Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 073 , 14/03/1997 s. 0005 - 0015
RÅDETS DIREKTIV 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130s.1 i detta, med beaktande av kommissionens förslag (1), med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3), i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 189 c i fördraget (4), och med beaktande av följande: 1. Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (5) har till syfte att förse de ansvariga myndigheterna med relevanta uppgifter så att de kan fatta ett beslut om ett visst projekt med fullständig kännedom om projektets sannolika betydande miljöpåverkan, och bedömningsförfarandet är därför grundläggande för miljöpolitiken enligt artikel 130r i fördraget och för gemenskapens femte åtgärdsprogram för miljön och en hållbar utveckling. 2. Enligt artikel 130r.2 i fördraget skall gemenskapens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring förträdesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren skall betala. 3. De huvudsakliga principerna för bedömning av miljöpåverkan bör harmoniseras, och medlemsstaterna får fastställa strängare regler för att skydda miljön. 4. Erfarenheter av miljökonsekvensbeskrivningar, enligt rapporten om genomförandet av direktiv 85/337/EEG, antagen av kommissionen den 2 april 1993, visar att det är nödvändigt att införa bestämmelser för att förtydliga, komplettera och förbättra reglerna för bedömningsförfarandet, i syfte att säkerställa att direktivet tillämpas på ett alltmer harmoniserat och effektivt sätt. 5. Projekt som kräver bedömning bör omfattas av krav på tillstånd. Bedömningen bör utföras innan ett sådant tillstånd lämnas. 6. Förteckningen över de projekt som medför en betydande miljöpåverkan och som därför som regel måste underställas systematisk bedömning, bör utökas. 7. Andra slag av projekt medför inte alltid betydande miljöpåverkan, och då bör dessa projekt bedömas när medlemsstaterna anser att de kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 8. Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden eller kriterier i syfte att bestämma vilka av dessa projekt som bör bli föremål för bedömning, med utgångspunkt i deras miljöpåverkan, och medlemsstaterna bör inte vara förpliktade att granska enskilda projekt som ligger under dessa tröskelvärden eller utanför dessa kriterier. 9. När medlemsstaterna fastställer sådana gränsvärden eller kriterier eller när de granskar enskilda projekt för att bestämma vilka projekt som skall bli föremål för bedömning på grund av betydande miljöpåverkan, bör medlemsstaterna ta hänsyn till de relevanta urvalskriterier som anges i detta direktiv. I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det medlemsstaterna som bäst kan tillämpa dessa kriterier i konkreta fall. 10. Förekomsten av ett lokaliseringskriterium som hänvisar till särskilda skyddsområden som medlemsstaterna utsett i enlighet med rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (6) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (7) betyder inte nödvändigtvis att projekt inom sådana områden automatiskt skall bedömas enligt detta direktiv. 11. Det är lämpligt att inrätta ett förfarande som gör det möjligt för exploatören att inhämta ett yttrande från de behöriga myndigheterna om innehållet i och omfattningen av de uppgifter som skall tas fram och tillhandahållas för bedömningen. Medlemsstaterna får, inom ramen för detta förfarande, kräva att exploatören bl.a. tillhandahåller alternativ till de projekt som han avser att lämna in ansökan om. 12. Det är önskvärt att förstärka bestämmelserna om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang så att hänsyn kan tas till utvecklingen på internationell nivå. 13. Gemenskapen undertecknade konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang den 25 februari 1991. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Direktiv 85/337/EEG skall ändras på följande sätt: 1. Artikel 2.1 skall ersättas med följande: "1. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat på grund av sin art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges. Dessa projekt anges i artikel 4." 2. Följande punkt skall införas i artikel 2: "2a. Medlemsstaterna får föreskriva ett enda förfarande för att uppfylla kraven i detta direktiv och kraven i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (1). (1) EGT nr L 257, 10.10.1996, s. 26." 3. Första stycket i artikel 2.3 skall lyda på följande sätt: "3. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 7 får medlemsstaterna i undantagsfall besluta att ett visst projekt helt eller delvis skall undantas från föreskrifterna i detta direktiv." 4. I artikel 2.3 c skall orden "i tillämpliga fall" ersättas av orden "när det är tillämpligt". 5. Artikel 3 skall ersättas med följande: "Artikel 3 Miljökonsekvensbedömningen skall i varje enskilt fall och i enlighet med artiklarna 4-11 på ett lämpligt sätt identifiera, beskriva och bedöma de direkta och indirekta effekterna av ett projekt beträffande - människor, fauna och flora, - mark, vatten, luft, klimat och landskap, - materiella tillgångar och kulturarv, - samspelet mellan faktorerna i första, andra och tredje strecksatserna." 6. Artikel 4 skall ersättas med följande: "Artikel 4 1. Om inte annat följer av artikel 2.3 skall projekt som redovisas i bilaga I bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna 5-10. 2. Om inte annat följer av artikel 2.3 skall medlemsstaterna när det gäller projekt som redovisas i bilaga II bestämma genom a) granskning från fall till fall, eller b) gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten, om projektet skall bli föremål för en bedömning i enlighet med artiklarna 5-10. Medlemsstaterna får besluta att tillämpa förfarandena i både a och b. 3. Vid granskning från fall till fall eller fastställande av gränsvärden eller kriterier enligt punkt 2, skall de relevanta urvalskriterier som fastställs i bilaga III beaktas. 4. Medlemsstaterna skall säkerställa att de ansvariga myndigheternas avgöranden enligt punkt 2 görs tillgängliga för allmänheten." 7. Artikel 5 skall ersättas med följande: "Artikel 5 1. När det gäller projekt vars miljöpåverkan enligt artikel 4 skall bli föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med artiklarna 5-10, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exploatören på lämpligt sätt lämnar de uppgifter som anges i bilaga IV, om a) medlemsstaterna anser att uppgifterna är relevanta för ett visst stadium av tillståndsprocessen och med hänsyn till vad som utmärker ett särskilt projekt eller en särskild typ av projekt och de miljöförhållanden som kan komma att påverkas, b) medlemsstaterna anser att exploatören skäligen kan avkrävas dessa uppgifter med hänsyn till bland annat befintliga kunskaper och bedömningsmetoder. 2. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den ansvariga myndigheten yttrar sig om de uppgifter som exploatören skall lämna enligt punkt 1, om exploatören begär det före inlämnandet av en tillståndsansökan. Den ansvariga myndigheten skall samråda med exploatören och de myndigheter som det hänvisas till i artikel 6.1 innan den yttrar sig. Att myndigheten har yttrat sig enligt denna punkt skall inte hindra den från att senare kräva att exploatören lämnar ytterligare uppgifter. Medlemsstaterna kan kräva att de ansvariga myndigheterna avger ett sådant yttrande, oberoende av om exploatören begär det. 3. De uppgifter som exploatören skall tillhandahålla enligt punkt 1 skall åtminstone omfatta - en beskrivning av projektet med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, - en beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, minska och om möjligt avhjälpa betydande skadliga verkningar, - de data som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på miljön som projektet kan antas medföra, - en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna, - en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i de föregående strecksatserna. 4. Medlemsstaterna skall om nödvändigt säkerställa att de myndigheter som har tillgång till relevanta uppgifter, särskilt vad avser artikel 3, gör dessa tillgängliga för exploatören." 8. Artikel 6.1 skall ersättas av följande: "1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett projekt, ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd. I detta syfte skall medlemsstaterna utse de myndigheter som skall höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. De uppgifter som har inhämtats i enlighet med artikel 5 skall vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlemsstaterna skall fastställa hur detta samråd skall gå till." Artikel 6.2 skall ersättas av följande: "2. Medlemsstaterna skall sörja för att varje tillståndsansökan liksom insamlad information enligt artikel 5 görs tillgänglig för allmänheten inom rimlig tid för att den berörda allmänheten skall få möjlighet att framföra sina synpunkter innan tillstånd beviljas." 9. Artikel 7 skall ersättas av följande: "Artikel 7 1. När en medlemsstat uppmärksammar att ett projekt kan antas medföra en betydande påverkan på miljön i en annan medlemsstat eller om en medlemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, skall den medlemsstat inom vilken projektet är avsett att utföras till den utsatta medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den informerar den egna allmänheten översända bland annat a) en beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga upplysningar om dess möjliga gränsöverskridande påverkan, b) uppgifter om beskaffenheten av det beslut som kan komma att fattas och ge den andra medlemsstaten rimlig tid att ange om den vill delta i förfarandet för miljökonsekvensbedömning, och den kan därvid bifoga de uppgifter som avses i punkt 2. 2. Om en medlemsstat som mottar upplysningar i enlighet med punkt 1 anger att den avser att delta i förfarandet för miljökonsekvensbedömning, skall den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att genomföras, om den inte redan har gjort det, till den utsatta medlemsstaten översända de uppgifter som samlats in i enlighet med artikel 5 samt relevanta uppgifter om det nämnda förfarandet, inklusive ansökan om tillstånd. 3. De berörda medlemsstaterna skall, var och en i den mån den berörs, även a) se till att de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 inom rimlig tid görs tillgängliga för de myndigheter som avses i artikel 6.1 och för den berörda allmänheten på den medlemsstats territorium vilken i betydande grad kan komma att utsättas, och b) säkerställa att dessa myndigheter och den berörda allmänheten ges tillfälle att, innan tillstånd beviljas för projektet, inom rimlig tid framföra sina synpunkter på de uppgifter som lämnats till den ansvariga myndigheten i den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att genomföras. 4. De berörda medlemsstaterna skall samråda om bland annat projektets eventuella gränsöverskridande påverkan och planerade åtgärder för att minska eller eliminera sådan påverkan samt fastställa en rimlig tidsfrist för detta samråd. 5. Närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel får fastställas av de berörda medlemsstaterna." 10. Artikel 8 skall ersättas av följande: "Artikel 8 Resultaten av samråden och de uppgifter som har inhämtats enligt artiklarna 5, 6 och 7 skall beaktas vid tillståndsgivningen." 11. Artikel 9 skall ersättas av följande: "Artikel 9 1. När ett beslut att bevilja eller avslå en tillståndsansökan har fattats, skall den ansvariga myndigheten eller de ansvariga myndigheterna informera allmänheten om detta på lämpligt sätt och låta allmänheten få tillgång till information om - innehållet i beslutet och varje villkor som är knutet till detta, - de huvudsakliga skäl och överväganden som beslutet grundar sig på, - en eventuell beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt neutralisera de allvarligaste negativa effekterna. 2. Den ansvariga myndigheten eller de ansvariga myndigheterna skall informera alla medlemsstater som har rådfrågats i enlighet med artikel 7 genom att till dem vidarebefordra den information som avses i punkt 1." 12. Artikel 10 skall ersättas av följande: "Artikel 10 Bestämmelserna i detta direktiv skall inte begränsa de ansvariga myndigheternas skyldighet att tillämpa nationella föreskrifter och tillämplig rättspraxis om affärs- och industrihemligheter, inklusive immateriella rättigheter, och om hänsynstagande till allmänna intressen. När artikel 7 äger tillämpning skall, i fråga om översändandet av information till en annan medlemsstat och mottagandet av sådan information, de begränsningar gälla som tillämpas i den medlemsstat där projektet föreslås bli utfört." 13. Artikel 11.2 skall ersättas av följande: "2. Medlemsstaterna skall särskilt informera kommissionen om de kriterier och/eller gränsvärden som har beslutats för urvalet av projekt enligt artikel 4.2." 14. Artikel 13 skall utgå. 15. Bilagorna I, II och III skall ersättas av bilagorna I, II, III och IV i enlighet med bilagan. Artikel 2 Fem år efter att detta direktiv har trätt i kraft, skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport om tillämpningen av och effektiviteten hos direktiv 85/337/EEG, så som det har ändrats genom detta direktiv. Rapporten skall grundas på informationsutbytet enligt artikel 11.1 och 11.2. Med utgångspunkt i denna rapport skall kommissionen när det är tillämpligt lämna ytterligare förslag till rådet för att säkerställa vidare samordning vid tillämpningen av detta direktiv. Artikel 3 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 14 mars 1999. De skall genast underrätta kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 2. Om en ansökan om tillstånd lämnas in till en ansvarig myndighet före utgången av den frist som anges i punkt I, skall bestämmelserna i direktiv 85/337/EEG före dessa ändringar fortsätta att tillämpas. Artikel 4 Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Artikel 5 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 3 mars 1997. På rådets vägnar M. DE BOER Ordförande (1) EGT nr C 130, 12.5.1994, s. 8 och EGT nr C 81, 19.3.1996, s. 14. (2) EGT nr C 393, 31.12.1994, s. 1. (3) EGT nr C 210, 14.8.1995, s. 78. (4) Europaparlamentets yttrande av den 11 oktober 1995 (EGT nr C 287, 30.10.1995, s. 101), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 juni 1996 (EGT nr C 248, 26.8.1996, s. 75) och Europaparlamentets beslut av den 13 november 1996 (EGT nr C 362, 2.12.1996, s. 103). (5) EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom anslutningsakten från 1994. (6) EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom anslutningsakten från 1994. (7) EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7. BILAGA "BILAGA I PROJEKT SOM FALLER UNDER ARTIKEL 4.1 1. Råoljeraffinaderier (utom fabriker som enbart tillverkar smörjmedel ur råolja) och anläggningar för förgasning eller kondensering av minst 500 ton stenkol eller bituminös skiffer per dag. 2. - Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar med en värmeproduktion på 300 megawatt eller mer, och - kärnkraftverk och andra kärnreaktorer, inklusive nedmontering eller avveckling av sådana kraftverk eller reaktorer (*) (utom forskningsanläggningar som producerar och omvandlar klyvbara och fertila material och vilkas högsta kontinuerliga termiska effekt inte överstiger 1 kilowatt). 3. a) Anläggningar för upparbetning av bestrålat kärnbränsle. b) Anläggningar avsedda - för framställning eller anrikning av kärnbränsle, - för behandling av bestrålat kärnbränsle eller högaktivt radioaktivt avfall, - för slutförvaring av bestrålat kärnbränsle, - enbart för slutförvaring av radioaktivt avfall, - enbart för lagring (planerad för mer än tio år) av bestrålat kärnbränsle eller radioaktivt avfall på en annan plats än framställningsplatsen. 4. - Integrerade anläggningar för primärsmältning av gjutjärn och stål. - Anläggningar för produktion av ickejärnmetaller utifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. 5. Anläggningar för utvinning av asbest samt för behandling och omvandling av asbest och produkter som innehåller asbest: beträffande produkter av asbestcement med en årlig produktion av mer än 20 000 ton färdiga produkter, beträffande friktionsmaterial med en årlig produktion av mer än 50 ton färdiga produkter och beträffande annan asbestanvändning med en årlig förbrukning av mer än 200 ton. 6. Integrerade kemiska anläggningar, dvs. anläggningar för tillverkning i industriell skala av ämnen med användning av kemiska omvandlingsprocesser, där flera enheter är sammanställda och har ett funktionellt samband med varandra och som är till för i) framställning av organiska baskemikalier, ii) framställning av oorganiska baskemikalier, iii) framställning av fosfor-, kväve- eller kaliumbaserade gödselmedel, iv) framställning av bekämpningsmedel, v) framställning av läkemedel med användning av en kemisk eller biologisk process, vi) framställning av sprängämnen. 7. a) Anläggning av järnvägslinjer för fjärrtrafik samt flygplatser (1) med en banlängd av 2 100 m eller mer. b) Anläggning av motorvägar och motortrafikleder (2). c) Anläggning av en ny väg med fyra eller flera körfält, eller uträtning och/eller breddning av en befintlig väg med två eller färre körfält så att den får fyra eller fler körfält, där en sådan ny väg eller uträtad och/eller breddad sträcka av en väg skulle ha en oavbruten längd av 10 km eller mer. 8. a) Inre vattenvägar och insjöhamnar som medger trafik med fartyg på mer än 1 350 ton. b) Hamnar, lastnings- och lossningskajer som har förbindelse med land och yttre hamnar (med undantag av färjekajer), vilka kan anlöpas av fartyg på mer än 1 350 ton. (*) Kärnkraftverk och andra kärnreaktorer upphör att vara sådana anläggningar när allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen. (1) I detta direktiv avses med flygplats sådana flygplatser som stämmer med definitionen i 1944 års Chicagokonvention om upprättandet av Internationella civilflygorganisationen (bilaga 14). (2) I detta direktiv avses med motortrafikled en väg som överensstämmer med definitionen i Europeiska överenskommelsen av den 15 november 1975 om trafik på internationella huvudvägar. (1) EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet senast ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT nr L 168, 2.7.1994, s. 28). (2) EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom beslut 94/3/EG (EGT nr L 5, 7.1.1994, s. 15). (3) EGT nr L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom anslutningsakten från 1994. 9. Anläggningar för bortskaffande av farligt avfall (dvs. avfall för vilket direktiv 91/689/EEG (1) är tillämpligt) genom förbränning, kemisk behandling enligt definition i bilaga IIa till direktiv 75/442/EEG (2) under rubrik D9 eller deponering. 10. Anläggningar med kapacitet för mer än 100 ton per dag för bortskaffande av icke-farligt avfall genom förbränning eller kemisk behandling enligt definition i bilaga IIa till direktiv 75/442/EEG under rubrik D9. 11. System för uttag av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning, där den årligen uttagna eller tillförda vattenvolymen är lika med eller överstiger 10 miljoner kubikmeter. 12. a) Anläggningar för överledande av vatten mellan avrinningsområden, där överledandet syftar till att förebygga möjlig vattenbrist och där mängden överfört vatten överstiger 100 miljoner kubikmeter per år. b) I alla andra fall, anläggningar för överledande av vatten mellan avrinningsområden där i det ursprungliga avrinningsområdet det genomsnittliga flödet över flera år överstiger 2 000 miljoner kubikmeter per år och där den överförda vattenmängden överstiger 5 % av detta flöde. I båda fall är överföring av dricksvatten via rörledningar undantagen. 13. Avloppsreningsverk med en kapacitet som överstiger 150 000 personekvivalenter enligt definition i artikel 2.6 i direktiv 91/271/EEG (3). 14. Utvinning av olja och naturgas i kommersiella syften, där den utvunna mängden överstiger 500 ton per dag för olja och 500 000 kubikmeter per dag för gas. 15. Dammar och andra anläggningar avsedda för uppdämning eller permanent lagring av vatten, där den nya eller tillförda mängden uppdämt eller lagrat vatten överstiger 10 miljoner kubikmeter. 16. Rörledningar för transport av gas, olja eller kemikalier, med en diameter över 800 mm och en längd över 40 km. 17. Anläggningar för djurhållning av fjäderfä eller av svin med mer än a) 85 000 platser för gödkycklingar, 60 000 platser för hönor, b) 3 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (>30 kg), eller c) 900 platser för suggor. 18. Industriella anläggningar för a) framställning av pappersmassa av trä eller andra fibrösa material, b) framställning av papper och papp där produktionskapaciteten överstiger 200 ton per dygn. 19. Stenbrott och gruvdrift i dagbrott där verksamhetsområdet är mer än 25 hektar, eller torvutvinning med ett verksamhetsområde över 150 hektar. 20. Anläggning av starkströmsluftledningar med en spänning på 220 kV eller mer och en längd över 15 km. 21. Anläggningar för lagring av olja, petrokemiska eller kemiska produkter med en kapacitet på 200 000 ton eller mer. BILAGA II PROJEKT SOM FALLER UNDER ARTIKEL 4.2 1. Jordbruk, skogsbruk och vattenbruk a) Projekt för omstrukturering av fastighetsbildningen på landsbygden. b) Projekt för utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbruk. c) Vattenförsörjningsprojekt inom jordbruket, inklusive bevattnings- och markavvattningsprojekt. d) Nyplantering av skog och avskogning i syfte att ändra markanvändningen. e) Anläggningar för intensiv djuruppfödning (projekt som inte omfattas av bilaga I). f) Intensiv fiskodling. g) Återvinning av land från havet. 2. Utvinningsindustri a) Stenbrott, gruvdrift i dagbrott och torvutvinning (projekt som inte omfattas av bilaga I). b) Underjordisk gruvdrift. c) Utvinning av mineraler genom muddring till havs eller i vattendrag. d) Djupborrning och då särskilt - geotermisk borrning, - borrning för lagring av kärnavfall, - borrning efter vatten, dock inte borrning för att undersöka markens bärighet. e) Industrianläggningar ovan jord för utvinning av kol, olja, naturgas och malmer, liksom bituminös skiffer. 3. Anläggningar för energiproduktion a) Anläggningar för produktion av elektricitet, ånga och hetvatten (projekt som inte omfattas av bilaga I). b) Anläggningar för transport av gas, ånga och hetvatten; överföring av elektrisk energi med luftledningar (projekt som inte omfattas av bilaga I). c) Lagring av naturgas ovan jord. d) Lagring under jord av brännbara gaser. e) Lagring av fossila bränslen ovan jord. f) Industriell tillverkning av briketter av kol och brunkol. g) Anläggningar för behandling och lagring av radioaktivt avfall (som inte omfattas av bilaga I). h) Anläggningar för produktion av vattenkraftsbaserad energi. i) Anläggningar för utnyttjande av vindkraft för energiproduktion (grupper av vindkraftverk). 4. Framställning och bearbetning av metaller a) Anläggningar för produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning. b) Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller: i) genom varmvalsning, ii) genom hammarsmide, iii) genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall. c) Järn- och stålgjuterier. d) Anläggningar för smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av andra ickejärnmetaller än ädelmetaller, inklusive återvinningsprodukter (färskning, formgjutning osv.). e) Anläggningar för ytbehandling av metaller och plaster med användning av en elektrolytisk eller kemisk process. f) Tillverkning och sammansättning av motorfordon samt tillverkning av fordonsmotorer. g) Skeppsvarv. h) Anläggningar för tillverkning och reparation av flygplan. i) Tillverkning av järnvägsutrustning. j) Formning med användning av sprängmedel. k) Rostnings- och sintringsverk för metalliska malmer. 5. Mineralindustri a) Koksverk (torrdestillation av kol). b) Cementfabriker. c) Anläggningar för produktion av asbest och tillverkning av asbestbaserade produkter (projekt som inte omfattas av bilaga I). d) Anläggningar för produktion av glas, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av glasfiber. e) Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av mineralull. f) Tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin. 6. Kemisk industri (projekt som inte omfattas av bilaga I) a) Behandling av mellanprodukter och framställning av kemikalier. b) Framställning av bekämpningsmedel, farmaceutiska produkter, färger, lacker, elastomerer och peroxider. c) Anläggningar för lagring av olja, petrokemiska och kemiska produkter. 7. Livsmedelsindustri a) Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter. b) Förpackning och konservering av animaliska och vegetabiliska produkter. c) Framställning av mejeriprodukter. d) Bryggning och maltning. e) Sockervaruindustrier. f) Slakterier. g) Industriell framställning av stärkelse. h) Fiskmjöls- och fiskoljefabriker. i) Sockerfabriker. 8. Textil-, läder- trä- och pappersindustri a) Industrianläggningar för framställning av papper och papp (projekt som inte omfattas av bilaga I). b) Anläggningar för förbehandling (som tvättning, blekning, mercerisering) eller för färgning av fibrer eller textiler. c) Garverier. d) Anläggningar för produktion och bearbetning av cellulosa. 9. Gummiindustri Tillverkning och behandling av elastomerbaserade produkter. 10. Infrastrukturprojekt a) Anläggning av industriområden. b) Projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shoppingcentrum och parkeringsplatser. c) Byggande av järnvägar, omlastningsstationer och terminaler för kombinerad trafik (projekt som inte omfattas av bilaga I). d) Anläggning av flygfält (projekt som inte omfattas av bilaga I). e) Byggande av vägar, hamnar och hamnanläggningar, inklusive fiskehamnar (projekt som inte omfattas av bilaga I). f) Anläggning av inre vattenvägar som inte omfattas av bilaga I, anläggningar för reglering av vattenflöden. g) Dammar och andra fördämningar eller vattenmagasin för långvarigt bruk (projekt som inte omfattas av bilaga I). h) Spårvägar, upphöjda eller underjordiska järnvägar, hängbanor eller liknande banor av speciell typ som endast eller i huvudsak används för passagerartransport. i) Byggande av rörledningar för gas och olja (projekt som inte omfattas av bilaga I). j) Anläggning av vattenledningar över långa avstånd. k) Kustanläggningar för att bekämpa erosion och havsanläggningar varigenom kustlinjen kan ändras, som till exempel vallar, pirer, vågbrytare och andra anläggningar för skydd mot havet, utom underhåll och återuppbyggnad av sådana anläggningar. l) System för utvinning av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning vilka inte omfattas av bilaga I. m) Anläggningar för överledning av vatten mellan avrinningsområden vilka inte omfattas av bilaga I. 11. Andra projekt a) Permanenta tävlings- och testbanor för motorfordon. b) Anläggningar för bortskaffande av avfall (projekt som inte omfattas av bilaga I). c) Avloppsreningsverk (projekt som inte omfattas av bilaga I). d) Deponering av slam från reningsverk. e) Lagring av järnskrot, inklusive skrotbilar. f) Provbänkar, för motorer, turbiner eller reaktorer. g) Anläggningar för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer. h) Anläggningar för återvinning eller förstöring av explosiva ämnen. i) Anläggningar för behandling av djurkadaver. 12. Turism och fritid a) Skidbackar, skidliftar och linbanor och härmed förbundna anläggningar. b) Hamnar för fritidsbåtar. c) Fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed förbundna anläggningar. d) Permanenta campingplatser. e) Temaparker. 13. - Alla förändringar eller utvidgningar av projekt som förtecknas i bilaga I eller bilaga II, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön. - Projekt som avses i bilaga I som bedrivs uteslutande eller huvudsakligen för att utveckla och prova nya metoder eller produkter och som inte bedrivs under längre tid än två år. BILAGA III URVALSKRITERIER SOM AVSES I ARTIKEL 4.3 1. Projektens karakteristiska egenskaper Projektets karakteristiska egenskaper måste beaktas, i synnerhet vad beträffar - projektets omfattning, - förening med andra projekt, - utnyttjandet av naturresurser, - alstrande av avfall, - föroreningar och störningar, - risken för olyckor, i synnerhet vad beträffar de ämnen och tekniker som har använts. 2. Projektens lokalisering Miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten måste beaktas, i synnerhet vad beträffar - nuvarande markanvändning, - naturresursernas relativa förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området, - den naturliga miljöns tålighet, med särskild uppmärksamhet på a) våtmarker, b) kustområden, c) bergs- och skogsområden, d) naturreservat och nationalparker, e) områden som är klassificerade eller skyddade enligt medlemsstaternas lagstiftning; särskilda skyddsområden som har fastställts av medlemsstaterna i enlighet med direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG, f) områden där de kvalitetsnormer som i gemenskapens lagstiftning har fastställts för miljön redan har överskridits, g) tätbefolkade områden, h) historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla markområden. 3. De potentiella effekternas karakteristiska egenskaper Projektens potentiella betydande påverkan måste beaktas i förhållande till de kriterier som har fastställts under 1 och 2 ovan, och i synnerhet vad beträffar - effekternas omfattning (geografiskt område och den berörda befolkningens storlek), - effekternas gränsöverskridande karaktär, - effekternas betydelse och komplexitet, - effekternas sannolikhet, - effekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet. BILAGA IV UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 5.1 1. Beskrivning av projektet, däribland särskilt - en beskrivning av projektets fysiska karakteristika och behovet av mark under uppbyggnads- och driftfaserna, - en beskrivning av vad som främst karakteriserar produktionsprocessen, t.ex. arten och mängden av de material som används, - en uppskattning av typ och mängd av restprodukter och utsläpp (vatten-, luft- och markföroreningar, buller, vibrationer, ljus, värme, strålning, m.m.) som uppkommer när verksamheten pågår. 2. En översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna. 3. En beskrivning av sådan väsentlig miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till, däribland särskilt i fråga om befolkning, fauna, flora, mark, vatten, luft, klimatfaktorer och materiella tillgångar, även med hänsyn till det arkitektoniska och arkeologiska kulturarvet, landskapet samt samverkan mellan de nämnda faktorerna. 4. En beskrivning (1) av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av - projektet som helhet, - utnyttjandet av naturresurser, - utsläppen av föroreningar, uppkomsten av andra störningar samt bortskaffandet av avfall, och exploatörens beskrivning av de metoder som använts för att i förväg bedöma miljöeffekterna. 5. En beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, begränsa och om möjligt neutralisera mera betydande miljöskador. 6. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i ovanstående punkter. 7. En redovisning av de eventuella svårigheter (tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som exploatören stött på i samband med att de begärda uppgifterna sammanställts. (1) Denna beskrivning bör innefatta den direkta inverkan, liksom i förekommande fall varje indirekt, sekundär, kumulativ, kort-, medel- eller långsiktig, bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan av projektet."