|
2.8.1997 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 209/6 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1467/97
av den 7 juli 1997
om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104c.14 andra stycket i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),
med beaktande av Europeiska monetära institutes yttrande, och
med beaktande av följande:
|
1. |
Det är nödvändigt att påskynda och förtydliga förfarandet vid alltför stora underskott enligt artikel 104c i fördraget för att avskräcka från alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och för att se till att de omgående korrigeras om de uppstår. Bestämmelserna i denna förordning, som skall antas i detta syfte enligt artikel 104c.14 andra stycket, utgör tillsammans med bestämmelserna i protokoll nr 5 till fördraget en ny enhetlig uppsättning regler för tillämpningen av artikel 104c. |
|
2. |
Stabilitets- och tillväxtpakten grundar sig på målet med sunda offentliga finanser som ett medel att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och för en stark varaktig tillväxt som främjar skapandet av sysselsättning. |
|
3. |
Stabilitets- och tillväxtpakten består av denna förordning, av rådets förordning (EG) nr 1466/97 (3) som syftar till att förstärka övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken samt av Europeiska rådets resolution av den 17 juni 1997 om stabilitets- och tillväxtpakten (4) i vilken det i enlighet med artikel D i Fördraget om Europeiska unionen ges fasta politiska riktlinjer för en strikt och punktlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten och i synnerhet för en anslutning till det medelfristiga målet med offentliga finanser som är nära balans eller i överskott, som alla medlemsstater har åtagit sig att respektera, och att vidta de korrigerande åtgärder som avser de offentliga finanserna som de anser vara nödvändiga för att uppnå målen i sina stabilitets- och konvergensprogram så snart de får information som pekar på betydande faktiska eller förväntade avvikelser från det medelfristiga budgetmålet. |
|
4. |
Under den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) har medlemsstaterna enligt artikel 104c i fördraget en otvetydig skyldighet att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Enligt artikel 5 i protokoll nr 11 till fördraget skall artikel 104c.1, 104c.9 och 104c.11 inte tillämpas på Förenade kungariket såvida landet inte går över till den tredje etappen. Skyldigheten enligt artikel 109e.4 att sträva efter att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser skall fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket. |
|
5. |
Danmark meddelade, med hänvisning till punkt 1 i protokoll nr 12 till fördraget, i anslutning till beslutet i Edinburgh av den 12 december 1992 att landet inte kommer att delta i den tredje etappen. Därför skall, enligt punkt 2 i nämnda protokoll, artikel 104c.9 och 104c.11 inte tillämpas på Danmark. |
|
6. |
Under den tredje etappen av EMU förblir medlemsstaterna ansvariga för sin nationella budgetpolitik, om inte annat följer av bestämmelserna i fördraget. Medlemsstaterna kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt bestämmelserna i fördraget. |
|
7. |
En anslutning till det medelfristiga målet med offentliga finanser som är nära balans eller i överskott, som alla medlemsstater har åtagit sig att respektera, bidrar till att skapa ändamålsenliga villkor för prisstabilitet och varaktig tillväxt som främjar skapandet av sysselsättning i alla medlemsstater och kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera normala konjunktursvängningar och samtidigt hålla underskottet i de offentliga finanserna inom referensvärdet pä 3 procent av BNP. |
|
8. |
För att EMU skall kunna fungera väl är det nödvändigt att konvergensen i ekonomiskt och budgetmässigt hänseende i de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan, nedan kallade ”deltagande medlemsstater”, visar sig stabil och varaktig. Budgetdisciplin är nödvändig under den tredje etappen av EMU för att säkra prisstabilitet. |
|
9. |
Enligt artikel 109k.3 i fördraget är artikel 104c.9 och 104c.11 enbart tillämplig på de deltagande medlemsstaterna. |
|
10. |
Det är nödvändigt att definiera begreppet undantagsvis och övergående överskridande av referensvärdet som det hänvisas till i artikel 104c.2 a. Rådet bör i detta sammanhang bland annat beakta de fleråriga budgetprognoser som kommissionen tillhandahåller. |
|
11. |
En rapport från kommissionen enligt artikel 104c.3 skall även beakta huruvida underskottet i den offentliga sektorns finanser överstiger utgifterna för de offentliga investeringarna samt alla övriga faktorer av betydelse, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt. |
|
12. |
Det finns ett behov av att fastställa tidsfrister för tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott för att säkerställa att det tillämpas snabbt och effektivt. Det är i detta sammanhang nödvändigt att beakta det faktum att budgetåret i Förenade kungariket inte sammanfaller med kalenderåret. |
|
13. |
Det finns ett behov av att precisera hur de sanktioner som avses i artikel 104c kan åläggas för att säkerställa en effektiv tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott. |
|
14. |
Den förstärkta övervakningen enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 bör, tillsammans med kommissionens övervakning av den offentliga sektorns finanser i enlighet med artikel 104c.2, underlätta en effektiv och snabb tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott. |
|
15. |
Mot bakgrund av ovanstående och om en deltagande medlemsstat underlåter att vidta effektiva åtgärder för att korrigera alltför stora underskott, förefaller en sammanlagd tidsperiod på högst tio månader — från och med rapportering av uppgifter som anger förekomst av alltför stora underskott fram till och med ett eventuellt nödvändigt beslut att ålägga sanktioner — både möjlig och lämplig för att utöva påtryckningar på den berörda deltagande medlemsstaten att vidta sådana åtgärder. I så fall, och om förfarandet inleds i mars, kan detta leda till att sanktioner åläggs inom samma kalenderår som förfarandet har inletts. |
|
16. |
Rådets rekommendation om att korrigera ett alltför stort underskott eller de senare stegen i förfarandet vid alltför stora underskott bör kunna förutses av den berörda medlemsstaten, som skall ha fått en tidig varning. Det allvarliga i ett alltför stort underskott under den tredje etappen bör få alla inblandade parter att skyndsamt vidta åtgärder. |
|
17. |
Det är lämpligt att låta förfarandet vid alltför stora underskott vila om den berörda medlemsstaten vidtar lämpliga åtgärder som reaktion på en rekommendation enligt artikel 104c.7 eller ett föreläggande enligt artikel 104c.9 för att skapa ett incitament för medlemsstaten att handla i enlighet därmed. Den tidsperiod under vilken förfarandet lämnas vilande bör inte tas med i den period på högst tio månader mellan det datum då förekomsten av alltför stora underskott rapporteras och åläggandet av sanktioner. Det är lämpligt att omedelbart återuppta förfarandet om de planerade åtgärderna inte genomförs eller om de genomförda åtgärderna visar sig vara otillräckliga. |
|
18. |
För att säkerställa att förfarandet vid alltför stora underskott har en tillräckligt avskräckande verkan, bör en räntelös deposition av lämplig storlek krävas av den berörda deltagande medlemsstaten, när rådet beslutar att ålägga en sanktion. |
|
19. |
Att definiera sanktioner enligt en fastlagd skala bidrar till rättslig säkerhet. Det är lämpligt att sätta storleken på depositionen i relation till den berörda deltagande medlemsstatens BNP. |
|
20. |
Om införandet av en räntelös deposition inte får den berörda deltagande medlemsstaten att korrigera sitt alltför stora underskott inom föreskriven tid är det lämpligt att sanktionerna skärps. Det är då lämpligt att omvandla depositionen till böter. |
|
21. |
Lämpliga åtgärder som vidtas av den berörda deltagande medlemsstaten i syfte att korrigera dess alltför stora underskott är det första steget mot ett upphävande av sanktionerna. Betydande framsteg med att korrigera det alltför stora underskottet bör leda till hävande av sanktioner enligt artikel 104c.12. Upphävande av samtliga kvarstående sanktioner bör inte ske förrän det alltför stora underskottet har korrigerats fullständigt. |
|
22. |
I rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokoll (nr 5) om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (5) fatställs närmare bestämmelser för rapporteringen av budgetuppgifter frän medlemsstaterna. |
|
23. |
Enligt artikel 109f.8 skall, i de fall där Europeiska centralbanken (ECB) enligt fördraget skall ha en rådgivande funktion, hänvisningar till ECB före dess upprättande avse Europeiska monetära institutet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT 1
DEFINITIONER OCH BEDÖMNINGAR
Artikel 1
1. Bestämmelserna i denna förordning för att påskynda och förtydliga tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott har som syfte att avskräcka från alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och att i de fall underskott uppstår bidra till att de omgående korrigeras.
2. I denna förordning avses med deltagande medlemsstater de medlemsstater som inför den gemensamma valutan i enlighet med fördraget och med icke deltagande medlemsstater de som inte har infört den gemensamma valutan.
Artikel 2
1. Underskottet i den offentliga sektorns finanser skall anses överskrida referensvärdet undantagsvis och övergående enligt artikel 104c.2 a andra strecksatsen när det orsakas av en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning, eller när det orsakas av en allvarlig konjunkturedgång.
Dessutom skall överskridandet av referensvärdet anses övergående om kommissionens budgetprognoser visar att underskottet kommer att understiga referensvärdet efter det att den ovanliga händelsen eller den allvarliga konjunkturedgången har upphört.
2. När kommissionen utarbetar en rapport enligt artikel 104c.3 skall den som regel anse att ett överskridande av referensvärdet till följd av en allvarlig konjunkturnedgång sker undantagsvis endast om det rör sig om ett årligt fall i real BNP på minst 2 procent.
3. När rådet enligt artikel 104c.6 skall avgöra om ett alltför stort underskott föreligger skall det i sin allsidiga bedömning beakta eventuella påpekanden från medlemsstaten om att ett årligt fall i real BNP som är mindre än 2 procent ändå kan anses ske undantagsvis mot bakgrund av ytterligare stödjande belägg, särskilt konjunkturnedgångens plötsliga förlopp eller det ackumulerade produktionsbortfallet i förhållande till den tidigare trendmässiga utvecklingen.
AVSNITT 2
PÅSKYNDANDE AV FÖRFARANDET VID ALLTFÖR STORA UNDERSKOTT
Artikel 3
1. Inom två veckor efter det att kommissionen har antagit en rapport som utarbetats enligt artikel 104c.3 skall Ekonomiska och finansiella kommittén yttra sig i enlighet med artikel 104c.4.
2. Kommissionen skall fullt ut beakta yttrandet enligt punkt 1, och om den anser att ett alltför stort underskott föreligger skall den avge ett yttrande och en rekommendation till rådet i enlighet med artikel 104c.5 och 104c.6.
3. Rådet skall avgöra om ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 104c.6 inom tre månader efter de rapporteringstillfällen som föreskrivs i artikel 4.2 och 4.3 i förordning (EG) nr 3505/93. När rådet enligt artikel 104c.6 avgör om ett alltför stort underskott föreligger skall det samtidigt ge rekommendationer till den berörda medlemsstaten enligt artikel 104c.7.
4. I rådets rekommendation i enlighet med artikel 104c.7 skall det fastställas en tidsfrist på högst fyra månader inom vilken den berörda medlemsstaten skall vidta effektiva åtgärder. I rådets rekommendation skall det även fastställas en tidsfrist för korrigeringen av det alltför stora underskottet, vilken skall slutföras under det år som följer på året då underskottet fastställdes om det inte föreligger särskilda omständigheter.
Artikel 4
1. Rådets beslut att offentliggöra sin rekommendation, när det finner att inga effektiva åtgärder har vidtagits i enlighet med artikel 104c.8, skall fattas omedelbart efter utgången av den tidsfrist som har fastställts enligt artikel 3.4 i denna förordning.
2. Rådets skall vid bedömningen av huruvida effektiva åtgärder har vidtagits till följd av rådets rekommendationer enligt artikel 104c.7 grunda sitt beslut på offentliggjorda beslut av den berörda medlemsstatens regering.
Artikel 5
Rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder för att minska underskottet enligt artikel 104c.9, skall fattas inom en månad efter det beslut i vilket rådet har fastställt att inga effektiva åtgärder har vidtagits enligt artikel 104c.8.
Artikel 6
När villkoren för att tillämpa artikel 104c.11 är uppfyllda skall rådet ålägga sanktioner enligt artikel 104c.11. Ett sådant beslut skall fattas senast två månader efter rådets beslut att förelägga den berörda deltagande medlemsstaten att vidta åtgärder enligt artikel 104c.9.
Artikel 7
Om en deltagande medlemsstat underlåter att följa rådets på varandra följande beslut enligt artikel 104c.7 och 104c.9 skall rådets beslut om att ålägga sanktioner i enlighet med artikel 104c.11 fattas inom tio månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 3605/93 som anges i artikel 3.3. i den här förordningen. Ett påskyndat förfarande skall användas i händelse av ett avsiktligt planerat underskott som enligt rådets beslut är alltför stort.
Artikel 8
Rådets beslut att skärpa sanktionerna i enlighet med artikel 104c.11, utom när det gäller att omvandla depositioner till böter enligt artikel 14 i den här förordningen, skall fattas senast två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 3605/93. Rådets beslut att upphäva vissa eller samtliga av sina beslut i enlighet med artikel 104c.12 skall fattas så snart som möjligt och under inga omständigheter senare än två månader efter rapporteringstillfällena enligt förordning (EG) nr 3605/93.
AVSNITT 3
VILANDE FÖRFARANDE OCH ÖVERVAKNING
Artikel 9
1. Förfarandet vid alltför stora underskott skall lämnas vilande
|
— |
om den berörda medlemsstaten följer rekommendationerna enligt artikel 104c.7, |
|
— |
om den berörda deltagande medlemsstaten följer föreläggandena enligt artikel 104c.9. |
2. Den period under vilken förfarandet lämnas vilande skall inte ingå vare sig i den tiomånadersperiod som anges i artikel 7 eller i den tvåmånadersperiod som anges i artikel 6 i denna förordning.
Artikel 10
1. Kommissionen och rådet skall övervaka genomförandet av de åtgärder som har vidtagits
|
— |
av den berörda medlemsstaten till följd av rekommendationer enligt artikel 104c.7, |
|
— |
av den berörda deltagande medlemsstaten till följd av förelägganden enligt artikel 104c.9. |
2. Om en deltagande medlemsstat inte genomför åtgärderna eller om de enligt rådets uppfattning visar sig vara otillräckliga, skall rådet omedelbart fatta ett beslut enligt artikel 104c.9 eller artikel 104c.11.
3. Om utfallsdata enligt förordning (EG) nr 3605/93 visar att ett alltför stort underskott inte har korrigerats av en deltagande medlemsstat inom den tidsfrist som fastställs antingen i en rekommendation enligt artikel 104c.7 eller i ett föreläggande enligt artikel 104c.9 skall rådet omedelbart fatta ett beslut enligt artikel 104c.9 eller artikel 104c.11.
AVSNITT 4
SANKTIONER
Artikel 11
När rådet beslutar att tillämpa sanktioner mot en deltagande medlemsstat i enlighet med artikel 104c.11 skall som regel en räntelös deposition krävas. Rådet får besluta att komplettera denna deposition med åtgärderna i artikel 104c.11 första och andra strecksatserna.
Artikel 12
1. När det alltför stora underskottet beror på att kriteriet för andelen av underskottet i den offentliga sektorns finanser enligt artikel 104c.2 a inte uppfylls, skall den första depositionen omfatta en fast del som motsvarer 0,2 procent av BNP och en rörlig del som motsvarar en tiondel av skillnaden mellan underskottet i procent av BNP under det föregående året och referensvärdet på 3 procent av BNP.
2. Varje därpå följande år, fram till dess att beslutet om att ett alltför stort underskott föreligger upphävs, skall rådet bedöma om den berörda deltagande medlemsstaten har vidtagit effektiva åtgärder till följd av rådets föreläggande enligt artikel 104c.9. Rådet skall, i sin årliga bedömning i enlighet med artikel 104c.11 och utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 13 i denna förordning, besluta att skärpa sanktionerna om inte den berörda deltagande medlemsstaten har följt rådets föreläggande. Om en tilläggsdeposition beslutas skall den motsvara en tiondel av skillnaden mellan underskottet i procent av BNP under det föregående året och referensvärdet på 3 procent av BNP.
3. Ingen enskild deposition enligt punkterna 1 och 2 skall överskrida en övre gräns på 0,5 procent av BNP.
Artikel 13
Rådet skall som regel enligt artikel 104c.11 omvandla en deposition till böter, om det alltför stora underskottet enligt rådets mening inte har korrigerats två är efter beslutet att kräva en deposition av den berörda deltagande medlemsstaten.
Artikel 14
I enlighet med artikel 104c.12 skall rådet upphäva de sanktioner som anges i artikel 104c.11 första och andra strecksatserna beroende på hur betydande framsteg den berörda deltagande medlemsstaten har gjort när det gäller att korrigera det alltför stora underskottet.
Artikel 15
I enlighet med artikel 104c.12 skall rådet upphäva samtliga kvarstående sanktioner om beslutet om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävs. Böter enligt artikel 13 i denna förordning skall inte återbetalas till den berörda deltagende medlemsstaten.
Artikel 16
De depositioner som anges i artiklarna 11 och 12 i denna förordning skall deponeras hos kommissionen. Räntor på depositionerna samt de böter som anges i artikel 13 i denna förordning utgör andra inkomster enligt artikel 201 i fördraget och skall fördelas mellan de deltagande medlemsstater som inte har alltför stort underskott enligt artikel 104c.6, i förhållande till deras andel av total BNP för dessa medlemsstater.
AVSNITT 5
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 17
När det gäller denna förordning och så länge som Förenade kungarikets budgetår inte sammanfaller med kalenderåret skall bestämmelserna i avsnitten 2-4 i denna förordning tillämpas på Förenade kungariket enligt bilagan.
Artikel 18
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 juli 1997.
På rådets vägnar
J. C. JUNCKER
Ordförande
(1) EGT nr C 368, 6.12.1996, s. 12.
(2) EGT nr C 380, 16.12.1996, s. 29.
(3) Se s. 1 i detta nummer av EGT.
(4) EGT nr C 236, 2. 8. 1997, s. 1.
(5) EGT nr L 332, 31.12.1993, s. 7.
BILAGA
TIDSFRISTER FÖR FÖRENADE KUNGARIKET
|
1. |
För att säkerställa att alla medlemsstater behandlas lika skall rådet när det fattar heslut enligt avsnitten 2-4 i denna förordning beakta att Förenade kungariket har ett avvikande budgetår, så att beslut som gäller Förenade kungariket fattas vid en tidpunkt i dess budgetår som motsvarar den tidpunkt då beslut har fattats eller kommer att fattas beträffande andra medlemsstater. |
|
2. |
Bestämmelserna i spalt I skall ersättas med bestämmelserna i spalt II.
|