KOMMISSIONENS BESLUT av den 23 april 1997 om ändring av besluten om godkännande av ramar för gemenskapsstöd, samlade programplaneringsdokument och gemenskapsinitiativ gällande i Grekland (Endast den grekiska texten är giltig) (97/326/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamheter dels inbördes, och dels med Europeiska investeringsbanken samt med andra befintliga finansiella instrument (1), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 3193/94 (2), särskilt artikel 8.5 fjärde stycket, artikel 9.9 tredje stycket, artikel 10.3.3 tredje stycket, artikel 11 och artikel 11a tredje stycket,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om bestämmelser för tillämpning av förordning (EEG) nr 2052/88 gällande samordningen av de olika strukturfondernas verksamheter dels inbördes, och dels med Europeiska investeringsbankens samt med andra befintliga finansiella instrument (3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 3191/94, särskilt artikel 8.3, artikel 10.1, artikel 11 sista stycket samt artikel 14.3,

eftersom artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 4254/88 (4) av den 19 december 1988 om bestämmelser för tillämpning av förordning (EEG) nr 2052/88 vad gäller Europeiska regionala utvecklingsfonden, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2083/93 (5), anger de verksamheter som ERUF får bidraga med finansiering till,

eftersom rådets förordning (EEG) nr 4255/88 av den 19 december 1988 om bestämmelser för tillämpning av förordning (EEG) nr 2052/88 vad gäller Europeiska socialfonden (6), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2084/93 (7), anger i artikel 1 de verksamheter som får mottaga finansiellt stöd från ESF och anger i artikel 2 de olika stödberättigade kostnaderna,

eftersom artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 4256/88 av den 19 december 1988 om bestämmelser för tillämpning av förordning (EEG) nr 2052/88 vad gäller Europeiska utvecklings- och garantifondens för jordbruket (EUGFJ) utvecklingssektion (8), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2085/93 (9), anger de finansieringsverksamheter som EUGFJ:s utvecklingssektion får deltaga i,

eftersom rådets förordning (EEG) nr 2080/93 av den 20 juli 1993 om bestämmelser för tillämpning av förordning (EEG) nr 2052/88 vad gäller Fonden för fiskets utveckling (10), fastställer i artikel 1 de finansieringsverksamheter i vilka FFU får deltaga, och i artikel 5 i samma förordning samt i rådets förordning (EG) nr 3699/93 av den 21 december 1993 om kriterier och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter (11), senast ändrad genom förordning (EG) nr 25/97 (12), fastställer kriterier och villkor för stöd,

eftersom rådet (ekonomi- och finansministrarna) den 11 mars 1996 begärde vid sina förhandlingar om ansvarsfrihet för budgeten 1994 att alla osäkerhetsfaktorer vad gäller utgifters berättigande ska elimineras för att garantera ett optimalt utnyttjande av gemenskapens resurser i enlighet med gällande förordningar (13); för att klargöra situationen angående utgifters berättigande, både för medlemsstaterna och även för mottagarna, är det lämpligt att infoga bilagan till detta beslut, utarbetad i samarbete med medlemsstaterna, i aktuella beslut om godkännande av ramar för gemenskapsstöd, samlade programplaneringsdokument och gemenskapsinitiativ,

eftersom hänsyn tas till principen om respekt för berättigade förväntningar kan endast de bestämmelser i denna bilaga som inte innebär några nya kostnader eller villkor för medlemsstaterna eller för mottagarna tillämpas på redan valda projekt,

eftersom partnerskapet skall genomföras i överensstämmelse med respektive parts institutionella, juridiska och finansiella befogenheter,

eftersom Förvaltningskommittén för jordbruksstruktur och landsbygdsutveckling samt Ständiga fiskestrukturkommittén instämmer i detta beslut,

efter konsultation med Rådgivningskommittén för utveckling och regionförändring samt med kommittén enligt artikel 124 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Bilagan till detta beslut (14) utgör en integrerad del av godkännandet av ramarna för gemenskapsstöd, samlade programplaneringsdokument och gemenskapsinitiativ.

2. I den omfattning bestämmelserna i bilagan medför nya eller kompletterande kostnader eller villkor för medlemsstaterna eller för mottagarna, skall de endast tillämpas på de investeringar, aktioner, åtgärder och projekt som återfinns bland de insatser som nämns i första stycket och som har valts efter den 1 maj 1997.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 23 april 1997.

På kommissionens vägnar

Anita GRADIN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 9.

(2) EGT nr L 337, 24.12.1994, s. 12.

(3) EGT nr L 374, 31.12.1988, s. 1.

(4) EGT nr L 374, 31.12.1988, s. 15.

(5) EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 34.

(6) EGT nr L 374, 31.12.1988, s. 21.

(7) EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 39.

(8) EGT nr L 374, 31.12.1988, s. 25.

(9) EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 44.

(10) EGT nr L 193, 31.7.1993, s. 1.

(11) EGT nr L 346, 31.12.1993, s. 1.

(12) EGT nr L 6, 10.1.1997, s. 7.

(13) Rådets rekommendation av den 11 mars 1996 angående ansvarsfrihet, punkt 3, kapitel 4 (ERUF).

(14) Se sidan 31 i detta nummer av EGT.

BILAGA

Förteckningar över stödberättigade utgifter inom ramen för strukturfonderna

>

Plats för tabell>

Bladnr 1

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna DEFINITION AV "SLUTLIGA STÖDMOTTAGARE"

ALLMÄN REGEL:

De "slutliga stödmottagarna" är:

- offentliga eller privata organ eller företag som ansvarar för arbetets utförande

- de organ som beviljar bidragen, när det gäller stödsystem (stödordning) och bidrag som beviljats av organ som utsetts av medlemsstaterna.

Dessa organ skall samla in finansiell information (sammanställning över betalda fakturor eller bokföringsunderlag med motsvarande tillförlitlighet)

(punkt 6 i bestämmelserna om finansiellt genomförande).

De slutliga stödmottagarna eller kategorier av slutliga stödmottagare enligt förordningarna och enligt punkt 6 i bestämmelserna om finansiering bör definieras för varje åtgärd eller, i förekommande fall, delåtgärd i alla planeringsdokument som överlämnas till kommissionen för beslut och godkännande.

SPECIFIKATIONER:

1. Åtgärder som innebär att små enskilda belopp beviljats åt ett stort antal enskilda mindre projekt

1.1 När åtgärden avser beviljande av små enskilda belopp till ett stort antal enskilda mindre projekt (som inte ingår i en stödordning) avses med slutliga stödmottagare av praktiska tillämpningsskäl det organ som är sist ansvarigt för utbetalningen av medel till dessa projekt.

Exempelvis:

- EUGFJ-U: medfinansierade åtgärder enligt rådets förordning (EEG) nr 866/90 och (EEG) nr 867/90 och liknande åtgärder,

- FFU: medfinansierade åtgärder enligt rådets förordning (EG) nr 3699/93 och åtgärder liknande de som medfinansieras enligt förordning (EEG) nr 866/90.

1.2 När det gäller gemenskapsinitiativet Leader anses de lokala aktionsgrupperna (LAG) som slutliga stödmottagare i stället för de aktörer på landsbygden som genomför de medfinansierade projekten i fråga om de åligganden som skall uppfyllas. Det är likafullt de utgifter som bestrids av de decentraliserade aktörerna (och inte betalningarna från LAG-grupperna till dessa) som skall beaktas.

2. Stödsystem (1) och bidrag som beviljas av utsedda organ

Enligt den allmänna regeln när det gäller stödsystem och bidrag som beviljas av organ som utsetts av medlemsstaterna anses de slutliga stödmottagarna vara de organ som beviljar bidragen, oberoende av eventuella överföringar som görs av mellanhänder. De "verkligen konstaterade utgifterna" är följaktligen de utbetalningar som görs till varje slutmottagare av bidrag, oberoende av ovan nämnda finansiella överföringar.

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER:

ESF:

När det gäller ESF är den slutlige stödmottagaren det offentliga eller privata företag eller organ som är ansvarigt för organisationen och genomförandet av de åtgärder som beskrivs i artikel 1 i ESF-förordningen.

När åtgärderna inte genomförs (helt eller delvis) direkt av den slutlige stödmottagaren utan läggs ut på underleverantörer, står det offentliga eller privata organ som lagt ut underleverantörskontrakt kvar som den slutlige stödmottagaren och förutsätts då ha ansvar för samtliga kostnader vid genomförandet av åtgärderna (arbetena).

Källor:

- Ramförordningen (artikel 5.2c).

- Samordningsförordningen (artikel 21.3).

- ERUF-förordningen (artikel 6).

- Bestämmelser om finansiellt genomförande (punkterna 6, 7, 10, 13, 14).

- Fördrag om EU (artikel 92).

Blad nr 2

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna PERIOD FÖR STÖDBERÄTTIGANDE

ALLMÄN REGEL:

1. Inledande tidsgräns för stödberättigande

1.1 Den inledande gränsen gäller endast betalningar. I bestämmelserna fastställs den inledande tidsgränsen för berättigande till stöd endast när det gäller den slutlige stödmottagarens faktiska kostnader.

1.2 Enligt bestämmelserna i artikel 15.2 i samordningsförordningen och med förbehåll för bestämmelserna i artikel 33 är första datum för stödberättigande utgifter som verkligen bestridits av den slutlige stödmottagaren det datum då kommissionen mottar begäran om stödet i fråga från medlemsstaten.

1.3 Förordningarna anger inte någon inledande gräns för åtaganden.

1.4 När det gäller projekt för vilka åtaganden har gjorts före första datumet för stödformen (SF), dvs. datumet för kommissionens mottagande av begäran om stödet i fråga från medlemsstaten, är utgifter i samband med dessa projekt/åtgärder stödberättigande under följande två förutsättningar:

- utgifterna har inte uppstått före det datum då kommissionen mottog begäran om stödet i fråga (artikel 15.2 i samordningsförordningen),

- projekten/åtgärderna (utvalda av den myndighet som utsetts att genomföra SF) har ingått enligt rätt procedur i SF före slutligt datum för åtagandena.

1.5 Den undantagsvisa retroaktiva behandling som anges i artikel 33 i samordningsförordningen skall tillämpas vid begäran om stöd som mottas mellan den 1 januari 1994 och den 30 april 1994 (mellan den 1 januari 1995 och den 30 april 1995 för de nya medlemsstaterna).

Retroaktivitet anges även i en särskild övergångsbestämmelse i artikel 19.1 i rådets förordning 866/90. Denna anger att bestämmelserna i artikel 15.2 i samordningsförordningen inte skall tillämpas när vissa åtgärder, vilka införts men inte erhållit bidrag under loppet av föregående programperiod, ingår i programmen för 1994 1999.

Sådana bestämmelser rörande retroaktivitet skall även tillämpas vid projekt inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 4028/86 och (EEG) nr 4042/89 i enlighet med artikel 9 i kommissionens förordning (EEG) nr 2080/90 om FFU.

I samtliga övriga fall gäller den allmänna regeln, dvs. att stödberättigandet inträder det datum då kommissionen mottar begäran om stödet, även om detta datum inträffar före den 1 januari 1994 (startdatum för det aktuella programmet) eller den 1 januari 1997 (den andra programperioden för mål nr 2).

2. Avslutande tidsgräns för stödberättigande

2.1 Tidsgränsen för åtaganden nämns uttryckligen i kommissionens beslut att godkänna SF och avser juridiska och finansiella åtaganden (se blad om definition av åtaganden). Denna tidsgräns för åtaganden kan skjutas fram av kommissionen på uttryckligen och vederbörligen motiverad begäran från medlemsstaten.

2.2 Tidsgränsen för beaktande av utgifter anges också uttryckligen i detta beslut och avser betalningar som utförts av slutliga stödmottagare (punkt 5 i finansieringsbestämmelserna) och berör följaktligen inte bidrag som betalts av de nationella myndigheterna till slutliga stödmottagare. Denna tidsgräns för betalningar kan skjutas fram av kommissionen på uttryckligen och vederbörligen motiverad begäran från medlemsstaten.

3. Övriga aspekter

3.1 Medlemsstaten skall säkerställa att dessa datumgränser följts när den gör sin kostnadsdeklaration på grundval av artiklarna 15 och 21.4 i samordningsförordningen.

3.2 När genomförandet av ett projekt sträcker sig över två programperioder skall en beskrivning av projektet göras för var och en av dessa perioder, och projektet delas upp i minst två väl avskilda finansiella faser och om möjligt redovisningsmässigt, motsvarande de två berörda SF, för att säkerställa ett öppet genomförande och en öppen uppföljning samt för att underlätta kontrollen.

3.3 Kommissionen får, inom ramen för partnerskapet, tillåta mer specifika tidsgränser för stödberättigande än vad som ovan anges.

SÄRSKILDA REGLER FÖR VISSA FONDER:

ESF:

Ej betalda utgifter vid sluttidpunkten för den årliga delbetalningen

Givet ESF fortsätter till en årlig delbetalning kan det accepteras att för vissa löpande utgifter (t.ex. gas, elektricitet, telefon osv.) får motsvarande fakturor beaktas för regleringen av betalningar efter slutet av kalenderåret om de verkligen betalats av den slutlige stödmottagaren innan det följande slutliga kravet har sänts från medlemsstaten (inom sex månader).

Källor:

- Budgetförordningen (artikel 1.7).

- Samordningsförordningen (särskilt artiklarna 15.2, 21.4 och 33.2).

- Bestämmelser om finansiellt genomförande.

- Beslut om beviljande av stöd från kommissionen.

Blad nr 3

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna GILTIGHET FÖR ÅTAGANDET PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

ALLMÄN REGEL:

"Rättsligt bindande överenskommelser" och "användning av nödvändiga finansiella medel" är beslut som fattas av de slutliga stödmottagarna för att genomföra stödberättigade åtgärder och beslut att anslå motsvarande allmänna medel (punkt 4 i finansieringsbestämmelserna).

Åtagandet på medlemsstatsnivå måste innefatta åtagande som gjorts av den slutlige stödmottagaren. Detta åtagande måste vara juridiskt bindande och vara åtföljt av ett finansiellt åtagande, dvs åtagande om användning av nödvändiga allmänna medel.

När det gäller statliga stödordningar (eller liknande förhållanden såsom tilldelning av stöd åt ett stort antal små enskilda projekt) eller stöd som beviljas av organ som utsetts av medlemsstaterna, gäller som datum för det rättsliga åtagandet den dag beslut fattas av det organ som beviljar stödet. Detta beslut preciserar de enskilda mottagarna av stödet och det belopp som beviljas åt var och en.

Dessa definitioner skall ta hänsyn till särdrag hos institutioner och organisationer, administrativa rutiner i varje medlemsstat och aktiviteternas karaktär.

PRECISERINGAR:

- EUGFJ, utvecklingssektionen

i) Åtaganden i de särskilda fall som anges i rådets förordning (EEG) nr 866/90 och (EEG) nr 867/90

Det offentliga organ som är ansvarigt för utbetalningen av modell till varje enskilt projekt som till huvuddelen gäller SMF, anses vara den slutlig stödmottagaren och åtagandena skall bedömas på denna nivå.

De operativa program som antagits inom ramen för dessa förordningar berör stöd som beviljats åt företag och kooperativa sammanslutningar som till största delen är SMF. I allmänhet är de enskilda beloppen små och de organ som är ansvariga för handläggningen finns på nationell eller regional nivå. Det skulle följaktligen vara oerhört svårt för det berörda organet att kontrollera huruvida dessa stödmottagare har gjort några åtaganden gentemot leverantörer och konstruktörer. Beviljandet av offentligt stöd kan de däremot kontrollera.

ii) Minsta villkor för motivering av särskilda fall, andra än de som anges i förordning (EEG) nr 866/90 och (EEG) nr 867/90

För åtgärder som medfinansieras genom EUGFJ, utvecklingssektionen och FFU, gäller, i likhet med de som anges i förordning (EEG) nr 866/90 och (EEG) nr 867/90, det enda åtagande som görs av det huvudorgan som är ansvarigt för förvaltningen även för det större antal små slutliga stödmottagare. Detta enda åtagande måste dock uppfylla följande minimikrav för att vara klart identifierbart: angivande av ett formellt fattat beslut som är daterat och som uttryckligen hänvisar till projekt, belopp och slutliga stödmottagare som skall finansieras.

- FFU

Se paragraf ovan "ii. Minsta villkor för motivering av särskilda fall . . ."

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER:

- ERUF

När det gäller projektansvariga inom privata företag och organ är datumet för det rättsliga åtagandet det då en juridiskt bindande åtgärd vidtas som fastställer utförandet av arbetena (t.ex. inlämnande av en beställning).

Källor:

- Kommissionens beslut om beviljande av stöd (se artikel om slutdatum för stöd).

- Bestämmelserna om finansiellt genomförande (punkt 4 och 6).

Blad nr 4

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna PRECISERING AV BEGREPPET FAKTISKA KOSTNADER

ALLMÄN REGEL:

"Faktiskt uppkomna kostnader" skall motsvara de utbetalningar som görs av den slutlige stödmottagaren och styrkas av betalda fakturor eller bokföringsunderlag med motsvarande tillförlitlighet (punkt 5 i finansieringsbestämmelserna).

1. Huruvida en kostnad är stödberättigande skall bedömas mot bakgrund av sammanhanget, utgiftens karaktär och beloppets storlek, med hänsyn till produkten eller tjänstens fysiska och tidsmässiga användning och den medfinansierade verksamheten.

2. Följande två möjligheter är uteslutna:

- mer än två underkontraktsnivåer eller obefogade åtgärder genom underkontrakt utan något mervärde;

- entreprenad- eller konsultavtal där det belopp som skall utbetalas uttrycks i form av procentuell andel av det medfinansierade beloppet.

3. Med "bokföringsunderlag med motsvarande tillförlitighet" avses, när upprättandet av en faktura inte behövs enligt nationella skatte- och redovisningsmässiga regler, varje dokument som upprättas för att styrka att den bokföringsmässiga åtgärden ger en sann och rättvisande bild av den aktuella transaktionen och är i överensstämmelse med gällande bokföringslag.

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER:

- ESF:

(i) Beräknade kostnader, som angavs när programmen eller åtgärderna godkändes i budgetförslaget, måste avspegla faktiska kostnader som kan verifieras med en metod som kan kontrolleras då uppgift om slutlig kostnad ges.

(ii) Enligt vad som föreskrivs i blad nr 2 får vissa fakturor, som ännu inte betalats när den årliga delbetalningsperioden går ut, bokföras under denna period under förutsättning att de betalas innan medlemsstaten lämnar in en begäran om slutlig betalning (se blad nr 2, särskilda regler för ESF).

(iii) I enlighet med punkt 13 ff i bestämmelserna om finansiering, erinras om, att vid ansökan om förskott kan "belägg för faktiska kostnader baseras på lämplig information från uppföljningen av stödet. Medlemsstaten skall även säkerställa att åtgärden utvecklas i enlighet med planeringen".

- EUGFJ, utvecklingssektionen

För att fastställa kostnaden för vissa arbeten som utförts för stödmottagarens egen räkning och som utgör en del av medfinansierade investeringar, kan medlemsstaterna upprätta fasta prislistor. Dessa listor undantar den slutlige stödmottagaren från skyldigheten att upprätta fakturor för dessa arbeten.

Källor:

- Finansförordningen (artikel 2).

- ESF-förordningen (artikel 21).

- Bestämmelserna om finansiellt genomförande (punkterna 3, 5 och 6).

Blad nr 5

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna FÖRDELNING AV INDIREKTA KOSTNADER

ALLMÄN REGEL:

Indirekta kostnader skall fördelas på ett rättvisande sätt i enlighet med vedertagna redovisningsprinciper.

När det exempelvis gäller utbildningsprogram som delfinansieras av Europeiska Socialfonden skall de indirekta kostnaderna fördelas på ett rättvisande och skäligt sätt på grundval av en proportionerlig fördelning baserad på förhållandet antal timmar/delfinansierade deltagare och antal timmar/alla deltagare i utbildningsorganets program.

Källa:

- Budgetförordningen (artikel 2).

- ESF-förordningen (artikel 2.1).

Blad nr 6

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna AVSKRIVNINGAR

ALLMÄN REGEL:

Strukturfonderna får inte samtidigt finansiera både inköp av fasta anläggningar eller kapitalvaror - vare sig nya eller begagnade - och avskrivningar på dessa inköp. Följaktligen är avskrivningar stödberättigande under den period som gäller för stödberättigandet som ett alternativ till inköpskostnaden i enlighet med nationella skatte- och redovisningsregler eller med god redovisningssed.

Avskrivningar på tillgångar som kommit i åtnjutande av offentlig delfinansiering (på nationell nivå eller gemenskapsnivå) vid inköpet är emellertid undantagna.

Särskilda regler för fonder:

ESF:

Enligt bestämmelserna i artikel 2.1 i ESF-förordningen är avskrivningar på fasta anläggningar (men aldrig inköpskostnaden) och inventarier, som utgör "management"-kostnader eller direkta kostnader knutna till utbildningsåtgärden eller annan berättigande verksamhet, stödberättigande, efter avdrag i förekommande fall för samtliga belopp som redan delfinansierats av ESF-fonderna, förutsatt att dessa avskrivningar avser åtgärder som anges i artikel 1 i strukturfondsförordningen, baseras på metoder som följer den nationella lagstiftningen och utgör en investering som införts officiellt i den slutlige stödmottagarens räkenskaper.

Källor:

- ESF-förordningen (artikel 2.1).

- Bestämmelserna om finansiering.

Blad nr 7

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna NATIONELL MEDFINANSIERING IN NATURA

ALLMÄN REGEL:

1. Förordningarna om strukturfonderna (artikel 21.1 i samordningsförordningen) och finansieringsbestämmelserna (punkt 5) anger att betalning av gemenskapsstöd skall avse faktiskt uppkomna utgifter, och att dessa skall motsvaras av betalningar från de slutliga stödmottagarna, styrkta med betalda fakturor eller bokföringsunderlag med samma tillförlitlighet.

2. En betalning in natura kan under vissa förutsättningar anses berättiga till nationell medfinansiering (offentlig eller privat) om den görs i form av:

- tillförsel av mark, fastigheter; hela eller del av, och kapitalvaror,

- tillförsel av råvaror,

- frivilligt arbete (ej avlönat) utfört av en privat (fysisk eller juridisk) person.

3. Följande förutsättningar skall vara uppfyllda:

i) Betalning in natura skall på förhand vara godkänd av den myndighet som är ansvarig för åtgärden.

ii) Denna betalning skall följa de allmänna föreskrifterna för stödberättigande, särskilt de som är knutna till förvärv av mark och byggnader, samt myndigheters administrativa utgifter.

iii) Det belopp som deklareras av den slutlige stödmottagaren angående inbetalningar in natura skall värderas och intygas antingen på grundval av officiella tariffer som fastställts av en oberoende myndighet eller av en fackman som är tredje part och oberoende.

iv) Gemenskapsstödet får inte överstiga de faktiska kostnaderna (dvs. den totala stödberättigande nettokostnaden för betalningar in natura)

Exempel: Förutsatt en medfinansieringsgrad för gemenskapen på 50 % och en sammanlagd stödberättigande kostnad om 100, varav endast 40 är faktiska kostnader och 60 är betalningarna in natura begränsas gemenskapsstödet, som i teorin är 50 (50 % 100), i detta fall till 40.

v) Värderingen av kostnaden för det privata frivilliga arbetet skall göras i enlighet med nationella regler beträffande beräkning av tim-, dag- eller veckokostnad för arbetet (t.ex. officiella taxor) om sådana finns.

Märk: Privat betalning in natura är utesluten när det gäller finansieringslösningar (garantifonder och riskkapitalfonder).

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER:

- EUGFJ, utvecklingssektionen

Kostnaden för lantbrukares egna arbete enligt tillämpade regler i medlemsstaten (blad om "Precisering av begreppet faktiska kostnader") kan innefattas i de sammanlagda kostnaderna för ett medfinansierat projekt, under de förutsättningar rörande utvärdering och kontroll som anges ovan. När värderingen av denna kostnad följer taxor som fastställts och godkänts av medlemsstaten skall kostnaden för lantbrukarens eget arbete anses som faktiskt uppkommen kostnad styrkt med bokföringsunderlag med samma tillförlitlighet, och följaktligen vara berättigad till gemenskapsstöd.

- ESF

När det gäller utbildningsåtgärder som medfinansieras av ESF får bidrag in natura även beviljas i form av undervisningsmaterial.

Källor:

- Samordningsförordningen (artikel 21).

- Ramförordningen (artikel 13.3).

- Svar från Monica Wulff-Mathies på skriftlig fråga från parlamentet nr 3178/95 (EGT nr C 109, 15.4.1996).

Blad nr 8

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna REDOVISNING AV BANKRÄNTA SOM ERHÅLLS I FÖRSKOTT FRÅN GEMENSKAPEN

ALLMÄN REGEL:

Gemenskapens delfinansiering av åtgärder genom strukturfonderna kan generera bankränta på de förskott som utbetalas av gemenskapen.

1. Utbetalning av gemenskapsmedel via en offentlig myndighet:

När det gäller ränta som genereras på förskott från gemenskapen som utbetalas till medlemsstaterna via offentliga myndigheter är gemenskapen inte längre innehavare av medlen när de utbetalts till medlemsstaterna (Europeiska gemenskapernas domstols beslut av den 14 juli 1994 i fallet C-186/93).

Kommissionen åtar sig vidta alla åtgärder för att kontrollera att bestämmelserna följs i artikel 21.5 i förordningen om samordning som anger en tidsram om tre månader generellt för utbetalning av dessa medel till de slutliga stödmottagarna (2).

2. Stöd som utbetalas av kommissionen direkt till den slutlige stödmottagaren:

Omfattar även ränta som de slutliga stödmottagarna erhåller i de fall stöd utbetalas direkt av kommissionen till dessa stödmottagare (exempelvis vissa allmänna stöd eller pilotprojekt inom ramen för artikel 10 i ERUF-förordningen).

I detta fall skall avtalet mellan kommissionen och den slutliga stödmottagaren ange att ränta som erhålls på det sammanlagda beviljade gemenskapsbeloppet kan användas i enlighet med målsättningen för stödet och att stödmottagaren skall redovisa exakt vad den använts till. Om stödet för övrigt avser ett projekt som klart definierats och godkänts av kommissionen får regeln om avdrag för ränta som erhållits på hela det av gemenskapen beviljade beloppet tillämpas när återstoden av stödet är betald.

Källor:

- Svar från Anita Gradin på skriftlig fråga nr 2847/94 (EGT nr C 145,12.6.1995).

- Europeiska gemenskapernas domstols beslut av den 14 juli 1994 i fallet C-186/93.

Märk: Förslaget till ändring av Budgetförordningen av den 21 december 1977 som överlämnats till rådet innebär att kommissionen bibehåller bruttoredovisning som skiljer på ränteinkomster och ränteutgifter, vilka måste redovisas minst var sjätte månad.Blad nr 9

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna REDOVISNING AV ÖVRIGA INTÄKTER

DEFINITION:

Alla åtgärder som medfinansieras av strukturfonderna kan ge upphov till intäkter under loppet av medfinansieringen. Det kan röra sig om intäkter från försäljning, uthyrning eller tillhandahållande av produkter eller tjänster, individuella anmälningsavgifter eller andra utgifter eller löneavdrag jämförbara med anmälningsavgifter som betalats av deltagare i samband med utbildningsåtgärder.

ALLMÄN REGEL:

Två olika situationer kan uppstå:

i) Situation A:

Samtliga intäkter har ett direkt samband med den medfinansierade verksamheten. De skall helt tillföras verksamheten, dvs. medföra en minskning av de stödberättigande kostnaderna.

ii) Situation B:

Intäkterna har endast delvis ett samband med den medfinansierade verksamheten. De skall medföra en minskning av de stödberättigande kostnaderna med hjälp av en lämplig fördelningsnyckel.

PRECISERINGAR:

De intäkter som kan förekomma i följande fall skall inte betraktas som intäkter som skall dras av från de totala stödberättigande kostnaderna enligt detta blad:

a) Intäkter som genereras under hela de medfinansierade investeringarnas ekonomiska livstid och som omfattas av de särskilda bestämmelserna i artikel 17 i samordningsförordningen.

b) Intäkter som genereras i samband med finansieringstekniska åtgärder för vilka särskilda bestämmelser har fastställts på motsvarande blad (nr 18, 19 och 21).

c) Bidrag från den privata sektorn till medfinansiering av åtgärder, investeringar eller projekt som, i förekommande fall, tas upp i de ekonomiska tabellerna jämsides med offentliga bidrag.

Källor:

- Budgetförordningen (artikel 2).

- Samordningsförordningen (artikel 17.3).

- ESF-förordningen (artikel 2.1 andra stycket).

Blad nr 10

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna FINANSIELLA OCH RÄTTSLIGA AVGIFTER SAMT BANKAVGIFTER

ALLMÄN REGEL:

Endast utgifter som är direkt knutna till förberedelserna och genomförandet av projektet berättigar till medfinansiering. Vissa typer av utgifter är genom sin karaktär uteslutna från medfinansiering.

1. Finansiella avgifter: Skuldräntor (andra än ränteavdrag som godkänts inom ramen för stödåtgärder, eller skuldräntor som omfattas av ett statligt stödsystem som godkänts av kommissionen), transaktionsavgifter, valutaväxlingsavgifter och andra rent finansiella utgifter är inte stödberättigande till medfinansiering.

2. Avgifter för öppning och hållande av bankkonto, för överföringar och andra administrativa kostnader: När medfinansieringen kräver att ett separat bankkonto öppnas för varje projekt, utgör kostnader för att öppna och sedan hålla detta en del av de administrativa kostnaderna för projektet och är följaktligen stödberättigande, dock inte skuldräntor (se punkt 1).

Speciellt för ESF: Ett bankkonto kan användas vid flera påföljande utbildningsaktiviteter. Fördelningen av kostnaderna som är knutna till detta konto och som är stödberättigande under varje utbildningsaktivitet skall bestämmas enligt en lämplig fördelningsnyckel (se blad nr 5 "Bestämning av indirekta kostnader").

3. Böter, finansiella straffavgifter och rättegångskostnader: Denna typ av utgifter är inte stödberättigande eftersom det rör sig om kostnader som inte direkt bidrar till förverkligande av det uppsatta målet.

4. Kostnader för juridisk rådgivning ("legal fees"), inskrivningsavgifter och kostnader för teknisk eller finansiell expertis för förberedelser eller genomförande av ett projekt: Dessa kostnader är stödberättigande om de är direkt knutna till projektet och är nödvändiga för att förbereda och genomföra projektet på ett tillfredsställande sätt.

Källor:

- Budgetförordningen (artikel 2).

- Ramförordningen (artikel 3).

- ERUF-förordningen (artikel 1).

- Förordningen om EUGFJ-Utveckling (artikel 5 och 6).

Blad nr 11

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna KOSTNADER FÖR BANKGARANTIER

ALLMÄN REGEL:

De kostnader som är knutna till en bankgaranti berättigar inte till medfinansiering i följande typ av fall:

- Samtliga stödåtgärder (OP, SPD, P.I.C. etc.), med undantag för allmänna subventioner.

- Alla typer av risker som projektledare skall försäkra sig mot (till exempel en bankgaranti som säkerställer att en affär genomförs på ett tillfredsställande sätt "performance bond" eller annan bankgaranti som krävs av en projektledare vid ingivande av offert eller genomförande av projekt), oberoende av berörd stödåtgärd.

UNDANTAG: ALLMÄNNA SUBVENTIONER ("GLOBAL GRANT")

Kostnader för bankgarantier är stödberättigande endast inom ramen för allmänna subventioner.

I detta fall är stödberättigandet begränsat till kostnader för bankgarantin eller varje annan försäkring som den av medlemsstaten utsedda mellanhanden ställer för att täcka risken för missbruk eller försummelse som denne inte råder över vid utnyttjandet av gemenskapsmedel (i enlighet med bestämmelserna i artikel 23.1 tredje stycket i samordningsförordningen).

SPECIFIKATION:

- Leader:

Inom ramen för gemenskapsinitiativet Leader kan de lokala aktionsgrupperna (LAG), vilka godkänts som handläggare av den utsedda mellanhanden, åläggas att ställa bankgaranti. De kostnader som strikt härrör från bankgarantier som presenteras av LAG anses stödberättigande till medfinansiering.

- Pilotprojekt:

När kommissionen kräver bankgarantier utöver de krav som anges i tillämpningsföreskrifterna i finansförordningen, är de kostnader som strikt härrör från dessa bankgarantier stödberättigande. Dessa kostnader är inte stödberättigande i något annat fall.

Källor:

- Samordningsförordningen (artikel 23.1 tredje stycket).

- Kommissionens förklaring om artikel 21.3 i rådets förordningar (EEG) nr 4253/88, ändrad genom förordning (EEG) nr 2082/93 införd i protokollet från rådets antagande av förordning (EEG) nr 2082/93.

Blad nr 12

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna INKÖP AV BEGAGNAD UTRUSTNING

ALLMÄN REGEL:

1. Inköp av begagnad utrustning skall i princip inte anses som en stödberättigande kostnad i vederbörligen motiverade och inom ramen för partnerskapet godkända undantagsfall och utan att det påverkar eventuellt striktare nationella bestämmelser kan stödberättigande medges när följande fyra villkor samtidigt är uppfyllda:

- En deklaration från säljaren intygar utrustningens exakta ursprung och bekräftar att denna inte redan kommit i åtnjutande av något nationellt stöd eller gemenskapsstöd.

- Inköp av denna utrustning innebär betydande fördelar för programmet eller projektet, eller föranleds av exceptionella omständigheter (ingen ny utrustning finns tillgänglig inom en tid som är acceptabel för att projektet skall kunna genomföras på ett bra sätt).

- En kostnadsminskning (och följaktligen av gemenskapens bidrag) jämfört med kostnaden för samma utrustning i nytt skick, med bibehållande av en bra avvägning mellan kostnad och nytta.

- Den begagnade utrustningens tekniska egenskaper skall vara ändamålsenliga med hänsyn till projektets krav.

Vid medgivande skall beräkningen av de stödberättigande kostnaderna för inköpet av den begagnade utrustningen grundas på dess aktuella värde.

2. Avskrivning av begagnad utrustning, som alternativ till köp, omfattas av blad nr 6.

3. Särskild regel:

Som stödberättigande får anses övertagande av företag som har upphört eller skulle ha upphört om de inte övertagits inom ramen för de stödsystem som godkänts av kommissionen.

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER

- ESF:

Inköp av begagnad utrustning avser inte åtgärder som medfinansieras av ESF. Avskrivningar av materiel som köpts begagnad är däremot stödberättigande under åtgärdens varaktighet (se blad nr 6: "Avskrivningar").

- EUGFJ, utvecklingssektionen:

Förordningarna 866/90 och 867/90 anger uttryckligen att inköp av begagnad utrustning inte är en stödberättigande kostnad.

- FFU:

Rådets förordning (EEG) 3699/93 förutser inte inköp av begagnad materiel inom ramen för åtgärder som medfinansieras av FFU.

Källor:

- Rådets förordning (EEG) nr 2328/91 (artiklarna 6-11, 13-16 och 20).

- Rådets förordning (EEG) nr 866/90 (artikel 11) och (EEG) nr 867/90.

Blad nr 13

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna KÖP AV MARK

ALLMÄN REGEL:

1. Köp av obebyggd mark skall ingå i en åtgärd som bidrar till den ekonomiska utvecklingen och får endast anses som en stödberättigande kostnad när det finns ett direkt samband med en investering i produktion eller infrastruktur.

Köp av mark som ett led i en investering som inte omfattas av en stödordning får överskrida gränsen på 10% av den stödberättigande kostnaden för ett projekt under förutsättning att nationell lagstiftning som syftar till att undvika spekulation följs (exempelvis en klausul som förbjuder att egendomen överlåts inom en viss minimiperiod).

2. Projekt för bevarande av miljön

Köp av mark får medges i den utsträckning det är fråga om huvudobjekt i en investering för bevarande av miljö, när följande villkor, vilka bland annat syftar till att undvika spekulation, är uppfyllda:

i) Projektet är föremål för beslut inom ramen för ett partnerskap.

ii) Marken kommer att användas för ett visst ändamål under en period som överenskommits i partnerskapet. Varje ändring av ändamålet med fastigheten, under loppet av den period som överenskommits i partnerskapet, som påverkar karaktären hos eller villkoren för genomförandet av åtgärden, och för vilken tillstånd inte har begärts hos vare sig kommissionen eller övervakningskommittén, skall undersökas i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 i samordningsförordningen.

iii) Marken är inte avsedd för jordbruk (i vederbörligen styrkta fall får det i partnerskap beslutas om undantag).

iv) Köpet är påkallat av ansvar som åligger en offentlig institution eller ett organ som lyder under offentlig rätt.

SPECIFIKATION:

När det gäller medfinansierade stödsystem, som följer de riktlinjer som fastställts av kommissionen rörande statsstöd med regionalt syfte, skall köpet av mark behandlas enligt vedertagna värderingsregler för investeringar i fasta anläggningar på samma sätt som byggnader och maskiner. I detta fall bedömer kommissionen stödberättigandet av markköp mot bakgrund av hela stödsystemet.

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER:

- ESF:

Denna kostnad omfattas inte av medfinansiering under ESF (artikel 2 i ESF-förordningen).

- EUGFJ-U:

Investeringar avseende markköp är i inget fall berättigade till bidrag inom ramen för medfinansierade verksamheter enligt artikel 7 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 och artikel 11 i rådets förordning nr (EEG) 866/90.

Kostnader knutna till omarronderingsåtgärd (skiftesomfördelning) i enlighet med artikel 5 d i förordning EUGFJ-utvecklingsfonden är stödberättigande.

- FFU:

Investeringar avseende markköp är i inget fall berättigade till bidrag enligt bilaga III punkt 2.0 c i rådets förordning (EG) nr 3699/93.

Källor:

- ERUF-förordningen (artikel 1).

- Beslut om beviljande av stöd för projekt utan kvot (ERUF).

- ESF-förordningen (artikel 2).

- EUGFJ-U-förordningen (artiklarna 2, 5 och 6).

- Förordning (EEG) nr 866/90 (artikel 11).

- Förordning (EEG) nr 2328/91 (artikel 7.1).

- Förordningen om tillämpning av FFU-förordningen (EG) nr 3699/93 (bilaga III, punkt 2.0 c).

Blad nr 14

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna KÖP AV FASTIGHETER

ALLMÄN REGEL:

Köp av fastighet (färdig byggnad med mark) är stödberättigande på följande villkor (om inte någon lagstiftning anger annat).

Köpet skall ingå i en åtgärd som bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Bedömningen av berättigandet skall göras mot bakgrund av hela åtgärden som åtnjuter medfinansiering. Allmänt sett får köp av fastighet endast utgöra en del av det medfinansierade projektet.

Under vissa omständigheter kan ett sådant köp likafullt utgöra huvudobjekt för det medfinansierade projektet (exempelvis när en myndighet köper en fastighet för att upplåta den åt små- och medelstora företag, finansiering av en expansionsplan för företag eller stöd till diversifiering av sysselsättning i landsbygdsområden där den huvudsakliga kostnaden är köp av verksamhetslokal).

Förvärv av mark i anslutning till en fastighet som är föremål för medfinansiering är stödberättigande med beaktande av de särskilda bestämmelser som anges för köp av mark (blad nr 13 "Köp av mark").

Kostnader och skatter som är förknippade med köp av fastigheter anses som stödberättigande om de helt och slutgiltigt bekostas av den slutlige stödmottagaren (blad om "Moms och andra skatter och avgifter").

VILLKOR FÖR STÖDBERÄTTIGANDE:

I samtliga fall syftar följande punkter till att undvika varje form av spekulation och säkerställa tillfredsställande kostnadseffektivitet i den åtgärd som utgör grunden för berättigandet av köp av fastighet:

i) Ett intyg som styrker att inköpspriset för fastigheten överensstämmer med fastighetens verkliga värde och följer gällande nationell lagstiftning skall kunna uppvisas på begäran.

ii) De behöriga myndigheterna i medlemsstaten eller säljaren skall intyga att fastigheten inte tidigare varit föremål för nationell subvention eller gemenskapssubvention med samma syfte.

iii) Fastigheten skall användas för ett visst ändamål under en period som överenskommits i partnerskapet. Varje ändring av ändamålet med fastigheten, under loppet av den period som överenskommits i partnerskapet, som påverkar karaktären hos eller villkoren för genomförandet av åtgärden, och för vilken tillstånd inte har begärts hos vare sig kommissionen eller övervakningskommittén skall undersökas i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 i samordningsförordningen.

iv) Byggnaden får inte användas till att inhysa offentlig administration.

SPECIFIKATION:

När det gäller medfinansierade stödsystem, som följer de riktlinjer som fastställts av kommissionen rörande statsstöd med regionalt syfte, skall köpet av mark behandlas enligt vedertagna värderingsregler för investeringar i fasta anläggningar på samma sätt som byggnader och maskiner. I detta fall bedömer kommissionen stödberättigandet av markköp mot bakgrund av hela stödsystemet.

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER:

- ESF

ESF finansierar inte under några omständigheter fastighetsköp (endast avskrivningar på fastigheten under utbildningstiden kan komma i fråga: blad nr 6 "Avskrivningar").

- EUGFJ-U

Rådets förordningar (EEG) nr 866/90 (artikel 11.3) och (EEG) nr 2328/91 (artikel 7) anger uttryckligen att uppförande eller förvärv av fastigheter är stödberättigande, med undantag för markvärdet, med beaktande av de villkor som fastställts för medfinansierade investeringar.

I rådets förordningar (EEG) nr 1035/72, (EEG) nr 1360/78, (EEG) nr 389/82 och (EEG) nr 1696/71, däremot, betraktas endast räntekostnader för fastighetsköp inom ramen för startstöd till producentorganisationer som stödberättigande.

Föreskrifterna i bladet gäller följaktligen för EUGFJ-U, utom när specifikt berörda förordningar uttryckligen anger andra bestämmelser.

- FFU

Berättigande av fastighetsköp, med undantag för markvärdet, anges uttryckligen inom sektorerna vattenbruk samt förädling och saluförande av fiskprodukter (rådets förordning (EG) nr 3699/93).

- ERUF

Myndigheters köp av nya fastigheter skall i princip undvikas för att utesluta alla möjligheter att kringgå reglerna om allmänt anbudsförfarande. Undantag från denna regel skall underkastas ett motiverat godkännande från övervakningskommittén.

Källor:

- EUGFJ-U-förordningen (artiklarna 2, 5 och 6).

- Förordning (EEG) nr 866/90 (artikel 11).

- Förordningen om tillämpning av FFU (EG) nr 3699/93, bilaga II.

Blad nr 15

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna MOMS OCH ÖVRIGA SKATTER OCH AVGIFTER

ALLMÄN REGEL:

1. Moms som kan återfås, återbetalas eller som kompenseras kan, oavsett sätt, inte anses stödberättigande och kan följaktligen inte medfinansieras med hjälp av strukturfonderna.

Det ankommer på de berörda myndigheterna i medlemsstaterna, och på kommissionen vid kontroll på plats, att kontrollera att det verkligen är befogat att de utgifter som deklareras av den slutlige stödmottagaren är stödberättigande, särskilt vad gäller den moms som eventuellt ingår.

Om tveksamhet uppstår beträffande återbetalning av moms, särskilt på grund av speciella omständigheter som har att göra med den slutlige stödmottagarens juridiska status eller speciella inslag i medlemsstatens skattesystem, subventioneras inte den del av det deklarerade beloppet som motsvarar momsen förrän det enskilda fallet undersökts.

Huruvida den slutlige stödmottagaren är offentlig eller privat behöver inte beaktas, utan endast huruvida denne är momspliktig eller inte.

2. På samma sätt som moms utgör andra typer av skatter och avgifter (särskilt direkta skatter och sociala avgifter som tas på löner) som kan uppstå i samband med gemenskapsfinansiering en stödberättigande kostnad endast om den slutlige stödmottagaren helt och fullt står för dessa skatter och avgifter (oberoende av det faktum att de bidrar till medlemsstatens budget).

Källor:

- Interna anvisningar angående hantering av moms vid tilldelning av offentliga uppdrag av kommissionen, dokument SEK (95)715 av den 28 april 1995.

- Svar från Anita Gradin på skriftlig fråga nr 2837/94 (EGT nr C 103, 24.4.1995).

Blad nr 16

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna ALTERNATIV FINANSIERING AV MEDFINANSIERADE PROJEKT

DEFINITION AV BEGREPPET:

Alternativ finansiering eller betalning är en hanteringsform som syftar till att så effektivt som möjligt utnyttja de förvaltningsresurser som vid olika tidpunkter tillhandahålls av samtliga offentliga finansiella partner, på gemenskapsnivå såväl som på nationell nivå. Medan medfinansieringsgraden fastställs på åtgärdsnivå, utmynnar detta redovisningssätt i att vissa projekt finansieras uteslutande med nationella medel och andra uteslutande med gemenskapsmedel, med generellt beaktande av den genomsnittliga medfinansieringsgraden för varje berörd åtgärd. Denna metod tillämpas i praktiken:

- mellan startdatumet för en medfinansierad stödtåtgärd och utbetalningen av det första förskottet från gemenskapen,

- vid slutet av en programperiod, innan restbeloppet utbetalas,

- för att undvika att alla åtgärder stoppas till följd av förseningar i tillhandahållandet av olika medfinansieringar för varje enskilt projekt, och mera specifikt när de nationella redovisningsreglerna föreskriver att medfinansieringskällorna skall redovisas under olika budgetposter.

ALLMÄN REGEL:

I överensstämmelse med de nationella budgetföreskrifterna och med målsättning att förhindra att betalningar stoppas av förvaltare av likvida medel, kan medlemsstaternas myndigheter i undantagsfall tillgripa alternativ finansiering. Utnyttjandet av detta tillvägagångssätt kräver under alla omständigheter att följande villkor strikt följs för att säkerställa öppenhet.

Villkor för stödberättigande:

Samtliga villkor som nedan räknas upp härrör från den grundläggande principen att samtliga projekt som omfattas av en stödåtgärd måste följa föreskrifterna i de standardklausuler som åtföljer kommissionens beslut om godkännande av dessa stödåtgärder, oberoende av varifrån de medel kommer som används för finansieringen.

i) Ej rutinmässig:

Alternativ finansiering skall vara en metod för likviditetshantering och inte en normal rutin.

ii) Beaktande av programplaneringen:

Det måste alltid stå klart vilka projekt som är den nationella motsvarigheten till de som finansieras uteslutande med gemenskapsmedel. Dessa projekt måste integreras i enlighet med det förfarande som gäller för stödåtgärden. Dessutom skall samtliga projekt som omfattas av en åtgärd oberoende av finansieringskälla ha valts ut på de grunder som definierats för åtgärden i sin helhet.

iii) Efterlevnad av reglerna för offentliggörande av gemenskapsstöd:

De slutliga stödmottagarna skall vederbörligen informeras om att deras projekt har integrerats i en stödåtgärd som medfinansieras av strukturfonderna. Detta gäller samtliga projekt inom ramen för samma åtgärd oavsett alternativ finansieringskälla. Beträffande utbildningsåtgärder som medfinansieras av ESF är endast de avtal stödberättigande som sluts av respektive utbildningsanordnare och som uttryckligen nämner ESF:s medfinansiering (oberoende av alternativ finansieringskälla).

iv) Identiska villkor för kontroll:

Gemenskapen skall kunna kontrollera samtliga projekt inom ramen för en åtgärd på samma villkor och enligt samma lagstiftningskrav, oberoende av alternativ finansieringskälla.

v) Gemensam handläggning av samtliga projekt:

Valet av finansieringskälla för projekt görs med hänsyn till likvidsitetsläget vid tidpunkten för utbetalningen av det offentliga stödet. Detta utesluter att åtskillnad görs i handläggningen eller att förtur ges åt ärenden på grundval av den alternativa finansieringskällan.

vi) Efterlevnad av medfinansieringsgraden på åtgärdsnivå:

Efterlevnaden av medfinansieringsgraden för hela åtgärden måste övervakas och innefatta en analys av överensstämmelsen med den övergripande graden av offentligt stöd efter varje enskilt finansieringsbeslut.

Blad nr 17

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna LIKVIDITETSFÖRVALTNING/REKONSTRUKTION AV FÖRETAGS BALANSRÄKNINGAR

ALLMÄN REGEL:

Vissa finansieringsmetoder som hänger samman med likviditetsförvaltning eller rekonstruktion av företags balansräkningar och som inte utgör produktiva investeringar är undantagna från medfinansiering inom ramen för strukturfonderna, såvida de inte ingår som metoder i ett statligt stödsystem som godkänts av kommissionen.

Dessa metoder inbegriper följande:

1. Finansiering av företags rörelsekapital

Företags rörelsekapital ("working capital") finansieras vanligtvis genom checkkrediter eller andra former av kortfristig upplåning. Eftersom rörelsekapitalet utgör en del av de likvida tillgångarna bidrar det inte till några investeringar i produktion som möjliggör skapande eller bibehållande av bestående sysselsättning. Finansiering av rörelsekapital och likviditetsförvaltning är inte stödberättigande.

2. Factoring

Factoring är ett sätt att finansiera företags rörelsekapital. Det möjliggör finansiering av detta genom att frigöra medel som normalt är låsta i kundfordringar till dess att dessa betalas. En betydande del av kundfordringarna, normalt upp till 80 %, kan förskotteras av factoringföretaget, vilket möjliggör en förbättring av det kortfristiga kassaflödet. De kostnader för företagen som härrör från factoringtjänster är inte stödberättigande.

Speciellt för ERUF: I enlighet med artikel 1 c första stycket i ERUF-förordningen är stöd till ERUF-verksamheter innefattande stöd till tjänster åt företag stödberättigande. Om stöd ges åt ett företag som erbjuder tjänster - innefattande till exempel factoring - till små och medelstora företag, är kostnader i samband med startandet och driften av ett sådant företag under en begränsad tid berättigande.

3. Täckning av förluster

Förluster i affärsverksamhet är inte stödberättigande till medfinansiering. En enkel rekonstruktion av skuldsidan i balansräkningen får inte några direkta effekter på efterkommande investeringar.

Källor:

- Ramförordningen (artikel 3).

- ERUF-förordningen (artikel 1).

- EUGFJ-förordningen (artiklarna 5 och 6).

Blad nr 18

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna FINANSIERINGSLÖSNINGAR: GARANTIFONDER

ALLMÄN REGEL:

Strukturfonderna får medfinansiera medlemsstaternas deltagande vid upprättande eller förstärkning av garantifonder (GF).

Följande allmänna principer skall tillämpas i samband med medfinansiering vid finansieringslösningar, särskilt GF:

i) Gemenskapens engagemang när det gäller finansieringslösningar skall vara begränsat och, under alla omständigheter, undvika att finansmarknaden ersätts eller överlappas. Det skall kunna visas att finansmarknaden inte är ändamålsenlig för utvecklingsbehoven i regionen i fråga.

ii) Gemenskapen medfinansierar det allmännas bidrag till fondernas kapitalisering. Den deltar inte i förvaltningen av fonderna och bidrar inte heller till förvaltningsavgifter. Endast medlemsstaterna och deras privata eller offentliga partner, inte kommissionen, är partner eller andelsägare i dessa fonder.

iii) Gemenskapens medfinansieringsgrad skall avpassas för att ta hänsyn till de intäkter som fonderna genererar enligt artikel 17.3 första stycket i rådets förordning (EEG) nr 4253/88 ändrad genom förordning (EEG) nr 2082/93.

iv) Princip för offentligt-privat partnerskap: GF skall i möjligaste mån ha andelsägare från såväl den privata som den offentliga sektorn, med ett betydande bidrag från den privata sektorn (exempelvis 30 % av fondkapitalet) i syfte att uppnå en hävstångseffekt.

v) När ett undantag från denna princip berör frånvaron av nationell offentlig finansiering, skall medlemsstaten behålla ett underordnat ansvar inom ramen för det partnerskap som fastställs för strukturfonderna (artikel 23 i samordningsförordningen med rättelse genom förordning (EEG) nr 4253/88).

vi) Dessa GF skall förvaltas i enlighet med de regler och den praxis som från fall till fall gäller på den berörda marknaden.

vii) Fondernas funktionssätt skall följa finansieringsbestämmelserna, särskilt vad beträffar definitionen av åtaganden och uppkomna kostnader liksom stödets upphörande.

viii) GF skall engagera sig i ekonomiskt och finansiellt livskraftiga företag. Deras insatser får inte avse åtgärder för enkel refinansiering av företagens skuldsidor.

ix) GF:s verksamhet skall varje kalenderår redovisas i en rapport som skall överlämnas till kommissionen efter utlåtande från övervakningskommittén.

x) Kommissionen och revisionsrätten har rätt att kontrollera GF:s verksamhet, vilket inbegriper rätt att revidera eller låta revidera de företag åt vilka GF har beviljat garantier.

xi) GF skall upprättas för en lämplig tidsperiod som är i överensstämmelse med de mål som satts upp. Kortaste tidsperiod är den som gäller för stödformen.

xii) Undantag från de principer som anges i detta blad skall från fall till fall överlämnas till kommissionens enheter för godkännande.

Märk: Bestämmelserna i punkt i) skall anses automatiskt vara uppfyllda när kommissionen (GD IV) har godkänt överensstämmelsen med statsstödssystemet i enlighet med artikel 92.3 i fördraget

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GARANTIFONDERNA:

1. Dessa särskilda bestämmelser skall tillämpas för organ som garanterar en del av de lån som finansiella institutioner lämnar till ett företag i syfte att dela riskerna med de finansiella institutionerna när det gäller åtagandena i det stödmottagande företaget. Det rör sig om följande tre typer av garantifonder:

- Garantifonder för traditionella banklån.

- Företag för ömsesidigt risktagande, vilka i allmänhet endast lämnar garantier till sina delägare eller medlemmar (ofta hantverkare eller småföretag).

- Garantifondaktiebolag (garanterar en del av de risker som tas av riskkapitalfonder).

2. Det handlar här om stöd som utbetalas till en ansvarig myndighet (medlemsstat, region, kommun osv.) eller en part som utsetts i samråd med medlemsstaten (när det exempelvis gäller allmänt stöd) för att kapitalisera en ny eller en befintlig garantifond (GF).

A. Kapitalisering av ny eller befintlig garantifond

1. Upprättandet av en GF skall föregås av en lämplig bedömning som skall tillställas övervakningskommittén för det berörda stödet (om den berörda GF omfattas av någon typ av stöd).

2. GF skall upprättas som en självständig fond som styrs av stadgar och/eller ett avtal mellan olika partner som särskilt skall ange den tillåtna kapitaltäckningskvoten (3) under perioden för gemenskapsstödet. GF får upprättas inom ramen för ett befintligt organ under förutsättning att den underkastas särskilda regler för verksamheten som särskilt skall ange att separat och avgränsad redovisning av de inbetalda medlen (offentliga, nationella och övriga) skall upprättas.

3. Förvaltningen av GF skall anförtros åt ett organ som genom nationell lagstiftning är godkänt att bedriva ifrågavarande verksamhet och förfogar över de förvaltningsresurser som är nödvändiga för att tillgodose en god förvaltning av de tilldelade medlen.

4. Avtalet/stadgarna och ändringar i dessa skall på förhand godkännas av kommissionen.

5. Inbetalningar (initiala och tillkommande) från samtliga partner skall ske i likvider, med uteslutande av all apportegendom.

B. GF:s funktionssätt

1. GF skall följa de bestämmelser som omfattar verksamhet med beviljande av garantier i den medlemsstat där den är verksam.

2. Täckningsgrad för banklån

Medfinansierade GF fungerar enligt de nationella regler som normalt tillämpas för denna typ av fonder.

Vid frånvaro av sådana regler skall GF fungera enligt följande principer:

Investeringar som görs av ett företag som åtnjuter garanti från en garantifond får inte uteslutande finansieras med banklån. Den av GF godkända täckningsgraden för lån är begränsad till en högsta procentsats av det beviljade lånet, t.ex. 75 %. Denna garantigrad skall minska proportionellt med ökningen av andelen lån av det förmånstagande företagets totala investeringskostnad. Vid ianspråktagande av garantin är återbetalning begränsad till en procentuell andel av förlusten i fråga efter fördelning på de enskilda lånen, t.ex. mellan 50 och 75 %. Garantin får täcka återbetalning av kapitalandelen och betalning av upplupna obetalda räntor.

3. Täckningsgrad för garantier för aktiebolag

GF skall fungera enligt normala nationella regler som tillämpas för denna typ av fonder.

I avsaknad av sådana regler skall GF fungera enligt följande principer. Garantin skall täcka en begränsad procentuell andel av uppkomna förluster hos investerarna, t.ex. 50%, med avdrag för utdelningar som dessa redan erhållit.

4. GF skall engagera sig i ekonomiskt och finansiellt livskraftiga företag. De lån som garanteras av GF får inte avse åtgärder för enkel refinansiering av företagens skuldsidor. De skall avse utvidgning av befintlig verksamhet, utveckling av nya verksamheter eller införande av innovationer eller nya tekniker i produktionsmetoder eller produktionssystem.

5. GF:s engagemang i företag som är verksamma inom det område som avses i rådets förordning (EEG) nr 866/90 om förbättring av villkoren för bearbetning och saluförande av jordbruksprodukter, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2843/94 (EGT nr L 302, 25.11.1994, s. 1) skall följa de urvalskriterier som anges i beslut 94/173/EEG (EGT nr L 79, 23.3.1994, s. 29).

6. Under perioden för gemenskapsstödet skall GF:s intäkter (särskilt försäkringspremier och placeringsräntor) berika tillgångarna.

7. GF:s verksamhet skall varje kalenderår redovisas i en rapport som skall överlämnas till kommissionen efter utlåtande från övervakningskommittén. Denna rapport skall innehålla balans- och vinst- och förlusträkning för GF, en specifikation över uppkomna förvaltningskostnader, en specifikation över beviljade garantier (gjorda investeringar, beviljade lån och beviljade garantier per företag och per sektor, som skall hållas konfidentiell), en beskrivning över uppkomna problem och eventuellt vidtagna eller föreslagna lösningar.

8. Kommissionen och revisionsrätten har rätt att kontrollera GF:s verksamhet, vilket inbegriper rätt att revidera eller låta revidera de företag åt vilka GF har beviljat garantier.

9. Om fonderna används för verksamhet som inte är i överensstämmelse med avtalet/stadgarna får kommissionen när som helst begära att medlemsstaten återbetalar hela eller delar av det gemenskapsstöd som utbetalats för att upprätta GF.

10. GF:s förvaltningskostnader skall i förväg begränsas till en högsta årlig procentsats av det inbetalade kapitalet. Denna procentsats skall år från år hållas inom lämpliga gränser mot bakgrund av fondernas verksamhet. Denna gräns skall generellt sett ligga runt 5 %. Förvaltningsavgifterna skall inte tas med i beräkningen av kapitalets användning vid verksamhetens avslutande i syfte att säkerställa att 100% av fondens kapital används till utfärdande av garantier.

11. Det är inte lämpligt att en GF beviljar garantier för engagemang i en riskkapitalfond som redan medfinansieras av strukturfonder.

C. Begreppen "finansiella och rättsliga åtaganden" och "faktiskt uppkomna kostnader" när det gäller garantifonder

1. Åtaganden på nationell nivå:

Den rättsliga handling som konstituerar kapitalet eller ökningen av kapitalet i en GF skall anses som ett finansiellt och rättsligt åtagande i den betydelse som anges i finansieringsbestämmelserna för tillämpning av stöd.

2. Faktiskt uppkomna kostnader:

Faktiskt uppkomna kostnader utgörs av utbetalningar från GF:s av partners inbetalda kapital strikt kopplade till de verksamhetsrapporter som beskriver de garantier som beviljats och styrker uppfyllandet av syftet.

Påföljande kapitaltillskott till GF görs av partner, om övervakningskommittén, på grundval av verksamhetsrapporterna, anser att GF beviljat tillräckligt med garantier i förhållande till de medel som tidigare ställts till dess förfogande.

Finansieringslösningar ingår i de metoder med vilka stödåtgärder finansieras. Medlemsstaterna måste följaktligen godta att i förekommande fall förskottera inbetalningar av kapital till GF om gemenskapsmedlen är försenade när det gäller stödåtgärder där GF ingår.

3. Inbetalningarna av kapital skall utföras enligt samma tidsschema oberoende av om partnern är offentlig eller privat, varvid de procentuella kapitalandelarna skall beaktas.

D. Upphörande med stöd (se exempel i bilaga 1)

1. det ankommer på övervakningskommittén att under hela genomförandet av åtgärden och med hjälp av de verksamhetsrapporter den granskar att i god tid inom ramen för sina befogenheter besluta om omfördelning av de belopp som berör GF och uppenbarligen är oanvända eller underutnyttjade.

2. När gemenskapsstödet upphör (efter sista betalningsdag) skall GF:s finansiella nettoställning fastställas varvid det sammanlagda inbetalda kapitalet skall sättas i relation till den ackumulerade summan av beviljade garantier under perioden.

i) Åtgärden anses vara helt genomförd om den verkliga genomförandekvoten (den ackumulerade summan av garantier som beviljats av GF/inbetalt kapital) når åtminstone 75% av den tillåtna kapitaltäckningskvot som anges i fondens stadgar.

ii) Om vid tidpunkten för upphörandet, trots övervakningskommitténs övervakning, den verkliga genomförandekvoten understiger 75% av den tillåtna kapitaltäckningskvoten, minskas fondens stödberättigande utgifter i motsvarande mån och det belopp som motsvarar överskottet dras från det slutliga saldo som skall betalas till medlemsstaten av gemenskapen för den berörda stödåtgärden.

3. Sedan stödåtgärdens slutliga saldo betalats ingriper kommissionen inte längre i genomförandet eller uppföljningen av åtgärden, oberoende av andra allmänna bestämmelser särskilt om kontroll, om inte särskilda bestämmelser angivits i det inledande avtalet.

SÄRSKILDA VILLKOR FÖR STRUKTURFONDER:

ERUF

GF agerar uteslutande till förmån för små och medelstora företag i enlighet med artikel 1 c tredje stycket i ERUF-förordningen.

Definitionen av små och medelstora företag skall hänvisa till kommissionens rekommendation av den 3 april 1996 om definition av små och medelstora företag (EGT nr L 107, 30.4.1996, s. 4).

Källor:

- ERUF-förordningen (artikel 1 c tredje stycket)

- Förordningen om EUGFJ-Utveckling (artiklarna 5 k och 6)

- Meddelande från kommissionen till medlemsstaterna nr 94/C 180/03 offentliggjort i EGT nr C 180, 1.7.1994 (Gemenskapsinitiativ för små och medelstora företag), särskilt punkt 7.9.

BILAGA till blad nr 18 "Finansieringslösningar: garantifonder"

Upphörande med stöd: exempel på avslutningsmekanism

1. En garantifond verkar med en gemenskapsandel om 30 %. Det inbetalda kapitalet är 100. Den kapitaltäckningskvot som fastställts i fondens stadgar är 6, dvs. det samlade värdet av garantier som beviljas av fonden vid ett givet tillfälle uppgår till högst 6 gånger värdet på det kapital som inbetalts till fonden, dvs. högst 600.

2. Vid stödets upphörande kontrolleras om det ackumulerade sammanlagda beloppet av garantier som beviljats av fonden överstiger eller är lika med 75 % av kapitaltäckningskvoten, 75 % av 6 × 100 = 450 (nedan kallat tröskeln).

Alternativ A:

Volymen beviljade garantier är lika med eller överstiger 450. Åtgärden anses vara helt genomförd (det utbetalda gemenskapsstödet anses helt förbrukat).

Alternativ B:

Volymen beviljade garantier understiger 450, och uppgår till t.ex. 400.

Åtgärden är endast delvis genomförd. Utförandegraden är lika med: (volymen beviljade garantier/tröskeln), dvs. 400/450 = 88,89%. Fondens kapital anses till 88,89% vara berättigat till medfinansiering och gemenskapens bidrag skall justeras proportionellt efter gemenskapens deltagandekvot för de 11,11% av fondens kapital som inte utnyttjats, dvs. 30% (11,11% av 100) = 3,33. Dessa 3,33 skall dras från det slutliga saldo som skall betalas till medlemsstaten för den berörda stödåtgärden.

3. Det är uppenbart att kapitaltäckningskvoten varierar från medlemsstat till medlemsstat och från en fond till en annan beroende på de risker som garanteras. Detta betyder teoretiskt att avslutningen för två fonder med liknande egenskaper och identisk förvaltning men olika kapitaltäckningskvot kan skilja sig åt.

Blad nr 19

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna FINANSIERINGSLÖSNINGAR: RISKKAPITALFONDER

ALLMÄN REGEL:

Strukturfonderna kan medfinansiera medlemsstaternas deltagande i upprättandet eller förstärkandet av riskkapitalfonder (RKF).

Följande allmänna principer skall tillämpas vid medfinansiering av finansieringslösningsåtgärder, särskilt RKF.

i) Gemenskapens engagemang när det gäller tekniker för finansieringslösningar skall vara begränsat och, under alla omständigheter, undvika att finansmarknaden ersätts eller överlappas. Det skall kunna visas att finansmarknaden inte är ändamålsenlig för utvecklingsbehoven i regionen i fråga.

ii) Gemenskapen medfinansierar det allmännas bidrag till fondernas kapitalisering. Den deltar inte i förvaltningen av fonderna och bidrar inte heller till förvaltningsavgifter. Endast medlemsstaterna och deras privata eller offentliga partner, inte kommissionen, är partner eller andelsägare i dessa fonder.

iii) Gemenskapens medfinansieringsgrad skall ta hänsyn till de begränsningar som införs genom artikel 17.3 andra stycket i rådets förordning (EEG) nr 4253/88, ändrad genom förordning (EEG) nr 2082/93.

iv) Princip för offentligt-privat partnerskap: RKF skall i möjligaste mån ha andelsägare från såväl den privata som den offentliga sektorn, med ett betydande bidrag från den privata sektorn (exempelvis 30% av fondkapitalet) i syfte att uppnå en hävstångseffekt.

v) När ett undantag från denne princip berör frånvaron av nationell offentlig finansiering, skall medlemsstaten behålla ett understödjande ansvar inom ramen för det partnerskap som fastställs för strukturfonderna (se artikel 23 i samordningsförordningen).

vi) Dessa RKF skall förvaltas i enlighet med de regler och den praxis som från fall till fall gäller på den berörda marknaden.

vii) Fondernas funktionssätt skall följa finansieringsbestämmelserna, särskilt vad beträffar definitionen av åtaganden och uppkomna kostnader liksom stödets upphörande.

viii) RKF skall engagera sig i ekonomiskt och finansiellt livskraftiga företag. Deras insatser får inte avse åtgärder för enkel refinansiering av företagens skuldsidor.

ix) RKF:s verksamhet skall varje kalenderår redovisas i en rapport som skall överlämnas till kommissionen efter utlåtande från övervakningskommittén.

x) Kommissionen och revisionsrätten har rätt att kontrollera RKF:s verksamhet, vilket inbegriper rått att revidera eller låta revidera de företag i vilka RKF har engagerat sig.

xi) RKF skall upprättas för en lämplig tidsperiod som är i överensstämmelse med de mål som satts upp. Kortaste tidsperiod är den som gäller för stödåtgärden.

xii) Undantag från de principer som anges i detta blad skall från fall till fall överlämnas till kommissionens enheter för godkännande.

Märk: Bestämmelserna i punkt i skall anses automatiskt vara uppfyllda när kommissionen (GD IV) har godkänt överensstämmelsen med statsstödsystemet i enlighet med artikel 92.3 i fördraget.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR RISKKAPITALFONDERNA:

Kostnadstyp:

- De finansieringslösningsåtgärder som anges i förordningarna ingår i metoderna för medfinansiering av stödåtgärder. Således medfinansierar strukturfonderna genom bidrag medlemsstaternas deltagande i riskkapitalfonder (RKF). Endast medlemsstaterna och deras privata eller offentliga partner, inte kommissionen, är deltagare/andelsägare i dessa fonder.

- Detta blad behandlar följaktligen det bidrag som utbetalas till en ansvarig myndighet (medlemsstat, region, kommun osv.) eller en part som utsetts med medlemsstatens samtycke (när det exempelvis gäller allmänt stöd) för att kapitalisera en ny eller en befintlig riskkapitalfond (RKF) (4).

A. Bildande eller förstärkning av en riskkapitalfond

1. Upprättandet av en RKF skall föregås av en lämplig bedömning som skall underkastas övervakningskommittéen för det berörda stödet (om den berörda RKF omfattas av någon typ av stöd).

2. RKF skall upprättas som en självständig fond som styrs av stadgar och/eller ett avtal eller kontrakt mellan olika partner. RKF får upprättas inom ramen för ett befintligt organ under förutsättning att den underkastas särskilda regler för verksamheten som särskilt skall ange att en separat och avgränsad redovisning av de inbetalda medlen (offentliga, nationella och övriga) skall upprättas för att skilja användningen av initiala medel (som inte nödvändigtvis behöver komma från gemenskapen) från användningen av, inom ramen för gemenskapsstödet, nytillkomma medel.

3. Förvaltningen av RKF skall anförtros åt ett organ som genom nationell lagstoftning är godkänt att bedriva ifrågavarande verksamhet och förfogar över de förvaltningsresurser som är nödvändiga för att tillgodose en god förvaltning av de tilldelade medlen. Detta innebär att den löpande medelsförvaltningen - verkställande och uppföljning av enskilda placeringar, investeringsbeslut etc. - skall anförtros en åt kompetent professionell grupp som agerar på den privata sektorns villkor.

4. Avtalen/stadgarna och ändringar i dessa skall på förhand godkännas av kommissionen.

5. Princip för offentligt-privat partnerskap:

För att uppnå en hävståseffekt för de privata investerarna skall i möjligaste mån en betydande andel (t. ex. 30 %) av RKF:s kapital skjutas till från den privata sektorn. Varje undantag från denna grundläggande princip skall från fall till fall underkastas godkännande av den ansvariga enheten vid kommissionen.

6. Medlemsstatens andel av RKF:s kapital:

I möjligaste mån skall medlemsstaten själv delta med ett offentligt bidrag, utöver gemenskapsbidraget till RKF:s kapital. Varje undantag från denna grundläggande princip skall från fall till fall underkastas godkännande av den ansvariga enheten vid kommissionen. Vid undantag från denna princip förblir medlemsstaten medansvarig för att åtgärden genomförs på ett tillfredsställande sätt med hänsyn till samtliga gällande bestämmelser och deltar i upprättandet av RKF endast på grundval av gemenskapsmedlen.

7. I enlighet med artikel 17.3 rådets förordning (EEG) nr 4253)88, senast ändrad genom förordning (EG) nr 31.93/94, får gemenskapens medfinansieringskvot inte överstiga 50 % av den totala kostnaden i mål-l-områden och 30 % av den sammanlagda kostnaden i övriga regioner.

8. Inbetalningar (initiala och tillkommande) från samtliga partner skall ske med likvida medel.

B. RKF:s funktionssätt

1. RKF skall följa de nationella bestämmelser som omfattar verksamhet med riskkapital i den medlemsstat där den är verksam.

2. RKF:s engagemang består av aktieägande, dvs. bland annat tecknande av aktier (aktier eller andelar) i de företag som stöds, lån (eventuellt knutet till aktieägande) och obligationer (eventuellt konvertibla). De skall syfta till att tillföra företaget medel genom tecknande av aktier när företaget bildas (aktiebolagsbildande) eller genom att öka företagets kapital eller likvida tillgångar. Betalningen för detta skall, oavsett form, erläggas med likvida medel.

3. Om RKF:s verksamhet omfattar stödinslag som inte omfattas av de minimis-regeln krävs förhandsgodkännande i enlighet med artiklarna 92 och 93 i fördraget.

4. RKF:s engagemang i företag som är verksamma inom det område som avses i rådets förordning (EEG) nr 866/90 om förbättring av villkoren för bearbetning och saluförande av jordbruksprodukter, (senast ändrad genom förordning (EG) nr 2843/94) (EGT nr L 302, 25.11.1994, s. 1) skall följa de urvalskriterier som anges i kommissionens beslut 94/173/EEG (EGT nr L 79, 23.3.1994, s. 29).

5. RKF skall engagera sig i ekonomiskt och finansiellt livskraftiga företag. De lån som garanteras av RKF får inte avse åtgärder endast för enkel refinansiering av företagens skuldsidor. De skall avse utvidgning av befintlig verksamhet, utveckling av nya verksamheter eller införande av innovationer eller nya tekniker i produktionsmetoder eller i produktionssystemet.

6. RKF:s engagemang i företagen får inte vara ett majoritetsägande utan skall vara i form av temporärt minoritetsågande.

7. RKF får engagera sig tillsammans med andra RKF på marknaden.

8. Under perioden för gemenskapsstödet skall RKF:s intäkter (särskilt eventuella utdelningar, övervärden och räntor på placeringar) tillföras fonden och användas för att finansiera engagemang liksom förvaltningsavgifter inom nedan fastställda gränser.

9. När det gäller företag där RKF förvärvar ett aktieinnehav kan det i vissa fall vara önskvärt att införa en klausul om att utdelning inte skall betalas ut till RKF för att behålla denna som reserv i företaget (för hela innehavet eller åtminstone för en andel som är proportionell mot gemenskapens medfinansiering).

10. RKF:s verksamhet skall varje kalenderår redovisas i en rapport som skall överlämnas till kommissionen efter utlåtande från övervakningskommittén. Denna rapport skall innehålla balans- och vinst- och förlusträkning för RKF, en specifikation över uppkomna förvaltningskostnader, en uppställning över återbetalningar som gjorts till fonden, en specifikation över förvärvade engagemang (gjorda investeringar och beviljade lån m.m. per företag och per sektor) med en beskrivning, som skall hållas konfidentiell, över uppkomna problem och eventuellt vidtagna eller föreslagna lösningar.

11. Kommissionen och revisionsrätten har rätt att kontrollera RKF:s verksamhet, vilket inbegriper rätt att revidera eller låta revidera de företag där RKF har eller har haft engagemang.

12. Om fonderna används för verksamhet som inte är i överensstämmelse med det fastställda fondreglementet får kommissionen när som helst begära att medlemsstaten återbetalar hela eller delar av det gemenskapsstöd som utbetalats för att upprätta RKF.

13. I syfte att säkerställa att 100 % av fondens kapital används för engagemang skall RKF:s förvaltningskostnader (inbegripet marknadsanalyser m.m.) i förväg begränsas till en högsta årlig procentsats av det inbetalade kapitalet. Denna procentsats skall ligga under 5% på årsbas. Vid verksamhetens avslutande skall förvaltningsavgifterna inte tas med vid beräkningen av kapitalets användning.

C. Begreppen "finansiella och rättsliga åtaganden" och "verkligen uppkomna utgifter"

1. Åtaganden på nationell nivå:

Den rättsliga handling som konstituerar kapitalet eller ökningen av kapitalet i en RKF skall anses som ett finansiellt och rättsligt åtagande i den betydelse som anges i finansieringsbestämmelserna för tillämpning av stöd.

2. Faktiskt uppkomna kostnader:

Faktiskt uppkomna kostnader utgörs av likvida utbetalningar från RKF:s av partners inbetalda kapital strikt kopplade till de verksamhetsrapporter som beskriver gjorda engagemang vilka utgör bekräftelse på hur åtgärden framskrider.

Påföljande kapitaltillskott till RKF görs av partner, om övervakningskommittén, på grundval av verksamhetsrapporterna, anser att RKF på ett tillfredsställande sätt utnyttjat de medel som tidigare ställts till dess förfogande.

Finansieringslösningar ingår i de metoder med vilka stödåtgärder finansieras. Dessutom medfinansierar strukturfonderna genom sina bidrag medlemsstaternas engagemang i RKF. Endast medlemsstaten och dess offentliga eller privata partner är andelsägare i RKF. Detta innebär följaktligen att finansieringen av RKF måste stämma överens med finansieringsbestämmelserna för strukturfondernas stödåtgärder. Medlemsstaterna måste alltså godta att i förekommande fall förskottera inbetalningar av kapital till RKF om gemenskapsmedlen är försenade när det gäller stödåtgärder där RKF ingår.

3. Inbetalningarna av kapital skall utföras enligt samma tidsschema oberoende av om partnern är offentlig eller privat, varvid de procentuella kapitalandelarna skall beaktas.

D. Upphörande med stöd

1. RKF skall upprättas för en lämplig tidsperiod som är i överensstämmelse med de mål som satts upp. Kortaste tidsperiod är den som gäller för stödåtgärden.

2. När gemenskapsstödet upphör (efter sista betalningsdag) skall RKF:s finansiella nettoställning fastställas varvid det sammanlagda inbetalda kapitalet skall sättas i relation till summan av engagemang i företag under perioden.

- Åtgärden anses vara helt genomförd om det kan konstateras att summan av de ackumulerade sammanlagda engagemangen i företag under perioden täcker åtminstone 100 % av det inbetalda kapitalet ( > eller =).

- Det ankommer på övervakningskommittén att under hela genomförandet av åtgärden och med hjälp av de verksamhetsrapporter den granskar att i god tid inom ramen för sina befogenheter besluta om omfördelning av de belopp som berör RKF och uppenbarligen är oanvända eller underutnyttjade.

- Om vid tidpunkten för upphörandet, trots övervakningskommitténs övervakning, summan av de ackumulerade sammanlagda engagemangen i företag understiger det inbetalda kapitalet, dras det belopp som motsvarar överskottet från det slutliga saldo som skall betalas till medlemsstaten av gemenskapen för den berörda stödåtgärden.

3. Sedan stödåtgärdens slutliga saldo betalats ingriper kommissionen inte längre i genomförandet eller uppföljningen av åtgärden, oberoende av andra allmänna bestämmelser särskilt om kontroll, om inte särskilda bestämmelser angivits i det inledande avtalet.

SÄRSKILDA VILLKOR FÖR STRUKTURFONDER:

ERUF

RKF agerar uteslutande till förmån för små och medelstora företag i enlighet med artikel 1 c tredje stycket i ERUF-förordningen.

Definitionen av små och medelstora företag skall hänvisa till kommissionens rekommendation av den 3 april 1996 om definition av små och medelstora företag (EGT nr L 107, 30.4.1996, s. 4)

Källor:

- Rådets förordning (EEG) nr 4254/88 (ändrad genom förordning (EEG) nr 2083/93) artikel 1 c tredje stycket (ERUF-förordningen).

- Rådets förordning (EEG) nr 4256/88 (ändrad genom förordning (EEG) nr 2085/93) artiklarna 5 k och 6 (förordningen om EUGFJ-Utveckling).

- Meddelande från kommissionen till medlemsstaterna nr 94/C 180/03 offentliggjort i EGT nr C 180, 1.7.1994 (Gemenskapsinitiativ för små och medelstora företag), särskilt punkt 7.9.

Blad nr 20

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna LEASING

ALLMÄN REGEL:

Leasingverksamhet är stödberättigande på de villkor som anges nedan (5).

Nödvändiga villkor för stödberättigande:

A. Direkt leasing

(Leasingföretaget eller leasegivaren är den förste mottagaren av det gemenskapsstöd som tilldelas på grundval av de tillgångar som förvärvas och som är föremål för leasingkontraktet.)

1. Leasingkontrakt som åtnjuter stöd från statligt stödsystem skall innehålla en återköpsklausul eller ange en leasingperiod som motsvarar livslängden hos den tillgång som är föremål för kontraktet

Om ett leasingkontrakt sägs upp utan att detta godkänts av de berörda myndigheterna (för redovisning av den berörda fonden), skall leasegivaren förbinda sig att återbetala den del av gemenskapsbidraget som motsvarar den återstående leasingperioden.

2. Leasingföretagets köp av tillgångar, styrkt med betald faktura eller bokföringsunderlag med samma tillförlitlighet, utgör kostnader som är berättigade till medfinansiering

Gemenskapsstödet utbetalas till leasegivaren som är skyldig att tillgodoräkna det leasetagaren.

3. Det högsta belopp som berättigar till medfinansiering får inte överstiga nettomarknadsvärdet på den leasade tillgången

Denna gräns har införts för att utesluta medfinansiering av icke stödberättigande kostnader som är förknippade med leasingkontraktet (skatter, räntor, refinansieringskostnader, leasingföretagets administrationskostnader, försäkringskostnader m.m.). Följaktligen måste kontraktet ange att leasingavgiften skall delas upp i två delar, en som motsvarar nettoinköpspriset och en som motsvarar de ovannämnda omkostnaderna.

4. Det gemenskapsstöd som utbetalas till leasingföretaget skall uteslutande användas till förmån för leasetagaren

Genom en enhetlig sänkning av samtliga leasingavgifter och motsvarande räntebetalningar under leasingperioden.

B. Indirekt leasing

(Leasetagaren är stödmottagare till gemenskapsstödet)

1. Leasingkontrakt som åtnjuter stöd skall innehålla en återköpsklausul eller ange en leasingperiod som motsvarar livslängden hos den tillgång som är föremål för kontraktet

2. De leasingavgifter som betalas av leasetagaren till leasegivaren (leasingföretaget), styrkta med en betald faktura eller bokföringsunderlag med samma tillförlitlighet, utgör kostnader som är stödberättigande

Gemenskapsstödet utbetalas till leasetagaren på grundval av varje faktiskt betald leasingavgift eller som en betalning av hela beloppet vid ett och samma tillfälle. Utbetalningen baseras på det uppräknade beloppet, om detta belopp motsvarar de faktiska leasingkostnaderna betalda av stödmottagaren under den stödberättigande perioden eller som en betalning av hela beloppet vid ett och samma tillfälle baserad på det uppräknade beloppet av leasingavgifterna för bidragsberättigandeperioden, om detta uppräknade belopp motsvarar de "faktiskt uppkomna kostnaderna" och har betalats av den slutlige bidragsmottagaren i början.

3. Om perioden för leasingkontraktet överstiger perioden för gemenskapsstödet, är endast de leasingavgifter stödberättigande som betalts av leasetagaren fram till stödets upphörande (slutdatum för bokföring av betalningar)

Detta villkor beror på att endast faktiska och verkligen uppkomna kostnader berättigar till medfinansiering, medan kostnader som kommer att uppkomma i framtiden (dvs. framtida leasingavgifter) inte berättigar till medfinansiering. För att åstadkomma en bättre överensstämmelse mellan kontraktstiden och perioden för gemenskapsstödet kan det initiala priset på tillgången reduceras i början av perioden med en betalning stödberättigande till medfinansiering.

4. Det högsta belopp som berättigar till medfinansiering får inte överstiga nettomarknadsvärdet på den leasade tillgången

Denna gräns har införts för att utesluta medfinansiering av icke stödberättigande kostnader som är förknippade med leasingkontraktet (skatter, räntor, refinansieringskostnader, leasingföretagets administrationskostnader, försäkringskostnader m.m.). Följaktligen måste kontraktet ange att leasingavgiften skall delas upp i två delar, en som motsvarar nettoinköpspriset och en som motsvarar de ovan nämnda omkostnaderna förknippade med leasingkontraktet.

SÄRSKILDA REGLER FÖR FONDER:

- ESF

i) ESF medfinansierar inte köp av tillgångar utan endast hyra eller avskrivningar under stödperioden (blad nr 6 "Avskrivningar"). Villkoret med återköpsklausul är följaktligen inte obligatoriskt för denna fond, och ESF finansierar under alla omständigheter endast en del av de leasingavgifter som bestrids av leasingkontraktets stödmottagare, den slutlige när det gäller operationell leasing, proportionellt mot utbildningstidens eller annan berättigande åtgärds längd.

ii) För att säkerställa en tillfredsställande kostnadseffektivitet skall det kontrolleras att den kostnad som bestrids av den slutlige stödmottagaren när det gäller leasingen inte överstiger den kostnad som hade uppkommit om samma materiel hyrts, förutsatt att sådan möjlighet att hyra finns. I annat fall skall den merkostnad som leasingen ger upphov till jämfört med vanlig hyra inte ingå i de stödberättigande kostnaderna.

- ERUF

Intern utveckling som medfinansieras av ERUF möjliggör förvärv, via leasing, av tillgångar som är nödvändiga för startandet och driften av företag som erbjuder tjänster åt små och medelstora företag. De särskilda villkor som anges ovan för ESF skall tillämpas även för de löpande kostnader som finansieras under ERUF.

- Pilotprojekt

Dessa åtgärder är av naturen kortsiktiga och de särskilda villkor som anges ovan för ESF under i och ii skall även tillämpas för pilotprojekt och innovationsåtgärder när det gäller de tre strukturfonderna och FFU.

Källa:

Detaljerade upplysningar om behandlingen av leasing inom ramen för gemenskapens finansiella instrument för strukturändamål, EGT nr C 250, 14.9.1993.

Blad nr 21

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna SYSTEM MED ÅTERBETALNINGSBART STÖD

DEFINITION:

1. Med "återbetalningsbart stöd" menas beviljande av stöd, som kan vara tillfälligt eller ej slutgiltigt, som tilldelats av en behörig myndighet eller en av en medlemsstat utsedd mellanhand till företag eller enskilda inom ramen för en nationell stödordning som ingår i ett verksamhetsprogram. Stödet gäller alla åtgärder som är stödberättigande under strukturfonderna.

2. Det rör sig följaktligen om medfinansiering av ett statsstödssystem som är godkänt eller som faller under minimiregeln, och inte ett system för utlåning som påminner om bankverksamhet. Denna distinktion härrör från medlens ursprung, då dessa kommer från ett offentligt organ vars stöd år underkastat anmälningsskyldighet till kommissionen i enlighet med artikel 93.3 i fördraget.

3. Återbetalningsbart stöd får löpa med en lägre ränta jämfört med villkoren på penningmarknaden eller vara räntefritt (härav stödkaraktären).

4. Det som avses i detta blad ingår inte under rubriken finansieringslösningar eftersom kommissionen här medfinansierar ett system med individuellt stöd allteftersom medlemsstaten uppvisar intyg över kostnader, och inte upprättandet av en fond.

5. Det är den första omgången stöd som beviljas åt företag eller enskilda mottagare som utgör den faktiskt uppkomma kostnaden i enlighet med finansieringsbestämmelserna.

6. De företag som mottar stödet skall återbetala detta till det beviljande organet i enlighet med regler som skall fastställas i förväg. Dessa återbetalningar jämte upplupen ränta skall återföras till den ursprungliga källan, vilket på så sätt möjliggör en ny omgång återbetalningsbara stöd.

SÄRSKILDA VILLKOR:

Återbetalningsföreskrifterna för dessa stöd skall följa nedanstående kriterier för att skapa öppenhet i förvaltningen av stödsystemet:

1. Den finansiella förvaltningen av dessa återbetalningsbara stöd skall följa de regler och definitioner som gäller för ej återbetalningsbara medel. Det faktum att de är återbetalningsbara innebär dock att följande principer för en tillfredsställande förvaltning skall följas:

1.1. Det organ som beviljar det återbetalningsbara stödet (= slutliga stödmottagare, blad om "Slutliga stödmottagare") skall föra en öppen redovisning som gör det möjligt att, i synnerhet av kontrollskäl, skilja mellan följande:

- Stödbeloppet på grundval av de medel som ursprungligen tilldelats organet i fråga.

- De återbetalningar och eventuella räntebetalningar som gjorts av mottagarna av det återbetalningsbara stödet.

- de nya stödbelopp som tilldelats med hjälp av belopp som återbetalts av mottagarna av stödet (återbetalning och betald ränta).

1.2. Det måste säkerställas att de återbetalningar och eventuella räntor som erhållits inte används till att ersätta de motsvarande nationella medel som anges i finansieringsplanen för åtgärden, och som skall återanvändas inom samma ram. För att göra detta skall det organ som beviljar stödet, vid slutet av programmet, motivera användningen av de resurser som anges i finansieringsplanen liksom de ytterligare resurser som genereras av de återbetalningar och eventuella räntebetalningar som överförts under tiden, för att kunna dra nytta av hela det gemenskapsstöd som beviljats åt åtgärden.

1.3. För att säkerställa öppenhet i den finansiella förvaltningen måste det organ som beviljar stödet upprätta en rapport över kostnaderna som samtidigt anger de faktiskt uppkomna kostnaderna (dvs. det stödbelopp som beviljats och utbetalts till mottagarna) och de återbetalningar och eventuella räntebetalningar som erhållits under samma period och bokförts för sig (bokföringsunderlag skall kunna uppvisas vid lokal kontroll).

2. Vid avslutande av stödåtgärder som innefatter medfinansiering av system med återbetalningsbart stöd skall samma föreskrifter följas som för medfinansiering av system med ej återbetalningsbart stöd, utan att hänsyn tas till nya stöd som beviljats med hjälp av de återbetalningar och eventuella räntebetalningar som erhållits under perioden för genomförande av stödåtgärden.

3. Sedan stödåtgärdens slutliga saldo betalts ingriper kommissionen inte längre i genomförandet eller uppföljningen av åtgärden, med undantag för andra allmänna bestämmelser om särskild kontroll.

Källor:

- Ramförordningen (artikel 5.2b).

- ERUF-förordningen (artikel 1).

- EUGFJ-U-förordningen (artiklarna 5 och 6).

- Kommissionens meddelande om minimiregler för statsstöd (EGT nr C 68, 6.3.1996).

Blad nr 22

Stödberättigande utgifter under strukturfonderna KOSTNADER FÖR OFFENTLIG ADMINISTRATION, INBEGRIPET LÖNER TILL MEDLEMSSTATERNAS TJÄNSTEMÄN

ALLMÄN REGEL:

1. Kostnader för offentlig administration och löner (till fast anställda) till medlemsstaternas nationella och lokala tjänstemän med arbetsuppgifter som löpande förvaltning, kontroll och uppföljning av medfinansierade projekt som uppfyller regleringsmässiga krav, är inte stödberättigande inom ramen för medfinansiering av stödåtgärder, inbegripet tekniskt stöd.

2. Endast tillkommande utgifter, dvs. utöver normala utgifter, förknippade med särskilda ytterligare föreskrivna krav kan anses stödberättigande. Bevis för att utgiften verkligen är "tillkommande" skall överlämnas av medlemsstaten. Dessa utgifter skall i förväg godkännas av kommissionen. Det skall särskilt undersökas om en sådan finansiering är motiverad mot bakgrund av målet för det berörda programmet, och kontrolleras att de administrativa kostnaderna i fråga är direkt hänförliga till berättigade åtgärder i programmet.

Med tillkommande utgifter som är stödberättigande inom ramen för tekniskt bistånd avses följande (hänvisningen till kostnader för ytterligare personal berör all administration på central, regional eller lokal nivå):

- Övervakning och utvärdering av stöd: kostnader i samband med organisation och drift av övervakningskommittéens möten och samordning mellan olika kommittéer och underkommittéer (kostnader för transport, logi och traktamenten för de funktionärer som deltar i dessa övervakningskommittéer, med undantag för deras löner), i enlighet med fastställda regler som gäller vid de berörda myndigheterna eller i den omfattning som skall fastställas för samarbetet.

- Kontrollåtgärder: kostnader i samband med kontroll på plats och kostnader för organisation och samordning av det kontrollsystem som inrättats av medlemsstaten (kostnader för transport, logi och traktamenten), utom löner för offentliga kontrollanter i enlighet med fastställda regler som gäller vid de berörda myndigheterna eller i den omfattning som skall fastställas för samarbetet. (Det bör dock noteras att totalkostnaden för kontrollåtgärder är berättigad till stöd under ESF enligt artikel 6.1 i ESF-förordningen.)

- Utgifter, inbegripet löner, i samband med tillfällig anställning av personal (tjänstemän tillfälligt anställda på kontrakt eller personal från den privata sektorn) för förvaltning, uppföljning, utvärdering och kontroll.

- Utgifter, inbegripet löner, för tillfällig förflyttning av tjänstemän till lokala myndigheter, till central administration eller från en lokal administration till en annan lokal administration (ej överstigande tolv månader) för utbildning av lokala tjänstemän och överföring av erfarenheter när det gäller handläggning, uppföljning, utvärdering och kontroll av medfinansierade åtgärder.

De detaljerade föreskrifterna för tillämpning av dessa föreskrifter (ansökningsförfarande, tak, kontroll osv.) tas fram i varje särskilt fall inom ramen för partnerskapet.

Preciseringar:

3. Kostnader för offentlig administration, inbegripet löner för nationella tjänstemän, som betraktas som driftskostnader för ett projekt, och som uppkommer utanför ordinarie uppgifter inom förvaltning, övervakning och kontroll, skall anses som stödberättigande när det rör sig om följande:

- Kostnader för fackmässiga tjänster som tillhandahålls av offentligt anställda eller organ för att genomföra ett projekt och som faktureras till antingen en slutlig stödmottagare eller godkänns på grundval av verifikationshandlingar som gör det möjligt att klart fastställa de faktiska kostnader som det berörda offentliga organet har haft i samband med enskilda projekt (redogörelse för det arbete som gjorts för den slutlige stödmottagarens räkning, proportionell beräkning på grundval av den förflyttade tjänstemannens lönebesked osv.).

- Kostnader för genomförande av projekt inbegripet tjänster som tillhandahålls av en myndighet som är slutlig stödmottagare och som själv genomför projektet för sin egen räkning utan att anlita entreprenörer eller externa företag, under förutsättning att dessa kostnader avser faktiskt uppkomna kostnader med strikt anknytning till det medfinansierade projektet.

- Kostnader för verksamhet som integrerats i en åtgärd som omfattar offentliga utgifter (såsom preciserats i de särskilda villkoren för vissa fonder).

SÄRSKILDA KRAV FÖR FONDER:

- ESF

Åtgärder som omfattar offentliga utgifter

De administrativa kostnader som behandlas i bladet gäller inte driftskostnader som bestrids av offentliga organ eller deras ombud i egenskap av slutliga stödmottagare när det rör sig om "förberedelse, utförande, förvaltning och utvärdering" av utbildningsåtgärder som är stödberättigande i enlighet med artikel 2.1 i ESF-förordningen, t.ex. utbildning av nationella eller lokala tjänstemän i mål-1-regioner.

- EUGFJ, utvecklingssektionen

Åtgärder som omfattar offentliga utgifter

De administrativa kostnader som behandlas i bladet avser inte driftskostnader som bestrids av offentliga organ i egenskap av slutliga stödmottagare avseende ett projekt som är integrerat med en åtgärd som uttryckligen omfattar offentliga utgifter.

- ERUF

Pilotprojekt i enlighet med artikel 10 i ERUF-förordningen

Kostnader för lokal offentlig personal som fungerar som projektledare (dvs. de som genomför pilotprojektet) eller tillhandahåller tjänster får anses som stödberättigande. Dessa kostnader får inte överstiga 25 % av den sammanlagda stödberättigande kostnaden för pilotprojektet.

Källor:

- Samordningsförordningen (artikel 17.2 och 25.1).

- EUGFJ-U-förordningen (artiklarna 2, 5 och 6).

- Rådets förordning 270/79 (EUGFJ-U).

- ESF-förordningen (artiklarna 1 och 6).

- ERUF-förordningen (artikel 1).

- Kommissionens uttalande ad artikel 21.3 i samordningsförordning (EEG) nr 4253/88, ändrad genom förordning (EEG) nr 2082/93, infört i protokollet om rådets antagande av förordning (EEG) nr 2082/93.

- Anvisningar "Tekniskt bistånd" antagna av DG XVI (november 1994).

(1) Med statligt stöd avses stöd som beviljats av staten i enlighet med artikel 92.1 i Fördraget om EG, som t.ex. offentligt stöd inom en i förväg fastställd ram som beviljas på grundval av allmänna i förväg fastställda kriterier, som har effekten att de ger företag en ekonomisk eller finansiell fördel som de inte skulle ha haft under normala omständigheter och minskar de utgifter som i normala fall skulle ha belastat deras budget. Bortsett från de system som omfattas av "de minimis-regeln" skall dessa system anmälas till kommissionen oberoende av syftet med stödet.

(2) Av uppenbara skäl skall avsiktlig fördröjning med utbetalningen av gemenskapsmedel till slutlig mottagare av stöd i syfte att dra fördel av de räntor som genereras av förskotten, liksom felaktig användning, anses som en oegentlighet.

(3) Kvot som anger högsta sammanlagda garantibelopp som får beviljas i förhållande till det i fonden inbetalade kapitalet.

(4) Detta blad gäller även riskkapitalbolag eller andra enheter med samma mål.

(5) Dessa villkor gäller om inte ett statligt stödsystem föreskriver andra förfaranden.