Kommissionens förordning (EG) nr 1302/97 av den 4 juli 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 3886/92 om tillämpningsföreskrifter för de bidragssystem som fastställs inom nötköttssektorn när det gäller vissa bestämmelser för tillfällig upplåtelse av bidragsrättigheter för am- och dikor
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 177 , 05/07/1997 s. 0005 - 0006
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1302/97 av den 4 juli 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 3886/92 om tillämpningsföreskrifter för de bidragssystem som fastställs inom nötköttssektorn när det gäller vissa bestämmelser för tillfällig upplåtelse av bidragsrättigheter för am- och dikor EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2222/96 (2), särskilt artikel 4e.5 i denna, och med beaktande av följande: I artikel 33.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 3886/92 av den 23 december 1992 om tillämpningsföreskrifter för de bidragssystem som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 805/68 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 1244/82 och (EEG) nr 714/89 (3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 854/97 (4), fastställs vissa regler om tillfällig upplåtelse av bidragsrättigheter för am- och dikor och i synnerhet producentens skyldighet att, under en period på fem år från första upplåtelsen, själv använda samtliga sina rättigheter under minst två på varandra följande regleringsår. För tydlighetens skull bör denna bestämmelse ändras så att det föreskrivs att varje upplåtelseperiod endast får omfatta tre på varandra följande år. Det bör också föreskrivas att denna ändring inte gör det möjligt att, under övergången från de gamla till de nya reglerna, genomföra en upplåtelseperiod som går utöver de tre åren, för att säkerställa att de producenter som förvärvade sina rättigheter tidigare får behålla desamma. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för nötkött. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Första stycket i artikel 33.3 i förordning (EEG) nr 3886/92 skall ersättas med följande: "3. Tillfällig upplåtelse kan endast gälla hela kalenderår och skall minst omfatta det antal djur som föreskrivs i artikel 34.1. I slutet av varje period för tillfällig upplåtelse, som inte får överskrida tre på varandra följande år, återfår en producent, såvida det inte sker en överlåtelse, samtliga sina rättigheter för att själv använda dem under minst två på varandra följande år. Om producenten inte använder minst 70 % av sina rättigheter under vart och ett av de ovannämnda två åren, får medlemsstaten, utom i välgrundade undantagsfall, varje år dra tillbaka de rättigheter som inte utnyttjats och återföra dem till den nationella reserven." Artikel 2 1. Om den period för tillfällig upplåtelse som avses i första stycket i artikel 33.3 i förordning (EEG) nr 3886/92 har tagit sin början under 1996 och fortsätter under 1997, eller påbörjades under 1997, skall den upplåtelseperiod som skall beaktas för tillämpningen av den regel som avses i artikel 1 räknas från början av denna upplåtelse. 2. Den bestämmelse som fastställs i punkt 1 skall emellertid inte gälla i fall av avtal om tillfällig upplåtelse och som har upprättats i enlighet med det system som gäller under 1997, samt har anmälts till den behöriga myndigheten före den 13 juni 1997. Artikel 3 Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Den är tillämplig från och med den 1 januari 1998. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 4 juli 1997. På kommissionens vägnar Franz FISCHLER Ledamot av kommissionen (1) EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24. (2) EGT nr L 296, 21.11.1996, s. 50. (3) EGT nr L 391, 31.12.1992, s. 20. (4) EGT nr L 122, 14.5.1997, s. 18.