RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2025/97 av den 15 oktober 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import till gemenskapen av reklamtändstickor med ursprung i Japan och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 23 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (2), särskilt artikel 12 i denna,

med beaktande av det förslag som lagts fram av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. PRELIMINÄRA ÅTGÄRDER

(1) Genom kommissionens förordning (EG) nr 1092/97 (3) (nedan kallad "förordningen om preliminär tull") infördes preliminära tullar på import till gemenskapen av reklamtändstickor med ursprung i Japan som omfattas av KN-nummer 3605 00 00.

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

1. De preliminära åtgärdernas giltighetstid

(2) I juli 1997 gjorde exportörer som svarade för en betydande andel av handeln i fråga invändningar mot kommissionens förslag att förlänga de preliminära antidumpningstullarnas giltighetstid på fyra månader med ytterligare två månader med stöd av förordning (EEG) nr 2423/88 (nedan kallad "grundförordningen"). Till stöd för sin ståndpunkt anförde de att undersökningen redan hade tagit orimligt lång tid, vilket förlängt ovissheten och skadat deras verksamhet.

(3) Dessa invändningar förefaller strida mot samma exportörers begäran att kommissionen skall göra en mera ingående analys av flera nyckelfrågor inom ramen för undersökningen; det bör påpekas att kommissionen redan i punkt 7 i ingressen i förordningen om preliminär tull konstaterade att undersökningen var särskilt komplex. Under dessa förhållanden måste all ytterligare detaljanalys av de synpunkter parterna lämnat och de förlängda tider dessa beviljats för att lämna synpunkter och svar begränsas till ett minimum.

(4) Efter införandet av preliminära antidumpningsåtgärder lämnade följande berörda parter skriftliga synpunkter:

a) Tillverkare/exportörer i Japan:

- Kobe Match Co. Ltd, Ibo-gun,

- Yaka Chemical Industry Co. Ltd, Himeji,

- Daiwa Trading & Industrial Co. Ltd, Himeji,

- Harima Match Company Co. Ltd, Himeji.

b) Gemenskapsindustrins företrädare för sina klienters räkning.

c) Importörer i gemenskapen:

- Advertising support Werbeträger Vertriebs GmbH.

(5) De parter som så begärde gavs tillfälle att bli hörda av kommissionen.

(6) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter den ansåg vara nödvändiga för sina slutgiltiga avgöranden inom den tid som stod till förfogande.

(7) Parterna underrättades om de väsentliga omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära tullar. De beviljades också tid att lämna synpunkter efter det att dessa uppgifter lämnats ut.

(8) De synpunkter som lämnades av de berörda parterna granskades och beaktades i de slutgiltiga avgörandena i de fall det var lämpligt och i den mån de var fullt underbyggda.

2. Begäran om avbrytande av förfarandet

(9) Japanska exportörer begärde att förfarandet omedelbart skulle avbrytas med motiveringen att kommissionen hade brutit mot artikel 7.9 a i grundförordningen. De hävdade att det var fråga om en helt vanlig undersökning som högst sannolikt kunde ha avslutats inom den tidsfrist som anges i grundförordningen.

(10) Som nämns i punkt 7 i ingressen i förordningen om preliminär tull berodde undersökningens längd främst på undersökningens komplexitet, särskilt den detaljerade kontrollen av de många siffror och argument som framlades samt de olika frågeställningar och problem som framkom under undersökningen.

Mot bakgrund av de japanska exportörernas begäran och de åsikter som framförts av andra berörda parter beträffande undersökningens längd förefaller det lämpligt att ge en något mer detaljerad beskrivning av de viktigaste skeenden som inverkade på undersökningens längd.

(11) Efter det att undersökningen inleddes i augusti 1994 sändes tre olika slags frågeformulär till ett femtontal företag i gemenskapen och i Japan. Kontrollbesök genomfördes och de preliminära resultaten förelåg under första halvåret 1995.

(12) Såsom anges i punkt 39 i ingressen i förordningen om preliminär tull visade undersökningen då att de japanska exportörernas försäljning i gemenskapen inte skedde i samma handelsled som största delen av gemenskapsindustrins försäljning. En justering för olika handelsled måste därför göras. Med tanke på hur viktig denna justering var, särskilt dess direkta inverkan på marginalerna för prisunderskridande och målprisunderskridande och följaktligen också på de eventuella antidumpningstullarnas nivå, undersöktes denna fråga noga innan ett preliminärt beslut fattades. Redan detta ger vid handen att de frågeställningar som måste beaktas inom ramen för undersökningen var komplexa, i motsats till vad vissa japanska exportörer påstod. Mycket tid gick åt till att överväga justeringen för olika handelsled, och någon preliminär slutsats i denna fråga kunde inte dras förrän i slutet av 1995.

(13) Under första halvåret 1996 betonade gemenskapsindustrins företrädare vikten av att dela in marknaden i tre huvudsakliga kundkategorier. I detta avseende lämnade gemenskapsindustrin kompletterande uppgifter om marknadssegmenteringens samband med prisnivån och de relativa kostnaderna och utvecklade därmed de uppgifter som redan lämnats i svaren på frågeformuläret.

I enlighet med artikel 7.2 a i grundförordningen granskade och kontrollerade kommissionen alla dokumenterade tilläggsuppgifter som lämnats och gjorde de nödvändiga jämförelserna med de verifierade svar som gemenskapsindustrin och de japanska exportörerna lämnat på frågeformuläret. Detta arbete pågick till slutet av 1996.

(14) Följaktligen måste det påpekas att kommissionen, i motsats till vad vissa japanska exportörer påstår, inte tog emot några nya svar på frågeformuläret från gemenskapsindustrin flera år efter det att tiden löpt ut, men att den ansåg det lämpligt att närmare undersöka dokumenterade uppgifter som kompletterade de svar som redan lämnats.

(15) Under loppet av 1996 måste flera andra problem lösas. Vissa icke-närstående importörer och en gemenskapstillverkare som själv importerade dumpade reklamtändstickor från Japan, vilka till en början inte motsatte sig förfarandet, lämnade synpunkter och anförde argument i samband med bedömningen av gemenskapens intresse. Alla synpunkter som lämnades, även sådana som anlände först mot slutet av 1996, måste beaktas.

(16) Under 1997 blev kommissionen medveten om att en av de japanska exportörerna eventuellt hade lämnat vilseledande uppgifter under undersökningens gång och begärde därför ytterligare uppgifter för att kunna fatta ett slutgiltigt beslut i frågan. Avgörande bevisning mottogs först nyligen.

(17) Även om undersökningen tagit lång tid hänvisar rådet, mot bakgrund av de nämnda omständigheterna och övervägandena, till vad som anges i punkt 7 i ingressen i förordningen om preliminär tull - nämligen att undersökningsperiodens längd främst berodde på undersökningens komplexitet - och anser därför att det inte finns någon anledning att avbryta förfarandet på grund av detta.

C. DEN BERÖRDA PRODUKTEN OCH LIKADAN PRODUKT

(18) I sina preliminära slutsatser ansåg kommissionen att reklamtändstickor som tillverkas och säljs i gemenskapen respektive i Japan och reklamtändstickor som exporteras till gemenskapen från Japan är likadana produkter i enlighet med artikel 2.12 i grundförordningen, eftersom de antingen är identiska eller har egenskaper som i hög grad liknar varandra.

(19) En importör lämnade en lista på ca 50 modeller som japanska exportörer kan erbjuda sina kunder i gemenskapen och gjorde gällande att gemenskapsindustrin endast kan erbjuda ett fåtal modeller.

(20) Det bör påpekas att inte alla dessa japanska modeller verkligen säljs i gemenskapen utan endast finns med på listan över modeller som de japanska exportörerna erbjuder sina kunder i gemenskapen. Genom undersökningen vederlades dessutom en annan importörs påstående att gemenskapsindustrin i motsats till de japanska exportörerna inte för ett brett sortiment av reklamtändstickor. Tvärtom konstaterades att gemenskapsindustrin sålde över 30 olika modeller till sina kunder och att ett stort antal andra specialmodeller hade tillverkats i enlighet med kunders önskemål.

(21) Eftersom inga andra synpunkter mottogs beträffande den berörda produkten och definitionen av den likadana produkten bekräftas de avgöranden som i enlighet med punkt 9 i ingressen i förordningen om preliminär tull träffats i denna fråga.

D. DUMPNING

1. Normalvärde

(22) Före införandet av de preliminära åtgärderna mottog kommissionen uppgifter om att förbindelserna mellan tillverkaren/exportören Yaka och en annan japansk tillverkare, Nittosha Match Company Ltd, som inte gav sig till känna inom ramen för detta förfarande, kanske inte begränsade sig till endast ett relativt litet aktieinnehav. Kommissionen ansåg att det inte kunde uteslutas att Yakas exportpriser kunde ha påverkats av dess förbindelser med Nittosha, vilket skulle göra Yakas svar på frågeformuläret otillförlitligt för denna undersöknings syften. Kommissionen underrättade genast Yaka om de allvarliga följder detta skulle kunna få.

Nittosha underrättade slutligen kommissionen om att det under den period som undersökningen av dumpning omfattade hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen; de kvantiteter som exporterats hade emellertid varit försumbara jämförbart med Yakas export under samma period. Under dessa förhållanden kunde inte Nittoshas export ha påverkat Yakas export; dessutom visade Yaka på grundval av kontrollerade uppgifter att transaktionerna mellan de två företagen inte hade påverkats av att det fanns ett mindre aktieinnehav.

Därmed drogs slutsatsen att det inte fanns någon anledning att ändra avgörandena om Yaka som en oberoende exportör från Japan.

(23) En japansk tillverkare anförde att normalvärdet för exportorder på 5 000 enheter uteslutande borde baseras på den kvantiteten och inte även på order på lägre kvantiteter, eftersom order på t.ex. 1 000 eller 2 000 enheter vanligen säljs till högre enhetspriser.

För det första bör det noteras att samma tillverkare i sitt svar på frågeformuläret inom ramen för undersökningen angav en orderkategori på upp till 5 000 enheter. För det andra konstaterades att det inom denna industri inte fanns några betydande prisskillnader mellan order på upp till 5 000 enheter, och att order på betydligt mindre än 5 000 enheter endast utgjorde en relativt liten del av kategorin 5 000 enheter eller under. För det tredje fastställdes både normalvärdet och exportpriset på grundval av samma produktkategorier, varför jämförelsen tar hänsyn till orderstorleken i den mån den anses relevant enligt industrins mått.

Begäran måste därför avslås.

(24) Inga ytterligare synpunkter mottogs beträffande fastställandet av normalvärdet. Rådet anser därför att slutsatserna i punkt 10-17 i ingressen i förordningen om preliminär tull bör bekräftas.

2. Exportpris

(25) Eftersom inga synpunkter mottogs beträffande fastställandet av exportpriset i enlighet med punkt 18 i ingressen i förordningen om preliminär tull, anser rådet att slutsatserna i den punkten bör bekräftas.

3. Jämförelse

(26) En japansk tillverkare ansåg att ingen justering borde göras för löner till försäljarna, eftersom inga försäljare är inblandade vid exportförsäljning. Vid kontrollerna i det berörda företagets lokaler fastställdes dock att försäljare faktiskt var inblandade i exporten av reklamtändstickor. För att möjliggöra en rättvis jämförelse gjordes följaktligen en justering av exportpriset på grundval av motsvarande kostnad vid försäljning av den berörda produkten på export.

(27) Samma japanska företag upprepade sin begäran från undersökningens preliminära skede om att normalvärdet borde fastställas endast på grundval av försäljningen till icke-närstående distributörer, eftersom exporten enligt företaget endast skedde i detta handelsled.

I punkt 20 i ingressen i förordningen om preliminär tull förklaras varför begäran inte kunde godtas. Eftersom företaget inte har lagt fram några nya argument till stöd för begäran bekräftar rådet att den avslås.

(28) Två japanska tillverkare upprepade sin begäran om en justering för tryckfilm och konstnärligt arbete.

Begäran grundade sig på att den tryckta filmen vid försäljning till gemenskapen i allmänhet tillhandahölls av kunden medan det vid försäljning på den japanska marknaden i allmänhet var tillverkaren som stod för det konstnärliga arbetet och filmen.

En japansk tillverkare begärde dessutom en justering för de inhemska order för vilka en viss papperstyp, s.k. japanskt papper, användes, eftersom detta utförande inte erbjöds vid försäljning till gemenskapen.

Båda dessa krav tillbakavisades i samband med förordningen om preliminär tull eftersom det berörda företaget inte kunde ange marknadsvärdet på den begärda justeringen på ett sätt som kommissionen kunde godta.

Efter det att uppgifterna om de väsentliga omständigheter som ledde till införandet av de preliminära åtgärderna hade utlämnats lämnade de japanska tillverkarna ytterligare uppgifter och förklaringar, med stöd av vilka det var möjligt att fastställa marknadsvärdet för de begärda justeringarna. En av de japanska tillverkarna kunde dock inte påvisa marknadsvärdet för den begärda justeringen. Eftersom begäran i sig ansågs motiverad gjordes justeringen för denna tillverkare på grundval av justeringen för en annan tillverkare i Japan.

Begäran bifölls alltså i den mån den var motiverad.

(29) En japansk tillverkare vidhöll den begäran som gjorts redan i det preliminära skedet, nämligen att en justering skulle göras för olika leveranstid.

Denna begäran grundade sig på att den inhemska leveranstiden i allmänhet är mycket kortare än leveranstiden vid exporttransaktioner, och att kunderna i gemenskapen faktureras lägre priser på grund av den längre leveranstiden.

Det berörda företaget lämnade i detta avseende ingen dokumentation till stöd för sin begäran, t.ex. genom att visa att kunderna konsekvent betalar olika priser på hemma respektive exportmarknaden på grund av de olika långa leveranstiderna.

Begäran måste därför avslås.

4. Dumpningsmarginaler

(30) Den klagande hävdade att eftersom de japanska tillverkarnas exportpriser i allmänhet ligger på samma nivå och eftersom den japanska inhemska marknaden är homogen, borde inte de individuella dumpningsmarginaler som konstaterats ha en så stor spridning. Den klagande bad kommissionen att se över slutsatserna om dumpning, särskilt i fråga om Kobe och Yaka.

Det bör erinras om att dumpningsmarginalen fastställs individuellt för varje exportör genom en jämförelse mellan dess normalvärde och dess exportpriser, såsom förklaras i punkterna 10-24 i ingressen i förordningen om preliminär tull.

I detta avseende kan kommissionen bekräfta att de exportpriser som de japanska exportörerna tar ut för jämförbara produkttyper i allmänhet ligger på ungefär samma nivå för alla exportörer. Undersökningen visade emellertid att olika japanska tillverkares inhemska priser varierar avsevärt, vilket utgör den huvudsakliga orsaken till variationerna mellan de fastställda dumpningsmarginalerna.

Den klagande hävdade vidare i detta sammanhang att de japanska tillverkarnas försäljningskanaler på hemmamarknaden är likartade. En kontroll av de uppgifter som lämnats av de japanska tillverkarna leder inte till att detta argument kan bekräftas.

Andra argument som den klagande anförde i fråga om de preliminära avgörandena om dumpningsmarginalerna gällde kostnadsstrukturen, de anställdas ålder, låg produktivitet, det faktum att det inte längre finns någon tillverkare av tändsticksmaskiner i Japan och användandet av gamla och otillräckliga maskiner.

Eftersom den bevisning som den klagande lagt fram till stöd för sina argument antingen endast kan betecknas som indicier eller inte bekräftas av de avgöranden som träffats under undersökningens gång, dras följaktligen slutsatsen att argumenten måste avvisas.

(31) Efter beaktande av de argument som anförts av parterna och efter ändring, vid behov, av de preliminära avgörandena, fastställs följande slutgiltiga dumpningsmarginaler för de samarbetsvilliga tillverkarna/exportörerna, uttryckta i procent av priset fritt gemenskapens gräns:

>Plats för tabell>

(32) Rådet bekräftar det tillvägagångssätt som enligt punkt 24 i ingressen i förordningen om preliminär tull följdes för fastställandet av dumpningsmarginalen för icke samarbetsvilliga företag i Japan, och som grundar sig på tillgängliga uppgifter som kontrollerats under undersökningens gång. På denna grundval anses det att den högsta dumpningsmarginal som konstaterats för en samarbetsvillig japansk tillverkare, 63,5 %, även bör tillämpas på icke samarbetsvilliga tillverkare i Japan.

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(33) Det stora flertalet gemenskapstillverkare av reklamtändstickor är medlemmar i FEFA (Fédération Européenne des Fabricants d'allumettes), den europeiska sammanslutning som ingav klagomålet för sina medlemmars räkning. Dessa tillverkare, som finns i Frankrike, Spanien, Italien, Belgien, Portugal och Förenade kungariket, är vanligtvis små och medelstora företag med begränsade resurser. Även om samtliga tillverkare stödde klagomålet är det följaktligen endast de största tillverkarna, som står för 78 % av gemenskapens totala produktion av den berörda produkten och därmed klart uppfyller de kriterier som anges i artikel 4.5 i grundförordningen, som aktivt har samarbetat med kommissionen vid denna undersökning.

(34) En japansk exportör ifrågasatte det faktum att en gemenskapstillverkare i Frankrike, som besvarat kommissionens frågeformulär, undantagits från de offentliggjorda preliminära avgörandena.

(35) Detta förklaras av att denna tillverkare, även om han stödde klagomålet, på grund av stora inre svårigheter inte hade möjlighet att uppfylla kommissionens krav för undersökningen på platsen. Det beslutades därför att denna tillverkare inte kunde anses aktivt samarbeta i förfarandet, och tillverkaren uteslöts därför från definitionen av gemenskapsindustrin.

(36) Detta beslut återspeglas i punkt 25 i ingressen i förordningen om preliminär tull, i vilken det anges att begreppet "gemenskapsindustri" skall tolkas såsom avseende de gemenskapstillverkare av den likadana produkten vars sammanlagda produktion utgör en betydande del av den sammanlagda produktionen i gemenskapen och som stödde klagomålet och aktivt samarbetade i förfarandet.

(37) Trots den förklaring som ges i punkt 26 i ingressen i förordningen om preliminär tull, hävdade en importör av japanska reklamtändstickor i gemenskapen att den största klagande gemenskapstillverkaren inte borde betraktas som en del av gemenskapsindustrin, eftersom han direkt eller via närstående företag importerade dumpade reklamtändstickor från Japan i volymer motsvarande mycket mer än 4 % av den egna tillverkningen. Till stöd för detta påstående lämnades en förteckning över det ovannämnda klagande företagets dotterbolag, som påstods importera reklamtändstickorna från Japan.

(38) Kommissionen undersökte på nytt storleken på denna gemenskapstillverkares import och bekräftade sin preliminära slutsats, nämligen att de kvantiteter som importerades av denna tillverkare motsvarade omkring 4 % av tillverkarens egen sammanlagda produktion av reklamtändstickor.

(39) En annan exportör hävdade att två av de klagande gemenskapstillverkarna inte längre tillverkade reklamtändstickor. Även om denna exportör hänvisar till händelser som påstods ha ägt rum efter undersökningsperioden och därför normalt sett inte skulle beaktas, bör det noteras att det inte finns något som tyder på att någon av de klagande gemenskapstillverkarna har slutat tillverka den produkt som omfattas av denna undersökning.

(40) Sammanfattningsvis bekräftas definitionen av gemenskapsindustrin inom ramen för detta förfarande, liksom kommissionens preliminära avgöranden i detta avseende.

F. SKADA

1. Period för undersökning av skada och skadefaktorer

(41) Vissa exportörer hävdade att kommissionen inte hade varit konsekvent vad beträffar undersökningsperioden för bedömning av skada.

(42) Den period som undersökningen av skada omfattar är hela perioden från och med den 1 januari 1990 till och med den 30 juni 1994, såsom anges i punkt 7 i ingressen i förordningen om preliminär tull. "Undersökningsperioden" för dumpningsanalysen omfattade en ettårsperiod från och med den 1 juli 1993 till och med den 30 juni 1994. De viktigaste skadeindikatorerna bedömdes med avseende på hela perioden för undersökning av skada. I de fall där de uppgifter som lämnats inte var fullständigt dokumenterade eller inte var tillförlitliga och följaktligen inte kunde garantera en korrekt analys av en viss skadefaktor inom perioden för undersökning av skada, ansåg kommissionen det lämpligt att lämna uppgifterna utan beaktande, och slutsatserna grundades på tillgängliga, dokumenterade uppgifter.

(43) På begäran av vissa exportörer har kommissionen kontrollerat de tillgängliga uppgifterna ytterligare i syfte att slutföra sin analys av vissa skadefaktorer, och resultaten av denna kontroll redovisas nedan.

a) Priser

(44) Vad beträffar punkt 45 i ingressen i förordningen om preliminär tull beaktades vid analysen av prisutvecklingen 80 % av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning på gemenskapsmarknaden av tändstickor i häfte och ask. Det konstaterades att de försäljningspriser som togs ut av gemenskapsindustrin steg med i genomsnitt 4 % från 1990 fram till undersökningsperioden.

(45) Dessutom har separata analyser gjorts för tändstickor i häfte respektive ask, varav den senare typen står för omkring 60 % av gemenskapsindustrins totala försäljning av tändstickor och omkring 80 % av de japanska exportörernas totala försäljning i gemenskapen. På denna nya grundval konstaterades att de försäljningspriser som togs ut av gemenskapsindustrin för tändstickor i ask sjönk med 2 % från 1990 fram till undersökningsperioden, medan denna industris försäljningspriser på tändstickor i häfte, som utgör en mindre del av den japanska försäljningen i gemenskapen, hade stigit med 10 % under samma period.

b) Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(46) På begäran av en japansk exportör gjorde kommissionen, trots de svårigheter som beskrivs i punkt 44 i ingressen i förordningen om preliminär tull, bästa möjliga uppskattning av gemenskapsindustrins produktionskapacitet för reklamtändstickor och dess relativa kapacitetsutnyttjande. Gemenskapsindustrin tycks arbeta i genomsnitt 222 dagar per år och två skift per dag. Ett rimligt genomsnittligt kapacitetsutnyttjande borde ligga på omkring 75 % för denna typ av verksamhet, med gemenskapsindustrins uppskattade kapacitetsutnyttjande från 1990 fram till undersökningsperioden var hela tiden lågt - omkring 56 % med en högsta nivå på 59 % 1991.

c) Likviditetsflöde

(47) Utöver de preliminära avgöranden som anges i punkt 51 i ingressen i förordningen om preliminär tull konstaterades att gemenskapsindustrins rörelsekapital, fastställt på företagsnivå för reklamavdelningen, vars huvudsakliga verksamhet utgörs av reklamtändstickor, dvs. den berörda produkten, minskade med 7 % från 1990 fram till undersökningsperioden.

d) Lönsamhet

(48) För 1990, det första år som undersökningen av skada omfattar, konstaterades att gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten fortfarande var lönsam med en avkastning på omsättningen på omkring 2,5 %.

2. Marknadssegmentering

(49) Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull gjorde de berörda parterna inga invändningar mot det preliminära avgörande som anges i punkt 36 i ingressen i förordningen om preliminär tull, nämligen att reklamtändstickor i gemenskapen såldes till olika kundkategorier beroende på storleken på deras order. Det bör påpekas att även den japanska marknaden hade kategoriserats på liknande sätt vid fastställandet av dumpning. Undersökningen visade att en sådan kategorisering är av största vikt på grund av dess inverkan på priser och kostnader.

(50) En japansk exportör noterade att gemenskapsindustrin hade begärt att en kund skulle undantas vid fastställandet av skada med hänsyn till inköpens mycket stora volym, som gjorde att kunden inte var direkt jämförbar med de övriga kundkategorierna. Kommissionen fastställde att den berörda kunden var anmärkningsvärd för volymen på sina inköp. Detta särdrag utgjorde emellertid inte en tillräcklig grund för att undanta denna kund från den övergripande bedömningen av skada.

3. Metod för kostnadsfördelning(51) Vissa exportörer ifrågasatte den metod för kostnadsfördelning som tillämpades av gemenskapsindustrin och preliminärt godtogs av kommissionen. De hävdade att de försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader som gemenskapsindustrin fördelade antingen med utgångspunkt i antalet order eller med utgångspunkt i antalet tändsticksaskar, i stället borde fördelas på grundval av omsättningen.

(52) I artikel 2.11 i grundförordningen anges i fråga om dumpningsundersökningen att all kostnadsfördelning i allmänhet skall bygga på tillgängliga bokföringsdata, normalt fördelade och vid behov fördelade på varje produkt och marknad i proportion till omsättningen. Ett liknande tillvägagångssätt verkar lämpligt i detta fall.

Detta tillvägagångssätt innebär att kostnadsfördelningsmetodens lämplighet måste undersökas och bedömas på grundval av hur pass konsekvent den tillämpats, samt att kostnadsfördelningen skall göras på grundval av omsättningen endast om en annan lämplig metod saknas.

(53) Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull fortsatte kommissionen att inhämta de uppgifter den bedömde som nödvändiga. Mot bakgrund av de synpunkter som mottagits beslutades att det skulle genomföras en mycket detaljerad undersökning i lokalerna hos den största gemenskapstillverkare som ingick i gemenskapsindustrin, i syfte att återigen kontrollera dess metod för kostnadsfördelning.

Denna kontroll bekräftade att den fördelningsmetod som godtogs av kommissionen i undersökningens preliminära skede konsekvent tillämpades av tillverkare i fråga och på ett godtagbart sätt återspeglade kostnaderna i samband med tillverkning och försäljning av den berörda produkten. Följaktligen bekräftas innehållet i punkterna 49 och 50 i ingressen i förordningen om preliminär tull.

4. Prisunderskridande och målprisunderskridande

(54) Vissa japanska exportörer begärde för prisjämförelsen en justering för olika leveranstider, vilket motiverades med att leveranstiden påverkade konsumentens val och därmed prisernas jämförbarhet, särskilt i fråga om mindre order. Dessa exportörer förklarade att de längre leveranstiderna berodde på att tändstickor från Japan vanligen går med sjötransport till gemenskapen, vilket innebär avsevärt minskade transportkostnader och sänkta priser för kunder som är beredda att vänta flera månader på sina order. Eftersom gemenskapsindustrins leveranstider är mycket kortare tvingas de japanska exportörerna sänka priserna för att kompensera för de längre leveranstiderna.

De japanska exportörerna anser att längre leveranstid motiverar ett lägre pris än det som tas ut av gemenskapsindustrin och uppskattar denna prisskillnad till omkring 5 %, vilket överensstämmer med det genomsnittliga prisunderskridande som konstaterats. Av de skäl som anges i punkt 29 kunde denna begäran inte godtas.

(55) En japansk exportör ifrågasatte sina marginaler för prisunderskridande och målprisunderskridande med motiveringen att de beräknats på grundval av priserna för vissa av gemenskapsindustrins grundmodeller, som inte var identiska i alla avseenden med de modeller som det berörda företaget exporterade till gemenskapen. Det hävdades att tre av gemenskapsindustrins grundmodeller var tändstickor av trä i häfte, medan de motsvarande tändstickor i häfte som exporterades av det berörda företaget var gjorda av papp. Eftersom det förra materialet är dyrare än det senare begärde exportören en justering som skulle återspegla marknadsvärdet av skillnaden i fysiska egenskaper mellan de ovannämnda modellerna.

(56) Eftersom ingen bevisning lades fram till stöd för exportörens begäran har kommissionen undersökt denna fråga på grundval av de uppgifter den hade tillgång till. Det verkade som om försäljningen av jämförbara modeller av tändstickor i häfte inte nödvändigtvis skedde till olika priser beroende på om tändstickorna var gjorda av trä eller papp. För en viss modell, som innehöll 20 % fler tändstickor av trä än en motsvarande modell av papp, var exempelvis försäljningspriset det samma. Detta tycks tyda på att de japanska priserna borde justeras nedåt snarare än uppåt. Eftersom exportören inte framlade någon bevisning till stöd för sin begäran grundade kommissionen sin bedömning av denna på tillgängliga uppgifter, och begäran kunde inte beaktas.

(57) Samma exportör ifrågasatte den metod som kommissionen tillämpat för att beräkna prisunderskridandets och målprisunderskridandets omfattning. Exportören begärde att samma metod som tillämpats i samband med ett annat antidumpningsförfarande skulle tillämpas för att beräkna dess marginaler.

I det antidumpningsförfarande som exportören hänvisade till beräknades ett genomsnittligt försäljningspris och ett genomsnittligt, icke skadevållande pris för alla olika modeller av den produkt som var föremål för undersökning, medan kommissionen i detta förfarande jämförde priser modell för modell.

(58) I fall där den berörda produkten inte säljs i en enhetlig form och det inte finns några inhemska standardmodeller som är direkt jämförbara med importerade standardmodeller av den likadana produkten är det nödvändigt att fastställa den lämpligaste mätenheten för att göra det möjligt att jämföra priserna.

Såsom förklaras i punkt 36-41 i ingressen i förordningen om preliminär tull konstaterades standardgrundmodeller av reklamtändstickor för olika kategorier av kunder existera på gemenskapsmarknaden. De stod till och med för den allra största delen av handeln i fråga. Försäljningspriserna för de olika standardmodeller av den likadana produkten som säljs av gemenskapsindustrin kunde därför jämföras med de japanska exportörernas försäljningspriser modell för modell och separat för de viktigaste kundkategorierna.

Eftersom den metod som följdes i detta förfarande är den lämpligaste för att fastställa marginalerna för prisunderskridande och målprisunderskridande bekräftar rådet kommissionens avslag av den berörda exportörens begäran om att dess marginaler skulle beräknas på grundval av samlade vägda genomsnittspriser.

5. Skada som vållats gemenskapsindustrin

(59) Ett antal japanska exportörer erkände att gemenskapsindustrin kunde ha vållats en viss skada men hävdade att denna skada inte kunde beaktas som väsentlig, och det av följande orsaker. För det första var det enbart små och medelstora order, vilka utgör en begränsad andel av hela marknaden för reklamtändstickor, som drabbades av en negativ avkastning på försäljningen. För det andra grundade sig kommissionens påstående om väsentlig skada enbart på den negativa utvecklingen av en enda skadefaktor, nämligen lönsamheten. För det tredje tydde flera faktorer på att ingen skada över huvud taget vållats.

(60) Vad gäller det första argument som framfördes av dessa exportörer utgör små och medelstora order en stor andel av den totala gemenskapsmarknaden, nämligen omkring 59 % mätt som volym och omkring 67 % mätt som värde. Slutsatsen kan därför dras att dessa segment utgör gemenskapsindustrins viktigaste inkomstkällor. Även om denna industri fortfarande når goda resultat i segmentet för stora order är dess förmåga att konkurrera inom detta segment alltså beroende av att en övergripande finansiell livskraft kan upprätthållas. Gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation, som konstaterades vara negativ totalt sett under undersökningsperioden, innebär därför ett hot mot hela sektorn för reklamtändstickor i gemenskapen.

(61) De ovannämnda exportörerna uppgav att vissa skadefaktorer antydde att ingen skada vållats, men de angav inte vilka indikatorer de avsåg. Vidare stämmer inte påståendet om att kommissionen grundade sin slutsats på en enda skadefaktor.

Under hela undersökningsperioden konstaterades att sysselsättningen inom sektorn för reklamtändstickor minskade med 13 %, gemenskapsindustrins andel av gemenskapsmarknaden, mätt som värde, minskade med omkring 10 %, likviditetsflödet minskade med 7 % och den sammanlagda lönsamheten blev negativ efter vinster på 2,5 % 1990.

Vidare går det inte att bortse från att gemenskapsindustrins priser på tändstickor i ask, som utgör 60 % av denna industris totala försäljning, hade sjunkit, och att den svaga ökningen totalt sett av försäljningspriserna på tändstickor (4,3 %) under undersökningsperioden inte ens kunde uppväga inflationens effekter. Detta pristryck spelade förvisso en viktig roll för gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation.

(62) Dessa exportörer tillhandahöll även årsredovisningen för den största klagande gemenskapstillverkaren och beräknade en avkastning på investerat kapital på 28,65 % för denna tillverkare under 1995, dvs. efter utgången av undersökningsperioden. Enligt dem skulle en så hög avkastning visa att den berörda gemenskapstillverkarens ekonomiska situation är utmärkt.

För att beräkna denna avkastning på investerat kapital tillämpade dessa exportörer vinsten på stora order, i enlighet med punkt 50 i ingressen i förordningen om preliminär tull, på den sammanlagda omsättning som framgick av den årsredovisning de tillhandahöll. Sedan fastställde de förhållandet mellan denna extrapolerade vinst och det egna kapital som framgick av årsredovisningen.

(63) Dessa exportörer tycks ha blandat ihop avkastning på investerat kapital med avkastning på eget kapital.

Dessutom, och detta har större betydelse, gällde den årsredovisning de tillhandahöll en hel koncern och omfattade därmed ett antal verksamheter som inte berörs av denna undersökning. Vad gäller den omsättning som framgår av årsredovisningen för koncernen utgör försäljningsvärdet för segmentet stora order endast 0,4 %. Denna uppskattning av avkastningen på investerat kapital måste följaktligen lämnas utan beaktande och betraktas som felaktig och missvisande.

6. Slutsats om skada

(64) På grundval av de omständigheter och överväganden som det redogörs för ovan och mot bakgrund av försämringen av flera skadeindikatorer, t.ex. lönsamhet, marknadsandel mätt som värde, likviditetsflöde och sysselsättning, i kombination med ett lågt kapacitetsutnyttjande och verkningarna av en otillfredsställande prisutveckling, bekräftar rådet att gemenskapsindustrin har vållats väsentlig skada i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen.

G. SKADANS ORSAKSSAMBAND

(65) Kommissionen hade i det preliminära skedet undersökt i vilken utsträckning den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållats hade orsakats av inverkan från den dumpade importen från Japan och huruvida andra faktorer hade orsakat eller bidragit till denna skada, i syfte att säkerställa att skada som vållats av sådana andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen i fråga. Sådana andra faktorer som beaktades var förbrukningens utveckling, konkurrens från andra tillverkare i gemenskapen, annan import, gemenskapsindustrins exportresultat och de viktigaste ekonomiska aktörernas uppträdande under undersökningsperioden.

(66) Trots denna grundliga analys av skadans orsakssamband hävdade flera exportörer att inget orsakssamband kunde fastställas mellan den påstått dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållats. De uppgav att de japanska exportörerna volymmässigt inte hade ökat sin andel av gemenskapsmarknaden, även om deras importpriser hade stigit med 40 %. Dessutom förstod de inte varför inget orsakssamband tycktes existera inom segmentet stora order, där de japanska exportörernas högsta prisunderskridandemarginaler konstaterades. Tvärtom hade en lönsam situation uppstått.

(67) Det bör emellertid erinras om att, såsom nämns i punkterna 58-62 i ingressen i förordningen om preliminär tull, dumpad lågprisimport från Japan ökade sin marknadsandel i gemenskapen, mätt som värde, med 24 %, medan gemenskapsindustrin förlorade 10 % av sin marknadsandel. Från 1990 fram till undersökningsperioden var gemenskapsindustrins priser ständigt återhållna, och trots en avsevärd prishöjning underskrider priserna på de japanska produkterna fortfarande gemenskapsindustrins priser med en genomsnittlig marginal på 6,2 %. Denna situation har genom åren orsakat gemenskapsindustrin stora svårigheter, och dess lönsamhet blev negativ under undersökningsperioden.

Ytterligare ett samband mellan gemenskapsindustrins negativa situation och den dumpade importen från Japan fastställdes genom det faktum att gemenskapsindustrins avkastning på försäljning befanns vara betydligt sämre i de försäljningssegment där de flesta japanska produkterna fanns, nämligen segmenten för små och medelstora order.

(68) Kommissionen har vidare gjort separata analyser av marknadsandelarna för reklamtändstickor för varje kundkategori beroende på orderstorleken mätta i volym respektive värde, såsom framgår av tabellen nedan. Denna tabell avser perioden för dumpingsundersökningen (den 1 juli 1993 till och med den 30 juni 1994) och grundar sig på mer än 80 % av gemenskapsindustrins försäljning och ca 80 % av den japanska försäljningen på gemenskapsmarknaden.

>Plats för tabell>

(69) Denna analys visar att marknaden för stora order volymmässigt utgör omkring 41 % av den totala marknaden för reklamtändstickor, medan gemenskapsindustrins marknadsandel i fråga om stora order är nästan tio gånger så stor som de japanska exportörernas marknadsandel. Den begränsade volym som säljs av de japanska exportörerna i detta segment förklarar varför endast begränsade verkningar konstaterades.

(70) Vad beträffar de övriga två marknadssegmenten står dessa för omkring 60 % av volymen och omkring 67 % av värdet av hela marknaden, vilket visar att dessa är de viktigaste segmenten inom reklamtändsticksindustrin.

(71) Följaktligen kan konstateras att den dumpade lågprisimporten från Japan inriktar sig på dessa nyckelsegment av gemenskapsmarknaden, och deras volymmässiga marknadsandel i dessa segment (47 %) är jämförbar med gemenskapsindustrins marknadsandel (53 %). De stora kvantiteter som säljs av de japanska exportörerna har alltså, i kombination med det konstanta pristryck de sedan 1980 utövat på dessa nyckelsegment av marknaden, uppenbart vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(72) Vad beträffar prisutvecklingen utvecklades gemenskapsindustrins försäljningspriser på tändstickor i ask respektive häfte olika från 1990 fram till undersökningsperioden, vilket redan nämnts i punkt 45 ovan. Priserna på tändstickor i ask sjönk med 2 %, medan priserna på tändstickor i häfte steg med 10 %. Eftersom den allra största delen av den japanska försäljningen (ca 80 %) under den ovannämnda perioden utgjordes av tändstickor i ask, kan sambandet mellan den negativa prisutvecklingen för tändstickor i ask och närvaron på gemenskapsmarknaden av den dumpade importen från Japan tydligt fastställas.

(73) På grundval av de avgöranden som förklaras och utvecklas i ovanstående punkter bekräftar rådet sammanfattningsvis att dumpad lågprisimport från Japan, sedd för sig, har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

(74) I sin förordning om preliminär tull angav kommissionen varför gemenskapens intresse gör ett ingripande befogat. I detta avseende erinras om att de övriga tillverkarna i gemenskapen är små och medelstora företag som står för upp till 22 % av gemenskapens sammanlagda produktion av den berörda produkten. Det faktum att de allra flesta (90 %) av dessa tillverkare konsekvent har stött klagomålet visar att de anser att det ligger i deras intresse att återställa rättvis handelspraxis på gemenskapsmarknaden genom införande av antidumpningsåtgärder.

(75) Vad beträffar undersökningarna enligt konkurrenslagstiftningen av den största gemenskapstillverkaren på gemenskapsmarknaden är kommissionen medveten om att ett klagomål ingivits till kommissionens behöriga avdelningar, enligt vilket Swedish Match missbrukat och missbrukade sin dominerande ställning genom att driva en politik som gick ut på förvärv och artificiellt låg prissättning i syfte att slå ut konkurrenterna. Klagomålet har avvisats, utan protester från den klagande, eftersom inga bevis för att det påstådda missbruket förekom kunde finnas eller hade lämnats.

(76) Vad gäller påståendet om att den största gemenskapstillverkaren kan komma att anta eller redan har antagit en långsiktig strategi för förlustförsäljning bekräftas innehållet i punkt 94 i ingressen i förordningen om preliminär tull, och dessutom kan tilläggas att de påståenden som gjorts i detta avseende byggde på några få prisnoteringar som avsåg en mycket kort tidsperiod efter undersökningsperioden. Dessa påståenden kan inte beaktas eftersom antalet noteringar är mycket begränsat (tre) och noteringarna avser en tidsperiod efter undersökningsperioden.

(77) Sammanfattningsvis drar rådet, efter en helhetsbedömning av samtliga olika intressen, och av de skäl som anges i förordningen om preliminär tull, slutsatsen att det totalt sett ligger i gemenskapens intresse att införa slutgiltiga åtgärder.

I. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(78) På grundval av ovanstående slutsatser om dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse övervägdes vilken nivå och vilken form antidumpningsåtgärderna borde ha för att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och återställa effektiva konkurrensvillkor på gemenskapsmarknaden.

(79) Efter offentliggörandet av förordningen om preliminär tull blev kommissionen medveten om att den justering för handelsled som gjordes vid fastställandet av nivån för undanröjande av skada hade gjorts på de icke-närstående importörernas återförsäljningspriser, medan denna justering skulle ha gjorts på de japanska exportörernas försäljningspriser i gemenskapen. Skademarginalerna har följaktligen räknats om.

(80) Eftersom skademarginalen, dvs. den prisnivå vid vilken den dumpade importens skadevållande verkningar skulle undanröjas, var lägre än den dumpningsmarginal som konstaterats för tre av de exportörer som omfattades av undersökningen, användes skademarginalen för att fastställa nivån på de åtgärder som skulle vidtas i fråga om dessa exportörer.

För en exportör användes dumpningsmarginalen, som var lägre än den konstaterade skademarginalen, för att fastställa nivån på de åtgärder som skall vidtas.

(81) På grundval av ovanstående bör slutgiltiga tullar i form av värdetullar införas.

(82) Den klagande hävdade att samma tull borde införas för samtliga samarbetsvilliga exporterande tillverkare, i syfte att förhindra möjligheten till kringgående av tullarna. Denna begäran grundade sig på en rapport från ett japanskt institut för ekonomisk forskning, enligt vilken det inom den japanska industrin bedrevs ett nära samarbete om inhemska priser och exportpriser.

De uppgifter som inhämtats av kommissionen och kontrollerats på platsen gav inte några som helst bevis för att den japanska industrin skulle ha en gemensam prisstrategi, åtminstone inte i fråga om inhemska priser och därmed normalvärde (se punkterna 22 och 23 ovan). Dessutom skulle ett införande av samma tull för samtliga exporterande tillverkare, oavsett deras olika normalvärden, utgöra en godtycklig behandling som inte skulle kunna motiveras enbart med en icke dokumenterad möjlighet till kringgående av tullarna.

Begäran avslås därför.

J. UTTAG AV DE PRELIMINÄRA TULLARNA

(83) Mot bakgrund av storleken på de dumpningsmarginaler som konstaterats för de exporterande tillverkarna och med hänsyn till den allvarliga skada gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar slutgiltigt tas ut med en sats som motsvarar de slutgiltiga tullarna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Slutgiltiga antidumpningstullar skall införas på import av reklamtändstickor med ursprung i Japan. Produkten i fråga omfattas av KN-nummer ex 3605 00 00 (Taric-nummer 3605 00 00 * 10).

I denna förordning avses med reklamtändstickor tändstickor vars förpackning innehåller reklam, med undantag för eller utöver tändstickstillvekarens logotyp eller text.

2. Vid tillämpningen av denna förordning skall den tullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, vara 43,2 % (Taric-tilläggsnummer 8900), utom vad gäller import som tillverkas och exporteras av följande företag, vilka skall omfattas av följande tullsatser:

a) 27,8 % för produkter som tillverkas och exporteras av Daiwa Trading & Industrial Match Co. Ltd (Taric-tilläggsnummer 8022).

b) 9,8 % för produkter som tillverkas och exporteras av Kobe Match Co. Ltd (Taric-tilläggsnummer 8023).

c) 10,3 % för produkter som tillverkas och exporteras av Yaka Chemical Industrial Co. Ltd (Taric-tilläggsnummer 8024).

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar enligt förordning (EG) nr 1092/97 skall slutgiltigt tas ut med den slutgiltiga tullsatsen.

Belopp för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga antidumpningstullsatsen skall frisläppas.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 oktober 1997.

På rådets vägnar

J. POOS

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

(2) EGT L 209, 2.8.1988, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 522/94 (EGT L 66, 10.3.1994, s. 10).

(3) EGT L 158, 17.6.1997, s. 8.