerna, vid behov justerade, adderades med ett rimligt procentpålägg för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och en skälig vinstmarginal. I detta syfte undersökte kommissionen om varje berörd tillverkares/exportörs uppgifter i fråga om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst på den inhemska marknaden var tillförlitliga. De faktiska uppgifterna om inhemska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader ansågs vara tillförlitliga när den inhemska försäljningsvolymen för det berörda företaget kunde betraktas som representativ (se punkt 16).

Den faktiska inhemska vinstmarginalen användes när det antal telefaxapparater för privat bruk som såldes till ett nettopris som var högre än den beräknade tillverkningskostnaden representerade mer än 10 % av det berörda företagets totala inhemska försäljningsvolym. I de fall detta kriterium inte var uppfyllt användes för vart och ett av exportländerna det vägda genomsnittet av de övriga företagens vinstmarginaler.

a.2) Exportpris

(21) I de fall exporten av telefaxapparater för privat bruk skedde till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(22) I några fall ansågs dock exportpriserna vara otillförlitliga eftersom försäljningen gick till en närstående part. I dessa fall konstruerades exportpriserna enligt artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare.

(23) I sådana fall gjordes justeringar för alla kostnader som tillkom mellan import och vidareförsäljning och för vinst, i syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris vid gemenskapens gräns.

(24) Vinstmarginalen fastställdes preliminärt till 5 %, vilket ansågs vara en försiktig uppskattning för denna sektor mot bakgrund av uppgifterna från oberoende importörer i gemenskapen angående deras vinstmarginal.

a.3)Jämförelse

(25) För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris togs det enligt artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet.

(26) Således beviljades justeringar för olikheter i fråga om importavgifter, transport försäkring, hantering, förpackning, krediter, rabatter och säkerheter i de fall det var tillämpligt och berättigat, dvs. när en begäran i detta syfte lämnats inom fastställda tidsfrister och den berörda parten kunde visa den verkan som påstådda olikheter hade på priser och prisers jämförbarhet.

a.4) Dumpningsmarginal

a.4.1) Undersökta företags dumpningsmarginal

(27) Det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje modell jämfördes i regel enligt artikel 2.11 i grundförordningen med det vägda genomsnittliga exportpriset. När det konstaterades att det fanns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skilde sig åt mellan olika inköpare, regioner eller tider och om ovannämnda jämförelse inte till fullo skulle återspegla den dumpning som förekom, jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med priset för varje enskild exporttransaktion till gemenskapen.

a.4.2) Icke-samarbetsvilliga företags dumpningsmarginal

(28) För icke-samarbetsvilliga företag fastställdes enligt artikel 18 i grundförordningen en resterande dumpningsmarginal på grundval av tillgängliga uppgifter. Med tanke på den allmänt sett låga graden av samarbetsvilja användes följande tillvägagångssätt:

För vart och ett av exportländerna valdes det företag som hade den högsta dumpningsmarginalen samt den modell som visade sig ha den högsta graden av dumpning bland de modeller som detta företag tillverkade och sålde i betydande mängder. Den resterande dumpningsmarginalen fastställdes på grundval av den vägda genomsnittliga marginal som fastställdes för denna modell, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns. Kommissionen ansåg att detta var den lämpligaste metoden för att undvika att belöna bristande samarbete.

b) Sydkorea

(29) Fyra företag besvarade det frågeformulär som skickats till tillverkare/exportörer.

b.1) Normalvärde

(30) Med hjälp av den metod som avses i punkt 19 var det i fråga om 19 modeller som såldes på export till gemenskapen möjligt att fastställa normalvärdet på grundval av de inhemska priserna för jämförbara modeller, enligt artikel 2.2 i grundförordningen.

(31) För alla övriga modeller som såldes på export till gemenskapen måste normalvärdet konstrueras enligt punkt 20.

(32) För ett av de sydkoreanska företagen konstaterades att de uppgifter som lämnats om tillverkningskostnaden för apparater som såldes på den inhemska marknaden innehöll allvarliga motsägelser. Därför beslöts det att delvis använda tillgängliga uppgifter i syfte att fastställa normalvärdet för detta företag, enligt vad som sägs i punkt 13. För detta ändamål användes uppgifter som inhämtats och kontrollerats på platsen.

b.2) Exportpris

(33) All försäljning av telefaxapparater på gemenskapens marknad från två av företagen och viss försäljning från de andra två företagen gick till oberoende importörer i gemenskapen. Således fastställdes exportpriset på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(34) Exportpriserna för den försäljning som gjordes av två av företagen via närstående importörer konstruerades på grundval av det pris för den berörda produkten som betalats eller skulle betalas av den första oberoende kunden, med avdrag för kostnader för import, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och ett skäligt vinstbelopp, enligt punkterna 22-24.

(35) Kommissionen fann vid undersökningen på platsen hos ett företag att detta företags export till gemenskapen inte hade rapporterats i sin helhet. Exportören sålde telefaxapparater för export till gemenskapen via en tredje part i Hongkong, men underlät att rapportera denna försäljning. Eftersom det inte var möjligt att fastställa omfattningen av dessa transaktioner beslöt kommissionen att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och uppskatta att denna försäljning motsvarade 10 % av den totala exporten till gemenskapen. För denna försäljning fastställdes den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för en modell som sålts av detta företag till icke-närstående kunder.

b.3) Jämförelse

(36) I tillämpliga och berättigade fall beviljades justeringar för olikheter i fråga om transport-, försäkrings-, hanterings- och förpackningskostnader, krediter, rabatter och säkerheter.

(37) Alla företag begärde justeringar för importavgifter. Med tanke på att företagen beräknade sina krav på grundval av ett genomsnitt för alla produkter och inte visade sambandet mellan den tull som betalats och varje specifik berörd telefaxmodell, avvisades begäran om justering.

(38) Tre företag begärde justering för handelsled på grundval av att prisernas jämförbarhet skulle påverkas av att köparna hade olika funktioner på den inhemska marknaden respektive exportmarknaden. Inget företag kunde dock uppvisa en konsekvent skillnad mellan de påstått olika försäljningskanalerna i fråga om dess prispolitik. under undersökningen konstaterades att ingen åtskillnad gjordes mellan olika handelsled vid beslut om priser. Således beviljades ingen justering i detta avseende, eftersom det inte fanns några bevis på att olika handelsled påverkade prisernas jämförbarhet.

(39) Alla företagen begärde justering för kreditkostnader vid försäljning på den inhemska marknaden. Begäran om justering baserades på att försäljningen skedde på grundval av ett kreditkonto för löpande betalningar med automatisk förlängning av krediten, utan bevis på att det skulle finnas ett avtal mellan leverantören och köparen av produkten vid försäljningstidpunkten. Denna begäran avvisades eftersom en justering i enlighet med artikel 2.10 g i grundförordningen får beviljas endast för det antal dagar som överenskommits vid försäljningstidpunkten, emedan endast kostnaden för det antalet dagar kan anses ingå i priset.

b.4) Dumpningsmarginal

(40) Jämförelsen gjordes enligt artikel 2.11 i grundförordningen på grundval av ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris för alla företag.

(41) Jämförelsen enligt punkt 27 ovan visade att alla tillverkare som till fullo samarbetade med kommissionen tillämpade dumpning. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes:

>Plats för tabell>

(42) I fråga om de icke-samarbetsvilliga företagen måste den preliminära resterande dumpningsmarginalen enligt punkt 28 fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Den resterande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 33,8 %.

c) Japan

(43) Två företag med tillverkning i Japan besvarade frågeformuläret och undersöktes.

c.1) Normalvärde

(44) Efter en bedömning i enlighet med avsnitt a.1 ovan av den inhemska försäljningens representativitet, modellernas jämförbarhet och representativiteten för varje modell, samt efter prövning av om försäljningen ägde rum vid normal handel, beräknade kommissionen normalvärdena enligt artikel 2.2 i grundförordningen på grundval av faktiska inhemska priser i samtliga fall för ett av företagen och i ett fall för det andra företaget.

(45) I alla övriga fall måste normalvärdet beräknas enligt artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av ett konstruerat värde för de produkter som exporterades till gemenskapen. Det konstruerade normalvärdet fastställdes enligt punkt 20. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en inhemsk vinstmarginal adderades med tillverkningskostnaderna för de modeller som det berörda företaget exporterade. Den vinstmarginal som konstaterats för ett av företagen användes för att konstruera normalvärdet för det företag som inte hade tillräckligt stor lönsam försäljning.

c.2) Exportpris

(46) De japanska företagens hela försäljning av telefaxapparater för privat bruk på gemenskapens marknad skedde till närstående importörer i gemenskapen. Följaktligen konstruerades företagens exportpriser i samtliga fall.

c.3) Jämförelse

(47) I tillämpliga och berättigade fall beviljades justeringar för olikheter i fråga om transport- och förpackningskostnader, kreditkostnader, avgifter och provisioner.

(48) De två japanska företagen begärde justeringar för olikheter i fråga om fysiska egenskaper mellan de telefaxapparater som såldes i Japan och dem som exporterades till gemenskapen. Mot bakgrund av att denna begäran inte enligt artikel 2.10 a i grundförordningen baserades på bevis för olikhetens marknadsvärde, beslöts preliminärt att begäran med stöd av fysiska skillnader på ovannämnda grundval skulle avvisas.

(49) De två företagen begärde justeringar för olikheter i fråga om handelsled på grundval av att det konstruerade exportpriset skulle gälla ett annat handelsled än normalvärdet.

Denna begäran kunde inte godtas eftersom de berörda exportörerna inte kunde visa att det konstruerade exportpriset gällde ett annat handelsled än normalvärdet och att denna skillnad påverkade prisernas jämförbarhet enligt artikel 2.10 d i grundförordningen. Det bör noteras att dessa företag inte kunde visa vilken inverkan denna situation hade på priserna.

(50) De två företagen begärde också justeringar för andra faktorer som försäljares löner och andra relaterade kostnader eller marknadsföringskostnader, för det fall deras begäran om justering för handelsled skulle avvisas. I enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen får tillverkare och exportörer också begära justeringar för olikheter avseende andra faktorer än de som anges i leden a till j i ovannämnda artikel 2.10, om det påvisas att de påverkar prisernas jämförbarhet. I detta fall gav dock företagen inte några bevis för att dessa faktorer skulle påverka prisernas jämförbarhet. Begäran avvisades således.

c.4) Dumpningsmarginal

(51) Jämförelsen enligt punkt 27 ovan visade att de två företagen tillämpade dumpning. I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen gjordes jämförelsen på grundval av ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris för båda företagen.

(52) Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes:

>Plats för tabell>

(53) I fråga om de icke-samarbetsvilliga företagen måste den preliminära dumpningsmarginalen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter (se punkt 28). Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 121,6 %.

d) Taiwan

(54) Fem taiwanesiska företag besvarade det frågeformulär som skickades till tillverkare och exportörer. Tre företag undersöktes.

(55) Ett företag påstods ha exporterat endast fem enheter (varuprov), och således ansågs att detta företag inte hade exporterat den berörda produkten under undersökningsperioden. Företaget underrättades om att det undantagits från förfarandet och undersöktes ej, eftersom det inte lämnade några synpunkter på detta.

d.1) Bristande samarbetsvilja

(56) Två taiwanesiska företag ansågs icke vara samarbetsvilliga.

Ett företag gav ett i väsentliga avseenden ofullständigt svar på frågeformuläret, vilket gjorde det omöjligt att beräkna dumpningen. Det reagerade inte på brevet om att dess svar var ofullständigt, och blev följaktligen inte föremål för ett kontrollbesök på platsen.

Ett annat företag gav ett svar på kommissionens frågeformulär som trots vissa brister till synes innehöll tillräckliga uppgifter för att medge en preliminär beräkning och motivera ett kontrollbesök på platsen. Under detta besök blev det dock uppenbart att de betydande ändringar som framlades under besöket inte kunde kontrolleras och gjorde det onödigt svårt för kommissionen att träffa ett tillräckligt tillförlitligt avgörande. En del av de uppgifter som saknades i svaret lämnades aldrig, trots upprepade påstötningar.

Båda dessa företag underrättades om att tillgängliga uppgifter skulle användas, enligt artikel 18.4 i grundförordningen.

(57) Vid början av kontrollbesöken på platsen lade alla undersökta taiwanesiska tillverkare och exportörer fram betydande ändringar av sina svar på frågeformuläret, vilket innebar att de inte beaktade de tidsfrister som kommissionen angivit i frågeformuläret, i breven om att svaren var ofullständiga och i de brev som sändes före kontrollbesöken.

Detta handlande hindrade kommissionen från att utföra en korrekt undersökning och gjorde det svårare att avsluta kontrollen inom de bindande tidsfristerna. Dessutom skulle godtagandet av detta handlingssätt innebära orättvisa nackdelar för de företag som respekterade tidsfristerna.

Därför beslöts att bortse från sådana betydande ändringar av svaren på frågeformuläret som tillverkarna borde ha känt till när det ursprungliga svaret lämnades och som först lades fram under kontrollbesöket på platsen, samt att artikel 18 i grundförordningen skulle tillämpas i fråga om de berörda delarna av frågeformuläret.

d.2) Normalvärde

(58) Efter en bedömning i enlighet med avsnitt a.1 ovan av den inhemska försäljningens representativitet, modellernas jämförbarhet och representativiteten för varje modell, samt efter prövning av om försäljningen ägde rum i normal handel, drog kommissionen slutsatsen att normalvärdet för två företag i fråga om nio modeller kunde baseras på det faktiska inhemska priset enligt artikel 2.2 i grundförordningen.

(59) För alla övriga modeller som såldes på export till gemenskapen av de två företagen måste normalvärdet beräknas enligt artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av ett konstruerat värde för de produkter som exporterades till gemenskapen. Det konstruerade normalvärdet för varje modell fastställdes enligt punkt 20.

d.3) Exportpris

(60) De två samarbetsvilliga företagens hela export till gemenskapen av telefaxapparater för privat bruk skedde direkt till oberoende kunder. Följaktligen fastställdes exportpriset enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

d.4) Jämförelse

(61) I tillämpliga och berättigade fall beviljades justeringar för olikheter i fråga om importavgifter, transport-, försäkrings- och förpackningskostnader, kreditkostnader och provisioner.

(62) En av exportörerna begärde att särskilda justeringar skulle göras genom att normalvärdet minskades med löner till försäljare, reklamkostnader och hyra. Företaget kunde dock inte visa vilken effekt dessa faktorer hade på prisernas jämförbarhet, vilket krävs enligt artikel 2.10 k i grundförordningen.

Även om företaget medgav att det inte kunde bevisa några prisskillnader hävdade det att dess begäran baserades på olikheter i de funktioner som utfördes på den inhemska marknaden respektive exportmarknaden och att detta avspeglades i olika försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på de olika marknaderna. Företaget visade dock inte att det fanns sådana olikheter i funktioner eller att de påverkade prisernas jämförbarhet. Begäran avvisades således.

d.5) Dumpningsmarginal

(63) Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset enligt punkt 27 visade att de två företagen tillämpade dumpning. Följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes:

>Plats för tabell>

(64) För alla övriga företag måste den preliminära dumpningsmarginalen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter (se punkt 28). Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 60,8 %.

e) Singapore

(65) Två företag (en tillverkare och en handlare) som tillhörde samma företagsenhet besvarade frågeformuläret och undersöktes därefter.

e.1) Normalvärde

(66) Undersökningsresultaten på platsen visade att exportören från Singapore delvis icke var samarbetsvillig, eftersom företaget inte hade rapporterat ett betydande antal inhemska transaktioner. Vid beräkningen av normalvärdet inkluderades enligt artikel 18.1 i grundförordningen den inhemska försäljning som inte rapporterats i svaret på frågeformuläret till det högsta av de priser för jämförbara modeller som hade rapporterats.

e.2) Exportpris

(67) Företagets export skedde både direkt till oberoende importörer i gemenskapen och till närstående importörer. I det första fallet fastställdes exportpriserna enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till gemenskapen.

(68) Exportpriserna för den försäljning som skedde via en närstående importör konstruerades enligt artikel 2.9 i grundförordningen genom att återförsäljningspriset till den första oberoende kunden subtraherades med alla kostnader som tillkommit mellan import och återförsäljning och en skälig vinstmarginal.

e.3) Jämförelse

(69) I tillämpliga och berättigade fall beviljades justeringar för olikheter i fråga om transportkostnader, provisioner, förpacknings- och hanteringskostnader och kreditkostnader.

(70) Tillverkaren/exportören begärde en justering för rabatter eftersom några telefaxapparater, på grundval av en muntlig överenskommelse, påstods ha skänkts till en inhemsk kund i syfte att kompensera för en sänkning av marknadspriserna för vissa telefaxapparater som denna kund skulle ha i lager. Vissa prissänkningar skulle också ha medgivits av samma skäl. Företaget visade dock inte att dessa apparater hade sålts under undersökningsperioden eller att denna typ av hjälp var bekräftad av båda parter vid försäljningstidpunkten. Begäran avvisades således.

(71) Företaget begärde en justering för olikheter i handelsled på grundval av att det konstruerade exportpriset skulle gälla ett annat handelsled än normalvärdet.

Denna begäran kunde inte godtas eftersom den berörda exportören inte kunde visa att det konstruerade exportpriset gällde ett annat handelsled än normalvärdet och att denna olikhet påverkade prisernas jämförbarhet, enligt vad som krävs i artikel 2.10 d i grundförordningen.

(72) Om en justering för olika handelsled inte skulle beviljas begärde exportören som ett alternativ att andra särskilda justeringar skulle beviljas, exempelvis genom att löner till försäljare, reklamkostnader m.m. drogs av från normalvärdet.

I enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen får tillverkare och exportörer också begära justeringar för olikheter avseende andra faktorer än de som anges i leden a till j i ovannämnda artikel 2.10, om det påvisas att de påverkar prisernas jämförbarhet. I detta fall gav dock företaget inte några bevis för att dessa faktorer skulle påverka prisernas jämförbarhet. Begäran avvisades således.

(73) Tillverkaren/exportören betalade vissa provisioner till närstående företag i Japan, vilket påstods utgöra ersättning för att dessa företag deltog i marknadsföringen av den berörda produkten. Begäran om justering gällde det totala beloppet för dessa provisioner.

Vid kontrollbesöket på platsen verifierades att de provisioner som betalats till japanska företag för den inhemska försäljningen blott utgjorde interna överföringar av kontanter, eftersom det inte kunde fastställas att de närstående japanska företagen deltog i den inhemska försäljningen. Således beslöts att denna begäran skulle avvisas.

e.4) Dumpningsmarginal

(74) Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset visade att det undersökta företaget tillämpade dumpning. Följande preliminära dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes:

>Plats för tabell>

(75) I fråga om de icke-samarbetsvilliga företagen måste den preliminära dumpningsmarginalen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter (se punkt 28). Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 64,3 %.

f) Thailand

(76) Endast ett thailändskt företag samarbetade med kommissionen i denna undersökning. Detta företag är en av de samarbetsvilliga taiwanesiska tillverkarna/exportörerna närstående.

f.1) Normalvärde

(77) Den enda samarbetsvilliga tillverkaren hade inte någon försäljning av den berörda produkten på sin inhemska marknad under undersökningsperioden. Följaktligen konstruerades normalvärdet för denna tillverkare i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

Eftersom det inte fanns några uppgifter om vare sig andra tillverkares försäljning av den likadana produkten eller om försäljning i samma bransch på den inhemska marknaden, ansåg kommissionen att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och den vinstmarginal som skulle användas för att konstruera normalvärdet borde baseras på "någon annan rimlig metod" enligt artikel 2.6 c i grundförordningen. I detta syfte, och i avsaknad av andra tillförlitliga uppgifter om den thailändska marknaden, ansågs det skäligt att använda de genomsnittliga inhemska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinster som fastställts för lönsam försäljning i Taiwan. Det verkade rimligt att använda taiwanesiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinster eftersom den thailändske tillverkaren delvis ägs av ett av de största taiwanesiska företagen och eftersom Taiwan är en stor marknad där de berörda ekonomiska aktörerna bedriver verksamhet i en konkurrensutsatt miljö.

f.2) Exportpris

(78) Det thailändska företagets hela försäljning av telefaxapparater för privat bruk på gemenskapens marknad skedde via den närstående tillverkaren/exportören i Taiwan, som återexporterade varorna. Exportpriset fastställdes på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas av oberoende kunder i gemenskapen till det taiwanesiska företaget, eftersom detta pris ansågs vara tillförlitligt emedan det inte påverkades av relationer mellan enheter i en företagsgrupp.

f.3) Jämförelse

(79) I tillämpliga och berättigade fall beviljades justeringar för olikheter i fråga om transport- och förpackningskostnader, kreditkostnader, avgifter och provisioner.

(80) Som förklarats ovan skedde all export från den thailändske tillverkaren via dess närstående företag i Taiwan. Det fastställdes att de priser som togs ut av den thailändske tillverkaren inte var tillförlitliga på grund av förhållandet mellan dessa två företag. I syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris till gemenskapen från Thailand justerades de priser som togs ut för försäljning från Taiwan till gemenskapen till en nivå fritt Thailand. Eftersom det närstående taiwanesiska företagets funktioner kan anses likna funktionerna hos en handlare som handlar på provision, gjordes en justering i form av ett avdrag på 5 % från priset till den första oberoende kunden i gemenskapen. Denna siffra ansågs rimlig med tanke på omfattningen av det närstående företagets deltagande i den thailändska tillverkarens försäljningsverksamhet.

f.4) Dumpningsmarginal

(81) Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset visade att det samarbetsvilliga företaget tillämpade dumpning. Följande preliminära dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, fastställdes:

>Plats för tabell>

(82) Vad gäller de icke-samarbetsvilliga företagen måste den preliminära dumpningsmarginalen fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 22 %.

g) Malaysia

g.1) Bristande samarbetsvilja

(83) Ingen av de malaysiska tillverkarna och exportörerna var samarbetsvillig i detta förfarande. I avsaknad av uppgifter från dessa företag fastställdes enligt artikel 18.1 i grundförordningen dumpningsmarginalen för all export med ursprung i Malaysia på grundval av tillgängliga uppgifter.

g.2) Dumpningsmarginal

(84) Den preliminära dumpningsmarginalen måste fastställas på grundval av tillgängliga uppgifter. Eftersom inga uppgifter för att bedöma nivån på den dumpning som tillämpades av de malaysiska tillverkarna och exportörerna var tillgängliga, beslöts att använda den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för samarbetsvilliga företag, dvs. den marginal som konstaterats för en av de japanska exportörerna, i syfte att undvika att belöna bristande samarbetsvilja. Denna dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 109,4 %.

3. Länder som inte har marknadsekonomi

a) Kina

(85) Fem företag som tillverkade telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina var samarbetsvilliga i detta förfarande. Fyra av dessa företag sålde sina produkter till gemenskapen via Hongkong och blev således föremål för kontrollbesök på platsen.

(86) Såvitt inte annat anges i det följande användes den metod för länder med marknadsekonomi som beskrivs i punkterna 14-28 ovan även för att fastställa dumpningsmarginalen för Kina.

a.1) Val av jämförbart land

(87) Eftersom Kina är ett land som inte har marknadsekonomi var det nödvändigt att jämföra de kinesiska exportörernas exportpriser med ett normalvärde som fastställts för ett tredje land med marknadsekonomi. Den klagande föreslog Sydkorea och detta land föreslogs också av kommissionen i tillkännagivandet om inledandet av förfarandet.

För att erhålla en exakt bild av konkurrensmiljön på varje inhemsk marknad beslöts att begära uppgifter från de nationella myndigheterna i berörda exportländer med marknadsekonomi om importen av telefaxapparater till respektive land. Vidare utfördes en undersökning för att undersöka möjligheten att använda normalvärden för USA. Inget av de amerikanska företagen gick dock med på att samarbeta. De synpunkter som lämnats av de parter som ifrågasatte det ursprungliga förslaget beaktades också, men dessa synpunkter motsades antingen av kommissionens avgöranden eller ansågs olämpliga som grund för ett giltigt alternativ.

Kommissionen ansåg slutligen att Sydkorea var ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärde enligt artikel 2.7 i grundförordningen, mot bakgrund av marknadens storlek och utveckling och graden av konkurrens mellan de olika företag vars verksamhet omfattade den berörda produkten. Den inhemska försäljningen i Sydkorea av den berörda produkten är representativ i förhållande till den kinesiska exporten till gemenskapen. Förekomsten av minst fyra tillverkare på den inhemska marknaden säkerställer att det finns en rimlig grad av konkurrens. Slutligen bör noteras att det sker en betydande import av telefaxapparater till Sydkorea.

a.2) Individuell behandling

(88) Alla fem samarbetsvilliga företag begärde individuell behandling.

(89) I enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen brukar kommissionen beräkna en landsomfattande tull för länder som inte har marknadsekonomi, förutom i de fall företagen kan visa att de har ett rättsligt och faktiskt oberoende som är jämförbart med det som skulle råda i ett land med marknadsekonomi och som skulle motivera undantag från regeln om fastställande av en enhetlig landsomfattande tull. I detta syfte fick exportörerna utförliga frågor om ägande, företagsledning, kontroll och fastställande av affärs- och företagsstrategi.

(90) Resultatet av detta blev att kommissionen beslöt att beräkna individuella dumpningsmarginaler för två exportörer som var baserade i Hongkong och som var de japanska tillverkare/exportörer närstående som sålde telefaxapparater för privat bruk av kinesiskt ursprung tillverkade av kinesiska underleverantörer. I synnerhet framstod det som om exportpriserna till gemenskapen och marknadsföringen bestämdes av det japanska huvudkontoret utan inblandning av den kinesiska staten.

(91) De återstående tre samarbetsvilliga företagen, som alla etablerat sig i Kina, kunde inte otvetydigt bevisa att de var befriade från den rättsliga eller faktiska kontroll av statliga myndigheter som är typisk för ett land som inte har marknadsekonomi, och för dessa fastställdes således den landsomfattande dumpningsmarginal som beräknats för Kina.

a.3) Normalvärde

(92) De kinesiska exportörernas normalvärde beräknades på grundval av de normalvärden som fastställs för de samarbetsvilliga sydkoreanska företagen (se punkterna 30 och 31). I detta sammanhang användes de sydkoreanska modeller som såldes på den inhemska marknaden och som konstaterats ha samma egenskaper som de kinesiska modeller som exporterades till gemenskapen.

a.4) Exportpris

(93) Kommissionens förfaranden och metoder för att fastställa exportpriserna för produkter med ursprung i Kina var de som beskrivs i punkterna 21-24 i fråga om länder med marknadsekonomi.

(94) För de transaktioner som ägde rum via närstående importörer konstruerades exportpriserna på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten av den första oberoende kunden, med avdrag för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och ett skäligt belopp för vinst, enligt punkt 23. I avsaknad av representativa uppgifter från oberoende importörer i gemenskapen fastställdes vinstmarginalen preliminärt till 5 %.

a.5) Jämförelse

(95) I tillämpliga fall justerades exportpriset för olikheter i fråga om kreditkostnader, transport- och förpackningskostnader och provisioner.

(96) Vad gäller normalvärdet beviljades för Kina alla de justeringar som beviljats för de sydkoreanska exportörerna (se punkt 36).

(97) All export av produkter tillverkade i Kina såldes till gemenskapen via närstående företag i Hongkong, Japan eller Sydkorea. I syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris till gemenskapen från Kina justerades de priser som togs ut av de närstående företagen till nivån fritt Kina. Eftersom de närstående företagens verksamhet inbegriper funktioner som liknar en handlares, gjordes justeringar både på grundval av faktiska kostnader och rimliga uppskattningar i syfte att ta hänsyn till det faktum att denna försäljning skedde via dessa tredje länder.

(98) Ett företag som bedriver endast OEM-försäljning (Original Equipment Manufacturer) till gemenskapen begärde en justering för handelsled. Undersökningen i Sydkorea visade dock att det inte fanns några konsekventa eller tydliga prisskillnader på den sydkoreanska marknaden mellan OEM-försäljning och egen försäljning. Begäran avvisades således.

a.6) Dumpningsmarginal

(99) Det för Sydkorea fastställda vägda genomsnittliga normalvärdet för varje modell jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset, varvid båda belopp var vederbörligen justerade.

(100) Jämförelsen visade att dumpning tillämpades.

(101) För den övriga exporten från Kina fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av de dumpningsmarginaler som konstaterats för de övriga tre samarbetsvilliga exportörerna, samt på grundval av tillgängliga uppgifter (från Eurostat) i syfte att beakta exporten från icke-samarbetsvilliga parter.

(102) Den preliminära dumpningsmarginalen för Kina, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår till 58,1 %.

(103) Följande, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, preliminära dumpningsmarginaler fastställdes för de företag som preliminärt beviljats individuell behandling:

>Plats för tabell>

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(104) Den klagande representerade mer än 25 % av gemenskapsindustrins totala tillverkning av den likadana produkten. Sagem, den andra betydande gemenskapstillverkaren, har inte motsatt sig klagomålet. Vad gäller vissa företag som är japanska exportörer närstående och som är tillverkare i gemenskapen beaktades deras situation vid bedömningen av både orsakssamband och gemenskapens intresse, medan de undantogs från definitionen av gemenskapsindustrin eftersom de, i enlighet med gemenskapsinstitutionernas vedertagna praxis, på grund av sitt förhållande till berörda tillverkare/exportörer ansågs vara skyddade från den dumpade importens skadevållande verkan. Den klagande ansågs därför representera gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen eftersom den uppfyller de villkor för representativitet som föreskrivs i artikel 5.4 i den förordningen.

E. SKADA

1. Inledande anmärkningar

(105) Vid fastställandet av den skada som vållats gemenskapsindustrin baserades all bedömning både på de uppgifter som lämnats av berörda parter och som kontrollerats under förfarandet och på statistiska uppgifter.

2. Gemenskapens förbrukning

(106) Till följd av den betydande grad av bristande samarbetsvilja som visades av berörda exportländer, av aktörer i gemenskapen som var berörda exportländer närstående samt av den andra icke-klagande gemenskapstillverkaren (Sagem), måste fastställandet av förbrukningen i gemenskapen baseras på kontrollerade uppgifter som lämnats av gemenskapsindustrin och till en viss del på bästa tillgängliga uppgifter. På grundval av dessa uppgifter erhölls siffrorna för gemenskapens förbrukning genom att exportvolymerna från varje berört exportland adderades med försäljningsvolymen för både den klagande och den andra gemenskapstillverkaren (Sagem) samt för de andra gemenskapstillverkarna som är japanska exportörer närstående. Mellan 1993 och undersökningsperioden observerades följande utveckling: gemenskapens förbrukning av den berörda produkten ökade från 1 173 416 enheter 1993 till 2 583 587 enheter vid utgången av undersökningsperioden, dvs. en ökning med 120 %.

3. Faktorer och överväganden rörande den dumpade importen

a) Kumulering

(107) I enlighet med gemenskapsinstitutionernas praxis undersökte kommissionen om verkningarna för gemenskapsindustrin av importen av telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand skulle slås samman vid analysen enligt de kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen.

(108) Det konstaterades att de fastställda dumpningsmarginalerna var högre än miniminivån, att importvolymerna var avsevärda samt att den lägsta marknadsandelen för de berörda exportländerna överskred 2 % och således inte var försumbar. Vidare ansågs att telefaxapparater för privat bruk importerade från Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand i allmänhet liknade varandra i alla avseenden och marknadsfördes i gemenskapen under samma period med hjälp av liknande prispolitik och marknadsbeteende. Dessa importprodukter konkurrerade med varandra samt med gemenskapsindustrins likadana produkt. Under dessa omständigheter och i enlighet med gemenskapsinstitutionernas vedertagna praxis ansågs det lämpligt att slå samman verkningarna av importen från berörda länder.

b) Utvecklingen av importen från berörda exportländer

b.1) Metod

(109) Det måste betonas att gemenskapsindustrin gick in på marknaden först 1991. Av detta skäl byggde den upp sin tillverkningskapacitet 1993, nådde sin fulla kapacitet 1994 och ökade sin produktionskapacitet, försäljningsvolym och marknadsandel mellan 1993 och 1994 på bekostnad av exportörerna från berörda länder. Mellan 1994 och 1996 förlorade dock gemenskapsindustrin betydande försäljningsvolymer och marknadsandelar, medan de berörda exportländerna noterade avsevärda förbättringar i alla avseenden.

(110) Således måste vid analysen av skada och av vad som orsakat skadan två olika perioder skiljas ut: perioden mellan 1993 och 1994 och den mellan 1994 och undersökningsperioden.

b.2) Volym, marknadsandel och genomsnittliga priser

(111) Mellan 1993 och 1994 ökade de berörda exportländerna, även om deras marknadsandel minskade med 12,4 procentenheter (från 65,3 % till 52,9 %), sin exportvolym till gemenskapen med 27,8 % (från 765 836 enheter till 978 604 enheter). Gemenskapens förbrukning ökade under samma period med 57,7 %.

(112) Mellan 1994 och undersökningsperioden ökade importvolymen från de berörda exportländerna med 72,7 % (från 978 604 enheter till 1 690 241 enheter), medan deras marknadsandel ökade med 12,5 procentenheter (från 52,9 % till 65,4 %). Gemenskapens förbrukning ökade under samma period med 39,6 %.

(113) Mellan 1993 och utgången av undersökningsperioden ökade importvolymen från de berörda exportländerna med 120 %.

(114) Utvecklingen av importpriserna från de samarbetsvilliga exportörerna visar att de genomsnittliga importpriserna minskade med 11 % mellan 1993 och 1994, följt av ytterligare minskningar på 20,5 % (1994 till 1995) respektive 7,1 % (1995 till undersökningsperioden). Den allmänna prissänkningen mellan 1993 och undersökningsperioden var 34,3 %, och minskningen från 1994 till undersökningsperioden uppgick till 26,2 %.

Av dessa siffror framgår att exportörerna har återvunnit de importvolymer och marknadsandelar som de förlorade när gemenskapsindustrin gick in på marknaden, och t.o.m. ökat sina volymer och andelar.

b.3) Prisunderskridande

(115) Kommissionen undersökte om de berörda exportländernas export till gemenskapen av den berörda produkten ägde rum till priser som underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(116) För att kunna göra en rättvis och användbar jämförelse mellan importpriserna och gemenskapsindustrins försäljningspriser måste tydliga kriterier utformas som gjorde det möjligt att skilja mellan alla de olika modellerna av den berörda produkten och dela in dem i olika kategorier.

Tre egenskaper befanns vara lämpligast för att särskilja modellerna: skäranordningen, svarsfunktionen och telefonen. På denna grund fastställdes åtta olika kategorier av modeller av telefaxapparater för privat bruk. Jämförelsen gjordes endast mellan produkter som hade samma egenskaper.

(117) Kommissionen gjorde en jämförelse modell för modell, i samma handelsled, mellan gemenskapsindustrins försäljningspriser till första oberoende kund, justerade till nivån fritt lager, och både försäljningspriserna på de exporterade produkterna (nivån cif vid gemenskapens gräns inklusive tullar) och de försäljningspriser som de närstående importörerna i gemenskapen tillämpade (även de justerade till nivån fritt lager). Undersökningen visade att priserna för telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand var avsevärt lägre under undersökningsperioden än gemenskapsindustrins priser. Ett betydande prisunderskridande förekom. Den vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för varje exportör varierade mellan 5,1 % och 21 %.

4. Gemenskapsindustrins situation

(118) Till följd av investeringarna under 1993 ökade gemenskapsindustrin sin försäljningsvolym med 140 % och sin marknadsandel med cirka nio procentenheter mellan 1993 och 1994. Under samma period steg gemenskapens förbrukning (i antal enheter) med 57,7 %.

(119) Däremot sjönk gemenskapsindustrins försäljningsvolym mellan 1994 och undersökningsperioden med 14,7 % och dess marknadsandel med nio procentenheter, medan gemenskapens förbrukning under samma period ökade med 39,6 %.

(120) Antalet tillverkade enheter ökade således med 158 % mellan 1993 och 1994, men sjönk sedan med 16,6 % mellan 1994 och undersökningsperioden.

(121) Kapacitetsutnyttjandet minskade med 33,1 % mellan 1993 och undersökningsperioden.

(122) Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser minskade mellan 1993 och 1994 med 16,9 %, steg med 1,5 % mellan 1994 och 1995 och sjönk sedan igen med 18,7 % mellan 1995 och undersökningsperioden. Den totala prissänkningen mellan 1993 och undersökningsperioden uppgick till 31,5 %, och mellan 1994 och undersökningsperioden uppgick den till 17,5 %.

(123) Nettoförlusterna mellan 1993 och undersökningsperioden ökade med 212,8 %.

(124) Sysselsättningen var relativt stabil mellan 1993 och 1995, men sjönk med 21,7 % mellan 1995 och 1996.

(125) Den negativa utvecklingen av gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel mellan 1994 och 1996 återspeglar således den positiva utvecklingen av exporten från de berörda länderna under samma period.

5. Slutsats

(126) Mot denna bakgrund dras slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada mellan 1994 och undersökningsperioden. Denna skada återspeglas i lägre försäljningsvolym, marknadsandel och kapacitetsutnyttjande, fortsatta och ökande förluster samt minskad sysselsättning. På grundval av den negativa utvecklingen för dessa ekonomiska indikatorer dras slutsatsen att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada enligt artikel 3 i grundförordningen.

F. VÅLLANDE AV SKADA

(127) Kommissionen undersökte om den väsentliga skadan för gemenskapsindustrin vållats av den dumpade importen från de berörda länderna eller om andra faktorer kunde ha vållat eller bidragit till den skadan.

1. Verkan av den dumpade importen

(128) Ökningen av volym och marknadsandel för den dumpade importen, vilken underskred gemenskapsindustrins priser, sammanföll med skadan för gemenskapsindustrin, som i synnerhet bestod i avsevärda förluster av försäljningsvolym och marknadsandel. De berörda exportländerna ansågs genom den dumpade importen ha återvunnit den försäljningsvolym och de marknadsandelar som erövrades av gemenskapsindustrin som en följd av dess investeringar under 1993. Undersökningen visade också att den ökande volymen av dumpad import tillsammans med den nedåtgående pristrenden ledde till en allvarlig prisnedgång för gemenskapsindustrin, som måste sänka sina priser för att kunna stanna kvar på marknaden. Trots denna nedgång underskred de berörda exportörerna gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden.

(129) De berörda exportörernas skadevållande prissättning var särskilt menlig för gemenskapsindustrin till följd av öppenheten på konsumentmarknaden, vilken får omedelbara återverkningar för importörer och handlare.

2. Verkan av andra faktorer

(130) Kommissionen undersökte om andra faktorer än den berörda dumpade importen kunde ha vållat eller bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin.

a) Annan import

(131) Särskild uppmärksamhet gavs frågan huruvida konkurrens från andra tredje länder kunde ha bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin. Det kunde dock inte konstateras att någon betydande export från något annat land än de som avsågs i klagomålet skulle ha ägt rum under den undersökta perioden.

b) Andra relevanta faktorer

(132) Gemenskapsindustrin vållades 1994 och 1995 ekonomiska förluster till följd av särskilda svårigheter med en specialtillverkad produkt som såldes till en specifik kund. Dessa förluster beaktades inte vid analysen av den klagandes lönsamhet eftersom de inte kunde tillskrivas den dumpade importen.

(133) uppmärksamhet gavs också åt frågan om i vilken utsträckning gemenskapsindustrins situation, särskilt dess kostnadsstruktur, hade påverkats av det faktum att den gick in på marknaden relativt sent, dvs. först 1991 när konkurrenter redan var etablerade på marknaden för den berörda produkten. Undersökningen visade dock inga tecken på att det sena marknadsinträdet generellt skulle ha haft ett negativt väsentligt inflytande mellan 1993 och 1996 på gemenskapsindustrins ekonomiska resultat. Det fanns heller inga tecken på att igångsättningskostnaderna i samband med uppbyggnaden av produktionskapaciteten 1992-1993 skulle ha överskridit den normala kostnadsnivån. Efter sitt marknadsinträde 1991 kunde gemenskapsindustrin rimligen förvänta sig att uppnå tillfredsställande ekonomiska resultat under de följande åren förutsatt att rättvisa marknadsvillkor skulle råda. För detta talade dess solida industriella och tekniska bas, dess omfattande distributionsnät som redan var på plats samt de stordriftsfördelar som skulle följa av ökad produktionskapacitet. Denna förväntan var också rimlig med tanke på den marknadstillväxt som kunde förutses. I strid med dessa förväntningar drabbades dock gemenskapsindustrin av minskande försäljningsvolym, förlorade marknadsandelar, minskande sysselsättningsnivå och vinstnedgång. Det anses således att det sena marknadsinträdet inte var orsaken till den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin.

(134) Den näst största tillverkaren av den berörda produkten i gemenskapen, Sagem (Frankrike), var inte samarbetsvillig i detta förfarande. Tillgängliga uppgifter om denna tillverkare visade dock att företagets marknadsandelar visserligen ökade mellan 1993 och 1994 men däremot sjönk avsevärt mellan 1994 och undersökningsperioden, och att företaget på sin viktigaste marknad vanligtvis tog ut de högsta priserna inom en grupp av jämförbara modeller. Enligt tillgängliga uppgifter framstår det följaktligen som osannolikt att denna konkurrent inom gemenskapen skulle ha vållat någon väsentlig skada.

3. Slutsats

(135) Under dessa omständigheter har kommissionen för de preliminära avgörandena dragit slutsatsen att den höga volymen av dumpad import med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand beaktad separat har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada enligt artikel 3 i grundförordningen.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Princip

(136) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen de aspekter som var relevanta för bedömningen av gemenskapens intresse på grundval av inlämnad bevisning. Vid denna bedömning måste särskild uppmärksamhet ges åt syftet med antidumpningsåtgärder, vilket är att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och att återställa en effektiv konkurrens. Det bör i detta sammanhang noteras att några av gemenskapsindustrin tillverkade telefaxapparater för privat bruk inte har exporterats under undersökningsperioden till de exportländer som berörs av detta förfarande, vilket skulle kunna leda till antagandet att marknadstillträdet till dessa länder hindras. Behovet av att undanröja dumpningens skadevållande verkningar måste vägas mot behovet att, när dumpning, skada och orsakssamband har konstaterats, fastställa om ett införande av åtgärder klart strider mot gemenskapens intresse.

2. Gemenskapsindustrin

(137) Vad gäller den eventuella verkan av antidumpningstullar för gemenskapsindustrin konstaterades att denna är strukturellt livskraftig. Undanröjandet av den skada som vållats gemenskapsindustrin kommer att göra det möjligt för den att bedriva lönsam verksamhet och behålla sin sysselsättningsnivå. Enligt gemenskapsindustrins strategi skulle detta uppnås i första hand genom ökad försäljningsvolym, och således ökat kapacitetsutnyttjande, vilket i sin tur omedelbart skulle leda till avsevärt lägre tillverkningskostnader (per enhet) och till en förbättrad ekonomisk situation.

(138) En ökad försäljningsvolym för gemenskapsindustrin skulle medföra en ökad marknadsandel för denna industri. Detta skulle leda till att marknadens efterfrågan i ökande grad täcktes av produkter från gemenskapen.

3. Icke-närstående importörer och handlare

(139) Frågeformulär sändes till 33 importörer (som inte var de berörda exportörerna närstående) samt till konsument- och branschorganisationer. Endast 14 företag, varav alla var icke-närstående importörer, skickade ett svar (se punkt 6). Inget samarbete erhölls från Europeiska byrån för konsumentorganisationer (BEUC) eller Utrikeshandelsförbundet (FTA).

(140) Det måste understrykas att de samarbetsvilliga företagen i hög grad var olikartade i fråga om storlek och verksamhet; några av dem var stora telekommunikationsföretag, medan andra handlade med den berörda produkten. Inte desto mindre kunde allmänna slutsatser dras från de kontrollerade uppgifter som lämnats av dessa företag.

(141) Omsättningen av den berörda produkten utgjorde i de flesta fall endast en liten del av de samarbetsvilliga företagens totala omsättning, i genomsnitt 1 %. Den genomsnittliga bruttomarginalen för den berörda produkten uppgick till 17,8 % under undersökningsperioden. Blott fem av de samarbetsvilliga icke-närstående importörerna kunde med hjälp av sin redovisning lämna uppgift om nettolönsamheten för den berörda produkten. Dessa företag hade en negativ genomsnittlig nettolönsamhet för försäljningen av telefaxapparater för privat bruk (-1,1 %), vilket berodde på låga marknadspriser under undersökningsperioden.

(142) Vad gäller de samarbetsvilliga icke-närstående importörerna var ingen sysselsättning direkt relaterad till den berörda produkten, eftersom de anställda i de relevanta affärsenheterna och detaljhandelsbutikerna arbetade med ett stort antal olika produkter (och ibland tjänster) avseende databehandling och telekommunikationsutrustning, och eftersom telefaxapparater för privat bruk endast utgjorde en liten del av den totala verksamheten. Det gjordes inga betydande direkta investeringar som avsåg den berörda produkten.

(143) Vad gäller den eventuella verkan av antidumpningstullar för handlarna förklarade nästan alla företagen att det inte skulle bli några större verkningar på den allmänna försäljningen, vinstnivån och sysselsättningsnivån, eftersom den berörda produkten hade en så liten betydelse för den totala verksamheten.

4. Konsumenter

(144) Vad gäller den eventuella verkan av antidumpningstullar för konsumenterna, erhölls inga uppgifter från Europeiska byrån för konsumentorganisationer (BEUC), som inte var samarbetsvillig i denna undersökning trots att den kontaktats av kommissionen. De flesta av importörerna hävdade att konsumenternas efterfrågan skulle minska till följd av de prisstegringar som antidumpningstullarna skulle medföra. Några företag ansåg att denna prisökning skulle påskynda den process varigenom telefaxapparater för privat bruk ersätts med elektronisk telefax (via persondator) eller elektronisk post. Andra menade att en telefaxapparat för privat bruk, till följd av sin enkla användning och de avsevärt lägre kostnaderna jämfört med en persondator (plus skrivare), i praktiken inte skulle vara utbytbar mot en persondator. Dessa parter hävdade följaktligen att konsumenterna trots en prisökning inte skulle avskräckas från att köpa den berörda produkten. Dessa frågor kommer att undersökas mer i detalj i det slutliga skedet, men för kommissionens preliminära avgöranden är följande att beakta.

(145) På grundval av den information som är tillgänglig för närvarande förefaller det sannolikt att ett införande av antidumpningstullar skulle leda till en betydande ökning av gemenskapens tillverkningsvolym, eftersom gemenskapsindustrin i syfte att ytterligare förbättra konkurrenskraften har som strategi att i första hand öka sin försäljningsvolym (och därigenom sänka sina tillverkningskostnader per enhet) snarare än att höja sina priser. Detta framstår som en sannolik händelseutveckling med tanke på de höga fasta kostnaderna, vilka bekräftades i undersökningen. Det verkar rimligt att anta att de övriga gemenskapstillverkarna skulle följa samma linje. Antidumpningstullarnas verkan på marknadspriserna bedöms bli begränsad, eftersom en betydande del av marknadens försörjning tillverkas i gemenskapen och således inte omfattas av några antidumpningstullar. Under undersökningsperioden täcktes cirka 35 % av gemenskapens efterfrågan av gemenskapens tillverkare, dvs. gemenskapsindustrin, Sagem och tillverkare som är japanska exportörer närstående (som även de beslöt att inte vara samarbetsvilliga). En uppskattning baserad på de preliminära avgörandena, i synnerhet uppgifterna om gemenskapsindustrins produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, leder till antagandet att gemenskapstillverkarnas försörjning av marknaden skulle kunna öka till cirka 50 % efter införandet av åtgärder. För denna betydande del av marknadens försörjning väntas inga prisstegringar, eller endast obetydliga prisstegringar, äga rum.

(146) De berörda exportländernas försäljning på gemenskapens marknad skulle enligt det förslag som beskrivs nedan omfattas av en genomsnittlig preliminär tull på 29 % (på värdet cif vid gemenskapens gräns). Vid en statisk händelseutveckling skulle den genomsnittliga verkan på konsumentpriserna för omkring 65 % av gemenskapens marknad (exportländernas marknadsandel under undersökningsperioden), med hänsyn till de normala bruttomarginaler för handlare och detaljhandlare som fastställts i undersökningen, uppgå till cirka 20 %. Enligt en mera dynamisk och realistisk analys av verkan av preliminära tullar torde denna dock bli mera begränsad. De preliminära antidumpningstullarna för åtta exportörer skulle uppgå till mellan 7 och 17 %, varvid inverkan på konsumentpriserna blott skulle uppgå till mellan 5 och 11 %. Dessa exportörer står för omkring hälften av den berörda exporten, dvs. cirka 30 % av gemenskapens marknad under undersökningsperioden. Det är oundvikligt att de berörda exportörerna kommer att höja sina priser till följd av de preliminära tullarna. Dessa höjningar kommer att vara mer blygsamma vad gäller den större delen av importen, enligt vad som beskrivs ovan, och mera uttalade för de återstående exportörer för vilka höga dumpnings- och skademarginaler fastställdes i det preliminära skedet. Denna prishöjning bör ses mot bakgrund av de långsiktiga fördelarna för konsumenten av att gemenskapstillverkarna kan utveckla och erbjuda ett fullständigt alternativt produktsortiment, inbegripet mera sofistikerade produktmodeller.

(147) Europeiska byrån för konsumentorganisationer (BEUC) valde alltså att inte vara samarbetsvillig i detta förfarande, trots att kommissionen hade vänt sig särskilt till den. Före de slutgiltiga avgörandena kommer kommissionen att närmare undersöka vilken verkan åtgärder får på konsumenterna och därvid beakta alla synpunkter som lämnas av berörda parter, i synnerhet konsumentorganisationer.

(148) Samma resonemang gäller i fråga om synpunkter rörande definitionen av likadan produkt, som skulle kunna påverka fastställandena i fråga om importörer, handlare och konsumenter.

5. Verkan av antidumpningstullar på konkurrensen

(149) Mot bakgrund av ovannämnda överväganden om den troliga utvecklingen av gemenskapens marknad efter införandet av antidumpningstullar bedöms i detta skede sådana åtgärder inte komma att ha någon betydande verkan på konkurrensvillkoren på denna marknad, där ett flertal aktörer är verksamma.

6. Slutsats

(150) Inom ramen för de preliminära avgörandena anser kommissionen att ett införande av antidumpningsåtgärder avseende import av telefaxapparater för privat bruk med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand inte strider mot gemenskapens intresse.

H. PRELIMINÄR TULL

1. Metod

(151) På grundval av ovan beskrivna slutsatser om dumpning, skada och gemenskapens intresse övervägde kommissionen vilken nivå de preliminära tullarna skulle ha. I detta syfte beaktades de dumpningsmarginaler som konstaterats och den tull som är nödvändig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.

(152) För att kunna fastställa nivån på skadetröskeln beaktade kommissionen prisskillnaden (per enhet) mellan gemenskapsindustrins icke skadevållande pris (dvs. vägda genomsnittliga tillverkningskostnader plus 12 % vinst), beräknat fritt fabrik och importpriset (inklusive tull) för den berörda produkten. det konstaterades att en vinstmarginal på 12 % av kostnaderna kunde betraktas som en lämplig miniminivå för denna typ av industri och en marginal som gemenskapsindustrin rimligen kunde förvänta sig att uppnå i avsaknad av skadevållande dumpning.

Som anges i avsnitt b.3 ("Prisunderskridande") gjordes jämförelsen mellan jämförbara modellgrupper med hänsyn till olikheter i handelsled. Nivån på målprisunderskridandet uttrycktes sedan i procent av cif-priset vid gemenskapens gräns för den importerade produkten.

(153) Resultaten visade att de berörda exportörerna hade i hög grad olika skademarginaler. Detta tyder på att dessa företag hade olika strategier för prissättning på gemenskapens marknad.

(154) Jämförelsen visade ett exportörerna/tillverkarna hade följande skademarginaler:

>Plats för tabell>

(155) Med undantag för Kina baserades marginalen för målprisunderskridande för icke-samarbetsvilliga exportörer (se ovan: "Övriga") på den högsta marginal som konstaterats för en enskild modellgrupp som i representativa kvantiteter exporterades av det berörda landets samarbetsvilliga exportörer. Restmarginalen får målprisunderskridande fastställdes på grundval av den vägda genomsnittliga marginalen för denna modellgrupp, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns. Med hänsyn till den bristande samarbetsviljan fastställdes i Kinas fall marginalen för målprisunderskridande på grundval av den genomsnittliga marginal för målprisunderskridande som beräknats för de tre samarbetsvilliga företag som inte beviljats individuell behandling, samt på grundval av tillgängliga uppgifter.

2. Preliminär antidumpningstull

(156) Mot bakgrund av detta bör preliminära antidumpningstullar införas på en nivå som motsvarar de konstaterade dumpningsmarginalerna, men som inte överskrider ovan fastställda skademarginaler.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av telefaxapparater med en vikt på högst fem kilo och vars huvuddel har en storlek på högst 470 mm i bredd, 450 mm i djup och 170 mm i höjd, med uteslutande av telefaxapparater som använder bläckstråle- eller laserteknologier i sin tryckteknik, enligt KN-nummer 8517 21 00 (Taric-nr 8517 21 00 10) med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Malaysia, Singapore, Taiwan och Thailand.

2. Den preliminära antidumpningstullen skall, i fråga om produkter med ursprung i nedan angivna länder, tas ut med följande tullsatser på grundval av nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull:

>Plats för tabell>

Dessa tullsatser skall inte tillämpas på de produkter som tillverkas av nedan angivna företag, som i stället skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

Ovannämnda preliminära tull i fråga om Kina skall inte tillämpas på de produkter som tillverkas på nedan angivna företags vägnar, som i stället skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

3. Såvida annat inte anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. Övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som avses i punkt 1 skall ske under förutsättning att det ställs en säkerhet som motsvarar beloppet på den preliminära tullen.

Artikel 2

De parter som avses i artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 får inom 15 dagar efter denna förordnings ikraftträdande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda muntligen av kommissionen.

De parter som avses i artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får yttra sig om tillämpningen av denna förordning inom en månad efter dess ikraftträdande.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Med förbehåll för artiklarna 7, 9, 10 och 14 i förordning (EG) nr 384/96 skall denna förordning tillämpas i sex månader, såvida rådet inte före utgången av den perioden antar slutgiltiga åtgärder.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 oktober 1997.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 317, 6.12.1996, s. 1.

(3) EGT C 32, 1.2.1997, s. 3.