KOMMISSIONENS DIREKTIV 97/28/EG av den 11 juni 1997 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 76/756/EEG angående montering av belysning och ljussignalanordningar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (1), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/79/EG (2), särskilt artikel 13.2 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 76/756/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om montering av belysning och ljussignalanordningar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (3), senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/663/EEG (4), särskilt artikel 5 i detta, och

Direktiv 76/756/EEG är ett av särdirektiven om det förfarande för EG-typgodkännande som har fastställts genom direktiv 70/156/EEG. Bestämmelserna i direktiv 70/156/EEG om fordonssystem, komponenter och separata tekniska enheter gäller därför för det här direktivet.

Särskilt i artiklarna 3.4 och 4.3 i direktiv 70/156/EEG krävs att ett informationsdokument medföljer varje särdirektiv samt också ett typgodkännandeintyg som grundar sig på bilaga VI till det direktivet för att kunna datorisera typgodkännanden. Det typgodkännandeintyg som föreskrivs i direktiv 76/756/EEG måste ändras i enlighet därmed.

Förfarandena behöver förenklas för att upprätthålla överensstämmelsen mellan, som förutses i artikel 9.2 i direktiv 70/156/EEG, vissa särdirektiv och motsvarande förordningar i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa när de nämnda bestämmelserna ändras. I ett första steg behöver de tekniska kraven i direktiv 76/756/EEG ersättas med de i förordning nr 48 genom hänvisning.

För att förbättra vägtrafiksäkerheten har det bland annat beslutats om att kräva obligatorisk installation av en tredje stopplykta på fordon i klass M1 och att tillåta installation av varsellyktor på motorfordon.

Det finns ett behov av att ytterligare undersöka de valfria bestämmelserna beträffande den individuella belysningens och ljussignalanordningarnas prestationskrav och deras montering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. Det är viktigt att det nödvändiga tekniska arbetet slutförs så att ytterligare ändringar snarast kan införas i direktiv 76/756/EEG.

Hänvisning görs till rådets direktiv 76/757/EEG (5), ändrat genom kommissionens direktiv 97/29/EG (6).

Bestämmelserna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Kommittén för anpassning till teknisk utveckling inrättad genom direktiv 70/156/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 76/756/EEG ändras på följande sätt:

1. Artikel 4 första meningen skall ersättas med följande:

"En medlemsstat som utfärdat EEG-typgodkännande skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den underrättas om varje ändring av sådana delar eller egenskaper som angetts i definitionen för fordonstyp med avseende på installation av belysning och ljussignalanordningar."

2. Bilagorna skall ersättas med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Från och med den 1 januari 1998 eller, om offentliggörandet av de dokument som avses i artikel 3 dröjer till efter den 1 juli 1997, sex månader efter det verkliga datumet för offentliggörandet av dessa dokument kan medlemsstaterna inte på grunder som avser belysning och ljussignalanordningar

- vägra, vad avser fordonstyp, att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande, eller

- förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande av ett fordon

om fordonen uppfyller kraven i direktiv 76/756/EEG, ändrat genom detta direktiv.

2. Från och med den 1 oktober 1998

- skall medlemsstaterna inte längre bevilja EG-typgodkännande, och

- kan medlemsstaterna vägra att bevilja nationellt typgodkännande

för varje fordonstyp på grunder som avser installation av belysning och ljussignalanordningar, om kraven i direktiv 76/756/EEG, ändrat genom detta direktiv, inte uppfylls.

3. Från och med den 1 oktober 2000

- skall medlemsstaterna anse att överensstämmelseintyg för nya fordon i enlighet med bestämmelserna i direktiv 70/156/EEG inte längre är giltiga för ändamålen i artikel 7.1 i detta direktiv, och

- kan medlemsstaterna vägra registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon som inte har överensstämmelseintyg i enlighet med direktiv 70/156/EEG

på grunder som avser installation av belysning och ljussignalanordningar, om kraven i direktiv 76/756/EEG, ändrat genom detta direktiv, inte uppfylls.

Artikel 3

De punkter och bilagor i förordning nr 48 i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa som hänvisas till i punkt 1 i bilaga II skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning före den 1 juli 1997.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1998; om offentliggörandet av de dokument som avses i artikel 3 dröjer efter den 1 juli 1997 skall medlemsstaterna uppfylla denna förpliktelse sex månader efter det verkliga datumet för offentliggörande av dessa dokument. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den den 1 januari 1998 eller sex månader efter det verkliga datumet för offentliggörande av de dokument som avses i artikel 3 om detta sker efter den 1 juli 1997.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapens officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 juni 1997.

På kommissionens vägnar

Martin BANGEMANN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1

(2) EGT nr L 18, 21.1.1997, s. 7

(3) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 1

(4) EGT nr L 366, 31.12.1991, s. 17

(5) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 32

(6) Se s. 11 i detta nummer av EGT.

BILAGA

"FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I: Administrativa bestämmelser för typgodkännande

Tillägg 1: Informationsdokument

Tillägg 2: Typgodkännandeintyg

BILAGA II: Tekniska krav

BILAGA I

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE

1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR EN TYP AV FORDON

1.1 Ansökan om EG-typgodkännande för komponent enligt artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för en fordonstyp med avseende på dess installation av belysnings- och ljussignalanordningar skall lämnas av tillverkaren.

1.2 En mall för informationsdokumentet ges i tillägg 1.

1.3 Följande skall lämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna:

1.3.1 ett fordon som är representativt för den fordonstyp som skall godkännas.

2. BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FORDONSTYP

2.1 Om de gällande kraven uppfylls skall EG-typgodkännande enligt artikel 4.3 i direktiv 70/156/EEG beviljas.

2.2 En mall för EG-typgodkännandeintyg finns i tillägg 2.

2.3 Ett godkännandenummer i enlighet med bilaga VII till direktiv 70/156/EEG skall tilldelas varje typ av fordon som godkänns. Samma medlemsstat skall inte tilldela en annan typ av fordon samma nummer.

3. TYPÄNDRINGAR ELLER ÄNDRINGAR I GODKÄNNANDEN

3.1 För ändringar i den typ som har godkänts enligt detta direktiv skall bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG tillämpas.

4. ÖVERENSSTÄMMELSE I PRODUKTION

4.1 En allmän regel är att åtgärder för att tillförsäkra överensstämmelse i produktion skall vidtas i enlighet med de bestämmelser som redovisas i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG.

4.2 Enskilda krav med avseende på de provningar som skall genomföras är utfärdade i bilaga 9 till det dokument som hänvisas till i punkt 1 i bilaga II till detta direktiv.

Tillägg 1

Informationsdokument nr . . . enligt bilaga 1 till rådets direktiv 70/156/EEG om EG-typgodkännande för ett fordon med avseende på installation av belysnings- och ljussignalanordningar (direktiv 76/756/EEG, senast ändrat genom direktiv . . ./. . ./EG) (*)

>Start Grafik>

Följande uppgifter skall i tillämpliga delar lämnas i tre exemplar tillsammans med en innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall vara i lämplig skala och tillräckligt detaljrika, i A4-storlek eller i en folder i A4-format. Om fotografier finns skall dessa visa tillräckligt med detaljer.

Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektroniska funktioner skall gällande uppgifter om deras prestanda lämnas.

0. ALLMÄNT

0.1 Märke (tillverkare): .

0.2 Typ och kommersiell beteckning (ange förekommande varianter): .

0.3 Beteckning för identifiering, om sådan anges på fordonet (b): .

0.3.1 Märkningens placering: .

0.4 Fordonskategori (c): .

0.5 Tillverkarens namn och adresser: .

0.8 Monteringsfabrikens adress:

1. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONET

1.1 Fotografier eller ritningar av ett representativt fordon: .

1.8 Vänster-/högerstyrt (1):

1.8.1 Fordonet är utrustat för körning höger-/vänstertrafik (1): .

2. VIKTER OCH MÅTT (e) (i kg och mm)

2.1 Hjulbas(er) (full last) (f): .

2.4 Fordonsmåttens omfång (totala): .

2.4.1 För chassier utan karosseri:

2.4.1.1 Längd (j): .

2.4.1.2 Bredd (k): .

2.4.1.2.1 Högsta bredd: .

2.4.1.2.2 Minsta bredd: .

2.4.1.3 Höjd (olastat) (1) (för upphängning som är justerbar i höjdläge, ange normalt körläge): .

.

2.4.2 För chassier utan karosseri:

2.4.2.1 Längd (j): .

2.4.2.2 Bredd (k): .

2.4.2.3 Höjd (olastat) (1) (för upphängning som är justerbar i höjdläge, ange normalt körläge): .

.

(*) De punktnummer och fotnoter som används i detta informationsdokument motsvarar dem som redovisas i bilaga I till direktiv 70/156/EEG. Punkter som inte gäller för detta direktiv utgår.2.6 Vikt av fordon med karrosseri och, för de dragfordon som inte ingår i kategori M1, med kopplingsanordning i körklart tillstånd, eller vikt av chassiet med hytt om tillverkaren inte sätter på karrosseriet och/eller kopplingsanordningen (med standardutrustning, inklusive kylvätska, oljor, bränsle, alla andra vätskor utom avfallsvatten, verktyg, reservhjul och förare samt för bussar och droskor besättningsmedlemmens vikt (75 kg) om det finns ett besättningssäte i fordonet (o) (högsta och minsta för varje variant): .

2.6.1 Viktens fördelning på axlarna och, för påhängsvagn eller släpvagn med mittplacerad axel, belastning på kopplingspunkten (högsta och minsta): .

2.8 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (högsta och minsta): .

2.8.1 Viktens fördelning på axlarna och, för påhängsvagn eller släpvagn med mittplacerad axel, belastning på kopplingspunkten (högsta och minsta): .

3. MOTOR (q)

3.2.5 Elsystem

3.2.5.1 Märkspänning: ..... V, positiv/negativ jord (1)

6. HJULUPPHÄNGNING

6.2.1 Nivåjustering: ja/nej/extrautrustning (1)

6.6 Däck och hjul

6.6.2 Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1 Axel 1: .

6.6.2.2 Axel 2: .

6.6.2.3 Axel 3: .

6.6.2.4 Axel 4: .

etc.

9. KAROSSERI

9.10.3 Säten

9.10.3.1 Antal: .

9.10.3.2 Placering och arrangemang: .

10. BELYSNINGS- OCH LJUSSIGNALANORDNINGAR

10.1 Tabell över alla anordningar: antal, tillverkare, modell, typgodkännandemärke, högsta ljusstyrka på helljusstrålkastarna, färg, kontrollampa: .

10.2 Ritning över belysnings- och ljussignalanordningens läge: .

10.3 Ange följande uppgifter (med text och diagram) för alla ljus och reflektorer som beskrivs i direktiv 76/756/EEG

10.3.1 Ritning som visar reflektionsytans omfattning: .

10.3.2 Metod som används för att definiera den synbara ytan (punkt 2.10 i det dokument som hänvisas till i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, avsnitt 1): .

10.3.3 Referensaxel och referenscentrum: .

10.3.4 Funktionsmetod för infällbara ljus: .

10.3.5 Förekommande monterings- och dragningsföreskrifter: .

10.4 Halvljus: normal riktning enligt punkt 6.2.6.1 i det dokument som hänvisas till i bilaga II till direktiv 76/756/EEG, avsnitt 1

10.4.1 Värde vid första justering: .

10.4.2 Angivelsens placering: .

10.4.3 Beskrivning/ritning (1) och typ av anordning för nivåreglering av strålkastare (t.ex. automatisk stegvis och manuell justering): .

10.4.4 Kontrollanordning: .

10.4.5 Referensmärke: .

10.4.6 Märken för lastningsförhållanden: .

endast tillämpligt för strålkastare med nivåregleringsanordning

>Slut Grafik>

Tillägg 2

MODELL (största storlek: A4 [210 × 297 mm]) EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

>Start Grafik>

Myndighetens namn

Meddelande om

- typgodkännande (1)

- utvidgat typgodkännande (1)

- vägrat typgodkännande (1)

- återkallat typgodkännande (1)

för en fordonstyp/komponent/separat teknisk enhet (1) enligt direktiv 76/756/EEG, senast ändrat genom direktiv . . ./. . ./EG.

Typgodkännande nr: .

Skäl för utvidgning: .

DEL I

0.1 Märke (tillverkare): .

0.2 Typ och kommersiell beteckning (ange förekommande varianter): .

0.3 Beteckning för identifiering, om sådan anges på fordon/komponent/separat teknisk enhet (1) (2): .

.

0.3.1 Märkningens placering: .

0.4 Fordonskategori (1) (3): .

0.5 Tillverkarens namn och adress: .

0.7 Om det förekommer komponenter och separata tekniska enheter, placering och fastsättningsmetod av EG-godkännandemärke: .

0.8 Monteringsfabrikens adresser: .

DEL II

1 Övriga uppgifter (om tillämpliga): se förlängning

2 Teknisk tjänst som ansvarar för proven: .

3 Dag provrapporter: .

4 Antal provrapporter: .

5 Anmärkningar (om sådana finns): se förlängning

6 Plats: .

7 Dag: .

8 Namnteckning: .

9 Indexet för det informationspaket som finns hos den godkännande myndigheten, vilket kan erhållas på begäran, är bifogat.

(1) Stryk det som inte är tillämpligt.

(2) Om tillvägagångsättet för typidentifikation innehåller skrifttecken som inte är relevanta för att beskriva de typer av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter i detta typgodkännandeintyg skall sådana skrifttecken representeras med denna symbol '?' (t.ex ABC??123???).(3) Som definitionen i bilaga II del A till direktiv 70/156/EEG.Förlängning

till EG-typgodkännandeintyg nr . . .

om typgodkännande av ett fordon enligt direktiv 76/756/EEG senast ändrat genom direktiv . . ./. . ./EG

1. YTTERLIGARE UPPGIFTER

1.1 Förteckning över de extraljus som kan installeras på denna fordonstyp: .

5. ANMÄRKNINGAR

5.1 Kommentarer om rörliga komponenter: .

>Slut Grafik>

BILAGA II

TEKNISKA KRAV

1 De tekniska kraven är de som redovisas i punkterna 2, 2.2 2.25.2, och 5 6 och bilagorna 3 9 till förordning nr 48 i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, som består av en konsolidering av följande dokument:

- ändringar i 01-serien inklusive rättningar (1)

- rättning 2 i ändringar i 01-serien (2)

- tillägg 1 till ändringarna i 01-serien inklusive rättningar i ändringarna i 01-serien och rättning 1 i revision 1 av förordning nr 48 (3)

- rättning 4 i ändringar i 01-serien (4)

förutom att

1.1 punkt 2.4 skall tydas på följande sätt:

`Olastat fordon avser ett fordon i körklart tillstånd, som definerat i punkt 2.6 i första tillägget till bilaga I till detta direktiv, men utan förare,`

1.2 fotnot 2 till punkt 2.7.24 skall utgå,

1.3 termen `meddelandeformen (punkt 10.1 i bilaga I)` som nämns i punkt 5.19.1 skall tolkas som `typgodkännandeintyget (punkt 5.1 i förlängningen till tillägg 2 till bilaga I till detta direktiv)`.

1.4 I fotnot 4 till punkt 6.2.9, som införs med referensdokument 3, skall `parter för respektive förordningar` tolkas som `medlemsstater`,

1.5 i punkt 6.14.2, 6.15.2, 6.16.2 och 6.17.2 skall `förordning nr 3` tolkas som `direktiv 76/757/EEG`,

1.6 fotnot 5 till punkt 6.19 skall utgå,

1.7 fotnot 1 till bilaga 5 skall tolkas på följande sätt:

`För definition av kategorierna se del A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG`.

2 Utan att det påverkar kraven i artikel 8, särskilt punkterna 2a, 2c och 3 i direktiv 70/156/EEG, kraven i denna bilaga samt alla andra krav i alla särdirektiv är det förbjudet att installera alla andra belysnings- eller ljussignalanordningar än de som definieras i punkt 2.7.1 2.7.24 i de dokument som räknas upp under punkt 1 ovan.

>Plats för tabell>

Tekniska krav till förordning nr 48 i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa som avses i artikel 3 och i bilaga II punkt 1 i kommissionens direktiv 97/28/EG om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 76/756/EEG (1) beträffande montering av belysnings- och ljussignalanordningar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

2. DEFINITIONER

I denna förordning gäller följande:

2.2 Med fordonstyp med avseende på installationen av belysnings- och ljussignalanordningar avses fordon som inte skiljer sig åt i så väsentliga avseenden som de som tas upp i punkt 2.2.1 till 2.2.4.

Följande är inte heller att anse som "fordon av annan typ": fordon som avviker enligt punkterna 2.2.1 och 2.2.4 men inte på sådant sätt att det medför en ändring av typen, antalet, placeringen och den geometriska synbarheten hos de lyktor och vinklingen av det halvljus som föreskrivs för fordonstypen i fråga, och fordon på vilka frivilliga lyktor är monterade eller saknas.

2.2.1 fordonets yttre mått och form,

2.2.2 anordningarnas antal och placering,

2.2.3 strålkastarnas nivåregleringsanordning,

2.2.4 upphängningssystemen.

2.3 Tvärplan innebär ett vertikalplan vinkelrätt mot fordonets symmetrilängdplan.

2.4 Olastat fordon avser ett fordon utan förare, besättning, passagerare eller last, fullt utrustat med bränsle, reservhjul och de verktyg som normalt skall finnas med.

2.5 Lastat fordon avser ett fordon lastat till den tekniskt tillåtna högsta vikt som angetts av tillverkaren, som också skall fastställa fördelningen av denna vikt mellan axlarna enligt den metod som beskrivs i tillägg 5.

2.6 Anordning avser ett föremål eller ett aggregat avsett att tjäna en eller flera funktioner.

2.7 Lykta är en anordning som konstruerats för att belysa vägen eller avge en ljussignal till andra trafikanter. Skyltlyktor och reflexanordningar skall även de anses vara lyktor.

2.7.1 Ljuskällor med avseende på glödlampor innebär själva glödtråden. När en lampa har flera glödtrådar skall varje glödtråd utgöra en ljuskälla.

2.7.2 Likvärdiga lyktor, lyktor som har samma funktion och är godkända i det land där fordonet är registrerat. Sådana lyktor får ha andra egenskaper än de lyktor som är installerade på fordonet då detta godkänns under förutsättning att de uppfyller kraven i denna förordning.

2.7.3 Separata lyktor avser anordningar som har skilda lysande ytor (2), skilda ljuskällor och skilda lamphus.

2.7.4 Grupperade lampor avser anordningar som har skilda lysande ytor (3) och skilda ljuskällor men gemensamt lamphus.

2.7.5 Kombinerade lyktor avser anordningar som har skilda lysande ytor (4), men gemensam ljuskälla och gemensamt lamphus.

2.7.6 Ömsesidigt inbyggda lyktor avser anordningar som har skilda ljuskällor eller en enda ljuskälla som fungerar under olika förhållanden (t.ex. optiska, mekaniska eller elektriska skillnader), helt eller delvis gemensamma lysande (5) ytor och gemensamt lamphus.

2.7.7 Enfunktionslykta avser en del av en anordning som avger en egen belysning eller ljussignal

2.7.8 Nedfällbar strålkastare avser en strålkastare som kan döljas helt eller delvis då den inte används. Detta kan åstadkommas med hjälp av ett rörligt skydd, genom förflyttning av lyktan eller på något annat lämpligt sätt. Termen "infällbar" används särskilt för att beskriva en nedfällbar strålkastare som kan fällas in i karosseriet.

2.7.9 Helljusstrålkastare avser den strålkastare som används för att belysa vägen över en lång sträcka framför fordonet.

2.7.10 Halvljusstrålkastare avser den strålkastare som används för att belysa vägen framför fordonet utan att orsaka onödig bländning eller onödigt obehag för mötande förare och andra trafikanter.

2.7.11 Körriktningsvisare avser den lykta som används för att visa för andra trafikanter att föraren har för avsikt att ändra färdriktning åt höger eller vänster.

Körriktningsvisarna kan även användas i enlighet med bestämmelserna i förordning nr "X" (6*).

2.7.12 Med stopplykta avses den lykta som används för att, för andra trafikanter bakom fordonet, ange att fordonets förare ansätter färdbromsen.

Stopplyktan kan aktiveras med hjälp av en retarder eller en liknande anordning.

2.7.13 Bakre skyltbelysningsanordning avser den anordning som används för att belysa den plats som är avsedd för den bakre registreringsskylten. En sådan anordning kan bestå av flera optiska komponenter.

2.7.14 Med främre positionslykta avses den lykta som används för att ange fordonets närvaro och bredd när det betraktas framifrån.

2.7.15 Med bakre positionslykta avses den lykta som används för att ange fordonets närvaro och bredd när det betraktas bakifrån.

2.7.16 Reflektoranordning avser en anordning som används för att visa på närvaron av ett fordon genom att återkasta ljus som härstammar från en ljuskälla som inte är ansluten till fordonet, varvid iakttagaren befinner sig intill ljuskällan.

I denna förordning anses inte följande som reflektoranordningar:

2.7.16.1 - Reflekterande registreringsskyltar.

2.7.16.2 - De reflekterande signalanordningar som nämns i ADR (Europaavtalet om internationella transporter av farligt gods på väg).

2.7.16.3 - Andra skyltar och reflekterande signaler som måste användas för att uppfylla nationella föreskrifter för användning avseende vissa fordonskategorier eller vissa driftmetoder.

2.7.17 Varningsljus avser den samtidiga användningen av fordonets samtliga körriktningsvisare för att fästa uppmärksamheten på att fordonet tillfälligt utgör en särskild fara för andra trafikanter.

2.7.18 Dimstrålkastare avser den strålkastare som används för att förbättra belysningen av vägen då dimma, snöfall, kraftigt regn eller dammoln förekommer.

2.7.19 Dimbaklykta avser den lykta som används för att göra fordonet mer synbart bakifrån vid tät dimma.

2.7.20 Backningsstrålkastare avser den strålkastare som används för att belysa vägen bakom fordonet och för att varna andra trafikanter om att fordonet backas eller är i färd med att backa.

2.7.21 Parkeringslykta avser den lykta som används för att fästa uppmärksamheten på närvaron av ett stillastående fordon inom ett tättbebyggt område. Under dessa omständigheter ersätter denna lykta de främre och bakre positionslyktorna.

2.7.22 Med breddmarkeringslykta avses de lyktor som är monterade på fordonets yttersta kant och så högt som möjligt på fordonet och som är avsedda att klart ange fordonets totala bredd. Denna lykta är avsedd att för vissa fordon och släpvagnar komplettera fordonets främre och bakre positionslyktor, för att särskilt fästa uppmärksamheten på fordonets omfång.

2.7.23 Med sidomarkeringslykta avses en lykta som används för att ange fordonets närvaro då det betraktas från sidan.

2.7.24 Med varsellykta avses en framåtriktad lykta som är avsedd att göra fordonet lättare synligt när det körs under dagtid. (7)

2.8 Ljusavgivande yta till en belysningsanordning, ljussignalanordning eller en reflektor avser hela eller delar av den yttre ytan av det genomskinliga materialet såsom det av anordningens tillverkare beskrivs i ritningen i ansökan om godkännande, se bilaga III.

2.9 "Lysande yta" (se bilaga III).

2.9.1 Belysningsanordnings lysande yta (punkt 2.7.9, 2.7.10, 2.7.18 och 2.7.20) avser den rätvinkliga projektionen längs ett tvärplan av hela reflektoröppningen, eller, beträffande strålkastare med en ellipsoid reflektor, av projektionslinsen. När belysningsanordningen saknar reflektor skall definitionen i punkt 2.9.2 tillämpas. Om lyktans ljusavgivande yta sträcker sig endast delvis över reflektoröppningen skall endast projektionen av denna del beaktas.

För halvljusstrålkastare begränsas den lysande ytan av den synliga ljus/mörker-gränsens linje på linsen. Om reflektorn och linsen är inställbara skall medelinställningen användas.

2.9.2 Lysande yta i en annan ljussignalanordning än en reflektoranordning (punkt 2.7.11 2.7.15, 2.7.17, 2.7.19 och 2.7.21 2.7.24) avser den rätvinkliga projektionen av lyktan på ett plan som ligger vinkelrätt mot lyktans referensaxel och tangerar lyktans yttre ljusavgivande yta, varvid denna projektion avgränsas av kanterna på skärmar placerade i detta plan och som vardera endast tillåter 98 % av den totala ljusstyrkan att kvarstå i referensaxelns riktning.

För att bestämma den lysande ytans nedre gräns, övre gräns och sidogränser skall endast horisontella och vertikala plan användas.

2.9.3 Lysande yta i en reflektoranordning (punkt 2.7.16) avser den rätvinkliga projektionen av en reflektor på ett plan vinkelrätt mot referensaxeln och avgränsat av plan som tangerar ytterkanterna på reflektorns optiska system och är parallella med referensaxeln. För att bestämma den anordningens nedre gräns, övre gräns och sidogränser skall endast horisontella och vertikala plan användas.

2.10 Synbar yta för en bestämd riktning avser, vid begäran från tillverkaren eller hans behöriga ombud, den rätvinkliga projektionen av

antingen gränserna för den lysande ytan projekterad på linsens yttre yta (a b),

eller den ljusavgivande ytan (c d),

i ett plan vinkelrätt mot observationsriktningen och tangentialt mot linsens yttersta punkt (se bilaga III i denna förordning).

2.11 Referensaxel avser lyktans karaktäristiska axel, bestämd av lykttillverkaren för användning som referensriktning (H = 0°, V = 0°) för fotometriska mätningar och vid montering av lyktan på fordonet.

2.12 Referenscentrum avser skärningspunkten mellan referensaxeln och den yttre ljusavgivande ytan, angiven av lykttillverkaren.

2.13 Vinklar för geometrisk synbarhet avser de vinklar som bestämmer området för den minsta sammanhängande vinkel inom vilken lyktans synbara yta skall vara synlig. Detta område för den sammanhängande vinkeln bestäms av de sfäriska segment vars centrum sammanfaller med lyktans referenscentrum och har ekvatorn parallell med marken. Dessa segment bestäms i förhållande till referensaxeln.

De horisontella vinklarna â motsvarar längden och de vertikala vinklarna motsvarar bredden. Inom vinklarna för geometrisk synbarhet får det inte finnas något hinder för ljusets oändliga fortplantning från någon del av lyktans synbara yta.

När mätningar görs närmare lyktan skall observationsriktningen ändras parallellt i syfte att åstadkomma samma noggrannhet.

De hinder som fanns inom vinklarna för geometrisk synbarhet när lyktan typgodkändes tas inte med i beräkningarna.

Om någon del av lyktans synbara yta skyms av någon annan del av fordonet skall det kunna styrkas den del av lyktan som inte skyms av några hinder fortfarande uppfyller de fotometriska krav som föreskrivs för att anordningen skall kunna godkännas som optisk enhet (se bilaga III).

När den vertikala vinkeln för geometrisk synbarhet under den horisontella kan minskas med 5° (lyktor som sitter mer än 750 mm över marken) kan den installerade optiska enhetens fotometriska mätfält minskas med upp till 5° under det horisontella.

2.14 Yttersta kant avser det plan på vardera fordonssidan som är parallellt med fordonets symmetrilängdplan och sammanfaller med fordonets sidoytterkant, bortsett från projektionen

2.14.1 av däcken nära marken och anslutningar för däcktrycksmätare,

2.14.2 av eventuella halkskyddsanordningar som kan vara monterade på hjulen,

2.14.3 av backspeglar,

2.14.4 av körriktningsvisare, breddmarkeringslyktor, främre och bakre positionslyktor, parkeringslyktor, reflektorer och sidomarkeringslyktor,

2.14.5 av tullplomberingar som anbringats på fordonet, och anordningar för fasthållning och skydd av sådana plomberingar.

2.15 Totalbredd avser avståndet mellan de två vertikala plan som definierats i 1.10.

2.16 Följande skall anses:

2.16.1 En lyktenhet betyder en anordning eller en del av en anordning som har en funktion och en synbar yta i referensaxelns riktning (se punkt 2.10) samt en eller flera ljuskällor.

Vad gäller påmontering på fordonet kan en "lyktenhet" även innebära vilket aggregat som helst med två separata eller grupperade lyktor, som kan vara lika eller olika men har samma funktion, om de är installerade så att projektionen av deras synbara ytor i referensaxelns riktning inte upptar mindre än 60 % av den minsta rektangel som i referensaxelns riktning omskriver nämnda synbara ytor.

I sådana fall skall var och en av dessa lyktor, om godkännande krävs, godkännas som en typ av "D"-lykta.

Denna möjliga kombination gäller inte helljusstrålkastare, halvljusstrålkastare och dimstrålkastare.

2.16.2 Två lyktor eller ett jämt antal lyktor betyder en enda ljusavgivande yta i form av ett band som sitter symmetriskt i förhållande till fordonets symmetrilängdplan och på båda sidorna sträcker sig till inom minst 400 mm från fordonets yttersta kant, och är minst 800 mm långt. Belysningen av en sådan yta skall erhållas från minst två ljuskällor som sitter så nära ytans ändar som möjligt. Den ljusavgivande ytan kan utgöras av ett antal till varandra intilliggande beståndsdelar om projektionen av de många enskilda ljusavgivande ytorna på samma tvärplan upptar minst 60 % av ytan av den minsta rektangel som omskriver projektionerna av dessa enskilda ljus.

2.17 Avstånd mellan två lyktor som är riktade åt samma håll betyder det kortaste avståndet mellan de två synbara ytorna i referensaxelns riktning. När avståndet mellan lyktor klart uppfyller förordningens krav behöver inte de synbara ytornas kanter exakt fastställas.

2.18 Funktionskontrollanordning betyder en ljus- eller ljudanordning (eller likvärdig anordning) som visar om en anordning som satts igång fungerar rätt eller inte.

2.19 Kontrollampa betyder en ljus- (eller likvärdig) anordning som visar att en anordning slagits på, men inte om denna anordning fungerar eller inte.

2.20 Frivillig lykta betyder en belysningsanordning vars förekomst får bestämmas av tillverkaren.

2.21 Markplan betyder den yta som fordonet står på vilken i huvudsak skall vara horisontell.

2.22 Fordonets rörliga komponenter betyder de karossdelar eller andra fordonsdelar, vars läge kan ändras genom tippning, vridning eller förskjutning utan att verktyg används. Här inbegrips inte lastbilars tippbara förarhytter.

2.23 Normalläge för användning av rörlig komponent innebär det läge/de lägen hos en rörlig komponent som av fordonstillverkaren anges som normalläge för användning och parkeringsläge för fordonet.

2.24 Normalskick för användning av ett fordon innebär

2.24.1 för ett motorfordon att det är klart att sättas i rörelse med framdrivningsmotorn igång och de rörliga komponenterna i normalläge enligt definitionen i 2.23,

2.24.2 och för en släpvagn att släpet är kopplat till ett dragfordon i det skick som beskrivs i 2.24.1 och att de rörliga komponenterna befinner sig i normalläge enligt definitionen i 2.23.

2.25 "Parkeringsläge för ett fordon" innebär

2.25.1 för ett motorfordon att det står stilla med framdrivningsmotorn avslagen och de rörliga komponenterna i normalläge enligt definitionen i 2.23,

2.25.2 och för en släpvagn att släpet är kopplat till ett dragfordon i det skick som beskrivs i 2.25.1 och att de rörliga komponenterna befinner sig i normalläge enligt definitionen i 2.23.

5. ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER

5.1 Belysnings- och ljussignalanordningarna skall vara monterade så att de under normala användningsförhållanden enligt 2.24, 2.24.1 och 2.24.2 och oavsett vibrationer som de kan utsättas för behåller de egenskaper som föreskrivs i denna förordning och som möjliggör för fordonet att uppfylla kraven i denna förordning. Framförallt får det inte vara möjligt att oavsiktligt rubba lyktornas inställning.

5.2 De strålkastare som beskrivs i punkt 2.7.9, 2.7.10 och 2.7.18 skall vara monterade så att de lätt kan ställas in.

5.3 För alla ljussignalanordningar, inräknat de som är monterade på fordonets sida, skall lyktans referensaxel då lyktan är monterad på fordonet vara parallell med fordonets bärplan på vägen. Dessutom skall axeln vara vinkelrät mot fordonets symmetrilängdplan i fråga om sidoreflektoranordningar och parallell med detta plan i fråga om alla andra signalanordningar. I varje riktning skall en avvikelse på ± 3 tillåtas. Dessutom skall varje särskild monteringsanvisning som fastställts av tillverkaren uppfyllas.

5.4 I avsaknad av särskilda krav skall lyktornas höjd och inställning kontrolleras med det olastade fordonet placerat på en plan, horisontell yta och i det skick som föreskrivs i punkt 2.24, 2.24.1 and 2.24.2.

5.5 Vid avsaknad av särskilda krav skall de lyktor som bildar ett par

5.5.1 vara monterade symmetriskt på fordonet i förhållande till symmetrilängdplanet (bedömningen skall baseras på den yttre geometriska formen hos lyktan och inte på kanten hos dess lysande yta enligt punkt 2.9),

5.5.2 vara inbördes symmetriska i förhållande till mediansymmetrilängdplanet; detta krav gäller inte lyktans inre uppbyggnad,

5.5.3 ha samma färgegenskaper och

5.5.4 ha i huvudsak likadana fotometriska egenskaper.

5.6 På fordon vars yttre form är asymmetrisk skall ovanstående krav uppfyllas så långt som möjligt.

5.7 Lyktor kan grupperas, kombineras eller byggas samman med varandra under förutsättning att samtliga krav på färg, läge, inställning, geometrisk synbarhet, elektrisk anslutning och eventuella övriga krav uppfylls för varje lykta.

5.8 Den största höjden över marken skall mätas från den högsta punkten i den synbara ytan i referensaxelns riktning och den minsta höjden från dess lägsta punkt. Den största höjden över marken skall mätas från den högsta punkten och den minsta höjden från den lägsta punkten på den synbara ytan i referensaxelns riktning.

Beträffande halvljusstrålkastare skall största höjd över marken mätas från lägsta punkten av optiksystemets (d.v.s. reflektor, lins, projektionlins) faktiska ytterkant oberoende av dess funktion.

När (största och minsta) höjden över marken klart uppfyller förordningens krav behöver inte de synbara ytornas kanter exakt fastställas.

Läget vad gäller bredden skall bestämmas utifrån den kant på den synbara ytan som i referensaxelns riktning ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i jämförelse med totalbredden och från innerkanten på de lysande ytorna i referensaxelns riktning i jämförelse med avståndet mellan lyktor.

När läget, vad bredden beträffar, klart uppfyller förordningens krav behöver inte någon ytas kanter exakt fastställas.

5.9 Vid avsaknad av särskilda krav får inga andra lyktor än körriktningsvisarna och varningsljuset avge blinkande ljus.

5.10 Inget rött ljus som kan ge upphov till förväxling får avges i riktning framåt av en lykta enligt definition i 2.7 och inget annat vitt ljus än ljuset från backstrålkastaren får avges i riktning bakåt av en lykta enligt definition i 2.7. Belysningsanordningar inuti fordonet skall härvid inte beaktas. Vid tveksamhet skall detta krav kontrolleras enligt följande:

5.10.1 För synbarheten för rött ljus framifrån får det inte finnas någon direkt synlig ljusavgivande yta från en lykta med rött ljus som betraktas av en person som rör sig inom zon 1 längs ett tvärplan 25 m framför fordonet (se bilaga IV).

5.10.2 För synbarheten för vitt ljus bakifrån får det inte finnas någon direkt synlig ljusavgivande yta från en lykta med vitt ljus som betraktas av en person som rör sig inom zon 2 längs ett tvärplan 25 m framför fordonet (se bilaga IV).

5.10.3 Zonerna 1 och 2, sedda av observatören, begränsas i sina respektive plan enligt följande:

5.10.3.1 Med avseende på höjden, av två horisontella plan som befinner sig 1 respektive 2,2 m över marken.

5.10.3.2 Med avseende på bredden, av två vertikala plan som bildar en vinkel på 15° framåt respektive bakåt, och utanför fordonet i förhållande till fordonets symmetriplan genom kontaktpunkten/-punkterna för vertikala plan som är parallella med fordonets mediansymmetrilängdplan och som begränsar fordonets totalbredd. Om det finns flera kontaktpunkter skall den som ligger längst fram motsvara det främre planet och den som ligger längst bak motsvara det bakre planet.

5.11 De elektriska kopplingarna skall vara sådana att främre och bakre positionslyktorna, breddmarkeringslyktorna om sådana finns, sidomarkeringslyktorna om sådana finns och bakre skyltlyktan endast kan tändas och släckas samtidigt.

Detta krav skall inte gälla när främre och bakre positionslyktor och sidomarkeringslyktor kombineras med varandra eller är ömsesidigt inbyggda med dessa som parkeringslyktor.

5.12 De elektriska kopplingarna skall vara sådana att helljus- och halvljusstrålkastarna, och dimstrålkastarna och dimstrålkastarna inte kan tändas med mindre än att lyktorna som nämns i 3.11 också tänds. Detta krav skall dock inte gälla för helljus- och halvljusstrålkastare när fordonets ljusvarningssignal består i att helljusstrålkastaren tänds upprepat med korta mellanrum eller i att halvljusstrålkastaren tänds upprepat med korta mellanrum eller i att helljus- och halvljusstrålkastarna tänds växelvis med korta mellanrum.

5.13 Kontrollanordning

När denna förordning föreskriver en kontrollampa kan denna bytas ut mot en "funktions"kontrollanordning.

5.14 Nedfällbara lyktor

5.14.1 Nedfällning av lyktor skall förbjudas, med undantag för helljusstålkastarna, halvljusstrålkastarna och dimstrålkastarna, som får fällas ner då de inte används.

5.14.2 Om något fel beträffande användandet av nedfällningsanordningarna skulle uppstå skall lyktorna, om de redan används, förbli i bruksläge eller kunna föras i bruksläge utan att verktyg behöver användas.

5.14.3 Det skall vara möjligt att föra lyktorna till bruksläget och att tända dem med hjälp av ett enda manöverorgan, utan att utesluta möjligheten att föra dem till bruksläget utan att tända dem. I fråga om grupperade helljus- och halvljusstrålkastare krävs dock det manöverorgan som nämns ovan endast för att tända halvljusstrålkastarna.

5.14.4 Det får inte vara möjligt att från förarplatsen avsiktligt stoppa rörelsen hos tända strålkastare innan dessa nått bruksläget. Om det finns risk för att andra trafikanter bländas då strålkastarna rörs får de endast tändas då de nått sitt slutliga läge.

5.14.5 Vid temperaturer mellan - 30 °C och + 50 °C skall en lykta kunna nå detta bruksläge inom tre sekunder från det att manöverorganet ursprungligen påverkas.

5.15 Färgerna på det ljus som avges av lyktorna är för

>Plats för tabell>

5.16 Antal lyktor

Det antal lyktor som monteras på ett fordon skall överensstämma med det/de antal som anges i delpunkt 2 till punkt i var och en av punkterna 6.1 till 6.19.

5.17 Förutom vad som anges i punkt 5.18, 5.19 och 5.21 kan lyktor monteras på rörliga delar.

5.18 Bakre positionslyktor, bakre körriktningsvisare och bakre reflektorer, såväl triangelformade som icke-triangelformade, får inte monteras på rörliga delar såvida inte lyktorna på de rörliga delarna i varje fast läge på de rörliga delarna uppfyller de krav på läge och geometrisk synbarhet samt fotometriska krav som gäller för lyktorna ifråga.

Om dessa funktioner erhålls genom en kombination av två D-märkta lyktor (se punkt 2.16.1), behöver endast en av dessa uppfylla ovannämnda krav.

5.19 ingen rörlig del, med eller utan på sig monterad ljussignalanordning, skall i något fast läge skymma mer än 50 % av den synliga ytan hos främre eller bakre positionslykta, körriktningsvisare och reflektor sett i en riktning som är parallell med fordonets längdaxel.

Om detta inte är möjligt

5.19.1 skall ett dokument enligt bilaga 1 punkt 10.1 innehålla en anmärkning som underrättar andra myndigheter om att mer än 50 % av den synliga ytan kan skymmas av de rörliga delarna;

5.19.2 skall det i fall som avses i punkt 5.19.1 i fordonet finnas en text som informerar användaren om att för vissa lägen hos de rörliga delarna skall andra trafikanter varnas om att fordonet befinner sig på vägen, exempelvis genom en varningstriangel eller andra anordningar som överensstämmer med nationella bestämmelser för användning på väg.

5.20 När de rörliga delarna befinner sig i ett annat läge än normalläget enligt punkt 2.23 skall de anordningar som monteras på dem inte orsaka onödigt obehag för andra trafikanter.

5.21 När en lykta monteras på en rörlig del och den rörliga delen befinner sig i sitt/sina normalläge(n) för användning (se punkt 2.23) skall lyktan alltid återgå till det/de läge(n) som anges av tillverkaren i enlighet med denna bilaga. För halvljusstrålkastare och främre dimljus skall detta villkor anses uppfyllt om ingen inställningsvinkel hos lyktorna i förhållande till deras fäste, efter att de rörliga delarna rörts och återförts till normalläge 10 gånger, uppmätt efter varje manövrering av den rörliga delen, avviker med mer än 0,15 % från medelvärdet för de tio uppmätta värdena.

När detta gränsvärde överstigs skall de gränsvärden som fastställs i punkt.6.2.6.1.1 justeras i förhållande till denna avvikelse så att den tillåtna inställningsvinkeln minskas när fordonet kontrolleras i enlighet med bilaga VI.

5.22 Med undantag för reflektorer skall en lykta, även om den är godkännandemärkt, anses saknas när den inte kan fås att fungera genom montering av en glödlampa.

6. SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER

6.1 Helljusstrålkastare

6.1.1 Befintlighet

Obligatorisk på motorfordon. Förbjuden på släpvagnar.

6.1.2 Antal

Två eller fyra.

Om ett fordon är utrustat med fyra nedfällbara helljusstrålkastare skall montering av två extra helljusstrålkastare bara tillåtas för att användas till ljussignalering genom att ljuset upprepat tänds med korta mellanrum (se punkt 5.12) i dagsljus.

6.1.3 Arrangemang

Inga särskilda föreskrifter.

6.1.4 Placering

6.1.4.1 I sidled: Inga särskilda föreskrifter.

6.1.4.2 I höjdled: Inga särskilda föreskrifter.

6.1.4.3 Framför fordonets framaxel och monterad på sådant sätt att det avgivna ljuset inte orsakar föraren obehag, varken direkt eller indirekt genom backspeglarna och/eller andra reflekterande ytor på fordonet.

6.1.5 Geometrisk synbarhet

Den lysande ytans synbarhet, inräknat dess synbarhet inom områden som inte verkar belysta i den ifrågavarande observationsriktningen, skall säkerställas inom ett divergerande utrymme som bestäms av linjer som utgår från omkretsen på den lysande ytan och bildar en vinkel på minst 5° med strålkastarens referensaxel.

Utgångspunkten för de geometriska synbarhetsvinklarna utgörs av periferin för den lysande ytan på ett tvärplan, som tangerar främsta punkten på strålkastarglaset.

6.1.6 Inställning

Framåt.

Bortsett från de anordningar som behövs för att upprätthålla rätt inställning och när det finns två par strålkastare får ett par bestående av strålkastare som endast fungerar som helljusstrålkastare vridas med hänsyn till styrinrättningens vridningsvinkel omkring en axel som är i det närmaste vertikal.

6.1.7 Elektriska kopplingar

6.1.7.1 Helljusstrålkastarna får tändas antingen samtidigt eller parvis. För omkoppling från halvljus till helljus måste minst ett par helljus tändas. För omkoppling från helljus till halvljus måste alla helljusstrålkastare släckas samtidigt.

6.1.7.2 Halvljusen får förbli tända samtidigt med helljusen.

6.1.7.3 På fordon som har fyra nedfällbara helljusstrålkastare skall när dessa är uppfällda samtidig manövrering av extra helljusstrålkastare förhindras, förutsatt att de senare är avsedda för ljussignalering (enligt definition i 5.12) i dagsljus.

6.1.8 Kontrollanordning

Obligatorisk kontrollampa.

6.1.9 Övriga krav

6.1.9.1 Den högsta samlade ljusstyrkan från strålkastare som kan tändas samtidigt får inte överstiga 225 000 cd, vilket motsvarar ett referensvärde på 75.

6.1.9.2 Denna högsta ljusstyrka skall bestämmas genom sammanräkning av de enskilda referensmärkningar som finns angivna på de olika strålkastarna. Referensmärkningen "10" skall tilldelas alla strålkastare märkta med "R" eller "CR".

6.2 Halvljusstrålkastare

6.2.1 Befintlighet

Obligatorisk på motorfordon. Förbjuden på släpvagnar.

6.2.2 Antal

Två.

6.2.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.2.4 Placering

6.2.4.1 I sidled: Kanten på den lysande yta som ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i referensaxelns riktning får inte ligga mer än 400 mm från fordonets yttersta kant De synbara ytornas innerkanter i referensaxelns riktning får inte ligga mindre än 600 mm från varandra.

Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.2.4.2 I höjdled: Inte mindre än 500 mm och inte mer än 1 200 mm över marken.

6.2.4.3 I längsled: Framtill på fordonet Detta krav skall anses uppfyllt om det avgivna ljuset inte orsakar föraren obehag, varken direkt eller indirekt genom backspeglarna och/eller andra reflekterande ytor på fordonet.

6.2.5 Geometrisk synbarhet

Definieras av vinklarna á och â enligt 2.13

á = 15° uppåt och 10° nedåt,

â = 45° utåt och 45° inåt.

Eftersom de fotometriska värden som krävs för halvljusstrålkastare inte täcker hela det geometriska synbarhetsfältet, krävs för typgodkännande ett lägsta värde av 1 cd inom återstående område Förekomsten av sarger eller annan utrustning intill lyktan får inte orsaka sekundäreffekter som medför obehag för andra trafikanter.

6.2.6 Inställning

Framåt.

6.2.6.1 Vertikal riktning.

6.2.6.1.1 Halvljusbildens nedvinkling skall ställas in med fordonet olastat med en person i förarsätet och skall anges med en noggrannhet av 0,1 % av fordonstillverkaren samt på varje fordon anges på tydligt och outplånligt sätt i närheten antingen av strålkastarna eller tillverkarskylten med den symbol som visas i tillägg 7.

Värdet för denna angivna nedvinkling beskrivs i punkt 6.2.6.1.2.

6.2.6.1.2 Beroende på monteringshöjden i meter (h) hos underkanten på halvljusstrålkastarens synbara yta mätt på olastat fordon, skall den vertikala lutningen hos halvljusbilden under alla de statiska förhållanden som anges i tillägg 5 ligga mellan följande gränsvärden och grundinställningen ligga inom följande värden:

h 1,0

gränsvärden: mellan - 1,0 % och - 3,0 %

grundinställning: mellan - 1,5 % och - 2,0 %

Ovanstående gränsvärden och grundinställningar sammanfattas i nedanstående diagram.

>Hänvisning till >

6.2.6.2 Nivåregleringsanordning för strålkastare

6.2.6.2.1 När en nivåregleringsanordning för strålkastare behövs för att uppfylla kraven i punkt 6.2.6.1.1 och 6.2.6.1.2, skall anordningen vara automatisk.

6.2.6.2.2 Anordningar som ställs in manuellt, antingen steglöst eller i flera steg, skall ändå tillåtas, under förutsättning att de har ett stoppläge där strålkastarna kan ställas tillbaka till grundinställningen enligt 6.2.6.1.1 med hjälp av de vanliga inställningsskruvarna eller liknande.

Dessa manuellt inställbara anordningar skall kunna manövreras från förarplatsen.

Steglöst inställbara anordningar skall ha referensmärkningar som anger de lastförhållanden som kräver inställning av halvljuset.

Antalet lägen på de inställbara anordningar som har flera lägen skall vara sådant att det för alla de lastningsförhållanden som anges i bilaga V säkerställer överensstämmelse med värdena i punkt 6.2.6.1.2.

För dessa anordningar skall även de lastförhållanden som anges i tillägg 5 och som kräver halvljus vara klart utmärkta intill anordningens manöverorgan (se bilaga VIII).

6.2.6.3 Mätningsförfaranden

6.2.6.3.1 Efter det att grundlutningen ställts in skall den vertikala lutningen hos halvljuset, uttryckt i procent, mätas för statiska förhållanden under alla de lastningsförhållanden som anges i bilaga V.

6.2.6.3.2 Vid fel på de anordningar som beskrivs i punkt 6.2.6.2.1 och 6.2.6.2.2 skall inte halvljuset inta ett läge i vilket lutningen är lägre en vad den var när felet på anordningen uppstod.

6.2.7 Elektriska kopplingar

Manöverorganet för omkoppling till halvljus skall släcka alla helljusstrålkastare samtidigt. Halvljusen får förbli tända samtidigt med helljusen.

Beträffande de strålkastare som anges i förordning nr "X" (8*) skall gasurladdningsljuskällan förbli påslagen under det att helljuset används.

6.2.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollampa.

6.2.9 Övriga krav

Kraven i 5.5.2 skall inte gälla för halvljusstrålkastare.

Halvljusstrålkastare får inte vridas i förhållande till styranordningens vridningsvinkel.

Halvljusstrålkastare med gasurladdningsljuskällor skall endast tillåtas i kombination med en anordning för rengöring av strålkastaren i enlighet med förordning nr 45 (9).

Beträffande den vertikala lutningen skall bestämmelserna i punkt 6.2.6.2.2 inte tillämpas när dessa strålkastare är installerade.

6.3 Dimstrålkastare

6.3.1 Befintlighet

Frivillig på motorfordon. Förbjuden på släpvagnar.

6.3.2 Antal

Två.

6.3.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.3.4 Placering

6.3.4.1 I sidled: Kanten på den lysande yta som ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i referensaxelns riktning får inte ligga mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

6.3.4.2 I höjdled: Inte mer än 250 mm över marken. Ingen punkt på den synbara ytan i referensaxelns riktning får ligga högre än den högsta punkten på halvljusstrålkastarens synbara yta i referensaxelns riktning.

6.3.4.3 I längsled: Framtill på fordonet. Detta krav skall anses uppfyllt om det avgivna ljuset inte orsakar föraren obehag, vare sig direkt eller indirekt genom backspeglarna och/eller andra reflekterande ytor på fordonet.

6.3.5 Geometrisk synbarhet

Definieras av vinklarna á och â enligt 2.13

á = 5° uppåt och nedåt,

â = 45° utåt och 10° inåt.

6.3.6 Inställning

Framåt.

Dimstrålkastarnas inställning får inte variera med hänsyn till styranordningens vridningsvinkel.

De skall vara riktade framåt utan att orsaka onödig bländning eller onödigt obehag för mötande förare och andra trafikanter.

6.3.7 Elektriska kopplingar

Det skall vara möjligt att tända och släcka dimstrålkastarna oberoende av helljusstrålkastarna, halvljusstrålkastarna eller någon kombination av hel- och halvljusstrålkastare.

6.3.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollampa.

6.3.9 Övriga krav

Inga.

6.4 Backningsstrålkastare

6.4.1 Befintlighet

Obligatorisk på motorfordon. Frivillig för släpvagnar.

6.4.2 Antal

En eller två.

6.4.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.4.4 Placering

6.4.4.1 I sidled: Inga särskilda föreskrifter.

6.4.4.2 I höjdled: Inte mindre än 250 mm och inte mer än 1 200 mm över marken.

6.4.4.3 I längsled: Baktill på fordonet.

6.4.5 Geometrisk synbarhet

Definieras av vinklarna á och â enligt 2.13

>Plats för tabell>

6.4.6 Inställning

Bakåt.

6.4.7 Elektriska kopplingar

Den kan endast tändas om backväxeln är ilagd och om den anordning som styr start och stopp av motorn står i ett sådant läge att det är möjligt att använda motorn. Den får inte tändas eller förbli tänd om något av ovanstående villkor inte uppfylls.

6.4.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollampa.

6.4.9 Övriga krav

Inga.

6.5 Körriktningsvisare

6.5.1 Befintlighet (se figuren nedan)

Obligatorisk. Körriktningsvisarna är indelade i kategorier (1, 1a, 1b, 2a, 2b, 5 och 6) vars montering på fordonet utgör ett arrangemang ("A" och "B").

Arrangemang "A" skall gälla för alla motorfordon.

Arrangemang "B" skall endast gälla för släpvagnar.

6.5.2 Antal

I enlighet med arrangemangen.

6.5.3 Arrangemang (se figuren nedan)

A: två främre körriktningsvisare i följande kategorier:

- 1, 1a eller 1b om avståndet mellan kanten på den synbara ytan i referensaxelns riktning på denna lykta och den hos den synbara ytan i referensaxelns riktning på halvljusstrålkastaren eller eventuell främre dimstrålkastare (om sådan finns) är minst 40 mm.

- 1a eller 1b om avståndet mellan kanten på den synbara ytan i referensaxelns riktning på denna lykta och den hos den synbara ytan i referensaxelns riktning på halvljusstrålkastaren eller eventuell främre dimstrålkastare (om sådan finns) är större än 20 mm och mindre än 40 mm.

- 1b om avståndet mellan kanten på den synbara ytan i referensaxelns riktning på denna lykta och den hos den synbara ytan i referensaxelns riktning på halvljusstrålkastaren eller eventuell främre dimstrålkastare (om sådan finns) är högst 20 mm.

två bakre körriktningsvisare (kategori 2a eller 2b), två sidokörriktningsvisare av kategori 5 eller 6 (minimikrav):

Kategori 5 för samtliga M1-fordon och för N1, M2 och M3-fordon som inte överstiger en längd av 6 meter.

Kategori 6 för samtliga N2 och N3-fordon och för N1, M2 och M3-fordon som överstiger en längd av 6 meter.

Det är alltid tillåtet att ersätta sidokörriktningsvisarna i kategori 5 med sidokörriktningsvisarna i kategori 6.

Om en anordning används som är en kombination av främre körriktningsvisare (kategori 1, 1a och 1b) och sidokörriktningsvisare (kategori 5 och 6) får två extra sidokörriktningsvisare (kategori 5 och 6) monteras för att synbarhetskravet enligt 6.5.5 skall uppfyllas.

B: Två bakre körriktningsvisare (kategori 2a eller 2b).

6.5.4 Placering

6.5.4.1 I sidled: Kanten på den synbara yta som ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i referensaxelns riktning får inte ligga mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

De synbara ytornas innerkanter i referensaxelns riktning får inte ligga mindre än 600 mm från varandra.

Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.5.4.2 I höjdled: Över marken.

6.5.4.2.1 Den ljusavgivande ytans höjd över marken för sidokörriktningsvisare i kategori 5 och 6 får inte understiga 500 mm mätt från dess lägsta punkt eller överstiga 1 500 mm mätt från dess högsta punkt.

6.5.4.2.2 Höjden över marken för körriktningsvisare i kategori 1, 1a, 1b, 2a och 2b mätt i enlighet med punkt 5.8 får inte understiga 350 mm eller överstiga 1 500 mm.

6.5.4.2.3 Om fordonets konstruktion inte medger att dessa största värden mätta enligt ovan kan följas får de ökas till 2.300 mm för sidokörriktningsvisare i kategori 5 och 6 och till 2 100 mm för körriktningsvisare i kategori 1, 1a, 1b, 2a och 2b.

6.5.4.3 I längsled (se figuren nedan):

Avståndet mellan den ljusavgivande ytan i sidokörriktningsvisaren (kategori 5 och 6) och tvärplanet som utmärker den främre gränsen för fordonets totala längd får inte överstiga 1 800 mm. Om fordonets konstruktion inte medger att de minsta synbarhetsvinklarna uppfylls, får detta avstånd ökas till 2 500 mm.

6.5.5 Geometrisk synbarhet

Horisontella vinklar: Se figuren nedan.

Vertikala vinklar: 15° över och under horisontalplanet för körriktningsvisare i kategori 1, 1a, 1b, 2a, 2b och 5. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5° om lyktorna sitter mindre än 750 mm över marken. För körriktningsvisare i kategori 6 får de minskas till 30° över och 5° under horisontalplanet.

Figur (se punkt 6.5)

>Hänvisning till >

>Start Grafik>

(*) Värdet 5° som för sidokörriktningsvisaren ges en död synbarhetsvinkel bakåt gäller som övre gräns.

>Slut Grafik>

6.5.6 Inställning

Om särskilda föreskrifter för installation är fastställda av tillverkaren måste de beaktas.

6.5.7 Elektriska kopplingar

Körriktningsvisarna skall tändas oberoende av de andra lyktorna. Alla körriktningsvisare på en sida av fordonet skall tändas och släckas med hjälp av ett manöverorgan och skall blinka i takt.

6.5.8 Kontrollanordning

Funktionskontrollanordning är obligatorisk för främre och bakre körriktningsvisare. Den kan utgöras av en ljussignal eller en ljudsignal eller bägge. Om den utgörs av en ljussignal skall den vara blinkande och i händelse av fel på någon av främre eller bakre körriktningsvisarna skall den antingen släckas eller förbli tänd utan att blinka eller uppvisa en märkbart ändrad blinkfrekvens. Om den enbart utgörs av en ljudsignal skall denna vara klart hörbar och ljuda med en märkbart ändrad frekvens, åtminstone i händelse av fel på någon av de främre eller bakre körriktningsvisarna.

Om ett motorfordon är utrustat för att dra en släpvagn skall det vara försett med en särskild funktionskontrollanordning i form av en ljussignal för körriktningsvisarna på släpvagnen, om inte kontrollanordningen för dragfordonet medger att ett fel på vilken körriktningsvisare som helst på den bildade fordonskombinationen avkänns.

6.5.9 Övriga krav

Ljuset skall vara ett blinkande ljus som blinkar 90 ± 30 gånger per minut.

Manövrering av ljussignalens manöverorgan skall inom högst en sekund följas av den första tändningen och inom högst en och en halv sekund av den första släckningen.

Om ett motorfordon är godkänt för att dra en släpvagn skall manöverorganet för körriktningsvisarna på dragfordonet även manövrera körriktningsvisarna på släpvagnen. I händelse av annat fel än kortslutning på en körriktningsvisare skall de andra fortsätta att blinka men blinkfrekvensen får under detta förhållande vara annorlunda än den angivna.

6.6 Varningsljus

6.6.1 Befintlighet

Obligatorisk.

Signalen skall ges genom att körriktningsvisarna blinkar samtidigt i enlighet med kraven i punkt 6.5.

6.6.2 Antal

I enlighet med punkt 6.5.2.

6.6.3 Arrangemang

I enlighet med punkt 6.5.3.

6.6.4 Placering

6.6.4.1 I sidled:

I enlighet med punkt 6.5.4.1.

6.6.4.2 I höjdled:

I enlighet med punkt 6.5.4.2.

6.6.4.3 I längsled:

I enlighet med punkt 6.5.4.3.

6.6.5 Geometrisk synbarhet

I enlighet med punkt 6.5.5.

6.6.6 Inställning

I enlighet med punkt 6.5.6.

6.6.7 Elektriska kopplingar

Varningsljuset skall manövreras med hjälp av ett särskilt manöverorgan som får alla körriktningsvisare att blinka i takt.

6.6.8 Kontrollanordning

Obligatorisk kontrollampa. Blinkande varningslampa som kan fungera med kontrollanordningen enligt 6.5.8.

6.6.9 Övriga krav

Om ett motorfordon i enlighet med punkt 6.5.9 är utrustat att dra en släpvagn skall manöverorganet för varningsljuset också sätta igång körriktningsvisarna på släpvagnen. Varningsljuset skall kunna fungera även om anordningen som startar och stoppar motorn står i ett läge som gör det omöjligt att starta motorn.

6.7 Stopplyktor

6.7.1 Befintlighet

Anordningar i kategori S1 eller S2: Obligatorisk på alla fordonskategorier.

Anordningar i kategori S3: Obligatoriskt på fordon i kategori M1, frivilliga för alla andra fordonskategorier.

6.7.2 Antal

Två anordningar av kategori S2 och S3 och en anordning av kategori S3 för samtliga fordonskategorier.

Bara när fordonets symmetrilängdplanet inte är beläget på en fast karossdel utan skiljer en eller två av fordonets rörliga delar (dvs. dörrar) åt och saknar tillräckligt utrymme för att en enskild anordning av kategori 3 skall kunna installeras på ovan nämnda symmetrilängdplan kan sådana rörliga delar som antingen är

två anordningar av kategori S3, typ "D" eller en anordning av kategori S3 monteras på ett ställe som avviker från symmetrilängdplanet, antingen till höger eller till vänster om detta.

6.7.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.7.4 Placering

6.7.4.1 I sidled:

För anordningar i kategori S2: Minst 600 mm från varandra.

Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

För anordningar i kategori S3: Referenscentrum skall finnas i fordonets symmetrilängdplan.

När två anordningar av kategori S3 har installerats, i enlighet med punkt 6.7.2 skall de fästas så nära symmetrilängdplanet som möjligt, en på varsin sida om planet.

När en lykta av kategori S3 som avviker från symmetrilängdplanet tillåts i enlighet med punkt 6.7.2 skall denna avvikelse inte överstiga 150 mm mellan symmetrilängdplanet och lyktans referenscentrum.

6.7.4.2 I höjdled:

För anordningarna i kategori S1 och S2: Över marken, inte mindre än 350 mm, inte mer än 1 500 (2 100 mm om karosseriets form inte medger att 1 500 mm kan hållas).

För anordningarna i kategori S3 skall det horisontalplan som är tangentialt mot nedre kanten på den synbara ytan

antingen ligga högst 150 mm under det horisontalplan som är tangentialt mot den nedre kanten på bakrutans exponerade yta eller

minst 850 mm över marken.

Det horisontalplan som är tangentialt mot den synbara ytans lägre kant på en anordning i kategori S3 skall ligga över det horisontalplan som är tangentialt mot den synbara ytans övre kant för en anordning av kategori S1 eller S2.

6.7.4.3 I längsled:

För anordningar i kategori S1 och S2: Bak på fordonet. För anordningar i kategori S3: Inga särskilda föreskrifter.

6.7.5 Geometrisk synbarhet

Horisontalvinklar:

För anordningar i kategori S1 eller S2: 45° till vänster och till höger om fordonets längdaxel.

För anordningar i kategori S3: 10° till vänster och till höger om fordonets längdaxel.

Vertikalaxel: För anordningar i kategorierna S1 och S2: 15° ovanför och nedanför horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5°, om lyktan sitter mindre än 750 mm över marken.

För anordningar i kategorierna S3: 10° ovanför och 5° nedanför horisontalplanet.

6.7.6 Inställning

Bakåt.

6.7.7 Elektriska kopplingar

Skall tändas då färdbromsen ansätts. Stopplyktan behöver inte kunna fungera om anordningen som startar och stoppar motorn står i ett läge som gör det omöjligt att motorn används.

Stopplyktan kan aktiveras med hjälp av en retarder eller en liknande anordning.

6.7.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollanordning: om en sådan kontrollanordning är påmonterad skall den vara en funktionskontrollanordning som består av en icke-blinkande varningslampa som tänds vid funktionsfel på stopplyktorna.

6.7.9 Övriga krav

6.7.9.1 Anordningar i kategori S3 får vara ömsesidigt inbyggda med någon annan lykta.

6.7.9.2 Anordningar i kategori S3 kan installeras på fordonets insida eller utsida.

Om de installeras på fordonets insida

skall det avgivna ljuset inte orsakar föraren obehag genom backspeglarna och/eller andra ytor på fordonet (dvs. bakrutan).

6.8 Bakre skyltlyktor

6.8.1 Befintlighet

Obligatorisk.

6.8.2 Antal

Anordningen belyser den plats där registreringsskylten sitter.

6.8.3 Arrangemang

Anordningen belyser den plats där registreringsskylten sitter.

6.8.4 Placering

6.8.4.1 I sidled: Så att anordningen belyser den plats där registreringsskylten sitter.

6.8.4.2 I höjdled: Så att anordningen belyser den plats där registreringsskylten sitter.

6.8.4.3 I längsled: Så att anordningen belyser den plats där registreringsskylten sitter.

6.8.5 Geometrisk synbarhet

Anordningen belyser den plats där registreringsskylten sitter.

6.8.6 Inställning

Anordningen belyser den plats där registreringsskylten sitter.

6.8.7 Elektriska kopplingar

I enlighet med punkt 5.11.

6.8.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollampa. Om den finns bör den utgöras av den kontrollanordning som krävs för främre och bakre positionslyktorna.

6.8.9 Övriga krav

När den bakre skyltlyktan är kombinerad med bakre positionslyktan eller ömsesidigt inbyggd i stopplyktan eller dimbaklyktan får den bakre skyltlyktans fotometriska egenskaper ändras medan det att stopplyktan eller dimbaklyktan är påslagna.

6.9 Främre positionslykta

6.9.1 Befintlighet

Obligatorisk på alla motorfordon.

Obligatorisk på släpvagnar som är bredare än 1 600 mm.

Frivillig på släpvagnar som inte är bredare än 1 600 mm.

6.9.2 Antal

Två.

6.9.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.9.4 Placering

6.9.4.1 I sidled: Kanten på den lysande yta som ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i referensaxelns riktning får inte ligga mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

På släpvagnar får kanten på den lysande yta som ligger längst bort från symmetrilängdplan i referensaxelns riktning inte ligga mer än 150 mm från fordonets yttersta kant.

De synbara ytornas innerkanter i referensaxelns riktning får inte ligga mindre än 600 mm från varandra.

Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.9.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 350 mm, inte mer än 1 500 (2 100 mm om karosseriets form inte medger att 1 500 mm kan hållas).

6.9.4.3 I längsled: Inga särskilda föreskrifter.

6.9.4.4 När främre positionslyktan är ömsesidigt inbyggd med en annan lykta skall den andra lyktans synbara yta i referensaxelns riktning användas för att fastställa överensstämmelse med placeringsbestämmelserna (punkt 6.9.4.1 till 6.9.4.3).

6.9.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel för de två positionslyktorna: 45° inåt och 80° utåt.

För släpvagnar kan vinkeln inåt minskas till 5°.

Vertikal vinkel: 15 över och under horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5° i fråga om lyktor som sitter mindre än 750 mm över marken.

6.9.6 Inställning

Framåt.

6.9.7 Elektriska kopplingar

I enlighet med punkt 5.11.

6.9.8 Kontrollanordning

Obligatorisk kontrollampa Denna kontrollanordning skall vara inte blinkande och skall inte krävas om instrumentpanelsbelysningen endast kan tändas samtidigt med främre positionslyktorna.

6.9.9 Övriga krav

Inga.

6.10 Bakre positionslykta

6.10.1 Befintlighet

Obligatorisk.

6.10.2 Antal

Två.

6.10.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.10.4 Placering

6.10.4.1 I sidled: Kanten på den lysande yta som ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i referensaxelns riktning får inte ligga mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

De synbara ytornas innerkanter i referensaxelns riktning får inte ligga mindre än 600 mm från varandra. Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.10.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 350 mm, inte mer än 1 500 (2 100 mm om karosseriets form inte medger att 1 500 mm kan hållas).

6.10.4.3 I längsled: Baktill på fordonet.

6.10.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 45° inåt och 80° utåt.

Vertikal vinkel: 15 över och under horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5° i fråga om lyktor som sitter mindre än 750 mm över marken.

6.10.6 Inställning

Bakåt.

6.10.7 Elektriska kopplingar

I enlighet med punkt 5.11.

6.10.8 Kontrollanordning

Obligatorisk kontrollampa. Den skall kombineras med motsvarande för främre positionslyktorna.

6.10.9 Övriga krav

Inga.

6.11 Dimbaklyktor

6.11.1 Befintlighet

Obligatorisk.

6.11.2 Antal

En eller två.

6.11.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.11.4 Placering

6.11.4.1 I breddled: Om det endast finns en dimbaklykta skall denna sitta på motsatt sida om fordonets symmetrilängsplan i förhållande till den trafikriktning som föreskrivs i registreringslandet, referenscentrum kan också sitta på fordonets symmetrilängdplan.

6.11.4.2 I höjdled: Inte mindre än 250 mm och inte mer än 1 000 mm över marken.

6.11.4.3 I längsled: Baktill på fordonet

6.11.5 Geometrisk synbarhet

Definieras av vinklarna á och â enligt 2.13

á = 5° uppåt och 5° nedåt,

â = 25° åt höger och vänster.

6.11.6 Inställning

Bakåt.

6.11.7 Elektriska kopplingar

Dessa måste vara konstruerade så att

6.11.7.1 dimbaklyktan inte kan tändas annat än när helljusstrålkastarna, halvljusstrålkastarna eller dimstrålkastarna används,

6.11.7.2 dimbaklyktorna kan släckas oberoende av andra lyktor,

6.11.7.3 något av följande krav uppfylls:

6.11.7.3.1 Dimbaklyktan kan fortsätta att lysa tills positionslyktan släcks varefter den skall släckas och förbli släckt tills den avsiktligen tänds igen.

6.11.7.3.2 Åtminstone en ljudvarning som ingår i den obligatoriska kontrollanordningen skall ges när tändningen slås av, eller när tändningsnyckeln inte sitter i tändningslåset samtidigt som förarens dörr är öppen, vare sig den lykta som avses i punkt 6.11.7.1 är tänd eller släckt medan dimbaklyktans strömbrytare är i "på"-läge.

6.11.7.4 Förutom vad som bestäms i punkt 6.11.7.1 och 6.11.7.3, skall inte dimbaklyktans funktion påverkas av att andra lampor tänds eller släcks.

6.11.8 Kontrollanordning

Obligatorisk kontrollampa. En särskild varningslampa med fast sken.

6.11.9 Övriga krav

I samtliga fall skall avståndet mellan dimbaklyktan och varje stopplykta vara större än 100 mm.

6.12 Parkeringslykta

6.12.1 Befintlighet

På motorfordon med längd som inte överstiger 6 m och bredd som inte överstiger 2 m: frivillig.

På alla andra fordon: förbjuden.

6.12.2 Antal

I enlighet med arrangemangen.

6.12.3 Arrangemang

Antingen två lampor fram och två lampor bak eller en lampa på varje sida.

6.12.4 Placering

6.12.4.1 I sidled: Kanten på den lysande yta som ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i referensaxelns riktning får inte ligga mer än 400 mm från fordonets yttersta kant

I fråga om ett lyktpar skall dessutom lyktorna sitta på fordonets sidor.

6.12.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 350 mm, inte mer än 1 500 (2 100 mm om karosseriets form inte medger att 1 500 mm kan hållas).

6.12.4.3 I sidled: Inga särskilda föreskrifter

6.12.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 45° utåt, framåt och bakåt.

Vertikal vinkel: 15 över och under horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5°, om lyktan sitter mindre än 750 mm över marken.

6.12.6 Inställning

Sådan att lyktorna uppfyller synbarhetskraven framåt och bakåt.

6.12.7 Elektriska kopplingar

Kopplingarna skall medge tändning av parkeringslyktorna på samma fordonssida oberoende av andra lyktor.

Parkeringslyktan behöver inte kunna fungera om anordningen som startar och stoppar motorn står i ett läge som gör det omöjligt att motorn används.

6.12.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollampa. Om en kontrollanordning finns får det inte vara möjligt att förväxla den med kontrollanordningen för främre och bakre positionslyktorna.

6.12.9 Övriga krav

Funktionen hos denna lykta kan också åstadkommas genom samtidig tändning av främre och bakre positionslyktorna på samma fordonssida.

6.13 Breddmarkeringslykta

6.13.1 Befintlighet

Obligatorisk på fordon med en bredd som överstiger 2,10 m. Obligatorisk på fordon med en bredd på mellan 1,80 m och 2,10 m. På chassier med hytt är bakre breddmarkeringslyktor frivilliga.

6.13.2 Antal

Två synliga framifrån och två synliga bakifrån.

6.13.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.13.4 Placering

6.13.4.1 I sidled:

Fram och bak: Så nära fordonets yttersta kant som möjligt. Detta skall anses som uppfyllt när den punkt på den synbara ytan som ligger längst bort från symmetrilängdplan i referensaxelns riktning inte ligger mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

6.13.4.2 I höjdled:

Framtill: motorfordon: det horisontalplan som är tangentialt mot övre kanten på den synbara ytan i referensaxelns riktning på fordonet får inte vara lägre än det horisontalplan som är tangentialt mot övre kanten på vindrutans genomskinliga del.

Släpvagnar och påhängsvagnar: Maximal höjd som överensstämmer med bestämmelserna om fordonets bredd, konstruktion och funktion och om symmetri för lyktorna.

Baktill: Maximal höjd som överensstämmer med bestämmelserna om fordonets bredd, konstruktion och funktion och om symmetri för lyktorna.

6.13.4.3 I sidled: Inga särskilda föreskrifter.

6.13.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 80° utåt.

Vertikal vinkel: 5° över och 20° under horisontalplanet.

6.13.6 Inställning

Sådan att lyktorna uppfyller synbarhetskraven framåt och bakåt.

6.13.7 Elektriska kopplingar

I enlighet med punkt 5.11.

6.13.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollampa. Om den finns bör den utgöras av den kontrollanordning som krävs för främre och bakre positionslyktorna.

6.13.9 Övriga krav

Under förutsättning att alla andra villkor uppfylls får lyktan som är synlig framifrån och lyktan som är synlig bakifrån på samma fordonssida kombineras i en anordning.

Placeringen av en breddmarkeringslykta i förhållande till motsvarande positionslykta skall vara sådan att avståndet mellan projektionerna på ett tvärvertikalplan av punkterna närmast de lysande ytorna i de två ifrågavarande lyktorna inte är mindre än 200 mm.

6.14 Bakre reflektor, icke triangelformad

6.14.1 Befintlighet

Obligatorisk på motorfordon.

Förutsatt att de är grupperade med andra bakre ljussignalanordningar, frivilliga för släpvagnar.

6.14.2 Antal

Två vars prestanda skall uppfylla kraven för reflektorer i klass IA i förordning nr 3. Extra reflektoranordningar tillåts förutsatt att de inte försämrar de andra belysnings- och ljussignalanordningarnas prestanda.

6.14.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.14.4 Placering

6.14.4.1 I sidled: Den punkt på den lysande ytan som befinner sig längst bort från fordonets symmetrilängsplan får inte befinna sig mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

Reflektorns innerkanter får inte befinna sig mindre än 600 mm från varandra. Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.14.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 250 mm, inte mer än 900 (1 500 mm om karosseriets form inte medger att 900 mm kan hållas).

6.14.4.3 I längsled: Baktill på fordonet

6.14.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 30° inåt och utåt.

Vertikal vinkel: 15° över och under horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet kan minskas till 5° om reflektorn sitter under 750 mm ovanför markhöjd.

6.14.6 Inställning

Bakåt.

6.14.7 Övriga krav

Reflexanordningens lysande yta får ha delar gemensamma med den synbara ytan i varje annan baklykta.

6.15 Bakre reflektor, triangelformad

6.15.1 Befintlighet

Obligatorisk på släpvagnar.

Förbjuden på motorfordon.

6.15.2 Antal

Två vars prestanda skall uppfylla kraven för reflektorer i klass IIIA i förordning nr 3. Extra reflektoranordningar tillåts förutsatt att de inte försämrar de andra belysnings- och ljussignalanordningarnas prestanda.

6.15.3 Arrangemang

Triangelns spets skall peka uppåt.

6.15.4 Placering

6.15.4.1 I sidled: Den punkt på den lysande ytan som befinner sig längst bort från fordonets symmetrilängsplan får inte befinna sig mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

Reflektorns innerkanter får inte befinna sig mindre än 600 mm från varandra. Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.15.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 250 mm, inte mer än 900 (1 500 mm om karosseriets form inte medger att 900 mm kan hållas).

6.15.4.3 I längsled: Baktill på fordonet.

6.15.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 30° inåt och utåt.

Vertikal vinkel: 15° över och under horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5° om reflektorn sitter under 750 mm ovanför marken.

6.15.6 Inställning

Bakåt.

6.15.7 Övriga krav

Ingen lykta får placeras inom triangeln.

6.16 Främre reflektor, icke triangelformad

6.16.1 Befintlighet

Obligatorisk på släpvagnar.

Frivillig på motorfordon.

6.16.2 Antal

Två vars prestanda skall uppfylla kraven för reflektorer i klass IA i förordning nr 3. Extra reflektoranordningar tillåts förutsatt att de inte försämra de andra belysnings- och ljussignalanordningarnas prestanda.

6.16.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.16.4 Placering

6.16.4.1 I sidled: Den punkt på den lysande ytan som befinner sig längst bort från fordonets symmetrilängsplan får inte befinna sig mer än 400 mm från fordonets yttersta kant.

I fråga om en släpvagn får inte den punkt på den lysande ytan som befinner sig längst bort från fordonets symmetrilängsplan befinna sig mer än 150 mm från fordonets yttersta kant.

Reflektorns innerkanter får inte befinna sig mindre än 600 mm från varandra. Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.16.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 250 mm, inte mer än 900 (1 500 mm om karosseriets form inte medger att 900 mm kan hållas).

6.16.4.3 I längsled: Framtill på fordonet.

6.16.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 30° inåt och utåt.

För släpvagnar kan vinkeln inåt minskas till 10°. Om, på grund av släpvagnens konstruktion, denna vinkel inte kan erhållas med hjälp av de obligatoriska reflektorerna, kan extra- (kompletterande) reflektorer, som tillsammans med de obligatoriska reflektorerna skall ge den nödvändiga siktvinkeln, påmonteras, utan hänsyn till breddbegränsningarna (punkt 6.16.4.1).

Vertikal vinkel: 15° över och under horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5°om reflektorn sitter under 750 mm ovanför marken.

6.16.6 Inställning

Framåt.

6.16.7 Övriga krav

Reflexanordningens lysande yta får ha delar gemensamma med den synbara ytan i varje annan framlykta.

6.17 Sidoreflektor, icke triangelformad

6.17.1 Befintlighet

Obligatorisk.

- På alla motorfordon med längd som överstiger 6 m.

- På alla släpvagnar.

Frivillig:

- På alla motorfordon med längd som inte överstiger 6 m.

6.17.2 Antal

Sådant att reglerna för placering i längsled uppfylls. Dessa anordningars prestanda skall uppfylla kraven för reflektorer i klass IA i förordning nr 3. Extra reflektoranordningar tillåts förutsatt att de inte försämrar de andra belysnings- och ljussignalanordningarnas prestanda.

6.17.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.17.4 Placering

6.17.4.1 I sidled: Inga särskilda föreskrifter.

6.17.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 250 mm, inte mer än 900 mm (1 500 mm om karosseriets form inte medger att 900 mm kan hållas).

6.17.4.3 I längsled: Minst en sidoreflektor skall vara monterad på mittersta tredjedelen av fordonet och sidoreflektorn längst fram skall sitta högst 3 m från framänden, i fråga om släpvagnar med dragstången inräknad.

Avståndet mellan två reflexanordningar intill varandra får inte överstiga 3 m.

Om fordonets konstruktion inte medger att detta krav uppfylls, får detta avstånd ökas till 4 m.

Avståndet mellan sidoreflektorn längst bak och fordonets bakände får inte överstiga 1 m.

För motorfordon vars längd inte överstiger 6 m räcker det med en sidoreflektor som skall vara monterad inom första eller sista tredjedelen av fordonets längd.

6.17.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 45° framåt och bakåt.

Vertikal vinkel: 15° över och under horisontalplanet. Den vertikala vinkeln under horisontalplanet får minskas till 5° om reflektorn sitter lägre än 750 mm över marken.

6.17.6 Inställning

I sidled.

6.17.7 Övriga krav

Sidoreflektorns lysande yta får ha delar gemensamma med den synbara ytan i varje annan baklykta.

6.18 Sidomarkeringslykta

6.18.1 Befintlighet

Obligatorisk: Samtliga fordon vars längd överstiger 6 m utom chassier med hytt. Släpvagnens längd skall inkludera dragstången.

Sidomarkeringslyktor av typ SM1 skall användas för fordonets samtliga kategorier. Sidomarkeringslyktor av typ SM2 får användas på fordon i M1-kategorin.

Frivillig:

På alla motorfordon.

Sidomarkeringslyktor av typ SM1 och SM2 får användas.

6.18.2 Minsta antal per sida

Sådant att reglerna för placering i längsled uppfylls.

6.18.3 Arrangemang

Inga särskilda föreskrifter.

6.18.4 Placering

6.18.4.1 I sidled: Inga särskilda föreskrifter.

6.18.4.2 I höjdled: Över marken, inte mindre än 250 mm, inte mer än 1 500 (2 100 mm om karosseriets form inte medger att 1 500 mm kan hållas).

6.18.4.3 I längsled: Minst en sidomarkeringslykta skall vara monterad på mittersta tredjedelen av fordonet och sidomarkeringslyktan längst fram skall sitta högst 3 m från framänden, i fråga om släpvagnar med dragstången inräknad.

Avståndet mellan två närliggande sidomarkeringslyktor får inte överstiga 3 m. Om fordonets konstruktion inte medger att detta krav uppfylls, får detta avstånd ökas till 4 m.

Avståndet mellan sidomarkeringslyktan längst bak och fordonets bakände får inte överstiga 1 m.

För motorfordon vars längd inte överstiger 6 m och för chassier med hytt räcker det med en sidomarkeringslykta som skall vara monterad inom första eller sista tredjedelen av fordonets längd.

6.18.5 Geometrisk synbarhet

>Plats för tabell>

6.18.6 Inställning

I sidled.

6.18.7 Elektriska kopplingar

I enlighet med punkt 5.11.

6.18.8 Kontrollanordning

Frivillig kontrollampa. Om den finns bör den utgöras av den kontrollanordning som krävs för främre och bakre positionslyktorna.

6.18.9 Övriga krav

När den bakre sidomarkeringslyktan är kombinerad med bakre positionslyktan eller ömsesidigt inbyggd i stopplyktan eller dimbaklyktan får den bakre sidomarkeringslyktans fotometriska egenskaper ändras medan det att stopplyktan eller dimbaklyktan är påslagna.

6.19 Varsellykta (10)

6.19.1 Befintlighet

Frivillig på motorfordon. Förbjuden på släpvagnar.

6.19.2 Antal

Två.

6.19.3 Arrangemang

Inga särskilda krav.

6.19.4 Placering

6.19.4.1 I sidled: Kanten på den lysande yta som ligger längst bort från fordonets symmetrilängdplan i referensaxelns riktning får inte ligga mer än 400 mm från fordonets yttersta kant

De synbara ytornas innerkanter i referensaxelns riktning får inte ligga mindre än 600 mm från varandra.

Detta avstånd får minskas till 400 mm när fordonets totala bredd är mindre än 1 300 mm.

6.19.4.2 I höjdled: Inte mindre än 250 mm och inte mer än 1 500 mm över marken.

6.19.4.3 I längsled: Framtill på fordonet Detta krav skall anses uppfyllt om det avgivna ljuset inte orsakar föraren obehag, varken direkt eller indirekt genom backspeglarna och/eller andra reflekterande ytor på fordonet.

6.19.5 Geometrisk synbarhet

Horisontell vinkel: 20° inåt och 20° utåt.

Vertikal vinkel: 10° uppåt och 10° nedåt.

6.19.6 Inställning

Framåt.

6.19.7 Elektriska kopplingar

Varsellyktan måste vara kopplad så att den kan vara tänd endast om baklyktan också är tänd. Varsellyktan skall släckas automatiskt när strålkastarna tänds utom när de senare används till att ge upprepade ljusvarningar med korta mellanrum.

6.19.8 Kontrollanordning

Frivillig.

(1) EGT nr L 171, 30.6.1997, s. 1.

(2*) Förordning om fordonsalarmsystem efter det att den upprättats.

(3*) Förordning om strålkastare med gasurladdningsljuskällor, efter det att den upprättats.

(4) Vad gäller belysningsanordningar för bakre registreringsskylten och körriktningsvisarna (kategori 5 och 6), läs "ljusavgivande yta" vid avsaknad av lysande yta.

(5) På grund av nationella bestämmelser kan andra anordningar som uppfyller denna funktion tillåtas.

(6) Kontraktsslutande parter för de olika förordningarna kan fortfarande förbjuda användandet av system för mekanisk rengöring när strålkastare med plastlinser märkta "PL" är installerade.

(7) Installeringen av denna anordning kan förbjudas på grund av nationella föreskrifter.

BILAGA III

Lyktytor, referensaxlar och -centra och vinklar för geometrisk synbarhet

>

Hänvisning till >

Teckenförklaring

>Start Grafik>

1. Lysande yta

2. Referensaxel

3. Referenscentrum

4. Vinkel för geometrisk synbarhet

5. Yttre ljusavgivande yta

6. Synbar yta baserad på lysande yta

7. Synbar yta baserad på ljusavgivande yta

8. Synbarhetsriktning

Anmärkning: Oavsett ritningen skall den synbara ytan anses tangential mot den ljusavgivande ytan.

>Slut Grafik>

Lysande yta i jämförelse med den ljusavgivande ytan (Se punkt 2.9 och 2.8 i denna förordning)

>

Hänvisning till >

>Plats för tabell>

>Hänvisning till >

>Plats för tabell>

BILAGA IV

Synbarhet framåt för en röd lampa och synbarhet bakåt för en vit lampa (Se punkt 5.10.1 och 5.10.2 i denna förordning)

Synbarhet framåt för en röd lampa.

>Hänvisning till >

>Start Grafik>

Figur 1

>Slut Grafik>

Synbarhet bakåt för en vit lampa.

>Hänvisning till >

>Start Grafik>

Figur 2

>Slut Grafik>

BILAGA V

Lastförhållanden att beakta vid fastställandet av variationer mellan halvljusstrålkastarnas vertikala riktningar

Lastförhållanden för axlar enligt 6.2.6.1 och 6.2.6.3.1.

1. För följande provningar skall massan av passagerarna beräknas med 75 kg per person.

2. Lastförhållanden för olika typer av fordon:

2.1 Fordon i kategori M1 (1):

2.1.1 Vinkeln för halvljusstrålkastarens ljuskägla skall bestämmas under följande lastförhållanden:

2.1.1.1 En person i förarsätet.

2.1.1.2 Föraren, jämte en passagerare i framsätet längst bort från föraren.

2.1.1.3 Föraren, en passagerare i framsätet längst bort från föraren och alla säten längst bak upptagna.

2.1.1.4 Alla säten upptagna.

2.1.1.5 Alla säten upptagna, jämte en jämnt fördelad last i bagageutrymmet för att åstadkomma tillåten belastning på bakaxeln, eller på framaxeln om bagageutrymmet finns framtill i fordonet. Om fordonet har både ett främre och ett bakre bagageutrymme skall ytterligare last fördelas på lämpligt sätt för att åstadkomma tillåtna axelbelastningar. Om den högsta tillåtna lastvikten uppnås innan den tillåtna belastningen på en av axlarna uppnåtts skall dock lasten i bagageutrymmet (eller bagageutrymmena) begränsas till det värde som medger att denna vikt uppnås.

2.1.1.6 Föraren, jämte en jämnt fördelad last i bagageutrymmet för att åstadkomma den tillåtna belastningen på motsvarande axel.

Om den högsta tillåtna lastvikten uppnås innan den tillåtna belastningen på axlarna uppnåtts skall dock lasten i bagageutrymmet (eller bagageutrymmena) begränsas till det värde som medger att denna vikt uppnås.

2.1.2 Vid bestämning av ovanstående lastförhållanden skall hänsyn tas till alla lastningsbegränsningar som fastställts av tillverkaren.

2.2 Fordon i kategorierna M2 och M3 (2):

Vinkeln för halvljusstrålkastarens ljuskägla skall bestämmas under följande lastförhållanden:

2.2.1 Olåsta fordon och en person i förarsätet.

2.2.2 Fordon som är lastade så att varje axel bär högsta tekniskt tillåtbara last eller tills fordonets högsta tillåtna last uppnås genom att fram- och bakaxlarna lastas proportionellt till sina högsta tekniskt tillåtbara laster, vilket som uppstår först.

2.3 Fordon i kategori N med lastplan.

2.3.1 Vinkeln för halvljusstrålkastarens ljuskägla skall bestämmas under följande lastförhållanden:

2.3.1.1 Olastat fordon och en person i förarsätet.

2.3.1.2 Förare samt en last som är fördelad på så sätt att den ger högsta tekniskt tillåtbara last på bakaxeln (bakaxlarna) eller högsta tillåtna vikt för fordonet, vilket som uppstår först, utan att den överträder en framaxellast framräknad som summan av framaxellasten på ett olastat fordon plus 25 % av den högsta tillåtna nyttolasten för framaxeln. Omvänt används framaxel när lastplattformen ligger framtill.

2.4 Fordon i kategori N utan lastplan.

2.4.1 Dragfordon för påhängsvagnar:

2.4.1.1 Olastat fordon utan last på kopplingsanordningen och en person i förarsätet.

2.4.1.2 Tekniskt tillåten belastning på kopplingsanordningen då anordningen har det läge som motsvarar högsta belastningen på bakaxeln.

2.4.2 Dragfordon för släpvagnar:

2.4.2.1 Olåsta fordon och en person i förarsätet.

2.4.2.2 En person i förarsätet och alla andra platser i förarhytten upptagna.

(1) För definitioner av kategorierna, se den Konsoliderade resolutionen om fordonstillverkning (R.E. 3, bilaga VII) (TRANS/SC1/WP29/78/Amend.3).

BILAGA VI

Mätning av variationen hos halvljuskäglans vinkel som funktion av belastningen

1. Räckvidd

Detta tillägg anger en metod för att hos motorfordon mäta variationer i halvljuskäglans vinkel i förhållande till dess grundinställning orsakade av förändringar i fordonets läge på grund av belastningen.

2. Definitioner

2.1 Grundinställning

2.1.1 Angiven grundinställning

Det värde för halvljuskäglans vinkel som anges av fordonstillverkaren och som används som referensvärde vid beräkning av tillåtna avvikelser.

2.1.2 Uppmätt grundinställning

Medelvärdet för halvljuskäglans vinkel eller fordonets vinkel uppmätt med fordonet inrättat enligt villkor 1 i tillägg 5 för den fordonskategori som provas. Detta är referensvärde vid bedömning av variationerna hos ljuskäglans vinkel när belastningen varierar.

2.2 Halvljuskäglans vinkel

Denna kan definieras enligt följande:

Antingen som ljuskäglans vinkel uttryckt i milliradianer mellan en urskiljbar punkt på den horisontella gränsen mellan ljus och mörker i strålkastarens ljusbild och horisontalplanet,

eller av tangenten till denna vinkel uttryckt som procentuell lutning, eftersom vinklarna är små (för dessa små vinklar är 1 % lika med 10 mrad).

Om lutningen uttrycks som procentuell lutning kan den beräknas med följande formel:

>NUM>(h1 - h2) >DEN>L x 100

där:

h1 är höjden i millimeter över marken för ovan nämnda urskiljbara punkt mätt på en vertikal skärm som är vinkelrät mot fordonets symmetrilängdplan och placerad på ett horisontellt avstånd L,

h2 är höjden i millimeter över marken för referenspunkten (som anses vara den nominella utgångspunkten för den urskiljbara punkt som valts för h1,

L är avståndet i millimeter från skärmen till referenscentrum.

Negativa värden anger nedåtlutning (se figur 1).

Positiva värden anger uppåtlutning.

>Hänvisning till >

>Start Grafik>

Figur 1

Halvljus med nedåtlutning på ett fordon i kategori M1.

>Slut Grafik>

Anmärkning:

1. Denna ritning föreställer ett fordon i kategori M1 men den princip som åskådliggörs tillämpas även på fordon i andra kategorier.

2. När fordonet saknar en nivåregleringsanordning för strålkastarna är variationerna i halvljuslutningen lika med lutningen på själva fordonet.

3. Mätförhållanden

3.1 Om halvljusmönstrets ljusbild på skärmen bedöms med synintryck eller med en fotometrisk metod skall mätningen göras i mörker (till exempel i ett mörkt rum) med tillräckligt stort utrymme för att fordonet och skärmen skall kunna placeras enligt figur 1. Avståndet l mellan referenscentrum för strålkastarna och skärmen skall vara minst 10 m.

3.2 Det underlag på vilket mätningarna görs skall vara så plant och horisontellt som möjligt så att mätningarna av halvljuskäglans lutning kan reproduceras med en noggrannhet av ± 0,5 mrad (± 0,05 % lutning).

3.3 Om en skärm används skall dess märkning, läge och riktning i förhållande till marken och till fordonets symmetrilängdplan vara sådana att reproducerbarheten hos mätningarna för halvljusinställningen kan säkerställas med en noggrannhet av ± 0,5 mrad (± 0,05 % lutning)

3.4 Under mätningarna skall den omgivande temperaturen ligga mellan 10 och 30 °C.

4. Förberedande arbeten på fordonet

4.1 Mätningarna skall göras på ett fordon som körts mellan 1 000 och 10 000 km, helst 5 000 km.

4.2 Lufttrycket i däcken skall vara det som fordonstillverkaren anger för full last. Fordonet skall vara fulltankat (bränsle, vatten, olja) och utrustat med samtliga tillbehör och verktyg som anges av tillverkaren. Fulltankat innebär för bränsle att tanken skall vara fylld till minst 90 % kapacitet.

4.3 Fordonets parkeringsbroms skall vara lossad och växellådan i neutralläge.

4.4 Fordonet skall konditioneras under minst åtta timmar vid den temperatur som anges i punkt 3.4.

4.5 Om en fotometrisk eller okulärmetod används skall helst strålkastare med en skarp ljus-mörkergräns monteras på provfordonet för att underlätta mätningen.

Andra metoder är tillåtna för att en mer exakt avläsning skall kunna göras (t.ex. att strålkastarglaset tas bort).

5. Provningsförfarande

5.1 Allmänt

Variationen hos antingen halvljuskäglans eller fordonets lutning skall beroende på valet av provmetod göras separat för fordonets båda sidor. Resultaten för både vänster och höger strålkastare skall under samtliga belastningsfall som anges i tillägg 1 ligga inom de gränsvärden som anges i punkt 5.5. Fordonet skall belastas gradvis och inte utsättas för alltför stora stötar.

5.2 Bestämning av uppmätt grundinställning

Fordonet skall förberedas enligt punkt 4 ovan och lastas i enlighet med bilaga V (första lastförhållandet för respektive fordonskategori). Fordonet skall förberedas enligt punkt 4 och lastas enligt tillägg 5 (första belastningsfallet för respektive fordonskategori).

Före varje mätning skall fordonet gungas enligt punkt 5.4.

Mätningarna skall göras tre gånger.

5.2.1 Om inget av de tre uppmätta resultaten avviker med mer än 2 mrad (0,2 % lutning) från mätningarnas aritmetiska medelvärde skall detta medelvärde utgöra det slutliga resultatet.

5.2.2 Om något resultat avviker från det aritmetiska medelvärdet av resultaten med mer än 2 mrad (0,2 % lutning) skall en ytterligare serie på 10 mätningar göras, vars aritmetiska medelvärde skall utgöra det slutliga resultatet.

5.3 Mätmetoder

Vilken metod som helst får användas för att mäta lutningsvariationer förutsatt att noggrannheten ligger inom ± 0,2 mrad (± 0,02 lutning).

5.4 Behandling av fordonet för varje belastningsfall

Fordonets fjädring och varje annan del som kan påverka lutningen hos halvljuskäglan skall aktiveras enligt de metoder som beskrivs nedan.

De tekniska organen och tillverkarna kan dock tillsammans föreslå andra metoder (antingen experimentella eller baserade på beräkningar), särskilt om provet innebär vissa problem, förutsatt att beräkningarna klart är giltiga.

5.4.1 Fordon i kategori MK1L med konventionell fjädring.

Med fordonet på mätplatsen och vid behov hjulen på rörliga plattor (som skall användas om frånvaron av sådana skulle leda till en begränsning av fjädringsrörelser som skulle kunna påverka mätresultaten) skall fordonet gungas fortlöpande under minst tre cykler. För varje cykel skall först bakdelen och sedan framdelen av fordonet tryckas ned.

Gungningsförloppet skall avslutas med att en cykel fullbordas.

Innan mätningen görs skall fordonet få stanna av sig självt. I stället för rörliga plattor kan samma verkan uppnås genom att fordonet flyttas bakåt och sedan framåt minst ett helt hjulvarv.

5.4.2 Fordon i kategori M2, M3 och N med konventionell fjädring.

5.4.2.1 Om det förfarande som beskrivs för fordon i kategori M1 i punkt 5.4.1 inte kan genomföras kan den metod som anges i punkt 5.4.2.2 eller 5.4.2.3 användas.

5.4.2.2 Med fordonet på mätplatsen och hjulen på marken gungas fordonet genom att lasten varieras tillfälligt.

5.4.2.3 Med fordonet på mätplatsen och hjulen på marken aktiveras fordonets fjädring och alla övriga delar som kan påverka lutningen hos halvljuskäglan med hjälp av en vibrationsrigg. Detta kan vara en vibrerande platta, på vilken hjulen vilar.

5.4.3 Fordon med icke-konventionell fjädring där motorn måste vara igång

Innan några mätningar görs skall fordonet med motorn igång ha intagit sitt slutliga läge.

5.5 Mätningar

Variationen i halvljuskäglans lutning skall för samtliga belastningsfall bedömas i förhållande till den uppmätta grundinställningen enligt punkt 5.2.

Om fordonet är utrustat med en manuell anordning för inställning av halvljuskäglan skall denna ställas i det läge som tillverkaren anger för lastat fordon (enligt tillägg 5).

5.5.1 Till att börja med skall mätningen göras för varje belastningsfall. Kraven skall anses uppfyllda om variationen hos vinkeln ligger inom de beräknade gränsvärdena (t.ex. inom skillnaden mellan angiven grundinställning och de lägre och övre gränser som anges för godkännande) med en säkerhetsmarginal på 4 mrad (0,4 % lutning).

5.5.2 Om resultatet/resultaten från någon mätning/några mätningar inte ligger inom den säkerhetsmarginal som anges i punkt 5.5.1 eller överskrider gränsvärdena skall ytterligare tre mätningar göras för de belastningsfall som motsvarar detta/dessa resultat enligt punkt 5.5.3.

5.5.3 För vart och ett av ovanstående belastningsfall:

5.5.3.1 Om inget av de tre uppmätta resultaten avviker med mer än 2 mrad (0,2 % lutning) från mätningarnas aritmetiska medelvärde skall detta medelvärde utgöra det slutliga resultatet.

5.5.3.2 Om något resultat avviker från det aritmetiska medelvärdet av resultaten med mer än 2 mrad (0,2 % lutning) skall en ytterligare serie på 10 mätningar göras, vars aritmetiska medelvärde skall utgöra det slutliga resultatet.

5.5.3.3 Om ett fordon är utrustat med en automatisk inställningsanordning som har en inneboende hysteres skall medelvärdena av resultaten vid hystereskurvans topp respektive bottenvärde betraktas som signifikanta.

Samtliga dessa mätningar skall göras i enlighet med punkt 5.5.3.1 och 5.5.3.2.

5.5.4 Kraven skall anses uppfyllda om för samtliga belastningsfall variationen mellan den uppmätta grundinställningen bestämd enligt punkt 5.2 och den lutning som uppmäts vid varje belastningsfall understiger de värden som beräknas i punkt 5.5.1 (utan säkerhetsmarginal).

5.5.5 Om endast ett av de övre eller undre gränsvärdena överskrids skall tillverkaren ges möjlighet att välja ett annat värde för den angivna grundinställningen inom de gränsvärden som anges för godkännande.

BILAGA VII

Angivande av grundinställning enligt punkt 6.2.6.1.1

Exempel:

>Hänvisning till >

>Start Grafik>

Standardsymbol för halvljusstrålkastare

Värde för angivande av grundinställning

>Slut Grafik>

Storleken hos symbolen och bokstäverna får bestämmas av tillverkaren.

BILAGA VIII

Manöverorgan för anordningar för strålkastarinställning enligt punkt 6.2.6.2.2

1. Specifikation

1.1 Halvljuskäglan skall alltid vinklas ner på något av följande sätt:

a) Genom att ett manöverorgan förs neråt eller till vänster.

b) Genom att ett manöverorgan vrids moturs.

c) Genom intryckning av en knapp (dragreglage).

Om flera knappar används för att ställa in ljuskäglan skall den knapp som åstadkommer störst nedåtvinkling monteras till vänster om eller under knappen/knapparna för andra halvljuslägen.

Ett vridreglage monterat försänkt eller där endast kanten syns skall fungera i enlighet med manöverorgan typ a eller c.

1.1.1 Detta manöverorgan skall vara försett med symboler som klart visar de rörelser som motsvarar ner- och uppåtvinkling hos halvljuskäglan.

1.2 0-läget motsvarar grundinställningen enligt punkt 6.2.6.1.1 i denna förordning.

1.3 Det 0-läge som enligt punkt 6.2.6.2.2 i denna förordning skall vara ett stoppläge behöver inte ligga vid slutet på skalan.

1.4 Den märkning som används på manöverorganet skall förklaras i fordonets instruktionsbok.

1.5 Endast följande symboler får användas för att beteckna dessa manöverorgan:

>Hänvisning till >

Symboler med fyra linjer i stället för fem får också användas.

Exempel 1

>Hänvisning till >

Exempel 2

>Hänvisning till >

Exempel 3

>Hänvisning till >

BILAGA IX

Kontroll av överensstämmelse i produktion

1. Prover

1.1 Lyktans placering

Lyktans placering, enligt punkt 2.7 i denna förordning, i sidled, i höjdled och i längsled skall kontrolleras i enlighet med de allmänna bestämmelserna i punkt 2.8 2.10 och 5.4 i denna förordning.

De uppmätta distansvärdena skall vara sådana att de särskilda föreskrifterna för varje lykta uppfylls.

1.2 Lyktornas synbarhet

1.2.1 Vinklarna för geometrisk synbarhet skall kontrolleras i enlighet med punkt 2.13.

De värden som uppmäts för vinklarna skall vara sådana att de särskilda föreskrifterna för varje lykta uppfylls förutom att vinkelgränserna tillåts variera med den tillåtna variation på ± 3° som föreskrivs i punkt 5.3 för montering av ljussignalanordningar.

1.2.2 Synbarheten framåt för rött ljus och bakåt för vitt ljus skall kontrolleras i enlighet med punkt 5.10.

1.3 Halvljusstrålkastarnas inställning framåt.

1.3.1 Grundnedvinkling

Halvljusbildens grundnedvinkling skall vara inställd enligt den påtryckta figuren i punkt 7.

Alternativt skall tillverkaren ange grundmålsättningen på en figur som är annorlunda än den påtryckta figuren där det kan visa sig representativt för den godkända typen när den testas i enlighet med förfarandena i bilaga VI, särskilt punkt 4.1.

1.3.2 Vinkelvariationer för lastade fordon

Variationen på halvljusets nedvinkling som en funktion av de lastningsförhållanden som här fastställs skall ligga inom:

0,2 % till 2,8 % för strålkastare med monteringshöjd 1,0

De lastningsförhållanden som används skall vara följande, i enlighet med bilaga V, för varje system som ställts in därefter.

1.3.2.1 Fordon i kategori M1:

punkt 2.1.1.1

punkt 2.1.1.6 beaktad

punkt 2.1.2.

1.3.2.2 Fordon i kategorierna M2 och M3:

punkt 2.2.1

punkt 2.2.2.

1.3.2.3 Fordon i kategori N med lastplan.

punkt 2.3.1.1

punkt 2.3.1.2.

1.3.2.4 Fordon i kategori N utan lastplan.

1.3.2.4.1 Dragfordon för påhängsvagnar:

punkt 2.4.1.1

punkt 2.4.1.2.

1.3.2.4.2 Dragfordon för släpvagnar:

punkt 2.4.2.1

punkt 2.4.2.2.

1.4 Elektriska kopplingar och kontrollanordningar.

De elektriska kopplingarna skall kontrolleras genom att varje lykta tänds med hjälp av fordonets strömförsörjningssystem.

Lyktorna och kontrollanordningarna skall fungera i enlighet med bestämmelserna i punkt 5.11 5.13 i denna förordning och de särskilda föreskrifterna för varje lykta.

1.5 Ljusstyrkor

1.5.1 Helljusstrålkastare

Den högsta samlade ljusstyrkan från helljusstrålkastare skall kontrolleras i enlighet med det förfarande som beskrivs i punkt 6.1.9.2. De erhållna värdena skall vara sådana att kraven i punkt 6.1.9.1 uppfylls.

1.6 Lyktornas befintlighet, nummer, färg, placering och, i tillämpliga fall, kategori skall kontrolleras genom synintryck av lyktorna och deras märkningar.

Dessa skall vara så att kraven i punkt 5.15 5.16 i och de särskilda föreskrifterna för varje lykta uppfylls.