Bilaga till rådets direktiv 96/49/EG () enligt kommissionens direktiv 96/87/EG av den 13 december 1996 om anpassning av rådets direktiv 96/49/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på järnväg () (Text av betydelse för EES)

() EGT L 235, 17.9.1996, s. 25.

() EGT L 335, 24.12.1996, s. 45.

INNEHÅLL

Del I - Allmänna bestämmelser

Marginalnummer Sida

Allmänna bestämmelser 1-99 4

Del II - Ämnesförteckningar och särskilda bestämmelser för de olika klasserna

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål 100 och följande 17

Klass 2 Gaser 200 och följande 62

Klass 3 Brandfarliga vätskor 300 och följande 102

Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 400 och följande 126

Klass 4.2 Självantändande ämnen 430 och följande 147

Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarliga gas vid kontakt med vatten 470 och följande 161

Klass 5.1 Oxiderande ämnen 500 och följande 175

Klass 5.2 Organiska peroxider 550 och följande 190

Klass 6.1 Giftiga ämnen 600 och följande 205

Klass 6.2 Smittförande ämnen 650 och följande 241

Klass 7 Radioaktiva ämnen 700 och följande 251

Klass 8 Frätande ämnen 800 och följande 298

Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål 900 och följande 323

Del III - Bihang

Bihang I A. Stabilitets- och säkerhetskrav för explosiva ämnen och föremål och blandningar med nitrerad cellulosa 1100 och följande 338

B. Förklarande ordlista över benämningar under marginalnummer 101 med tillägg under marginalnummer 1101 (3) 1170 341

Bihang II A. Bestämmelser rörande beskaffenheten hos kärl av aluminiumlegering för vissa gaser som avses under klass 2 1200 och följande 356

B. Bestämmelser rörande material i och konstruktion av kärl enligt marginalnummer 206 för djupkylda gaser som avses under klass 2 1250 och följande 358

C. Bestämmelser rörande material i och konstruktion av tankar för cisternvagnar och tankcontainrar för vilka krävs ett provningstryck av minst 1 MPa (10 bar) eller för transport av djupkylda kondenserade gaser av klass 2 1270 och följande 363

D. Bestämmelser för provning av aerosolflaskor och små behållare innehållande gas (gaspatroner) som avses under klass 2, ämnesnummer 5 1291 och följande 367

Bihang III A. Provning av brandfarliga vätskor som avses under klasserna 3, 6.1 och 8 1300 och följande 368

B. Metod för bestämning av flytbarhet 1310 372

C. Bestämning av ämnens ekotoxicitet, persistens och bioackumulerbarhet i akvatisk miljö, för hänförande till klass 9 1320 och följande 374

Bihang IV Reserverat 376

Bihang V Allmänna förpackningsbestämmelser, emballagetyper, förpackningskrav och emballageprovningsbestämmelser 1500 och följande 377

Bihang VI Allmänna föreskrifter för användning av småbulkbehÅllare (IBCer), typer av IBCer, konstruktionskrav och provningsbeskrivningar för IBCer 1600 och följande 417

Bihang VII Bestämmelser avseende radioaktiva ämnen av klass 7 1700 och följande 443

Bihang VIII Bestämmelser för märkning samt förteckningar för farligt gods 1800 och följande 471

Bihang IX 1. Bestämmelser om varningsetiketter 1900 och följande 694

2. Förklaringar till symbolerna 1902 och följande 695

3. Förebild för märke för ämnen med förhöjd temperatur 1910 697

Bihang X Bestämmelser om konstruktion, provning och användning av tankcontainrar

avsnitt 1 och

följande 700

Bihang XI Bestämmelser om konstruktion, provning och användning av cisternvagnar avsnitt 1 och

följande 737

DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 (1) I enlighet med rådsdirektiv 96/49/EC utgör denna bilaga ett regelverk för järnvägsbefordran av farligt gods. Den har hämtats från "Règlement concernant le transport international ferroviaire des marchandises dangereuses".

(2) Farligt gods indelas i följande klasser

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Begränsande klass

Klass 2 Gaser Fri klass

Klass 3 Brandfarliga vätskor Fri klass

Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Fri klass

Klass 4.2 Självantändande ämnen Fri klass

Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Fri klass

Klass 5.1 Oxiderande ämnen Fri klass

Klass 5.2 Organiska peroxider Fri klass

Klass 6.1 Giftiga ämnen Fri klass

Klass 6.2 Smittfarliga ämnen Fri klass

Klass 7 Radioaktiva ämnen Begränsande klass

Klass 8 Frätande ämnen Fri klass

Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål Fri klass

(3) Av det farliga gods som täcks av de begränsande klassernas rubriker (klasserna 1 och 7) får endast sådant gods som nämns vid marginalnummer 101 och 701 transporteras och då endast på de villkor som anges. Annat farligt gods tillhörande dessa klasser är uteslutet från transport.

(4) Gods som täcks av rubrikerna till de fria klasserna (2, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 8 och 9) är sådant gods som nämns vid marginalnummer 201, 301, 401, 431, 471, 501, 551, 601, 651, 801 och 901 eller som täcks av en av samlingsrubrikerna där. Det får transporteras endast på de villkor som anges. Gods som vare sig nämns eller täcks av en av samlingsrubrikerna anses inte som farligt gods enligt detta direktiv och får transporteras utan särskilda villkor.

(5) Ämnen och föremål som genom anmärkningar i de olika klasserna uttryckligen utesluts från transport, får inte transporteras på järnväg.

(6) De allmänt gällande transportbestämmelserna är tillämpliga på ämnen och föremål enligt detta direktiv, om inte direktivet föreskriver annat.

2 (1) De för varje klass gällande transportbestämmelserna är (utom för klass 7) indelade i följande avsnitt:

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

3. Samemballering

4. Märkning och varningsetiketter på kollin

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

C. Uppgifter i fraktsedeln

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar.

E. Förbud mot samlastning

F. Tömda emballage

G. Övriga bestämmelser

Transportbestämmelserna för klass 7 är uppställda i form av förteckningar, numrerade 1-13, där varje sådan upptar följande avsnitt:

1. Ämnen

2. Emballage/Kollin

3. Högsta tillåtna strålningsnivå för kollin

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

5. Dekontamination och användning av vagnar, utrustning och delar därav

6. Samemballering

7. Samlastning

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

9. Varningsetiketter på vagnar utom cisternvagnar

10. Frakthandlingar

11. Förvaring och avsändning

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

13. Övriga bestämmelser

Bihangen innehåller:

Bihang I Stabilitets- och säkerhetskrav för explosiva ämnen och föremål och blandningar med nitrerad cellulosa samt förklaringar till benämningarna i marginalnummer 101;

Bihang II A. Bestämmelser om beskaffenhet hos kärl av aluminiumlegering för vissa gaser av klass 2

B. Bestämmelser för material i och konstruktion av kärl enligt marginalnummer 206 för transport av djupkylda, kondenserade gaser av klass 2.

C. Bestämmelser för material i och konstruktion av tankar för cisternvagnar och tankar i tankcontainrar för vilka krävs ett provningstryck av minst 1 MPa (10 bar) eller för transport av djupkylda, kondenserade gaser av klass 2.

D. Provningsbestämmelser för aerosoler och engångsbehållare för gas under tryck (gaspatroner) av klass 2, ämnesnummer 5.

Bihang III Provningsmetoder för

A. brandfarlig vätska som avses i klasserna 3, 6.1 och 8

B. bestämning av flytbarhet

C. bestämning av ämnens ekotoxicitet, persistens och bioackumulerbarhet i akvatisk miljö, för hänförande till klass 9

Bihang IV Reserverat

Bihang V Allmänna förpackningsbestämmelser, emballagetyper, förpackningskrav och emballageprovningsbestämmelser.

Bihang VI Bestämmelser avseende småbulkbehållare (IBC) och typer därav; konstruktions- och provningskrav för IBC.

Bihang VII Bestämmelser avseende radioaktiva ämnen av klass 7.

Bihang VIII Bestämmelser för märkning samt förteckningar för farligt gods

Bihang IX Bestämmelser om varningsetiketter, förklaringar till symbolerna samt märken för ämnen under förhöjd temperatur

Bihang X Bestämmelser om konstruktion, provning och användning av tankcontainrar.

Bihang XI Bestämmelser om konstruktion, provning och användning av cisternvagnar.

(2) Vidare skall av tull- och andra myndigheter utfärdade föreskrifter iakttas (se artikel 25, § 1, i Enhetliga rättsföreskrifter, CIM).

Det skall särskilt iakttas att förutom de i detta direktiv föreskrivna påskrifterna och intygandena, skall införas i fraktsedeln även de intyganden och bifogas fraktsedeln de följehandlingar som är nödvändiga enligt förvaltningsmyndigheternas föreskrifter.

(3) Enligt § 2 i RIEx (bilaga IV till Enhetliga rättsföreskrifter, CIM) är ämnen och föremål enligt detta direktiv tillåtna för transport som expressgods endast om detta är uttryckligen föreskrivet i avsnitt B i de olika klasserna (utom klass 7). Om transport av ämnen av klass 7, se marginalnummer 701 (4).

(4) Enligt artikel 18e) i Enhetliga rättsföreskrifter till fördraget om internationell järnvägsbefordran av resande och resgods (CIV) är ämnen och föremål enligt detta direktiv inte tillåtna för transport som resgods, såvida inte tarifferna tillåter undantag.

(5) För transporter i mening av artikel 3, § 3, i Överenskommelse om den internationella järnvägstrafiken (COTIF) skall jämsides med föreskrifterna i detta direktiv även de särskilda statliga eller mellanstatliga föreskrifterna om transport av farligt gods på väg eller vattenvägar iakttas, såvida de inte står i strid mot föreskrifterna i detta direktiv.

3 (1) Ej radioaktiva ämnen [se definitionen av radioaktiva ämnen i marginalnummer 700 (1)] som täcks av en samlingsrubrik i någon klass, får inte transporteras, om de dessutom täcks av rubriken till en begränsande klass i vilken de inte nämns.

(2) Ej radioaktiva ämnen [se definition av radioaktiva ämnen i marginalnummer 700 (1)] som inte uttryckligen nämns i någon klass, men som täcks av två eller flera samlingsrubriker till olika klasser, faller under transportvillkoren i:

a) den begränsande klassen, om någon berörd klass är begränsande,

b) den klass som svarar mot den huvudfara ämnena utgör under transport, om inte någon klass som kan komma i fråga är begränsande.

(3) Följande bestämmelser gäller för ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter () som inte uttryckligen nämns i de olika klassernas ämnesförteckningar.

a) Lösningar och blandningar som innehåller ett ämne som är upptaget i detta direktiv tillsammans med ett eller flera ämnen som inte är farligt gods, skall anses som det farliga ämnet som är upptaget, om inte,

1. lösningen eller blandningen är upptagen i detta direktiv, eller

2. det är uppenbart att ämnesnumret som ämnet tillhör endast är tillämpligt för det rena eller det tekniskt rena ämnet.

3. lösningens eller blandningens klasstillhörighet, fysikaliska egenskaper eller förpackningsgrupp skiljer sig från det farliga ämnet.

För sådana lösningar eller blandningar skall, i syfte att förtydliga, uttrycket "lösning" eller "blandning" ingå som en del av godsbeskrivningen i godsdeklarationen, t.ex. "acetonlösning".

Om klasstillhörighet, fysikaliska egenskaper eller förpackningsgrupp skiljer sig från det ingående ämnets, skall lösningen eller blandningen med hänsyn till de farliga egenskaperna hänföras till en lämplig n.o.s.-benämning.

b) Ämnen med fler än en farlig egenskap såväl som lösningar och blandningar innehållande flera beståndsdelar som omfattas av detta direktiv skall hänföras till ett nummer och en bokstav i tillämplig klass med hänsyn till sina farliga egenskaper. Denna klassificering efter farliga egenskaper skall ske på följande sätt:

1.1. De fysikaliska, kemiska och fysiologiska egenskaperna bestäms genom mätning eller beräkning. Därefter klassificeras blandningen eller lösningen enligt kriterierna i de olika klasserna.

1.2. Om bestämning inte är möjlig utan oskäliga kostnader eller arbete (t.ex. i fråga om restprodukter), hänförs lösningen eller blandningen till den klass till vilken den beståndsdel hör som utgör den största faran.

2. Uppvisar ett ämne flera farliga egenskaper eller en lösning eller blandning innehåller flera komponenter ur efterföljande klasser respektive ämnesgrupper, skall ämnet, lösningen eller blandningen hänföras till den klass eller ämnesgrupp som omfattar den beståndsdel som utgör den största faran.

2.1. Om ingen största fara föreligger, skall klassificeringen ske i följande prioritetsordning:

Ämnen och föremål i klass 1,

Ämnen och föremål i klass 2,

Självreaktiva-, och relaterade ämnen samt.ex.plosivämnen i icke explosivt tillstånd (fuktade eller flegmatiserade) i klass 4.1,

Pyrofora ämnen i klass 4.2,

Ämnen i klass 5.2,

Ämnen av klass 6.1, som vid inandning är mycket giftiga enligt kriterierna under marginalnummer 600 (3) [med undantag av ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter)] som uppfyller klassificeringskriterierna i klass 8 och vars giftighet vid inandning av damm och dimma (LC50) klassificeras under (a) och vid förtäring och hudkontakt klassificeras under (c). sådana ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) skall hänföras till klass 8,

Ämnen i klass 6.2.

2.2. Föreligger egenskaper som omfattar mer än en klass eller ämnesgrupp och som ej nämnts under 2.1, skall dessa ämnen och lösningar eller blandning därav inplaceras i den klass eller ämnesgrupp som uppvisar den största faran.

2.3. Överväger ingen fara skall ämnet samt lösningen eller blandningen därav inplaceras enligt följande:

2.3.1. Inplacering i en klass skall göras med hänsyn till de olika faroegenskaperna respektive de olika beståndsdelarna enligt nedanstående tabell (se nästa sida). I fråga om ämnen av klasserna 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 och 9 skall graden av fara bestämmas efter farogruppen (a), (b) eller (c) (se marginalnummer 300 (3), 400 (3), 430 (3), 470 (3), 500 (3), 600 (3), 800 (3) och 900).

Anmärkningar: Förklarande exempel till tabellen:

Blandningar som består av en brandfarlig vätska av klass 3, bokstav (c), ett giftigt ämne av klass 6.1, bokstav (b) och ett frätande ämne av klass 8, bokstav (a) inplaceras på följande sätt:

Sambandet mellan 3(c) i första kolumnen och kolumn 6.1(b) leder till 6.1(b). Sambandet mellan 6.1(b) i första kolumnen och kolumn 8(a) leder till 8(a). Blandningen skall således hänföras till 8(a).

>Plats för tabell>

2.3.2. Lösningar eller blandningar skall med hänsyn till de farliga egenskaperna hos de olika beståndsdelarna i blandningen eller lösningen, hänföras till ett ämnesnummer eller en n.o.s.-benämning i en klass enligt 2.3.1 ovan. Det är endast tillåtet att hänföra till en generell n.o.s.-benämning då klassificering till en specifik ("generic") n.o.s.-benämning inte är möjlig.

Anmärkning: Exempel på inplacering i klasser och ämnesnummer av blandningar och lösningar:

Fenol av klass 6.1, ämnesnummer 14(b), löst i bensen av klass 3, ämnesnummer 3(b), hänförs till klass 3, bokstav (b). Med ledning av fenols giftighet inplaceras lösningen i klass 3, ämnesnummer 19(b), under benämningen 1992 Brandfarlig vätska, giftig, n.o.s.

En fast blandning av natriumarsenat av klass 6.1, ämnesnummer 51(b) med natriumhydroxid av klass 8, ämnesnummer 41(b) inplaceras i klass 6.1, ämnesnummer 51(b), under benämningen 1557 Arsenikföreningar, fasta n.o.s., 3290, fasta, giftiga frätande, organiska ämnen, n.o.s inplaceras under i klass 6.1, 67(b).

Naftalin, rå eller ren, av Klass 4.1, ämnesnummer 6(c) löst i bensin av klass 3, ämnesnummer 3(b), inplaceras i klass 3, ämnesnummer 3(b) under benämningen 3295 Kolväten flytande, n.o.s.

En blandning av kolväten, klass 3, ämnesnummer 31(c) och polyklorerade bifenyler (PCB), klass 9, ämnesnummer 2(b) skall placeras i klass 9, ämnesnummer 2(b) under benämningen 2315 Polyklorerade bifenyler.

En blandning av propylenimin, klass 3, ämnesnummer 12 och polyklorerade bifenyler (PCB), klass 9, ämnesnummer 2(b) skall placeras i klass 3, ämnesnummer 12 under benämningen 1921 Propylenimin, stabiliserad.

(4) Restprodukter är ämnen, lösningar, blandningar och föremål, vilka inte är avsedda för omedelbar användning, men som transporteras till upparbetning, deponering och destruktion genom förbränning eller annat förfarande.

(5) Ett radioaktivt ämne vars specifika aktivitet överskrider 70 kBq/kg (2 nCi/g) och som

a) motsvarar kriterierna för transport under förteckning 1 i klass 7 och

b) har farliga egenskaper täckta av någon annan klass eller klassers rubrik,

skall vara undantaget från transport om det är täckt av rubriken från en begränsande klass, i vilken ämnet inte är förtecknat.

(6) Ett radioaktivt ämne vars specifika aktivitet överskrider 70 kBq/kg (2 nCi/g) och som

a) motsvarar kriterierna för transport under förteckning 1 i klass 7 och

b) har farliga egenskaper täckta av någon annan klass eller klassers rubrik,

skall förutom att det motsvarar kraven i förteckning 1 i klass 7, också vara underkastad fastställda villkor för transport

i begränsande klass, om en av de berörda klasserna är begränsande och ämnet är förtecknat där,

eller

i den klass som motsvarar den övervägande faran som ämnet har vid transport, om ingen av de inblandade klasserna är en begränsande klass.

(7) Som vattenförorenande ämnen enligt detta direktiv menas:

ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan hänföras till klasserna 1-8 samt klass 9, ämnesnummer 1-8, 13, 14, 20, 21 och 31-36 men som kan hänföras till klass 9, ämnesnummer 11 eller 12 på grundval av provningsmetoderna och kriterierna enligt bihang III, Avsnitt C, marginalnummer 1320-1326, skall anses som farliga för vattenorganismer. Lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) som saknar värden enligt klassificeringskriterierna, skall anses som farliga för vattenorganismer om det beräknade LC50-värdet () enligt följande formel:

LC50 = >NUM>LC50 av det vattenförorenade ämnet × 100 >DEN>det vattenförorenade ämnet i procent (vikt-%)

är lika eller mindre än:

a) 1mg/liter,

b) 10 mg/liter om det vattenförorenade ämnet inte är lättnedbrytbart eller, om ämnet är nedbrytbart med 10log Pow ≥ 3,0.

Anmärkning: Inga ytterligare transportbestämmelser är tillämpliga för ämnen av klass 1-8 samt klass 9, ämnesnummer 1-8, 13, 14, 20, 21 och 31-36 som är farliga för vattenorganismer enligt kriterierna i bihang III, Avsnitt C, marginalnummer 1320-1326.

4 (1) Följande måttenheter () är tillämpliga:

>Plats för tabell>

Tiopotenser, positiva och negativa, av en enhet kan bildas med hjälp av prefix, som har följande betydelse och placeras framför enheten:

>Plats för tabell>

(2) Med kollivikt avses bruttomassan om inte annat sägs.

(3) Om inte annat sägs menas med tecknet %:

a) i fråga om blandningar av fasta ämnen eller vätskor, liksom lösningar och fasta ämnen som fuktats med vätska: procent massa beräknad på blandningens, lösningens eller det fuktade fasta ämnets totala massa,

b) i fråga om blandningar av komprimerade gaser: Då fyllning sker enligt metoden manometrisk fyllning (eller partialtrycksfyllning) anges förhållandet av volymen som procent av gasblandningens totala volym. Då fyllningen av komprimerbara gasblandningar sker enligt metoden gravimetrisk fyllning (gasen väges in) anges massan som procent av gasblandningens totala massa.

i fråga om gasblandningar av kondenserbara gaser och gaser lösta under tryck anges förhållandet av massan som procent av gasblandningens totala massa.

(4) Till en n.o.s.-benämning (not otherwise specified), varmed avses i detta direktiv en samlingsbenämning dit ämnen, lösningar, blandningar eller föremål kan hänföras som

a) inte är nämnda vid namn vid ämnesförteckningarna och

b) uppvisar de kemiska, fysikaliska och/eller farliga egenskaper som motsvaras av klassen, ämnesnumret och farogruppen i n.o.s.-benämningen.

(5) Alla tryck som avser kärl (t.ex. provningstryck, inre tryck, säkerhetsventils öppningstryck) anges alltid i övertryck (tryck överstigande lufttrycket). Ett ämnes ångtryck anges däremot alltid i absolut tryck.

(6) Anges viss fyllningsgrad för kärl eller tankar avses fyllningsgraden vid 15 °C ämnes-temperatur, om inte annan temperatur nämns.

(7) Farligt gods med smältpunkt eller begynnelsesmältpunkt av 20 °C eller lägre, vid ett tryck av 101,3 kPa, skall i klassificeringshänseende anses som vätskor. Ett visköst ämne för vilken den exakta smältpunkten inte kan bestämmas skall provas i enlighet med ASTM D 4359-90 eller med metoden som beskrivs i bihang III för bestämmande av flytbarhet (penetrometertest).

(8) I detta direktiv förstås med:

"rekommendationer om transport av farligt gods", den 9:e reviderade utgåvan av FN:s rekommendationer om transport av farligt gods (ST/SG/AC.10/1/rev. 10),

"testhandboken", 2:a reviderade utgåvan av FN:s rekommendationer om transport av farligt gods-manual för provningar och kriterier (ST/SG/AC.10/11/rev.2).

5 Om kärl av plastmaterial är tillåtna som förpackning, kan järnvägen i avsändningslandet fordra bevis på plastmaterialets lämplighet för det avsedda ändamålet

6 Farligt gods får transporteras i oförpackat tillstånd i behållarvagn, i tankcontainer eller småcontainer endast om detta uttryckligen framgår av den klass dit ämnet eller föremålet hör.

7 (1) Med container i direktivets mening skall förstås sådana som uppfyller föreskrifterna i detta direktiv och, om de har en rymd av mer 1 m3, föreskrifterna i RiCo (bilaga III till Enhetliga rättsföreskrifter CIM).

Anmärkningar: 1. Småbulkbehållare (IBC) (se bihang VI) skall inte anses vara container i direktivets mening.

2. Växelflak anses vara storcontainer i direktivets mening.

(2) Storcontainrar och tankcontainrar som överensstämmer med definitionen på container som ges i "the International Convention for Safe Containers" (CSC) () eller i UIC folder 590 () (utgåva 1 januari 1989) och 592-1 till 592-4 () (utgåva 1 juli 1994), bör inte användas för transport av farligt gods såvida inte containern eller ramverket på tankcontainern uppfyller kraven som ställs i densamma.

En container bör endast användas för transport om den är i "god kondition".

a) Med "god kondition" menas att containern inte har några "större defekter" på komponenter som övre och undre sidobalk, dörrtröskel och dörrfäste, diagonala golvbalkar, hörnförstärkning och (i/inuti en container) hörnfästen/förankringsfästen.

"Större defekter" är

bucklor eller utbuktningar på konstruktionsdelar som är djupare än 19 mm, oavsett dess längd,

sprickor eller brott på konstruktiondelar,

mer än en skarv eller en skadad skarv (ex en överlappsskarv) på övre eller undre ändbalkarna eller dörrfästena,

mer än två skarvar i någon del av övre eller undre sidobalkarna i dörrtrösklar eller hörnförstärkningar,

skadade gångjärn i dörrar och metalldelar som kärvar eller är vridna, brottskadade, saknas eller på annat sätt är ur funktion,

tätningar eller ventiler som ej sluter tätt,

all slags åverkan på konstruktionen i sin helhet, som är tillräckligt stor för att förhindra en korrekt anslutning av utrustningsdetaljer, montering/installation och låsning av containern till en lastbärare.

b) Som "större defekter" anses dessutom, försämring i någon av containerns komponenter/delar (t.ex. rost på metalldelar i sidoväggarna eller trasig/upplöst glasfiber) oavsett vilket material konstruktionen är gjord av. Normal förslitning, inklusive oxidation (rost), små bucklor och revor och andra skador som inte påverkar funktionen eller förmågan att skydda godset mot väderleksföhållanden, är dock acceptabelt.

c) Före lastning skall kontrolleras att containern säkert är fri från alla slag av rester från tidigare last, och att golv och väggar inuti containern är fria från utstickande delar.

(3) Alla föreskrifter om transport i vagn gäller i tillämpliga delar även för transport i storcontainer utom i tankcontainer.

(4) För transport av gaser, vätskor samt granulerade eller pulverformiga ämnen i tankcontainer med mer än 0,45 m3 volym gäller bihang X. Tankcontainrar för ämnen av klass 2 har en rymd större än 1 000 liter.

(5) För småcontainrar som är avsedda för transport av ämnen i oförpackat tillstånd - utom i avsnitt (3) nämnda tankcontainer - gäller föreskrifterna för kärl som kolli, om inte annat anges i de olika klasserna.

8 (1) Tillåts enligt avsnitt A.3 i de olika klasserna eller enligt bestämmelserna i klass 7 samemballering av flera slag av farligt gods med varandra eller med annat gods, skall innerförpackningarna med de olika farliga ämnena, placeras i de gemensamma ytter-emballagen på ett sådant sätt att de noggrant och effektivt hålls skilda från varandra.

Om inte annat anges i detta marginalnummer eller i de särskilda förpackningsbestämmelserna, skall det för flytande ämnen i klasserna 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 8 och 9 klassificerade under (a) eller (b) i de olika ämnesnumren förpackade i innerförpackningar av glas, porslin eller stenmaterial, användas sådant absorberande förpackningsmaterial som kan absorbera vätskan. Absorbtionsmedlet får inte reagera farligt med vätskan. Absorbtionsmedel krävs inte om innerförpackningarna är så skyddade att de inte kan gå sönder och läckage inte kan ske från ytterförpackningen vid normala transportpåkänningar. Om ytterförpackningen inte är tät, och även om absorbtionsmedel krävs, skall läcktät fodring, plastsäck eller motsvarande användas för att hindra att vätska läcker ut ur kollit i händelse av läckage [se även marginalnummer 1500 (5)].

Används bräckliga kärl, skall det undvikas att farliga blandningar uppkommer om kärlen går sönder. I detta syfte skall åtgärder vidtas, såsom att tillräckligt mycket stötdämpande packningsmaterial används eller att kärlen sätts in stadigt i ett hållfast.ex.tra emballage eller att det gemensamma emballaget delas upp i flera fack.

För samemballering av ämnen i klass 7, se marginalnummer 1711 i bihang VII.

(2) Samemballeras olika slag av farligt gods skall varje slag anges i fraktsedeln på föreskrivet sätt. Varje kolli skall förses med samtliga påskrifter och varningsetiketter, som föreskrivs för de olika ämnena i kollit.

9 (1) Utöver de emballage som beskrivs i denna bilaga, får extra ytteremballage (sk "overpacks") användas under förutsättning att följande uppfylls:

Med extra ytteremballage avses en förslutning som innehåller ett eller flera emballage från en avsändare sammanförda till en enhet och som är lättare att hantera och stuva i samband med transport. Följande är exempel på extra ytteremballage:

a) lastanordning som t.ex. en pallast med emballage där emballagen är säkrade genom bandning, krymp- eller sträckfilmning eller säkrade på annat lämpligt sätt; eller

b) yttre skyddsemballage som t.ex. låda, bur, häck etc.

Anmärkning: Denna definitionen gäller inte för de extra ytteremballage som definieras i klass 7 (se marginalnummer 700, definition 13).

Extra ytteremballage skall förses med samma identifieringsmärkning, föregått av bokstäverna "UN", och etikettering som föreskrivs för det farliga gods och de emballage som det.ex.tra ytteremballaget omsluter. Detta krävs dock inte om emballagens identifieringsmärkning och etikettering är synlig genom det.ex.tra ytteremballaget.

Varje emballage som innehåller farligt gods och som är placerade i ett.ex.tra ytteremballage skall uppfylla alla relevanta bestämmelser. Det.ex.tra ytteremballaget får inte nedsätta funktionen av de inneslutna emballagen.

Förbuden mot samemballering i avsnitt E skall även tillämpas vid användning av extra ytteremballage.

(2) Skadade eller läckande förpackningar med farligt gods eller spill av farligt gods får transporteras i särskilda förpackningar för omhändertagande enligt marginalnummer 1559. Detta förhindrar inte användandet av större förpackningar av lämplig typ och godkännande enligt marginalnummer 1500 (14). När skadade förpackningar transporteras i bärgningsemballage, ska detta märkas med alla varningsetiketter för det skadade godset och "UN" följt av FN-numret för den skadade förpackningens innehåll samt orden skadat gods. Förutom kraven i de olika klasserna för farligt gods som transporteras, skall avsändaren komplettera godsdeklarartionen med noteringen "bärgningsemballage".

10 För iakttagande av de samlastningsförbud som föreskrivs i avsnitt E i klasserna 1-6 och 8, liksom i marginalnummer 703 (7) för klass 7, skall varningsetiketterna enligt bihang IX läggas till grund. Dessa etiketter skall anbringas på kollina enligt föreskrifterna i avsnitt A.4 i klasserna 1-6 och 8 liksom i marginalnummer 706 för ämnen av klass 7.

11 (1) Om inget annat anges i de olika klasserna får kollin med farligt gods transporteras

i sluten vagn,

på öppen vagn med presenning,

på öppen vagn utan presenning.

(2) Farligt gods i kolli med emballage av fuktkänsligt material skall transporteras i sluten vagn eller på öppen vagn med presenning.

(3) Kollin inklusive småbulkbehållare (IBC), liksom tömda ej rengjorda förpackningar och småbulkbehållare (IBC), som är försedda med etikett 6.1 (undantaget kollin med ämnen i klass 2), 6.2 eller försedda med etikett 9 innehållande ämnen med ämnesnummer 1, 2, 3 eller 13 i klass 9, får ej stuvas på eller i omedelbar närhet av kollin, som man vet innehåller livsmedel, andra konsumtionsvaror eller djurfoder, på vagnar, vid lastning- och lossningsplatser, eller vid omlastningsplatser i samband med transport.

Om kollin, försedda med ovanstående etiketter, måste lastas i närheten av kollin som man vet innehåller livsmedel, konsumtionsvaror, eller djurfoder skall de hållas åtskilda enligt följande:

a) en hel avskiljning som är minst lika hög som kollina som är försedda med ovanstående etiketter, eller

b) genom kollin som inte är försedda med etikett 6.1, 6.2 eller etikett 9 av ämnesnummer 1, 2, 3 eller 13, eller 9,

c) med ett utrymme som är minst 0,8 meter,

om inte kollin med ovanstående etiketter är försedda med ytterligare ett emballage eller är fullständigt övertäckta (t.ex. presenning, pappskivor eller andra åtgärder).

(4) Vid lastning av godset skall de för avsändningsstationen gällande föreskrifterna iakttas, såvida inga särskilda föreskrifter anges i de olika klasserna.

12 Med undantag för de som expressgods transporterade sändningarna får ämnen och föremål enligt detta direktiv transporteras endast i godståg.

13 Vid transport av ämnen angivna i marginalnummer 1802, bihang VIII i

cisternvagn

batterivagn

tankcontainer

vagn med avmonterbar tank

vagn med löst förpackat gods

små- och storcontainer med löst förpackat gods

skall förses med kännetecken enligt samma bihang.

Vagn med en och samma innehåll i alla kollin får märkas med sådant kännetecken som anges i detta bihang.

14 Transport av kollin, inklusive småbulkbehållare (IBC), containrar och tankcontainrar liksom vagnar med kollin som alla har samma innehåll, som inte fullständigt uppfyller kraven på emballering, samemballering, etikettering och märkning enligt bestämmelserna i detta direktiv men som uppfyller kraven för sjö- eller flygtransport (), samt föregås eller följs av sjö- eller flygtransport, är tillåten på följande villkor:

a) Kollin inklusive småbulkbehållare (IBC) som inte uppfyller etiketterings- eller märkningskraven enligt detta direktiv skall etiketteras och märkas enligt bestämmelserna för sjö- eller flygtransport ().

b) Samemballeringskraven för sjö- eller flygtransport () skall tillämpas.

c) Transport av containrar eller tankcontainrar liksom vagnar med kollin som alla har samma innehåll och som inte är etiketterade och märkta enligt kraven i detta direktiv men etiketteras och märkas enligt bestämmelserna för sjö- eller flygtransport ().

d) I godsdeklarationen skall, förutom de särskilda kraven i detta direktiv tilläggas "Transport enligt marginalnummer 14, RID".

Ovanstående undantag gäller inte för farligt gods som är klassificerat i någon av klasserna 1-8 i detta direktiv och som inte är farligt gods enligt bestämmelserna för sjö- eller flygtransport ().

15 (1) Farligt gods får även transporteras i kombitrafik på nedanstående villkor:

Anmärkningar: 1. Med "kombitrafik" i direktivets mening förstås transport av vägfordon på järnvägsvagnar.

2. - Med växelflak avses storcontainer i direktivets mening [se marginalnummer 7 (2)].

Med tankväxelflak avses tankcontainer i direktivet (se bihang X).

(2) Vägfordon, växelcontainrar och växelflak, som inlämnas till transport i kombitrafik, liksom deras innehåll, skall uppfylla bestämmelserna i rådsdirektiv 94/55/EC.

Uteslutna från transport på järnväg är dock:

explosiva ämnen i samhanteringsgrupp A (klass 1, marginalnummer 2101, ämnesnummer 01 och klassificeringskod 1.1 A enligt ADR);

självreaktiva ämnen som kräver temperaturkontroll (klass 4.1 marginalnummer 2401, ämnesnummer 41 till 50 och identifieringsnummer 3231 till 3240 enligt ADR);

organiska peroxider som kräver temperaturkontroll (klass 5.2, marginalnummer 2551, ämnesnummer 11 till 20 och identifieringsnummer 3111 till 3120 enligt ADR);

1829 svaveltrioxid med en renhetsgrad på minst 99,95 % och som transporteras oinhiberad i tank (klass 8, marginalnummer 2801, ämnesnummer 1(a) enligt ADR).

(3) På båda sidorna av de i kombitrafik använda vagnarna skall de etiketter som föreskrivs i detta direktiv för det transporterade godset sättas upp.

Etiketter på vagnarna är inte nödvändiga vid

a) användning av den rullande landsvägen (lastning av lastbilar med eller utan släpfordon eller av semitrailer med dragbil på vagnar som används för detta transportsätt), utom vid motstridiga uppfattningar hos de järnvägar som deltar i viss transportförbindelse och

b) övrig transport av vägtankfordon.

(4) Skriftliga instruktioner enligt marginalnummer 10 385 i ADR skall medfölja fraktsedeln (se SRV föreskrift SRV FS 1996:2).

(5) Utöver de uppgifter i fraktsedeln, som föreskrivs för det transporterade godset, skall avsändaren i fältet för godsbeskrivningen ange "Transport enligt marginalnummer 15, RID".

Vid transport av tankar som är märkta enligt marginalnummer 10 500 (2) - (5) i Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) skall ämnets FN-nummer och farlighetsnummer även anges på fraktsedeln.

16 Vid en transport, som följs av sjötransport, av farligt gods i en stor container skall ett stuvningsintyg för container i enlighet med stycke 12.3.7 i IMDG-kodens () allmänna bestämmelser komplettera fraktsedeln.

Uppgifterna i fraktsedeln och ovanstående stuvningssintyg får anges i ett och samma dokument. Om inte den metoden tillämpas skall de olika dokumenten häftas samman. Om uppgifterna är sammanförda i ett dokument är det tillräckligt att dokumentet innehåller ett uttalande som uttrycker att lastningen av containern har utförts i enlighet med tillämpliga modala bestämmelser kompletterat med identiteten på den person som ansvarar för stuvningsintyget. Utnyttjande av teknik som automatisk databehandling (ADB) eller elektronisk dataöverföring (EDI) i stället för pappersdokumentation är tillåten.

Anmärkning: Stuvningsintyget krävs inte för tankcontainrar.

17 Detta direktiv gäller inte:

a) för privatpersoner som transporterar farligt gods avsett för eget bruk eller för sport- eller fritidsaktiviteter. Det farliga godset ska vara förpackat i emballage av en sort ämnad för detaljhandeln,

b) vid transport av farligt gods som är inneslutet i maskiner eller utrustning som inte särskilt nämns på annan plats i denna bilaga och där det farliga godset är avsett för driften av maskinerna eller utrustningen,

c) vid transport utförd av, eller under övervakning av, bärgningspersonal i samband med bärgning av vagnar som innehåller farligt gods,

d) vid brådskande transport i syfte att rädda människoliv eller skydda miljön under förutsättning att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits som krävs för en säker transport.

18 Ämnen och föremål enligt detta direktiv får transporteras till och med 30 juni 1997 i enlighet med de föreskrifter i detta direktiv som tillämpades fram till den 31 december 1996. I sådana fall skall följande upplysning lämnas i godsdeklarationen: "Transport i enlighet med de regler i RID som gällde före 1 januari 1997".

19-99

DEL II ÄMNESFÖRTECKNINGAR OCH SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA KLASSERNA

KLASS 1 EXPLOSIVA ÄMNEN OCH FÖREMÅL

1. Förteckning över ämnen och föremål

100 (1) Av de ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 1, får endast de som räknas upp vid marginalnummer 101 eller de som kan hänföras till en n.o.s-benämning eller till benämningen "0190 explosiva prov" i marginalnummer 101 transporteras och då endast enligt bestämmelserna i marginalnummer 100 (2) - 143 och i bihang I. Dessa ämnen och föremål, anses som ämnen och föremål enligt detta direktiv.

(2) Klass 1 omfattar:

a) Explosivämnen, fasta eller flytande ämnen (eller blandningar av ämnen) som genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur och sådant tryck samt med sådan hastighet att de kan skada omgivningen.

Pyrotekniska satser, ämnen eller blandningar av ämnen avsedda att framkalla en verkan genom värme, ljus, ljud, gas, dimma eller rök eller en kombination därav som resultat av icke-detonativa självunderhållande exoterma kemiska reaktioner.

Anmärkningar: 1. Explosivämnen som är extremt känsliga eller benägna att reagera spontant får inte transporteras.

2. Ämnen som inte själva är explosiva men som kan bilda en explosiv blandning av gas, ånga eller damm är inte ämnen av klass 1.

3. Undantagna från klass 1 är vatten- eller alkoholfuktade explosivämnen, där halten vatten, alkohol eller mängden mjukgörare överstiger de gränsvärden som anges i marginalnummer 101 - dessa explosivämnen hänförs till klass 4.1 (marginalnummer 401, ämnesnummer 21, 22 och 24) - samt de explosivämnen som på grund av sin dominerande farlighet hänförs till klass 5.2.

b) Explosiva föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen och/eller pyrotekniska satser.

Anmärkning: Anordningar som innehåller explosivämnen och/eller pyrotekniska satser i så liten mängd eller av sådan karaktär att en oavsiktlig antändning eller initiering av dem under transport inte skulle ge upphov till någon verkan utanför anordningen genom splitter (kaststycken), brand, rök, värme eller buller, omfattas inte av bestämmelserna i klass 1.

c) Ämnen och föremål, som inte nämns under a) eller b) ovan men som tillverkas i avsikt att genom explosion eller pyroteknisk effekt framkalla en praktisk verkan.

(3) Explosiva ämnen och föremål med explosivämnen skall hänföras till en benämning eller till en n.o.s-benämning i marginalnummer 101, enligt de provningsmetoder för bestämning av explosiva egenskaper och de klassificeringsförfaranden till vilka hänvisas i bihang I och de skall uppfylla de särskilda villkoren för denna benämning.

Prov av nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål med explosivämnen, som transporteras för testning, klassificering, forskning och utveckling, kvalitetskontroll eller som kommersiella prov, annat än initialsprängämnen, får åsättas benämningen "0190 explosiva prov", ämnesnummer 51 i marginalnummer 101.

Ämnen och föremål som är hänförda till en n.o.s.-benämning eller benämningen "0190 explosiva prov" liksom vissa ämnen som kräver tillstånd från behörig myndighet enligt anmärkningarna till listan om ämnen och föremål i marginalnummer 101 får transporteras endast efter godkännande av behörig myndighet i det land transporten påbörjas enligt villkor utfärdade av den behöriga myndigheten.

Om avsändarlandet inte är medlemsland skall villkoren för transporten godkännas av behörig myndighet i det första land anslutet till COTIF-fördraget som transporten når.

Skriftligt godkännande skall utfärdas.

(4) Ämnen och föremål av klass 1, med undantag av tömda ej rengjorda emballage, av ämnesnummer 91, skall hänföras till en riskgrupp enligt 100 (6) och till en sam-hanteringsgrupp enligt 100 (7).

Riskgruppen skall baseras på resultaten av de provningar som beskrivs i bihang I och på tillämpningen av definitionerna i 100 (6).

Samhanteringsgruppen skall bestämmas enligt definitionerna i 100 (7).

Klassificeringskoden skall bestå av numret på riskgruppen och den bokstav som anger samhanteringsgruppen.

(5) Ämnen och föremål av klass 1 hör till förpackningsgrupp II (se bihang V).

(6) Definition av riskgrupper:

1.1. Ämnen och föremål med risk för massexplosion (en massexplosion är en explosion som påverkar så gott som hela mängden praktiskt taget ögonblickligen).

1.2. Ämnen och föremål med risk för splitter (kaststycken) men utan risk för massexplosion.

1.3. Ämnen och föremål med risk för brand och antingen en mindre risk för en tryckvåg, eller för splitter (kaststycken) eller bådadera men utan risk för massexplosion,

a) och vilkas förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme eller

b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter (kaststycken) eller bådadera.

1.4. Ämnen och föremål vilka endast uppvisar obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningarna är i stort sett begränsade till förpackningen och inget utkast av splitter av betydelse kan förväntas. Brand utifrån får inte förorsaka massexplosion av innehållet i förpackningen.

1.5. Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sanno-likhet för initiering eller för övergång från brand till detonation under normala transportbetingelser. Ett minimikrav är att de inte får explodera vid provet med yttre brand enligt FN:s testhandbok.

1.6. Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller endast.ex.tremt okänsliga explosivämnen och risken för antändning genom olyckshändelse är försumbar.

Anmärkning: Eventuell risk med föremål av 1.6 är begränsad till explosion av enstaka föremål.

(7) Definition av samhanteringsgrupper för ämnen och föremål:

A Tändämne

B Föremål som innehåller ett tändämne och som inte har två eller flera verksamma, av varandra oberoende säkringar. Vissa föremål såsom sprängkapslar, apterade sprängkapslar och tändhattar inkluderas, även om de inte innehåller primärt.ex.plosivämne.

C Krut (utom svartkrut) eller annat deflagrerande explosivämne eller föremål som innehåller sådant.ex.plosivämne.

D Sprängämne, svartkrut eller föremål som innehåller sprängämne, i samtliga fall utan tändsystem och utan drivladdning, eller föremål som innehåller ett tändämne och som har två eller flera verksamma av varandra oberoende säkringar.

E Föremål som innehåller ett sprängämne, utan tändsystem, men med drivladdning (annan än sådan som innehåller en brandfarlig vätska eller gel eller hypergola vätskor).

F Föremål som innehåller ett sprängämne med eget tändsystem, med drivladdning (annan än sådan som innehåller en brandfarlig vätska eller gel eller hypergola vätskor) eller utan drivladdning.

G Pyrotekniskt ämne, eller föremål innehållande ett pyrotekniskt ämne, eller föremål som innehåller både ett.ex.plosivämne och en lyssats, brandsats, tårgassats eller röksats (annat än ett vattenaktiverbart föremål eller ett föremål som innehåller vit fosfor, fosfider, ett pyrofort ämne, en brandfarlig vätska eller gel eller hypergola vätskor).

H Föremål som innehåller både ett.ex.plosivämne och vit fosfor.

J Föremål som innehåller både ett.ex.plosivämne och en brandfarlig vätska eller gel.

K Föremål som innehåller både ett.ex.plosivämne och ett giftigt kemiskt verkningsmedel.

L Explosivt ämne eller föremål som innehåller explosivämne, där en särskild risk föreligger (t.ex. beroende på vattenaktivering eller på närvaro av hypergola vätskor, fosfider eller ett pyrofort ämne), vilket kräver isolering av varje enskild typ av ämne eller föremål.

N Föremål som endast innehåller extremt okänsliga explosivämnen.

S Ämne eller föremål som är förpackat eller utformat så att alla farliga verkningar genom vådatändning begränsas till förpackningen, såvida denna inte har skadats av brand, i vilket fall dock alla verkningar av tryckvåg eller splitter (kaststycken) blir så begränsade att de inte väsentligt hindrar eller omöjliggör brandbekämpning eller andra åtgärder i kollits omedelbara närhet.

Anmärkningar: 1. Ett ämne eller föremål, som är förpackat i en särskilt angiven förpackning, får hänföras till endast en samhanteringsgrupp. Eftersom kriteriet för samhanterings-grupp S är empiriskt, är inplacering i denna grupp nödvändigtvis kopplad till provningsmetoder för att kunna ges en klassificeringskod.

2. Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får monteras eller förpackas tillsammans med egna tändsystem, förutsatt att dessa har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar, som är utformade för att hindra en explosion i händelse av vådantändning. Sådana kollin skall hänföras till samhanteringsgrupp D eller E.

3. Föremål i samhanteringsgrupp D eller E får förpackas tillsammans med egna tändsystem, vilka inte har två verksamma av varandra oberoende säkringar (dvs. tändsystem hänförda till samhanteringsgrupp B), förutsatt att de uppfyller kraven i marginalnummer 104 (6). Sådana kollin skall hänföras till samhanteringsgrupp D eller E.

4. Föremål får monteras eller förpackas tillsammans med egna tändsystem, förutsatt att dessa inte kan fungera under normala transportbetingelser.

5. Föremål i samhanteringsgrupperna C, D och E får förpackas tillsammans. Sådana kollin skall hänföras till samhanteringsgrupp E.

(8) Ämnen i samhanteringsgrupp A och föremål i samhanteringsgrupp K enligt marginalnummer 100 (7) får inte transporteras.

(9) För att uppnå syftet med bestämmelserna i denna klass skall genom avvikelse från bihang V, marginalnummer 1510 (3), uttrycket "kolli" även innefatta ett oförpackat föremål, under förutsättning att detta föremål får transporteras oförpackat.

101 De ämnen och föremål i klass 1 som får transporteras räknas upp i tabell 1 på nästa sida.

Explosiva ämnen och föremål med explosivämnen uppräknade i marginalnummer 1170 kan hänföras till de olika benämningar som anges i marginalnummer 101 endast om deras egenskaper, sammansättning, konstruktion och förutsedda användning motsvarar någon av beskrivningarna i bihang I.

>Plats för tabell>

2. Bestämmelser

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

102 (1) Alla explosiva ämnen och föremål, avsedda för transport, ska klassificeras enligt de bestämmelser som finns i marginalnummer 100.

(2) Alla förpackningar för gods i klass 1 skall vara utförda så att:

a) de skyddar de explosiva varorna, förhindrar riskabla rörelser samt minskar risken för oönskad antändning eller antändning under normala transportbetingelser inklusive ändringar i temperatur, fuktighet och tryck;

b) kollit kan hanteras säkert under normala transportbetingelser; och

c) förpackningarna ska motstå belastning vid stapling under normala transportbetingelser så att de inte ger någon ökning av riskerna med de explosiva varorna, att förpackningarnas inneslutande funktion inte skadas och att förpackningarna inte förstörs så att deras staplingsstabilitet minskas.

(3) Förpackningar skall uppfylla fordringarna i bihang 5 och 6, särskilt bestämmelserna för provning av förpackningar i avdelning IV till dessa bihang relaterat till marginalnummer 1500 (12) och 1512 (5).

(4) Enligt marginalnummer 100 (5) , 1511 (2) och 1611(2) skall förpackningar eller småbulkbehållare (IBCer) i förpackningsgrupp II, märkta "Y", användas för ämnen och föremål av klass 1.

(5) Förslutningsanordningen för förpackningar som innehåller flytande explosiva ämnen skall säkerställa dubbelt skydd mot läckage.

(6) Förslutningsanordningen för fat av metall ska ha lämplig packning. Skruvförslut- ning skall vara så beskaffad, att.ex.plosivämnen inte kan tränga in i denna.

(7) Förpackningar till vattenlösliga explosiva varor ska vara vattentäta. Förpackningar till fuktade och flegmatiserade varor ska vara förslutna för att förhindra ändringar i flegmatiseringsgraden under transport.

(8) Spik, häftklammer och andra förslutningsmedel av metall utan skyddande hölje får inte tränga igenom ytterförpackningens insida såvida inte innerförpackningen utgör tillräckligt skydd för de explosiva varorna mot beröring med metall.

(9) Innerförpackningar, distansmaterial och stötdämpande material liksom place- ringen av explosivämnen eller explosiva föremål i kollina skall utföras så att inga riskabla rörelser kan uppstå inuti kollina under transporten. Metallkomponenter på föremål får inte komma i kontakt med metallförpackning. Föremål innehållande explosiva varor och som inte innesluts i en yttre skyddsanordning ska separeras från varandra för att förhindra friktion och stötar. Stötdämpande material, brickor, distanshylsor i den yttre eller inre förpackningen, formen eller kollit får användas för detta ändamål.

(10) Förpackningar ska vara tillverkade av material som är förenliga med, och ogenom-trängliga av, de explosiva varorna som är inneslutna i förpackningarna så att varken reaktioner mellan varorna och förpackningsmaterialet, eller läckage, orsakar att de explosiva varorna blir osäkra för transport eller att riskgrupp eller samhanteringsgrupp förändras.

(11) Om metallinklädda lådor används för att förpacka explosivämnen, skall lådorna tillverkas så att.ex.plosivämnet inte kan tränga in mellan inklädnaden och lådans sidor eller botten.

(12) Plastförpackningar får ej generera eller ackumulera statisk elektricitet så att förpackade explosivämnen eller föremål kan initieras, antändas eller startar sin funktion.

(13) Stora och robusta föremål, normalt avsedda för militär användning, med eller utan tändsystem och som har två eller flera verksamma av varandra oberoende säkringar får transporteras oförpackade. Startsystemen skall skyddas mot störningar som kan uppkomma under normal transport. Ett negativt resultat, i testserie 4 i testhandboken för oförpackade föremål indikerar att föremålet kan transporteras oförpackat. Sådana oförpackade föremål får sättas fast i en vagga eller förpackas i en packlåda eller annan lämplig anordning.

(14) Explosiva ämnen får inte förpackas i en inre eller yttre förpackning, där skillnader i inre eller ytttre tryck, beroende på tempertur eller andra effekter, skulle kunna orsaka en explosion eller skada förpackningen.

(15) Förpackningar av metall ska förses med en inre beklädnad (se marginalnummer 1500 (2)) om löst liggande eller oförpackade eller delvis oförpackade explosiva varor kan komma i kontakt med innerytan av metallförpackningar (1A2, 1B2, 4A, 4B och metallkärl).

2. Särskilda förpackningsåtgärder

103 (1) Ämnen och föremål skall förpackas så som anges i marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 4 och 5 och i detalj enligt marginalnummer 103 (3) tabell 2 samt marginalnummer 103 (4) tabell 3.

(2) Oaktat de förpackningsmetoder som krävs enligt marginalnummer 101, tabell 1 kolumn 4 och 5 samt under (3) nedan, får EP 01 i tabell 2, användas för varje explosivämne eller föremål, förutsatt att den förpackade varan har provats och därmed visats att inte ge större fara än när varan är förpackad enligt en metod specificerad i tabell 1, kolumn 4.

Proven ska godkännas av den behöriga myndigheten i ursprungslandet, eller om ursprungslandet inte medlemsland av den behöriga myndigheten i det första land anslutet till COTIF-fördraget som nås av transporten.

(3) TABELL 2

Förpackningsmetoder

Anmärkningar: 1. I tabell 2 används följande indelning:

Förpackningsmetod EP 01 är reserverad för metoder som kräver god- kännande från behörig myndighet;

Förpackningsmetoderna EP 11-EP 29 är reserverade för explosiva ämnen Förpackningsmetod EP 30 och framåt är reserverade för explosiva föremål

Verpackungsmethoden EP 30 und folgende: vorgesehen für Gegenstände mit Explosivstoff.

2. När trälådor, ordinära, (4C1) anges i tabellen får en trälåda med dammtäta väggar (4C2) användas istället.

3. Läckagetäta förpackningar ska överenstämma med en konstruktionstyp som har klarat täthetsprovet för förpackningsgrupp II.

4. "Behållare" används, i kolumnerna för inner- och mellanförpackningar i nedan redovisade tabell, för lådor, flaskor, dunkar, fat, krukor och cylindrar inklusive deras förslutningar.

5. "Rullar" är anordningar av plast, papp, metall eller annat lämpligt material som omfattar en central axel med eller utan sidoväggar vid varje ände på axeln. Ämnen och föremål kan surras fast på en axel och får i förekommande fall hålla tillbaka sidoväggarna.

6. "Brickor" är skivor av metall, plast, papp eller annat lämpligt material som placeras i inner-, mellan- eller ytterförpackningen för att åstadkomma en säker förpackning. Ytan på brickan får vara formgjuten så att förpackningar eller föremål kan sättas dit, hållas fast och separeras från varandra.

7. Vissa FN-nummer avser ämnen som får transporteras torra eller fuktade. Där det är lämpligt visas, i rubriken till varje förpackningsmetod, om meto- den är lämplig för torra pulver eller fuktade ämnen.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(4)

TABELL 3

Särskilda förpackningsbestämmelser

Anmärkningar: 1. Se marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 5 för de särskilda förpacknings- bestämmelserna som är tillämpliga för de olika ämnena och föremålen.

2. Numreringen som är åsatta de särskilda förpackningsbestämmelserna är desamma som finns i kapitel 3 i FN-rekommendationerna för transport av farligt gods.

>Plats för tabell>

3. Samemballering

104 (1) Ämnen och föremål med samma FN-nummer (), med undantag av ämnen och föremål av samhanteringsgrupp L och ämnen och föremål som hänförs till en och samma n.o.s.-benämning eller ämnesnummer 51, 0190 explosiva prov, får samemballeras.

Härvid skall den säkraste ytterförpackningen användas.

(2) Om inte annat speciellt tillåts nedan, får ämnen och föremål med olika FN-nummer inte samemballeras.

(3) Ämnen och föremål av klass 1 får inte samemballeras med ämnen av andra klasser eller med gods som inte omfattas av bestämmelserna i detta direktiv.

(4) Föremål av samhanteringsgrupperna C, D och E får samemballeras.

(5) Föremål av samhanteringsgrupperna D eller E får samemballeras med sina egna tändsystem under förutsättning att dessa har minst två verksamma av varandra oberoende säkringar som förhindrar explosion av föremålet i händelse av vådatändning.

(6) Föremål av samhanteringsgrupperna D eller E får samemballeras med sina egna tändsystem som saknar två verksamma av varandra oberoende säkringar (t.ex. tändsystem som tillhör samhanteringsgrupp B) under förutsättning att behörig myndighet i avsändarlandet () anser att vådatändning inte kan orsaka explosion av ett föremål under normala transport-förhållanden.

(7) Ämnen och föremål av samhanteringsgrupp L får inte sameballeras med annat slag av ämnen eller föremål ur denna samhanteringsgrupp.

(8) Föremål får samemballeras med sina egna tändsystem under förutsättning att tändanordningen inte utlöses under normala transportförhållanden.

(9) Gods med FN-nummer enligt tabell 4 får inneslutas i samma kolli under de villkor som anges i tabellen.

(10) Vid samemballering måste hänsyn tas till möjlig ändrad klassificering av kollit enligt marginalnummer 100.

(11) Beträffande godsbeskrivningen i fraktsedeln vid samemballering av ämnen och föremål av klass 1, se marginalnummer 115 (4).

>Plats för tabell>

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se Bihang IX) Märkning

105 (1) Kollin skall vara försedda med FN-nummer och en av benämningarna på ämne eller föremål som är understruket enligt marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 2. För ämnen och före-mål som hör till en n.o.s.-benämning eller ämnesnummer 51, 0190 explosiva prov, skall förutom n.o.s.-benämningen även det tekniska namnet anges på godset eller ämnesnummer 51, 0190 explosiva prov. Detta gäller även övriga föremål av ämnesnummer 25 och 34. För ämnen av ämnesnummer 4, FN-nummer 0081, 0082, 0083, 0084 och 0241 samt för ämnen av ämnesnummer 48, FN-nummer 0331 och 0332 skall, förutom typen, även handelsnamnet på det aktuella explosivämnet anges. För andra ämnen och föremål får handelsnamnet eller den tekniska benämningen anges.

Märkningen, som skall vara tydligt läsbar och outplånlig, skall vara på avsändarlandets officiella språk samt, om detta språk inte är engelska, franska, italienska eller tyska, på något av dessa språk om inte en överenskommelse som slutits mellan berörda länder medger annat.

Vid militära försändelser enligt marginalnummer 143 som fraktas som vagnslast, får kollin, i stället för beteckningar enligt marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 2 vara försedda med behörig militär myndighets föreskrivna beteckningar.

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen eller föremål av ämnesnummer 1-34 skall förses med etikett nr 1 och klassificeringskod enligt marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 3 skall finnas på etikettens nedre del. Kollin som innehåller ämnen eller föremål av ämnesnummer 35-47 skall förses med etikett nr 1.4 och kollin som innehåller ämnen av ämnesnummer 48 skall förses med etikett nr 1.5. Kollin med föremål av ämnesnummer 50 skall förses med etikett nr 1.6. Samhanteringsgrupp enligt marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 3 skall finnas på etikettens nedre del.

(3) Kollin som innehåller ämnen och föremål av:

ämnesnummer 4, FN-nummer 0076 och 0143 (blandningar med minst 90 vikt-% flegmatiseringsmedel)

ämnesnummer 21, FN-nummer 0018

ämnesnummer 26, FN-nummer 0077

ämnesnummer 30, FN-nummer 0019

ämnesnummer 43, FN-nummer 0301

skall även förses med etikett nr 6.1.

Kollin med föremål som innehåller ett eller flera ämnen vilka är frätande enligt klass 8 av:

ämnesnummer 21, FN-nummer 0015 () och 0018

ämnesnummer 30, FN-nummer 0016 () och 0019

ämnesnummer 43, FN-nummer 0301 och 0303 ()

skall även förses med etikett nr 8.

(4) Vid militär transport enligt marginalnummer 143 som vagnslast behöver kollin inte vara försedda med den i marginalnummer 105 (2) och (3) föreskrivna varningsetiketten, under förutsättning att det föreskrivna samemballeringsförbudet i marginalnummer 130 (1) och (2), grundade på uppgifter i fraktsedeln enligt marginalnummer 115 (1), beaktas.

106-

109

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

110 (1) Ämnen och föremål i samhanteringsgrupp L får endast transporteras som vagnslast.

(2) Ämnen och föremål av ämnesnummer 43, FN-nummer 0066, 0336 och 0431 och av ämnesnummer 47 får sändas även som expressgods. Ett kolli får inte väga mer än 40 kg [se även marginalnummer 121 (2)].

111-

114

C. Uppgifter i fraktsedeln

115 (1) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 2.

Vid transport av ämnen och föremål som klassificerats under en n.o.s.-benämning, eller enligt ämnesnummer 51, 0190 explosiva prov, skall förutom n.o.s.-benämningen även det tekniska namnet på godset anges. Detta gäller även övriga föremål av ämnesnummer 25 och 34 samt ämnesnummer 51, 0190 explosiva prov.

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer (marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 3 resp 1) och följas av nettovikten i kg av explosivämnet och initialerna "RID" (t.ex. "0160 Krut, röksvagt, 1.1C, 2, 4 600 kg, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

(2) För ämnen av ämnesnummer 4, FN-nummer 0081, 0082, 0083, 0084 och 0241 samt för ämnen av ämnesnummer 48, FN-nummer 0331 och 0332, skall handelsnamnet anges på explosivämnet såväl som typ av explosivämne. För andra ämnen och föremål får handelsnamn eller tekniskt namn anges.

(3) Vid transport som vagnslast skall, i fraktsedeln, anges antalet kollin, vikten på varje kolli och sammanlagda nettovikten explosivt ämne i kg.

(4) Vid samemballering av två olika godsslag skall godsbeskrivningen innehålla FN-nummer och benämningar enligt marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 2 för båda ämnena eller föremålen. Om fler än två olika godsslag finns i samma kolli enligt marginalnummer 104, skall under godsbeskrivningen anges FN-nummer på alla ämnen och föremål som finns i kollitenligt " Gods med nummer "

(5) Vid transport av ämnen och föremål som hänförs till en n.o.s.-benämning eller till ämnesnummer 51, 0190 explosiva prov eller förpackats enligt metod EP 01 skall till fraktsedeln bifogas en kopia av behörig myndighets skriftliga godkännande med angivande av transportvillkor enligt marginalnummer 100 (3).

Godkännandet skall vara på avsändarlandets officiella språk samt om detta språk inte är engelska, tyska, franska eller italienska, på något av dessa språk, såvida ingen överenskommelse som slutits mellan berörda länder medger annat.

(6) Om kollin med ämnen och föremål i samhanteringsgrupp B och D enligt föreskrifterna i marginalnummer 130 (1) lastas tillsammans i en vagn, måste till fraktsedeln, intyget för skyddsbehållare eller skyddsvagnar enligt marginalnummer 130 (1), fotnot (¹), bifogas.

(7) Om explosiva ämnen eller föremål med explosivämnen i förpackningen transporteras i överensstämmelse med metod EP 01 ska noteringen "förpackningen godkänd av den behöriga myndigheten " anges i fraktsedeln (se marginalnummer 103 metod EP 01).

(8) Vid militära försändelser enligt marginalnummer 143, får, istället för beteckningar enligt marginalnummer 101, tabell 1, kolumn 2, beteckningar enligt den behöriga militära myndighetens föreskrifter användas.

Vid transporter för försvaret för vilka avvikande betingelser enligt marginalnummer 105 (1) och (4), 120 (1) och 125 (7) gäller, ska "militär försändelse" anges i fraktsedeln.

116-

119

D. Transportmaterial och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

120 (1) Ämnen och föremål av klass 1 skall lastas i slutna vagnar. I vagnarnas inre får inga utstående delar av metall finnas som inte hör till vagnen. Vagnarnas golv skall vara ordentligt rengjorda av avsändaren före lastningen. Vagnens dörrar och fönster (luckor) skall hållas stängda. Vid transport av ämnen och föremål av riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 och 1.6 skall även om dessa är lastade i storcontainrar, vagnar med föreskriftsenliga gnistskyddsplåtar användas. På vagnar med golv av brännbart material får gnistskydds-plåtarna inte vara fästade direkt mot vagnsgolvet.

Föremål som på grund av sin storlek eller vikt inte kan lastas i slutna vagnar, får även lastas på öppna vagnar. Dessa skall då täckas med presenningar.

Vid transport av ämnen med ämnesnummer 2, 4, 8, 26 och 29 såväl som fyrverkerier av ämnesnummer 9, 21 och 30 skall bottnar i småcontainrar vara ytbehandlade eller övertäckta med ett ickemetalliskt material.

Militära transporterer enligt marginalnummer 143 med ämnen och föremål i klass 1, som utrustningsmässigt eller strukturellt hör till militärt materiel, får under följade förutsättningar transporteras på öppna vagnar:

Transporten måste ske på uppdrag eller under ledning av ansvarig militär myndighet.

Apterade kapslar som inte har minst två verksamma av varandra oberoende säkringar måste avlägsnas såvida inte ämnena och föremålen är placerade i låsta militärfordon.

(2) Kollin med etikett nr 6.1 skall lastas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsmedel och fodermedel enligt marginalnummer 11 (3).

121 (1) Kollin med ämnen och föremål av klass 1 skall lastas och förstängas så att de inte kan förskjuta sig i vagnarna. De skall skyddas mot varje slag av skavning och mot slag.

(2) Expressgodssändningar får, i vagnar som samtidigt är upplåtna för resande, lastas till en sammanlagd vikt av högst 100 kg i varje vagn.

b. Transport i småcontainer

122 (1) Kollin med ämnen och föremål av klass 1 får transporteras i småcontainrar.

(2) Lastningsföreskrifterna enligt marginalnummer 121 (1) gäller i tillämpliga delar även för småcontainrar.

(3) Samlastningsförbuden enligt marginalnummer 130 gäller även för innehållet i småcontainrar och för vagnar i vilka småcontainrar transporteras.

(4) Vid transport av ämnen med ämnesnummer 2, 4, 8, 26 och 29 såväl som fyrverkerier av ämnesnummer 9, 21 och 30 skall bottnar i småcontainrar vara ytbehandlade eller övertäckta med ett ickemetalliskt material.

123-

124

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar och småcontainrar (Se bihang IX)

125 (1) Vagnar i vilka transporteras kollin med etikett nummer 1, 1.4, 1.5 eller 1.6, skall förses med etiketter av samma nummer på båda sidor. Samhanteringsgrupperna skall inte anges på etiketterna om ämnen och föremål tillhörande flera samhanteringsgrupper transporteras i vagnen.

(2) Transporteras kollin av olika riskgrupper i samma vagn, skall endast etikett för den farligaste riskgruppen anbringas på vagnen och enligt följande rangordning (från farligaste till minst farliga): 1.1, 1.5, 1.2, 1.3, 1.6, 1.4.

Om ämnen av nummer 48 transporteras i samma vagn som ämnen och föremål av riskgrupp 1.2, skall vagnetiketteras som om den tillhörde riskgrupp 1.1.

(3) Vagnar i vilka transporteras ämnen och föremål av följande ämnesnummer och FN-nummer, skall dessutom på båda sidor försedda med etikett nr 6.1:

ämnesnummer 4, FN-nummer 0076 och 0143

ämnesnummer 21, FN-nummer 0018,

ämnesnummer 26, FN-nummer 0077,

ämnesnummer 30, FN-nummer 0019,

ämnesnummer 43, FN-nummer 0301 och 0303.

(4) Vagnar i vilka transporteras ämnen och föremål av följande ämnesnummer och FN-nummer, skall dessutom på båda sidor förses med etikett nr 8:

ämnesnummer 21, FN-nummer 0015 () och 0018,

ämnesnummer 30, FN-nummer 0016 () och 0019,

ämnesnummer 43, FN-nummer 0301 och 0303 ().

(5) Vid vagnslaster med ämnen och föremål av ämnesnummer 1-13, 19, 22-26, 28, 31-34 skall dessutom i eller bredvid vagnskorthållaren sättas upp etikett nr 13.

Vid vagnslaster med ämnen av följande ämnesnummer och FN-nummer skall i stället för etikett nr 13 i eller bredvid vagnskorthållaren sättas upp etikett nr 15:

ämnesnummer 2, FN-nummer 0160,

ämnesnummer 4, FN-nummer 0072, 0075, 0083, 0133, 0143, 0146, 0150, 0208, 0219, 0226, 0340, 0341, 0391, 0394 och 0411.

(6) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 105 (2) och 105 (3).

(7) Vagnar med kollin som transporteras som militära försändelser enligt marginalnummer 143 och som enligt marginalnummer 105 (4) inte är försedda med varningsetikett, måste förses med följande varningsetiketter på båda sidor:

Etikett nr 1 på vagn med ämnen och föremål med ämnesnummer 1 till 34.

Etikett nr 1.4 på vagn med ämnen och föremål med ämnesnummer 35 till 47.

Etikett nr 1.5 på vagn med ämnen med ämnesnummer 48.

Etikett nr 1.6 på vagn med föremål med ämnesnummer 50.

126-

129

E. Förbud mot samlastning

130 (1) Kollin som är försedda med etikett nr 1, 1.4, 1.5 eller 1.6 men som tillhör olika sam-hanteringssgrupper, får inte transporteras i samma vagn såvida inte för de aktuella samhanteringsgrupperna samlastning är tillåten enligt följande tabell 5.

>Plats för tabell>

(2) Kollin som är försedda med etikett nr 1, 1.4, 1.5 eller 1.6 får inte transporteras tillsammans i en vagn med kollin som är försedda med etiketter nr 2, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 7A, 7B, 7C, 8 eller 9.

Dessa föreskrifter gäller inte för kollin som är försedda med etikett nr 1.4, samhanteringsgrupp S.

131 Gods som inte får transporteras i samma vagn får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

132-

134

F. Tömda emballage

135 (1) Tömda, ej rengjorda emballage, av ämnesnummer 91 skall vara väl förslutna och lika täta mot läckage som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage, av ämnesnummer 91 skall etikettereras som om de vore fyllda.

(3) För tömda, ej rengjorda emballage av ämnesnummer 91 med etikett nr 6.1 som skall hållas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11(3).

(4) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall vara "Tömt emballage, 1, 91, RID". Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

136-

139

G. Övriga bestämmelser

140 För kollin med etikett nr 6.1 som skall hållas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel se marginalnummer 11 (3).

H. Särskilda bestämmelser

141 Vagnar med etikett nr 1, 1.5 eller 1.6 och vagnar med storcontainrar med etikett nr 1, 1.5 eller 1.6 skall skiljas från vagnar med etikett nr 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 eller 5.2 av två 2-axliga eller en 4- eller fleraxlig(a) skyddsvagn(ar).

En skyddsvagn är en tom eller lastad vagn som inte är försedd med etikett nr 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 eller 5.2.

Storkontainrar med etikett nr 1, 1.5 eller 1.6 får inte lastas på ett fordon med storcontainrar eller tankcontainrar som är försedda med etikett 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1 eller 5.2.

142 (1) Ämnen och föremål av klass 1 som tillhör ett medlemslands väpnade styrkor och som förpackades före 1 januari 1990 i enlighet med då gällande bestämmelser i RID, får transporteras efter 31 december 1989, förutsatt att emballagen är obrutna och att det deklareras som militärt gods packat före den 1 januari 1990 i fraktsedeln. Övriga bestämmelser som tillämpas efter 1 januari 1990 för denna klass skall följas.

(2) Ämnen och föremål av klass 1 som förpackades mellan den 1 januari 1990 och den 31 december 1996 i enlighet med för denna tid gällande föreskrifter i RID, får transporteras efter den 31 december 1996, förutsatt att emballagen är obrutna och att det deklareras som gods av klass 1 som är förpackat mellan den 1 januari 1990 och den 31 december 1996 i fraktsedeln.

143 För militära transporter, dvs. transporter av ämnen och föremål i klass 1 som tillhör väp nade styrkor eller transporter för vilka den väpnade styrkan ansvarar, gäller avvikande föreskrifter [se marginalnummer 105 (1) och (4), 115 (8), 120 (1) och 125 (7)].

144-

199

KLASS 2 GASER

1. Ämnesförteckning

200 (1) Av de ämnen och föremål som ingår i klass 2, omfattas de som är förtecknade under marginalnummer 201 eller täcks av en samlingsrubrik i detta marginalnummer, av villkoren i marginalnummer 200 (2) till 250. Dessa betraktas alltså som ämnen och föremål enligt detta direktiv.

Anmärkning: För uppgift om kvantiteter av de ämnen och föremål under marginalnummer 201, som inte omfattas av bestämmelserna för denna klass, se marginalnummer 201a.

(2) En gas är ett ämne som:

(a) vid 50 °C har ett ångtryck överstigande 300 kPa (3 bar); eller

(b) är fullständigt gasformigt vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa (1,013 bar).

Anmärkning: 1052 Fluorväte skall hänföras till klass 8, ämnesnummer 6.

(3) Klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar, blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen och föremål innehållande sådana ämnen.

Anmärkningar: 1. En ren gas kan innehålla andra beståndsdelar, uppkomna under produktionsprocessen eller tillsatta för att bevara produktens stabilitet, förutsatt att halten av dessa beståndsdelar inte ändrar gasens klassificering eller transportvillkor, exempelvis fyllningsförhållande, fyllningstryck eller provningstryck.

2. Benämningen n.o.s. under marginalnummer 201 avser såväl rena gaser som gasblandningar.

3. För klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) se även marginalnummer 3 (3) och styckena (6) och (7) i detta marginalnummer.

(4) Ämnen och föremål i klass 2 indelas i följande undergrupper:

1 Komprimerade gaser: gaser med en kritisk temperatur under 20 °C;

2 Kondenserade gaser: gaser med en kritisk temperatur av 20 °C eller högre;

3 Kylda, kondenserade gaser: gaser, som under transport till viss del är flytande på grund av sin låga temperatur;

4 Gaser lösta under tryck: gaser, som under transport är lösta i ett lösningsmedel;

5 Aerosolbehållare och små behållare innehållande gas (gaspatroner);

6 Andra föremål innehållande gas under tryck;

7 Icke trycksatta gaser som omfattas av särskilda krav (gasprover);

8 Tömda kärl och tömda tankar.

(5) De ämnen och föremål som är klassificerade under olika ämnesnummer i marginalnummer 201 indelas i nedanstående grupper, med hänsyn till deras farliga egenskaper ():

A kvävningsframkallande

O oxiderande

F brandfarlig

T giftig

TF giftig, brandfarlig

TC giftig, frätande

TO giftig, oxiderande

TFC giftig, brandfarlig, frätande

TOC giftig, oxiderande, frätande

Anmärkning: Frätande gaser betraktas som giftiga och placeras därför i gruppen TC, TFC eller TOC, se stycke (7).

Beträffande gaser och gasblandningar som på grundval av kriterierna uppvisar risker som kan hänföras till mer än en grupp, har de grupper som betecknas med bokstaven T högre prioritet än övriga grupper. Grupper betecknade med bokstaven F kommer före grupper betecknade med A och O.

(6) Om en blandning tillhörande klass 2, som tillordnats ett visst ämnesnummer och grupp hamnar under ett annat ämnesnummer och/eller annan grupp på grund av kriterier nämnda i styckena (4) och (7), skall denna blandning klassificeras i enlighet med kriterierna och tilldelas en lämplig n.o.s.-benämning.

(7) Ämnen och föremål som ej särskilt anges under marginalnummer 201 skall klassificeras i enlighet med styckena (4) och (5). Beroende på ämnenas farliga egenskaper skall följande kriterier gälla:

Kvävningsframkallande gaser

Gaser som inte är oxiderande, brandfarliga eller giftiga och som normalt späder ut eller ersätter syre i atmosfären.

Brandfarliga gaser

Gaser som vid 20 °C och normaltrycket 101,3 kPa:

(a) är antändbara i en blandning med luft vid en koncentration av 13 vol % eller mindre; eller

(b) har ett brännbarhetsområde i luft med minst 12 procentenheter oavsett den undre brännbarhetsgränsen.

Brandfarligheten skall fastställas genom prov eller beräkning i enlighet med av ISO antagna regler (se ISO 10156:1990).

Om tillgängliga data är otillräckliga för att dessa metoder skall kunna tillämpas, kan en jämförbar metod användas, godkänd av behörig myndighet i ursprungslandet. Om ursprungslandet inte är medlemsland, skall dessa metoder godkännas av behörig myndighet i det första land anslutet till COTIF-fördraget som godset anländer till.

Oxiderande gaser

Gaser som genom att avge syre, kan förorsaka eller bidra till förbränning av andra ämnen i högre grad än vad enbart luft kan göra. Den oxiderande förmågan fastställs antingen genom provning eller med hjälp av beräkningsmetoder antagna av ISO (se ISO 10156:1990).

Giftiga gaser

Anmärkning: Gaser som helt eller delvis uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper skall klassificeras som giftiga. Se även kriterierna under rubriken "Frätande" för uppgift om en eventuell frätrisk som sekundärfara.

Gaser som:

(a) är kända för att vara så giftiga eller frätande för människan att de utgör en hälsorisk; eller

(b) förmodas vara giftiga eller frätande för människan, eftersom de har ett LC50-värde för akut giftighet som motsvarar eller är mindre än 5 000 ml/m3 (ppm) vid provning i enlighet med marginalnummer 600 (3).

När det gäller gasblandningar (inklusive ångor av ämnen från andra klasser) kan följande formel användas:

LC50 Giftig (blandning) = >NUM>1

>DEN>

>NUM>fi

>DEN>Ti

där fi = molbråket för beståndsdelen "i" i blandningen

Ti = giftindex för beståndsdelen "i" i blandningen. Ti motsvarar LC50-värdet enligt ISO 10298:1995. Om inget LC50-värde är upptaget i ISO10298:1995, skall ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC50-värde användas. Om LC50-värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC50-värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom provning, om detta är den enda praktiska möjligheten.

Frätande gaser

Gaser eller gasblandningar som helt uppfyller kriterierna för giftighet på grund av sina frätande egenskaper skall klassificeras som giftiga med frätrisk som en sekundärfara.

En gasblandning som anses vara giftig på grund av de sammantagna effekterna av de frätande och giftiga egenskaperna har frätrisk som en sekundärfara då blandningen erfarenhetsmässigt är känd för att skada hud, ögon och slemhinnor eller då LC50-värdet för blandningens frätande komponenter motsvarar eller är mindre än 5 000 ml/m3 (ppm), när LC50 beräknas enligt formeln:

LC50 Frätande (blanding) = >NUM>1

>DEN>

>NUM>fci

>DEN>Tci

där fci = molbråket för den frätande beståndsdelen "i" i blandningen

Tci = giftindex för den frätande beståndsdelen "i" i blandningen. Tci motsvarar LC50-värdet enligt ISO 10298:1995. Om det inte föreligger något LC50-värde i ISO 10298:1995, skall ett i vetenskaplig litteratur tillgängligt LC50-värde användas. Om LC50-värdet inte är känt, fastställs toxicitetsindex med hjälp av det lägsta LC50-värdet för ämnen med liknande fysiologiska och kemiska effekter eller genom provning, om detta är den enda praktiska möjligheten.

(8) Kemiskt instabila ämnen av klass 2 får inte överlämnas för transport med mindre än att nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra all tänkbar risk för farliga reaktioner, t.ex. sönderfall, polymerisering eller andra förändringar under normala transportförhållanden. Det skall därför särskilt noggrant tillses att kärl och tankar inte innehåller ämnen som kan framkalla sådana reaktioner.

201 (1) Komprimerade gaser: gaser med en kritisk temperatur under 20 °C:

Gaser vars kritiska temperatur är lägre än 20 °C betraktas enligt detta direktiv som komprimerade gaser.

>Plats för tabell>

(2) Kondenserade gaser: gaser med en kritisk temperatur av 20 °C eller högre:

Gaser som har en kritisk temperatur av 20 °C eller högre betraktas enligt detta direktiv som kondenserade gaser.

>Plats för tabell>

(3) Kylda, kondenserade gaser: gaser som under transport till viss del är flytande på grund av sin låga temperatur:

Anmärkning: Kylda gaser, som inte kan klassificeras med ett visst FN-nr under detta ämnesnummer, får inte transporteras.

>Plats för tabell>

(4) Gaser lösta under tryck: gaser som vid transport är lösta i ett lösningsmedel:

Anmärkning: Gaser lösta under tryck, vilka inte kan klassificeras med ett FN-nr under detta ämnesnummer, får inte transporteras.

>Plats för tabell>

(5) Aerosolbehållare och små behållare innehållande gas (gaspatroner)

(Se även marginalnummer 201a)

Anmärkningar: 1. Som aerosolbehållare betraktas alla slags engångsbehållare, innehållande en trycksatt gas eller blandning av gaser, upptagna under marginalnummer 207 (3), med eller utan vätska, pasta eller pulver, och försedda med en utsläppsventil, som medger att innehållet kan drivas ut som fasta eller suspenderade partiklar i en gas, som skum, pasta eller pulver eller i flytande form eller gasform.

2. Små behållare, innehållande gas (gaspatroner), är alla slags icke påfyllbara behållare innehållande en trycksatt gas eller blandning av gaser upptagna under marginalnummer 207 (3) och (4). De kan förses med en ventil.

3. Aerosoler och små behållare, innehållande gas, skall, beroende på den fara innehållet utgör, hänföras till grupperna A till TOC. Innehållet anses vara brandfarligt om det i detta ingår över 45 vikt-%, eller mer än 250 g, brandfarliga beståndsdelar. Brandfarliga beståndsdelar är gaser, vilka är brandfarliga i luft vid normalt tryck eller ämnen eller beredningar i flytande form med en flampunkt under eller lika med 100 °C.

>Plats för tabell>

(6) Andra föremål innehållande gas under tryck:

>Plats för tabell>

(7) Ej trycksatta gaser som är föremål för speciella krav (gasprover):

>Plats för tabell>

(8) Tömda kärl och tömda tankar:

>Plats för tabell>

201a Med undantag för bestämmelserna i marginalnummer 201 (3) gäller inte bestämmelserna som anges i avsnitt 2 " Bestämmelser" för:

(1) Gaser och föremål överlämnade för transport i överensstämmelse med följande:

Anmärkning: Gaser i tankarna på fordon, som utför transporter och som används för fordonens framdrivning eller för driften av specialutrustning (t.ex. kylutrustning) omfattas ej av bestämmelserna i avsnitt 2 " Bestämmelser".

(a) Gaser med ämnesnummer 1A, 1O, 2A och 2O, vars tryck i kärlet eller tanken vid en temperatur av 15 °C inte överstiger 200 kPa (2 bar) och är helt i gasform under transporten; häri inbegrips alla slags kärl och tankar, t.ex. även delar av maskiner och apparater;

(b) 1013 koldioxid med ämnesnummer 2A eller 1070 dikväveoxid med ämnesnummer 2O i gasform innehållande högst 0,5 % luft, i metallkapslar (kolsyrepatroner) under marginalnummer 2205, med högst 25 g koldioxid eller 25 g dikväveoxid och ej över 0,75 g koldioxid eller dikväveoxid per cm3;

(c) Gaser i transporterade fordonens bränsletankar; bränsleventilen mellan gastank och motor skall vara stängd och den elektriska kontakten frånslagen;

(d) Gaser i utrustning, avsedda för fordonens drift (t.ex. brandsläckare eller luftfyllda däck, både som reservdelar och last);

(e) Gaser i specialutrustning för fordonen och nödvändiga för driften av sådan specialutrustning under transport (kylsystem, fisktankar, värmeaggregat etc.) liksom reservbehållare för sådan utrustning eller tömda, ej rengjorda utbytesbehållare, transporterade i samma transportenhet;

(f) Tömda, ej rengjorda fasta trycktankar som transporteras, under förutsättning att de är hermetiskt slutna;

(g) Föremål med ämnesnummer 5A, 5O och 5F med största volym 50 cm3;

(h) 2857 kylmaskiner med ämnesnummer 6A, som innehåller mindre än 12 kg gas med ämnesnummer 2A, eller 2073 ammoniaklösning med ämnesnummer 4A, samt liknande utrustning som innehåller mindre än 12 kg gas med ämnesnummer 2F; dessa maskiner skall skyddas och stuvas på sådant sätt att skador på kylsystemet förhindras;

(i) Gaser med ämnesnummer 3A, avsedda för kylning av t.ex. medicinska eller biologiska prover, om förvarade i dubbelväggiga kärl (Dewar-flaskor), som helt uppfyller bestämmelserna i marginalnummer 206 (2)(a).

(j) Följande föremål med ämnesnummer 6A, tillverkade och fyllda i enlighet med det tillverkande landets förordningar, förpackade i kraftigt ytteremballage:

1044 brandsläckare försedda med skydd mot oavsiktlig uttömning;

3164 trycksatta pneumatiska eller hydraliska föremål, konstruerade för att motstå påkänningar större än det invändiga gastrycket, genom kraftöverföring, inneboende hållfasthet eller konstruktion;

(k) Gaser i livsmedel eller drycker.

(2) Gaser och föremål som transporteras enligt följande:

(a) Gaser med ämnesnummer 1A, 2A, 3A och 4A i kärl som överensstämmer med marginalnummer 202, med en största volym av 120 ml;

(b) Föremål med ämnesnummer 5T, 5TF, 5TC, 5TO, 5TFC och 5TOC med en största volym av 120 ml, överensstämmande med marginalnummer 202;

(c) Föremål med ämnesnummer 5A, 5O och 5F med en största volym av 1 000 ml, som uppfyller villkoren i marginalnummer 202, 207 och 208.

Dessa skall förpackas:

(i) i ytteremballage, som minst uppfyller villkoren i marginalnummer 1538. Förpackningens bruttovikt får ej överstiga 30 kg; eller

(ii) på brickor med sträck- eller krympfilm. Förpackningens bruttovikt får ej överstiga 20 kg.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1), (2) och (5) - (7) skall iakttas.

(3) Vid transport enligt marginalnummer 201 a (2) ska godsbeskrivningen i fraktsedeln skall överensstämma med bestämmelserna marginalnummer 226 och inkludera uttrycket "Fri mängd".

Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

2. Bestämmelser

(Bestämmelser för tömda kärl och tankar finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

202 (1) Material i kärl och förslutningar, och ämnen som kan komma i kontakt med innehållet, får inte angripas av innehållet eller bilda skadliga eller farliga föreningar med detta.

(2) Emballage, inkl. förslutningar, skall i alla avseenden vara tillräckligt stadiga och hållfasta så att de inte kan gå upp under transport och tåla normala transportpåkänningar. Om ytteremballage föreskrivs, skall kärlen fixeras i detta. Om inte annat föreskrivs i avdelningen "Särskilda förpackningsbestämmelser", får inneremballagen inneslutas i ytteremballage, antingen var för sig eller flera tillsammans.

(3) Kärl får endast innehålla den gas eller de gaser för vilka kärlet ifråga är godkänt.

(4) Kärl skall vara så konstruerade att de motstår det möjliga tryck som det aktuella ämnet kan utveckla till följd av temperaturförändringar under normal transport.

(5) Föremål med ämnesnummer 5 och 6, samt kärl avsedda för transport av gaser med ämnesnummer 1, 2, 4 och 7, skall vara så förslutna och täta att gas inte kan tränga ut.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser för varje gas anges under marginalnummer 250.

2. För transport av ämnen enligt klass 2 i tankvagnar, batterivagnar, avmonterbara tankar, se bilaga XI och för tankcontainrar, se bilaga X.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

a. Kärls beskaffenhet

203 (1) Följande material får användas:

(a) kolstål för gaser med ämnesnummer 1, 2, 3, 4 och för föremål med ämnesnummer 5;

(b) legerat stål (specialstål), nickel, nickellegering (t.ex. monel) för gaser med ämnesnummer 1, 2, 3, 4 och för föremål med ämnesnummer 5;

(c) koppar för:

(i) gaser med ämnesnummer 1A, 1O, 1F och 1TF, vars fyllningstryck vid en temperatur av 15 °C inte överstiger 2 MPa (20 bar);

(ii) gaser med ämnesnummer 2A; samt 1079 svaveldioxid med ämnesnummer 2TC, 1033 dimetyleter med ämnesnummer 2F; 1037 etylklorid med ämnesnummer 2F; 1063 metylklorid med ämnesnummer 2F; 1086 vinylklorid med ämnesnummer 2F; 1085 vinylbromid med ämnesnummer 2F; och 3300 etylenoxid- och koldioxidblandning med mer än 87 % etylenoxid med ämnesnummer 2TF;

(iii) gaser med ämnesnummer 3A, 3O och 3F;

(d) aluminiumlegering: se tabell under marginalnummer 250;

(e) kompositmaterial för gaser med ämnesnummer 1, 2, 3 och 4 och för föremål med ämnesnummer 5;

(f) syntetiska material för gaser med ämnesnummer 3 och föremål med ämnesnummer 5;

(g) glas för gaser med ämnesnummer 3A, förutom 2187 koldioxid och blandningar därav, och för gaser med ämnesnummer 3O.

(2) Kraven enligt detta marginalnummer skall anses vara tillgodosedda om följande standarder är uppfyllda (reserverad).

204 (1) Kärl för 1001 acetylen, löst, med ämnesnummer 4F skall vara helt fyllda med en porös massa, homogent fördelad och av sådant slag som godkänts av behörig myndighet och som:

(a) inte angriper kärlet eller bildar skadliga eller farliga föreningar varken med acetylen eller med lösningsmedlet,

(b) förhindrar spridning av sönderfall hos acetylenet inom massan.

(2) Lösningsmedlet får inte angripa kärlen.

(3) Kraven i detta marginalnummer skall anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda (reserverad).

205 (1) Följande gaser kan inneslutas i metallkapslar, förutsatt att vätskans vikt per liter vare sig överstiger största tillåtna mängd enligt marginalnummer 250 eller 150 g per kapsel:

(a) gaser med ämnesnummer 2A;

(b) gaser med ämnesnummer 2F dock inte metylsilan eller blandningar därav som hänförts till FN-nummer 3161;

(c) gaser med ämnesnummer 2TF dock inte 2188 arsin, 2202 selenväte och blandningar därav;

(d) gaser med ämnesnummer 2TC dock inte 1589 cyanklorid eller blandningar därav;

(e) gaser med ämnesnummer 2TFC dock inte 2189 diklorsilan, dimetylsilan, trimetylsilan eller blandningar därav, som hänförts till FN-nummer 3309.

(2) Kapslarna får ej uppvisa några defekter som kan försvaga deras hållfasthet.

(3) Förslutningens täthet skall garanteras genom en extra anordning (huv, krona, försegling etc.) som förhindrar läckage från tätningssystemet under transport.

(4) Kapslarna skall placeras i ett tillräckligt kraftigt ytteremballage. Ett kolli får inte väga mer än 75 kg.

206 (1) Gaser med ämnesnummer 3 skall förvaras i slutna kärl av metall, syntetiskt material eller kompositmaterial, som är så väl isolerade att de inte kan täckas av kondens eller rimfrost. Kärlen skall vara försedda med säkerhetsventiler.

(2) Gaser med ämnesnummer 3A, dock inte 2187 koldioxid och blandningar därav, och gaser med ämnesnummer 3O kan även förvaras i ej slutna kärl, som då skall vara försedda med anordningar som förhindrar vätskestänk och vara:

(a) dubbelväggiga, vakuummantlade glaskärl, omgivna av ett absorberande, isolerande material; kärlen skall skyddas av ståltrådskorgar och placeras i lådor av metall; eller

(b) kärl av metall, syntetiskt material eller kompositmaterial, skyddade mot värme överföring på ett sådant sätt att de inte kan täckas av kondens eller rimfrost.

(3) De metallådor som åsyftas i stycket (2) (a) liksom de kärl som nämns i stycket (2) (b) skall vara försedda med anordningar för hantering. Öppningarna på kärl som nämns under stycket (2), skall ha anordningar, som medger att gas kan strömma ut men förhindrar att vätska stänker ut och monterade på ett sådant sätt att de inte kan lossna. När det gäller 1073 syre, kyld vätska med ämnesnummer 3O och blandningar därav, skall ovannämnda anordningar och det isolerade material, som omger de i stycket (2) (a) nämnda kärlen, vara tillverkade av obrännbara material.

(4) När det gäller kärl som är avsedda för transport av gaser med ämnesnummer 3O, skall de ämnen som används för att garantera förslutningarnas täthet eller underhåll av dessa vara kompatibla med innehållet.

207 (1) Aerosolbehållare (1950 aerosoler) och 2037 små behållare innehållande gas (gaspatroner) med ämnesnummer 5 skall uppfylla följande krav:

(a) aerosolbehållare (1950 aerosoler) innehållande endast en gas eller en gasblandning och 2037 gaspatroner skall vara av metall. Detta villkor gäller inte för kärl med ämnes-nummer 5 med en största volym av 100 ml innehållande 1011 butan med ämnesnummer 2F. Andra aerosolbehållare (1950 aerosoler) skall vara av metall, syntetiskt material eller glas. Kärl av metall, med en yttre diameter som inte understiger 40 mm, skall ha en konkav botten;

(b) kärl av material som lätt kan splittras, t.ex. glas eller vissa syntetiska material, skall omges av ett skydd (finmaskigt ståltrådsnät, elastiskt överdrag av syntetiskt material etc), som skyddar mot splitter. Kärl vars volym inte överstiger 150 ml och med ett inre tryck som är mindre än 150 kPa (1,5 bar) vid 20 °C undantas från detta krav;

(c) volymen hos kärl av metall får inte överstiga 1 000 ml; för kärl av syntetiskt material eller glas får volymen inte överstiga 500 ml;

(d) alla typer av kärl skall innan de tas i bruk, genomgå en vätsketryckprovning, utförd i enlighet med bilaga A.2, marginalnummer 3291. Det inre tryck (provningstryck) som skall användas skall vara minst 1,5 gånger det inre trycket vid 50 °C, med ett minsta tryck av 1 MPa (10 bar);

(e) utsläppsventiler och spridningsanordningar på aerosolbehållare (1950 aerosoler) och ventilerna på 2037 gaspatroner skall garantera att kärlen är tätt förslutna och skyddade mot oavsiktligt öppnande. Ventiler och spridningsanordningar som endast tillsluts genom det inre trycket skall inte godkännas.

(2) Kraven i stycke (1) skall anses vara tillgodosedda om följande standarder är uppfyllda:

för aerosolbehållare (1950 aerosoler) med ämnesnummer 5: bilaga till rådsdirektiv 75/324/EEC () jämte tillägg till kommissionens direktiv 94/1/EC ()

för 2037 gaspatroner med ämnesnummer 5F innehållande 1965 kolvätegasblandning, kondenserad:

standard EN 417:1992.

(3) Följande gaser godtas som drivgas, som beståndsdelar i drivgaser, eller som fyllningsgaser för aerosolbehållare (1950 aerosoler): gaser med ämnesnummer 1A och 1F dock inte 2203 silan; gaser med ämnesnummer 2A och 2F, dock inte metylsilan som hänförts till FN-nummer 3161; och 1070 dikväveoxid med ämnesnummer 2O.

(4) Alla gaser upptagna under (3) och även följande gaser godtas som fyllningsgaser för 2037 gaspatroner;

1062 metylbromid med ämnesnummer 2T;

1040 etylenoxid, 1064 metylmerkaptan, 3300 etylenoxid och koldioxidblandning med över 87 % etylenoxid, samtliga med ämnesnummer 2TF.

208 (1) Det inre trycket vid 50 °C för föremål med ämnesnummer 5 får varken överstiga två tredjedelar av provningstrycket för föremålet eller 1,32 MPa (13,2 bar).

(2) Föremål med ämnesnummer 5 skall fyllas så att vätskefasen vid 50 °C inte överstiger 95 % av volymen. Med volymen för aerosolbehållare (1950 aerosoler) förstås den tillgängliga volymen i en tillsluten flaska försedd med ventilfäste, ventil och stigrör.

(3) Föremål med ämnesnummer 5 skall undergå täthetsprovning i enlighet med bilaga A2, marginalnummer 3292.

209 (1) Föremål med ämnesnummer 5 skall placeras i trälådor eller i lådor av hållfast papp eller metall; aerosolbehållare (1950 aerosoler) av glas eller syntetiskt material som kan splittras lätt skall hållas skilda från varandra med mellanlägg av hållfast papp eller annat lämpligt material.

(2) Ett kolli får väga högst 50 kg om det utgörs av pappemballage och högst 75 kg om annat emballage används.

(3) Vid transport av komplett last kan föremål av metall med ämnesnummer 5 också förpackas på följande sätt: föremålen sammanförs till enheter på brickor och hålls på plats med ett lämpligt plasthölje; sedan staplas enheterna och fastgöres på lämpligt sätt på lastpallar.

210 (1) Följande krav gäller föremål med ämnesnummer 6F:

(a) 1057 tändare och 1057 tändarrefiller skall uppfylla bestämmelserna i det land där fyllning sker. Tändarna skall vara försedda med skydd mot oavsiktlig tömning. Gasens vätskedel får vid 15 °C inte överstiga 85 % av behållarens volym. Behållarna, inklusive förslutningar, skall motstå ett inre tryck från den kondenserade petroleumgasen vid 55 °C. Ventilmekanism och tändanordning skall vara väl förslutna, tejpade eller på annat sätt fästade eller utformade så att de förhindrar att innehållet antänds eller läcker under transport. Tändare eller tändarrefiller skall packas tätt för att förhindra att utlösningsanordningar oavsiktligt aktiveras.

Tändare får inte innehålla mer än 10 g kondenserad petroleumgas.

Tändarrefiller får inte innehålla mer än 65 g kondenserad petroleumgas.

Tändare och tändarrefiller skall förpackas i följande ytteremballage: trälådor i enlighet med marginalnummer 1527, plywoodlådor i enlighet med marginalnummer 1528 eller returlådor av trä i enlighet med marginalnummer 1529 med högsta bruttovikt 75 kg, eller i lådor av fiberplatta enligt marginalnummer 1530 med högsta bruttovikt 40 kg. Emballagen skall provas och godkännas i enlighet med bihang V för förpackningsgrupp II.

(b) 3150 små anordningar med kolvätegas som drivgas och 1150 refiller med kolvätegas för sådana skall uppfylla bestämmelserna i det land där fyllning sker. Föremålen och refillerna skall förpackas i ytteremballage enligt marginalnummer 1538 (b) samt provas och godkännas enligt bilaga A.5 för förpackningsgrupp II.

(2) Gaser med ämnesnummer 7 skall ha ett tryck motsvarande det omgivande atmosfärstrycket vid den tidpunkt förpackningssystemet tillsluts och får ej överstiga 105 kPa (absolut). Gaserna skall förvaras i hermetiskt slutna inneremballage av glas eller metall med max nettovolym per förpackning av 5 liter för gaser med ämnesnummer 7F och 1 liter för gaser med ämnesnummer 7T och 7TF.

Ytteremballaget skall uppfylla kraven på kombinationsemballage i enlighet med marginalnummer 1538 (b) och skall provas och godkännas i enlighet med bihang V för förpackningsgrupp III.

b. Bestämmelser för kärl

Anmärkning: Dessa bestämmelser är inte tillämpliga på metallkapslar som upptas under marginalnummer 205, på kärl enligt marginalnummer 206 (2), aerosolbehållare (1950 aerosoler) eller 2037 gaspatroner enligt marginalnummer 207 eller på föremål med ämnesnummer 6F och gasbehållare med ämnesnummer 7, marginalnummer 210.

1. Konstruktion och utrustning

211 Åtskillnad görs mellan följande typer av behållare:

Anmärkning: För uppgift om begränsningar ifråga om volym och användning av de olika typerna av kärl, se tabell under marginalnummer 2250.

(1) Gasflaskor; transportabla tryckkärl med största volym 150 liter;

(2) Rörkärl; sömlösa, transportabla tryckbehållare med en volym överstigande 150 liter, dock högst 5 000 liter;

(3) Kärl; svetsade, transportabla tryckbehållare med en volym överstigande 150 liter, dock högst 1 000 liter (t.ex. cylindriska kärl med rullningsskenor och kärl på medar samt behållare på ramkonstruktion);

(4) Kryokärl; transportabla, värmeisolerade tryckbehållare för djupkylda, kondenserade gaser med högsta volym 1 000 liter;

(5) Flaskpaket (inneslutna i en metallram); transportabla enheter av gasflaskor, sinsemellan hopkopplade med ett samlingsrör och fast sammanhållna.

212 (1) Emballage och förslutningar skall vara utformade, beräknade, tillverkade, provade och utrustade på ett sådant sätt att de tål alla de påfrestningar de kan utsättas för vid normal hantering och normala transportpåkänningar.

Vid konstruktionen av tryckkärl skall hänsyn tas till alla relevanta faktorer, såsom:

inre tryck,

omgivande temperatur och hanteringstemperatur, inklusive temperatur under transport,

dynamisk last.

Väggtjockleken skall normalt fastställas genom beräkning, som vid behov kompletteras med experimentell spänningsanalys. Väggtjockleken kan fastställas genom experimentella metoder.

För att uppnå betryggande säkerhet för kärlen skall adekvata konstruktionsberäkningar utföras för kärlet och dess förstärkningsanordningar.

Den minsta väggtjocklek som fordras för att motstå ett visst tryck skall speciellt bestämmas med hänsyn till:

beräkningstryck, vilket inte får understiga provningstrycket,

beräkningstemperaturer med tillräckliga säkerhetsmarginaler,

högsta spänning och spänningskoncentration, då så erfordras,

lämpliga svetsfaktorer med hänsyn till materialets egenskaper.

Materialkarakteristika som skall beaktas är exempelvis:

sträckgräns (förlängningsgräns),

brottgräns,

tidsberoende hållfasthet,

utmattningsdata,

elasticitetsmodul (Young's modul),

brottförlängning,

slagseghet.

Kraven i detta stycke skall anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda, i den mån de är tillämpbara:

för sömlösa stålflaskor: Bilaga I, delarna 1-3 till rådsdirektiv 84/525/EEC (),

för svetsade stålflaskor: Bilaga I, delarna 1-3 till rådsdirektiv 84/527/EEC (),

för sömlösa aluminiumflaskor: Bilaga I, delarna 1-3 till rådsdirektiv 84/526/EEC ().

(2) Kärl som ej dimensionerats och konstruerats enligt i stycke (1) angivna standarder skall dimensioneras och konstrueras i enlighet med bestämmelserna i ett teknisk underlag godkänt av behörig myndighet. Följande minimikrav måste dock vara uppfyllda:

(a) När det gäller kärl av metall enligt marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5) får vid provningstrycket påkänningen på metallen vid den mest utsatta punkten på kärlet inte överstiga 77 % av garanterad minsta sträckgräns (Re).

Med "sträckgräns" avses den spänning som åstadkommer en bestående förlängning med 2 tusendelar (dvs. 0,2 %) eller för austenitiskt stål, 1 % av provstyckets längdmått.

Anmärkning: När det gäller tunnplåt skall provstyckets axel placeras i rät vinkel till valsriktningen. Den bestående förlängningen vid brott (l = 5d) skall uppmätas på ett provstycke med cirkulärt tvärsnitt, i vilket längdmåttet l är fem gånger diametern d; om provstycken med rektangulärt tvärsnitt används, skall längdmåttet l beräknas med formeln:

l = 5,65 F0

där F° indikerar provstyckets ursprungliga tvärsnittsarea.

Kärl och tillhörande förslutningar skall vara tillverkade av lämpliga material, beständiga mot sprödbrott och spänningskorrosionssprickning vid temperaturer mellan P 20 °C och 50 °C.

När det gäller svetsade kärl får endast sådana material användas som har utmärkt svetsbarhet och för vilka tillräcklig slagseghet kan garanteras vid en omgivningstemperatur av P 20 °C, i synnerhet i svetsfogar och angränsande områden.

Svetsfogar skall vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet.

Eventuell ytterligare tjocklek med hänsyn till korrosion skall ej beaktas vid beräkning av väggtjocklek.

(b) Ifråga om kärl av kompositmaterial enligt marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5), dvs. kärl med en insats omgiven av band eller hel förstärkning, skall konstruktionen vara sådan att minsta sprängindex (sprängtryck dividerat med provningstryck) är:

1,67 för bandförstärkta kärl

2,00 för helt omslutna kärl

(c) Följande krav är tillämpliga på konstruktionen av kärl enligt marginalnummer 206 (1), avsedd för gaser med ämnesnummer 3:

1. Material till metallkärl och konstruktionen av dessa skall uppfylla kraven i bihang II, marginalnummer 1250 till 1254. Alla mekaniska och tekniska egenskaper hos använda material skall fastställas för varje kärl i samband med den första besiktningen; beträffande slaghållfasthet och böjningskoefficient, se bihang II, marginalnummer 1255 till 1261;

2. Om andra material används, får dessa inte vara benägna för sprödbrott vid den lägsta arbetstemperaturen för ifrågavarande kärl jämte kopplingar;

3. Kärlen skall förses med en säkerhetsventil, som skall öppna vid det arbetstryck som anges på kärlen. Ventilerna skall vara så konstruerade att de fungerar tillfredsställande även vid sin lägsta arbetstemperatur. Funktionssäkerheten vid denna temperatur skall fastställas och kontrolleras genom provning av varje ventil eller genom stickprov på ventiler av samma konstruktionstyp;

4. Kärlens ventilationsöppningar och säkerhetsventiler skall vara så utförda att vätska inte kan stänka ut;

5. Kärl som fylls efter volym skall vara försedda med en nivåmätare;

6. Kärlen skall vara värmeisolerade. Isoleringen skall vara försedd med slagskydd i form av en hel mantling. Om utrymmet mellan behållaren och manteln är lufttomt (vakuumisolering), skall skyddet vara så konstruerat att det inte deformeras vid ett yttre tryck av minst 100 kPa (1 bar). Om skyddet är så tätt att det är gastätt (t.ex. vid vakuumisolering), skall det finnas en anordning som förhindrar att farligt tryck uppstår inom isoleringsskiktet i händelse av att kärlet eller dess tillbehör inte är tillräckligt gastäta. Skyddet skall förhindra att fukt tränger in i isoleringen.

213 (1) Förutom en manlucka som, om sådan finns skall vara tillsluten med en effektiv stängningsanordning och utgöra nödvändig öppning för borttagande av beläggningar, får kärl i enlighet med marginalnummer 211 (3) inte ha mer än två öppningar, en för fyllning och en för tömning.

Kärl enligt marginalnummer 211 (1) och (3), avsedda för transport av gaser med ämnesnummer 2F, får förses med ytterligare öppningar särskilt för kontroll av vätskenivå och tryck.

(2) Ventiler (kranar) skall ha ett effektivt skydd mot skador som medför gasutsläpp, om kärlet skulle välta eller hanteras ovarsamt i samband med transport eller stapling. Detta krav skall anses vara tillgodosett då ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:

(a) Ventilerna är placerade inuti kärlets hals och skyddas av en skruvgängad plugg;

(b) Ventilerna skyddas av huvar. Huvarna skall vara försedda med ventilationshål med tillräcklig tvärsnittsarea för att avleda gaser, om det skulle uppstå läckage i ventilerna;

(c) Ventilerna är försedda med krage eller annat skydd;

(d) Ventilerna är konstruerade och utförda på ett beprövat sätt som tål att skadas utan att produkten läcker ut;

(e) Ventilerna är placerade inuti en skyddsram;

(f) Kärlen transporteras i skyddslådor eller -ramar.

Kraven i detta stycke anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda: (reserverad).

(3) För kärl gäller följande krav:

(a) Om de flaskor som åsyftas i marginalnummer 211 (1) är försedda med en anordning för att förhindra rullning, skall sådan anordning inte utgöra en del av ventilhuven;

(b) Kärl i enlighet med marginalnummer 211 (3), som tål att rullas, skall vara utrustade med rullskenor eller på annat sätt vara skyddade mot skador som kan uppkomma vid rullning (t.ex. genom att korrosionsbeständig metall sprutats på kärlets utsida);

Kärl som åsyftas i marginalnummer 211 (3) och (4), som inte tål att rullas, skall vara försedda med anordningar (medar, öglor, hakar), som säkerställer betryggande hantering av kärlen med mekaniska hjälpmedel och som är fastsatta så att de inte försvagar kärlväggarna eller orsakar otillåtna påkänningar i dessa.

(c) Flaskpaket enligt marginalnummer 211 (5) skall förses med lämpliga anordningar som säkerställer betryggande hantering. Flaskorna i ett batteri och samlingsröret skall passa till den aktuella typen av gas och röret skall minst klara samma provningstryck som flaskorna. Samlingsröret och huvudkranen skall vara så placerade att de är skyddade mot skador. När det gäller flaskpaket avsedda för transport av vissa gaser, som måste uppfylla det särskilda kravet "l" i tabellen vid marginalnummer 250, skall det på varje flaska finnas en ventil som kan stängas oberoende av de övriga, och ventilerna skall vara stängda under transport.

(4) (a) På ventilöppningarna till kärl innehållande pyrofora gaser och mycket giftiga gaser (gaser med LC50 mindre än 200 ppm) skall det finnas gastäta pluggar eller kappmuttrar, tillverkade av ett material som inte angrips av innehållet i kärlet.

(b) Pyrofora gaser och mycket giftiga gaser är underkastade specialbestämmelsen "e" i tabellen vid marginalnummer 250.

(c) Om dessa kärl utgör ett batteri, hopkopplat med ett samlingsrör, skall varje behållare vara försedd med en ventil som skall vara stängd under transport. Kravet enligt (a) avser endast huvudkranen.

214

2. Provning och godkännande av kärl

215 (1) När det gäller kärl med en tryckprovningsvolym större än 300 MPa 7liter (3 000 bar. liter) skall följande metoder tillämpas för bedömning av överensstämmelsen med bestämmelserna för denna klass:

(a) Enstaka kärl skall inspekteras, provas och godkännas av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet () på grundval av den tekniska dokumentationen och tillverkarens försäkran med avseende på överensstämmelsen med tillämpliga bestämmelser för denna klass.

Den tekniska dokumentationen skall omfatta fullständiga specifikationer ifråga om ut-förande och konstruktion samt fullständig dokumentation ifråga om tillverkning och provning; eller

(b) Konstruktionen av kärl skall provas och godkännas av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (), på grundval av den tekniska dokumentationen och dess överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser för denna klass.

Kärlen skall dessutom vara utformade, tillverkade och provade enligt ett omfattande kvalitetssäkringsprogram för utformning, tillverkning, slutgranskning och provning. Kvalitetssäkringsprogrammet skall garantera att kärlen överensstämmer med tillämp- liga bestämmelser för denna klass och skall vara godkänt och övervakat av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (); eller

(c) Kärlens konstruktionstyp skall vara godkänd av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (). Alla kärl med denna utformning skall tillverkas och provas enligt ett kvalitetssäkringsprogram för tillverkning, slutgranskning och provning, vilket skall vara godkänt och övervakat av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (); eller

(d) Kärlens konstruktionstyp skall vara godkänd av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (). Alla behållare med denna utformning skall provas under överinseende av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (), på grundval av en försäkran från tillverkaren, med avseende på överensstämmelse med godkänd utformning och med tillämpliga bestämmelser för denna klass.

(2) När det gäller kärl med en tryckprovningsvolym större än 100 MPa 7liter (1 000 bar 7liter) men inte större än 300 MPa 7liter (3 000 bar 7liter) skall någon av metoderna under (1) eller någon av följande metoder tillämpas för bedömning av överensstämmelsen med bestämmelserna för denna klass:

(a) Kärlen skall utformas, tillverkas och provas enligt ett omfattande kvalitetssäkringsprogram med avseende på utformning, tillverkning, slutgranskning och provning, godkänt och övervakat av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (); eller

(b) Kärlens konstruktionstyp skall vara godkänd av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (). Tillverkaren skall avge en skriftlig försäkran att alla kärl överensstämmer med den godkända utformningen, på grundval av dennes kvalitetssäkringsprogram för slutgranskning och provning av kärl, godkänt och övervakat av ett provnings- och certifieringsorgan, godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (); eller

(c) Kärlens konstruktionstyp skall vara godkänd av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (). Tillverkaren skall avge en skriftlig försäkran att alla kärl överensstämmer med den godkända utformningen och alla kärl av denna typ skall provas under överinseende av ett provnings- och certifieringsorgan, godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet ().

(3) När det gäller kärl med en tryckprovningsvolym inte större än 100 Mpa 7liter (1 000 bar 7liter) skall någon av metoderna som beskrivs i (1) eller (2) tillämpas för bedömning av överensstämmelsen med bestämmelserna för denna klass:

(a) Tillverkaren skall avge en skriftlig försäkran att alla kärl överensstämmer med den utformning, som fullständigt specificeras i den tekniska dokumentationen, och alla kärl med denna utformning skall provas under överinseende av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (); eller

(b) Kärlens konstruktionstyp skall vara godkänd av ett provnings- och certifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (). Tillverkaren skall avge en skriftlig försäkran att alla kärl överensstämmer med den godkända konstruktionen och alla kärl av denna typ skall provas var för sig.

(4) Kraven i styckena (1) till (3) skall anses vara tillgodosedda:

(a) med avseende på de kvalitetssäkringssystem som nämns i styckena (1) och (2); då dessa uppfyller tillämplig europeisk standard i EN ISO 9000 serie,

(b) i sin helhet; då tillämpliga bedömningsförfaranden enligt rådsbeslut 93/465/EEC () tillämpas

(i) för kärl upptagna under stycke (1), modulerna G, H med konstruktionsprovning, B i kombination med D och B i kombination med F,

(ii) för kärl upptagna under stycke (2) modulerna H, B i kombination med E och B i kombination med utökad modul C (C1),

(iii) för kärl upptagna under stycke (3) modulerna Aa och B i kombination med C.

(5) Krav på tillverkare

Tillverkaren skall vara tekniskt skicklig och förfoga över nödvändiga och lämpliga resurser för en tillfredsställande tillverkning av kärl; därmed avses i synnerhet kvalificerad personal

(a) för att övervaka hela tillverkningsprocessen;

(b) för sammansättning av materiel;

(c) för att utföra tillämpliga provningar.

Kompetensprovning av en tillverkare skall i alla avseenden utföras av ett provnings- och ertifieringsorgan, som är godkänt av behörig myndighet i ursprungslandet (). Den särskilda certifieringsprocess som tillverkaren avser att tillämpa skall beaktas.

(6) Krav på provnings- och certifieringsorgan

Provnings- och certifieringsorganet skall vara fristående från det tillverkande företaget och besitta erforderlig kompetens. Dessa krav skall anses vara uppfyllda då provnings- och certiieringsorganet ifråga har godkänts på grundval av ett auktorisationsförfarande i enlighet med den europeiska standarden EN 45 000.

216 (1) Kärl måste genomgå en första besiktning i enlighet med följande specifikationer:

Ett lämpligt provuttag av kärl:

(a) Provning av konstruktionsmaterialet, minst med avseende på sträckgräns, brottgräns och brottförlängning;

(b) Mätning av väggtjocklek vid den tunnaste punkten och beräkning av påkänningen;

(c) Kontroll av materialets homogenitet i varje tillverkad sats och inspektion av kärlens utvändiga och invändiga tillstånd;

Alla kärl:

(d) Vätsketryckprovning i enlighet med bestämmelserna i marginalnummer 219;

Anmärkning: Efter överenskommelse med det av behörig myndighet godkända provnings- och certifieringsorganet kan vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådant förfarande inte medför fara.

(e) Inspektion av märkningen på kärlen, se marginalnummer 223 (1) till (4);

(f) Dessutom skall kärl avsedda för transport av 1001 acetylen, löst, med ämnesnummer 4F, kontrolleras med avseende på den porösa massans egenskaper och mängden lösningsmedel.

Kraven i detta stycke anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda: (reserverad).

(2) Särskilda villkor gäller för behållare av aluminiumlegering och vissa gaser (se bihang II).

Kraven i detta stycke anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda:

Bilaga I, del 3, och bilaga II till rådsdirektiv 84/526/EEC ().

(3) Kärlen skall klara provningstrycket utan att uppvisa bestående deformation eller sprickor.

217 (1) Återfyllningsbara kärl skall kontrolleras regelbundet under överinseende av ett provnings- och certifieringsorgan, godkänt av behörig myndighet, i enlighet med följande specifikationer:

(a) Kontroll av kärlets utvändiga tillstånd och kontroll av utrustning och utvändig märkning;

(b) Kontroll av kärlets invändiga tillstånd (t.ex. genom vägning, invändig granskning, kontroll av väggtjocklek);

(c) Vätsketryckprovning samt, om erforderligt, kontroll av materialegenskaperna genom lämpliga provningar.

Anmärkningar: 1. Efter överenskommelse med det av behörig myndighet godkända provnings- och certifieringsorganet kan vätsketryckprovningen ersättas av en provning med gas, om ett sådan förfarande inte innebär fara, eller av en likvärdig metod baserad på ultraljud.

2. Efter överenskommelse med det av behörig myndighet godkända provnings- och certifieringsorganet kan vätsketryckprovningen av behållare enligt marginalnummer 211 (1) och (2) ersättas av en likvärdig metod baserad på akustisk emissin.

3. Efter överenskommelse med behörig myndighet kan vätsketryckprovningen av varje svetsat stålkärl enligt marginalnummer 211 (1) avsedd för transport av gaser med ämnesnummer 2F, FN-nummer 1965, med en volym mindre än 6,5 l, ersättas av en annan provning som säkerställer en likvärdig säkerhetsnivå.

Kraven enligt detta stycke anses vara tillgodosedda om följande standarder är uppfyllda (reserverad).

(2) Om särskilda krav för vissa ämnen inte återfinns i tabellen vid marginalnummer 250, skall periodiska kontroller utföras:

(a) Vart tredje år ifråga om kärl avsedda för transport av gaser med ämnesnummer 1 och 2 i grupperna TC, TFC, TOC;

(b) Vart femte år ifråga om kärl avsedda för transport av gaser med ämnesnummer 1 och 2 i grupperna T, TF och TO samt gaser med ämnesnummer 4;

(c) Vart tionde år ifråga om kärl avsedda för transport av gaser med ämnesnummer 1, 2 och 3 i grupperna A, O och F.

Oaktat detta stycke skall den periodiska kontrollen av kärl tillverkade av kompositmaterial (kompositkärl) utföras med intervall, som fastställts av samma behöriga myndighet, för den med COTIF-fördragsanslutna parten, som godkänt den tekniska normen för utformning och konstruktion.

(3) Ifråga om kärl avsedda för transport av 1001 acetylen, löst, med ämnesnummer 4F, skall endast utvändigt tillstånd (korrosion, deformation) och tillståndet hos den porösa massan (lösa partiklar, beläggningar) undersökas.

Om ett monolitiskt material används som porös massa, kan intervallet mellan periodiska kontroller förlängas till 10 år.

Kraven i detta stycke anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda (reserverad).

(4) Oaktat marginalnummer 217 (1) (c) skall slutna kärl enligt marginalnummer 206 (1) genomgå utvändig kontroll och täthetsprovning. Denna provning skall utföras med den gas som är innesluten i kärlet eller med en inert gas. Provning skall utföras genom tryckmätning eller vakuummätning. Värmeisoleringen behöver inte avlägsnas.

Kraven i detta stycke anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda (reserverad).

(5) Kärl nämnda i marginalnummer 211 får transporteras efter det att tidsgränsen för den periodiska kontroll överskridits, om de skall transporteras till kontroll.

218

c. Provningstryck, fyllningsgrad och begränsning av kärls kapacitet

219 Följande krav gäller de kärl som nämns i marginalnummer 211:

(a) Det minsta erforderliga provningstrycket för kärl enligt marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5) är 1 MPa (10 bar);

(b) För gaser med ämnesnummer 1 med en kritisk temperatur under P50 °C skall det inre trycket (provningstryck) vid vätsketryckprovningen vara minst en och en halv gånger fyllningstrycket vid 15 °C;

(c) För gaser med ämnesnummer 1 med en kritisk temperatur av P50 °C eller däröver och för kondenserade gaser med ämnesnummer 2 med en kritisk temperatur under 70 °C, skall fyllningsgraden vara sådan att det inre trycket vid 65 °C inte överskrider provningstrycket för kärlen.

För gaser och gasblandningar med otillräckliga data skall högsta tillåtna fyllningsgrad (FD) fastställas enligt följande:

FD ≤ 8,5 × 10-4 × dg × Pe

där FD = högsta tillåtna fyllningsgrad ((kg 7l-1)

dg = gasdensitet (vid 15 °C, 1 bar) (kg 7m-3)

Pe = lägsta provningstryck (bar)

Om gasens densitet är okänd, skall högst tillåtna fyllningsgrad fastställas enligt följande:

Pe × MM × 10-3

FD ≤

>NUM>Pe × MM × 10-3

>DEN>R × 338

där FD = högsta tillåtna fyllningsgrad (kg 7l-1)

Pe = lägsta provningstryck (bar)

MM = molmassa (g 7mol-1)

R = 8,31451 × 10-2 bar 7l 7mol-1 7K-1 (gaskonstant)

(För gasblandningar beräknas den genomsnittliga molmassan och koncentrationerna hos de olika beståndsdelarna skall då beaktas);

(d) För gaser med ämnesnummer 2 och en kritisk temperatur av 70 °C eller högre, sätts innehållets högsta tillåtna vikt per liter av volymen (fyllningsfaktor) till 0,95 av densiteten för vätskefasen vid 50 °C; dessutom får ångfasen inte försvinna under 60 °C. Provningstrycket motsvarar minst vätskans ångtryck vid 70 °C, minus 100 kPa (1 bar).

För rena gaser med otillräckliga data skall högsta fyllningsgrad fastställas enligt följande:

FD ≤ (0,0032 × BP P 0,24) × dl

där FD = högsta tillåtna fyllningsgrad (kg 7l-1)

BP = kokpunkt (K)

dl = vätskans densitet vid kokpunkten (g 7l-1)

(e) För gaser med ämnesnummer 3A och 3O får fyllningsgraden vid fyllningstempera turen och vid ett tryck av 0,1 MPa (1 bar) inte överstiga 98 % av volymen.

För gaser med ämnesnummer 3F skall fyllningsgraden ligga kvar under den nivå, vid vilken gasvolymen skulle nå 95 % av behållarens volym, om innehållets temperatur höjdes till den temperatur vid vilken ångtrycket motsvarar säkerhetsventilens öppningstryck.

För behållare enligt marginalnummer 206 (1) motsvarar provningstrycket 1,3 gånger det högsta tillåtna arbetstrycket, ökat med 1 bar för vakuumisolerade behållare;

(f) För 1001 acetylen, löst, med ämnesnummer 4F, får fyllningstrycket, så snart jämvikt har uppnåtts vid 15 °C, ej överskrida det av behörig myndighet föreskrivna värdet för den porösa massan, se marginalnummer 223 (1) (h). Mängden lösningsmedel och mängden acetylen skall dessutom också motsvara de värden som specificeras i godkännandet.

Kraven enligt detta marginalnummer anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda (reserverad).

Anmärkning: Provningstryck, fyllningsgrad och volymbegränsning för kärl enligt marginalnummer 211 för de olika gaserna, liksom restriktioner beträffande giftiga gaser med LC50 mindre än 200 ppm, anges i tabellen under marginalnummer 250.

220-

221

3. Samemballering

222 (1) Ämnen och föremål i denna klass kan samemballeras, om de inte reagerar med varandra på ett farligt sätt.

(2) Ämnen och föremål i denna klass kan samemballeras med ämnen och/eller gods som inte omfattas av bestämmelserna i detta direktiv förutsatt att dessa ämnen och föremål inte reagerar med varandra på ett farligt sätt.

(3) Ämnen och föremål i denna klass kan samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med ämnen och föremål tillhörande andra klasser - om samemballering också är tillåtet för dessa ämnen och föremål som hänförs till dessa klasser - förutsatt att de inte reagerar med varandra på ett farligt sätt.

(4) Följande anses vara farliga reaktioner:

(a) förbränning och/eller betydande värmeutveckling;

(b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser;

(c) bildande av frätande vätskor;

(d) bildande av instabila ämnen.

(5) Kraven enligt marginalnummer 8 och 202 måste vara uppfyllda.

(6) En förpackning får inte väga mer än 100 kg när lådor av trä eller fiberplatta används.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

223 (1) Återfyllningsbara kärl enligt marginalnummer 211 skall vara märkta med följande uppgifter i tydlig och hållbar skrift:

(a) Tillverkarens namn eller märke;

(b) Godkännandenummer (om kärlens konstruktionstyp är godkänd enligt marginalnummer 215);

(c) Det serienummer som kärlet tilldelats av tillverkaren;

(d) Kärlets tara utan anslutningar och tillbehör när den i marginalnummer 217 (1) (b) begärda kontrollen av väggtjocklek har utförts genom vägning;

(e) Provningstryck (se marginalnummer 219);

(f) Datum (månad och år) för den första kontrollen och för den senaste återkommande kontrollen.

Anmärkning: Månaden behöver inte anges för de gaser för vilka intervallet mellan återkommandekontroller är 10 år eller mer (se marginalnummer 217 (2) och 250).

(g) Kontrollstämpel åsatt av den besiktningsman som utfört provningarna och kontrollerna;

(h) Beträffande 1001 acetylen, löst, med ämnesnummer 4F: tillåtet fyllningstryck (se marginalnummer 219 (f) och den totala vikten för tömt kärl, anslutningar och tillbehör, den porösa massan och lösningsmedel;

(i) Vattenvolym i liter;

(j) För gaser med ämnesnummer 1 fyllda under tryck, högsta tillåtna fyllningstryck för kärlet vid 15 °C.

Denna märkning skall anbringas på ett varaktigt sätt, t.ex. präglas, antingen på en förstärkt del av kärlet, på en ring eller på en särskild platta fastsatt på kärlet på sådant sätt att den inte kan avlägsnas.

Uppgifterna kan också präglas direkt på kärlet, förutsatt att det kan påvisas att kärlet inte försvagas genom märkningen.

(2) På återfyllningsbara kärl enligt marginalnummer 211 skall det dessutom finnas följande uppgifter i tydlig och hållbar skrift:

(a) FN-nummer och gasens eller gasblandningens fullständiga namn enligt marginalnummer 201;

När det gäller gaser med n.o.s.-benämning behöver endast gasens FN-nummer och tekniska namn () anges.

När det gäller blandningar behöver bara de två beståndsdelar anges som i störst utsträckning bidrar till riskerna.

(b) För gaser med ämnesnummer 1, fyllda efter vikt, och för kondenserade gaser anges antingen högsta fyllningsvikt och behållarens tara med de anslutningar och tillbehör som var monterade vid tidpunkten för fyllningen eller bruttovikten;

(c) Datum (år) för nästa regelbundet återkommande kontroll.

Dessa uppgifter kan antingen präglas på kärlet, anges på en hållbar informationsplatta, etikett fästad på kärlet eller också kan en bestående märkning åstadkommas genom målning eller annan likvärdig metod.

(3) Kraven enligt styckena (1) och (2) anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda (reserverad).

(4) Engångsflaskor enligt marginalnummer 211 (1) skall vara försedda med följande uppgifter i tydlig och hållbar skrift:

(a) Tillverkarens namn eller märke;

(b) Godkännandenummer (om kärlets konstruktionstyp är godkänd enligt marginalnummer 215);

(c) Det serie- eller satsnummer som kärlet tilldelats av tillverkaren;

(d) Provningstryck (se marginalnummer 219);

(e) Tillverkningsdatum (månad och år);

(f) Kontrollstämpel åsatt av den besiktningsman som utförde den första provningen;

(g) Gasens eller gasblandningens FN-nummer och fullständiga namn enligt marginalnummer 201;

När det gäller gaser med benämningen n.o.s. anges endast gasens FN-nummer och tekniska namn ();

(h) Texten "Får ej återfyllas"; denna märkning skall vara minst 6 mm hög.

Uppgifterna enligt detta stycke, förutom (g), skall anges på ett varaktigt sätt, t.ex. präglas, antingen på en förstärkt del av kärlet, på en ring eller på en särskild platta fast förankrad.

Uppgifterna kan också präglas direkt på kärlet, förutsatt att det kan påvisas att kärlet inte försvagas genom märkningen.

Kraven enligt detta stycke anses vara tillgodosedda då följande standarder är uppfyllda (reserverad).

(5) Kollin med kärl som innehåller gaser av ämnesnummer 1-4, 6F, 7 eller små behållare innehållande gas (gaspatroner) av ämnesnummer 5 skall vara tydligt märkta med FN-numret på det gods som deklareras i transportdokumentet och föregås av "UN" med tillägget: "Klass 2".

Dessa bestämmelser behöver inte iakttas om kärlen och deras märkning är tydligt synliga.

(6) Kollin innehållande aerosolbehållare med ämnesnummer 5 skall vara tydligt märkta enligt följande: "UN 1950 aerosol".

Varningsetiketter

224 Anmärkning: Med kolli avses i etiketteringssammanhang varje förpackning innehållande kärl, aerosolbehållare eller små behållare innehållande gas (gaspatroner) eller kärl enligt marginalnummer 211 utan ytteremballage.

(1) Kollin innehållande ämnen och föremål enligt denna klass skall vara försedda med nedanstående etiketter:

>Plats för tabell>

(2) Kollin med gaser av ämnesnummer 3 skall dessutom på två motstående sidor vara försedda med etikett nr 11.

(3) Etiketter på gasflaskor enligt 211 (1) får fästas på flaskans hals och får vara mindre än vad som föreskrivs under förutsättning att de är fullt synliga.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

225 (1) Med undantag av gaserna av grupp T, TF, TC, TO, TFC och TOC samt 2203 silan, komprimerad, med ämnesnummer 1 F får ämnen och föremål i klass 2 sändas även som expressgods. Ett kolli får därvid inte väga mer än 50 kg.

(2) Vid transport av gaser av ämnesnummer 3 i cisternvagnar eller tankcontainrar med säkerhetsventiler skall avsändaren och järnvägen komma överens om transportvillkoren innan sändning inlämnas för transport.

(3) Sändningar av 1749 klortrifluorid (ämnesnummer 2TOC) med en bruttomassa av mer än 500 kg får endast transporteras som vagnslast och med högst 5 000 kg per vagn.

C. Uppgifter i fraktsedeln

226 (1) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 201.

Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänför till en n.o.s.-benämning eller ett annat samlingsnamn skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer och n.o.s.-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell bokstav och initialerna "RID" t.ex. "2, ämnesnummer 2F, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras blandningar [se marginalnummer 200 (3)] innehållande flera beståndsdelar som faller under bestämmelserna i detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med blandningarna.

Vid transport av blandningar [se marginalnummer 200 (3)] i tankar (avmonterbara tankar, fasta tankar, tankcontainrar eller delbehållare i batterivagnar) anges blandningens sammansättning som procent av volymen eller som procent av vikten. Beståndsdelar som utgör mindre än 1 % behöver inte anges.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen.

Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

I stället för det tekniska namnet (), är det tillåtet att använda något av följande namn:

För 1078 köldmedium, n.o.s., ämnesnummer 2A:

blandning F 1, blandning F 2, blandning F 3;

För 1060 metylacetylen- och propadienblandning, stabiliserad, ämnesnummer 2F:

blandning P 1, blandning P 2;

För 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, n.o.s., ämnesnummer 2F:

blandning A eller butan, blandning A 0 eller butan, blandning A 1, blandning B,

blandning C eller propan;

För transport i tankar får handelsnamnen "butan" och "propan" endast användas som komplettering.

För 1010 med ämnesnummer 2F:

1,3-butadien- och kolväteblandning, inhiberad.

För dessa blandningar behöver sammansättningen inte uppges.

(2) Vid transport av kärl som omfattas av marginalnummer 211 enligt bestämmelserna i marginalnummer 217 (5), skall följande uppgift införas i fraktsedeln:

"Transport i överensstämmelse med marginalnummer 217 (5)".

(3) Vid transport i cisternvagn, som lastats utan föregående rengöring skall som godsmängd i fraktsedelnanges summan av den påfyllda mängden och resten av föregående last. Detta motsvaras av totalvikten på den lastade cisternvagnen minus vagnens egenvikt. Dessutom får en anmärkning "Påfylld mängd ..kg" läggas till.

(4) För transport av gaser med ämnesnummer 3 i cisternvagnar och tankcontainrar skall avsändaren införa följande förklaring i fraktsedelns fält för godsbeskrivning "Cisternen (tankcontainern) är är så isolerad att säkerhetsventilen inte öppnar före den " (datum som godkänts av järnvägen).

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

227 (1) Kollin får inte kastas eller utsättas för stötar.

(2) Kärl skall stuvas så i vagnen att de varken kan välta eller falla ned. Följande bestämmelser skall iakttas:

(a) flaskor enligt marginalnummer 211 (1) som läggs direkt på vagnsgolvet, skall ligga längs med eller tvärs med vagnens längdaxel; flaska som befinner sig nära en vagnsgavel skall emellertid placeras tvärs längdaxeln. Låga flaskor med stor diameter (omkring 30 cm eller mer) får läggas längs med vagnen med den ventilskyddande anordningen vänd mot mitten av vagnen.

Tillräckligt stadiga flaskor, eller flaskor som transporteras i lämpliga anordningar som effektivt hindrar att de stjälper, får placeras stående.

Liggande flaskor skall säkras mot rullning genom kilar, fastbindning eller förstängas säkert på annat lämpligt sätt.

(b) Kärl med gas av ämnesnummer 3 skall alltid placeras i det läge kärlet konstruerats för och skyddas mot all skada från annat kolli.

(c) Kärl som kan rullas, skall läggas med sin längdaxel parallellt med vagnens längdaxel och förstängas så att de inte kan rulla i sidled.

(3) När pallaster av föremål enligt ämnesnummer 5 marginalnummer 209 (3) staplas på varandra, måste varje lager av pallaster fördelas jämnt på det lager som ligger under, vid behov med mellanlägg av tillräcklig hållfasthet.

b. Transport i småcontainer

228 (1) Med undantag av kollin med gaser av ämnesnummer 3 får kollin med gaser, tillhörande klass 2 transporteras i småcontainrar.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 230 gäller även för småcontainrar.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

229 (1) Vid transport av ämnen och föremål av denna klass, skall vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar på båda sidor förses med följande varningsetiketter:

Anmärkning: Beträffande vagnar som transporterar containrar eller tankcontainrar, se marginalnummer 1900 (1) b).

>Plats för tabell>

(2) Varningsetikett nr 13 ska finnas på båda sidor av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar och vagnar som transporterar tankcontainrar.

(3) Småcontainrar skall förses med varningsetiketter enligt marginalnummer 229 (1).

E. Förbud mot samlastning

230 Kollin försedda med etikett nr 2, 3 eller 6.1 får inte samlastas på samma fordon som kollin med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

231 Gods som inte får transporteras i samma vagn, får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

232 (1) Tömda, ej rengjorda, cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar och tankcontainrar skall förslutas som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda, cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonterbara tankar och tankcontainrar skall etiketteras som om de vore fyllda.

(3) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 8 följt av "2, 8, RID", exempelvis "Tömt kärl, ej rengjort, 2, 8 RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

För tömda ej rengjorda kärl med en volym större än 1 000 l, tömda cisternvagnar (inklusive batterivagnar), avmonterbara tankar och tankcontainrar skall denna beskrivning kompletteras med "Senaste last", samt med farlighetsnummer, FN-nummer, namn, ämnesnummer och grupp för det ämne den senast innehållit, t.ex. "Senaste last: 268, 1017 klor, 2TC".

(4) De kärl med ämnesnummer 8 som åsyftas i marginalnummer 211 får transporteras efter det att den i marginalnummer 217 angivna tidsgränsen för den föreskrivna periodiska kontrollen utlöpt, om transporten sker i syfte att utföra kontroll.

233-

237

G. Övriga bestämmelser

(Reserverat)

H. Övergångsbestämmelser

239 (1) Kärl tillverkade före 1 januari 1997, vilka inte överenstämmer med kraven i denna bilaga, som gäller från 1 januari 1997, och vilka beviljats transporttillstånd enligt kraven i detta direktiv gällande fram till 31 december 1996, får transporteras efter detta datum om kraven i de regelbundet återkommande kontrollerna i marginalnummer 217 uppfylls.

(2) De flaskor enligt marginalnummer 211 (1), vilka genomgått en första kontroll eller regelbundet återkommande kontroll före 1 januari 1997, får transporteras tömda och ej rengjorda utan etikett fram till det datum då nästa fyllning eller nästa regelbundet återkommande inspektion skall utföras.

240-

249

I. Tabell över gaser samt särskilda bestämmelser

250 Förteckningen över gaser med hänvisningar till de viktigaste bestämmelser i marginalnummer 211 till 219 samt till särskilda bestämmelser för vissa ämnen.

Förteckning över gaser: se tabeller.

Förklaring till "särskilda krav":

a: Aluminiumlegeringar får inte ha kontakt med gas.

b: Ventiler av koppar är inte godkända.

c: Metalldetaljer i kontakt med innehållet får inte innehålla mer än 70 % koppar.

d: Inget kärl får innehålla mer än 5 kg av det aktuella ämnet.

e: Ventilutlopp skall vara försedda med pluggar eller kappmuttrar så att kravet på gastäthet uppfylls [se 213(4)].

f: Nödvändiga åtgärder för att förhindra farliga reaktioner (t.ex. polymerisering, sönderdelning) under transport skall vidtas. Om nödvändigt, krävs stabilisering eller tillsats av en inhibitor.

g: Det är tillåtet att använda andra provningstryck än dem som angivits, förutsatt att bestämmelserna enligt marginalnummer 219 (c) följs.

h: Om ett monolitiskt material används som porös massa, får intervallet mellan inspektioner förlängas till 10 år.

i: Största fyllning enligt det i godkännandet specificerade värdet.

j: Provningstrycket och fyllningsgraden skall beräknas i enlighet med kraven i marginalnummer 219.

k: Intervallet mellan provningar får förlängas till 10 år då behållarna är tillverkade av aluminiumlegeringar.

l: Varje flaska i en ram (batteri) skall förses med en separat ventil som kan tillslutas under transport.

m: Intervallet mellan kontrollerna av stålflaskor enligt marginalnummer 211(1) får förlängas till 15 år:

(a) efter överenskommelse med behörig myndighet (behöriga myndigheter) i det land (de länder) där den regelbundet återkommande kontrollen och transporten äger rum och

(b) i enlighet med kraven i tekniska bestämmelser eller en standard godkänd av en behörig myndighet eller standard EN 1440: "Transportabla återfyllbara svetsade stålflaskor för petroleumgas (LPG) - Periodisk besiktning".

n: När det gäller kärl för transport av gaser som hänförs till en n.o.s.-benämning, skall i tillämpliga fall hänsyn tas till följande krav:

1. De material av vilka kärlen och tillhörande förslutningar är tillverkade får inte kunna angripas av innehållet eller bilda farliga eller skadliga produkter med detta.

2. Provningstrycket och fyllningsgraden skall beräknas i enlighet med kraven i marginalnummer 219.

3. Giftiga gaser och gasblandningar med LC50 mindre än 200 ppm får inte transporteras i sådana kärl som åsyftas i marginalnummer 211 (2) och (3).

4. Ventilerna i kärl för giftiga gaser och gasblandningar med ett LC50-värde mindre än 200 ppm, liksom ventiler för pyrofora gaser och för brandfarliga blandningar av gaser innehållande mer än 1 % pyrofora ämnen, skall förses med gastäta pluggar eller kappmuttrar. Då dessa kärl är hopkopplade till ett batteri via ett samlingsrör, skall var och en av dem förses med en separat ventil som kan tillslutas under transport.

5. Nödvändiga åtgärder för att förhindra farliga reaktioner (dvs. polymerisering, sönderdelning) under transport skall vidtas. Om nödvändigt, krävs stabilisering eller tillsats av en inhibitor.

>Plats för tabell>

251-

299

KLASS 3 BRANDFARLIGA VÄTSKOR

1. Ämnesförteckning

300 (1) Av de ämnen och blandningar som täcks av rubriken till klass 3, omfattas de som räknas upp vid marginalnummer 301 eller som täcks av någon samlingsrubrik där, samt föremål som innehåller sådana ämnen, av villkoren vid marginalnummer 300 (2)-324. Dessa ämnen, blandningar och föremål anses tillhöra detta direktiv.

Anmärkning: Beträffande de mängder av uppräknade ämnen vid marginalnummer 301, som inte omfattas av bestämmelserna i, se marginalnummer 301a.

(2) Rubriken till klass 3 täcker ämnen och föremål vilka innehåller ämnen av denna klass och som

är flytande i enlighet med marginalnummer 4 (7),

har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar) vid 50 °C och inte är fullständigt i gasfas vid 20 °C och normaltryck 101,3 kPa,

har flampunkt av högst 61 °C.

Rubriken vid klass 3 täcker även brandfarliga vätskor och fasta ämnen i smält form med flampunkt över 61 °C och som transporteras eller överlämnas för transport medan de är upphettade till en temperatur som är lika med eller högre än deras flampunkt.

Undantagna är ämnen med flampunkt över 35 °C, som inte är giftiga eller frätande och som under givna testvillkor inte underhåller förbränning (se bihang III, marginalnummer 1304). Överlämnas de däremot för transport och transporteras medan de är upphettade till en temperatur lika med eller högre än deras flampunkt, tillhör de klass 3.

Undantagna är även brandfarliga vätskor, vilka på grund av andra farliga egenskaper räknas upp i eller omfattas av andra klasser. Flampunkten skall bestämmas enligt bihang III, marginalnummer 1300-1302.

Anmärkningar: 1. Beträffande gasolja, dieselbrännolja, eldningsolja (lätt) (FN-nummer 1202) med flampunkt över 61 °C, se anm vid marginalnummer 301, ämnesnummer 31(c).

2. Beträffande ämnen med flampunkt över 61 °C som transporteras vid eller över sin flampunkt, se marginalnummer 301, ämnesnummer 61(c).

(3) Ämnen och föremål i klass 3 indelas enligt följande:

A. Icke giftiga och icke frätande ämnen med flampunkt under 23 °C

B. Giftiga ämnen med flampunkt under 23 °C

C. Frätande ämnen med flampunkt under 23 °C

D. Giftiga och frätande ämnen med flampunkt under 23 °C samt föremål som innehåller sådana ämnen

E. Ämnen, inklusive mindre giftiga eller svagt frätande ämnen, med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C

F. Ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel och med flampunkt under 23 °C

G. Ämnen med flampunkt över 61 °C, som lämnas för transport vid eller över sin flampunkt

H. Tömda emballage

Ämnen och föremål i klass 3, marginalnummer 301, med undantag av ämnesnummer 6, 12, 13 och 28, skall placeras i en av följande grupper beroende på farlighetsgrad:

(a) mycket farliga ämnen: brandfarliga vätskor med en kokpunkt eller sjudningsbörjan vid högst 35 °C och brandfarliga vätskor med flampunkt under 23 °C, som antingen är mycket giftiga enligt kriterierna vid marginalnummer 600, eller starkt frätande enligt kriterierna vid marginalnummer 800,

(b) farliga ämnen: brandfarliga vätskor med flampunkt under 23 °C som inte faller under (a) med undantag av ämnen enligt marginalnummer 301, ämnesnummer 5(c),

(c) mindre farliga ämnen: brandfarliga vätskor med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C samt ämnen enligt marginalnummer 301, ämnesnummer 5(c).

(4) Om ämnen av klass 3 på grund av tillsatser övergår till andra riskkategorier än till vilka de hör enligt marginalnummer 301, skall blandningar eller lösningar hänföras till de ämnesnummer och ämnesbokstäver de tillhör baserat på deras faktiska farlighetsgrad.

Anmärkning: Beträffande klassificering av blandningar och lösningar (såsom beredningar och restprodukter), se även marginalnummer 3 (3).

(5) Med utgångspunkt från provningsmetoderna enligt bihang III, marginalnummer 1300-1302, 1304 och 1310 samt de angivna kriterierna i 300 (2), kan det också fastställas om beskaffenheten av en lösning eller en blandning, som är uttryckligen nämnd eller som innehåller ett uttryckligen nämnt ämne, är sådan att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

(6) Vätskor som vid inandning är mycket giftiga, och brandfarliga med flampunkt under 23 °C, tillhör klass 6.1 (marginalnummer 601, ämnesnummer 1-10).

(7) Vätskor av klass 3, som lätt bildar peroxider (såsom etrar eller vissa heterocykliska syrehaltiga ämnen) får transporteras endast om peroxidhalten, beräknad som väteperoxid (H2O2), inte överstiger 0,3 %. Peroxidhalten skall bestämmas enligt bihang III, marginalnummer 1303.

(8) Kemiskt instabila ämnen av klass 3 får transporteras endast om alla nödvändiga åtgärder vidtagits för att hindra att de sönderfaller eller polymeriserar på ett sätt som medför risker under transport. Därför skall det noga ses till att kärlen inte innehåller ämnen som underlättar dessa reaktioner.

A. Icke giftiga och icke frätande ämnen med flampunkt under 23 °C

301 1. Ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) vilkas ångtryck vid 50 °C överstiger 175 kPa (1,75 bar):

(a) 1089 acetaldehyd (etanal),

1108 1-penten (n-amylen),

1144 krotonylen (2-butyn),

1243 metylformiat,

1265 pentaner, flytande (isopentan),

1267 råolja,

1303 vinylidenklorid , inhiberad (1,1-dikloretylen, inhiberad),

1308 zirkonium uppslammad i brandfarlig vätska,

1863 flygfotogen, för turbinmotor,

2371 isopentener,

2389 furan,

2456 2-klorpropen,

2459 2-metyl-1-buten,

2561 3-metyl-1-buten (1-isoamylen) (isopropyletylen),

2749 tetrametylsilan,

1268 petroleumdestillat n.o.s. eller

1268 petroleumprodukter, n.o.s.,

3295 kolväten, flytande n.o.s.,

1993 brandfarlig vätska, n.o.s.

2. Ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) vilkas ångtryck vid 50 °C överstiger 110 kPa (1,10 bar) men inte 175 kPa (1,75 bar):

(a) 1155 dietyleter (etyleter),

1167 divinyleter, inhiberad,

1218 isopren, inhiberad,

1267 råolja,

1280 propylenoxid,

1302 vinyletyleter, inhiberad,

1308 zirkonium uppslammad i brandfarlig vätska,

1863 flygfotogen, för turbinmotor,

2356 2-klorpropan,

2363 etylmerkaptan

1268 petroleumdestillat, n.o.s. eller

1268 petroleumprodukter, n.o.s.,

3295 kolväten, flytande, n.o.s.,

1993 brandfarlig vätska, n.o.s.,

(b) 1164 dimetylsulfid,

1234 metylal (dimetoximetan),

1265 pentaner, flytande (n-pentan),

1267 råolja,

1278 1-klorpropan (propylklorid),

1308 zirkonium uppslammad i brandfarlig vätska,

1863 flygfotogen, för turbinmotor,

2246 cyklopenten,

2460 2-metyl-2-buten,

2612 metylpropyleter,

1224 ketoner, n.o.s.,

1987 alkoholer, brandfarliga, n.o.s.,

1989 aldehyder, brandfarliga, n.o.s.,

1268 petroleumdestillat, n.o.s. eller

1268 petroleumprodukter, n.o.s.,

3295 kolväten, flytande, n.o.s.,

1993 brandfarlig vätska, n.o.s.

3. Ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) vilkas ångtryck vid 50 °C inte överstiger 110 kPa (1,10 bar):

(b) 1203 bensin,

1267 råolja,

1863 flygfotogen, för turbinmotor,

1268 petroleumdestillat, n.o.s. eller

1268 petroleumprodukter, n.o.s.

Anmärkning: Trots att bensins ångtryck vid 50 °C under vissa klimatförhållanden kan överstiga 110 kPa (1,10 bar) men inte 150 kPa (1,5 bar), har bensin placerats i detta ämnesnummer.

kolväten:

1114 bensen,

1136 tjärkoldestillat,

1145 cyklohexan,

1146 cyklopentan,

1175 etylbensen,

1206 heptaner,

1208 hexaner,

1216 isooktener,

1262 oktaner,

1288 skifferolja,

1294 toluen,

1300 terpentinersättning (lacknafta),

1307 xylener (o-xylen, dimetylbensener),

2050 diisobutylen, isomeriska föreningar,

2057 tripropylen (propylentrimer),

2241 cykloheptan,

2242 cyklohepten,

2251 bicyklo-(2,2,1)-hepta-2,5-dien, inhiberad, eller

2251 2,5-norbornadien inhiberad,

2256 cyklohexen,

2263 dimetyl-cyklohexaner,

2278 n-hepten,

2287 isoheptener,

2288 isohexener,

2296 metylcyklohexan,

2298 metylcyklopentan,

2309 oktadiener,

2358 cyklooktatetraen,

2370 1-hexen,

2457 2,3-dimetylbutan,

2458 hexadiener,

2461 metylpentadiener,

3295 kolväten, flytande, n.o.s.

halogenhaltiga ämnen:

1107 amylklorider,

1126 1-brombutan (n-butylbromid),

1127 klorbutaner (butylklorider),

1150 1,2-dikloretylen,

1279 1,2-diklorpropan,

2047 diklorpropener,

2338 bensotrifluorid,

2339 2-brombutan,

2340 2-brometyletyleter,

2342 brommetylpropaner,

2343 2-brompentan,

2344 brompropaner,

2345 3-brompropyn,

2362 1,1-dikloretan (etylidenklorid),

2387 fluorbensen,

2388 fluortoluener,

2390 2-jodbutan,

2391 jodmetylpropaner,

2554 metylallylklorid.

alkoholer:

1105 amylalkoholer,

1120 butanoler,

1148 diacetonalkohol, teknisk,

1170 etanol (etylalkohol) eller

1170 etanol (etylalkohol) i vattenlösning med mer än 70 volym- % alkohol,

1219 isopropanol (isopropylalkohol)

1274 n-propanol (normal propylalkohol),

3065 alkoholhaltiga drycker med mer än 70 volym- % alkohol,

1987 alkoholer, brandfarliga, n.o.s.

Anmärkning: Alkoholhaltiga drycker med mer än 24 volym- % men mindre än 70 volym- % akohol hör till ämnesnummer 31(c).

etrar:

1088 acetal (1,1-dietoxietan),

1159 diisopropyleter,

1165 dioxan,

1166 dioxolan,

1179 etylbutyleter,

1304 vinylisobutyleter, inhiberad,

2056 tetrahydrofuran,

2252 1,2-dimetoxietan,

2301 2-metylfuran,

2350 butylmetyleter,

2352 butylvinyleter, inhiberad,

2373 dietoximetan,

2374 3,3-dietoxipropen,

2376 2,3-dihydropyran,

2377 1,1-dimetoxietan,

2384 di-n-propyleter,

2398 metyl tert-butyleter,

2536 metyltetra-hydrofuran,

2615 etylpropyleter,

2707 dimetyldioxaner,

3022 1,2-butylenoxid, stabiliserad,

3271 etrar, n.o.s.

aldehyder:

1129 butyraldehyd,

1178 2-etylbutyraldehyd,

1275 propionaldehyd,

2045 isobutyraldehyd (isobutylaldehyd),

2058 valeraldehyd,

2367 alfa-metylvaleraldehyd,

1989 aldehyder, brandfarliga, n.o.s.

ketoner:

1090 aceton,

1156 dietylketon,

1193 metyletylketon (etylmetylketon),

1245 metylisobutylketon,

1246 metylisopropenylketon, inhiberad,

1249 metylpropylketon,

2346 butandion (diacetyl),

2397 3-metylbutan-2-on,

1224 ketoner, n.o.s.

estrar:

1123 butylacetater,

1128 n-butylformiat,

1161 dimetylkarbonat,

1173 etylacetat,

1176 etylborat,

1190 etylformiat,

1195 etylpropionat,

1213 isobutylacetat,

1220 isopropylacetat,

1231 metylacetat,

1237 metylbutyrat,

1247 metylmetakrylat, monomer, inhiberad,

1248 metylpropionat,

1276 n-propylacetat,

1281 propylformiater,

1301 vinylacetat, inhiberad,

1862 etylkrotonat,

1917 etylakrylat, inhiberad,

1919 metylakrylat, inhiberad,

2277 etylmetakrylat,

2385 etylisobutyrat,

2393 isobutylformiat,

2394 isobutylpropionat,

2400 metylisovaleriat,

2403 isopropenylacetat,

2406 isopropylisobutyrat,

2409 isopropylpropionat,

2416 trimetylborat,

2616 triisopropylborat,

2838 vinylbutyrat, inhiberad,

3272 estrar, n.o.s.

svavelhaltiga ämnen:

1111 amylmerkaptaner,

2347 butylmerkaptaner,

2375 dietylsulfid,

2381 dimetyldisulfid,

2402 propantioler (propylmerkaptaner),

2412 tetrahydrotiofen (tiolan),

2414 tiofen,

2436 tioättiksyra.

kvävehaltiga ämnen:

1113 amylnitriter,

1222 isopropylnitrat,

1261 nitrometan,

1282 pyridin,

1648 acetonitril (metylcyanid),

1865 n-propylnitrat,

2351 butylnitriter,

2372 1,2-di- (dimetylamino) etan (tetrametyletylendiamin),

2410 1,2,3,6-tetrahydropyridin.

Andra brandfarliga ämnen, lösningar och blandningar som innehåller brandfarlig vätska:

1091 acetonoljor,

1201 finkelolja,

1293 tinkturer, medicinska,

1308 zirkonium uppslammad i brandfarlig vätska,

2380 dimetyldietoxisilan,

1993 brandfarlig vätska, n.o.s.

Anmärkning: För trögflytande ämnen, lösningar och blandningar se ämnesnummer 5.

4. Lösningar av nitrocellulosa i blandningar av ämnen i ämnesnummer 1-3, med mer än 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt som ej överstiger 12,6 % (torrvikt).

(a) 2059 nitrocellulosalösning, brandfarlig,

(b) 2059 nitrocellulosalösning, brandfarlig.

Anmärkningar: 1. Blandningar med flampunkt under 23 °C med mer än 55 % nitrocellulosa oavsett kvävehalten, eller som innehåller högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt över 12,6 % (torrvikt), tillhör klass 1 (se marginalnummer 101, ämnesnummer 4, FN-nummer 0340, eller ämnesnummer 26, FN-nummer 0342) eller klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 24).

2. Blandningar som innehåller högst 20 % nitrocellulosa med en kvävehalt som ej överstiger 12,6 % (torrvikt) tillhör ämnesnummer 5.

5. Flytande eller trögflytande blandningar eller beredningar, inklusive de som innehåller 20 % eller mindre nitrocellulosa med en kvävehalt som ej överstiger 12,6 % (torrvikt):

(a) med kokpunkt eller sjudningsbörjan vid högst 35 °C, om de inte faller under (c):

1133 lim,

1139 täcklösning, (inkl. sådana som används till ytbehandlingar i industriellt eller annat syfte såsom, underredsbehandling av fordon, fodring av fat eller tunnor),

1169 extrakt, aromatiska, flytande,

1197 extrakt, smakämnen, flytande,

1210 tryckfärg,

1263 färg (inkl. färg, lack emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg),

1263 färgrelaterat material (inkl. förtunning),

1266 parfymprodukter,

1286 hartsolja,

1287 gummilösning,

1866 hartslösning.

(b) med kokpunkt eller sjudningsbörjan högre än 35 °C om de inte faller under (c),

1133 lim,

1139 täcklösning, (inkl. sådana som används till ytbehandlingar i industriellt eller annat syfte såsom, underredsbehandling av fordon, fodring av fat eller tunnor),

1169 extrakt, aromatiskt, flytande,

1197 extrakt, smakämnen, flytande,

1210 tryckfärg,

1263 färg (inkl. färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg),

1263 färgrelaterat material (inkl. förtunning),

1266 parfymprodukter,

1286 hartsolja,

1287 gummilösning,

1306 träimpregneringsmedel, flytande,

1866 hartslösning,

1999 tjäror, flytande, inklusive vägasfalt och oljor, bitumen och lösningar därav,

3269 polyesterhartssats.

(c) 1133 lim,

1139 täcklösning, (inkl. sådana som används till ytbehandlingar industriellt eller annat syfte såsom, underredsbehandling av fordon, fodring av fat eller tunnor),

1169 extrakt, aromatiska, flytande,

1197 extrakt, smakämnen, flytande,

1210 tryckfärg,

1263 färg (inkl. färg, lack, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg),

1263 färgrelaterat material inkl. förtunning),

1266 parfymprodukter,

1286 hartsolja,

1287 gummilösning,

1306 träimpregneringsmedel, flytande,

1866 hartslösning,

1999 tjäror, flytande, inklusive vägasfalt och oljor, bitumen och lösningar därav,

3269 polyesterhartssats,

1993 brandfarlig vätska, n.o.s.

Klassificering under (c) är möjlig endast om följande krav uppfylls:

1. höjden av lösningsmedlets avskilda skikt är mindre än 3 % av provets totala höjd vid provningen av lösningsmedlets separeringsförmåga (), och

2. viskositeten () och flampunkten stämmer överens med följande tabell:

>Plats för tabell>

Anmärkningar: 1. Blandningar med mer än 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt som ej överstiger 12,6 % tillhör ämnesnummer 4.

Blandningar med flampunkt under 23 °C och som innehåller mer än 55 % nitrocellulosa, oberoende av kvävehalten, eller innehåller högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt över 12,6 % (torrvikt) tillhör klass 1 (se marginalnummer 2101, ämnesnummer 4, FN-nummer 0340, eller ämnesnummer 26, FN-nummer 0342) eller klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 24).

2. Inget ämne nämnt under något annat ämnesnummer får införas under 1263 färg eller 1263 färgrelaterade material. Ämnen som förs till FN-nummer 1263 får inte innehålla mer än 20 % nitrocellulosa förutsatt att kväveinnehållet inte överstiger 12,6 vikt- % (torrvikt).

3. 3269 polyesterhartssats har två komponenter: en basprodukt (klass 3, grupp (b) eller (c) och en aktiverare (organisk peroxid), vardera separat förpackad i en innerförpackning. Den organiska peroxiden skall vara av typ D, E eller F, inte kräva temperaturkontroll och vara begränsad till 125 ml vätska och 500 g fast ämne per innerförpackning. Komponenterna får placeras i samma ytterförpackning förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra i händelse av läckage.

6. 3064 nitroglycerin, lösning i alkohol med mer än 1 % men högst 5 % nitroglycerin.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne (se marginalnummer 303); se även klass 1, marginalnummer 101, ämnesnummer 4, FN-nummer 0144.

7. (b) 1204 nitroglycerin, lösning i alkohol med högst 1 % nitroglycerin.

B. Giftiga ämnen med flampunkt under 23 °C

Anmärkningar: 1. Vätskor som vid inandning är mycket giftiga och som har en flampunkt under 23 °C (marginalnummer 601, ämnesnummer 1-10) samt giftiga ämnen som har en flampunkt på 23 °C eller högre tillhör klass 6.1.

2. Beträffande giftighetskriterierna, se marginalnummer 600 (3).

11. Nitriler och isonitriler (isocyanider):

(a) 1093 akrylnitril inhiberad,

3079 metakrylonitril, inhiberad,

3273 nitriler, brandfarliga, giftiga, n.o.s.,

(b) 2284 isobutyronitril,

2378 2-dimetylaminoacetonitril,

2404 propionitril,

2411 butyronitril,

3273 nitriler, brandfarliga, giftiga, n.o.s.

12. 1921 propylenimin, inhiberad.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 304).

13. 2481 etylisocyanat.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 304).

14. Andra isocyanater:

(a) 2483 isopropylisocyanat,

2605 metoximetylisocyanat,

(b) 2486 isobutylisocyanat,

2478 isocyanater, brandfarliga, giftiga, n.o.s. eller

2478 isocyanatlösningar, brandfarliga, giftiga, n.o.s.

Anmärkning: Isocyanatlösningar med flampunkt 23 °C eller högre tillhör klass 6.1 (se marginalnummer 601, ämnesnummer 18 eller 19).

15. Andra kvävehaltiga ämnen:

(a) 1194 etylnitritlösning.

16. Organiska halogenhaltiga ämnen:

(a) 1099 allylbromid,

1100 allylklorid,

1991 kloropren, inhiberad,

(b) 1184 etylendiklorid (1,2-dikloretan),

2354 klormetyletyleter.

17. Organiska syrehaltiga ämnen:

(a) 2336 allylformiat,

2983 etylenoxid och propylenoxid, blandning med högst 30 % etylenoxid,

1986 alkoholer, brandfarliga, giftiga, n.o.s.,

1988 aldehyder, brandfarliga, giftiga, n.o.s.,

(b) 1230 metanol,

2333 allylacetat,

2335 allyletyleter,

2360 diallyleter,

2396 metakrylaldehyd, inhiberad,

2622 glycidylaldehyd,

1986 alkoholer, brandfarliga, giftiga n.o.s.,

1988 aldehyder, brandfarliga, giftiga, n.o.s.

18. Organiska svavelhaltiga ämnen:

(a) 1131 koldisulfid (kolsulfid),

(b) 1228 merkaptaner, brandfarlig vätska, giftig, n.o.s.,

1228 merkaptanblandning, brandfarlig vätska, giftig, n.o.s.

19. Giftiga ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) med flampunkt under 23 °C, som inte faller under annan samlingsrubrik:

(a) 1992 brandfarlig vätska, giftig, n.o.s.,

(b) 2603 cykloheptatrien,

3248 medicin, flytande, brandfarlig, giftig, n.o.s.,

1992 brandfarlig vätska, giftig, n.o.s.

Anmärkning: Farmaceutiska produkter färdiga för användning, t.ex. kosmetika och mediciner, som är tillverkade och förpackade i emballage av en sort ämnad för detaljhandel eller distribution till personal eller hushållskonsumtion och som annars skulle klassificeras under ämnesnummer 19(b), anses ej som ämnen enligt detta direktiv.

C. Frätande ämnen med flampunkt under 23 °C

Anmärkningar: 1. Frätande ämnen med flampunkt 23 °C eller högre tillhör klass 8 (se marginalnummer 801).

2. Vissa brandfarliga, frätande vätskor med flampunkt under 23 °C och kokpunkt över 35 °C tillhör klass 8 [se marginalnummer 800 (7) a)].

3. Beträffande kriterier för ett ämnes frätverkan se marginalnummer 800 (3).

21. Klorsilaner:

(a) 1250 metyltriklorsilan,

1305 vinyltriklorsilan, inhiberad,

(b) 1162 dimetyldiklorsilan,

1196 etyltriklorsilan,

1298 trimetylklorsilan,

2985 klorsilaner, brandfarliga, frätande, n.o.s.

Anmärkning: Klorsilaner som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser tillhör klass 4.3 [se marginalnummer 471, ämnesnummer 1(a)].

22. Aminer och lösningar av aminer:

(a) 1221 isopropylamin,

1297 trimetylamin, vattenlösning som innehåller 30-50 vikt-% trimetylamin,

2733 aminer, brandfarliga, frätande, n.o.s. eller

2733 polyaminer, brandfarliga, frätande, n.o.s.,

(b) 1106 amylaminer (n-amylamin, tert-amylamin),

1125 n-butylamin,

1154 dietylamin,

1158 diisopropylamin,

1160 dimetylamin, vattenlösning,

1214 isobutylamin,

1235 metylamin, vattenlösning,

1277 propylamin,

1296 trietylamin,

1297 trimetylamin, vattenlösning med högst 30 vikt-% trimetylamin,

2266 N-N-dimetylpropylamin (Dimetyl-N-propylamin),

2270 etylamin, vattenlösning med 50-70 vikt- % etylamin,

2379 1,3 dimetylbutylamin,

2383 dipropylamin,

2945 N-metylbutylamin,

2733 aminer, brandfarliga, frätande, n.o.s. eller

2733 polyaminer, brandfarliga, frätande, n.o.s.

Anmärkning: 1032 vattenfri dimetylamin, 1036 etylamin, 1061 vattenfri metylamin och 1083 vattenfri trimetylamin, tillhör klass 2 (se marginalnummer 201, 2F).

23. Andra kvävehaltiga ämnen:

(b) 1922 pyrrolidin,

2386 1-etylpiperidin,

2399 1-metylpiperidin,

2401 piperidin,

2493 hexametylenimin,

2535 4-metylmorfolin (N-metylmorfolin).

24. Lösningar av alkoholater:

(b) 1289 natriummetylat löst i alkohol,

3274 alkoholater n.o.s., lösta i alkohol.

25. Andra frätande halogenhaltiga ämnen:

(b) 1717 acetylklorid,

1723 allyjodid,

1815 propionylklorid,

2353 butyrylklorid,

2395 isobutyrylklorid.

26. Starkt frätande, frätande eller svagt frätande ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) med flampunkt under 23 °C, som inte faller under annan samlingsrubrik:

(a) 2924 brandfarlig vätska, frätande, n.o.s.,

(b) 2924 brandfarlig vätska, frätande, n.o.s.

D. Giftiga och frätande ämnen med flampunkt under 23 °C samt föremål som innehåller sådana ämnen

27. (a) 3286 brandfarlig vätska, giftig, frätande, n.o.s.,

(b) 2359 diallylamin,

3286 brandfarlig vätska, giftig, frätande, n.o.s.

28. 3165 bränsletankar till hydraulaggregat avsett för flygplan, som innehåller en blandning av vattenfri hydrazin och metylhydrazin.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa tankar (se marginalnummer 309).

E. Ämnen, inklusive mindre giftiga eller svagt frätande ämnen, med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C

Anmärkningar: Lösningar som är varken giftiga eller frätande samt homogena blandningar med flampunkt 23 °C eller högre (trögflytande ämnen såsom färger eller lacker, undantaget ämnen med mer än 20 % nitrocellulosa) förpackade i behållare mindre än 450 liter omfattas inte av detta direktiv om, vid provning av lösningsmedlets separeringsförmåga enligt fotnot 1) till ämnesnummer 5, höjden av det avskilda skiktet av lösningsmedel är mindre än 3 % av den totala höjden och om ämnena vid 23 °C, i en utloppsbägare enligt ISO 2431-1984 med ansatsrördiameter av 6 mm har en utloppstid av

a) minst 60 sekunder, eller

b) minst 40 sekunder och som innehåller högst 60 % ämnen av klass 3.

31. Ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C (gränsvärdena inräknade) som varken är mindre giftiga eller svagt frätande:

(c) 1202 dieselbrännolja eller

1202 gasolja eller

1202 eldningsolja (lätt),

1223 fotogen

1267 råolja

1863 flygfotogen, för turbinmotor,

1268 petroleumdestillat, n.o.s. eller

1268 petroleumprodukter, n.o.s.

Anmärkning: Med avvikelse från marginalnummer 300 (2) skall dieselbrännolja, gasolja och eldningsolja (lätt) med flampunkt över 61 °C hänföras till ämnesnummer 31(c) under FN-nummer 1202.

kolväten:

1136 tjärkolsdestillat,

1147 dekahydronaftalener (dekalin),

1288 skifferolja,

1299 terpentin,

1300 terpentinersättning (lacknafta),

1307 xylener (m-xylen, p-xylen, dimetylbensener),

1918 isopropylbensen (kumen),

1920 nonaner,

1999 tjäror, flytande inklusive vägasfalt och oljor, bitumen och lösningar därav,

2046 kymener (o-, m-, p-) (metylisopropylbensener),

2048 dicyklopentadien,

2049 dietylbensener (o-, m-, p-),

2052 dipenten (limonen),

2055 styrenmonomer, inhiberad (vinylbensenmonomer, inhiberad),

2057 tripropylen (propylentrimer),

2247 n-dekan,

2286 pentametylheptan (isododekan),

2303 isopropenylbensen,

2324 triisobutylen,

2325 1,3,5-trimetylbensen (mesitylen),

2330 undekan,

2364 n-propylbensen,

2368 alfa-pinen,

2520 cyklooktadiener,

2541 terpinolen,

2618 vinyltoluener, inhiberad (o-, m-, p-),

2709 butylbensener,

2850 propylentetramer (tetrapropylen),

2319 terpenkolväten, n.o.s.,

3295 kolväten, flytande, n.o.s.

halogenhaltiga ämnen:

1134 klorbensen (fenylklorid),

1152 diklorpentaner,

2047 diklorpropener,

2234 klorbensotrifluorider (o-, m-, p-),

2238 klortoluener (o-, m-, p-),

2341 1-brom-3-metylbutan,

2392 jodpropaner,

2514 brombensen.

alkoholer:

1105 amylalkoholer,

1120 butanoler,

1148 diacetonalkohol, kemiskt ren,

1170 etanollösning (etylalkohollösning) med mer än 24 % och högst70 volym- % alkohol,

1171 etylenglykolmonoetyleter (2-etoxietanol),

1188 etylenglykolmonometyleter (2-metoxietanol),

1212 isobutanol (isobutylalkohol),

1274 n-propanol (propylalkohol, normal),

2053 metylamylalkohol (metylisobutylkarbinol),

2244 cyklopentanol,

2275 2-etylbutanol,

2282 hexanoler,

2560 2-metylpentan-2-ol,

2614 metallylalkohol,

2617 metylcyklohexanoler, brandfarliga,

3065 alkholhaltiga drycker med mer än 24 % men mindre än 70 volym- % alkohol,

3092 1-metoxipropan-2-ol,

1987 alkoholer, brandfarliga, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Vattenlösningar av etylalkohol och alkoholhaltiga drycker med en alkoholhalt av högst 24 volym- % omfattas inte av detta direktiv.

2. Alkoholhaltiga drycker med mer än 24 % och mindre än 70 volym- % alkohol omfattas av detta direktiv endast om de transporteras i behållare med volym över 250 liter eller i tankfordon, tankcontainrar eller avmonterbara tankar.

etrar:

1149 dibutyletrar,

1153 etylenglykoldietyleter (1,2-dietoxietan),

2219 allylglycidyleter,

2222 anisol (fenylmetyleter),

2707 dimetyldioxaner,

2752 1,2-epoxi-3-etoxipropan,

3271 etrar, n.o.s.

aldehyder:

1191 oktylaldehyder (etylhexaldehyder) (2-etylhexaldehyd) (3-etylhexaldehyd),

1207 hexaldehyd,

1264 paraldehyd,

2498 1,2,3,6-tetrahydrobensaldehyd,

2607 akrolein dimer, stabiliserad,

3056 n-heptaldehyd,

1989 aldehyder, brandfarliga, n.o.s.

ketoner:

1110 n-amylmetylketon,

1157 diisobutylketon,

1229 mesityloxid,

1915 cyklohexanon,

2245 cyklopentanon,

2271 etylamylketoner,

2293 4-metoxi-4-metylpentan-2-on,

2297 metylcyklohexanoner,

2302 5-metylhexan-2-on,

2621 acetylmetylkarbinol,

2710 dipropylketon,

1224 ketoner, n.o.s.

estrar:

1104 amylacetater,

1109 amylformiater,

1123 butylacetater,

1172 etylenglykolmonoetyleteracetat (2-etoxietylacetat),

1177 etylbutylacetat,

1180 etylbutyrat,

1189 etylenglykolmonometyleteracetat,

1192 etyllaktat,

1233 metylamylacetat,

1292 tetraetylsilikat,

1914 butylpropionater,

2227 n-butylmetakrylat, inhiberad,

2243 cyklohexylacetat,

2283 isobutylmetakrylat, inhiberad,

2323 trietylfosfit,

2329 trimetylfosfit,

2348 butylakrylater, inhiberad,

2366 dietylkarbonat (etylkarbonat),

2405 isopropylbutyrat,

2413 tetrapropyl-orto-titanat,

2524 trietyl-orto-formiat,

2527 iso-butylakrylat, inhiberad,

2528 isobutylisobutyrat,

2616 triisopropylborat,

2620 amylbutyrater,

2933 metyl 2-klorpropionat,

2934 isopropyl-2-klorpropionat,

2935 etyl-2-klorpropionat,

2947 isopropylkloracetat,

3272 estrar, n.o.s.

kvävehaltiga ämnen:

1112 amylnitrater,

2054 morfolin,

2265 N,N-dimetylformamid,

2313 pikoliner (metylpiridiner),

2332 acetaldehydoxime,

2351 butylnitriter,

2608 nitropropaner,

2840 butyraldoxim,

2842 nitroetan,

2943 tetrahydrofurfurylamin.

svavelhaltiga ämnen:

3054 cyklohexylmerkaptan.

Andra brandfarliga ämnen, blandningar och beredningar innehållande brandfarliga vätskor:

1130 kamferolja,

1133 lim,

1139 täcklösning, (till ytbehandlingar i industriellt eller annat syfte såsom, underredsbehandling av fordon, fodring av fat eller tunnor),

1169 extrakt, aromatiska, flytande,

1197 extrakt, smakämnen, flytande,

1201 finkelolja,

1210 tryckfärg,

1263 färg (inkl. färg, emaljlack, bets, shellack, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg),

1263 färgrelaterat material (inkl. förtunning),

1266 parfymprodukter,

1272 tallolja,

1286 hartsolja,

1287 gummilösning,

1293 tinkturer, medicinska,

1306 trä-impregneringsmedel,

1308 zirkon uppslammad i brandfarlig vätska,

1866 hartslösning,

3269 polyesterhartssats,

1993 brandfarlig vätska, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Blandningar som innehåller mer än 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt som inte överstiger 12,6 % (torrvikt) tillhör ämnesnummer 34(c).

2. För 3269 polyesterhartssatser se ämnesnummer 5, anm 3.

32. Ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) som är mindre giftiga med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(c) 2841 di-n-amylamin,

1228 merkaptan, flytande, brandfarliga, giftiga, n.o.s. eller

1228 merkaptanblandning, flytande, brandfarliga, giftiga, n.o.s.,

1986 alkoholer, brandfarliga, giftiga, n.o.s.,

1988 aldehyder, brandfarliga, giftiga, n.o.s.,

2310 pentan-2,4-dion, (acetylaceton),

2478 isocyanater, brandfarliga, giftiga, n.o.s. eller

2478 isocyanatlösningar, brandfarliga, giftiga, n.o.s.,

3248 medicin, flytande, brandfarlig, giftig, n.o.s.,

1992 brandfarlig vätska, giftig, n.o.s.

Anmärkning: Farmaceutiska produkter färdiga för användning, t.ex. kosmetika och mediciner, som är ämnen tillverkade och förpackade i emballage av en sort ämnad för detaljhandel eller distribution till personal eller hushållskonsumtion och som annars skulle klassificeras under ämnesnummer 32(c), anses ej som ämnen enligt detta direktiv.

33. Ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) som är svagt frätande med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(c) 1106 amylamin (sec-amylamin),

1198 formaldehydlösning, brandfarlig,

1289 natriummetylatlösning i alkohol,

1297 trimetylamin, vattenlösning (högst 30 vikt- % trimetylamin),

2260 tripropylamin,

2276 2-etylhexylamin,

2361 diisobutylamin,

2526 furfurylamin,

2529 isobutyrsyra,

2530 isobutyranhydrid,

2610 triallylamin,

2684 dietylaminpropylamin,

2733 aminer, brandfarliga, frätande, n.o.s. eller

2733 polyaminer, brandfarliga, frätande, n.o.s.,

2924 brandfarlig vätska, frätande, n.o.s.

34. Lösningar av nitrocellulosa i blandningar med ämnen av ämnesnummer 31(c) som innehåller mer än 20 % men högst 55 % nitrocellulosa med en kvävehalt som inte överstiger 12,6 % (torrvikt).

(c) 2059 nitrocellulosalösning, brandfarlig.

Anmärkning: Blandningar med mer än 55 % nitrocellulosa oavsett kvävehalten, eller högst 55 % nitrocellulosa med högre kvävehalt än 12,6 % (torrvikt) tillhör klass 1 (se marginalnummer 101, ämnesnummer 4, FN-nummer 0340 eller ämnesnummer 26, FN-nummer 0342) eller klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 24).

F. Ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel med flampunkt under 23 °C

Anmärkningar: 1. Brandfarliga vätskor och beredningar som används som bekämpningsmedel och som är mycket giftiga, giftiga eller mindre giftiga med flampunkt 23 °C eller mer tillhör klass 6.1 (se marginalnummer 601, ämnesnummer 71-73).

2. Tabellen i marginalnummer 601, för ämnesnummer 71-73, innehåller vanliga bekämpningsmedel där FN-nummer har tilldelats generiska namn som associerar till den kemiska grupp (t.ex. fosfororganiska pesticider) vilken bekämpningsmedlet tillhör. Godsbeskrivningen som ska användas vid transport av bekämpningsmedlet, ska inkludera det generiska namn som bekämpningsmedlet har på grundval av den aktiva komponenten, fysikaliska tillstånd och eventuella sekundärrisker, kompletterat med beteckningen på den aktiva komponenten.

3. Ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel, under ämnesnummer 41, skall hänföras till (a) eller (b) på grundval av kokpunkt och giftighet. Klassificeringen "mycket giftiga", "giftiga" och "mindre giftiga" av alla aktiva komponenter och beredningar därav som används som bekämpningsmedel, skall utföras i enlighet med marginalnummer 600 (3).

41. Bekämpningsmedel, flytande, brandfarliga, giftiga, med flampunkt mindre än 23 °C:

I detta ämnesnummer skall nedanstående ämnen eller preparat klassificeras under (a) eller (b) enligt följande;

(a) ämnen och preparat med kokpunkt eller sjudningsbörjan som ej överstiger 35 °C och/eller är mycket giftiga,

(b) ämnen och preparat med kokpunkt eller sjudningsbörjan som överstiger 35 °C och är giftiga eller mindre giftiga.

2758 karbamatpesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2760 arsenikhaltig pesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2762 klororganisk pesticid, flytande, brandfarlig, giftig med flampunkt under 23 °C,

2764 triazinpesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2766 fenoxipesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2768 fenylureapesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2770 bensoederivatpesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2772 ditiokarbamatpesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2774 ftalimidderivatpesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2776 kopparbaserad pesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2778 kvicksilverbaserad pesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2780 substituerad nitrofenolpesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

2782 bipyridylpesticid, flytande, brandfarlig, giftig med flampunkt under 23 °C,

2784 fosfororganisk pesticid, flytande, brandfarlig, giftig med flampunkt under 23 °C,

2787 tennorganisk pesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

3024 kumarinderivatpesticid, flytande, brandfarlig, giftig, med flampunkt under 23 °C,

3021 pesticid, flytande, brandfarlig, giftig, n.o.s., med flampunkt under 23 °C.

G. Ämnen med flampunkt över 61 °C som transporteras eller lämnas för transport vid eller över sin flampunkt 61

61. (c) 3256 vätska, förhöjd temperatur, brandfarlig, n.o.s. med flampunkt över 61 °C, transporterad eller lämnad för transport vid eller över dess flampunkt (inkl. smälta metaller och smälta salter).

Anmärkning: 3257 vätska, förhöjd temperatur, n.o.s., transporterad eller lämnad för transport vid eller över 100 °C samt ämnen med flampunkt, transporterade eller lämnade för transport under sina flampunkter (inkl. smälta metaller och smälta salter), tillhör klass 9 [se marginalnummer 901, ämnesnummer 20(c)].

H. Tömda emballage

71. Tömda ej rengjorda emballage inklusive tömda småbulkbehållare (IBCs), tömda, tankvagnar, och tömda tankcontainrar, som innehållit ämnen av klass 3.

Anmärkning: Tömda, ej rengjorda emballage inklusive tömda småbulkbehållare (IBC), som har innehållit ämnen av denna klass, omfattas inte av detta direktiv om alla risker har eliminerats. Riskerna anses eliminerade då samtliga farliga egenskaper i klasserna 1-9 har avlägsnats.

301a Med undantag av bestämmelserna i marginalnummer 301a (3), gäller inte bestämmelserna som anges i avsnitt 2 "Bestämmelser" för:

(1) Ämnen av ämnesnummer 1-5, 21-26 och 31-34 samt mindre giftiga ämnen av ämnesnummer 41, som transporteras i enlighet med följande villkor:

(a) Ämnen av (a) vid ett ämnesnummer, i kvantiteter om högst 500 ml per inneremballage och högst 1 liter per kolli.

(b) Ämnen av (b) vid varje ämnesnummer, med undantag av 5(b) samt alkoholhaltiga drycker av ämnesnummer 3(b), i kvantiteter om högst 3 liter per inneremballage och högst 12 liter per kolli.

(c) Alkoholhaltiga drycker av ämnesnummer 3(b), i kvantiteter om högst 5 liter per inneremballage.

(d) Ämnen av ämnesnummer 5(b) i kvantiteter om högst 5 liter per inneremballage och högst 20 liter per kolli.

(e) Ämnen av (c) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 5 liter per inneremballage och högst 45 liter per kolli.

Dessa kvantiteter skall transporteras i kombinationsemballage som motsvarar minst de krav som ställs vid marginalnummer 1538.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1), (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

Anmärkning: Beträffande homogena blandningar innehållande vatten, omfattar kvantiteterna under (1) endast de ämnen av denna klass som ingår i blandningarna.

(2) Ämnen i ämnesnummer 2-5, 21-26, 31-34 och 41 klassificerade under (b) och (c), i innerförpackningar av metall eller plast med krymp- eller sträckfilmning av brickor som enda ytterförpackning får transporteras enligt följande villkor:

(a) Ämnen av (b) vid varje ämnesnummer, med undantag av 5(b) samt alkoholhaltiga drycker av ämnesnummer 3(b), i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage av metall eller 500 ml per inneremballage av plast och högst 12 liter per kolli,

(b) Alkoholhaltiga drycker av ämnesnummer 3(b), i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage av metall eller 500 ml per inneremballage av plast,

(c) Ämnen av ämnesnummer 5(b) i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage av metall eller 500 ml per inneremballage av plast och högst 20 liter per kolli,

(d) Ämnen av (c) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 5 liter per inneremballage.

Varje kolli får väga högst 20 kg.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1), (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

Anmärkning: Beträffande homogena blandningar innehållande vatten, omfattar kvantiteterna endast de ämnen av denna klass som ingår i blandningarna.

(3) Vid transport enligt (1) och (2) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 314 och inkludera uttrycket "Fri mängd". Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

(4) Alkoholhaltiga drycker av ämnesnummer 31(c) i kollin som rymmer högst 250 l.

(5) Drivmedel i fordons bränsletankar för driften av fordonet eller dess särskilda utrustning (t.ex. kylanordningar). Kranar mellan motorn och bränsletanken på motorcyklar eller mopeder, vilkas bränsletankar innehåller drivmedel, skall vara stängda. Dessutom, skall motorcyklar och mopeder lastas stående upprätt på sina hjul och ha säkrats så att de inte kan välta.

2. Bestämmelser (Bestämmelser för tömda kärl och tankar finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

302 (1) Emballage skall uppfylla kraven i bihang V. Ställs i avsnitt A.2 nedan särskilda krav för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare (IBC) skall uppfylla kraven i bihang VI.

(3) I överensstämmelse med indelningen och kraven i marginalnummer 300 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2) skall följande förpackningar användas:

emballage av förpackningsgrupp I, märkta med bokstaven "X", för de mycket farliga ämnena klassificerade under ämnesbokstaven (a) i varje ämnesnummer,

emballage av förpackningsgrupp I eller II, märkta med bokstaven "X" eller "Y", eller småbulkbehållare av förpackningsgrupp II, märkta med bokstaven "Y", för de farliga ämnena klassificerade under ämnesbokstaven (b) i varje ämnesnummer,

emballage av förpackningsgrupp III, II eller I, märkta med bokstaven "Z", "Y", eller "X", eller småbulkbehållare av förpackningsgrupp III eller II, märkta med bokstaven "Z" eller "Y", för de mindre farliga ämnena klassificerade under ämnesbokstaven (c) i varje ämnesnummer.

Anmärkning: Beträffande transport av ämnen av klass 3 i cisternvagnar, se bihang XI eller tankcontainrar, se bihang X.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

303 Nitroglycerin, lösning i alkohol, av ämnesnummer 6, skall förpackas i metallburkar med en volym av högst 1 liter, inneslutna i en trälåda som ej kan rymma mer än 5 liter lösning.

Metallburkarna skall vara fullständigt omslutna av ett stötdämpande absorptionsmaterial. Trälådor skall vara fullständigt inklädda med ett lämpligt material som är ogenomträngligt för vatten och nitroglycerin.

Emballage av denna typ skall klara provningskraven för kombinationsförpackningar av förpackningsgrupp II enligt bihang V.

304 (1) Propylenimin av ämnesnummer 12 skall förpackas:

(a) i kärl av tillräckligt tjock stålplåt som skall förslutas med en gängad propp eller plugg med lämplig packning som gör förslutningen både vätske- och ångtät. Kärlen skall tryckprovas enligt marginalnummer 215-217 innan de tas i bruk för första gången och sedan minst vart femte år med provtryck av minst 300 kPa (3 bar övertryck). Kärl skall bäddas in med absorberande stötdämpande packningsmaterial i ett hållfast och tätt skyddsemballage av metall. Detta skyddsemballage skall förslutas lufttätt och dess förslutning säkras mot oavsiktligt öppnande. Innehållets massa får uppgå till högst 0,67 kg per liter rymd. Ett kolli får väga högst 75 kg. Med undantag av kollin som sänds som komplett last skall kolli som väger mer än 30 kg ha hanteringsanordningar; eller

(b) i kärl av tillräckligt tjock stålplåt som skall förslutas med en gängad propp och en gängad skyddshuv eller med motsvarande anordning som gör förslutningen både vätske- och ångtät. Kärl skall tryckprovas enligt marginalnummer 215-217 innan de tas i bruk för första gången och sedan minst vart femte år, med ett provtryck (övertryck) av minst 1 MPa (10 bar). Innehållets massa får uppgå till högst 0,67 kg per liter. Kollits vikt får uppgå till högst 75 kg.

(c) Kärl enligt a) och b) skall förses med tydligt läsbar och varaktig märkning:

tillverkarens namn eller märke samt kärlets tillverkningsnummer,

påskriften "propylenimin",

kärlets taravikt och dess högsta tillåtna vikt när det är fyllt,

tidpunkt (månad, år) för den första provningen och för den senast utförda,

besiktningsmannens kontrollstämpel.

(2) Etylisocyanat av ämnesnummer 13 skall förpackas:

(a) i lufttätt förslutna kärl av ren aluminium, vilka får ha högst en liters rymd och som får fyllas till högst 90 %. Högst tio sådana kärl skall bäddas in med lämpligt packningsmaterial i trälådor.

Sådana kollin skall uppfylla provningsvillkoren för kombinationsförpackningar vid marginalnummer 1538 för förpackningsgrupp I. Ett kolli får väga högst 30 kg, eller

(b) i kärl av ren aluminium med minst 5 mm tjocka väggar eller i kärl av rostfri stålplåt. Kärlen skall vara helsvetsade och skall tryckprovas enligt marginalnummer 1215-1217 innan de tas i bruk för första gången och därefter minst vart femte år med; ett provtryck av lägst 500 kPa (5 bar övertryck).

Kärl skall förslutas tätt med två över varandra liggande förslutningsanordningar varav den ena skall vara tillskruvad eller fastsatt på motsvarande sätt. Fyllningsgraden får uppgå till högst 90 %. Fat som väger mer än 100 kg skall ha rullningsskenor eller förstyvningsvulster.

(c) Kärl enligt b) skall förses med tydligt läsbar och varaktig märkning:

tillverkarens namn eller märke samt kärlets tillverkningsnummer,

påskriften "etylisocyanat",

kärlets taravikt och dess högsta tillåtna vikt när det är fyllt,

tidpunkt (månad, år) för den första provningen och för den senast utförda,

besiktningsmannens kontrollstämpel.

305 Ämnen av (a) i de olika ämnesnumren skall förpackas:

(a) i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520,

(b) i aluminiumfat med fast topp enligt marginalnummer 1521,

(c) i dunkar av stål eller aluminium med fast topp enligt marginalnummer 1522,

(d) i fat av plast med fast topp med en största rymd av 60 liter eller i dunkar av plast med fast topp enligt marginalnummer 1526,

(e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537, eller

(f) i kombinationsemballage med inneremballage av glas, plast eller metall enligt marginalnummer 1538.

306 (1) Ämnen av (b) i de olika ämnesnumren skall förpackas:

(a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

(b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

(c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

(d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

(e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537, eller

(f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

Anmärkningar: 1. till a), b), c) och d). Nitrometan av ämnesnummer 3(b) får inte transporteras i emballage med avtagbart lock.

2. till a), b), c) och d). Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet över 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1553, 1554 och 1561).

(2) Ämnen av (b) i ämnesnummer 3, 15, 17, 22, 24 och 25 samt mindre giftiga ämnen av (b) i ämnesnummer 41 får även förpackas i kompositemballage (glas, porslin eller stengods) enligt marginalnummer 1539.

(3) Ämnen av (b) i de olika ämnesnumren, med undantag av nitrometan av ämnesnummer 3(b), och vilkas ångtryck vid 50 °C är högst 110 kPa (1,10 bar) får även förpackas i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624 i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av styv plast enligt marginalnummer 1625.

307 (1) Ämnen av (c) i de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, eller

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539.

Anmärkning: till a), b), c) och d). Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet över 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1553, 1554 och 1560).

(2) Ämnen av (c) i de olika ämnesnumren får även förpackas i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, småbulkbehållare av plast enligt 1624 eller i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625. IBC's av typen 31HZ2 skall fyllas till minst 80 % av volymen på det yttre höljet. Dessutom skall IBC's av typen 31HZ2 alltid transporteras i slutna transportenheter.

308 (1) Etylalkohol och vattenlösningar därav samt alkoholhaltiga drycker av ämnesnummer 3(b) och 31(c) får även förpackas i trätunnor med sprund enligt marginalnummer 1524.

(2) Alkoholhaltiga drycker som innehåller mer än 24 % men mindre än 70 % (volymprocent) alkohol får, om transporten ingår i tillverkningsprocessen, transporteras i trätunnor som ej uppfyller kraven i bihang V. Högsta tillåtna volym är 500 liter och följande villkor måste uppfyllas:

a) tunnorna skall kontrolleras och tätas före fyllning,

b) ett tillräckligt tomrum (minst 3 %) skall lämnas med tanke på vätskans utvidgning,

c) tunnorna skall transporteras med tapphålen riktade uppåt och

d) tunnorna skall transporteras i containrar som uppfyller kraven i konventionen om säkra containrar (CSC) () med ändringar. Varje tunna skall säkras i specialgjorda vaggor och kilas fast på lämpligt sätt för att förhindra att de förskjuts under transporten.

(3) Ämnen av ämnesnummer 3(b), 4(b), 5(b) och (c), 31(c), 32(c), 33(c), 34(c) samt mindre giftiga ämnen av (b), ämnesnummer 41 i marginalnummer 301 får även förpackas i emballage av tunnplåt enligt marginalnummer 1540. Förenklade villkor är tillämpliga på tunnplåtsemballage med avtagbart lock för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet över 200 mm2/s och för ämnen av ämnesnummer 5(c) (se marginalnummer 1512, 1552-1554).

Anmärkning: Nitrometan av ämnesnummer 3(b) får inte transporteras i förpackningar med avtagbart lock.

(4) Följande ämnen: 1133 lim, 1210 tryckfärg, 1263 färg, 1263 färgrelaterat material, 1866 hartslösning och 3269 polyesterhartssats av ämnesnummer 5(b), 5(c) och 31(c) får transporteras i kvantiteter som ej överstiger 5 liter i emballage av metall eller plast om de motsvarar bestämmelserna i marginalnummer 1500 (1), (2) och (5)-(7), och är lastade på pallar, säkrade med band, krymp- eller sträckfilm eller annat för ändamålet lämpligt material, eller förutsatt att emballaget är en innerförpackning till ett kombinationsemballage med en högsta totalvikt av 40 kg. Uppgifterna i transporthandlingarna skall motsvara marginalnummer 314 (1) och (3).

309 Bränsletankar till flygplans hydraulaggregat innehållande ämnen av ämnesnummer 28 får transporteras om något av följande villkor är uppfyllda:

(a) enheten skall bestå av ett aluminiumtryckkärl tillverkat av rör med svetsade gavlar. Kärlets innerbehållare för bränslet skall utgöras av en svetsad aluminiumbehållare med en inre volym av högst 46 liter. Beräkningstrycket för det yttre kärlet skall vara minst 1 275 kPa och dess sprängtryck minst 2 755 kPa. Varje kärl skall vara helt tätt och därför kontrolleras med avseende på läckor, under tillverkningen och före transport. Den kompletta inre enheten skall förpackas på ett säkert sätt med icke brännbart stötdämpande material, såsom vermeculit, i ett starkt tätt förslutet emballage av metall som fullständigt skyddar alla delar av utrustningen. Högsta kvantitet bränsle per enhet och förpackning är 42 liter; eller

(b) enheten skall bestå av ett aluminiumtryckkärl. Kärlets innerbehållare för bränslet skall vara ett svetsat hermetiskt förslutet bränsleutrymme bestående av en elastomer-behållare med en inre volym av högst 46 liter. Tryckkärlet skall ha ett beräkningstryck på minst 2 860 kPa och ett sprängtryck på minst 5 170 kPa. Varje kärl skall vara helt tätt och därför kontolleras med avseende på läckor under tillverkningen och före transport. Den kompletta inre enheten skall förpackas på ett säkert sätt med icke brännbart stötdämpande material, såsom vermeculit, i ett starkt, tätt förslutet emballage av metall som fullständigt skyddar alla delar av utrustningen. Högsta kvantitet bränsle per enhet och förpackning är 42 liter.

310 Kärl eller småbulkbehållare, med beredningar av ämnesnummer 31(c), 32(c) och 33(c) som utvecklar små mängder koldioxid och/eller kväve, skall ha luftningsanordningar enligt marginalnummer 1500 (8) eller 1601 (6).

3. Samemballering

311 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen får samemballeras i en kombinationsförpackning enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen och föremål av olika ämnesnummer i klass 3 får, i mängder om högst fem liter per innerförpackning, samemballeras och/eller emballeras med annat gods som inte omfattas av detta direktiv. Samemballeringen skall ske i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538. De samemballerade ämnena får inte reagera farligt med varandra.

(3) Ämnen av ämnesnummer 6, 7, 12 och 13 får inte samemballeras med annat gods.

(4) Ämnen av (a) i olika ämnesnummer vid marginalnummer 301 får inte samemballeras med ämnen och föremål av klass 1 och klass 5.2 (med undantag av härdare och flerkomponentsystem) samt material av klass 7.

(5) Om inte annat sägs här nedan får ämnen av (a) i de olika ämnesnumren i kvantiteter om högst 0,5 liter per innerförpackning och 1 liter per kolli, samt ämnen av (b) eller (c) av de olika ämnesnumren i kvantiteter om högst 5 liter per innerförpackning, i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, samemballeras med ämnen och föremål av andra klasser, under förutsättning att samemballering också är tillåten för ämnen och föremål av dessa klasser, och/eller med gods som inte omfattas av detta direktiv, förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra.

(6) Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark hetta,

b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser,

c) bildande av frätande vätskor,

d) bildande av instabila ämnen.

(7) Bestämmelserna vid marginalnummer 8 samt 302, skall iakttas.

(8) Används trä- eller papplådor får ett kolli väga högst 100 kg.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

312 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkt med FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen eller föremål av denna klass skall förses med etikett nr 3.

(3) Kollin med ämnen av ämnesnummer 11-19, 32 och 41 skall dessutom förses med etikett nr 6.1.

(4) Kollin med ämnen av ämnesnummer 21-26 och 33 skall dessutom förses med etikett nr 8.

(5) Kollin med ämnen eller föremål av ämnesnummer 27 och 28 skall dessutom förses med etikett nr 6.1 och etikett nr 8.

(6) Kollin som innehåller kärl med utifrån ej synliga förslutningsanordningar, kollin innehållande kärl med luftningsanordning samt kärl med luftningsanordning utan ytteremballage, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

313 Med undantag av ämnen av ämnesnummer 6, 12, 13 och 28 såväl som de ämnen som faller under (a) vid de olika ämnesnumrena, får kollin med övriga ämnen av denna klass transporteras som expressgods enligt följande:

ämnen som faller under (b) vid de olika ämnesnumren med högst 6 liter per kolli,

ämnen som faller under (c) vid de olika ämnesnumren med högst 45 liter per kolli.

Ett kolli får dock inte väga mer än 50 kg.

C. Uppgifter i fraktsedeln

314 (1) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 301.

Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänför till en n.o.s-benämning eller ett annat samlingsnamn skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer och n.o.s-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID" t.ex. "3, 1(a), RID".

För ämnen och beredningar använda som bekämpningsmedel av ämnesnummer 41 skall godsbeskrivningen inkludera den/de aktiva komponenten/erna i enlighet med nomenklaturen () som är godkänd av ISO eller den som finns i tabellen vid marginalnummer 601, ämnesnummer 71-73, eller av det kemiska namnet på den/de aktiva komponenten/erna, t.ex. "2784 fosfororganisk pesticid, flytande, brandfarlig, giftig, (Dimefos), 3, 41(b), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Restprodukt som innehåller ", de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3) angiven med sin(a) kemiska benämning(ar), t.ex. "Restprodukt, som innehåller 1230 metanol, 3, 17(b), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

För lösningar eller blandningar som endast innehåller en beståndsdel som faller under detta direktiv, skall uttrycken "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3)].

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen.

Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

Då beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass enligt marginalnummer 300 (5), får avsändaren i fraktsedeln intyga: "Ej gods av klass 3".

(2) För sändningar som skall transporteras enligt villkoren i anmärkningen under grupp E vid marginalnummer 301, får avsändaren ange följande i fraktsedeln: "Ej gods av klass 3".

(3) Beträffande sändningar enligt marginalnummer 308 (4), skall avsändaren ange följande i fraktsedeln: "Transport enligt marginalnummer 308 (4)".

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

315 (1) Kollin med etikett nr 6.1 skall i vagn hållas skilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel enligt marginalnummer 11 (3).

(2) Kollin skall lastas i vagn så att de inte kan förskjuta sig så att fara uppstår, välta eller falla ned. Därutöver får IBCer av typ 31 HZ2 endast transporteras i slutna vagnar.

316

b. Transport i småcontainer

317 (1) Kollin med ämnen av klass 3 får transporteras i småcontainer.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 320 gäller också för innehållet i småcontainer.

(3) Marginalnummer 324 gäller också för transport i småcontainer.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainer och småcontainrar (Se bihang IX)

318 (1) Vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar skall på båda långsidorna förses med etikett nr 3.

(2) Dessutom skall vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar med ämnen som nämns i marginalnummer 312 (3) till (5) på båda långsidorna ha etiketter enligt dessa marginalnummer.

(3) Småcontainrar skall förses med varningsetiketter enligt marginalnummer 312 (2) till (5).

319

E. Förbud mot samlastning

320 Kollin med etikett nr 3 får inte lastas i samma vagn som ämnen av klass 1 i kollin med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

321 Gods, som inte får transporteras i samma vagn, får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

322 (1) Tömda ej rengjorda emballage, inklusive tömda ej rengjorda småbulkbehållare (IBC), tömda ej rengjorda cisternvagnar och tankcontainrar av ämnesnummer 71 skall förslutas på samma sätt och vara lika täta som de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive tömda ej rengjorda småbulkbehållare (IBC) tömda ej rengjorda cisternvagnar och tankcontainrar av ämnesnummer 71 skall etiketteras som om de vore fyllda.

(3) Godsbeskrivningen skall stämma överens med någon av de benämningar som understrukits vid ämnesnummer 71, (t.ex. "Tömd förpackning, 3, ämnesnummer 71, RID)".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Vid transport av tömd ej rengjord cisternvagn eller tankcontainer skall denna beskrivning kompletteras med angivelse av "Senaste last" tillsammans med farlighetsnummer, FN-nummer, ämnesbenämning, ämnesnummer och ämnesbokstav för den senaste lasten, t.ex. "Senaste last: 33 1203 bensin, ämnesnummer 3(b)".

(4) Tömda ej rengjorda emballage inklusive tömda ej rengjorda småbulkbehållare (IBC) av ämnesnummer 71 försedda med etikett nr 6.1 skall i vagnar och magasin hållas skilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel. Se marginalnummer 11 (3).

G. Övriga bestämmelser

323 Beträffande åtskillnad av kollin med etikett 6.1 från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

324 Har ämnen ur kollin med etikett nr 6.1 kommit ut i en vagn får denna inte användas förrän den rengjorts grundligt, om nödvändigt sanerats. Allt annat gods som transporteras i samma vagn skall undersökas för eventuell sanering.

325-

399

KLASS 4.1 BRANDFARLIGA FASTA ÄMNEN

1. Ämnesförteckning

400 (1) Av de ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 4.1, omfattas de som räknas upp vid marginalnummer 401 eller som täcks av en samlingsrubrik där, av villkoren vid marginalnummer 400 (2)-424 och anses som ämnen och föremål enligt detta direktiv.

Anmärkning: För de mängder av vid marginalnummer 401 uppräknade ämnen som är undantagna från bestämmelserna i avsnitt 2 "Transportbestämmelser", se marginalnummer 401a.

(2) Rubriken till klass 4.1 täcker ämnen och föremål som inte är flytande i enlighet med marginalnummer 4 (7) eller som är självreaktiva vätskor. Följande hänförs till klass 4.1:

lättantändliga fasta ämnen och föremål samt sådana som kan antändas av flygande gnistor eller som kan orsaka brand genom friktion,

självreaktiva ämnen som (vid normal eller förhöjd temperatur), är benägna till häftigt.ex.otermt sönderfall orsakat av för hög transporttemperatur eller av kontakt med föroreningar,

ämnen besläktade med självreaktiva ämnen, som skiljer sig från dessa genom att ha en självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) () över 75 °C, och som är benägna till häftigt.ex.otermt sönderfall och, som i vissa emballage, kan uppfylla kriterierna för explosiva ämnen i klass 1,

explosivämnen som är fuktade med en sådan mängd vatten eller alkohol, eller som innehåller en sådan mängd mjukgörare eller flegmatiseringsmedel, att deras explosiva egenskaper har neutraliserats.

Anmärkningar: 1. Självreaktiva ämnen och beredningar därav anses inte vara självreaktiva ämnen av klass 4.1 om:

de är explosiva enligt kriterierna i klass 1,

de är oxiderande ämnen enligt anvisningarna i klass 5.1,

de är organiska peroxider enligt kriterierna i klass 5.2,

deras sönderfallsvärme är lägre än 300 J/g,

deras självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT) > 75 °C för ett emballage om 50 kg,

tester har visat att de är undantagna såsom typ G [se testhandboken, Del II, stycke 20.4.2 (g)].

2. Sönderfallsvärmen kan bestämmas genom någon internationellt erkänd metod, t.ex. "Differential Scanning Calorimetry" och adiabatisk kalorimetri.

3. Den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) är den lägsta temperatur vid vilken självaccelererande sönderfall kan uppkomma hos ett ämne i ett emballage som används vid transport. Bestämmelser för fastställandet av SADT ges i testhandboken, Del II, avsnitt 20 och 28.4.

(3) Ämnen och föremål av klass 4.1 indelas enligt följande:

A. Fasta organiska brandfarliga ämnen och föremål

B. Fasta oorganiska brandfarliga ämnen och föremål

C. Explosivämnen i icke-explosivt tillstånd

D. Ämnen besläktade med självreaktiva ämnen

E. Självreaktiva ämnen som inte kräver temperaturkontroll

F. Självreaktiva ämnen som kräver temperaturkontroll

G. Tömda emballage

Ämnen och föremål av klass 4.1, marginalnummer 401, med undantag av ämnen av ämnesnummer 5 och 15 skall placeras i en av följande grupper beroende på farlighetsgrad:

(a) mycket farliga

(b) farliga

(c) mindre farliga

Alla fasta ämnen, vanligtvis fuktade, som i torrt tillstånd är klassificerade som explosivämnen, hänförs till ämnesbokstaven (a) vid de olika ämnesnumren.

Självreaktiva ämnen hänförs till ämnesbokstaven (b) vid de olika ämnesnumren

Ämnen besläktade med självreaktiva ämnen hänförs till bokstäverna (b) eller (c) vid de olika ämnesnumren.

(4) Självreaktiva ämnen hänförs till ämnesbokstaven (b) vid de olika ämnesnumren. Hänförande av ej uttryckligen nämnda ämnen och föremål till ämnesnummer 3-8 vid marginalnummer 401 samt till en ämnesbokstav vid ämnesnumret, kan baseras på erfarenhet eller på resultat från provningar enligt testhandboken, del III avsnitt 33.2.1. Hänförande till ämnesnummer 11-14, 16 och 17 samt till en ämnesbokstav vid ämnesnumret, skall baseras på resultat från provningar enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.2.1; hänsyn skall också tas till erfarenhet i de fall det leder till en striktare klassificering.

(5) Då ej uttryckligen nämnda ämnen och föremål hänförs till ämnesnumren vid marginalnummer 401 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, avsnitt 33.2.1, skall följande kriterier tillämpas:

a) Lättantändliga ämnen i form av pulver, granulat eller pasta av ämnesnummer 1, 4, 6-8, 11, 12, 14, 16 och 17, skall hänföras till klass 4.1 om de lätt kan antändas vid kortvarig kontakt med en antändningskälla (t.ex. en brinnande tändsticka), eller i händelse av antändning, lågan sprids snabbt, brinntiden är kortare än 45 sekunder längs ett uppmätt avstånd av 100 mm, eller brinnhastigheten är högre än 2,2 mm/s.

b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar av ämnesnummer 13 skall hänföras till klass 4.1 om de kan antändas av en låga och reaktionen sprider sig över hela provet inom mindre än 10 minuter.

(6) Då ej uttryckligen nämnda ämnen och föremål hänförs till en ämnesbokstav inom ett ämnesnummer vid marginalnummer 401 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, avsnitt 33.2.1, skall följande kriterier tillämpas:

a) Brandfarliga fasta ämnen av ämnesnummer 4, 6-8, 11, 12, 14, 16 och 17 vilka vid provning har en förbränningstid kortare än 45 sekunder längs ett uppmätt avstånd av 100 mm och:

(i) lågan passerar det fuktade området, skall hänföras till ämnesbokstaven (b);

(ii) det fuktade området stoppar lågan under minst fyra minuter, skall hänföras till ämnesbokstaven (c);

b) Metallpulver eller pulver av metallegeringar av ämnesnummer 13 för vilka, vid provning, reaktionen:

(i) sprids över hela provet inom högst fem minuter, skall hänföras till ämnesbokstaven (b);

(ii) sprids över hela provet efter mer än fem minuter, skall hänföras till ämnesbokstaven (c).

(7) Om ämnen av klass 4.1 på grund av tillsatser övergår till andra riskkategorier än till vilka de hör enligt marginalnummer 401, skall dessa blandningar hänföras till de ämnesnummer och bokstäver de tillhör baserat på deras faktiska farlighetsgrad.

Anmärkning: För klassificering av blandningar och lösningar (såsom beredningar och restprodukter), se även marginalnummer 3 (3).

(8) Då ämnen och föremål är uttryckligen nämnda under mer än en ämnesbokstav inom samma ämnesnummer vid marginalnummer 401, skall relevant ämnesbokstav fastställas baserat på resultat från provningarna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.2.1 samt de angivna kriterierna i 400 (6).

(9) Med utgångspunkt från provningsmetoderna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.2.1 samt de angivna kriterierna i marginalnummer 400 (6), kan det också fastställas om beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass (se marginalnummer 414).

(10) Kemiskt instabila ämnen av klass 4.1 tillåts för transport endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra farligt sönderfall eller polymerisation under transport. Därför skall det särskilt säkerställas att kärl inte innehåller något ämne som är benäget att främja dessa reaktioner.

(11) Brandfarliga fasta ämnen, oxiderande, som hänförs till FN-nummer 3097, får inte transporteras (se dock marginalnummer 3 (3), anm 1 till tabellen i punkt 2.3.1).

Självreaktiva ämnen

(12) Sönderfall av självreaktiva ämnen kan initieras av värme, kontakt med katalytiska föroreningar (t.ex. syror, tungmetallföreningar, baser), friktion eller stötar. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och varierar för olika ämnen. Sönderfall, speciellt då ingen antändning uppkommer, kan leda till utveckling av giftiga gaser eller ångor. För vissa självreaktiva ämnen skall temperaturen kontrolleras. Vissa självreaktiva ämnen kan sönderfalla explosivt, speciellt då de är inneslutna. Denna egenskap kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämpliga emballage. Vissa självreaktiva ämnen brinner häftigt. Självreaktiva ämnen är exempelvis vissa föreningar av de typer som nämns nedan:

alifatiska azoföreningar (-C-N=N-C-)

organiska azider (-C-N3)

diazoniumsalter (-CN2n+ Z-)

N-nitrosoföreningar (-N-N=O)

och aromatiska sulfohydrazider (-SO2-NH-NH2)

Denna uppräkning är inte fullständig och ämnen med andra reaktiva grupper och blandningar av ämnen kan ha liknande egenskaper.

(13) Självreaktiva ämnen klassificeras i sju olika typer beroende på farlighetsgrad. De principer som gäller vid klassificering av ämnen som inte är uppräknade vid marginalnummer 401, finns angivna i testhandboken, Del II. De olika typerna av självreaktiva ämnen omfattar typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna för självreaktiva ämnen i klass 4.1 [se marginalnummer 414 (5)]. Klassificering av typ B till F är direkt relaterad till maximalt tillåten kvantitet i ett emballage.

(14) Följande självreaktiva ämnen är inte tillåtna att transportera:

självreaktiva ämnen typ A [se testhandboken, Del II, stycke 20.4.2 (a)].

(15) Självreaktiva ämnen och beredningar därav uppräknade vid marginalnummer 401 hänförs till ämnesnummer 31-40, FN-nummer 3221-3240.

Klassificering av ämnen tillhörande ämnesnummer 31-40 baseras på tekniskt rena ämnen (förutom då den specificerade koncentrationen är Plats för tabell>

33. (b) 3223 självreaktiv vätska typ C, såsom:

>Plats för tabell>

34. (b) 3224 självreaktivt fast ämne, typ C, såsom:

>Plats för tabell>

35. (b) 3225 självreaktiv vätska, typ D ()

36. (b) 3226 självreaktivt fast ämne, typ D, såsom:

>Plats för tabell>

37. (b) 3227 självreaktiv vätska typ E ().

38. (b) 3228 självreaktivt fast ämne typ E ().

39. (b) 3229 självreaktiv vätska typ F ().

40. (b) 3230 självreaktivt fast ämne typ F ().

F. Tömda emballage

51. Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, samt vagnar för bulktransport och småcontainrar för bulkgods, som innehållit ämnen avklass 4.1.

Anmärkning: Tömda emballage inklusive tömda småbulkbehållare (IBC) ej rengjorda, som har innehållit ämnen av denna klass, omfattas inte av detta direktiv om alla risker har eliminerats. Riskerna anses eliminerade då samtliga farliga egenskaper i klasserna 1-9 har avlägsnats.

401a (1) Med undantag för bestämmelserna i marginalnummer 401a (3), omfattas inte ämnen av ämnesnummer 1-4, 6 och 11-14 som transporteras enligt följande villkor av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser".

a) Ämnen av (b) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 3 kg per inneremballage och högst 12 kg per kolli.

b) Ämnen av (c) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 6 kg per inneremballage och högst 24 kg per kolli.

Dessa ämneskvantiteter skall transporteras i kombinationsemballage som motsvarar minst de krav som ställs vid marginalnummer 1538.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1) och (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(2) Med undantag av bestämmelserna i 401a (3), omfattas inte ämnen av ämnesnummer 1-4, 6, 11-14 av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser", förutsatt att transporten sker enligt nedanstående, i innerförpackningar av metall eller plast med krymp- eller sträckfilmning av brickor som enda ytterförpackning:

a) Ämnen av (b) vid varje ämnesnummer i kvantiteter om högst 500 g per inneremballage och högst 12 kg per kolli,

b) Ämnen av (c) vid varje ämnesnummer i kvantiteter om högst 3 kg per inneremballage.

Den sammanlagda vikten av alla kollin får högst vara 20 kg.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1), (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(3) Vid transport enligt (1) och (2) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 414 och inkludera uttrycket "Fri mängd".Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet i godsdeklarationen. FN-numret skall föregås av "UN".

2. Bestämmelser (Bestämmelser för tömda kärl och tankar finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

402 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V. Ställs i avsnitt A.2 särskilda krav för vissa ämnen gäller dessa.

(2) Småbulkbehållare (IBC) skall uppfylla villkoren i bihang VI.

(3) Med hänvisning till indelningen vid marginalnummer 400 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2) skall:

mycket farliga ämnen av (a) i varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp I, märkta med bokstaven "X",

farliga ämnen av (b) i varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp II eller I märkta med bokstaven "Y" eller "X", eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp II märkt med bokstaven "Y",

mindre farliga ämnen av (c) i varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp III, II eller I märkta med bokstaven "Z", "Y" eller "X" eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp III eller II märkta med bokstaven "Z" eller "Y".

Anmärkning: Beträffande transport av ämnen av klass 4.1 i cisternvagnar enligt bihang XI och i tankcontainrar enligt bihang X samt beträffande bulktransport av ämnen av denna klass, se marginalnummer 416.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

403 Ämnen av ämnesnummer 5 och smält svavel av ämnesnummer 15 får endast transporteras i cisternvagnar (se bihang XI) eller i tankcontainrar (se bihang X).

404 (1) Ämnen av ämnesnummer 21, 22, 23 och 25 skall förpackas:

a) i fukthärdiga innerförpackningar i antingen plywoodfat enligt marginalnummer 1523, fiberfat enligt marginalnummer 1525 eller plastfat enligt marginalnummer 1526,

b) i kombinationsförpackningar enligt marginalnummer 1538 med fukthärdiga innerförpackningar. Inner- eller ytterförpackningar får under inga omständigheter vara av metall.

Förpackningarna skall vara så konstruerade att halten av vatten eller flegmatiseringsmedel som tillsätts ämnet för att göra det inert, inte minskas under transport.

(2) Ämnen av ämnesnummer 24 skall förpackas:

a) i stålfat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1521,

c) i ståldunkar med avtagbart lock enligt marginalnummer 1522

d) i plywoodfat enligt marginalnummer 1523,

e) i fiberfat enligt marginalnummer 1525,

f) i papplådor enligt marginalnummer 1530,

g) i lådor av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1532,

h) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, med undantag för inner- och ytteremballage av metall.

Konstruktion av metallkärl och dess förslutning skall vara sådan att plasticering sker vid ett inre övertryck av högst 300 kPa (3 bar).

2555 nitrocellulosa med minst 25 vikt- % vatten får även förpackas i fat och dunkar av plast enligt marginalnummer 1526.

Om 2557 nitrocellulosa med högst 12,6 torrvikt- % kväve blandad med eller utan mjukgörare och med eller utan pigment förpackas i metallkärl, skall innerförpackningar av flerbladig papp användas.

2557 nitrocellulosa, med högst 12,6 vikt- % kväve, blandningar med eller utan flegmatiseringsmedel, med eller utan pigment, får dessutom förpackas i säckar av papp enligt marginalnummer 1536, förutsatt att transporten sker som komplett last eller att säckarna är lastade på lastpallar.

Om 2555 nitrocellulosa med minst 25 vikt- % vatten eller 2556 nitrocellulosa med minst 25 vikt- % alkohol förpackas i plywoodfat, fiberfat eller papplådor skall dessa ha en invändig beklädnad av plast. Alternativt kan vattenbeständiga innerförpackningar användas.

Förpackningar skall vara så konstruerade att halten av vatten, alkohol eller flegmatiseringsmedel inte minskas under transport.

(3) a) Ämnen av ämnesnummer 26, med undantag av 3241, 2-brom-2-nitropropan-1,3 diol, skall förpackas i fiberfat enligt marginalnummer 1525 med invändig plastbeklädnad eller likvärdig invändig beklädnad.

Ett kolli får inte väga mer än 50 kg.

b) 3242 azodikarbonamid av ämnesnummer 26(b) får även förpackas i:

inneremballage bestående av en enkel plastsäck i en papplåda, maximalt innehållande 50 kg, eller

inneremballage bestående av plastflaskor, burkar, säckar eller lådor, maximalt innehållande 5 kg vardera, i ett ytteremballage bestående av en papplåda eller ett fiberfat som maximalt innehåller 25 kg.

c) 3241 2-brom-2-nitropropan-1,3 diol skall förpackas i enlighet med förpackningsmetod OP6 enligt marginalnummer 405 (1) och tabell 2 nedan.

405 (1) Ämnen av ämnesnummer 31-40 skall förpackas enligt förpackningsmetoderna förtecknade i tabell 2 och där med beteckningarna OP1 till OP8 såsom anges i marginalnummer 401. En förpackningsmetod för en mindre förpackning (dvs. med ett lägre OP-nummer) får användas, medan däremot en förpackningsmetod för en större förpackning (dvs. med ett högre OP-nummer) inte är tillåten. Metallemballage av förpackningsgrupp I får inte användas. För kombinationsförpackningar får inte det stötdämpande materialet vara lättantändligt eller orsaka att det självreaktiva ämnet sönderdelas om läckage uppstår. Mängderna som anges för varje förpackningsmetod svarar mot de högsta mängder som normalt används. Följande förpackningar får användas:

fat enligt marginalnummer 1520, 1521, 1523, 1525, 1526, eller

dunkar enligt marginalnummer 1522, 1526, eller

lådor enligt marginalnummer 1527, 1528, 1529, 1530, 1531, 1532, eller

kompositemballage med innerförpackningar av plast enligt marginalnummer 1537, under förutsättning att

a) bestämmelserna i bihang V är uppfyllda,

b) metallemballage (inkl. innerförpackningar, kombinations- eller kompositförpackningar) endast används för förpackningsmetod OP7 och OP8, och

c) glaskärl med högsta volym av 0,5 liter eller 0,5 kg används som innerförpackningar i kombinationsemballage.

>Plats för tabell>

(2) Emballage märkta med etikett nummer 01, enligt marginalnummer 412 (4), skall uppfylla bestämmelserna i marginalnummer 102 (8) och (9).

(3) För självreaktiva ämnen eller beredningar därav vilka inte nämns i marginalnummer 401 skall lämplig förpackningsmetod väljas enligt följande:

a) självreaktiva ämnen typ B:

Ämnen anvisas till förpackningsmetod OP5 förutsatt att de uppfyller kriterierna i testhandboken, Del II, stycke 20.4.2 (b) i ett av de angivna emballagen. Om det självreaktiva ämnet endast kan uppfylla dessa kriterier för ett mindre emballage än de som nämns förpackningsmetod OP5 (dvs. ett av de emballage som nämns i förpackningsmetoderna OP1 till OP4) skall motsvarande förpackningsmetod med lägre OP-nummer användas.

b) självreaktiva ämnen typ C:

Ämnen anvisas till förpackningsmetod OP6 förutsatt att de uppfyller kriterierna i test handboken, Del II, stycke 20.4.2 (c) i ett av de angivna emballagen. Om det självreaktiva ämnet endast kan uppfylla dessa kriterier för ett mindre emballage än de som nämns i förpackningsmetod OP6 skall motsvarande förpackningsmetod med lägre OP-nummer användas.

c) självreaktiva ämnen typ D:

Förpackningsmetod OP7 skall användas.

d) självreaktiva ämnen typ E:

Förpackningsmetod OP8 skall användas.

e) självreaktiva ämnen typ F:

Förpackningsmetod OP8 skall användas.

OP8A eller OP8B skall användas.

(4) Ämnen av ämnesnummer 39(b) och 40(b) får förpackas i småbulkbehållare enligt de villkor som ställs av behörig myndighet i ursprungslandet omden behöriga myndigheten, på grundval av provningar, anser att transporten är säker. Provningarna måste minstinnehålla följande:

kontroll av att det självreaktiva ämnet uppfyller de principer för klassificering som ges i testhandboken, Del II, stycke 20.4.2 (f),

att kontrollera förenligheten med samtliga material som under transporten normalt kan komma i kontakt med ämnet,

att, om det är tillämpligt, konstruera nödhjälpsanordningar, och

att bestämma om någon speciell utrustning är nödvändig.

Om ursprungslandet inte är anslutet till COTIF-fördraget, skall dessa åtgärder vidtas av behörig myndighet i det första COTIF-anslutna land som tar emot sändningen.

(5) För att undvika explosioner i metalliska småbulkbehållare eller i kompositsmåbulkbehållare med mantel helt i metall, skall säkerhetsanordningar konstrueras för utventilering av alla ångor och nedbrytningsprodukter som utvecklas under minst en timmes eldsvåda (emittans 110kW/m2) eller självaccelererande sönderfall.

(6) Behållare och IBC:er innehållande ämnen av ämnesnummer 31(b), 33(b), 35(b), 37(b) eller 39(b), vilka avger små mängder gas, skall vara försedda med en luftningsanordning, i enlighet med marginalnummer 1500 (8) eller 1601 (6).

406 (1) Ämnen av (b) vid ämnesnummer 1 till 17 skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositförpackningar (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsförpackningar enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositförpackningar (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622.

(2) Ämnen av (b) vid ämnesnummer 1 till 17 vilka har en smältpunkt över 45 °C eller är pastösa enligt kriterierna i penetrometertesten (se bihang III, marginalnummer 1310), eller inte är vätskor enligt provningsmetod ASTM D 4359-90, får även förpackas:

a) i plywoodfat enligt marginalnummer 1523 eller fiberfat enligt marginalnummer 1525 med en eller flera dammtäta innerförpackningar om nödvändigt,

b) i lådor av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1532, av trä enligt marginalnummer 1527, av plywood enligt marginalnummer 1528, av spånskivor enligt marginalnummer 1529, av papp enligt marginalnummer 1530 eller av plast enligt marginalnummer 1531 samtliga med en eller flera dammtäta innerförpackningar om nödvändigt,

c) i dammtäta säckar av textil enligt marginalnummer 1533, av plastväv enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535, av papper enligt marginalnummer 1536 samtliga under förutsättning att godset transporteras som komplett last eller att säckarna är lastade på lastpallar.

(3) Ämnen av (b) vid ämnesnummer 1, 6, 7, 8, 12, 13, 16 och 17 får även förpackas:

a) i småbulkbehållare av styv plast enligt marginalnummer 1624,

b) i kompositsmåbulkbehållare med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625 utom typ 11HZ2 och 31HZ2.

(4) Ämnen av (b) vid ämnesnummmer 1, 6, 12 och 13, vilka har en smältpunkt över 45 °C eller är pastösa enligt kriterierna i penetrometertesten (se bihang III, marginalnummer 1310), eller inte är vätskor enligt provningsmetod ASTM D 4359-90, får även förpackas:

a) i småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626, eller

b) i småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627.

(5) Ämnen av (b) vid ämnesnummer 1, 6 och 12, vilka har en smältpunkt över 45 °C, får även förpackas i storsäck enligt marginalnummer 1623, med undantag av storsäckar av typ 13H1, 13L1 och 13M1, förutsatt att de transporteras som komplett last eller är lastade på pallar.

407 (1) Ämnen av (c) vid ämnesnummer 1-17, med undantag av 1331 tändstickor "strike anywhere", skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositförpackningar (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsförpackningar enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositförpackningar (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i tunnplåtförpackningar enligt marginalnummer 1540,

i) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

j) i småbulkbehållare av styv plast enligt marginalnummer 1624,

k) i kompositsmåbulkbehållare med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625, med undantag av typ 11HZ2 och 31HZ2.

(2) Ämnen av (c) vid ämnesnummer 1-17, med undantag av 1331 tändstickor "strike anywhere" ämnesnummer 2 c), får även förpackas:

a) i plywoodfat enligt marginalnummer 1523, i fiberfat enligt marginalnummer 1525, med en eller flera dammtäta innerförpackningar om nödvändigt,

b) i lådor av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1532, av trä enligt marginalnummer 1527, av plywood enligt marginalnummer 1528, av spånskivor enligt marginalnummer 1529, av papp enligt marginalnummer 1530 eller av plast enligt marginalnummer 1531, samtliga med en eller flera dammtäta innerförpackningar om nödvändigt,

c) i dammtäta säckar av textil enligt marginalnummer 1533, av plastväv enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535 eller av papp enligt marginalnummer 1536.

(3) Ämnen av (c) vid ämnesnummer 6, 11-14, 16 och 17 vilka har en smältpunkt över 45 °C, får även förpackas:

a) i storsäck enligt marginalnummer 1623, med undantag för typ 13H1, 13L1 och 13M1,

b) i småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626,

c) i småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627,

d) i kompositsmåbulkbehållare med innerbehållare av plast av typ 11HZ2 enligt marginalnummer 1625.

(4) 1331 tändstickor "strike anywhere" vid ämnesnummer 2(c) skall förpackas, i lagom små mängder, i innerförpackningar av papp, trä, plywood, spånskivor eller metallfolie på så sätt att antändning inte kan uppstå vid normala transportpåkänningar. En innerförpackning får inte innehålla mer än 700 tändstickor. Innerförpackningarna skall förpackas i ytteremballage enligt marginalnummer 1520 för stålfat, enligt 1521 för aluminiumfat, enligt 1522 för ståldunkar, enligt 1523 för plywoodfat, enligt 1527 för trälådor, enligt 1528 för plywoodlådor, enligt 1529 för spånskivelådor, enligt 1530 för papplådor, enligt 1531 för plastlådor, enligt 1532 för stål- eller aluminiumlådor. Kollin får väga högst 45 kg. Om emballage av papp används, får ett kolli väga högst 27 kg.

408 Celluloid i blad av ämnesnummer 3(c) får även transporteras i oförpackad form, detta under förutsättning att de är lastade på lastpallar, insvept plastfolie, säkrat på ändamålsenligt sätt.ex.empelvis med hjälp av stålband och att transporten sker som komplett last i täckta fordon. En pall får inte väga mer än 1 000 kg.

409-

410

3. Samemballering

411 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i förteckningen får samemballeras i kombinationsförpackningar enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen av ämnesnummer 21-26 och 31-40 får inte samemballeras med annat gods.

(3) Med undantag av de ämnen som nämns i 411 (2) ovan och om inte annat sägs i 411 (7) nedan får ämnen i klass 4.1 i kvantiteter som inte överstiger 5 kg per innerförpackning samemballeras med ämnen eller föremål ur andra klasser i kombinationsförpackningar enligt marginalnummer 1538 - förutsatt att samemballering även är tillåten för dessa ämnen eller föremål och/eller med ämnen eller föremål som inte klassificeras som farligt gods, förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra.

(4) Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark värme,

b) utveckling av giftiga och/eller brandfarliga gaser,

c) bildande av frätande vätskor,

d) bildande av instabila ämnen.

(5) Bestämmelserna i marginalnummer 8 och 402 skall iakttas.

(6) Kollin där lådor av trä eller papp används får inte väga mer än 100 kg [se även marginalnummer 407 (4)].

(7) Ämnen med ämnesbokstav (b) eller (c) av ämnesnummer 1-5 och 11-14 får inte samemballeras med ämnen ur klass 5.1 med ämnesbokstav (a) eller (b) i förteckningen under marginalnummer 501.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

412 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen av klass 4.1 skall förses med etikett nr 4.1.

(3) Kollin med ämnen av ämnesnumer 7, 16, 22 eller 25 skall dessutom förses med etikett nr 6.1 och kollin som innehåller ämnen av ämnesnummer 8 eller 17 med etikett nr 8.

(4) Kollin med ämnen av ämnesnumer 31 och 32 skall dessutom förses med etikett nr 01, såvida den behöriga myndigheten inte har medgivit undantag från detta krav på grund av att provning visat att det självreaktiva ämnet i det aktuella emballaget inte anses som explosivt [se marginalnummer 414 (4)].

(5) Kollin som innehåller vätskor i behållare med utifrån ej synliga förslutningsanordningar eller ventilationsanordningar, liksom kollin med ventilationsanordningar utan ytteremballage, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

413 (1) Ämnen med ämnesnummer 5 och 15 får endast transporteras i cisternvagnar (se bihang XI) eller i tankcontainrar (se bihang X).

(2) Med undantag av ämnen som nämns i (1) ovan, ämnen med ämnesnummer 31 och 32 samt ämnen med ämnesbokstav (a) vid de olika ämnesnumren får följande ämnen tillhörande klass 4.1 sändas som expressgods:

ämnen av ämnesbokstav (b) vid de olika ämnesnumren med en högsta volym per kolli av 4 liter för flytande ämnen, och en högsta kollivikt av 12 kg för fasta ämnen,

ämnen av ämnesbokstav (c) vid de olika ämnesnumren med en högsta kollivikt av 24 kg.

C. Uppgifter i fraktsedeln

414 (1) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens men någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 401. Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänförs till en n.o.s.-benämning skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer och n.o.s-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "4.1, 6(b), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Restprodukt som innehåller ", de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3(3), angiven med sin(a) kemiska benämning(ar), t.ex. "Restprodukt, jord som innehåller toluen, 4.1, 4(c), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under bestämmelserna i detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

För lösningar och blandningar som endast innehåller en beståndsdel som faller under detta direktiv, skall uttrycken "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3)].

Om ett fast ämne transporteras i smält tillstånd, skall detta särskilt framgå av godsdeklarationen genom att ordet "smält" läggs till, såvida detta inte framgår av ämnets namn.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen.

Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

Då beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass enligt marginalnummer 400 (9), får avsändaren i godsdeklarationen intyga: "Ej gods av klass 4.1".

(2) När ämnen och föremål transporteras enligt behörig myndighets fastställda villkor [se marginalnummer 400 (16) och 405 (4)], skall följande notering göras i fraktsedeln: "Transport enligt marginalnummer 414 (2)".

(3) När ett prov av ett självreaktivt ämne transporteras enligt marginalnummer 400 (18) skall följande notering göras i fraktsedeln: "Transport enligt marginalnummer 414 (3)".

(4) När, efter tillstånd av behörig myndighet, etikett nr 01 inte krävs, skall följande notering göras i fraktsedeln: "Varningsetikett nr 01 krävs ej".

(5) När ett självreativt ämne typ G (se testhandboken, del II, avsnitt 20.4.2.g) transporteras får det följande notering i fraktsedeln: "Ej självreaktivt ämne av klass 4.1".

D. Transportmaterial och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

415 (1) Kollin skall stuvas i vagnar så att de varken kan förskjuta sig, välta eller falla av.

(2) Kollin med ämnen av klass 4.1 med undantag av ämnen av ämnesnummer 31-40 skall lastas i slutna eller presenningsförsedda vagnar. Kollin med ämnen av ämnesnummer 31-40 skall lastas i slutna vagnar med tillräcklig ventilation.

Vagnar måste rengöras noga före lastning. Vid transport av kollin försedda med etikett nr 01 [se marginalnummer 412 (4)] får endast vagnar med lämpliga gnistskyddsplåtar användas, även om dessa ämnen är lastade i storcontainrar. På vagnar med brännbart golv får inte gnistskyddsplåtarna anbringas direkt mot vagnsgolvet. Kollina skall vara så lastade att lastrummet ventileras obehindrat och en jämnt fördelad temperatur tillåts. Om det lastas mer än 5 000 kg i en vagn av dessa ämnen, skall lasten separeras i delar innehållande högst 5 000 kg i varje del åtskilda med luftspalter om minst 0,05 m. Kollina skall skyddas mot åverkan från annat gods.

(3) Kollin försedda med etikett nr 6.1 skall lastas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

b. Transport i oförpackad form

416 (1) Fasta ämen och blandningar (preparat, beredningar och avfall) av ämnesnummer 6(c), med undantag för 1334 naftalin, 11(c), 12(c), 13(c) och 14(c) får transporteras i bulk i slutna vagnar med öppningsbart tak eller öppna vagnar försedda med presenning.

Naftalin av ämnesnummer 6(c) får transporteras i bulk i stålvagnar med öppningsbart tak eller i öppna stålvagnar täckta med icke antändbara presenningar.

(2) Restprodukter av ämnesnummer 4(c) får transporteras i bulk i öppna vagnar, antingen enbart försedda med presenningar och tillräcklig ventilation eller i vagnar med öppningsbart tak. Lämpliga åtgärder skall vidtas i syfte att förhindra att innehållet läcker ut.

c. Transport i småcontainer

417 (1) Med undantag av bräckliga kollin enligt marginalnummer 4 (7) och kollin innehållande ämnen av ämnesnummer 31 och 32 får kollin med ämnen av klass 4.1 transporteras i småcontainer.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 420 gäller också för småcontainer.

(3) Fasta ämnen och blandningar(såsom preparat, beredningar och restprodukter) av ämnesnummer 6(c) med undantag av 1334 naftalin, 11(c), 12(c), 13(c) och 14(c) får även transporteras utan inneremballage i småcontainer med hela sidor.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

418 (1) Vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar för transport av ämnen ur denna klass skall på båda sidor vara försedda med etikett nr 4.1.

(2) Vid transport av ämnen vilka nämns i marginalnummer 412 (3) och (4) skall dessutom vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar på båda sidor vara försedda med etikett enligt detta marginalnummer.

(3) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 412 (2)-(4). Småcontainrar, med kollin som är försedda med etikett nr 12, ska förses med etikett nr 12.

419

E. Förbud mot samlastning

420 (1) Kollin försedda med etikett nr 4.1 får inte transporteras i samma vagn som kollin försedda med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

(2) Kollin försedda med etikett nr 4.1 och 01 får inte transporteras i samma vagn som kollin försedda med etikett nr 1, 1.4, 1.5, 1.6, 2, 3, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 7A, 7B, 7C, 8 eller 9.

421 Gods som inte får transporteras i samma vagn, får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

422 (1) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBCer), tomma tankvagnar och tomma tankcontainrar samt tomma orengjorda vagnar, containrar för bulktransport av ämnesnummer 51, skall vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBC) av ämnesnummer 51, på vars utsida rester av tidigare innehåll finns kvar, skall transporteras i lufttäta emballage.

(3) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare vilka innehållit fuktiga ämnen av ämnesnummer 13(b) eller ämnen av ämnesnummer 21-25, får inte transporteras om inte resterna är så emballerade att vatten eller annat flegmatiseringsmedel, som tillsatts substanserna för att hålla dem inerta, inte kan minska i koncentration. Tömda, ej rengjorda emballage vilka har innehållit ämnen av ämnesnummer 31-40 får inte transporteras om inte åtgärder vidtagits att förhindra farligt sönderfall.

(4) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare samt tömda cisternvagnar, tankcontainrar, vagnar och småcontainrar för transport av oförpackat ämne av ämnesnummer 51 och emballage enligt 422 (2) skall etiketteras och märkas som om de vore fyllda.

(5) Godsbeskrivningen skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 51, t.ex. "Tömt emballage, 4.1, ämnesnummer 51, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras tömda, ej rengjorda cisternvagnar, tankcontainrar, såväl som tömda ej rengjorda vagnar eller småcontainrar vid transport i oförpackad form skall godsbeskrivningen fullständigas med tillägget "senaste last" tillsammans med farlighetsnummer, FN-nummer, ämnesnamn, ämnesnummer och i förekommande fall ämnesbokstav av senaste last, t.ex. "Senaste last: 44 2304 naftalen, smält, ämnesnummer 5".

(6) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive tömda småbulkbehållare (IBC), av ämnesnummer 51 försedda med etikett nr 6.1 skall på vagnar och i godsmagasin hållas åtskilt från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel [se marginalnummer 11(3)].

G. Övriga bestämmelser

423 Beträffande åtskillnad av kollin med etikett 6.1 från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel se marginalnummer 11(3).

424 Har ämnen ur kollin med etikett nr 6.1 kommit ut i en vagn får denna inte användas förrän den rengjorts grundligt och om nödvändigt sanerats. Allt annat gods samma vagn skall undersökas för eventuell sanering.

425-

429

KLASS 4.2 SJÄLVANTÄNDANDE ÄMNEN

1. Ämnesförteckning

430 (1) Av de ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 4.2 omfattas de som räknas upp vid marginalnummer 431 eller som täcks av en samlingsrubrik där, av villkoren vid marginalnummer. (2) - 454. Dessa ämnen och föremål anses som ämnen och föremål enligt detta direktiv.

(2) Rubriken till klass 4.2 täcker:

ämnen, inklusive blandningar och lösningar (fasta eller flytande), som även i små kvantiteter antänder inom 5 minuter vid kontakt med luft. Dessa anses som självantändande ämnen (pyrofora ämnen),

ämnen och föremål, inklusive blandningar och lösningar, som vid kontakt med luft är benägna till temperaturhöjning utan energitillskott och som kan antända endast i stora kvantiteter (kg) och efter en längre period (timmar eller dagar). Dessa anses som självupphettande ämnen.

(3) Ämnen och föremål av klass 4.2 indelas enligt följande:

A. Självantändande ämnen, organiska

B. Självantändande ämnen, oorganiska

C. Självantändande metallorganiska föreningar

D. Tömda emballage

Ämnen och föremål av klass 4.2, marginalnummer 431, skall placeras i en av följande grupper beroende på farlighetsgrad:

(a) självantändande (pyrofora)

(b) självupphettande

(c) svagt självupphettande

(4) Hänförande av ej uttryckligen nämnda ämnen och föremål till ämnesnummer 3-5, 12, 15, 16, 31 och 32 vid marginalnummer 431, samt till en ämnesbokstav vid ämnesnumret, kan baseras på erfarenhet eller på resultat från provningar enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.3. Hänförande till ämnesnummer 6-10, 14, 17-21 och 33, samt till en ämnesbokstav inom ämnesnumret, skall baseras på resultat från provningar enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.3; hänsyn skall tas till erfarenhet i de fall det leder till en striktare klassificering.

(5) Då ej uttryckligen nämnda ämnen och föremål hänförs till ämnesnumren vid marginalnummer 431 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, avsnitt 33.3, skall följande kriterier tillämpas:

a) Fasta ämnen benägna till självantändning (pyrofora) skall hänföras till klass 4.2 om antändning sker inom 5 minuter eller efter fall från en höjd av minst 1 meter.

b) Vätskor benägna till självantändning (pyrofora) skall hänföras till klass 4.2 när:

(i) de hälls på en inert substans och antändning sker inom 5 minuter, eller

(ii) i händelse av negativt resultat enligt (i), de hälls på ett torrt räfflat filterpapper (Whatman nr 3) och antändning eller förkolning sker inom 5 minuter.

c) Ämnen som i en kubisk behållare med 10 cm sida självantänder vid 140 °C eller, om det inom 24 timmar sker en temperaturhöjning till över 200 °C, skall hänföras till klass 4.2. Kriteriet baseras på självantändning hos träkol som sker vid 50 °C i en kubisk behållare med en volym av 27 m3. Ämnen som i en volym av 27 m3 självantänder vid en högre temperatur än 50 °C, skall inte anses som ämnen tillhörande klass 4.2.

Anmärkningar: 1. Ämnen som transporteras i förpackningar med volym av högst 3 m3 omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 180 °C inom 24 timmar vid provning i en kubisk behållare med 10 cm sida vid en temperatur av 120 °C.

2. Ämnen som transporteras i förpackningar med volym av högst 450 liter omfattas inte av klass 4.2, förutsatt att det inte sker någon självantändning eller temperaturhöjning till över 160 °C inom 24 timmar vid provning i en kubisk behållare med 10 cm sida vid en temperatur av 100 °C.

(6) Då ej uttryckligen nämnda ämnen och föremål hänförs till en ämnesbokstav inom ett ämnesnummer vid marginalnummer 431 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, avsnitt 33.3, skall följande kriterier tillämpas:

a) Självantändande ämnen (pyrofora) skall hänföras till ämnesbokstaven (a).

b) Självupphettande ämnen och föremål som i en kubisk behållare med 2,5 cm sida självantänder vid 140 °C eller, om det inom 24 timmar sker en temperaturhöjning till över 200 °C, skall hänföras till ämnesbokstaven (b). Ämnen som vid volym av 450 liter självantänder vid en temperatur högre än 50 °C, skall inte hänföras till ämnesbokstaven (b).

c) Mindre självupphettande ämnen som i en kubisk behållare med 2,5 cm sida inte uppfyller (b) ovan, men som i en kubisk behållare med 10 cm sida självantänder vid 140 °C eller, om det inom 24 timmar sker en temperaturhöjning till över 200 °C, skall hänföras till ämnesbokstaven (c).

(7) Om ämnen av klass 4.2 på grund av tillsatser övergår till andra riskkategorier än till vilka de hör enligt marginalnummer 431, skall dessa blandningar hänföras till de ämnesnummer och bokstäver de tillhör baserat på deras faktiska farlighetsgrad.

Anmärkning: För klassificering av blandningar och lösningar (såsom beredningar och restprodukter), se marginalnummer 3 (3).

(8) Då ämnen och föremål är uttryckligen nämnda under mer än en ämnesbokstav inom samma ämnesnummer vid marginalnummer 431, skall relevant ämnesbokstav fastställas baserat på resultat från provningarna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.3 samt de angivna kriterierna i 430 (6).

(9) Med utgångspunkt från provningsmetoderna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.3, samt de angivna kriterierna i 430 (5), kan det också fastställas om beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant, att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass (se marginalnummer 444).

(10) Ämnen och blandningar av ämnen med smältpunkt över 45 °C, skall anses som fasta ämnen med avseende på förpackningsbestämmelserna vid marginalnummer 435 (2), 436 (2) och 437 (3) och (4).

(11) Självupphettande fasta ämnen, oxiderande, som hänförs till FN-nummer 3127 får inte transporteras (se dock marginalnummer 3 (3), anm 1 till tabellen i stycke 2.3.1).

A. Självantändande ämnen, organiska

431 1. Kol, pulvriserat, granulerat eller i bitar:

(b) 1361 kol eller

1361 kimrök, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung,

(c) 1361 kol eller

1361 kimrök, animaliskt eller vegetabiliskt ursprung,

1362 aktivt kol.

Anmärkningar: 1. Kol som tillverkats genom ångaktivering och inaktivt kimrök av mineraliskt ursprung, omfattas inte av detta direktiv.

2. Inaktivt kol av mineraliskt ursprung och koldamm i en form som inte är självupphettande, omfattas inte av detta direktiv.

2. Animaliska och vegetabiliska ämnen:

(b) 1374 sillmjöl, (fiskrester), instabilt,

(c) 1363 kopra,

1386 frökakor som innehåller mer än 1,5 vikt-% olja och högst 11 vikt- % fukt,

2217 frökakor som innehåller högst 1,5 vikt-% olja och högst 11 vikt- % fukt.

3. Fabrikstillverkade fibrer, vävnader och liknande produkter:

(c) 1364 bomullsrester, oljiga,

1365 bomull, fuktad,

1379 papper, behandlat med omättad olja, otillräckligt torkat (inkl. karbonpapper),

1373 fibrer, animaliska, vegetabiliska eller syntetiska, n.o.s., impregnerade med olja, eller

1373 vävnader, animaliska, vegetabiliska eller syntetiska, n.o.s., impregnerade med olja.

4. Ämnen av lågnitrerad nitrocellulosa:

(c) 2002 celluloidrester,

2006 plast, nitrocellulosabaserad, självupphettande n.o.s.

Anmärkning: 1353 fibrer eller vävnader impregnerade med lågnitrerad cellulosa, ej självupphettande, och 2000 celluloid, är föremål av klass 4.1 [se marginalnummer 401, ämnesnummer 3(c)].

5. Självantändande fasta ämnen, organiska, ej giftiga och ej frätande samt blandningar innehållande självantändande fasta ämnen, organiska, ej giftiga och ej frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 2846 pyrofort fast ämne, organiskt, n.o.s.,

(b) 1369 p-nitrosodimetylanilin,

2940 9-fosfodicyklononaner (cyklooktadienfosfiner),

3313 självupphettande pigment, organiska,

3088 självupphettande fast ämne, organiskt, n.o.s.,

(c) 3313 självupphettande pigment, organiska.

3088 självupphettande fast ämne, organiskt, n.o.s.,

6. Självantändande vätskor, organiska, ej giftiga och ej frätande samt lösningar av självantändande ämnen, organiska, ej giftiga och ej frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 2845 pyrofor vätska , organisk, n.o.s.,

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne (se marginalnummer 433).

(b) 3183 självupphettande vätska , organisk, n.o.s.,

(c) 3183 självupphettande vätska , organisk, n.o.s.

7. Självantändande fasta ämnen, organiska, giftiga samt blandningar innehållande självantändande fasta ämnen, organiska, giftiga (såsom beredningar och rest produkter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(b) 3128 självupphettande fast ämne, giftigt, organiskt, n.o.s.,

(c) 3128 självupphettande fast ämne, giftigt, organiskt, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

8. Självantändande vätskor, organiska, giftiga samt lösningar av självantändande ämnen, organiska, giftiga (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(b) 3184 självupphettande vätska, giftig, organisk, n.o.s.,

(c) 3184 självupphettande vätska, giftig, organisk, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

9. Självantändande fasta ämnen, organiska, frätande samt blandningar innehållande självantändande fasta ämnen, organiska, frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(b) 3126 självupphettande fast ämne, frätande, organiskt, n.o.s.,

(c) 3126 självupphettande fast ämne, frätande, organiskt, n.o.s.

Anmärkning: För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

10. Självantändande vätskor, organiska, frätande samt lösningar av självantändande vätskor, organiska, frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(b) 3185 självupphettande vätska , frätande, organisk, n.o.s.,

(c) 3185 självupphettande vätska , frätande, organisk, n.o.s.

Anmärkning: För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

B. Självantändande ämnen, oorganiska

11. Fosfor

(a) 1381 fosfor, vit eller gul, torr,

1381 fosfor, vit eller gul, i vatten,

1381 fosfor, vit eller gul, i lösning.

Anmärkning: 2447 fosfor, vit eller gul, smält, tillhör ämnesnummer 22.

12. Självantändande metaller och metallegeringar i pulver-, damm-, granulat eller annan form:

(a) 1854 bariumlegeringar, pyrofora,

1855 kalcium, pyrofort eller

1855 kalciumlegeringar, pyrofora,

2008 zirkoniumpulver, torrt,

2545 hafniumpulver, torrt,

2546 titanpulver, torrt,

2881 metallkatalysator, torr,

1383 pyrofor metall, n.o.s. eller

1383 pyrofor legering, n.o.s.,

(b) 1378 metallkatalysator, fuktad med synligt överskott av vätska,

2008 zirkoniumpulver, torrt,

2545 hafniumpulver, torrt,

2546 titanpulver, torrt,

2881 metallkatalysator, torr,

3189 självupphettande metallpulver, n.o.s.,

(c) 1932 zirkoniumrester,

2008 zirkoniumpulver, torrt,

2009 zirkonium, torrt, plåtar, band eller lindad tråd (tunnare än 18 mikrometer),

2545 hafniumpulver, torrt,

2546 titanpulver, torrt,

2793 järnhaltiga metallspån, självupphettande,

2881 metallkatalysator, torr,

3189 självupphettande metallpulver, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 2858 färdiga zirkoniumprodukter med en tjocklek av 18 mikrometer eller mer, är ämnen av klass 4.1 [se marginalnummer 401, ämnesnummer 13(c)].

2. 1326 hafniumpulver, 1352 titanpulver, eller 1358 zirkoniumpulver, fuktat, med minst 25 % vatten, är ämnen av klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 13).

3. Damm och pulver av metaller, ej självantändande, som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen av klass 4.3, (se marginalnummer 471, ämnesnummer 13).

13. Sulfider, vätesulfider och ditioniter, självantändande:

(b) 1382 kaliumsulfid, vattenfri eller

1382 kaliumsulfid, med mindre än 30 % kristallvatten,

1384 natriumditionit (natriumvätesulfit),

1385 natriumsulfid, vattenfri eller

1385 natriumsulfid med mindre än 30 % kristallvatten,

1923 kalciumditionit (kalciumvätesulfit),

1929 kaliumditionit (kaliumvätesulfit),

2318 natriumvätesulfid med mindre än 25 % kristallvatten,

Anmärkningar: 1. 1847 kaliumsulfid och 1849 natriumsulfid med minst 30 % kristallvatten och 2949 natriumvätesulfid med minst 25 % kristallvatten, är ämnen av klass 8 [se marginalnummer 801, ämnesnummer 45(b) 1].

2. 1931 Zinkditionit är ett ämne av klass 9 [se arginalnummer 2901, ämnesnummer 32(c)].

(c) 3174 titandisulfid.

14. Självantändande metallsalter och alkoholater, ej giftiga och ej frätande:

(b) 3205 alkoholater av alkaliska jordartsmetaller, n.o.s.,

(c) 3205 alkoholater av alkaliska jordartsmetaller, n.o.s.

Anmärkning: Till alkaliska jordartsmetaller hör även magnesium, kalcium, strontium och barium.

15. Självantändande metallsalter och alkoholater, frätande:

(a) 2441 titantriklorid, pyrofort eller

2441 titantrikloridblandningar, pyrofora,

Anmärkningar: 1. 2869 titantrikloridblandning, ej självantändande, är ämne av klass 8 [se marginalnummer 801, ämnesnummer 11(b) eller (c)].

(b) 1431 natriummetylat,

3206 alkoholater av alkalimetaller, självupphettande, frätande, n.o.s.,

(c) 3206 alkoholater av alkalimetaller, självupphettande, frätande, n.o.s.

Anmärkningar: Till alkalimetaller hör även litium, natrium, kalium, rubidium och cesium.

16. Självantändande fasta ämnen, oorganiska, ej giftiga och ej frätande samt blandningar innehållande självantändande fasta ämnen, oorganiska, ej giftiga och ej frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3200 pyrofort fast ämne, oorganiskt, n.o.s.,

(b) 2004 magnesiumdiamid,

3190 självupphettande fast ämne, oorganiskt n.o.s.,

(c) 1376 järnoxid, förbrukat, eller

1376 järnsvamp, förbrukat, från kolgasrening,

2210 maneb [manganetylen-1,2-bis(ditiokarbamat)] eller

2210 beredningar av maneb med minst 60 % maneb,

3190 självupphettande fast ämne, oorganiskt, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Maneb eller beredningar av maneb, stabiliserade mot självupphettning, behöver inte hänföras till klass 4.2 förutsatt att det genom provning kan visas att en kubisk volym av 1 m3 av ämnet eller beredningen, vid en konstant temperatur av minst 75 °C ± 2 °C under en period av 24 timmar, inte självantänder eller att temperaturen i mitten av provet inte överstiger 200 °C.

2. 2968 maneb eller 2968 beredningar av maneb, stabiliserade mot självupphettning, och som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen av klass 4.3 [se marginalnummer 471, ämnesnummer 20(c)].

17. Självantändande vätskor, oorganiska, ej giftiga och ej frätande samt lösningar av självantändande ämnen, oorganiska, ej giftiga och ej frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 2870 aluminiumborhydrid eller

2870 aluminiumborhydrid i apparaturer,

3194 pyrofor vätska, oorganisk, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 433).

2. Övriga brandfarliga metallhydrider är ämnen av klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 14).

3. Metallhydrider som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten är ämnen av klass 4.3 (se marginalnummer 471, ämnesnummer 16).

(b) 3186 självupphettande vätska, oorganisk, n.o.s.,

(c) 3186 självupphettande vätska, oorganisk, n.o.s.

18. Självantändande fasta ämnen, oorganiska, giftiga samt blandningar innehållande självantändande fasta ämnen, oorganiska, giftiga (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(b) 3191 självupphettande fast ämne, giftigt, oorganiskt, n.o.s.,

(c) 3191 självupphettande fast ämne, giftigt, oorganiskt, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

19. Självantändande vätskor, oorganiska, giftiga samt lösningar av självantändande vätskor, oorganiska, giftiga (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 1380 pentaboran,

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne (se marginalnummer 433).

(b) 3187 självupphettande vätska, giftig, oorganisk, n.o.s.,

(c) 3187 självupphettande vätska, giftig, oorganisk, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

20. Självantändande fasta ämnen, oorganiska, frätande samt blandningar innehållande självantändande fasta ämnen, oorganiska, frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(b) 3192 självupphettande fast ämne, frätande, oorganiskt, n.o.s.,

(c) 3192 självupphettande fast ämne, frätande, oorganiskt, n.o.s.

Anmärkning: För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

21. Självantändande vätskor, oorganiska, frätande samt lösningar av självantändande vätskor, oorganiska, frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(b) 3188 självupphettande vätska, frätande, oorganisk, n.o.s.,

(c) 3188 självupphettande vätska, frätande, oorganisk, n.o.s.

Anmärkning: För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

22. 2447 fosfor, vit eller gul, smält.

C. Självantändande metallorganiska föreningar

Anmärkningar: 1. Metallorganiska föreningar och deras lösningar, ej självantändande, som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen av klass 4.3 (se marginalnummer 471, ämnesnummer 3).

2. Brandfarliga lösningar av metallorganiska föreningar, ej självantändande, som ej utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen av klass 3.

3. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för ämnen av ämnesnummer 31-33 (se marginalnummer 433).

31. Självantändande metallalkyler och metallaryler:

(a) 1366 dietylzink,

1370 dimetylzink,

2005 magnesiumdifenyl,

2445 litiumalkyler,

3051 aluminiumalkyler,

3053 magnesiumalkyler,

2003 metallalkyler, n.o.s. eller

2003 metallaryler, n.o.s.

32. Övriga självantändande metallorganiska föreningar:

(a) 3052 aluminiumalkylhalider,

3076 aluminiumalkylhydrider,

3049 metallalkylhalider, n.o.s. eller

3049 metallarylhalider, n.o.s.,

3050 metallalkylhydrider, n.o.s. eller

3050 metallarylhydrider, n.o.s.

33. Självantändande metallorganiska föreningar:

(a) 3203 pyrofor organometallisk förening, n.o.s.

D. Tömda emballage

41. Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, samt vagnar för bulktransport och småcontainrar för bulkgods, som innehållit ämnen av klass 4.2.

Anmärkning: Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar som har innehållit ämnen av ämnesnummer 4(c) FN-nummer 2002, av ämnesnummer 12(c) FN-nummer 1932, 2009 och 2793, samt av ämnesnummer 16(c) FN-nummer 1376, omfattas inte av detta direktiv.

2. Bestämmelser (Bestämmelser för tömda kärl och tankar finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

432 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V. Ställs vid marginalnummer 433 särskilda krav för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare (IBC) skall uppfylla villkoren i bihang VI.

(3) Med undantag av de emballage som omnämns vid marginalnummer 436 (2) (a) och (b) och 436 (3) och vid marginalnummer 437 (3) (a) och (b), (4) och (5), skall (inner)emballagen vara lufttätt tillslutna.

(4) I enlighet med kraven vid marginalnummer 430 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2) skall följande förpackningar användas:

emballage av förpackningsgrupp I, märkta med bokstaven "X", för självantändande ämnen (pyrofora), klassificerade under (a) vid varje ämnesnummer,

emballage av förpackningsgrupp II eller I, märkta med bokstaven "Y" eller "X", eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp II, märkta med bokstaven "Y", för självupphettande ämnen klassificerade under (b) vid varje ämnesnummer,

emballage av förpackningsgrupp III, II eller I, märkta med bokstaven "Z", "Y" eller "X", eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp III eller II, märkta med bokstaven "Z" eller "Y", för självupphettande ämnen klassificerade under (c) vid varje ämnesnummer.

Anmärkning: Beträffande transport av ämnen ur klass 4.2 i cisternvagnar se bihang XI, i tankcontainrar se bihang X, eller i bulk se marginalnummer 446.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

433 (1) Pyrofora vätskor av ämnesnummer 6(a), 17(a) med undantag av aluminiumborhydrid i apparater, 19(a) och 31 till 33, skall förpackas i lufttätt förslutna metallbehållare som är beständiga mot innehållet och vars volym inte överstiger 450 liter. Behållarna skall undergå första provning, och därefter periodiskt återkommande provningar vart femte år, vid ett övertryck av minst 1 MPa (10 bar). Behållarna skall inte fyllas till mer än 90 % av sin rymd och ett.ex.pansionsutrymme på minst 5 % skall finnas då vätskans medeltemperatur uppgår till 50 °C. Vid transport skall vätskan befinna sig under ett lager av inert gas med ett minsta övertryck av 50 kPa (0,5 bar). Behållarna skall vara försedda med en skylt med följande uppgifter anbringade på ett hållbart sätt:

det eller de ämnen () som godkänts för transport;

behållarens taravikt (), inkluderande tillbehör;

provningstryck () (övertryck);

datum (månad, år) för senast utförda provning;

besiktningsmannens kontrollstämpel;

behållarens rymd ();

största tillåtna fyllningsvikt ().

(2) Dessa ämnen får även förpackas i kombinationsförpackningar i enlighet med marginalnummer 1538 med en innerförpackning av glas och en ytterförpackning av stål eller aluminium i enlighet med marginalnummer 1532. Förpackningarna skall inte fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Ett emballage skall innehålla endast en innerförpackning. Sådana kombinationsförpackningar skall överenstämma med en konstruktionstyp som har provats och typgodkänts i enlighet med bihang V för förpackningsgrupp I.

(3) Ämnen av ämnesnummer 31(a), med undantag av 2005 magnesium difenyl, och ämnen av ämnesnummer 32, får även förpackas i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med hermetiskt täta innerförpackningar av glas med högst 1 liter per innerförpackning. Innerförpackningarna skall vara stadigt säkrade i metallkärl med stötdämpande packningsmaterial. Glaskärlen får inte fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Följande ytterförpackningar får användas: Fat av stål med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520, aluminiumfat enligt 1521, plywoodfat enligt 1523, fiberfat enligt 1525, lådor av stål eller aluminium enligt 1532, trälådor enligt 1527, plywoodlådor enligt 1528, spånskivelådor enligt 1529, papplådor enligt 1530. Med avvikelse från marginalnummer 1538 får trätunnor enligt marginalnummer 1524 också användas som ytterförpackning.

Sådana kombinationsförpackningar skall överensstämma med en konstruktionstyp som har provats och typgodkänts

i enlighet med bihang V för förpackningsgrupp I.

Ett kolli får innehålla högst 30 liter.

434 Fosfor av ämnesnummer 22 skall endast transporteras i cisternvagnar (bihang XI) eller i tankcontainrar (bihang X).

435 (1) Ämnen klassificerade under (a) vid ämnesnummer 5, 12, 15 och 16 skall förpackas:

a) i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat med fast topp enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium med fast topp enligt marginalnummer 1522,

d) i fat av plast med fast topp med en största rymd av 60 liter eller i dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537, f) i kombinationsemballage med inneremballage av glas, plast eller metall enligt marginalnummer 1538.

(2) Fasta ämnen, enligt definitionen vid marginalnummer 430 (10) får även förpackas i fat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520 för fat av stål, enligt 1521 för fat av aluminium, enligt 1526 för fat av plast, eller i dunkar med avtagbart lock enligt 1522 för dunkar av stål eller aluminium eller 1526 för dunkar av plast.

(3) Vit eller gul fosfor av ämnesnummer 11(a) skall förpackas:

a) i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520,

b) i stålfat med avtagbart lock under förutsättning att faten har genomgått täthetsprovning enligt marginalnummer 1553,

c) i dunkar av stål eller aluminium med fast topp enligt marginalnummer 1522,

d) i kombinationsemballage med inneremballage av metall enligt marginalnummer 1538.

(4) Aluminiumborhydrid innesluten i apparater enligt ämnesnummer 17(a) skall förpackas:

a) i stålfat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1521,

c) i fat av plast med avtagbart lock enligt marginalnummer 1526,

d) i lådor av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1532.

436 (1) Ämnen klassificerade under (b) vid de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

i) i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624,

j) i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625, med undantag av typerna 11HZ2 och 31HZ2.

(2) Fasta ämnen, enligt definitionen vid marginalnummer 430 (10) får även förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523 eller i fiberfat enligt marginalnummer 1525, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i säckar av plastfolie enligt marginalnummer 1535, under förutsättning att säckarna utgör en komplett last eller transporteras lastade på pallar.

(3) Fiskmjöl (fiskavfall) av ämnesnummer 2(b) får också förpackas i storsäckar enligt marginalnummer 1623, med undantag av typerna 13H1, 13L1 och 13M1, förutsatt att storsäckarna utgör komplett last eller transporteras lastade på pallar.

(4) 3313 självupphettande pigment, organiska, ämnesnummer 5(b), får även förpackas:

a) i flerbladiga vattenbeständiga papperssäckar (5M2) enligt marginalnummer 1536,

b) i dammtäta säckar av plastväv (5H2) enligt marginalnummer 1534,

c) i storsäckar enligt 1623, med undantag av typerna 13H1, 13L1 och 13M1.

Förpackningarna och IBC:erna enligt (a), (b) och (c) får endast transporteras som komplett last eller lastade på pallar.

437 (1) Ämnen klassificerade under (c) vid de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i tunnplåtsemballage enligt marginalnummer 1540.

Anmärkning: Metallförpackningar för ämnen av ämnesnummer 4 skall vara konstruerade och förslutna så att de brister vid ett inre övertryck som ej överstiger 300 kPa (3 bar).

(2) Med undantag av ämnen av ämnesnummer 4, får ämnen klassificerade under (c) även förpackas:

a) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

b) i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624,

c) i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625, med undantag av typerna 11HZ2 och 31HZ2.

(3) Fasta ämnen, enligt definitionen i marginalnummer 430 (10), får även förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523 eller i fiberfat enligt marginalnummer 1525, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i dammtäta säckar (5L2) enligt marginalnummer 1533,

i dammtäta säckar av plastväv (5H2) enligt 1534,

i säckar av plastfolie (5H4) enligt 1535,

i flerbladiga vattenbeständiga papperssäckar (5M2) enligt 1536.

(4) Med undantag av ämnen av ämnesnummer 4, får fasta ämnen enligt definitionen i (10), även förpackas i storsäckar enligt marginalnummer 1623, med undantag av typerna 13H1, 13L1 och 13M1.

(5) Ämnen av ämnesnummer 2(c) och 3(c) får även förpackas i ej typgodkända förpackningar, vilka endast behöver följa bestämmelserna i marginalnummer 1500 (1), (2) och (5) till (7). Bomullsavfall med en oljehalt mindre än 5 vikt- % och bomull av 3(c) får även transporteras i fast säkrade balar.

438 (1) Öppningar på behållare för transport av vätskor vilkas viskositet vid 23 °C understiger 200 mm2/s skall vara lufttätt förslutna med hjälp av två anordningar (i serie), varav den ena skall vara gängad eller försluten på motsvarande sätt. Detta gäller dock inte glas-ampuller eller tryckkärl.

Anmärkning: För småbulkbehållare, se marginalnummer 1621 (8).

(2) Fat av stål enligt marginalnummer 1520 skall vara försedda med en luftningsanordning enligt marginalnummer 1500 (8) då de används för transport av fuktade metallkatalysatorer av ämnesnummer 12(b).

439-

440

3. Samemballering

441 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen får samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämne av ämnesnummer 6(a), 11, 17(a), 19(a) och 31-33 får inte samemballeras med ämnen eller föremål av andra ämnesnummer i klass 4.2, med ämnen eller föremål ur övriga klasser eller med gods som inte omfattas av detta direktiv.

(3) Med undantag av ämnena enligt (2) ovan, får ämnen ur klass 4.2, i kvantiteter som ej överstiger 3 liter per kärl för vätskor och/eller 6 kg per kärl för fasta ämnen, samemballeras med ämnen eller föremål ur andra klasser - förutsatt att sådan samemballering är tillåten i respektive klass och/eller med gods som ej omfattas av detta direktiv. De samemballerade ämnena får ej reagera farligt med varandra. Samemballeringen skall ske i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538. För ämnen klassificerade under grupp (a), får nettovikten ej överstiga 3 kg/3 liter per kolli.

(4) Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark värme,

b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser,

c) bildande av frätande vätskor,

d) bildande av instabila ämnen.

(5) Bestämmelserna i marginalnummer 8 och 432 skall iakttas.

(6) Ett kolli får inte väga mer än 100 kg då trä- eller papplådor används.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

442 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen av klass 4.2 skall förses med etikett nr 4.2.

(3) Kollin med ämnen av ämnesnummer 17(a), maneb eller beredningar av maneb av ämnesnummer 16(c) och ämnen av ämnesnummer 31-33 skall dessutom förses med etikett nr 4.3.

(4) Kollin med ämnen av ämnesnummer 7, 8, 11, 18 och 19 skall dessutom förses med etikett nr 6.1.

(5) Kollin med ämnen av ämnesnummer 9, 10, 15, 20 och 21 skall dessutom förses med etikett nr 8.

(6) Kollin som innehåller vätskor och vars förslutning inte är synlig utifrån, kollin som innehåller kärl med luftningsanordning eller kärl med luftningsanordning där kärlet saknar ytterförpackning samt kollin som innehåller fosfor av ämnesnummer 11(a) skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningrestriktioner

443 Följande ämnen i de olika ämnesnumren i klass 4.2 får transporteras som expressgods:

ämnen med ämnesbokstav (b) i de olika ämnesnumren i kollin om högst 6 liter för vätskor och högst 12 kg för fasta ämnen,

ämnen med ämnesbokstav (c) i de olika ämnesnumren i kollin om högst 12 liter för vätskor och 24 kg för fasta ämnen.

C. Uppgifter i fraktsedeln

444 Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 431.

Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänförs till en till en n.o.s.-benämning skall gods-beskrivningen bestå av FN-nummer och n.o.s-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "4.2, 13(b), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter (se marginalnummer 3 (4)) skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Restprodukt som innehåller .", de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3), angiven med sin(a) kemiska benämning(ar), t.ex. "Restprodukt, jord som innehåller 1381 vit fosfor i vatten 4.2, 11 a), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

För lösningar och blandningar som endast innehåller en beståndsdel som faller under detta direktiv, skall ordet "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3) a)].

Om ett fast ämne transporteras i smält tillstånd, skall detta särskilt framgå av godsdeklarationen genom att ordet "smält" läggs till, såvida detta inte framgår av ämnets namn.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen.

Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

Då beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass enligt marginalnummer 430 (9) får avsändaren i fraktsedeln intyga: "Ej gods av klass 4.2".

D. Transportmaterial och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

445 (1) Kollin skall stuvas i vagnar så att de varken kan förskjuta sig, välta eller falla av.

(2) Kollin med ämnen ur klass 4.2 skall lastas i slutna eller presenningsförsedda vagnar.

(3) Kollin försedda med etikett nr 6.1 skall lastas åtskilda från livsmedel och djurfoder, se marginalnummer 11 (3).

b. Transport i oförpackad form

446 (1) Ämnen av ämnesnummer 1(c), 2(c), 3, järnhaltiga metallspån från borrning, fräsning och svarvning av ämnesnummer 12(c), järnoxid (förbrukat) och järnsvamp (förbrukat) av ämnesnummer 16(c), liksom fast avfall som hamnar under (c) nämnda ämnesnummer, får transporteras i oförpackad form öppna presenningsförsedda vagnar av metall eller i metallvagnar med öppningsbart tak.

c. Transport i småcontainer

447 (1) Kollin med ämnen av klass 4.2 får transporteras i småcontainer

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 450 gäller även småcontainer.

(3) Ämnen som räknas upp i marginalnummer 446 får även transporteras i oförpackad form i slutna småcontainrar av metall med hela sidor.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

448 (1) Vid transport av ämnen ur denna klass skall etikett nr 4.2 anbringas på båda sidor av vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar.

(2) Vid transport av ämnen av ämnesnummer 17(a), maneb eller beredningar därav av ämnesnummer 16(c), ämnen av ämnesnummer 31-33 skall dessutom förses med etikett nr 4.3 samt för ämnen av ämnesnummer 7, 8, 11, 18, 19 och 22, etikett nr 6.1 och för ämnen av ämnesnummer 9, 10, 15, 20 och 21, etikett nr 8 på båda sidor av vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar.

(3) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 442 (2)-(5).

449

E. Förbud mot samlastning

450 Kollin försedda med etikett nr 4.2 får inte lastas i samma vagn som kollin försedda med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

451 Sändningar som inte får transporteras i samma vagn, får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

452 (1) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBC) samt tömda cisternvagnar, tankcontainrar, vagnar såväl som tömda småcontainrar för transport i oförpackad form av ämnesnummer 41 skall förslutas på samma sätt och vara lufttäta i samma grad som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBCs), cisternvagnar, tankcontainrar samt ej rengjorda tomma vagnar, containrar och småcontainrar för löst lastat gods av ämnesnummer 41 enligt marginalnummer 431 skall förses med samma varningsetiketter som om de vore fyllda. Cisternvagnar, tankcontainrar samt ej rengjorda tomma vagnar, containrar och småcontainrar för löst lastat gods av ämnesnummer 41 enligt marginalnummer 431 skall dessutom märkas med skyltar som om de vore fulla.

(3) Godsbeskrivningen skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 41, t.ex. "Tömt emballage, 4.2, ämnesnummer 41, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras tömda, ej rengjorda cisternvagnar och tankcontainrar såväl som vagnar och småcontainrar för transport i oförpackad form skall godsbeskrivningen kompletteras med tillägget "senaste last" tillsammans med farlighetsnummer, FN-nummer, ämnesnamn, ämnesnummer och i förekommande fall ämnesbokstav för senaste last, t.ex. "Senaste last: 46 1381 vit fosfor, torr, ämnesnummer 11(a)".

G. Övriga bestämmelser

453 Beträffande åtskillnad av kollin med etikett 6.1 från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

454 Har ämnen ur kollin försedda med etikett nr 6.1 kommit ut i en vagn får denna inte användas förrän den rengjorts grundligt och om nödvändigt sanerats. Allt annat gods i samma vagn skall undersökas för eventuell sanering.

455-

469

KLASS 4.3 ÄMNEN SOM UTVECKLAR BRANDFARLIGA GASER VID KONTAKT MED VATTEN

1. Ämnesförteckning

470 (1) Av de ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 4.3 omfattas de som räknas upp vid marginalnummer 471 eller som täcks av en samlingsrubrik där, av villkoren vid marginalnummer 470 (2)-494. Dessa anses som ämnen och föremål enligt detta direktiv.

Anmärkning: För de mängder av vid marginalnummer 471 uppräknade ämnen och föremål som är undantagna från bestämmelserna för denna klass, se marginalnummer 471a.

(2) Rubriken till klass 4.3 täcker ämnen och föremål som reagerar med vatten under utvecklande av brandfarliga gaser vilka kan bilda explosiva blandningar med luft.

Anmärkning: Uttrycket "vattenreaktiv" som används i n.o.s.-benämningarna vid marginalnummer 471 anger ett ämne som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten.

(3) Ämnen och föremål av klass 4.3 indelas enligt följande:

A. Organiska ämnen, metallorganiska ämnen och ämnen i organiska lösningsmedel som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

B. Oorganiska ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

C. Föremål innehållande ämnen som utvecklar brandfarliga gases vid kontakt med vatten

D. Tömda emballage

Ämnen och föremål av klass 4.3, marginalnummer 471, skall placeras i en av följande grupper beroende på farlighetsgrad:

(a) mycket farliga

(b) farliga

(c) mindre farliga

(4) Hänförande av ej uttryckligen nämnda ämnen till ämnesnummer 1, 3, 11, 13, 14, 16 och 20-25 vid marginalnummer 471, samt till en ämnesbokstav vid ämnesnumret, skall baseras på resultat från provningar enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.4; hänsyn skall också tas till erfarenhet i de fall det leder till en striktare klassificering.

(5) Då ej uttryckligen nämnda ämnen hänförs till ämnesnumren vid marginalnummer 471 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, avsnitt 33.4, skall följande kriterier tillämpas:

Ett ämne skall hänföras till klass 4.3 om:

a) utvecklad gas antänds spontant någon gång under provningen, eller

b) hastigheten varmed brandfarlig gas utvecklas är lägst 1 liter per kg ämne, per timme.

(6) Då ej uttryckligen nämnda ämnen hänförs till en ämnesbokstav vid ett ämnesnummer vid marginalnummer 471 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, avsnitt 33.4, skall följande kriterier tillämpas:

a) Ämnen som vid rumstemperatur reagerar häftigt med vatten under utvecklande av gas som antänds spontant, eller ämnen som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten så att hastigheten varmed brandfarlig gas utvecklas är lägst 10 liter per kg ämne under en minut, hänförs till ämnesbokstaven (a).

b) Ämnen som vid rumstemperatur reagerar lätt med vatten så att den högsta hastigheten varmed brandfarlig gas utvecklas, är lägst 20 liter per kg ämne per timme och som inte uppfyller kriterierna under ämnesbokstaven (a) skall hänföras till ämnesbokstaven (b).

c) Ämnen som vid rumstemperatur reagerar långsamt med vatten så att den högsta hastigheten varmed brandfarlig gas utvecklas, är lägst 1 liter per kg ämne per timme och som inte uppfyller kriterierna under bokstäverna (a) eller (b), skall hänföras till ämnesbokstaven (c).

(7) Om ämnen av klass 4.3 på grund av tillsatser övergår till andra riskkategorier än till vilka de hör enligt marginalnummer 471, skall dessa blandningar hänföras till de ämnesnummer och bokstäver de tillhör baserat på deras faktiska farlighetsgrad.

Anmärkning: För klassificering av blandningar och lösningar (såsom beredningar och restprodukter) se även marginalnummer 3 (3).

(8) Då ämnen och föremål är uttryckligen nämnda under mer än en ämnesbokstav inom samma ämnesnummer vid marginalnummer 471, skall relevant ämnesbokstav fastställas baserat på resultat från provningar enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.4 samt de angivna kriterierna i 470 (6).

(9) Med utgångspunkt från provningsmetoderna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 33.4 samt de angivna kriterierna i 470 (6), kan det också fastställas om beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass (se marginalnummer 484).

(10) Ämnen och blandningar av ämnen vilkas smältpunkt är högre än 45 °C skall anses som fasta ämnen med avseende på förpackningsbestämmelserna vid marginalnummer 474 (2), 475 (3) och 476 (2).

(11) Vattenreaktiva fasta ämnen, brandfarliga, som hänförs till FN-nummer 3132, vattenreaktiva fasta ämnen, oxiderande, som hänförs till FN-nummer 3133, samt vattenreaktiva fasta ämnen, självupphettande, som hänförs till FN-nummer 3135, får inte transporteras (se dock marginalnummer 3 (3), anm 1 till tabellen i stycke 2.3.1).

A. Organiska ämnen, metallorganiska föreningar och ämnen i organiska lösningsmedel som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

471 1. Klorsilaner:

(a) 1183 etyldiklorsilan,

1242 metyldiklorsilan,

1295 triklorsilan,

2988 klorsilaner, vattenreaktiva, brandfarliga, frätande, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen [se marginalnummer 473 (1)].

2. Klorsilaner med flampunkt under 23 °C som inte utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen av klass 3 [se marginalnummer 301, ämnesnummer 21(a)].

3. Klorsilaner med flampunkt 23 °C eller högre som inte utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten, är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 37).

2. Följande bortrifluoridkomplex:

(a) 2965 bortrifluoriddimetyleterat.

3. Metallorganiska föreningar samt lösningar därav:

(a) 1928 metylmagnesiumbromid i etyleter,

3207 metallorganisk förening vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

3207 lösning av metallorganisk förening vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

3207 dispersion av metallorganisk förening, vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen [se marginalnummer 473 (2)].

(b) 3207 metallorganisk förening vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

3207 lösning av metallorganisk förening vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

3207 dispersion av metallorganisk förening, vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

(c) 3207 metallorganisk förening vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

3207 lösning av metallorganisk förening vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.,

3207 dispersion av metallorganisk förening, vattenreaktiv, brandfarlig, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Metallorganiska föreningar samt lösningar därav som antänds spontant, är ämnen av klass 4.2 (se marginalnummer 431, ämnesnummer 31-33).

2. Brandfarliga lösningar med metallorganiska föreningar i koncentrationer som varken utvecklar brandfarliga gaser i farliga mängder eller antänds spontant vid kontakt med vatten, är ämnen av klass 3.

B. Oorganiska ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

Anmärkningar: 1. Uttrycket alkalimetaller inkluderar litium, natrium, kalium, rubidium och cesium.

2. Uttrycket alkaliska jordartsmetaller inkluderar magnesium, kalcium, strontium och barium.

11. Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller samt legeringar och metalliska föreningar därav:

(a) 1389 alkalimetallamalgam,

1391 alkalimetalldispersion eller

1391 dispersion av alkaliska jordartsmetaller,

1392 amalgam av alkaliska jordartsmetaller,

1407 cesium,

1415 litium,

1420 kaliummetallegeringar,

1421 alkalimetallegering, flytande, n.o.s.,

1422 kaliumnatriumlegeringar,

1423 rubidium,

1428 natrium,

2257 kalium,

(b) 1400 barium,

1401 kalcium,

1393 legering av alkaliska jordartsmetaller, n.o.s.,

(c) 2950 magnesiumgranulat, ytbelagda med kornstorlek minst 149 mikrometer.

Anmärkningar: 1. Alkaliska jordartsmetaller och legeringar av alkaliska jordartsmetaller i pyrofor form, är ämnen av klass 4.2 (se marginalnummer 431, ämnesnummer 12).

2. 1869 magnesium eller 1869 magnesiumlegeringar innehållande mer än 50 % magnesium i form av pellets, spånor eller remsor, är ämnen av klass 4.1 [se marginalnummer 401, ämnesnummer 13(c)].

3. 1418 magnesiumpulver och 1418 magnesiumlegeringar i pulverform är ämnen av ämnesnummer 14.

4. 3292 batterier som innehåller natrium eller 3292 celler som innehåller natrium, är föremål av ämnesnummer 31(b).

12. Kisellegeringar och metallsilicider:

(b) 1405 kalciumsilicid,

1417 kisellitium,

2624 magnesiumsilicid,

2830 litiumkiseljärn,

(c) 1405 kalciumsilicid,

2844 kalciummangankisel.

Anmärkning: För ämnen av (c), se även marginalnummer 471a.

13. Andra metaller, metallegeringar och blandningar, ej giftiga, som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten:

(a) 3208 metalliskt ämne, vattenreaktivt, n.o.s.,

(b) 1396 aluminiumpulver, ej ytbelagt, 3078 cerium, spånor eller pulver (kornigt),

3170 biprodukter från aluminiumsmältning eller

3170 biprodukter från aluminiumåtersmältning (aluminiumscimmings),

3208 metalliskt ämne, vattenreaktivt, n.o.s.,

(c) 1398 aluminiumkiselpulver, ej ytbelagt,

1435 zinkaska,

3170 biprodukter från aluminiumsmältning eller

3170 biprodukter från aluminiumåtersmältning (aluminiumscimmings),

3208 metalliskt ämne,vattenreaktivt, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Damm och pulver av metaller i pyrofor form är ämnen av klass 4.2 (se marginalnummer 431, ämnesnummer 12).

2. Aluminiumkiselpulver, ytbelagt, omfattas inte av detta direktiv.

3. 1333 cerium i plattor, stänger eller tackor är ett ämne av klass 4.1 [se marginalnummer 401, ämnesnummer 13(b)].

14. Metaller och metallegeringar i pulverform eller i annan form som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten och är självupphettande:

(a) 1436 zinkpulver eller

1436 zinkdamm,

3209 metalliskt ämne, vattenreaktivt, självupphettande, n.o.s.,

(b) 1418 magnesiumpulver eller

1418 pulver av magnesiumlegeringar,

1436 zinkpulver eller

1436 zinkdamm,

3209 metallisk ämne, vattenreaktivt, självupphettande, n.o.s.,

(c) 1436 zinkpulver eller

1436 zinkdamm,

3209 metalliska ämnen, vattenreaktiva, självupphettande, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Metaller och metallegeringar i pyrofor form är ämnen av klass 4.2 (se marginalnummer 431, ämnesnummer 12).

2. Metaller och metallegeringar som inte utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten och som inte är pyrofora eller självupphettande men som är lättantändliga, är ämnen av klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 13).

15. Metaller och metallegeringar, giftiga:

(b) 1395 aluminiumkiseljärnpulver,

(c) 1408 kiseljärn med minst 30 % men mindre än 90 % kisel.

Anmärkning: Kiseljärn som innehåller mindre än 30 vikt- % eller minst 90 vikt- % kisel omfattas inte av detta direktiv.

16. Metallhydrider:

(a) 1404 kalciumhydrid,

1410 litiumaluminiumhydrid,

1411 litiumaluminiumhydrid, i eter,

1413 litiumborhydrid,

1414 litiumhydrid,

1426 natriumborhydrid,

1427 natriumhydrid,

1870 kaliumborhydrid,

2010 magnesiumhydrid,

2463 aluminiumhydrid,

1409 metallhydrider, vattenreaktiva, n.o.s.,

(b) 2805 litiumhydrid, fast, gjuten,

2835 natriumaluminiumhydrid,

1409 metallhydrider, vattenreaktiva, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 1871 titanhydrid och 1437 zirkoniumhydrid är ämnen av klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 14).

2. 2870 aluminiumborhydrid är ett ämne av klass 4.2 [se marginalnummer 431, ämnesnummer 17(a)].

17. Metallkarbider och metallnitrider:

(a) 2806 litiumnitrid,

(b) 1394 aluminiumkarbid,

1402 kalciumkarbid.

18. Metallfosfider, giftiga:

(a) 1360 kalciumfosfid,

1397 aluminiumfosfid,

1419 magnesiumaluminiumfosfid,

1432 natriumfosfid,

1433 tennfosfider,

1714 zinkfosfid,

2011 magnesiumfosfid,

2012 kaliumfosfid,

2013 strontiumfosfid.

Anmärkningar: 1. Föreningar mellan fosfor och tungmetaller såsom järn, koppar, etc, omfattas inte av detta direktiv.

2. 3048 aluminiumfosfidbekämpningsmedel, med tillsatser som motverkar utveckling av brandfarliga gaser, är ämne av klass 6.1 [se marginalnummer 601, 43(a)].

19. Metallamider och metallcyanamider:

(b) 1390 alkalimetallamider,

(c) 1403 kalciumcyanamid med mer än 0,1 vikt- % kalciumkarbid.

Anmärkningar: 1. Kalciumcyanamid som innehåller högst 0,1 vikt- % kalciumkarbid omfattas inte av detta direktiv.

2. 2004 magnesiumdiamid är ett ämne av klass 4.2 [se marginalnummer 431, ämnesnummer 16(b)].

20. Oorganiska fasta ämnen och blandningar innehållande oorganiska fasta ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som utvecklar brandfarliga, ej giftiga, ej frätande gaser vid kontakt med vatten och som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 2813 vattenreaktivt fast ämne, n.o.s.,

(b) 1340 fosforpentasulfid (P2S5) fri från gul och vit fosfor,

2813 vattenreaktivt fast ämne, n.o.s.,

Anmärkning: Fosforpentasulfid som inte är fri från gul och vit fosfor får inte transporteras.

(c) 2968 maneb (manganetylen-1,2-bis-(ditiokarbamat)), stabiliserad mot självupphettning, eller

2968 manebberedning, stabiliserad mot självupphettning,

2813 vattenreaktivt fast ämne, n.o.s.

Anmärkning: 2210 maneb eller 2210 manebberedningar som är självupphettande, är ämnen av klass 4.2 [se marginalnummer 431, ämnesnummer 16(c)], se dock även marginalnummer 471a, b).

21. Oorganiska vätskor och lösningar av oorganiska ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som utvecklar brandfarliga, ej giftiga, ej frätande gaser vid kontakt med vatten och som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3148 vattenreaktiv vätska, n.o.s.,

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne [se marginalnummer 473 (2)].

(b) 3148 vattenreaktiv vätska, n.o.s.,

(c) 3148 vattenreaktiv vätska n.o.s.

22. Oorganiska fasta ämnen och blandningar innehållande oorganiska fasta ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som utvecklar brandfarliga, giftiga gaser vid kontakt med vatten och som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3134 vattenreaktivt fast ämne, giftigt, n.o.s.,

(b) 3134 vattenreaktivt fast ämne, giftigt, n.o.s.,

(c) 3134 vattenreaktivt fast ämne, giftigt, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

23. Oorganiska vätskor och lösningar av oorganiska ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som utvecklar brandfarliga, giftiga gaser vid kontakt med vatten och som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3130 vattenreaktiv vätska, giftig, n.o.s.,

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne [se marginalnummer 473 (2)].

(b) 3130 vattenreaktiv vätska, giftig, n.o.s.,

(c) 3130 vattenreaktiv vätska, giftig, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

24. Oorganiska fasta ämnen och blandningar innehållande oorganiska fasta ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som utvecklar brandfarliga, frätande gaser vid kontakt med vatten och som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3131 vattenreaktivt fast ämne, frätande, n.o.s.,

(b) 3131 vattenreaktivt fast ämne, frätande, n.o.s.,

(c) 3131 vattenreaktivt fast ämne, frätande, n.o.s.

Anmärkning: För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

25. Oorganiska vätskor och lösningar av oorganiska ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som utvecklar brandfarliga, frätande gaser vid kontakt med vatten och som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3129 vattenreaktiv vätska, frätande, n.o.s.,

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne [se marginalnummer 473 (2)].

(b) 3129 vattenreaktiv vätska, frätande, n.o.s.,

(c) 3129 vattenreaktiv vätska, frätande, n.o.s.

Anmärkning: För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

C. Föremål innehållande ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

Anmärkning: Speciella förpackningsbestämmelser för dessa föremål [se marginalnummer 473 (5)].

31. (b) 3292 batterier som innehåller natrium eller

3292 celler som innehåller natrium.

Anmärkningar: 1. Batterier eller celler får inte innehålla andra ämnen enligt detta direktiv än natrium, svavel och/eller polysulfider.

2. Batterier eller celler vid en sådan temperatur att flytande natrium finns i batteriet eller cellen får inte överlämnas till transport om inte detta godkänts enligt villkor fastställda av den behöriga myndigheten i avsändarlandet Om avsändarlandet inte är ett medlemsland, skall den behöriga myndigheten i det första COTIF-anslutna land som berörs av transporten godkänna klassificeringen.

3. Celler ska bestå av hermetiskt tillslutna "behållare" av metall vilka fullständigt innesluter det farliga godset och som är så konstruerade och tillslutna att innehållet inte kan komma ut vid normala transportpåkänningar.

4. Batterier ska bestå av celler som är säkrade inom och inneslutna i en "behållare" av metall som är så konstruerad och tillsluten att farligt gods inte kan komma ut vid normala transportpåkänningar.

D. Tömda emballage

41. Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, samt vagnar för bulktransport och småcontainrar för bulkgods, som innehållit ämnen och föremål av klass 4.3.

471a (1) Med undantag av bestämmelserna i marginalnummer 471a (2), gäller inte bestämmelserna som anges i avsnitt 2 "Bestämmelser" för:

a) Ämnen av (a) vid varje ämnesnummer omfattas inte av detta marginalnummer.

b) Ämnen av (b) vid varje ämnesnummer:

flytande ämnen i kvantiteter om högst 500 ml per inneremballage,

aluminiumpulver av ämnesnummer 13(b) i kvantiteter om högst 1 kg per inneremballage,

övriga fasta ämnen i kvantiteter om högst 500 g per inneremballage.

c) Ämnen av (c) vid varje ämnesnummer:

flytande ämnen i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage,

fasta ämnen i kvantiteter om högst 1 kg per inneremballage.

Dessa ämneskvantiteter skall transporteras i kombinationsemballage som motsvarar minst de krav som ställs vid marginalnummer 1538. Ett kolli får väga högst 30 kg.

Ovanstående mängder som förpackas, i innerförpackningar av metall eller plast med krympeller sträckfilmning av brickor som enda ytterförpackning får också transporteras, förutsatt att vikten på varje kolli inte överstiger 20 kg.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1) och (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(2) Vid transport enligt (1) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 484 och inkludera uttrycket "Fri mängd". Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

(3) Batterier av ämnesnummer 31(b) som är installerade i fordon, omfattas inte av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser".

2. Bestämmelser

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

472 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V. Ställs vid marginalnummer 473 särskilda krav för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare (IBC) skall uppfylla villkoren i bihang VI.

(3) Emballage skall vara så tättförslutna att varken fukt kan tränga in eller innehåll tränga ut. De får inte förses med ventiler enligt marginalnummer 1500 (8) eller 1601 (6).

(4) Med hänvisning till indelningen vid marginalnummer 470 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2), skall:

mycket farliga ämnen av (a) vid varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp I, märkta med bokstaven "X",

farliga ämnen av (b) vid varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp I eller II märkta med bokstaven "X" eller "Y" eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp II märkta med bokstaven "Y",

mindre farliga ämnen av (c) vid varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp I, II eller III märkta med bokstaven "X", "Y" eller "Z", eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp II eller III märkta med bokstaven "Y" eller "Z".

Anmärkning: Beträffande transport av ämnen av klass 4.3 i cisternvagnar, avmonterbara tankar och i tankcontainrar samt beträffande bulktransport, se marginalnummer 486.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

473 (1) (a) Klorsilaner av ämnesnummer 1(a) skall förpackas i rostfria stålkärl med en högsta volym av 450 liter. Kärlen skall underkastas en första provtryckning och därefter återkommande provtryckning vart femte år vid ett tryck av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck). Kärlens förslutningsanordningar skall förses med skyddshuv. Innehållets största vikt per liter rymd för triklorsilan, etyldiklorsilan och metyldiklorsilan får inte överstiga 1,14 kg, 0,93 kg respektive 0,95 kg, om man vid beräkning av fyllnadsgraden utgår från vikten. Om man utgår från volymen får fyllnadsgraden inte överstiga 85 %. Kärlen skall förses med en plåt där följande varaktiga märkningsuppgifter framkommer:

klorsilaner, klass 4.3;

beskrivning av de klorsilaner som får transporteras i kärlet;

kärlets taravikt (), inklusive tillbehör;

provningstryck (), (övertryck);

datum (månad, år) för senast utförda provning;

besiktningsmannens stämpel;

kärlets rymd ();

innehållets största tillåtna vikt () för varje ämne som får transporteras i kärlet.

(b) Klorsilaner av ämnesnummer 1(a) får även förpackas i kombinationsförpackningar med innerförpackningar av metall, plast eller glas enligt marginalnummer 1538. Innerförpackningarna skall vara hermetiskt tillslutna och med en högsta volym av 1 liter. Ett kolli får inte väga mer än 30 kg. Kombinationsförpackningarna skall vara provade och godkända i enlighet med bihang V för förpackningsgrupp I.

(2) Ämnen av ämnesnummer 3(a), 21(a), 23(a) och 25(a) skall förpackas i hermetiskt tillslutna metallkärl som är resistenta mot innehållet och som har en högsta rymd av 450 liter. Kärlen skall underkastas en första provtryckning och därefter återkommande provtryckning vart femte år vid ett tryck av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Kärlen får inte fyllas till mer än 90 % av dess rymd; dock skall ett utrymme på 5 % av kärlets rymd vara tomt när medeltemperaturen i vätskan är 50 °C. Under transport skall ett skikt av inert gas täcka vätskan, övertrycket i kärlet får inte understiga 50 kPa (0,5 bar). Kärlen skall förses med en plåt där följande varaktiga märkningsuppgifter framkommer:

ämne eller ämnen () som får transporteras i kärlet;

kärlets taravikt (), inklusive tillbehör;

provningstryck (), (övertryck);

datum (månad, år) för senast utförda provning;

besiktningsmannens stämpel;

kärlets rymd ();

innehållets största tillåtna vikt per liter ().

(3) Ämnen som anges under (2) ovan får även förpackas i kombinationsförpackningar enligt marginalnummer 1538 med en innerförpackning av glas och en ytterförpackning av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1532. Kärl får inte fyllas till mer än 90 % av sin totala rymd. Ett kolli får endast innehålla en enda innerförpackning. Kombinationsförpackningen skall motsvara en konstruktionstyp vilken provats och godkänts enligt bihang V för förpackningsgrupp I.

(4) Ämnen som anges under (2) ovan får även förpackas i kombinationsförpackningar enligt marginalnummer 1538 med hermetiskt tillslutna innerförpackningar av glas med en högsta volym av 1 liter. Innerförpackningarna skall, individuellt, vara stadigt säkrade i metallkärl med stötdämpande packningsmaterial. Glaskärlen får inte fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Följande ytterförpackningar får användas. Fat av stål med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520, trälådor enligt 1527, plywoodlådor enligt 1528, spånskivelådor enligt 1529, stål eller aluminiumlådor enligt 1532. Kombinationsförpackningen skall motsvara en konstruktionstyp vilken provats och godkänts enligt bihang V för förpackningsgrupp I. Ett kolli får innehålla högst 30 liter.

(5) a) Celler med ämnesnummer 31(b) ska placeras i lämpliga ytterförpackningar med tillräckligt stötdämpande material för att förhindra kontakt mellan cellerna och mellan cellerna och innerytan på den yttre förpackningen samt för att inga farliga rörelser skauppstå i den yttre förpackningen under transport. Lämpliga ytterförpackningar är fat av metall (1A2, 1B2), plywoodfat (1D), pappfat (1G), plastfat (1H2), metallådor (4A,4B), trälådor (4C,4D,4F), papplådor (4G) och plastlådor (4H2). Sådana förpackningar ska vara av en konstruktionstyp som har provats och godkänts enligt bihang V för förpackningsgrupp II fasta ämnen.

b) Batterier med ämnesnummer 31(b) får transporteras oförpackade eller i skyddande höljen (t.ex. fullt inneslutna eller i spjällådor av trä) som inte har testats och godkänts enligt kraven i bihang V.

474 (1) Ämnen av (a) vid ämnesnummer 2, 11, 13, 14, 16-18, 20, 22 och 24 skall förpackas:

a) i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat med fast topp enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium med fast topp enligt marginalnummer 1522,

d) i fat av plast med fast topp med en största rymd av 60 liter eller i dunkar av plast med fast topp enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage med inneremballage av glas, plast eller metall enligt marginalnummer 1538.

(2) Fasta ämnen enligt marginalnummer 470 (10) får dessutom förpackas:

a) i fat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520, av aluminium enligt marginalnummer 1521, av plast enligt marginalnummer 1526 eller i dunkar med avtagbart lock av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522 eller av plast enligt marginalnummer 1526,

b) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, med en eller flera dammtäta innersäckar.

475 (1) Ämnen av (b) vid de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539.

(2) Ämnen av ämnesnummer 12-17 och 20 får dessutom förpackas:

a) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

b) i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624,

c) i kompositsmåbulkbehållare med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625 med undantag av typerna 11HZ2 och 31HZ2.

(3) Fasta ämnen enligt marginalnummer 470 (10) får dessutom förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523 eller av papp enligt marginalnummer 1525 med, om det behövs, en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i säckar av plastfolie enligt marginalnummer 1535, förutsatt att godset transporteras som komplett last eller att säckarna är lastade på lastpallar.

476 (1) Ämnen av (c) vid de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i kärl av tunnplåt enligt marginalnummer 1540,

i) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

j) i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624,

k) i kompositsmåbulkbehållare med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625 med undantag av typerna 11HZ2 och 31HZ2.

Anmärkning: Ämnen av ämnesnummer 15(c) får dessutom förpackas i emballage som endast motsvarar kraven vid marginalnummer 1500 (1), (2) och (5)-(7). De får också förpackas i IBCer av typ 13H1.

(2) Fasta ämnen enligt marginalnummer 470 (10) får dessutom förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523 eller av papp enligt marginalnummer 1525 med, om det behövs, en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i säckar av plastfolie enligt marginalnummer 1535,

c) i storsäckar enligt marginalnummer 1623 med undantag av typerna 13H1, 13L1 och 13M1.

477 Öppningar i kärl för ämnen av ämnesnummer 23 skall kunna förslutas tätt med hjälp av två seriekopplade förslutningsanordningar varav den ena skall vara gängad eller försluten på motsvarande sätt.

Anmärkning: För småbulkbehållare, se marginalnummer 1621 (8).

478-

480

3. Samemballering

481 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen får samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen av (a) vid de olika ämnesnumren får inte samemballeras med ämnen ur klass 4.3, med ämnen och föremål ur andra klasser eller med annat gods som inte omfattas av detta direktiv.

(3) Med undantag av ämnen angivna under (2) ovan får ämnen vid de olika ämnesnumren i klass 4.3, i kvantiteter om högst 3 liter per kärl för flytande ämnen och/eller 6 kg per kärl för fasta ämnen, samemballeras i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med ämnen och föremål ur andra klasser - förutsatt att samemballering är tillåten för dessa ämnen och föremål - och/eller med annat gods som inte omfattas av detta direktiv, förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra.

(4) Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark värme,

b) utveckling av giftiga och/eller brandfarliga gaser,

c) bildande av frätande vätskor,

d) bildande av instabila ämnen.

(5) Bestämmelserna i marginalnummer 8 och 472 skall iakttas.

(6) Används trä- eller papplådor får ett kolli inte väga mer än 100 kg.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

482 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen och föremål av klass 4.3 skall förses med etikett nr 4.3.

(3) Kollin med ämnen av ämnesnummer 1 och 2 skall dessutom förses med etikett nr 3 och nr 8.

(4) Kollin med ämnen av ämnesnummer 3 samt litiumaluminiumhydrid i eter av ämnesnummer 16(a) skall dessutom förses med etikett nr 3.

(5) Kollin med ämnen av ämnesnummer 14 skall dessutom förses med etikett nr 4.2.

(6) Kollin med ämnen av ämnesnummer 15, 18, 22, och 23 skall dessutom förses med etikett nr 6.1.

(7) Kollin med ämnen av ämnesnummer 24 och 25 skall dessutom förses med etikett nr 8.

(8) Kollin som innehåller kärl med utifrån ej synliga förslutningsanordningar, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

483 (1) Följande ämnen, med undantag av de med ämnesbokstav a) angivna, i de olika ämnesnumren får sändas som expressgods:

ämnen av ämnesbokstav (b) i de olika ämnesnumren i kollin om högst 6 liter för vätskor och 12 kg för fasta ämnen,

ämnen av ämnesbokstav (c) i de olika ämnesnumren i kollin om högst 12 liter för vätskor och 24 kg för fasta ämnen.

(2) Kollin med föremål av 31(b) får också sändas som expressgods. Varje kolli får inte väga mer än 40 kg.

C. Uppgifter i fraktsedeln

484 Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 471. Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänförs till en n.o.s-benämning skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer och n.o.s.-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "4.3, 1(a), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i godsdeklarationen vara: "Restprodukt som innehåller .", de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3), angiven med sin(a) kemiska benämning(ar), t.ex. "Restprodukt, som innehåller 1428 natrium, 4.3, 11(a), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

För lösningar och blandningar som endast innehåller en beståndsdel som faller under detta direktiv, skall ordet "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3)a)].

Om ett fast ämne transporteras i smält tillstånd, skall detta särskilt framgå av fraktsedeln genom att ordet "smält" läggs till, såvida detta inte framgår av ämnets namn.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen.

Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

Då beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass enligt marginalnummer 470 (9) får avsändaren i fraktsedeln intyga: "Ej gods av klass 4.3".

D. Transportmaterial och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

485 (1) Kollin skall stuvas i vagnar så att de varken kan förskjuta sig, välta eller falla av.

(2) Kollin med ämnen och föremål i klass 4.3 skall lastas i slutna eller presenningsförsedda vagnar.

(3) Vid hantering av kollin skall särskilda åtgärder vidtagas för att skydda dem mot kontakt med vatten.

(4) Kollin försedda med etikett nr 6.1 skall lastas åtskilda från livsmedel och djurfoder (se marginalnummer 11 (3).

b. Transport i oförpackad form

486 (1) Fasta ämnen och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) av ämnesnummer 11(c), 12(c), 13(c), 14(c), 17(b) och 20(c) får transporteras i bulk i särskilt inredda vagnar.

(2) För kärlen på de specialinrättade vagnarna och deras förslutningsanordningar skall föreskrifterna i marginalnummer 472 (2) och 1500 (1), (2) och (8) gälla. De skall vara så konstruerade att de för lastning och lossning avsedda öppningar kan tillslutas hermetiskt.

(3) Biprodukter från aluminiumbearbetning av ämnesnummer 13(b) får transporteras i oförpackad form i vagnar med öppningsbart tak.

(4) Biprodukter från aluminiumbearbetning av ämnesnummer 13(c), kiseljärn av ämnesnummer 15(c), kalciumsilicid i stycken av ämnesnummer 12(b) samt ämnen av ämnesnummer 12(c) i stycken får transporteras i oförpackad form i öppna presenningsförsedda vagnar eller i vagnar med öppningsbart tak.

c. Transport i småcontainrar

487 (1) Kollin med ämnen eller föremål av klass 4.3 får transporteras i småcontainer.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 490 gäller även för innehållet i småcontainrar.

(3) Ämnen som nämns i marginalnummer 486 (1) får även transporteras i oförpackad form i småcontainar om villkoren i marginalnummer 486 (2) uppfylls.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

488 (1) Specialinrättade vagnar för transport av de i marginalnummer 486 (1) nämnda ämnena eller föremålen skall tydligt och varaktigt förses med följande text: "Skall tillslutas tätt efter påfyllning och tömning". Denna påskrift skall avfattas på ett i avsändarlandet officiellt språk samt tyska, franska, italienska eller engelska, såvida inte internationella tariffer eller överenskommelser mellan järnvägarna föreskriver annat.

(2) Vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar med ämnen eller föremål tillhörande klass 4.3 skall på båda sidor förses med etikett nr 4.3.

(3) Vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar skall på båda sidor, om de innehåller ämnen eller föremål av ämnesnummer 1 och 2: vara försedda med etikett nr 3 och 8, om de innehåller ämnen av ämnesnummer 3 och litiumaluminiumhydrid i eter av ämnesnummer 16(a), vara försedda med etikett nr 3, om de innehåller ämnen av ämnesnummer 14, vara försedda med etikett nr 4.2, om de innehåller ämnen av ämnesnummer 15, 18, 22 eller 23, vara försedda med etikett nr 6.1 och vara försedda med etikett nr 8 om de innehåller ämnen av ämnesnummer 24 eller 25.

(4) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 482 (2)-(7).

489

E. Förbud mot samlastning

490 Kollin försedda med etikett nr 4.3 får inte lastas i samma vagn som kollin försedda med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

491 Sändningar som inte får lastas i samma vagn ska tas upp på separat fraktsedel.

F. Tömda emballage

492 (1) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBCs), cisternvagnar, tankcontainrar samt ej rengjorda tomma vagnar, containrar och småcontainrar för löst lastat gods av ämnesnummer 41 enligt marginalnummer 471 skall förslutas på samma sätt och vara lufttäta i samma grad som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBCs), cisternvagnar, tankcontainrar samt ej rengjorda tomma vagnar, containrar och småcontainrar för löst lastat gods av ämnesnummer 41 enligt marginalnummer 471 skall förses med samma varningsetiketter som om de vore fyllda. Cisternvagnar, tankcontainrar samt ej rengjorda tomma vagnar, containrar och småcontainrar för löst lastat gods av ämnesnummer 41 enligt marginalnummer 471 skall dessutom märkas med skyltar som om de vore fulla.

(3) Godsbeskrivningen skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 41, t.ex. "Tömt emballage, 4.3, ämnesnummer 41, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras tömda, ej rengjorda cisternvagnar eller tankcontainrar såväl som vagnar eller småcontainrar för transport i oförpackad form skall godsbeskrivningen fullständigas med tillägget "senaste last" tillsammans med farlighetsnummer, FN-nummer, ämnesnamn, ämnesnummer och i förekommande fall ämnesbokstav av senaste last, t.ex. "Senaste last: X338 1295 Triklorsilan, ämnesnummer 1(a)".

G. Övriga bestämmelser

493 Beträffande åtskillnad av kollin med etikett 6.1 från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel se marginalnummer 11 (3).

494 Har ämnen ur kollin med etikett nr 6.1 kommit ut i en vagn får denna inte användas förrän den rengjorts grundligt och om nödvändigt sanerats. Allt annat gods i samma vagn skall undersökas för eventuell sanering.

495-

499

KLASS 5.1 OXIDERANDE ÄMNEN

1. Ämnesförteckning

500 (1) Av de ämnen som täcks av rubriken till klass 5.1 omfattas de som räknas upp vid marginalnummer 501 eller som täcks av en samlingsrubrik där, av villkoren vid marginalnummer 500 (2) till 524. Dessa ämnen anses tillhöra detta direktiv.

Anmärkning: Beträffande de mängder av uppräknade ämnen vid marginalnummer 501, som inte omfattas av bestämmelserna, se marginalnummer 501a.

(2) Rubriken till klass 5.1 täcker ämnen som inte nödvändigtvis är brännbara, men som vid avgivande av syre kan orsaka eller bidra till brand i annat material.

(3) Ämnen av klass 5.1 indelas enligt följande:

A. Oxiderande vätskor och vattenlösningar därav

B. Fasta oxiderande ämnen och vattenlösningar därav

C. Tömda emballage

Ämnen av klass 5.1, marginalnummer 501, med undantag av ämnen av ämnesnummer 5 och 20, skall placeras i en av följande grupper beroende på farlighetsgrad:

(a) starkt oxiderande

(b) oxiderande

(c) svagt oxiderande

(4) Ej uttryckligen nämnda oxiderande ämnen kan hänföras till klass 5.1, baserat på erfarenhet eller på resultat från provningarna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 34.4.

(5) Då fasta ej uttryckligen nämnda ämnen hänförs till ämnesnumren vid marginalnummer 501 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, underavsnitt 34.4.1, skall följande kriterier tillämpas:

Ett fast ämne skall hänföras till klass 5.1 om en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 4:1 eller 1:1 antänder, brinner eller uppvisar medelbrinntider som är större än för en blandning av kaliumbromat och cellulosa i förhållandet (vikt- %) 3:7;

Ett fast ämne skall hänföras till ämnesbokstaven (a) när en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 4:1 eller 1:1 uppvisar en medelbrinntid som är mindre än medelbrinntiden för en blandning av kaliumbromat och cellulosa i förhållandet (vikt- %) 3:2;

Ett fast ämne skall hänföras till ämnesbokstaven (b) när en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 4:1 eller 1:1 uppvisar en medelbrinntid som är lika med eller mindre än medelbrinntiden för en blandning av kaliumbromat och cellulosa i förhållandet (vikt- %) 2:3 och kriterierna för (a) inte är uppfyllda;

Ett fast ämne skall hänföras till ämnesbokstaven (c) när en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 4:1 eller 1:1 uppvisar en medelbrinntid som är lika med eller mindre än medelbrinntiden för en blandning av kaliumbromat och cellulosa i förhållandet (vikt- %) 3:7 och kriterierna för (a) och (b) inte är uppfyllda.

(6) Då flytande, ej uttryckligen nämnda, ämnen hänförs till ämnesnumren vid marginalnummer 501 enligt provningsmetoderna i testhandboken, Del III, avsnitt 34.4.2, skall följande kriterier tillämpas:

Ett flytande ämne skall hänföras till klass 5.1 om en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 1:1 uppvisar en tryckökning av 2070 kPa eller mer och en medeltryckökning per tidsenhet lika med eller mindre än medeltryckökningen per tidsenhet för en blandning av 65 %:ig vattenlösning av salpetersyra med cellulosa i förhållandet (vikt- %) 1:1;

Ett flytande ämne skall hänföras till ämnesbokstaven (a) om en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 1:1 spontant antänder eller uppvisar en medeltryckökning per tidsenhet mindre än medeltryckökningen per tidsenhet för en blandning av 50 % perklorsyra med cellulosa i förhållandet (vikt- %) 1:1;

Ett flytande ämne skall hänföras till ämnesbokstaven (b) om en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 1:1 uppvisar en medeltryckökning per tidsenhet lika med eller mindre än medeltryckökningen per tidsenhet för en blandning av 40 %:ig vattenlösning av natriumklorat med cellulosa i förhållandet (vikt- %) 1:1 och kriterierna för (a) inte är uppfyllda;

Ett flytande ämne skall hänföras till ämnesbokstaven (c) om en prov-cellulosablandning vid förhållandet (vikt- %) 1:1 uppvisar en medeltryckökning per tidsenhet lika med eller mindre än medeltryckökningen per tidsenhet för en blandning av 65 %:ig vattenlösning av salpetersyra med cellulosa i förhållandet (vikt- %) 1:1 och kriterierna för (a) och (b) inte är uppfyllda.

(7) Om ämnen av klass 5.1 på grund av tillsatser övergår till andra riskkategorier än till vilka de hör enligt marginalnummer 501, skall dessa blandningar eller lösningar hänföras till de ämnesnummer och ämnesbokstäver de tillhör, baserat på deras faktiska farlighetsgrad.

Anmärkning: För klassificering av blandningar och lösningar (såsom beredningar och restprodukter), se marginalnummer 3 (3).

(8) Då ämnen är uttryckligen nämnda under mer än en ämnesbokstav inom samma ämnesnummer vid marginalnummer 501, skall relevant ämnesbokstav fastställas baserat på resultaten från provningarna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 34.4 samt de angivna kriterierna i 500 (5) och (6).

(9) Med utgångspunkt från provningsmetoderna enligt testhandboken, Del III, avsnitt 34.4, samt de angivna kriterierna 500 (5) och (6), kan det också fastställas om beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant, att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass (se marginalnummer 514).

(10) Ämnen och blandningar av ämnen med smältpunkt över 45 °C, skall anses som fasta ämnen med avseende på förpackningsbestämmelserna vid marginalnummer 506 (3), 507 (2) och 508 (2).

(11) Kemiskt instabila ämnen av klass 5.1 tillåts för transport endast om nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förhindra farligt sönderfall eller polymerisation under transporten. Därför skall det särskilt säkerställas att kärl inte innehåller något ämne som är benäget att främja dessa reaktioner.

(12) Fasta oxiderande ämnen, självupphettande, som hänförs till FN-nummer 3100, fasta oxiderande ämnen, vattenreaktiva, som hänförs till FN-nummer 3121 samt fasta oxiderande ämnen, brandfarliga, som hänförs till FN-nummer 3137 får inte transporteras (se dock marginalnummer 3 (3), anm 1 till tabellen i stycke 2.3.1).

A. Oxiderande vätskor och vattenlösningar därav

501 1. Väteperoxid och lösningar därav, eller blandningar av väteperoxid med annan vätska i vattenlösning:

(a) 2015 väteperoxid, stabiliserad, eller

2015 väteperoxid, vattenlösning, stabiliserad med över 60 % väteperoxid.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 503).

2. Väteperoxid, ej stabiliserat, eller vattenlösningar av väteperoxid, ej stabiliserade som innehåller mer än 60 % väteperoxid, får inte transporteras.

(b) 2014 väteperoxid, vattenlösning med minst 20 % men högst 60 % väteperoxid (stabiliserade om så behövs),

3149 väteperoxid och peroxiättiksyra i blandning, stabiliserat, med syra(or), vatten och högst 5 % peroxiättiksyra,

Anmärkning: Blandning av väteperoxid och peroxiättiksyra (FN-nummer 3149) skall i laboratorieprov (), varken detonera i porös (kaviterad) form eller deflagrera i någon form. En innesluten blandning skall inte heller reagera vid upphettning. Blandningens utformning skall vara termisk stabil (självaccelerande sönder fallstemperatur av 60 °C eller högre för ett innehåll av 50 kg i en förpackning). En vätska jämförbar med peroxiättiksyra, skall användas för flegmatisering. Blandning som inte uppfyller ovanstående kriterier, skall anses som ämne av klass 5.2 [se testhandboken, Del II, stycke 20.4.3(g)].

(c) 2984 väteperoxid, vattenlösningar, med minst 8 % men mindre än 20 % väteperoxid (stabiliserade om så behövs).

Anmärkning: Vattenlösningar av väteperoxid som innehåller mindre än 8 % väteperoxid omfattas inte av detta direktiv.

2. Tetranitrometan:

(a) 1510 tetranitrometan.

Anmärkning: Tetranitrometan som innehåller brännbara föroreningar får inte transporteras.

3. Lösning av perklorsyra:

(a) 1873 perklorsyra, vattenlösning med över 50 vikt- % men högst 72 vikt- % syra.

Anmärkningar: 1. Lösningar av perklorsyra med över 72 vikt- % syra eller blandningar av perklorsyra med annan vätska än vatten, får inte transporteras.

2. 1802 perklorsyra, vattenlösning, med högst 50 vikt- % syra är ämne av klass 8 [se marginalnummer 801, ämnesnummer 4 (b)].

4. Lösning av klorsyra:

(b) 2626 klorsyra, vattenlösning, med högst 10 % klorsyra.

Anmärkning: Lösning av klorsyra med över 10 % klorsyra eller blandningar av klorsyra med annan vätska än vatten, får inte transporteras.

5. Följande halogenerade fluorföreningar:

1745 brompentafluorid,

1746 bromtrifluorid,

2495 jodpentafluorid.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 504).

2. Övriga halogenerade fluorföreningar får inte transporteras som ämnen av klass 5.1.

B. Fasta oxiderande ämnen och vattenlösningar därav

11. Klorater och blandningar av klorater med borater eller hygroskopiska klorider (såsom magnesiumklorid eller kalciumklorid):

(b) 1452 kalciumklorat,

1458 klorat och borat i blandning,

1459 klorat och magnesiumklorid i blandning,

1485 kaliumklorat,

1495 natriumklorat,

1506 strontiumklorat,

1513 zinkklorat,

2427 kaliumklorat, vattenlösning,

2428 natriumklorat, vattenlösning,

2429 kalciumklorat, vattenlösning,

2721 kopparklorat,

2723 magnesiumklorat,

1461 klorater, oorganiska, n.o.s.,

3210 klorater, oorganiska, vattenlösningar, n.o.s.,

(c) 2427 kaliumklorat, vattenlösning,

2428 natriumklorat, vattenlösning,

2429 kalciumklorat, vattenlösning,

3210 klorater, oorganiska, vattenlösningar, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Se även ämnesnummer 29.

2. Ammoniumklorat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett klorat med ett ammoniumsalt, får inte transporteras.

12. Ammoniumperklorat:

(b) 1442 ammoniumperklorat.

Anmärkning: Klassificering av ämnet skall ske på grundval av resultaten från provningar enligt bihang A.1. Beroende på partikelstorlek och förpackning av ämnet, se även klass 1 (marginalnummer 101, ämnesnummer 4, FN-nummer 0402).

13. Perklorater (för ammoniumperklorat, se ämnesnummer 12):

(b) 1455 kalciumperklorat,

1475 magnesiumperklorat,

1489 kaliumperklorat,

1502 natriumperklorat,

1508 strontiumperklorat,

1481 perklorater, oorganiska, n.o.s.,

3211 perklorater, oorganiska vattenlösning, n.o.s.

(c) 3211 perklorater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

Anmärkning: Se även ämnesnummer 29.

14. Kloriter:

(b) 1453 kalciumklorit,

1496 natriumklorit,

1462 kloriter, oorganiska, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 1908 kloritlösning är ämne av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 61(b) eller (c)).

2. Ammoniumklorit och dess vattenlösningar samt blandningar av en klorit med ett ammoniumsalt, får inte transporteras.

15. Hypokloriter:

(b) 1471 litiumhypoklorit, torr eller

1471 litiumhypoklorit, blandningar,

1748 kalciumhypoklorit, torr eller

1748 kalciumhypoklorit, torr blandning med över 39 % aktivt klor (8,8 % aktivt syre),

2880 kalciumhypoklorit, hydratiserat eller

2880 kalciumhypoklorit, hydratiserad blandning med minst 5,5 % och högst 10 % vatten,

3212 hypokloriter, oorganiska, n.o.s.,

(c) 2208 kalciumhypoklorit, torr blandning, med över 10 % men högst 39 % aktivt klor.

Anmärkningar: 1. Kalciumhypoklorit, torra blandningar, med högst 10 % aktivt klor, omfattas inte av detta direktiv.

2. 1791 hypokloritlösning är ämne av klass 8 [se marginalnummer 801, ämnesnummer 61(b) eller (c)].

3. Blandningar av en hypoklorit med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

4. Se även ämnesnummer 29.

16. Bromater:

(b) 1473 magnesiumbromat,

1484 kaliumbromat,

1494 natriumbromat,

1450 bromater, oorganiska, n.o.s.,

3213 bromater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.,

(c) 2469 zinkbromat,

3213 bromater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Ammoniumbromat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett bromat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

2. Se även ämnesnummer 29.

17. Permanganater:

(b) 1456 kalciumpermanganat,

1490 kaliumpermanganat,

1503 natriumpermanganat,

1515 zinkpermanganat,

1482 permanganater, oorganiska, n.o.s.,

3214 permanganater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Ammoniumpermanganat och dess vattenlösningar samt blandningar av ett permanganat med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

2. Se även ämnesnummer 29.

18. Persulfater:

(c) 1444 ammoniumpersulfat,

1492 kaliumpersulfat,

1505 natriumpersulfat,

3215 persulfater, oorganiska, n.o.s.,

3216 persulfat, oorganisk vattenlösning, n.o.s.

20. Lösningar av ammoniumnitrat:

2426 ammoniumnitrat, vätska, het koncentrerad lösning, med en koncentration över 80 % men högst 93 %, under förutsättning att:

1. pH-värdet, mätt i en 10 %-ig vattenlösning av det transporterade ämnet ligger mellan 5 och 7, och

2. lösningen varken innehåller mer än 0,2 % brännbara ämnen eller klorföreningar i sådan kvantitet att klorhalten överstiger 0,02 %.

Anmärkning: Vattenlösningar av ammoniumnitrat i koncentrationer av högst 80 %, omfattas inte av detta direktiv.

21. Ammoniumnitrat och ammoniumnitrathaltiga gödselmedel ():

(c) 1942 ammoniumnitrat med högst 0,2 % brännbara ämnen (beräknat på alla ingående organiska ämnens kolinnehåll), fritt från andra tillsatta ämnen,

2067 ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, typ A1: enhetliga och stabila blandningar av ammoniumnitrat med ett i förhållande till ammoniumnitratet kemiskt inert oorganiskt ämne som innehåller minst 90 % ammoniumnitrat och högst 0,2 % brännbara ämnen (beräknat på alla ingående organiska ämnens kolinnehåll), eller blandningar med mer än 70 % men mindre än 90 % ammoniumnitrat och högst 0,4 % brännbara ämnen,

2068 ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, typ A2: enhetliga och stabila blandningar av ammoniumnitrat med kalciumkarbonat och/eller dolomit, med mer än 80 % men mindre än 90 % ammoniumnitrat och högst 0,4 % brännbara ämnen,

2069 ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, typ A3: enhetliga och stabila blandningar av ammoniumnitrat med ammoniumsulfat med mer än 45 % men högst 70 % ammoniumnitrat och högst 0,4 % brännbara ämnen,

2070 ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, typ A4: enhetliga och stabila blandningar (sammansatt gödselmedel) av typ kväve/fosfor eller kväve/kalium eller fullgödsel av typ kväve/fosfor/kalium, med mer än 70 % men mindre än 90 % ammoniumnitrat och högst 0,4 % brännbara ämnen.

Anmärkningar: 1. Ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen (beräknat på alla ingående organiska ämnens kolinnehåll) får transporteras endast om det utgör ett ämne/föremål av klass 1.

2. Vid bestämning av ammoniumnitrathalten skall den mängd nitratjoner för vilken finns en ekvivalent mängd ammoniumjoner, anses som ammoniumnitrat.

3. Gödselmedel med ett innehåll av ammoniumnitrat eller av brännbara ämnen som överstiger de värden som anges får transporteras endast på de villkor som gäller för klass 1 (se även anm. 5).

4. Gödselmedel med ett innehåll av ammoniumnitrat som ligger under de värden som anges omfattas inte av detta direktiv.

5. Ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, enhetliga och stabila blandningar av typ kväve/fosfor eller kväve/kalium eller fullgödsel av typ kväve/fosfor/kalium där överskottet av nitratjoner över ammoniumjoner (omräknade till kaliumnitrat) är mindre än 10 %, omfattas inte av detta direktiv under förutsättning att:

a) innehållet av ammoniumnitrat inte överstiger 70 % och att mängden brännbara ämnen är högst 0,4 %, eller

b) innehållet av ammoniumnitrat inte överstiger 45 % oavsett mängden brännbara ämnen.

22. Nitrater (med undantag av ämnen av ämnesnummer 20, 21 och 29):

(b) 1493 silvernitrat,

1514 zinknitrat,

1477 nitrater, oorganiska, n.o.s.,

3218 nitrater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.,

(c) 1438 aluminiumnitrat,

1451 cesiumnitrat,

1454 kalciumnitrat,

1465 didymiumnitrat,

1466 järn(III)nitrat,

1467 guanidinnitrat,

1474 magnesiumnitrat,

1486 kaliumnitrat,

1498 natriumnitrat,

1499 natriumnitrat och kaliumnitrat, blandningar,

1507 strontiumnitrat,

2720 kromnitrat,

2722 litiumnitrat,

2724 mangannitrat,

2725 nickelnitrat,

2728 zirkoniumnitrat,

1477 nitrater, oorganiska, n.o.s.,

3218 nitrater, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 1625 kvicksilver(II)nitrat, 1627 kvicksilver(I)nitrat och 2727 talliumnitrat tillhör klass 6.1 [se marginalnummer 601, ämnesnummer 52(b) och 68(b)]. 2976 toriumnitrat, fast, 2980 uranylnitrathexahydrat, lösning, och 2981 uranylnitrat, fast, tillhör klass 7 (se marginalnummer 704, förteckning 5, 6, 9, 10, 11 och 13).

2. Handelskvalitet av kalciumnitrathaltigt gödselmedel bestående huvudsakligen av ett dubbelsalt (kalciumnitrat och ammoniumnitrat) och innehållande högst 10 % ammoniumnitrat med minst 12 % kristallvatten, omfattas inte av detta direktiv.

3. Vattenlösningar av oorganiska fasta nitrater, för vilka koncentrationen vid minimumtemperaturen vid transport ej är större än 80 % av mättnadsgränsen, omfattas inte av detta direktiv.

23. Nitriter:

(b) 1488 kaliumnitrit,

1512 zinkammoniumnitrit,

2627 nitriter, oorganiska, n.o.s.,

3219 nitriter, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.,

(c) 1500 natriumnitrit,

2726 nickelnitrit,

3219 nitriter, oorganiska, vattenlösning, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Ammoniumnitrit och dess vattenlösningar samt blandningar av en oorganisk nitrit med ett ammoniumsalt, får inte transporteras.

2. Zinkammoniumnitrit är inte tillåtet för sjötransport.

24. Blandningar av nitrater och nitriter av ämnesnummer 22 och 23.

(b) 1487 kaliumnitrat och natriumnitrit, blandning.

Anmärkning: Blandningar med ett ammoniumsalt får inte transporteras.

25. Peroxider och superoxider:

(a) 1491 kaliumperoxid,

1504 natriumperoxid,

2466 kaliumsuperoxid,

2547 natriumsuperoxid,

(b) 1457 kalciumperoxid,

1472 litiumperoxid,

1476 magnesiumperoxid,

1509 strontiumperoxid,

1516 zinkperoxid,

1483 peroxider, oorganiska, n.o.s.

Anmärkning: Se även ämnesnummer 29.

26. Klorisocyanursyror och salter därav:

(b) 2465 diklorisocyanursyra, torr, eller

2465 diklorisocyanursyrasalter,

2468 triklorisocyanursyra, torr.

Anmärkning: Det dihydratiserade natriumsaltet av diklorisocyanursyra (diklorisocyanur-syra-2-hydrat natriumsalt) omfattas inte av detta direktiv.

27. Fasta oxiderande ämnen, ej giftiga och ej frätande samt blandningar innehållande fasta oxiderande ämnen, ej giftiga och ej frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 1479 oxiderande ämne, fast, n.o.s.,

(b) 1439 ammoniumdikromat,

3247 natriumperoxoborat, vattenfri,

1479 oxiderande ämne, fast, n.o.s.,

(c) 1479 oxiderande ämne, fast, n.o.s.

28. Vattenlösningar av fasta oxiderande ämnen, ej giftiga och ej frätande samt vatten-lösningar av blandningar innehållande fasta oxiderande ämnen, ej giftiga och ej frätande (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3139 oxiderande vätska, n.o.s.,

(b) 3139 oxiderande vätska, n.o.s.,

(c) 3139 oxiderande vätska, n.o.s.

29. Fasta oxiderande ämnen, giftiga, samt blandningar innehållande fasta oxiderande ämnen, giftiga, (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3087 oxiderande ämne, fast, giftigt, n.o.s.,

(b) 1445 bariumklorat,

1446 bariumnitrat,

1447 bariumperklorat,

1448 bariumpermanganat,

1449 bariumperoxid,

1469 blynitrat,

1470 blyperklorat,

2464 berylliumnitrat,

2573 talliumklorat,

2719 bariumbromat,

2741 bariumhypoklorit med mer än 22 % aktivt klor,

3087 oxiderande fast ämne, giftigt, n.o.s.,

(c) 1872 blydioxid,

3087 oxiderande fast ämne, giftigt, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

30. Vattenlösningar av fasta oxiderande ämnen, giftiga, samt vattenlösningar av blandningar innehållande fasta oxiderande ämnen, giftiga, (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3099 oxiderande vätska, giftig, n.o.s.,

(b) 3099 oxiderande vätska, giftig, n.o.s.,

(c) 3099 oxiderande vätska, giftig, n.o.s.

Anmärkning: För giftighetskriterier, se marginalnummer 600 (3).

31. Fasta oxiderande ämnen, frätande, samt blandningar innehållande fasta oxiderande ämnen, frätande, (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3085 oxiderande ämne, fast, frätande, n.o.s.,

(b) 1463 kromtrioxid, vattenfri (fast kromsyra),

3085 oxiderande ämne, fast, frätande, n.o.s.,

(c) 1511 ureaväteperoxid,

3085 oxiderande ämne, fast, frätande, n.o.s.

Anmärkningar: 1. För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

2. 1755 kromsyralösning är ämne av klass 8 [se marginalnummer 801, ämnesnummer 17(b) eller (c)].

32. Vattenlösningar av fasta oxiderande ämnen, frätande, samt vattenlösningar av blandningar innehållande fasta oxiderande ämnen, frätande, (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras under andra samlingsrubriker:

(a) 3098 oxiderande vätska, frätande, n.o.s.,

(b) 3098 oxiderande vätska, frätande, n.o.s.,

(c) 3098 oxiderande vätska, frätande, n.o.s.

Anmärkning: För frätkriterier, se marginalnummer 800 (3).

C. Tömda emballage

Anmärkning: Tömda emballage med utvändigt vidhäftande återstoder av sitt tidigare innehåll, får inte transporteras.

41. Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, samt vagnar för bulktransport och småcontainrar för bulkgods, som innehållit ämnen av klass 5.1.

Anmärkning: Tömda, ej rengjorda emballage inklusive tömda småbulkbehållare (IBC), som har innehållit ämnen av denna klass, omfattas inte av detta direktiv om alla risker har eliminerats. Riskerna anses eliminerade då samtliga farliga egenskaper i klasserna 1-9 har avlägsnats.

501a (1) Med undantag av bestämmelserna i marginalnummer 501a (2), gäller inte bestämmelserna som anges i avsnitt 2 "Bestämmelser" för:

a) Ämnen av (a) vid varje ämnesnummer, omfattas inte av detta marginalnummer.

b) Ämnen av (b) vid ett ämnesnummer:

flytande ämnen i kvantiteter om högst 500 ml per inneremballage,

fasta ämnen i kvantiteter om högst 500 g per inneremballage.

c) Ämnen av (c) vid ett ämnesnummer:

flytande ämnen i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage,

fasta ämnen i kvantiteter om högst 1 kg per inneremballage.

Dessa ämneskvantiteter skall transporteras i kombinationsemballage som motsvarar minst de krav som ställs vid marginalnummer 1538. Ett kolli får väga högst 30 kg.

Ovanstående mängder som har innerförpackningar av metall eller plast, får också transporteras på brickor som krympfilmas, under förutsättning att den totala bruttovikten på varje kolli inte överstiger 20 kg och då räknas krympfilmen som ytterförpackning.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1) och (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(2) Vid transport enligt (1) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 514 och inkludera uttrycket "Fri mängd".Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

2. Bestämmelser (Bestämmelser för tömda och tankar finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

502 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V. Ställs vid avsnitt A.2 särskilda krav för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare (IBC) skall uppfylla villkoren i bihang VI.

(3) I enlighet med kraven i marginalnummer 1500 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2) skall följande förpackningar användas:

emballage av förpackningsgrupp I, märkta med bokstaven "X", för starkt oxiderande ämnen, klassificerade under (a) i varje ämnesnummer,

emballage av förpackningsgrupp II eller I, märkta med bokstaven "Y" eller "X", eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp II, märkta med bokstaven "Y", för oxiderande ämnen klassificerade under (b) i varje ämnesnummer,

emballage av förpackningsgrupp III, II eller I, märkta med bokstaven "Z", "Y" eller "X", eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp III eller II, märkta med bokstaven "Z" eller "Y", för svagt oxiderande ämnen klassificerade under (c) i varje ämnesnummer.

Anmärkning: För transport av ämnen av klass 5.1 i cisternvagn, se bihang XI, i tankcontainer, se bihang X. För transport av ämnen av ämnesnummer 11-13, 16, 18, 19, 21 och 22(c) samt fasta restprodukter av ifrågavarande ämnesnummer i oförpackad form, se marginalnummer 516.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

503 (1) Ämnen av ämnesnummer 1(a) skall förpackas i:

a) aluminiumfat - av aluminium med minst 99,5 % renhet - med fast topp, enligt marginalnummer 1521, eller i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520 - av specialstål som inte har benägenhet att sönderdela väteperoxiden;

b) kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med innerförpackningar av glas, plast eller metall som inte har benägenhet att orsaka sönderdelning av väteperoxiden. En innerförpackning av glas eller plast får inte rymma mer än 2 liter, en innerförpackning av metall får inte rymma mer än 5 liter.

Emballagen skall vara försedda med luftningsanordning enligt marginalnummer 1500 (8). Emballagen skall överensstämma med en konstruktionstyp som har provats och typgodkänts i enlighet med Bihang V för förpackningsgrupp I.

(2) Förpackningar får inte fyllas till mer än 90 % av sin rymd.

(3) Ett kolli får inte väga mer än 125 kg.

504 Ämnen av ämnesnummer 5 skall förpackas i flaskor med största rymd av 150 liter eller i kärl med en största rymd av 1 000 liter (t.ex. cylindriska behållare med rullningsskenor eller sfäriska behållare), gjorda av kolstål eller lämpligt legerat stål.

a) Kärlen skall uppfylla relevanta krav i klass 2 (se marginalnummer 212 och 213). Kärlen skall var konstruerade för ett beräkningstryck av lägst 2,1 MPa (21 bar) övertryck. Väggtjockleken i kärlen får emellertid inte understiga 3 mm. Innan kärlen tas i drift första gången skall kärlen underkastas en vätsketryckprovning vid ett övertryck av lägst 1 MPa (10 bar). Detta prov skall upprepas vart åttonde år och då åtföljas av en invändig besiktning samt en kontroll av utrustning. Kärlen skall dessutom besiktigas vartannat år med avseende på korrosionskador med hjälp av lämplig metod, t.ex. ultraljud. För ovannämnda provningar och besiktningar skall relevanta betämmelser i klass 2 tillämpas (se marginalnummer 215-217).

b) Kärlen får inte fyllas till mer än 92 % av sin rymd.

c) Följande uppgifter skall vara anbringade på kärlen på ett synbart och hållbart sätt:

tillverkarens namn eller symbol och kärlets tillverkningsnummer,

ämnesbeskrivning i enlighet med marginalnummer 501, ämnesnummer 5,

kärlets taravikt samt största tillåtna vikt hos kärlet i fyllt tillstånd,

datum (månad, år) för första samt senast utförda provning;

besiktningsmannens kontrollstämpel.

505 Lösningar av ammoniumnitrat av ämnesnummer 20 får endast transporteras i cisternvagnar (bihang XI) eller i tankcontainrar (bihang X).

506 (1) Ämnen klassificerade under (a), med undantag av ämnen av 1(a), skall förpackas:

a) i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat med fast topp enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium med fast topp enligt marginalnummer 1522,

d) i fat av plast med fast topp med en största rymd av 60 liter eller i dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage med inneremballage av glas, plast eller metall enligt marginalnummer 1538.

(2) Perklorsyra av ämnesnummer 3(a) får även förpackas i kompositemballage (glas) enligt marginalnummer 1539.

(3) Fasta ämnen, enligt definitionen vid marginalnummer 500 (10) får även förpackas i:

a) fat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520 för fat av stål, enligt 1521 för fat av aluminium, enligt 1523 för fat av plywood, enligt 1525 för fiberfat, enligt 1526 för fat av plast, eller i dunkar med avtagbart lock, enligt 1522 för dunkar av stål eller aluminium, 1526 för dunkar av plast, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar,

b) kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, med en eller fler dammtäta innersäckar.

507 (1) Ämnen klassificerade under (b) vid de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

i) i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624,

j) i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625, med undantag av typerna 11HZ2 och 31HZ2.

Anmärkning: till a), b), c) och d): Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock avsedda för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s, eller avsedda för fasta ämnen (se marginalnummer 1512, 1553, 1554 och 1560).

(2) Fasta ämnen enligt definitionen vid marginalnummer 500 (10) får även förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523 eller i fiberfat enligt marginalnummer 1525, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i dammtäta säckar enligt marginalnummer 1533 för säckar av textil, enligt marginalnummer 1534 för säckar av plastväv, enligt marginalnummer 1535 för säckar av plastfolie, enligt marginalnummer 1536 för säckar av vattenbeständig papp, under förutsättning att säckarna utgör en komplett last eller transporteras säkrade på pallar,

c) i storsäckar enligt marginalnummer 1623, med undantag av typerna 13H1, 13L1 och 13M1, förutsatt att transport sker som komplett last.

508 (1) Ämnen klassificerade under (c) vid de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i tunnplåtsemballage enligt marginalnummer 1540,

i) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

j) i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624,

k) i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625, med undantag av behållare av typerna 11HZ2 och 31HZ2.

Anmärkning: till a), b), c), d) och h): Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock avsedda för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s, eller avsedda för fasta ämnen (se marginalnummer 1512, 1553, 1554 och 1560).

(2) Fasta ämnen, enligt definitionen i marginalnummer 500 (10), får även förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523 eller i fiberfat enligt marginalnummer 1525, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i dammtäta säckar av textil enligt marginalnummer 1533, av plastväv enligt 1534, av plastfolie enligt 1535, av vattenbeständigt papper enligt marginalnummer 1536,

c) i storsäckar enligt marginalnummer 1623, med undantag av typerna 13H1, 13L1 och 13M1. Ämnen av ämnesnummer 21 och 22(c) får transporteras i alla typer av storsäckar enligt marginalnummer 1623.

509 Emballage eller småbulkbehållare som innehåller ämnen av ämnesnummer 1(b) eller 1(c) skall vara försedda med en luftningsanordning enligt marginalnummer 1500 (8) respektive 1601 (6).

510

3. Samemballering

511 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen får samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen av de olika ämnesnumren i denna klass, i kvantiteter om högst 3 liter per kärl för vätskor respektive 5 kg per kärl för fasta ämnen, får samemballeras - i kombinations-emballage enligt marginalnummer 1538 - med varandra eller med gods som ej omfattas av detta direktiv. Detta under förutsättning att de olika ämnena inte reagerar farligt med varandra.

(3) Om inte annat särskilt föreskrivs i (7) nedan, får ämnen ur klass 5.1, i kvantiteter ej överstigande 3 liter per kärl för vätskor och/eller 5 kg per kärl för fasta ämnen, samemballeras med ämnen eller föremål ur andra klasser - förutsatt att sådan sameballering är tillåten i respektive klass - och/eller med gods som ej omfattas av detta direktiv. De samemballerade ämnena får ej reagera farligt med varandra. Samemballeringen skall ske i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(4) Följande skall anses vara farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark värme,

b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser,

c) bildande av frätande vätskor,

d) bildande av instabila ämnen.

(5) Bestämmelserna i marginalnummer 8 och 502 skall iakttas.

(6) Ett kolli får inte väga mer än 100 kg då trä- eller papplådor används.

(7) För ämnen av ämnesnummer 1(a), 2, 4, 5, 11, 12, 13, 14, 16(b), 17, 25 och 27-32 liksom ämnen klassificerade under (a) vid de övriga ämnesnumren är sameballering inte tillåten. För perklorsyra med mer än 50 % syra, av ämnesnummer 3(a), är emellertid samemballering med perklorsyra av klass 8, marginalnummer 801, ämnesnummer 4(b), tillåten.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

512 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen av klass 5.1 skall förses med etikett nr 5.1.

(3) Kollin med ämnen av ämnesnummer 2, 5, 29 och 30 skall dessutom förses med etikett nr 6.1. Kollin med ämnen av ämnesnummer 1(a), 1(b), 3(a), 5, 31 och 32 skall dessutom förses med etikett nr 8.

(4) Kollin med flytande ämnen i kärl vars förslutningsanordningar ej är synliga utifrån, samt kollin som innehåller kärl med luftningsanordningar eller kärl med luftningsanordningar men utan ytteremballage skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

513 Med undantag av ämnen av ämnesnummer 5 såväl som ämnen under (a) i övriga ämnesnummer får kollin sändas som expressgods tillsammans med övriga ämnen av denna klass enligt följande:

med ämnen under (b) av de olika ämnesnumren:

vätskor: högst 4 l i varje kolli

fasta ämnen: högst 12 kg i varje kolli

med ämnen under (c) av de olika ämnesnumren:

vätskor: högst 12 l i varje kolli

fasta ämnen: högst 24 kg i varje kolli

C. Uppgifter i fraktsedeln

514 Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 501. Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänförs till en n.o.s.-benämning skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer och n.o.s.-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "5.1, 11(b) RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter (se marginalnummer 3 (4)) skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Restprodukt som innehåller .", de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3), angiven med sin(a) kemiska benämning(ar), t.ex. "Restprodukt, jord som innehåller 1513 zinkklorat, 5.1, 11(b), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

För lösningar och blandningar som endast innehåller en beståndsdel som faller under detta direktiv, skall ordet "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3)a)].

Om ett fast ämne transporteras i smält tillstånd, skall detta särskilt framgå av fraktsedeln genom att ordet "smält" läggs till, såvida detta inte framgår av ämnets namn.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen.

Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

Då beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna för denna klass enligt marginalnummer 500 (9) får avsändaren i fraktsedeln intyga: "Ej gods av klass 5.1".

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. För kollin

515 (1) Vagnar för transport av ämnen ur klass 5.1 skall innan lastning rengöras noggrant och rensas från alla brännbara rester (halm, hö, papper etc.).

(2) Kollin försedda med etikett nr 6.1 skall hållas åtskilt från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel. Se marginalnummer 11 (3).

(3) Kollin skall stuvas i vagnar så att de varken kan förskjuta sig, välta eller falla av.

(4) Det är förbjudet att använda lättantändligt material för att stuva kollin i vagnar.

(5) Storsäckar innehållande ämnen av ämnesnummer 11-13 och 16(b) skall transporteras i täckta vagnar eller vagnar med öppningsbart tak eller i öppna vagnar med en vattentät och icke brännbar presenning. Sådana åtgärder måste vidtas att ämnena varken kan komma i kontakt med trä eller andra brännbara material.

b.Transport i oförpackad form

516 Ämnen av ämnesnummer 11-13, 16, 18, 19, 21, 22(c) liksom avfall i fast form av dessa ämnesnummer får transporteras i oförpackad form öppna vagnar med täta och brandsäkra presenningar eller i vagnar utrustade med öppningsbart tak. I vagnar av metall får det transporterade ämnet inte komma kontakt med vagnsdelar av trä eller annat brännbart material. vagnar med överbyggnad av trä måste golv och väggar antingen förses med en vattentät och icke antändbar inklädnad eller bestrykas med natriumsilikat eller liknande ämne.

c. Transport i småcontainer

517 (1) Med untantag av bräckliga kollin enligt definitionen i marginalnummer 4 (7) och kollin innehållande väteperoxid eller lösningar därav [ämnesnummer 1(a)] eller tetranitrometan (ämnesnummer 2) får kollin med ämnen ur denna klass transporteras i småcontainrar.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 520 gäller även småcontainer.

(3) Fasta ämnen av ämnesnummer 11-13, 16, 18, 19, 21 och 22(c) får även transporteras i oförpackat tillstånd i metalliska slutna småcontainrar med hela sidor.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

518 (1) Vid transport av ämnen ur denna klass skall vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar förses med etikett nr 5.1 på båda sidor.

(2) Vid transport av ämnen av ämnesnummer 2, 5, 29 och 30 skall dessutom vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar på båda sidor förses med etikett nr 6.1. Vid transport av ämnen av ämnesnummer 1(a), 1(b), 3(a), 5, 31 eller 32 skall de förutom etikett nr 5.1 dessutom förses med etikett nr 8 på båda sidor.

(3) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 512 (2) och (3).

519

E. Förbud mot samlastning

520 Kollin försedda med etikett nr 5.1 får inte lastas i samma vagn som kollin försedda med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

521 Gods som inte får transporteras i samma vagn får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

522 (1) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBCs), tömda cisternvagnar, tankcontainrar såväl som småcontainrar för oförpackat gods av ämnesnummer 41 skall vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBCs), cisternvagnar, tankcontainrar samt ej rengjorda tomma vagnar, containrar och småcontainrar för oförpackat gods av ämnesnummer 41 skall förses med samma varningsetiketter som om de vore fyllda. Cisternvagnar, tankcontainrar samt tömda, ej rengjorda vagnar, containrar och småcontainrar för oförpackat gods av ämnesnummer 41 skall dessutom märkas med skyltar som om de vore fyllda.

(3) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 41, t.ex. "Tömt emballage, 5.1, ämnesnummer 41, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras tömda, ej rengjorda cisternvagnar eller tankcontainrar såväl som vagnar eller småcontainrar för oförpackat gods, skall godsbeskrivningen kompletteras med tillägget "senaste last" tillsammans med farlighetsnummer, FN-nummer, ämnesbenämning, ämnesnummer och i förekommande fall ämnesbokstav för det ämne som senast transporterats, t.ex.: "Senaste last: 559 2015 väteperoxid, stabiliserat, ämnesnummer 1(a)".

Vid transport i cisternvagn eller i tankcontainer skall om beteckning enligt bihang VIII är föreskriven, framför godsbeskrivningen dessutom anges identifieringsnummer för faran och ämnet enligt marginalnummer 1801 (3). Ex: "Senaste last: 559/2015 väteperoxid, stabiliserat, ämnesnummer 1(a)".

(4) Beträffande åtskillnad av ej rengjorda förpackningar med ämnen av ämnesnummer 41 med etikett 6.1 från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

G. Övriga bestämmelser

523 Beträffande åtskillnad av kollin med etikett 6.1 från livsmedel, konsumtionsvaror och fodermedel se marginalnummer 11 (3).

524 Har ämnen ur kollin med etikett nr 6.1 kommit ut i en vagn får denna inte användas förrän den rengjorts grundligt, om nödvändigt sanerats. Allt annat gods som transporteras i samma vagn skall undersökas för eventuell sanering.

525-

549

KLASS 5.2 ORGANISKA PEROXIDER

1. Ämnesförteckning

550 (1) Av de ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 5.2, omfattas de som räknas upp vid marginalnummer 551 eller som täcks av en samlingsrubrik där, av villkoren vid marginalnummer 550 (4)-568. Dessa ämnen och föremål () anses tillhöra detta direktiv.

Anmärkning: För klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter), se även marginalnummer 3 (3).

(2) Organiska peroxider och beredningar av organiska peroxider anses inte tillhöra klass 5.2 om:

de innehåller högst 1,0 % aktivt syre från de organiska peroxiderna då väteperoxidhalten är högst 1,0 %,

de innehåller högst 0,5 % aktivt syre från de organiska peroxiderna då väteperoxidhalten är över 1,0 % men högst 7,0 %, eller

provningar har visat att de är av typ G [se marginalnummer 550 (6)].

Anmärkning: Halten aktivt syre (%) i en organisk peroxidberedning ges av formeln 16 × Ó (ni × ci/mi) där

ni = antal persyregrupper per organisk peroxidmolekyl i

ci = koncentration (vikt-%) av organisk peroxid i

mi = molekylvikt av organisk peroxid i.

(3) Följande organiska peroxider får inte transporteras enligt bestämmelserna i klass 5.2:

organiska peroxider typ A [se testhandboken, Del II, stycke 20.4.3 (a)],

organiska peroxider av typ B och C med en sjävaccelererande sönderfallstemperatur på 50 °C eller över,

organiska peroxider av typ D, som vid uppvärmning under inneslutning visar häftig reaktion eller avtagande reaktion, med en SADT () på 50 °C eller som vid uppvärmning under inneslutning visar mindre eller ingen reaktion, med en SADT på 45 °C eller mindre,

organiska peroxider av typ E och F med en SADT på 45 °C eller mindre.

Anmärkning: SADT är den lägsta temperatur, vid vilken ett ämne i ett emballage kan förstöras genom självacceleration. Föreskrifterna till bestämmelserna om SADT och av reaktion för organiska peroxider vid uppvärmning under inneslutning finns i Testhandboken del II.

Definition

(4) Klass 5.2 täcker organiska ämnen som innehåller den tvåvärda -O-O-strukturen och som kan anses som derivat av väteperoxid, där ena eller båda väteatomerna har ersatts av organiska radikaler.

Egenskaper

(5) Organiska peroxider är termiskt instabila ämnen som kan genomgå exotermt självaccelererande sönderfall vid normala eller förhöjda temperaturer. Sönderfallet kan initieras av värme, kontakt med föroreningar (tex syror, tungmetallföreningar, aminer), friktion eller stötar. Sönderfallshastigheten ökar med temperaturen och varierar med beredningen av den organiska peroxiden. Sönderfall kan leda till utveckling av hälsofarliga eller brandfarliga gaser eller ångor. Vissa organiska peroxider kan sönderfalla explosionsartat, särskilt om de är inneslutna. Dessa egenskaper kan modifieras genom tillsats av spädmedel eller genom användning av lämpliga emballage. Många organiska peroxider brinner kraftigt. Redan efter kortvarig kontakt orsakar vissa organiska peroxider allvarlig frätskada på hornhinna och hud.

Klassificering av organiska peroxider

(6) Organiska peroxider klassificeras i sju typer beroende på farlighetsgrad. Principerna som ska tillämpas för klassificiering av ämnen som inte finns uppräknade i ämneslistan, finns beskrivna i testhandboken, Del II. Typerna av organiska peroxider varierar från typ A, som inte är tillåten för transport i den förpackning i vilken den är provad, till typ G, som inte omfattas av bestämmelserna i klass 5.2 [se marginalnummer 561 (5)]. Klassificering av typ B till F är direkt relaterad till maximalt tillåten ämneskvantitet i ett emballage.

(7) Organiska peroxider och beredningar av organiska peroxider som är uppräknade vid marginalnummer 551 hänförs till samlingsrubriker:

Ämnesnummer 1-10, FN-nummer 3101-3120.

Samlingsrubriken anger:

organisk peroxid av typ B till F, se marginalnummer 550 (6),

aggregationstillstånd (flytande/fast), se marginalnummer 553 (1).

Blandningar av dessa beredningar får klassificeras på samma sätt som den farligaste ingående komponenten och transporteras enligt de villkor som gäller för den organiska peroxiden. Eftersom två stabila komponenter kan bilda en termiskt mindre stabil blandning, skall den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) fastställas och, om nödvändigt, kontroll- och nödtemperaturen erhållas från SADT.

(8) Klassificering av organiska peroxider, beredningar eller blandningar av organiska peroxider som inte är uppräknade vid marginalnummer 551 samt hänförande till en samlingsrubrik, skall utföras av behörig myndighet i avsändarlandet. Om avsändarlandet inte är ett medlemsland, skall klassificering och transportvillkor godkännas av behörig myndighet i det första COTIF-anslutna land som nås av transporten.

(9) Prov av organiska peroxider eller beredningar av organiska peroxider som inte är uppräknade vid marginalnummer 551, för vilka fullständiga provningsresultat inte är tillgängliga och som skall transporteras för vidare provning eller utvärdering, skall hänföras till lämplig benämning för organiska peroxider typ C under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

tillgänglig information indikerar att provet inte är farligare än organiska peroxider typ B,

provet är förpackat enligt förpackningsmetod OP2 i en kvantitet av högst 10 kg,

Flegmatisering av organiska peroxider

(10) För att få en betryggande säkerhet under transport, flegmatiseras ofta organiska peroxider med organiska flytande eller fasta ämnen, oorganiska fasta ämnen eller vatten. Då en procentsats av ett ämne föreskrivs, menas viktprocent avrundat till närmaste heltal. Flegmatiseringen skall vara sådan att den organiska peroxiden inte koncentreras i farlig utsträckning om spill skulle uppstå.

(11) Om inget annat sägs för den enskilda organiska peroxidberedningen, skall följande definitioner gälla för spädmedel som används för flegmatisering:

spädmedel typ A är organiska vätskor med kokpunkt lägst 150 °C, som är förenliga med den organiska peroxiden. Spädmedel typ A får användas för flegmatisering av alla organiska peroxider;

spädmedel typ B är organiska vätskor med kokpunkt under 150 °C men lägst 60 °C och flampunkt lägst 5 °C, och som är förenliga med den organiska peroxiden.

Spädmedel typ B får användas för flegmatisering av organiska peroxider förutsatt att vätskans kokpunkt är minst 60 °C högre än den självaccelererande sönderfallstemperaturen (SADT) i en förpackning med 50 kg peroxid.

(12) Andra spädmedel än typ A eller B får tillsättas till organiska peroxidberedningar enligt marginalnummer 551, förutsatt att de är förenliga. Om alla eller delar av typ A eller typ B ersätts med annat spädmedel med andra egenskaper så skall den organiska peroxidberedningen på nytt genomgå den normala proceduren för acceptans i klass 5.2.

(13) Vatten får bara användas för flegmatisering, om "vatten" eller "stabil dispersion i vatten" nämns vid den organiska peroxiden vid marginalnummer 551 eller i beslut av behörig myndighet enligt 550 (8). Prov av organiska peroxider eller beredningar av organiska peroxider som inte är uppräknade i marginalnummer 551 får också flegmatiseras med vatten förutsatt att fordringarna i 550 (9) är uppfyllda.

(14) Organiska och oorganiska fasta ämnen får användas för flegmatisering av organiska peroxider förutsatt att de är förenliga.

(15) Vätskor och fasta ämnen som inte har någon skadlig inverkan på den organiska peroxidberedningens termiska stabilitet och farotyp benämns förenliga.

A. Organiska peroxider som inte kräver temperaturkontroll

551 Anmärkning: Organiska peroxider som kräver temperaturkontroll får ej transporteras. Se marginalnummer 550 (3).

1 (b) 3101 organisk peroxid typ B, flytande, såsom:

>Plats för tabell>

2 (b) 3102 organisk peroxid typ B, fast, såsom:

>Plats för tabell>

3 (b) 3103 organisk peroxid typ C, flytande, såsom:

>Plats för tabell>

4 (b) 3104 organisk peroxid typ C, fast, såsom:

>Plats för tabell>

5 (b) 3105 organisk peroxid typ D, flytande, såsom:

>Plats för tabell>

6 (b) 3106 organisk peroxid typ D, fast, såsom:

>Plats för tabell>

7 (b) 3107 organisk peroxid typ E, flytande, såsom:

>Plats för tabell>

8 (b) 3108 organisk peroxid typ E, fast, såsom:

>Plats för tabell>

9 (b) 3109 organisk peroxid typ F, flytande, såsom:

>Plats för tabell>

10 b) 3110 organisk peroxid typ F, fast, såsom:

>Plats för tabell>

C. Tömda emballage

31. Tömda ej rengjorda emballage, inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, som innehållit ämnen av klass 5.2.

551a (1) Ämnen och föremål av ämnesnummer 1 - 10 transporterade enligt följande villkor omfattas inte av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser" för denna klass, med undantag av marginalnummer 551a (2) nedan:

a) flytande ämnen av ämnesnummer 1, 3 i kvantiteter om högst 25 ml per inneremballage,

b) fasta ämnen av ämnesnummer 2, 4 i kvantiteter om högst 100 g per inneremballage,

c) flytande ämnen av ämnesnummer 5, 7 och 9 i kvantiteter om högst 125 ml per inneremballage

d) Fasta ämnen av ämnesnummer 6, 8 och 10 i kvantiteter om högst 500 g per inneremballage.

Dessa ämneskvantiteter skall transporteras i kombinationsemballage som motsvarar minst de krav som ställs vid marginalnummer 1538. Ett kolli får väga högst 30 kg.

Ovanstående mängder som förpackas, i innerförpackningar av metall eller plast med krympeller sträckfilmning av brickor som enda ytterförpackning får också transporteras, förutsatt att vikten på varje kolli inte överstiger 20 kg.

Dessa ämneskvantiteter får samemballeras med andra ämnen eller föremål förutsatt att de inte reagerar farligt med varandra vid eventuellt läckage.

Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark värme

b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser

c) bildande av frätande vätskor

d) bildande av instabila ämnen

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1) och (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(2) Vid transport enligt (1) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 561 och inkludera uttrycket "Fri mängd". Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med FN-nummer motsvarande det som finns angivet i godsdeklarationen. FN-numret skall föregås av "UN".

2. Bestämmelser (Bestämmelser för tömda kärl och tankar finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

552 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V och vara konstruerade så att inget material som är i kontakt med innehållet kan påverka det på ett farligt sätt. Fyllnadsgraden får inte överstiga 93 %. För kombinationsförpackningar får inte det stötdämpande materialet varken vara lättantändligt eller orsaka att peroxiderna sönderdelas om läckage uppstår.

(2) Småbulkbehållare (IBC) skall uppfylla villkoren i bihang VI.

(3) I enlighet med kraven i marginalnummer 1511(2) och 1611(2) skall emballage av förpackningsgrupp II eller I märkta med bokstaven "Y" eller "X" eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp II, märkta med bokstaven "Y" användas. Däremot får metallemballage av förpackningsgrupp I inte användas.

Anmärkning: För transport av ämnen ur klass 5.2 i cisternvagnar, se bihang XI, och för tankcontainrar, se bihang X.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

553 (1) Förpackningsmetoderna för ämnen i klass 5.2 är förtecknade i tabell 2 och där med beteck-ningarna OP1 till OP8. Trögflytande ämnen med en avrinningstid överstigande 10 minuter från en DIN-bägare med 4 mm diameters öppning vid en temperatur av 20 °C (motsvarande en avrinningstid över 690 s vid 20 °C från en Ford-bägare 4, eller en viskositet över 2680 mm2/s) betraktas som fasta.

(2) Ämnen och föremål skall förpackas så som anges i marginalnummer 551 och i detalj enligt Tabell 2. En förpackningsmetod för en mindre förpackning (dvs. med ett lägre OP-nummer) får användas, medan däremot en förpackningsmetod för en större förpackning (dvs. med ett högre OP-nummer) inte är tillåten.

Mängderna som anges för varje förpackningsmetod svarar mot de högsta mängder som normalt används. Följande förpackningar får användas:

fat enligt marginalnummer 1520, 1521, 1523, 1525, 1526, eller

dunkar enligt marginalnummer 1522, 1526, eller

lådor enligt marginalnummer 1527, 1528, 1529, 1530, 1531, 1532, eller

kompositemballage med innerförpackningar av plast enligt marginalnummer 1537.

under förutsättning att

a) bestämmelserna i bihang V är uppfyllda,

b) metallemballage (inkl. innerförpackningar till kombinationsemballage och ytterförpackningar för kombinations- eller kompositförpackningar) endast används för förpackningsmetod OP7 och OP8,

c) glaskärl med högsta innehåll av 0,5 liter eller 0,5 kg används som innerförpackningar i kombinationsemballage.

>Plats för tabell>

(3) Emballage märkta med etikett nummer 01 skall uppfylla bestämmelserna i marginalnummer 102 (8) och (9).

(4) Behållare och IBCer innehållande ämnen av ämnesnummer 1(b), 3(b), 5(b), 7(b) eller 9(b), vilka avger små mängder gas, skall vara försedda med en luftningsanordning, i enlighet med marginalnummer 1500 (8) eller 1601 (6).

554 För organiska peroxider eller beredningar därav vilka inte nämns i marginalnummer 551 skall lämplig förpackningsmetod väljas enligt följande:

(a) organiska peroxider typ B:

Ämnen och föremål anvisas till förpackningsmetod OP5 förutsatt att de uppfyller kriterierna i testhandboken, Del II, stycke 20.4.3 i ett av de angivna emballagen. Om den organiska peroxiden endast kan uppfylla dessa kriterier för ett mindre emballage än de som nämns i förpackningsmetod OP5 (dvs. ett av de emballage som nämns i förpackningsmetoderna OP1 till OP4) skall motsvarande förpackningsmetod med lägre OP-nummer användas.

(b) organiska peroxider typ C:

Ämnen och föremål anvisas till förpackningsmetod OP6 förutsatt att de uppfyller kriterierna i testhandboken, Del II, stycke 20.4.3 i ett av de angivna emballagen. Om den organiska peroxiden endast kan uppfylla dessa kriterier för ett mindre emballage än de som nämns i förpackningsmetod OP6 skall motsvarande förpackningsmetod med lägre OP-nummer användas.

(c) organiska peroxider typ D:

Förpackningsmetod OP7 skall användas.

(d) organiska peroxider typ E:

Förpackningsmetod OP8 skall användas.

(e) organiska peroxider typ F:

Förpackningsmetod OP8 skall användas.

555 (1) Ämnen av ämnesnummer 9(b) och 10(b) får förpackas i småbulkbehållare enligt de villkor som ställs av behörig myndighet i avsändarlandet om den behöriga myndigheten, på grundval av provningar, anser att transporten är säker. Provningarna måste minst innehålla följande:

Kontroll av att den organiska peroxiden uppfyller de principer för klassificering som ges i testhandboken, Del II, stycke 20.4.3(f).

Kontroll av förenligheten med samtliga material som under transporten normalt kan komma i kontakt med ämnet.

Bestämning av eventuell kontrolltemperatur och nödtemperatur, utifrån SADT, i samband med transport av ämnet i småbulkbehållare.

Om det är tillämpligt, konstruktion av nödhjälpsanordningar, och

Bestämning av om någon speciell utrustning är nödvändig.

Om avsändarlandet inte är ett medlemsland, skall dessa åtgärder vidtas av behörig myndighet i det första COTIF-fördragsanslutna land som tar emot sändningen.

(2) Följande organiska peroxider typ F får förpackas i småbulkbehållare av typerna nedan, utan att behöva uppfylla villkoren i (1) ovan:

>Plats för tabell>

(3) För att undvika explosioner i metalliska småbulkbehållare eller i kompositsmåbulkbe-hållare med mantel helt i metall, skall säkerhetsanordningar konstrueras för utventilering av alla ångor och nedbrytningsprodukter som utvecklas under minst en timmes eldsvåda (emittans 110kW/m2) eller självaccelererande sönderfall.

556-

557

3. Samemballering

558 Ämnen av klass 5.2 får inte samemballeras med några andra ämnen eller föremål vare sig dessa är klassificerade som farligt gods eller inte.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

559 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen av klass 5.2 skall förses med etikett nr 5.2.

(3) Kollin med organiska peroxider av ämnesnr 1 och 2 skall dessutom förses med etikett nr 01, såvida inte behörig myndighet undantagit denna därför att den organiska peroxiden i denna förpackning inte uppvisat några explosiva egenskaper vid provning [se marginalnummer 561 (4)].

(4) Är ett ämne mycket frätande eller frätande enligt kriterierna i klass 8 [se marginalnummer 800 (3)] skall kollit dessutom förses med etikett nr 8. Detta anges i marginalnummer 551 (tilläggsetikettering) eller när så fordras i de godkända transportvillkoren som avses vid marginalnummer 550 (8).

(5) Kollin som innehåller vätskor i behållare med utifrån ej synliga förslutningsanordningar eller ventilationsanordningar, liksom kollin utan ytteremballage med ventilationsanordningar, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

560 Med undantag av ämnen av ämnesnummer 1 och 2 får ämnen av denna klass transporteras som expressgods med högst 4 liter per kolli för vätskor och högst 12 kg per kolli för fasta ämnen.

C. Uppgifter i fraktsedeln

561 (1) Godsbeskrivningen på fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN- nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 551 följt av det kemiska namnet inom parantes.

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "5.2, 8(b)".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Restprodukt som innehåller . . . [de(n) beståndsdel(ar) som utgör denstörsta faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3) angiven med sin(a) kemiska benämning(ar)]", t.ex. "Restprodukt som innehåller 3107 organisk peroxid, typ E, flytande (peroxiättiksyra), 5.2, 7(b), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna eller blandningarna.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen.

Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

(2) Vid transport av ämnen och föremål enligt av behörig myndighet fastställda villkor (se marginalnummer 550 (8), 555 (1) och bihang X/XI, avsnitt 5.1.2) skall följande notering göras på fraktsedeln: "Transport enligt marginalnummer 561 (2)".

En kopia av beslutet skall

tillställas Järnvägen. I bifogas fraktsedeln.

(3) När ett prov av en organiska peroxid enligt marginalnummer 550 (9) transporteras skall följande notering göras på fraktsedeln: "Transport enligt marginalnummer 561 (3)".

(4) När etikett nr 01 ej krävs enligt beslut av behörig myndighet enligt marginalnummer 559 (3), skall följande notering göras på fraktsedeln: "Etikett nr 01 krävs ej".

(5) Vid transport av organiska peroxider typ G [se bihang I, marginalnummer 1104 (2) g)] får följande notering göras på fraktsedeln: "Ej gods av klass 5.2".

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

562 (1) Kollin skall lastas i täckta vagnar med tillräcklig ventilation. Ventilationsluckor skall vara öppna vid transport. Vid transport av kollin försedda med etikett nr 01 [se marginalnummer 559 (3)] får endast användas vagnar med föreskrivna gnistskyddsplåtar, även om dessa ämnen är lastade i småcontainrar. I vagnar med brännbart golv får inte gnistskyddsplåtarna placeras direkt på vagnsgolvet.

(2) Före lastning skall vagnarna noggrant rengöras.

(3) Det är förbjudet att använda lättantändligt material för att stuva kollin i vagnar.

(4) Kollin ska vara upprätt placerade och fastgjorda så att de inte kan välta eller falla. De skall också skyddas mot åverkan från annat gods.

(5) Kollin skall lastas så att fri luftcirkulation, som sörjer för en jämn temperatur hos lasten, upprätthålls inuti lastutrymmet. Om en vagn innehåller mer än 5 000 kg organisk peroxid, skall lasten separeras i delar innehållande högst 5 000 kg skilda åt med luftspalter om minst 0,05 m.

b. Transport i småcontainrar

563 (1) Med undantag av kollin innehållande ämnen av ämnesnummer 1 eller 2, får kollin med ämnen ur klass 5.2 transporteras i småcontainrar.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 565 gäller även för småcontainrar.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

564 (1) Vid transport av ämnen ur klass 5.2 skall vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar på båda sidor vara försedda med etikett nr 5.2.

(2) Dessutom skall vagnar som innehåller kollin märkta med etikett nr 01 på båda sidor vara försedda med etikett nr 01.

(3) Om ett ämne är starkt frätande eller frätande enligt kriterierna för klass 8 [se marginalnummer 800 (1)], skall vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar på båda sidor vara försedda med etikett nr 8. Dessa är angivna i marginalnummer 551 (tilläggsmärkning) eller, om så erfordras, i de allmänna transportbestämmelserna [se marginalnummer 550 (8)].

(4) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 559.

E. Förbud mot samlastning

565 (1) Kollin försedda med etikett nr 5.2 får inte lastas i samma vagn som kollin försedda med etikett 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01

(2) Kollin försedda med etiketterna 5.2 och 01 får inte lastas på samma vagn som kollin försedda med etikett 1, 1.4, 1.5, 1.6, 2, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 6.1, 6.2, 7A, 7B, 7C, 8 eller 9.

566 Gods som inte får transporteras i samma vagn får inte tas upp på en gemensam fraktsedel.

F. Iömda emballage

567 (1) Tömda, ej rengjorda emballage av ämnesnummer 31 skall förslutas på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage av ämnesnummer 31 skall förses med varningsetiketter som om de vore fyllda.

(3) Godsbeskrivningen skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 31 t.ex.: "Tömt kärl, 5.2, ämnesnummer 31, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Vid transport av tömd cisternvagn eller tömd tankcontainer skall denna beskrivning kompletteras med FN-nummer, farlighetsnummer, benämning, ämnesnummer och i förekommande fall ämnesbokstav för senaste last, t.ex. "Senaste last: 539 3109 organisk peroxid typ F, flytande (tert-Butylhydroperoxid), ämnesnummer 9(b)".

G. Övriga bestämmelser

568 Inga bestämmelser.

569-

599

KLASSE 6.1 GIFTIGA ÄMNEN

1. Ämnesförteckning

600 (1) Av de ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 6.1 omfattas de, som räknas upp vid marginalnummer 601 eller som täcks av en samlingsrubrik där, av villkoren vid marginalnummer (2)-624. De anses därmed som ämnen och föremål enligt detta direktiv.

Anmärkning: Beträffande de mängder av vid marginalnummer 601 uppräknade ämnen, som inte omfattas av bestämmelserna i denna klass, se marginalnummer 601a.

(2) Rubriken till klass 6.1 täcker de giftiga ämnen för vilka det av erfarenhet är känt eller av försök på djur framgår att de, efter engångstillförsel eller korttidsverkan av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden för människor.

Ämnen av klass 6.1 indelas enligt följande:

A. Ämnen med flampunkt under 23 °C, som är mycket giftiga vid inandning

B. Organiska ämnen med flampunkt av lägst 23 °C eller icke brandfarliga organiska ämnen

C. Metallorganiska föreningar eller karbonyler

D. Oorganiska ämnen, som vid kontakt med vatten (eller luftfuktighet), eller syror kan utveckla giftiga gaser samt övriga giftiga vattenreaktiva () ämnen

E. Andra oorganiska ämnen och metallsalter av oorganiska ämnen

F. Ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel

G. Ämnen avsedda för laboratorie- och försöksverksamhet samt för läkemedelsframställning och som inte nämns vid annat ämnesnummer i klass 6.1

H. Tömda emballage

(3) Ämnen och föremål av klass 6.1, marginalnummer 601, med undantag av ämnen av ämnesnummer 1-5 och 91 skall placeras i en av följande grupper, betecknade med bokstäverna (a), (b) och (c), beroende på giftighetsgrad:

(a) mycket giftiga ämnen

(b) giftiga ämnen

(c) mindre giftiga ämnen

Ämnen, blandningar och lösningar, inklusive bekämpningsmedel av ämnesnummer 71-73, som inte uttyckligen nämns i ämnesförteckningen, skall placeras vid lämpligt ämnesnummer och ämnesbokstav enligt följande kriterier:

1. Vid bedömningen av giftighetsgraden skall hänsyn tas till förgiftningsolyckor med människor. Vidare skall beaktas vissa riskhöjande egenskaper hos de olika ämnena såsom flytande tillstånd, stor flyktighet, stor sannolikhet för upptag genom huden och särskilda biologiska verkningar.

2. Föreligger inte erfarenheter från människor skall giftighetsgraden fastställas med hänsyn till tillgänglig information från djurförsök enligt följande tabell:

>Plats för tabell>

2.1. När ett ämne har olika grader av giftighet vid två eller flera tillförselsätt skall klassificeringen grundas på det värde som anger den högsta giftighetsgraden.

2.2. Ämnen som svarar mot kriterierna för klass 8 och med en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) som placerar ämnet i förpackningsgrupp I skall hänföras till klass 6.1 om giftigheten vid förtäring eller hudabsorption är av sådan grad att den minst svarar mot placering i grupp (a) eller (b). I annat fall hänförs ämnet till klass 8 (se fotnot 1, marginalnummer 800).

LD50-värde för akut giftighet vid förtäring

2.3. Den mängd av ett ämne som, administrerad till unga, vita vuxna råttor, hanar och honor, med största sannolikhet inom 14 dagar dödar hälften av råttorna i gruppen. Antalet råttor som underkastas försöket skall vara tillräckligt stort för att resultatet skall bli statistiskt signifikant. Försöket skall utföras enligt god farmakologisk sed. Resultatet anges i mg per kg kroppsvikt.

LD50-värde för akut giftighet vid hudabsorption

2.4. Den mängd av ett ämne som, vid kontinuerlig kontakt under 24 h på bar hud på kaniner, med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Antalet djur som underkastas försöket skall vara tillräckligt stort för att resultatet skall bli statistiskt signifikant. Försöket skall utföras enligt god farmakologisk sed. Resultatet anges i mg per kg kroppsvikt.

LC50-värde för akut giftighet vid inandning

2.5. Den koncentration av ånga, dimma eller damm som, när den kontinuerligt andas in under 1 h av en grupp vita, unga, vuxna råttor, hanar och honor, med största sannolikhet dödar hälften av djuren i gruppen inom 14 dagar. Ett fast ämne ska provas om, uppskattningsvis, minst 10 % av den totala vikten är damm i andningsbar form, t.ex. att partiklarnas diameter är högst 10 mikrometer. Ett flytande ämne ska provas om en läckande transportbehållare kan generera dimma. Över 90 vikt- % av både fasta och flytande ämnen ska vara i andningsbar form (se ovan) vid provning för giftighet vid inandning. Resultatet anges i mg per liter luft för damm och dimma och i ml per m3 luft (ppm) för ånga.

2.6. Kriterierna för ett ämnes giftighet vid inandning av dimma eller damm är baserade på LC50-värden vid exponering under 1 h. När sådana värden finns tillgängliga skall de användas. Om emellertid endast LC50-värden för exponering under 4 h för dimma eller damm finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med fyra och produkten användas i ovanstående kriterier, dvs. [LC50 (4 h) × 4] anses likvärdigt med LC50 (1 h).

Giftighet vid inandning av ångor

3. Vätskor som avger giftiga ångor skall klassificeras i följande grupper där "V" är den mättande ångans koncentration uttryckt i ml/m3 luft (flyktighet) vid 20 °C och standard atmosfärstryck:

>Plats för tabell>

Kriterierna för ett ämnes giftighet vid inandning av ångor är baserade på LC50-värden vid exponering under 1 h och där sådana värden finns tillgängliga skall dessa använ-das.

Om emellertid endast LC50-värden för exponering under 4 h för ångor finns tillgängliga kan dessa värden multipliceras med två och produkten användas i ovanstående tabell, dvs. [LC50 (4 h) × 2] anses likvärdigt med LC50 (1 h).

Giftighet vid inandning

Gränslinjer för förpackningsgrupperna

I denna figur presenteras kriterierna i grafisk form för att underlätta klassificeringen. Om ett ämne emellertid hamnar på eller nära en gräns mellan förpackningsgrupperna skall man alltid kontrollera resultat genom att använda siffervärden.

Blandningar av vätskor

4. Blandningar av vätskor som är giftiga vid inandning skall hänföras till farogrupp enligt följande kriterier:

4.1. Om LC50-värdet är känt för varje giftigt ämne som ingår i blandningen, kan gruppen bestämmas enligt följande:

(a) beräkning av LC50 för blandningen:

LC50 (blanding) = >NUM>1

>DEN>

>NUM>fi

>DEN>LC50i

Där

fi = molbråket för beståndsdelen "i" i blandningen

LC50i = medelvärdet av dödlig koncentration för ingående bestånsdel "i", uttryckt i ml/m3.

(b) beräkning av flyktighet för varje beståndsdel i blandningen:

Vi = Pi × >NUM>106

>DEN>101,3

ml/m3

där

Pi =partialtrycket för bestånsdelen "i" uttryckt i kPa vid 20 °C och standard atmosfärstryck.

(c) beräkning av förhållandet mellan flyktighet och LC50:

R = >NUM>Vi

>DEN>LC50i

(d) det beräknade LC50-värdet (för blandningen) och R används sedan för att bestämma vilken grupp blandningen hör till:

Grupp (a) R ≥ 10 och LC50 (blandning) ≤ 1 000 ml/m3

Grupp (b) R ≥ 1 och LC50 (blandning) ≤ 3 000 ml/m3, om blandningen inte uppfyller kriterierna enligt grupp (a)

Grupp (c) R ≥ 1/5 och LC50 (blandning) ≤ 5 000 ml/m3, om blandningen inte uppfyller kriterierna enligt grupp (a) eller (b).

4.2. Saknas uppgift om LC50-värde för de giftiga beståndsdelarna kan blandningen hänföras till en grupp baserad på följande förenklade tester för att få fram ett gränsvärde på giftigheten. Används dessa gränsvärdestester skall den grupp som utgör den största faran fastställas och vara avgörande för hur blandningen skall transporteras.

4.3. En blandning placeras i grupp (a) under förutsättning att den uppfyller följande båda kriterier:

(i) Ett prov av vätskeblandningen förångas och blandas med luft så att man får en testatmosfär med en koncentration av 1 000 ml ånga per m3 luft. Tio vita råttor (5 hanar och 5 honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timma och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av djuren dör under observationsperioden på 14 dagar skall blandningen anses ha ett LC50-värde på 1 000 ml/m3 eller mindre.

(ii) Ett prov av ånga i jämvikt med vätskeblandningen blandas med 9 lika volyms-delar luft så att man får en testatmosfär. Tio vita råttor (5 hanar och 5 honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timme och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av djuren dör under observationsperioden på 14 dagar skall blandningen antas ha en flyktighet som är lika med eller större än 10 gånger blandningens LC50-värde.

4.4. En blandning placeras i grupp (b) under förutsättning att den uppfyller följande båda kriterier och att den inte uppfyller kriterierna för grupp (a):

(i) Ett prov av vätskeblandningen förångas och blandas med luft så att man får en testatmosfär med en koncentration av 3 000 ml ånga per m3 luft. Tio vita råttor (5 hanar och 5 honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 h och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller flera av djuren dör under observationsperioden på 14 dagar skall blandningen anses ha ett LC50-värde på 3 000 ml/m3.

(ii) Ett prov av ånga i jämvikt med vätskeblandningen får utgöra testatmosfären. Tio vita råttor (5 hanar och 5 honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timma och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av djuren dör under observationsperioden på 14 dagar skall blandningen anses ha en flyktighet som är lika med eller större än blandningens LC50-värde.

4.5. En blandning placeras i grupp (c) under förutsättning att den uppfyller följande båda kriterier och att den inte uppfyller kriterierna för grupp (a) eller (b):

i) Ett prov av vätskeblandningen förångas och blandas med luft så att man får en testatmosfär med en koncentration av 5 000 ml ånga per m3 luft. Tio vita råttor (5 hanar och 5 honor) exponeras för denna testatmosfär under 1 timma och observeras därefter under 14 dagar. Om fem eller fler av djuren dör under observationsperioden på 14 dagar skall blandningen anses ha ett LC50-värde lika med 5 000 ml/m3 eller mindre.

(ii) Ångkoncentrationen (flyktigheten) för vätskeblandningen mäts. Är ångkoncentrationen lika med eller större än 1 000 ml/m3 skall blandningen anses ha en flyktighet som är lika med eller större än 1/5 av LC50-blandningen.

Metoder för bestämning av blandningars giftighet vid förtäring och hudabsorption

5. Vid klassificering och hänförande till korrekt förpackningsgrupp av blandningar till klass 6.1 i enlighet med giftighetskriterierna för förtäring och hudabsorption (se 2.3 och 2.4 ovan) ska blandningens akuta LD50-värden bestämmas.

5.1. När en blandning innehåller endast ett aktivt ämne och ämnets LD50-värde är känt kan, i frånvaron av pålitliga akuta giftighetsvärden för förtäring och hudabsorption, blandningens LD50-värden bestämmas enligt följande metod:

>NUM>LD50-värde = LD50-värdet av den aktiova substansen × 100

>DEN>den aktiva substansens halt i vikt -%

5.2. Om en blandning innehåller mer än en aktiv komponent kan blandningens LD50- värde för förtäring och hudabsorption bestämmas på tre sätt. Den rekommenderade metoden är att ta fram pålitliga giftighetsvärden avseende förtäring och hudabsorption för den aktuella blandningen som ska transporteras. Om pålitliga, relevanta värden inte är tillgängliga, får en av följande metoder användas:

a) Klassificera beredningen enligt den farligaste komponenten i blandningen med föresatsen att komponenten ingår i samma koncentration motsvarande den totala koncentrationen av alla ingående komponenter, eller

b) Tillämpa formeln:

>NUM>CA

>DEN>TA

+

>NUM>CB

>DEN>TN

+

>NUM>CZ

>DEN>TZ

=

>NUM>100

>DEN>TM

Med:

C = koncentrationen i ( %) av komponenten A, B, , Z i blandningen

T = LD50-värdet (oralt) av komponenten A, B, , Z

TM = blandningens LD50-värde (oralt)

Anmärkning: Formeln kan även användas för giftighetsvärden vid hudabsorption under förutsättning att informationen finns tillgänglig för alla ingående komponenter och gäller samma djurart. Användning av denna formel tar inte hänsyn till effektökning eller skyddande fenomen.

(4) När ämnen av klass 6.1 på grund av tillsatser faller inom en annan farogrupp än den i vilken ämnet nämns vid namn i marginalnummer 601, skall dessa blandningar eller lösningar placeras under det ämnesnummer och den ämnesbokstav som de hör till baserat på deras faktiska farlighetsgrad.

Anmärkning: Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter), se även marginalnummer 3 (3).

(5) Med utgångspunkt från kriterierna vid marginalnummer 600 (3), kan det också fastställas om beskaffenheten av en lösning eller blandning som uttryckligen nämns eller som innehåller ett uttryckligen nämnt ämne, är sådan att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

(6) Mycket giftiga eller giftiga, brandfarliga vätskor med en flampunkt under 23 °C, med undantag av ämnen av ämnesnummer 1-10 som är mycket giftiga vid inandning, är ämnen av klass 3 (se marginalnummer 301, ämnesnummer 11-19).

(7) Brandfarliga vätskor, mindre giftiga, med en flampunkt from 23 °C tom 61 °C, med undantag av ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel, är ämnen av klass 3 (se marginalnummer 301).

(8) Självupphettande ämnen, mindre giftiga, är ämnen av klass 4.2 (se marginalnummer 431).

(9) Vattenreaktiva ämnen, mindre giftiga, är ämnen av klass 4.3 (se marginalnummer 471).

(10) Oxiderande ämnen, mindre giftiga, är ämnen av klass 5.1 (se marginalnummer 501).

(11) Ämnen som är mindre giftiga och mindre frätande är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801).

(12) Kemiskt instabila ämnen av klass 6.1 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder vidtagits för att hindra att de sönderdelas eller polymeriserar under transport. Man skall därför försäkra sig om att kärl inte innehåller ämnen som underlättar sådana reaktioner.

(13) Ämnen och blandningar med en smältpunkt över 45 °C skall anses som fasta ämnen när det gäller förpackningsbestämmelserna vid marginalnummer 606 (2), 607 (4) och 608 (3).

(14) Flampunkter som nämns nedan skall fastställas enligt bihang III.

A. Mycket giftiga ämnen med flampunkt under 23 °C

601 1. Cyanväte, stabiliserad:

1051 cyanväte, stabiliserad, med högst 3 % vatten,

1614 cyanväte, stabiliserad, med högst 3 % vatten och absorberat av ett poröst, inert material.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne [se marginalnummer 603 (1)].

2. Vattenfri cyanväte som inte uppfyller dessa villkor får inte transporteras.

3. Cyanväte (cyanvätesyra) som innehåller mindre än 3 % vatten är stabilt om ph-värdet är 2,5 ± 0,5 och vätskan är klar och färglös.

2. Cyanvätelösningar:

1613 cyanväte, vattenlösning (cyanvätesyra) med högst 20 % ren syra (HCN),

3294 cyanväte, alkohollösning med högst 45 % ren syra (HCN).

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen [se marginalnummer 603 (2)].

2. Cyanvätelösningar som inte uppfyller dessa villkor får inte transporteras.

3. Metallkarbonyler:

1259 nickelkarbonyl,

1994 järnkarbonyl (järnpentakarbonyl).

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginal-nummer 604).

2. Andra metallkarbonyler med flampunkt under 23 °C får inte transporteras.

4. 1185 etylenimin, inhiberad.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne [se marginalnummer 605 (1)].

5. 2480 metylisocyanat.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för detta ämne [se marginalnummer 605 (2)].

6. Andra isocyanater med flampunkt under 23 °C:

(a) 2482 n-propylisocyanat,

2484 tertbutylisocyanat,

2485 n-butylisocynat.

7. Kvävehaltiga ämnen:

(a) 1. 1163 dimetylhydrazin, osymmetrisk,

1244 metylhydrazin,

2. 2334 allylamin,

2382 dimetylhydrazin, symmetrisk.

8. Syrehaltiga ämnen:

(a) 1. 1251 metylvinylketon, stabiliserad,

2. 1092 akrolein, inhiberad,

1098 allylalkohol,

1143 krotonaldehyd, stabiliserad,

2606 metylortosilikat.

9. Flytande ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) som är mycket giftiga vid inandning, med flampunkt under 23 °C, som inte faller under ämnesnummer 1-8:

(a) 1239 klordimetyleter,

3279 fosfororganisk förening, giftig, brandfarligt, n.o.s.,

2929 giftig vätska, brandfarlig, organisk, n.o.s.

10. Halogenhaltiga, frätande ämnen:

(a) 1182 etylklorformiat,

1238 metylklorformiat,

1695 kloraceton, stabiliserad,

2407 isopropylklorformiat,

2438 trimetylacetylklorid.

B. Organiska ämnen med flampunkt 23 °C eller högre, eller som inte är brandfarliga

Anmärkning: Organiska ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel tillhör ämnesnummer 71-73.

11. Kvävehaltiga ämnen med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(a) 3275 nitriler, giftiga, brandfarliga, n.o.s.,

(b) 1. 3073 vinylpyridiner, inhiberade,

2. 2668 kloracetonitril,

3275 nitriler, giftiga, brandfarliga, n.o.s.

12. Kvävehaltiga ämnen med flampunkt över 61 °C:

(a) 1541 acetoncyanhydrin, stabiliserad,

3276 nitriler, giftiga, n.o.s.,

(b) 1547 anilin,

1577 dinitroklorbensener,

1578 klornitrobensener,

1590 dikloraniliner,

1596 dinitroaniliner,

1597 dinitrobensener,

1598 dinitro-o-kresol,

1599 dinitrofenol, lösning,

1650 beta-naftylamin,

1652 naftylurea,

1661 nitroaniliner (o-, m-, p-),

1662 nitrobensen,

1664 nitrotoluener (o-, m-, p-),

1665 nitroxylener (o-, m-, p-),

1708 toluidiner,

1711 xylidiner,

1843 ammoniumdinitro-o-kresolat,

1885 bensidin,

2018 kloraniliner, fasta,

2019 kloraniliner, flytande,

2038 dinitrotoluener,

2224 bensonitril,

2253 N,N-dimetylanilin,

2306 nitrobensotrifluorider,

2307 4-klor-3-nitrobensotrifluorid,

2522 2-dimetylaminoetylmetakrylat,

2542 tributylamin,

2572 fenylhydrazin,

2647 malonnitril,

2671 aminopyridiner (o-, m-, p-),

2673 2-amino-4-klorfenol,

2690 N,n-butylimidazol,

2738 N-butylanilin,

2754 N-etyltoluidiner,

2822 2-klorpyridin,

3276 nitriler, giftiga, n.o.s.,

3302 2-dimetylaminoetylakrylat,

(c) 1548 anilinhydroklorid,

1599 dinitrofenol, lösning,

1663 nitrofenoler, (o-, m-, p-),

1673 fenylendiaminer (o-, m-, p-),

1709 2,4-toluylendiamin,

2074 akrylamid,

2077 alfa-naftylamin,

2205 adiponitril,

2272 N-etylanilin,

2273 2-etylanilin,

2274 N-etyl-N-bensylanilin,

2294 N-metylanilin,

2300 2-metyl-5-etylpyridin,

2311 fenetidiner,

2431 anisidiner,

2432 N,N-dietylanilin,

2446 nitrokresoler,

2470 fenylacetonitril, flytande,

2512 aminofenoler (o-, m-, p-),

2651 4,4-diamindifenylmetan,

2656 kinolin,

2660 nitrotoluidiner (mono),

2666 etylcyanacetat,

2713 akridin,

2730 nitroanisol,

2732 bromnitrobensen,

2753 N-etylbensyltoluidiner,

2873 dibutyletanolamin,

2941 fluoraniliner,

2942 2-trifluormetylanilin,

2946 2-amino-5-dietylaminpentan,

3276 nitriler, giftiga, n.o.s.

Anmärkning: Isocyanater med flampunkt över 61 °C är ämnen av ämnesnummer 19.

13. Syrehaltiga ämnen med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(a) 2521 diketen, inhiberad,

(b) 1199 furaldehyder.

14. Syrehaltiga ämnen med flampunkt över 61 °C:

(b) 1594 dietylsulfat,

1671 fenol, fast,

2261 xylenoler,

2587 bensokinon,

2669 klorkresoler,

2821 fenol, lösning,

2839 aldol,

(c) 2525 etyloxalat,

2609 triallylborat,

2662 hydrokinon,

2716 1,4-butyndiol,

2821 fenol, lösning,

2874 furfurylalkohol,

2876 resorcinol,

2937 alfa-metylbensylalkohol.

15. Halogenhaltiga kolväten:

(a) 1605 etylendibromid,

1647 metylbromid- och etylendibromidblandning, flytande,

2644 metyljodid,

2646 hexaklorcyklopentadien,

(b) 1669 pentakloretan,

1701 xylylbromid,

1702 1,1,2,2-tetrakloretan,

1846 koltetraklorid,

1886 bensylidenklorid,

1891 etylbromid,

2322 triklorbuten,

2653 benzyljodid,

(c) 1591 o-diklorbensen,

1593 diklormetan (metylenklorid),

1710 trikloretylen,

1887 bromklormetan,

1888 kloroform,

1897 tetrakloretylen,

2279 hexaklorbutadien,

2321 triklorbensener, flytande,

2504 tetrabrometan,

2515 bromoform,

2516 koltetrabromid,

2664 dibrommetan,

2688 1-klor-3-brompropan,

2729 hexaklorbensen,

2831 1,1,1-trikloretan,

2872 dibromklorpropaner,

2875 hexaklorofen.

Anmärkning: 1912 metylklorid med metylenkloridblandningar är ämnen av klass 2 (se marginalnummer 201, 2F).

16. Andra halogenhaltiga ämnen med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(a) 1135 etylenklorhydrin,

2295 metylkloracetat,

2558 epibromhydrin,

(b) 1181 etylkloracetat,

1569 bromaceton,

1603 etylbromacetat,

1916 2,2-diklordietyleter,

2023 epiklorhydrin,

2589 vinylkloracetat,

2611 propylenklorhydrin.

17. Andra halogenhaltiga ämnen med flampunkt över 61 °C:

(a) 1580 klorpikrin,

1670 perklormetylmerkaptan,

1672 fenylkarbylaminklorid,

1694 brombensylcyanider,

2232 kloracetaldehyd,

2628 kaliumfluoracetat,

2629 natriumfluoracetat,

2642 fluorättiksyra,

1583 klorpikrin, blandning, n.o.s.,

Anmärkning: 1581 klorpikrin och metylbromidblandningar och 1582 klorpikrin och metylkloridblandningar är ämnen av klass 2 (se marginalnummer 201, 2T).

(b) 1697 kloracetonfenon,

2075 kloral, vattenfri, inhiberad,

2490 diklorisopropyleter,

2552 hexafluoracetonhydrat,

2567 natriumpentaklorfenat,

2643 metylbromacetat,

2645 fenacylbromid,

2648 1,2-dibrom-3-butanon,

2649 1,3-dikloraceton,

2650 1,1-diklor-1-nitroetan,

2750 1,3-diklor-2-propanol,

2948 3-trifluormetylanilin,

3155 pentaklorfenol,

1583 klorpikrin, blandning, n.o.s.,

(c) 1579 4-klor-o-toluidinhydroklorid,

2020 klorfenoler, fasta,

2021 klorfenoler, flytande,

2233 kloranisidiner,

2235 klorbensylklorider,

2237 klornitroaniliner,

2239 klortoluidiner,

2299 metyldikloratacetat,

2433 klornitrotoluener,

2533 metyltrikloracetat,

2659 natriumkloracetat,

2661 hexakloraceton,

2689 glycerol-alfa-monoklorhydrin,

2747 tert-butylcyklohexylklorformiat,

2849 3-klor-1-propanol,

1583 klorpikrin, blandning, n.o.s.

Anmärkning: Klorformiater med övervägande frätande egenskaper är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 64).

18. Isocyanater med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(a) 2487 fenylisocyanat,

2488 cyklohexylisocyanat,

(b) 2285 isocyanatbensotrifluorider,

3080 isocyanater, giftiga, brandfarliga, n.o.s. eller

3080 isocyanatlösning, giftig, brandfarlig n.o.s.

Anmärkning: Lösningar av dessa isocyanater med flampunkt under 23 °C är ämnen av klass 3 [se marginalnummer 301, ämnesnummer 14(b)].

19. Isocyanater med flampunkt över 61 °C:

(b) 2078 toluendiisocyanat och isomera blandningar,

2236 3-klor-4-metylfenylisocyanat,

2250 diklorfenylisocyanater,

2281 hexametylendiisocyanat,

2206 isocyanater, giftiga, n.o.s. eller

2206 isocyanatlösning, giftig, n.o.s.,

Anmärkningar: 1. Lösningar av dessa isocyanater med flampunkt under 23 °C är ämnen av klass 3 (se marginalnummer 301, ämnesnummer 14).

2. Lösningar av dessa isocyanater med flampunkt from 23 °C tom 61 °C är ämnen av ämnesnummer 18(b).

(c) 2290 isoforondiisocyanat,

2328 trimetylhexametylendiisocyanat och isomera blandningar,

2206 isocyanater, giftiga, n.o.s. eller

2206 isocyanatlösning, giftig, n.o.s.

20. Svavelhaltiga ämnen med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(a) 2337 fenylmerkaptan,

2477 metylisotiocyanat,

3023 2-metyl-2-heptantiol,

(b) 1545 allylisotiocyanat, inhiberad,

3071 merkaptaner, flytande, giftiga, brandfarliga, n.o.s. eller

3071 merkaptanblandning, flytande, giftig, brandfarlig, n.o.s.

21. Svavelhaltiga ämnen med flampunkt över 61 °C:

(b) 1651 naftyltiourea,

2474 tiofosgen,

2936 tiomjölksyra,

2966 tioglykol,

(c) 2785 4-tipentanal.

22. Fosforhaltiga ämnen med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(a) 3279 fosfororganisk förening, giftig, brandfarlig, n.o.s.,

(b) 3279 fosfororganisk förening, giftig, brandfarlig, n.o.s.

23. Fosforhaltiga ämnen med flampunkt över 61 °C:

(a) 3278 fosfororganisk förening, giftig, n.o.s.,

(b) 1611 hexaetyltetrafosfat,

1704 tetraetylditiopyrofosfat,

2501 tri-(1-aziridinyl) fosfinoxid, lösning,

2574 trikresylfosfat med mer än 3 % orto-isomer,

3278 fosfororganisk förening, giftig, n.o.s.,

(c) 2501 tri-(1-aziridinyl) fosfinoxid, lösning,

3278 fosfororganisk förening, giftig, n.o.s.

24. Giftiga organiska ämnen som transporteras i smält tillstånd:

(b) 1. 1600 dinitrotoluener, smälta,

2312 fenol, smält,

2. 3250 klorättiksyra, smält.

25. Organiska ämnen och föremål, lösningar och blandningar av organiska ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 1601 desinfektionsmedel, fast, giftigt, n.o.s.,

1602 färgningsvätska, giftig, n.o.s.,

1602 färgningskomponenter, flytande, giftiga, n.o.s.,

1693 tårgasämne, flytande eller fast, n.o.s.,

3142 desinfektionsmedel, flytande, giftigt, n.o.s.,

3143 färgningsmedel, fast, giftigt, n.o.s. eller

3142 färgningskomponenter, fasta, giftiga, n.o.s.,

2810 giftig vätska, organisk, n.o.s.,

2811 giftigt fast ämne, organiskt, n.o.s.,

Anmärkning: 2, 3, 7, 8-tetraklordibenso-p-dioxin (TCDD) i koncentrationer som anses mycket giftiga enligt kriterierna i marginalnummer 600 (3) får inte transporteras.

(b) 2016 ammunition, giftig, icke-explosiv utan centralladdning eller separeringsladdning, ej apterad,

1601 desinfektionsmedel, fast, giftigt n.o.s.,

1602 färgningsvätska, giftig, n.o.s., eller

1602 färgningskomponenter, flytande, giftiga, n.o.s.,

1693 tårgasämne, flytande eller fast, n.o.s.,

3142 desinfektionsmedel, flytande, giftigt, n.o.s.,

3143 färgningsmedel, fast, giftigt, n.o.s., eller

3143 färgningskomponenter, fasta, giftiga, n.o.s.,

2810 giftig vätska, organisk, n.o.s.,

2811 giftigt fast ämne, organiskt, n.o.s.,

(c) 2518 1,5,9-cyklododekatrien,

2667 butyltoluener,

1601 desinfektionsmedel, fast, giftigt, n.o.s.,

1602 färgningsmedel, flytande, giftigt, n.o.s.,

3142 desinfektionsmedel, flytande, giftigt, n.o.s.,

3143 färgningsmedel, fast, giftigt, n.o.s., eller

3143 färgningskomponenter, fasta, giftiga, n.o.s.,

2810 giftig vätska, organisk, n.o.s.,

2811 giftigt fast ämne, organiskt, n.o.s.

26. Organiska ämnen som är brandfarliga och giftiga, föremål som innehåller brandfarliga, giftiga ämnen, lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter), som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 1. 2929 giftig vätska, organisk, brandfarlig, n.o.s.,

2. 2930 giftigt fast ämne, organiskt, brandfarligt, n.o.s.,

Anmärkning: Diklormetyleter, symmetrisk (FN-nummer 2249) får inte transporteras.

(b) 1. 2929 giftig vätska, organisk, brandfarlig, n.o.s.,

2. 1700 tårgasljus,

2930 giftigt fast ämne, organiskt, brandfarligt, n.o.s.

27. Organiska ämnen som är frätande och giftiga, föremål som innehåller sådana ämnen och lösningar och blandningar av frätande, giftiga organiska ämnen (såsom beredningar och restprodukter), som inte faller undra andra samlingsrubriker:

(a) 1595 dimetylsulfat,

1752 kloracetylklorid,

1889 cyanbromid,

3246 metansulfonylklorid,

2927 giftig vätska, organisk, frätande, n.o.s.,

2928 giftigt fast ämne, organiskt, frätande, n.o.s,

(b) 1737 bensylbromid,

1738 bensylklorid,

1750 klorättiksyralösning,

1751 klorättiksyra, fast,

2017 tårgasammunition, icke-explosiv utan centralladdning eller separeringsladdning, ej apterad,

2022 kresylsyra,

2076 kresoler (o-, m-, p-),

2267 dimetyltiofosforylklorid,

2745 klormetylklorformiat,

2746 fenylklorformiat,

2748 2-etylhexylklorformiat,

3277 klorformiater, giftiga, frätande, n.o.s.,

2927 giftig vätska, organisk, frätande, n.o.s.,

2928 giftigt fast ämne, organiskt, frätande, n.o.s.

Anmärkning: Klorformiater med övervägande frätande egenskaper är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 64).

28. Brandfarliga, frätande, giftiga ämnen:

(a) 1722 allylklorformiat,

2740 n-propylklorformiat,

(b) 2743 n-butylklorformiat,

2744 cyklobutylklorformiat,

2742 klorformiater, giftiga, frätande, brandfarliga, n.o.s.

Anmärkning: Klorformiater med övervägande frätande egenskaper är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 64).

C. Metallorganiska föreningar och karbonyler

Anmärkningar: 1. Giftiga metallorganiska föreningar som används som bekämpningsmedel är ämnen av ämnesnummer 71-73.

2. Självantändande metallorganiska föreningar är ämnen av klass 4.2 (se marginalnummer 431 ämnesnummer 31-33).

3. Metallorganiska föreningar och lösningar därav som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser är ämnen av klass 4.3 (se marginalnummer 471, ämnesnummer 3).

31. Organiska blyföreningar:

(a) 1649 antiknackningsmedel för motorbränsle (tetraetylbly, tetrametylbly).

32. Organiska tennföreningar:

(a) 2788 organiska tennföreningar, flytande, n.o.s.,

3146 organiska tennföreningar, fasta, n.o.s.,

(b) 2788 organiska tennföreningar, flytande, n.o.s.,

3146 organiska tennföreningar, fasta, n.o.s.,

(c) 2788 organiska tennföreningar, flytande, n.o.s.,

3146 organiska tennföreningar, fasta, n.o.s.

33. Organiska kvicksilverföreningar:

(a) 2026 fenylkvicksilverföreningar, n.o.s.,

(b) 1674 fenylkvicksilveracetat,

1894 fenylkvicksilverhydroxid,

1895 fenylkvicksilvernitrat,

2026 fenylkvicksilverföreningar, n.o.s.,

(c) 2026 fenylkvicksilverföreningar, n.o.s.

34. Organiska arsenikföreningar:

(a) 1698 difenylaminklorarsin,

1699 difenylklorarsin,

1892 etyldiklorarsin,

3280 organiska arsenikföreningar, n.o.s.,

(b) 3280 organiska arsenikföreningar, n.o.s.,

(c) 2473 natriumarsanilat,

3280 organiska arsenikföreningar, n.o.s.

35. Andra metallorganiska föreningar:

(a) 3282 metallorganiska föreningar, giftiga, n.o.s.,

(b) 3282 metallorganiska föreningar, giftiga, n.o.s.,

(c) 3282 metallorganiska föreningar, giftiga, n.o.s.

36. Karbonyler:

(a) 3281 metallkarbonyler, n.o.s.,

(b) 3281 metallkarbonyler, n.o.s.,

(c) 3281 metallkarbonyler, n.o.s.

D. Oorganiska ämnen som vid kontakt med vatten (eller luftfuktighet) eller syror kan utveckla giftiga gaser samt övriga giftiga vattenreaktiva ämnen

41. Oorganiska cyanider:

(a) 1565 bariumcyanid,

1575 kalciumcyanid,

1626 kvicksilverkaliumcyanid,

1680 kaliumcyanid,

1689 natriumcyanid,

1713 zinkcyanid,

2316 natriumkopparcyanid, fast,

2317 natriumkopparcyanidlösning,

1588 cyanider, oorganiska, fasta, n.o.s.,

1935 cyanidlösning, n.o.s.,

(b) 1587 kopparcyanid,

1620 blycyanid,

1636 kvicksilvercyanid,

1642 kvicksilveroxicyanid, desensibiliserad,

1653 nickelcyanid,

1679 kaliumkopparcyanid,

1684 silvercyanid,

1588 cyanider, oorganiska, fasta, n.o.s.,

1935 cyanidlösning, n.o.s.,

(c) 1588 cyanider, oorganiska, fasta, n.o.s.,

1935 cyanidlösning, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Ferrocyanider, ferricyanider samt alkali- och ammoniumtiocyanider (rodanider) omfattas inte av detta direktiv.

2. Lösningar av oorganiska cyanider som innehåller mer än 30 % cyanidjoner skall klassificeras under (a), lösningar som innehåller mer än 3 % men högst 30 % under (b) och lösningar som innehåller mer än 0,3 % men högst 3 % under (c).

42. Azider:

(b) 1687 natriumazid

Anmärkningar: 1. 1571 bariumazid, fuktad, är ämne av klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 25).

2. Bariumazid i torrt tillstånd eller med mindre än 50 % vatten eller alkohol får inte transporteras.

43. Fosfidberedningar med tillsatser som motverkar utveckling av brandfarliga gaser:

(a) 3048 aluminiumfosfidbekämpningsmedel.

Anmärkningar: 1. Dessa beredningar får transporteras endast om de innehåller tillsatser som motverkar utveckling av brandfarliga gaser.

2. 1397 aluminiumfosfid, 2011 magnesiumfosfid, 1714 zinkfosfid, 1432 natriumfosfid, 1360 kalciumfosfid och 2013 strontiumfosfid är ämnen av klass 4.3 (se marginalnummer 471, ämnesnummer 18).

44. Andra giftiga, vattenreaktiva ämnen:

(a) 3123 giftig vätska, vattenreaktiv, n.o.s.,

3125 giftigt fast ämne, vattenreaktivt, n.o.s.,

(b) 3123 giftig vätska, vattenreaktiv, n.o.s.,

3125 giftigt fast ämne, vattenreaktivt, n.o.s.

Anmärkning: Termen "vattenreaktiv" betecknar ett ämne som i kontakt med vatten utvecklar brandfarlig gas.

E. Andra oorganiska ämnen och metallsalter av organiska ämnen

51. Arsenik och arsenikföreningar:

(a) 1553 arseniksyra, flytande,

1560 arseniktriklorid,

1556 arsenikföreningar, flytande, oorganiska, n.o.s., (arsenater, arseniter och arsenik-sulfider),

1557 arsenikföreningar, fasta, oorganiska, n.o.s., (arsenater, arseniter och arseniksulfider),

(b) 1546 ammoniumarsenat,

1554 arseniksyra, fast,

1555 arsenikbromid,

1558 arsenik,

1559 arsenikpentoxid,

1561 arseniktrioxid,

1562 arsenikdamm,

1572 kakodylsyra,

1573 kalciumarsenat,

1574 kalciumarsenat och kalciumarsenit, blandning, fast,

1585 kopparacetoarsenit,

1586 koppararsenit,

1606 ferriarsenat,

1607 ferriarsenit,

1608 ferroarsenat,

1617 blyarsenater,

1618 blyarseniter,

1621 london purple,

1622 magnesiumarsenat,

1623 kvicksilverarsenat,

1677 kaliumarsenat,

1678 kaliumarsenit,

1683 silverarsenit,

1685 natriumarsenat,

1686 natriumarsenit, vattenlösning,

1688 natriumkakodylat,

1691 strontiumarsenit,

1712 zinkarsenat, eller

1712 zinkarsenit eller

1712 zinkarsenat och zinkarsenit, blandning,

2027 natriumarsenit, fast,

1556 arsenikföreningar, flytande, oorganiska, n.o.s. (arsenater, arseniter och arseniksulfider),

1557 arsenikföreningar, fasta, oorganiska, n.o.s. (arsenater, arseniter och arseniksulfider),

(c) 1686 natriumarsenit, vattenlösning,

1556 arsenikföreningar, flytande, oorganiska, n.o.s. (arsenater, arseniter och arseniksulfider),

1557 arsenikföreningar, fasta, oorganiska, n.o.s. (arsenater, arseniter och arseniksulfider).

Anmärkning: Beträffande arsenikhaltiga ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel, se ämnesnummer 71-73.

52. Kvicksilverföreningar:

(a) 2024 kvicksilverföreningar, flytande, n.o.s.,

2025 kvicksilverföreningar, fasta, n.o.s.,

(b) 1624 kvicksilver(II)klorid,

1625 kvicksilver(II)nitrat,

1627 kvicksilver(I)nitrat,

1629 kvicksilver(II)acetat,

1630 kvicksilverammoniumklorid,

1631 kvicksilverbenzoat,

1634 kvicksilverbromider,

1637 kvicksilverglukonat,

1638 kvicksilverjodid,

1639 kvicksilvernukleat,

1640 kvicksilveroleat,

1641 kvicksilveroxid,

1643 kvicksilverkaliumjodid,

1644 kvicksilversalicylat,

1645 kvicksilversulfat,

1646 kvicksilvertiocyanat,

2024 kvicksilverförening, flytande, n.o.s.,

2025 kvicksilverförening, fast, n.o.s.,

(c) 2024 kvicksilverförening, flytande, n.o.s.,

2025 kvicksilverförening, fast, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Kvicksilverhaltiga ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel är ämnen av ämnesnummer 71-73.

2. Kvicksilver-I-klorid (kalomel) hör till klass 9 [se marginalnummer 901, ämnesnummer 12(c)]. Cinnober omfattas inte av detta direktiv.

3. Kvicksilverfulminater får inte transporteras.

53. Talliumföreningar:

(b) 1707 talliumförening, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Beträffande talliumhaltiga ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel, se ämnesnummer 71-73.

2. 2727 talliumnitrat tillhör ämnesnummer 68.

54. Beryllium och berylliumföreningar:

(b) 1. 1567 beryllium i pulverform,

2. 1566 berylliumförening, n.o.s.,

(c) 1566 berylliumförening, n.o.s.

Anmärkning: 2464 berylliumnitrat är ämne av klass 5.1 [se marginalnummer 501, ämnesnummer 29(b)].

55. Selen och selenföreningar:

(a) 2630 selenater eller

2630 seleniter,

3283 selenföreningar, n.o.s.,

(b) 2657 selendisulfid,

3283 selenföreningar, n.o.s.,

(c) 3283 selenföreningar, n.o.s.

Anmärkning: 1905 selensyra är ett ämne av klass 8 [se marginalnummer 801, ämnesnummer 16(a)].

56. Osmiumföreningar:

(a) 2471 osmiumtetroxid.

57. Tellurföreningar:

(b) 3284 tellurförening, n.o.s.,

(c) 3284 tellurförening, n.o.s.

58. Vanadinföreningar:

(b) 2859 ammoniummetavanadat,

2861 ammoniumpolyvanadat,

2862 vanadinpentoxid, osmält,

2863 natriumammoniumvanadat,

2864 kaliummetavanadat,

2931 vanadylsulfat,

3285 vanadinförening, n.o.s.,

(c) 3285 vanadinförening, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 2443 vanadinoxitriklorid, 2444 vanadintetraklorid och 2475 vanadintriklorid är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 11 och 12).

2. Vanadinpentoxid, smält och stelnat, omfattas inte av detta direktiv.

59. Antimon och antimonföreningar:

(c) 1550 antimonlaktat,

1551 antimonkaliumtartrat,

2871 antimonpulver,

1549 antimonföreningar, oorganiska, fasta, n.o.s.,

3141 antimonförening, oorganisk, flytande, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 1730 antimonpentafluorid, flytande, 1731 antimonpentafluoridlösning, 1733 antimontriklorid och 1732 antimonpentafluorid är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 10, 11 och 12).

2. Antimonoxider och antimonsulfid vilkas arsenikhalt inte överstiger 0,5 % av den totala vikten omfattas inte av detta direktiv.

60. Bariumföreningar:

(b) 1564 bariumförening, n.o.s.,

(c) 1884 bariumoxid,

1564 bariumförening, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 1445 bariumklorat, 1446 bariumnitrat, 1447 bariumperklorat, 1448 bariumpermanganat och 1449 bariumperoxid är ämnen av klass 5.1 (se marginalnummer 501, ämnesnummer 29).

2. 1571 bariumazid, fuktat, är ett ämne av klass 4.1 (se marginalnummer 401, ämnesnummer 25).

3. Bariumstearat, bariumsulfat och bariumtitanat omfattas inte av detta direktiv.

61. Kadmiumföreningar:

(a) 2570 kadmiumförening,

(b) 2570 kadmiumförening,

(c) 2570 kadmiumförening.

Anmärkning: Kadmiumpigment såsom kadmiumsulfider, kadmiumsulfoselenider samt kadmiumsalter av högre fettsyror (t.ex. kadmiumstearat) omfattas inte av detta direktiv.

62. Blyföreningar:

(c) 1616 blyacetat,

2291 blyförening, lösliga, n.o.s.

Anmärkningar: 1. 1469 blynitrat och 1470 blyperklorat är ämnen av klass 5.1 (se marginalnummer 501, ämnesnummer 29).

2. Blysalter och blypigment som efter blandning med 0,07 M saltsyra i förhållandet 1:1000 och omrört i en timme vid en temperatur av 23 °C ± 2 °C, uppvisar en löslighet av 5 % eller mindre omfattas inte av detta direktiv.

63. Fluorider lösliga i vatten:

(c) 1690 natriumfluorid,

1812 kaliumfluorid,

2505 ammoniumfluorid.

Anmärkning: Frätande fluorider är ämnen av klass 8 (se marginalnummer 801, ämnesnummer 6-10).

64. Kiselfluorider:

(c) 2655 kaliumkiselfluorid,

2674 natriumkiselfluorid,

2853 magnesiumkiselfluorid,

2854 ammoniumkiselfluorid,

2855 zinkkiselfluorid,

2856 kiselfluorider, n.o.s.

65. Oorganiska ämnen, lösningar och blandningar av oorganiska ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3287 giftig vätska, oorganisk, n.o.s.,

3288 giftigt fast ämne, oorganiskt, n.o.s.,

(b) 3243 fast ämne som innehåller giftig vätska, n.o.s.,

3287 giftig vätska, oorganisk, n.o.s.,

3288 giftigt fast ämne, oorganiskt, n.o.s.,

Anmärkning: Blandningar, av fasta ämnen som inte omfattas av detta direktiv, som innehåller giftiga vätskor, får transporteras under FN-nummer 3243 utan att klassificeringskriterierna för klass 6.1 iakttas förutsatt att inget spill syns vid lastning eller när emballaget eller transportenheten är tillsluten. Varje emballage skall motsvara den konstruktionstyp som klarat täthetsprovet för förpackningsgrupp II. Denna förpackningsgrupp får inte användas för fasta ämnen som innehåller vätska klassificerad under (a).

(c) 3293 hydrazinvattenlösning, med högst 37 vikt- % hydrazin,

3287 giftig vätska, oorganisk, n.o.s.,

3288 giftigt fast ämne, oorganiskt, n.o.s.

Anmärkning: 2030 hydrazinhydrat och 2030 hydrazinvattenlösning, med minst 37 vikt-% och högst 64 vikt-% hydrazin är ämnen av klass 8 [se marginalnummer 801, ämnesnummer 44(b)].

66. Giftiga, självupphettande ämnen:

(a) 3124 giftigt fast ämne, självupphettande, n.o.s.,

(b) 3124 giftigt fast ämne, självupphettande, n.o.s.

67. Giftiga, frätande ämnen:

(a) 1809 fosfortriklorid,

3289 giftig vätska, frätande, oorganisk, n.o.s.,

3290 giftigt fast ämne, frätande, oorganiskt, n.o.s.,

(b) 3289 giftig vätska, frätande, oorganisk, n.o.s.,

3290 giftigt fast ämne, frätande, oorganiskt, n.o.s.,

68. Giftiga, oxiderande ämnen:

(a) 3086 giftigt fast ämne, oxiderande, n.o.s.,

3122 giftig vätska, oxiderande, n.o.s.,

(b) 2727 talliumnitrat,

3086 giftigt fast ämne, oxiderande, n.o.s.,

3122 giftig vätska, oxiderande, n.o.s.

F. Ämnen och beredningar använda som bekämpningsmedel

71. Bekämpningsmedel, flytande, giftiga.

72. Bekämpningsmedel, flytande, giftiga, brandfarliga.

73. Bekämpningsmedel, fasta, giftiga.

Under dessa ämnesnummer ska ämnen och beredningar använda som bekämpningsmedel klassificeras under grupperna (a), (b) och (c) i enlighet med kriterierna i marginalnummer 600 (3) på följande sätt:

(a) Mycket giftiga ämnen och beredningar

(b) Giftiga ämnen och beredningarate,

(c) Mindre giftiga ämnen och beredningar

Följande tabell upptar de vanligaste bekämpningsmedlen med referens till de FN-nummer som har tilldelats generiska namn som associerar till den kemiska gruppen (t.ex. fosfororganiska pesticider) vilket bekämpningsmedlet tillhör. Godsbeskrivningen som ska användas vid transport av ett bekämpningsmedel ska inkludera det generiska namn som bekämpningsmedlet har på grundval av den aktiva komponenten, fysikaliska tillstånd och eventuella sekundärrisk, kompletterat med beteckningen på den aktiva komponenten.

Anmärkningar: 1. Flytande, brandfarliga, mycket giftiga, giftiga eller mindre giftiga ämnen och beredningar med flampunkt under 23 °C, som används som bekämpningsmedel, är ämnen av klass 3 (se marginalnummer 301, ämnesnummer 41).

2. (a) Föremål impregnerade med ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel, av ämnesnummer 71-73, såsom papperstallrikar, pappersremsor, bomullstussar, plastfolie etc, i lufttäta omslag, omfattas inte av detta direktiv.

(b) Ämnen som betat utsäde och spannmål impregnerat med ämnen och beredningar som används som bekämpningsmedel, av ämnesnummer 71-73, eller andra ämnen av klass 6.1, skall klassificeras utifrån deras giftighet [se marginalnummer 600 (3)].

71. Bekämpningsmedel, flytande, giftiga:

2992 karbamatpesticid, flytande, giftig,

2994 arsenikpesticid, flytande, giftig,

2996 organoklorpesticid, flytande, giftig,

2998 triazinpesticid, flytande, giftig,

3000 fenoxipesticid, flytande, giftig,

3002 fenylureapesticid, flytande, giftig,

3004 bensoederivatpesticid, flytande, giftig,

3006 ditiokarbamatpesticid, flytande, giftig,

3008 ftalamidderivatpesticid, flytande, giftig,

3010 kopparbaseradpesticid, flytande, giftig,

3012 kvicksilverbaseradpesticid, flytande, giftig,

3014 substituerad nitrofenolpesticid, flytande, giftig,

3016 bipyridiliumpesticid, flytande, giftig,

3018 fosoforganisk pesticid, flytande, giftig,

3020 tennorganisk pesticid, flytande, giftig,

3026 kumarinderivatpesticid, flytande, giftig,

2902 pesticid, flytande, giftig, n.o.s.

72. Bekämpningsmedel, flytande, giftiga, brandfarliga:

2991 karbamatpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

2993 arsenikpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

2995 organoklorpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

2997 triazinpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

2999 fenoxipesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3001 fenylureapesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3003 bensoederivatpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3005 ditiokarbonatpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3007 ftalamedderivatpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3009 kopparbaseradpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3011 kvicksilverbaseradpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3013 substituerad nitrofenolpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3015 bipyridiliumpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3017 fosoforganisk pesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3019 tennorganisk pesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

3025 kumarinderivatpesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C,

2903 pesticid, flytande, giftig, brandfarlig, med flampunkt över 23 °C.

73. Bekämpningsmedel, fast, giftig:

2757 karbamatpesticid, fast, giftig,

2759 arsenikpesticid, fast, giftig,

2761 organoklorpesticid, fast, giftig,

2763 triazinpesticid, fast, giftig,

2765 fenoxipesticid, fast, giftig,

2767 fenylureapesticid, fast, giftig,

2769 bensoederivatpesticid, fast, giftig,

2771 ditiokarbonatpesticid, fast, giftig,

2773 ftalamidderivatpesticid, fast, giftig,

2775 kopparbaseradpesticid, fast, giftig,

2777 kvicksilverbaseradpesticid, fast, giftig,

2779 substituerad nitrofenolpesticid, fast, giftig,

2781 bipyridiliumpesticid, fast, giftig,

2783 fosoforganisk pesticid, fast, giftig,

2786 tennorganisk pesticid, fast, giftig,

3027 kumarinderivatpesticid, fast, giftig,

2588 pesticid, fast, giftig, n.o.s.

>Plats för tabell>

G. Aktiva substanser för laboratorier, försöksverksamhet och läkemedels-framställning som inte uttryckligen nämns vid ett annat ämnesnummer i klass 6.1.

90. Aktiva substanser, såsom:

(a) 1570 brucin,

1692 stryknin, eller

1692 strykninsalter,

1544 alkaloider, fasta, n.o.s. eller

1544 alkaloidsalter, fasta, n.o.s.,

1655 nikotinförening, fast, n.o.s. eller

1655 nikotinberedning, fast, n.o.s.,

3140 alkaloider, flytande, n.o.s. eller

3140 alkaloidsalter, flytande, n.o.s.,

3144 nikotinförening, flytande, n.o.s. eller

3144 nikotinberedning, flytande, n.o.s.,

3172 toxiner, utvunna från levande material, n.o.s.,

3315 kemiskt prov, giftigt, flytande eller fast,

Anmärkning: Kemiska prov enligt 3315 är provtagna för analys i samband med inspektioner för verkställande av C-vapenkonventionen (CWC). Transport av prov enligt denna paragraf skall genomföras i enlighet med de regler för hantering och säkerhet som utfärdas av OPCW (The Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons).

Kemiska prov enligt ovan får bara transporteras efter godkännande av den "behöriga myndigheten" eller av generaldirektören för OPCW.

(b) 1656 nikotinhydroklorid eller

1656 nikotinhydrokloridlösning,

1657 nikotinsalicylat,

1658 nikotinsulfat, fast eller

1658 nikotinsulfatlösning,

1659 nikotintartrat,

1544 akaloider, fasta, n.o.s. eller

1544 alkaloidsalter, fasta, n.o.s.,

1654 nikotin,

1655 nikotinförening, fast, n.o.s.,

1655 nikotinberedning, fast, n.o.s.,

1851 läkemedelsråvara, flytande, giftig, n.o.s.,

3140 alkaloider, flytande, n.o.s. eller

3140 alkaloidsalter, flytande, n.o.s.,

3144 nikotinförening, flytande, n.o.s. eller

3144 nikotinberedning, flytande, n.o.s.,

3172 toxiner, utvunna från levande material, n.o.s.,

3249 läkemedelsråvara, fast, giftig, n.o.s.,

(c) 1544 akaloider, fasta, n.o.s. eller

1544 alkaloidsalter, fasta, n.o.s., eller

1655 nikotinförening, fast, n.o.s., eller

1655 nikotinberedning, fast, n.o.s.,

1851 läkemedelsråvara, flytande, giftig, n.o.s.,

3140 alkaloider, flytande, n.o.s. eller

3140 alkaloidsalter, flytande, n.o.s.,

3144 nikotinförening, flytande, n.o.s. eller

3144 nikotinberedning, flytande, n.o.s.,

3172 toxiner, utvunna från levande material, n.o.s.,

3249 läkemedelsråvara, fast, giftig, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Aktiva substanser och pulvriseringar eller blandningar av ämnen av ämnes-nummer 90 med andra ämnen skall klassificeras med hänsyn till giftigheten (se marginalnummer 600 (3)].

2. Farmaceutiska produkter färdiga för användning, t.ex. kosmetika, droger och mediciner, som är tillverkade och förpackade i emballage av en sort ämnad för detaljhandel eller distribution till personal eller hushållskonsumtion och som annars skulle klassificeras under ämnesnummer 90, anses ej som ämnen enligt detta direktiv.

3. Ämnen och beredningar som innehåller alkaloider eller nikotin och används som bekämpningsmedel tillhör ämnesnummer 71-73.

H. Tömda emballage

Anmärkning: Tömda emballage som utvändigt har vidhäftande rester av tidigare innehåll får inte transporteras.

91. Tömda ej rengjorda emballage, inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, samt vagnar, för bulktransport och småcontainrar för bulkgods som har innehållit ämnen av klass 6.1.

Anmärkning: Tömda emballage inklusive tömda småbulkbehållare (IBC) ej rengjorda, som har innehållit ämnen av denna klass, omfattas inte av detta direktiv om alla risker har eliminerats. Riskerna anses eliminerade då samtliga farliga egenskaper i klasserna 1-9 har avlägsnats.

601a (1) Ämnen av ämnesnummer 11, 12, 14-28, 32-36, 41, 42, 44, 51-55, 57-68, 71-73 och 90 vid ämnesbokstaven (b) och (c) som transporteras enligt följande bestämmelser omfattas inte av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser", med undantag för bestämmelserna i marginalnummer 601a (3).

a) Ämnen klassificerade under (b) i varje ämnesnummer:

Vätskor: högst 500 ml per innerförpackning och högst 2 liter per kolli.

Fasta ämnen: högst 1 kg per innerförpackning och högst 4 kg per kolli.

b) Ämnen klassificerade under (c) i varje ämnesnummer:

Vätskor: högst 3 liter per innerförpackning och högst 12 liter per kolli.

Fasta ämnen: högst 6 kg per innerförpackning och högst 24 kg per kolli.

Dessa ämneskvantiteter skall transporteras i kombinationsemballage som motsvarar minst de krav som ställs vid marginalnummer 1538.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1) och (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(2) Ämnen enligt margianlnummer 601 (1), i innerförpackningar av metall eller plast med krymp- eller sträckfilmning av brickor som enda ytterförpackning och som transporteras enligt följande villkor omfattas inte av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser", med undantag av bestämmelserna i marginalnummer 601a (3).

a) Fasta ämnen av (b) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 500 g per inneremballage och högst 4 kg per kolli,

b) Flytande ämnen av (b) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 100 ml per inneremballage och högst 2 liter per kolli,

c) Fasta ämnen av (c) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 3 kg per inneremballage,

d) Flytande ämnen av (c) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage och högst 12 liter per kolli.

Varje kolli får väga högst 20 kg.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1), (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(3) Vid transport enligt (1) och (2) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 614 och inkludera uttrycket "Fri mängd". Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet godsdeklarationen. FN-numret skall föregås av "UN".

2. Bestämmelser

(Bestämmelser för tömda kärl och tanken finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

602 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V. Ställs vid marginalnummer 603-609 särskilda krav på emballage för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare skall uppfylla villkoren i bihang VI.

(3) Med hänvisning till bestämmelserna vid marginalnummer 600 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2), skall:

mycket giftiga ämnen av (a) i varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp I, märkta med bokstaven "X",

giftiga ämnen av (b) i varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp II eller I märkta med bokstaven "Y" eller "X", eller småbulkbehållare av förpackningsgrupp II märkt med bokstaven "Y",

mindre giftiga ämnen av (c) i varje ämnesnummer förpackas i emballage av förpackningsgrupp III, II eller I, märkta med bokstaven "Z", "Y" eller "X", eller i småbulkbehållare av förpackningsgrupp III eller II märkta med bokstaven "Z" eller "Y".

Anmärkning: För transport av ämnen av klass 6.1 i cisternvagn - se bihang XI, i tankcontainer - se bihang X. Om transport i bulk - se marginalnummer 616 och 617 (3)

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

603 (1) Stabiliserat cyanväte av ämnesnummer 1 skall förpackas:

a) När det är fullständigt absorberat i en inert porös massa i kraftiga metallkärl med högst 7,5 liters rymd, placerade i trälådor så att kärlen inte kan komma i kontakt med varandra. Denna kombinationsförpackning skall uppfylla följande krav:

1. kärlen skall provas med ett provningstryck av minst 0,6 MPa (6 bar) (övertryck),

2. kärlen skall vara helt fyllda med den porösa massan. Denna skall vara av sådan beskaffenhet att den inte sjunker samman och bildar farliga tomrum. Detta får inte ens ske efter långvarigt bruk och inte ens efter det att den utsatts för stötar vid temperaturer upp till 50 °C. Fyllningsdatum skall på ett varaktigt sätt anges på locket till varje kärl,

3. kombinationsemballage skall vara provat och godkänt för förpackningsgrupp I enligt bihang V. Ett kolli får väga högst 120 kg.

b) När det är flytande men inte absorberat i en porös massa, i tryckkärl av kolstål som skall uppfylla följande villkor:

1. tryckkärlen skall innan de tas i bruk för första gången undergå en vätsketryckprovning med ett provningstryck av minst 10 MPa (100 bar) (övertryck). Vätsketryckprovningen skall upprepas vartannat år och följas av en noggrann invändig besiktning av kärlen och kontroll av taran,

2. tryckkärlen skall uppfylla tillämpliga krav i klass 2 (se marginalnummer 211 (1)-213, 215 till 217-223).

3. innehållets största vikt får inte överstiga 0,55 kg per liter rymd.

(2) Cyanvätelösningar av ämnesnummer 2 skall förpackas i tillsmälta glasampuller innehållande högst 50 g, eller i glasflaskor som är tätt förslutna och som innehåller högst 250 g.

Ampuller och flaskor skall transporteras i kombinationsemballage som uppfyller följande villkor:

a) ampuller och flaskor bäddas in med absorberande stötdämpande packningsmaterial i täta ytteremballage av stål eller aluminium. Ett kolli får väga högst 15 kg, eller

b) ampuller och flaskor bäddas in med absorberande stötdämpande packningsmaterial i trälådor med en tät inklädnad av vitplåt. Ett kolli får väga högst 75 kg.

De kombinationsemballage som nämns i a) och b) skall vara provade och godkända för förpackningsgrupp I enligt bihang V.

604 Järnpentakarbonyl och nickeltetrakarbonyl av ämnesnummer 3 skall förpackas:

(1) i foglösa flaskor av ren aluminium med högst en liters rymd och med minst 1 mm tjocka väggar provade med ett övertryck av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Flaskorna skall förslutas med en gängad metallpropp med packning av inert material så fastskruvad i flaskhalsen och så säkrad att den inte kan lossna under normala transportförhållanden,

högst fyra sådana aluminiumflaskor skall bäddas in med absorberande stötdämpande ej brännbart packningsmaterial i ytteremballage av trä eller papp. Kombinationsemballagen skall motsvara en provad och godkänd modell av förpackningsgrupp I enligt bihang V.

Ett kolli får väga högst 10 kg:

(2) i metallkärl med fullständigt täta förslutningsanordningar som, om detta behövs, är skyddade mot mekanisk åverkan av en skyddskåpa. Stålkärl med en rymd av högst 150 liter skall ha minst 3 mm tjocka väggar. Större kärl och kärl av annat material, skall ha minst sådan väggtjocklek att de har motsvarande mekanisk hållfasthet. Största tillåtna rymd skall vara 250 liter. Innehållets vikt får inte överstiga 1 kg per liter rymd.

Kärl skall innan de tas i bruk för första gången undergå en vätsketryckprovning med provtryck av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Vätsketryckprovningen skall upprepas vart femte år och följas av noggrann invändig besiktning av kärlen och kontroll av taran.

På metallkärl skall anges med tydligt läsbar och varaktig skrift:

a) ämnets fullständiga benämning (båda ämnena får även anges sida vid sida vid alternativ användning),

b) namnet på kärlets ägare,

c) kärlets tara inkl. tillbehör såsom ventiler, skyddskåpor, m m,

d) tidpunkt (månad/år) för första och senaste besiktning samt besiktningsmannens kontrollstämpel,

e) innehållets högsta tillåtna vikt i kg,

f) det inre tryck (provningstryck) som skall användas vid vätsketryckprovningen.

605 (1) (a) Etylenimin, inhiberad, av ämnesnummer 4 skall förpackas i stålkärl av tillräcklig tjocklek. Kärlen skall förslutas med en gängad propp försedd med lämplig packning så att förslutningen blir både ång- och vätsketät. Kärlen skall innan de tas i bruk första gången och sedan periodvis minst vart femte år tryckprovas med provtryck av minst 0,3 MPa (3 bar) (övertryck), enligt marginalnummer 215-217. Varje kärl skall bäddas in med absorberande stötdämpande material i ett starkt och tätt skyddsemballage av metall. Skyddsemballaget skall vara lufttätt förslutet och förslutningen skall säkras mot oavsiktligt öppnande. Innehållets vikt får inte överstiga 0,67 kg per liter rymd. Ett kolli får väga högst 75 kg. Kollin som väger mer än 30 kg, med undantag av de som transporteras som komplett last, skall ha hanteringsanordningar.

(b) Etylenimin, inhiberad, av ämnesnummer 4 får även förpackas i stålkärl med tillräcklig väggtjocklek. Kärlen skall förslutas med en gängad propp och en gängad skyddshuv eller likvärdig anordning som gör förslutningen både vätske- och ångtät. Kärlen skall innan de tas i bruk första gången och sedan periodvis, minst vart femte år provtryckas med ett provtryck av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck) enligt marginalnummer 215 -217. Innehållets vikt får inte överstiga 0,67 kg per liter rymd. Ett kolli får inte väga mer än 75 kg.

(c) Kärl enligt (a) och (b) skall förses med tydligt läsbar och varaktig skrift:

tillverkarens namn eller märke och kärlets tillverkningsnummer,

påskriften "etylenimin",

kärlets taravikt och dess högsta tillåtna vikt när det är fyllt,

tidpunkt (mån/år) för första och senaste besiktning,

besiktningsmannens kontrollstämpel.

(2) Metylisocyanat av ämnesnummer 5 skall förpackas:

(a) i lufttätt förslutna kärl av ren aluminium med en rymd av högst 1 liter och som inte får fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Kärlen skall bäddas in med lämpligt stötdämpande material i trälådor, högst 10 i varje låda. Förpackningen skall uppfylla kraven som gäller för en kombinationsförpackning, förpackningsgrupp I, enligt marginalnummer 1538. Kollit får väga högst 30 kg, eller

(b) i kärl av ren aluminium med en väggtjocklek på minst 5 m.m. eller i kärl av rostfritt stål. Kärlen skall vara helsvetsade och skall innan de tas i bruk för första gången och sedan periodvis minst vart femte år tryckprovas med provtryck av minst 0,5 MPa (5 bar) (övertryck) enligt marginalnummer 215-217. Kärlen skall förslutas tätt med två över varandra liggande förslutningsanordningar varav den ena skall vara fastskruvad eller fastsatt på motsvarande sätt. Fyllnadsgraden får uppgå till högst 90 %. Fat som väger mer än 100 kg skall ha rullningsskenor eller förstärkningsringar.

(c) Kärl enligt (b) skall förses med tydligt läsbar och varaktig skrift:

tillverkarens namn eller märke och kärlets tillverkningsnummer,

påskriften "metylisocyanat",

kärlets taravikt och dess högsta tillåtna vikt när det är fyllt,

tidpunkt (mån/år) för första och senaste besiktning,

besiktningsmannens kontrollstämpel.

606 (1) Ämnen av (a) i de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat med fast topp enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium med fast topp enligt marginalnummer 1522,

d) i plastfat med fast topp med högst 60 liters rymd eller i plastdunkar med fast topp enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537, eller

f) i kombinationsemballage med innerkärl av glas, plast eller metall enligt marginalnummer 1538.

(2) Fasta ämnen enligt marginalnummer 600 (13) får dessutom förpackas:

a) i fat med avtagbart lock av stål enligt marginalnummer 1520, av aluminium enligt marginalnummer 1521, av plywood enligt marginalnummer 1523, av papp enligt marginalnummer 1525, av plast enligt marginalnummer 1526 eller i dunkar med avtagbart lock, av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522, av plast enligt marginalnummer 1526, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar, eller

b) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, med en eller flera dammtäta innersäckar.

(3) Natriumcyanid av ämnesnummer 41(a) får även förpackas i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622 eller i småbulkbehållare av trä med dammtät inklädnad enligt marginalnummer 1627, under förutsättning att den transporteras som komplett last.

607 (1) Ämnen av (b) i de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

Anmärkning: till a), b), c) och d). Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock avsedda för fasta ämnen och för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1553, 1554 och 1560).

(2) Ämnen av (b) i de olika ämnesnumren vid marginalnummer 601, vilka har ett ångtryck som inte överstiger 110 kPa (1,10 bar) vid 50 °C, får även förpackas i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624 eller i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av styv plast enligt marginalnummer 1625.

(3) Ämnen av ämnesnummer 15(b) får även förpackas i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539.

(4) Fasta ämnen enligt marginalnummer 600 (13) får dessutom förpackas:

a) i fat av plywood med avtagbart lock enligt marginalnummer 1523, av papp enligt marginalnummer 1525, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i vattenbeständiga säckar av textil enligt marginalnummer 1533, av vävd plast enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535 eller i säckar av vattenbeständigt papper enligt marginalnummer 1536, under förutsättning att det är fråga om komplett last eller säckar som säkrats på lastpallar,

c) i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av mjuk plast enligt marginalnummer 1625, i småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626 eller i småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627,

d) i storsäckar enligt marginalnummer 1623 med undantag av typ 13H1, 13L1 och 13M1, förutsatt att godset transporteras som komplett last eller att storsäckarna trasporteras lastade på pallar.

608 (1) Ämnen av (c) i de olika ämnesnumren skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539, eller

h) i kärl av tunnplåt enligt marginalnummer 1540.

Anmärkning: till a), b), c), d) och h). Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock samt kärl av tunnplåt med avtagbart lock för fasta ämnen och för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1552-1554 och 1561).

(2) Ämnen av (c) i de olika ämnesnumren, vilka har ett ångtryck som inte överstiger 110 kPa (1,10 bar) vid 50 °C, får även förpackas i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624 eller i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625. IBCer av typ 31HZ2 ska fyllas till åtminstone 80 % av ytterbehållarens volym. IBCer av typ 31HZ2 ska fyllas till minst 80 % av yttre behållarens volym.

(3) Fasta ämnen enligt marginalnummer 600 (13) får dessutom förpackas;

a) i fat av plywood med avtagbart lock enligt marginalnummer 1523 eller av papp enligt marginalnummer 1525, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i vattenbeständiga säckar av textil enligt marginalnummer 1533, av vävd plast enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535 eller i säckar av vattenbeständigt papper enligt marginalnummer 1536,

c) i storsäckar enligt marginalnummer 1623, med undantag av typ 13H1, 13L1 och 13M1, i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av mjuk plast enligt marginalnummer 1625, i småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626 eller i småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627.

609 3315 kemiskt prov, giftigt, av ämnesnummer 90(a) skall förpackas i enlighet med förpackningsinstruktion 623 som finns återgiven i ICAO:s tekniska instruktionen för säker transport av farligt gods.

610

3. Samemballering

611 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen i marginalnummer 601 får samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen av olika ämnesnummer i ämnesförteckningen i marginalnummer 601 får, i kvantiteter om högst 3 liter per innerförpackning för flytande ämnen och/eller 5 kg per kärl för fasta ämnen, samemballeras och/eller samemballeras med annat gods som inte omfattas av detta direktiv.

Samemballeringen skall ske i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538. De samemballerade ämnena får inte reagera farligt med varandra.

(3) Ämnen av ämnesnummer 1, 3, 4 och 5 får inte samemballeras med annat gods.

(4) Ämnen av ämnesnummer 2 och ämnen av (a) vid de olika ämnesnumren får inte samemballeras med ämnen och föremål av klass 1 och 5.2 samt material av klass 7.

(5) Om inte annat sägs nedan får ämnen av ämnesnummer 2 och flytande ämnen av (a) i de olika ämnesnumren vid marginalnummer 601 i kvantiteter om högst 0,5 liter per inneremballage och 1 liter per kolli, och ämnen av (b) och (c) i de olika ämnesnumren, i kvantiteter om högst 3 liter per inneremballage för vätskor och/eller 5 kg för fasta ämnen, samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, med ämnen och förmål av andra klasser, under förutsättning att samemballering är tillåten för ämnen av dessa klasser, och/eller med gods som inte omfattas av detta direktiv under förutsättning att de inte reagerar farligt med varandra.

(6) Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark värme,

b) utveckling av giftiga och/eller brandfarliga gaser,

c) bildande av frätande vätskor,

d) bildande av instabila ämnen.

(7) Marginalnummer 8 och 602 skall iakttas.

(8) Används trä- eller papplådor får ett kolli väga högst 100 kg.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

612 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkt med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen och föremål av denna klass skall förses med etikett nr 6.1.

(3) Kollin med ämnen av ämnesnummer 1-6, 7(a)2, 8(a)2, 9, 11(a) och (b)2, 13, 16, 18, 20, 22 och 26(a)1 och (b)1 skall dessutom förses med etikett nr 3.

(4) Kollin med brandfarliga bekämpningsmedel av ämnesnummer 72 som har en flampunkt på 23 °C och däröver skall dessutom förses med etikett nr 3.

(5) Kollin med ämnen av ämnesnummer 7(a)1, 8(a)1, 10 , 11(b)1 och 28 skall dessutom förses med etiketter nr 3 och nr 8.

(6) Kollin med ämnen av ämnesnummer 26(a)2 eller (b)2 eller 54 (b)1 skall dessutom förses med etikett nr 4.1.

(7) Kollin med ämnen av ämnesnummer 66 skall dessutom förses med etikett nr 4.2.

(8) Kollin med ämnen av ämnesnummer 44 skall dessutom förses med etikett nr 4.3.

(9) Kollin med ämnen av ämnesnummer 68 skall dessutom förses med etikett nr 05.

(10) Kollin med ämnen av ämnesnummer 24 (b)2, 27 och 67 skall dessutom förses med etikett nr 8.

(11) Kollin med kärl som innehåller flytande ämnen med utifrån ej synliga förslutningsanordningar, liksom kollin som innehåller kärl med luftningsanordningar eller kärl med luftningsanordningar men utan ytteremballage, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

613 (1) Med undantag av ämnen av nr 1-5 och de under (a) vid övriga ämnesnummer får kollin med ämnen i klass 6.1 transporteras som expressgods enligt följande:

ämnen hänförda till (b) vid de olika ämnesnumren upp till 2 liter av flytande ämnen i varje kolli och upp till 4 kg av fasta ämnen i varje kolli.

ämnen hänförda till (c) vid de olika ämnensumren upp till 12 liter av flytande ämnen i varje kolli och upp till 24 kg av fasta ämnen i varje kolli.

(2) Skadedjursbekämpningsmedel av ämnesnummer 71-87 i motståndskraftiga kärl får transporteras som expressgods. Ett kolli får väga högst 25 kg.

(3) Ädelmetallhaltiga oorganiska cyanider och deras blandningar av ämnesnummer 41(a) får transporteras som expressgods emballerade i kombinationsemballage med innerförpackningar av glas, plast eller metall enligt marginalnummer 1538. Ett kolli får inte innehålla mer än 2 kg av ämnet i fråga.

Transport i för resande tillgängliga resgodsvagnar eller resgodsavdelningar är tillåten om lämpliga åtgärder vidtas i syfte att hindra obehöriga tillträde.

C. Uppgifter i fraktsedeln

614 Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och de benämningar som är understrukna vid marginalnummer 601.

Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänförs till en n.o.s-benämning, skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer, n.o.s-benämning följt av tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "6.1, 11(a), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i godsdeklarationen vara: Restprodukt som innehåller de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3) angiven med sin(a) kemiska benämning(ar), t.ex. "Restprodukt som innehåller 2570 kadmiumföreningar, 6.1, 61(c), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna eller blandningarna.

För lösningar och blandningar som endast innehåller en beståndsdel som faller under detta direktiv skall uttrycken "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3)].

Om ett fast ämne transporteras i smält tillstånd, skall detta särskilt framgå av fraktsedeln genom att ordet "smält" läggs till, såvida detta inte framgår av ämnets namn.

Transporteras bekämpningsmedel skall godsbeskrivningen kompletteras med den aktiva komponenten i överensstämmelse med av ISO godkänd nomenklatur () enligt tabellen i marginalnummer 601, ämnesnummer 71-73 eller den aktiva komponentens kemiska namn, t.ex. "2783 fosfororganisk pesticid, fast, giftig, (propafos), 6.1, 73(c), RID".

Transporteras 3315 kemiskt prov, giftigt, ämnesnummer 90(a), skall ett godkännande av transporten, som även inkluderar uppgift om transporterad mängd samt förpackningskrav, vidhäftas fraktsedeln [se även Anm till ämnesnummer 90(a)].

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen. Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

Då beskaffenheten av ett uttryckligen nämnt ämne är sådant att ämnet inte omfattas av bestämmelserna i denna klass enligt marginalnummer 600 (5), får avsändaren i fraktsedeln intyga: "Ej gods av klass 6.1".

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

615 (1) Kollin med ämnen av klass 6.1 skall i vagnar lastas skilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel. Se marginalnummer 11 (3).

(2) Kollin skall lastas i vagnarna så, att de inte kan förskjuta sig på ett farligt sätt, falla omkull eller falla ned.

Dessutom gäller att IBCer av typ 31HZ2 får endast transporteras i täckta vagnar.

(3) Vagnar i vilka transporterats ämnen av klass 6.1 som vagnslast, måste efter lossning kontrolleras beträffande rester av lasten (se även marginalnummer 624).

b. Transport i oförpackat tillstånd

616 Ämnen av nr 60(c) och 3243 fast ämne som innehåller giftig vätska av ämnesnummer 65(c) samt fasta ämnen och blandningar (som beredningar och restprodukter), som faller under (c) vid de olika ämnesnumren, får transporteras i oförpackat tillstånd på öppna vagnar med presenning eller i vagnar med öppningsbart tak.

Vagnar för ämnesnummer 65(b), FN-nummer 3243, skall vara av en tät konstruktion alternativt tätade med en tillräckligt stark invändig beklädnad.

c. Transport i småcontainrar

617 (1) Kollin med ämnen av klass 6.1 får transporteras i småcontainrar.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 620 gäller även för innehållet i småcontainrar.

(3) Ämnen av nummer 60(c) och 3243 fast ämne som innehåller giftig vätska, av nummer 65(b) samt fasta restprodukter, som faller under (c) vid de olika ämnesnummerna, får även transporteras i oförpackat tillstånd i slutna småcontainrar med täta väggar. Småcontainrar för ämnesnummer 65(b), FN-nummer 3243, skall vara av en tät konstruktion alternativt tätade med en tillräckligt stark invändig beklädnad.

(4) Föreskrifterna i marginalnummer 615 (3) och 624 gäller även vid transport i småcontainrar.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

618 (1) Vid transport av ämnen ur denna klass skall vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar, på båda sidor vara försedda med varningsetikett nr 6.1.

(2) Vid transport av ämnen som nämns i marginalnummer 612 (3) till (10) skall dessutom vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar, på båda sidor vara försedda med varningsetiketter enligt dessa marginalnummer.

(3) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 612 (2) till (10).

619

E. Förbud mot samlastning

620 Ämnen av klass 6.1 i kollin med etikett nr 6.1 får inte transporteras i samma vagn som ämnen som är förpackade i kollin med en etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

621 Gods som inte får transporteras i samma vagn, får inte tas upp på en gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

622 (1) Om tömda, ej rengjorda emballage av ämnesnummer 91 är säckar eller storsäckar, skall dessa läggas i lådor eller vattentäta säckar eller storsäckar som hindrar innehållet från att rinna ut.

(2) Andra tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBC) och tömda cisternvagnar och tankcontainrar såväl som vagnar och småcontainrar som innehållit oförpackat gods av ämnesnummer 91 skall vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

(3) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBC), tömda cisternvagnar och tankcontainrar såväl som vagnar eller småcontainrar som innehållit oförpackat gods av ämnesnummer 91 skall etiketteras som om de vore fyllda. Emballage och säckar eller storsäckar enligt (1) skall vara försedd med samma etikett som dessa säckar och storsäckar i fyllt tillstånd.

Cisternvagnar och tankcontainrar samt vagnar, containrar och små containrar för oförpackat gods hörande till ämnesnummer 91 ska dessutom vara märkta med samma skyltning som i fyllt tillstånd.

(4) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av benämningarna som är understrukna vid ämnesnummer 91 t.ex.: "Tömt emballage, 6.1, ämnesnummer 91, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

I fråga om tömda, ej rengjorda cisternvagnar eller tankcontainrar, såväl som tömda vagnar eller småcontainrar för bulktransport, skall denna text kompletteras med "Senaste last" samt FN-nummer, farlighetsnummer, benämningen, ämnesnumret och i förekommande fall ämnesbokstaven för det ämne den innehållit senast. T ex "Senaste last: 60 2312 fenol, smält, 24(b)1 ".

(5) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBC) av ämnesnummer 91 skall i vagnar och magasin hållas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel.

G. Övriga bestämmelser

623 Förpackningar med etikett nr 6.1, skall hållas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

624 Har ämne av klass 6.1 läckt ut och strötts omkring i en vagn, får denna användas på nytt först sedan den rengjorts noggrant, i förekommande fall sanerats. Det skall kontrolleras att inte annat gods i vagnen har förorenats.

H. Overgångsbestämmelser

625-

649

KLASS 6.2 SMITTFÖRANDE ÄMNEN

1. Ämnesförteckning

650 (1) Av de ämnen () som täcks av rubriken till klass 6.2 omfattas endast de som räknas upp vid marginalnummer 651 eller som täcks av en samlingsrubrik där, av bestämmelserna vid marginalnummer 650 (2) till 675. Dessa ämnen anses som ämnen enligt detta direktiv.

(2) Klass 6.2 omfattar ämnen som innehåller eller som på goda grunder kan antas innehålla patogener. Patogener definieras som mikroorganismer (inkluderande bakterier, virus, rikettsior, parasiter och svampar) eller genetiskt modifierade mikroorganismer, som är eller på goda grunder kan antas vara sjukdomsalstrande hos människor eller djur. Ämnena omfattas av bestämmelserna i denna klass om de vid exponering kan sprida sjukdom.

Anmärkningar: 1. Genetiskt modifierade mikroorganismer och organismer, biologiska produkter, diagnostiska prover och infekterade levande djur skall skall hänföras till denna klass om de motsvarar kriterierna för klassen.

2. Toxiner från växter, djur eller bakterier som inte innehåller smittförande ämnen/organismer eller inte ingår i dessa, tillhör klass 6.1 (se marginalnummer 601, ämnesnummer 90, FN-nummer 3172).

(3) Klass 6.2 indelas enligt följande:

A. Smittförande ämnen med en hög riskpotential

B. Andra smittförande ämnen

C. Tömda emballage

Ämnen vid marginalnummer 651, ämnesnummer 3 och 4, är hänförda till ämnesbokstaven (b) på basis av deras aktuella farlighetsgrad:

(b) farliga ämnen

(4) Hänförande av ämnen till ämnesnummer 1, 2 eller 3, marginalnummer 2651, skall baseras på vetenskapligt kunnande, enligt följande riskgruppsindelning ():

(i) Riskgrupp/skyddsklass 4 (hög individuell risk, hög allmän risk): patogener som normalt orsakar svår sjukdom hos människor eller djur och lätt kan överföras från en individ till en annan, direkt eller indirekt, och för vilka det vanligtvis inte finns effektiva förebyggande åtgärder eller behandling.

(ii) Riskgrupp/skyddsklass 3 (hög individuell risk, låg allmän risk): patogener som normalt orsakar svår sjukdom hos människor eller djur men vanligtvis inte sprider sig från en infekterad individ till en annan, och för vilka det finns effektiva förebyggande åtgärder eller behandling.

(iii) Riskgrupp/skyddsklass 2 (måttlig individuell risk, låg allmän risk): patogener som kan orsaka sjukdom hos människor eller djur, men som sannolikt inte utgör någon allvarlig fara. Vid exponering kan de orsaka en allvarlig infektion, för vilken det dock finns effektiva förebyggande åtgärder eller behandling och smittrisken blir begränsad.

Anmärkningar: 1. Riskgrupp/skyddsklass 1 (låg individuell och allmän risk) omfattar mikroorganismer som sannolikt inte orsakar sjukdom hos människor eller djur, dvs. ej är patogener. Ämnen som endast innehåller sådana mikroorganismer anses inte som smittförande ämnen enligt denna klass mening.

2. Genetiskt modifierade mikroorganismer () och organismer är mikroorganismer och organismer i vilka det genetiska materialet har blivit avsiktligt förändrat genom tekniska metoder eller på sätt som inte kan förekomma naturligt.

3. Genetiskt modifierade mikroorganismer som är smittförande enligt denna klass, tillhör ämnesnummer 1, 2 och 3. De får inte hänföras till ämnesnummer 4. Genetiskt modifierade mikroorganismer som inte är att anse som smittförande ämnen enligt denna klass, kan vara ämnen av klass 9 (se marginalnummer 901, ämnesnummer 13, FN-nummer 3245).

4. Genetiskt modifierade organismer, som är kända för att eller misstänks vara farliga för människor, djur eller miljön, skall transporteras i enlighet med anvisningar från behörig myndighet i avsändarlandet.

(5) Ämnen och blandningar av ämnen av denna klass skall anses vara fasta ämnen med avseende på förpackningskraven vid marginalnummer 654 och 655, förutsatt att de inte innehåller fri vätska vid en temperatur under 45 °C.

(6) Biologiska produkter är produkter som härstammar från levande organismer och används för förebyggande, behandling eller diagnostik av sjukdomar hos människor och djur eller i forsknings- och utvecklingssyfte. De inkluderar, men är inte begränsade till, halvfabrikat eller färdiga produkter såsom vacciner och diagnostiska produkter. Biologiska produkter skall vara tillverkade och distribuerade i överensstämmelse med nationella myndigheters krav och lyder, om så krävs, under särskild licensgivning.

Diagnostiska prover är, men är inte begränsade till, varje humant och animaliskt material såsom sekret, exkret, blod och blodprodukter, vävnad och vävnadsvätska som transporteras för diagnostik- eller forskningsändamål. Levande infekterade djur omfattas inte.

Anmärkning: Biologiska produkter och diagnostiska prover, som inte innehåller smittförande mikroorganismer tillhör inte denna klass.

(7) Levande djur skall inte användas som bärare av smittförande mikroorganismer, om dessa mikroorganismer kan förflyttas på annat sätt. Djur som används som bärare av smittförande mikroorganismer skall förpackas, etiketteras, märkas och transporteras i enlighet med de bestämmelser som gäller för transport av djur ().

(8) Transport av ämnen av denna klass kan behöva ske under specificerade temperaturförhållanden.

A. Smittförande ämnen med hög riskpotential

651 1. 2814 Smittförande ämne, som påverkar människor,

2900 Smittförande ämne, som enbart påverkar djur,

Anmärkningar: 1. Ämnen innehållande patogener som enligt marginalnummer 650 (4) hör till riskgrupp/skyddsklass 4, skall hänföras till detta ämnesnummer.

2. Särskilda förpackningskrav gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 653 och 654).

2. 2814 Smittförande ämne, som påverkar människor,

2900 Smittförande ämne, som enbart påverkar djur.

Anmärkningar: 1. Ämnen innehållande patogener som enligt marginalnummer 650 (4) hör till riskgrupp/skyddsklass 3, skall hänföras till detta ämnesnummer.

2. Särskilda förpackningskrav gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 653 och 654).

B. Övriga smittförande ämnen

3. (b) 2814 Smittförande ämne, som påverkar människor,

2900 Smittförande ämne, som enbart påverkar djur.

Anmärkning: Ämnen innehållande patogener som enligt marginalnummer 650 (4) hör till riskgrupp/skyddsklass 2, skall hänföras till detta ämnesnummer.

4. (b) 3291 Klinisk restprodukt, ospecificerad, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Ospecificerade restprodukter från human- eller veterinärmedicinsk behandling av människor/djur eller från biologisk forskning, vilka med låg sannolikhet innehåller ämnen av denna klass, skall hänföras till detta ämnesnummer.

2. Specificerade restprodukter skall hänföras till ämnesnummer 1, 2 eller 3.

3. Sanerade kliniska restprodukter eller restprodukter som härstammar från biologisk forskning och tidigare innehållit smittförande ämnen, omfattas inte av bestämmelserna i denna klass.

C. Tömda emballage

11. Tömda ej rengjorda emballage, inklusive tömda småbulkbehållare (IBC), tankfordon, avmonterbara tankar och tankcontainrar, som har innehållit ämnen av denna klass (se marginalnummer 672).

2. Bestämmelser (Bestämmelser för tömda kärl och tanken finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

652 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V. Ställs avsnitt i A.2 särskilda krav för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare (IBC) skall uppfylla kraven i bihang VI.

(3) I enlighet med kraven i marginalnummer 650 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2) skall följande emballage användas:

Emballage av förpackningsgrupp II eller I, märkta med bokstaven "Y" eller "X", eller småbulkbehållare (IBC) av förpackningsgrupp II, märkta med bokstaven "Y", för farliga ämnen klassificerade under (b) i varje ämnesnummer,

Anmärkning: Beträffande transport av ämnen ur klass 6.2 i cisternvagnar - se bihang XI, och i tankcontainrar - se bihang X. Om transporten sker av oförpackat gods - se marginalnummer 666.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

653 (1) Emballage för ämnen av ämnesnummer 1 och 2 skall bestå av följande delar:

(a) Ett inneremballage inkluderande:

en tät primärbehållare;

ett tätt sekundäremballage;

absorptionsmedel, placerat mellan primärbehållaren och sekundäremballaget.

Om flera primärbehållare är placerade i ett sekundäremballage, skall de säkras så att de inte kan komma i kontakt med varandra. Det absorberande materialet, såsom bomullsvadd, skall kunna absorbera primärbehållarnas totala innehåll.

Oberoende av transporttemperaturen skall primärbehållaren eller sekundäremballaget förbli tätt vid förändringar av det inre trycket, motsvarande 95 kPa (0,95 bar) i tempera-turintervallet P 40 °C till + 55 °C.

Anmärkning: Inneremballage innehållande smittförande ämnen får inte placeras i ett ytteremballage tillsammans med annat gods.

(b) Ett ytteremballage som är tillräckligt hållfast. Längden på varje sida av ytteremballaget får inte understiga 100 mm.

(2) Emballage enligt (1) skall provas i enlighet med bestämmelserna vid marginalnummer 654; emballagets konstruktionstyp skall vara godkänd av behörig myndighet. Varje emballage tillverkat enligt godkänd konstruktionstyp skall märkas i enlighet med marginalnummer 1512.

Provning av emballage i enlighet med marginalnummer 653

654 (1) Provföremål av emballaget, dock ej emballage för levande djur och organismer, skall förberedas för provning såsom beskrivet i marginalnummer 654 (2), och sedan genomgå de provningar som nämns i marginalnummer 654 (3)-(5). Andra förberedelser eller provningsmetoder fär användas då emballagets konstruktion så kräver, under förutsättning att de motsvarar uppställda krav.

(2) Provföremål av varje emballage skall prepareras som vid transport, förutom att det transporterade ämnet ersätts med vatten eller, när en temperatur av P 18 °C föreskrivs, av en blandning av vatten och frostskyddsmedel. Primärbehållare skall fyllas till 98 %.

(3) Emballage preparerade för transport skall genomgå provning enligt nedanstående tabell.

Tabellen visar provningskrav för emballage av olika material. För ytteremballage relaterar tabellens rubrik till papp eller liknande material vars tillstånd snabbt kan påverkas av fuktighet, till plast som kan bli spröd vid låga temperaturer, samt andra material som t.ex. metall, vars tillstånd inte påverkas av fukt eller temperatur. Om primärbehållare och sekundäremballage [se marginalnummer 653 (1) a)] är tillverkade i olika material, skall tillämplig provning bestämmas på grundval av materialet i primärbehållaren. I de fall primärbehållaren är tillverkad av två material, skall det material som är känsligast för skada styra valet av provning.

>Plats för tabell>

(a) Provföremål skall genomgå fallprov mot en fast, icke fjädrande, plan horisontell yta från 9 meters höjd.

Om emballaget är en låda skall fem provningar utföras genom att lådorna släpps så att de träffar ytan med:

botten,

toppen,

långsidan,

kortsidan och

ett hörn.

Om emballaget är ett fat skall tre provningar utföras genom att fatet släpps så att det träffar ytan på följande sätt:

diagonalt mot fatets övre kant, med centrum av gravitationskraften direkt över islagpunkten,

diagonalt mot fatets nedre kant,

rakt mot fatets sida.

Efter att den angivna fallsekvensen utförts, får primärbehållaren, vilken skall förbli skyddad av det absorberande materialet i sekundäremballaget, inte läcka.

(b) Provföremål skall sprejas, under minst en timme, med vatten på så sätt att regn simuleras i mängd av ungefär 50 mm per timme. Därefter skall emballaget provas enligt (a).

(c) Provföremål skall vistas i en temperatur av P 18 °C eller lägre under minst 24 timmar, och inom 15 minuter genomgå den vid (a) föreskrivna provningen. Om provföremålet innehåller torr-is, får tiden i den kalla miljön kortas till 4 timmar.

(d) Om ett emballage är avsedd att innehålla torr-is skall provning enligt (a), (b) eller (c) utföras. Ett provföremål skall lagras så att all torr-is försvunnit, och därefter genomgå provning enligt (a).

(4) Behörig myndighet får tillåta utväljande (selektiv) provning för förpackningar som skiljer sig i små avseenden från en provad typ, t.ex. mindre innerförpackningar eller innerförpackningar av lägre nettovikt samt förpackningar såsom fat, säckar och lådor som är tillverkade med yttermåtten något reducerade.

(5) Emballage med en bruttovikt av 7 kg eller mindre skall genomgå provning enligt (a) nedan, och emballage med en bruttovikt överstigande 7 kg, provning enligt (b) nedan.

(a) Provföremålet skall placeras på en hård yta. En cylindrisk stålstav med en vikt av minst 7 kg, en diameter av högst 38 mm och en anslagsyta med en radie av högst 6 mm, skall släppas vertikalt i ett fritt fall från en höjd av 1 meter, räknat från anslagsytan på staven till träffytan på provföremålet. Ett provföremål skall placeras med bottenytan nedåt. Ett andra provföremål skall placeras vinkelrätt i förhållande till det första. Vid varje försök skall stålstaven vara riktad mot primärbehållaren i emballaget. Penetration av sekundäremballaget är tillåten, förutsatt att det inte sker något läckage från primärbehållaren.

(b) Provföremålet skall släppas mot änden på en cylindrisk stålstav. Staven skall fästas vertikalt på en hård yta. Staven skall ha en diameter på 38 mm och anslagsytan en radie av högst 6 mm. Staven skall skjuta ut från ytan med minst lika mycket som avståndet mellan primärbehållaren och den yttre ytan på ytteremballaget, dock minst 200 mm. Ett provföremål skall släppas vertikalt i fritt fall från en höjd av 1 meter, räknat från stålstavens anslagsyta. Ett andra provföremål skall släppas från samma höjd vinkelrätt i förhållande till det första exemplaret. Vid varje försök skall stålstaven vara riktad mot primärbehållaren. Penetration av sekundäremballaget är tillåten, förutsatt att det inte sker något läckage från primärbehållaren.

(6) Så länge en likvärdig nivå bibehålls avseende emballagets prestanda, får följande varianter av primärbehållare placeras i ett sekundäremballage, utan att ytterligare provning behöver utföras av det kompletta emballaget:

Primärbehållare av motsvarande eller mindre storlek än de provade primärbehållarna, får användas förutsatt att:

(a) primärbehållarna är av liknande design som den provade (t.ex. rund, rektangulär);

(b) konstruktionsmaterialet i primärbehållaren (t.ex. glas, plast, metall) har likvärdig eller bättre förmåga att motstå stötar och stapeltryck än de ursprungligen provade primärbehållarna;

(c) primärbehållare har öppningar av samma eller mindre storlek och att förslutningen är av likvärdig typ (t.ex. skruvgängat lock, propp);

(d) tillräcklig extra mängd stötdämpningsmaterial används för att fylla upp tomrum och förhindra att primärbehållarna rör sig;

(e) primärbehållarna är ordnade i sekundäremballaget på samma sätt som i det provade emballaget.

(7) Varje typ av primärbehållare får placeras inne i ett sekundäremballage och transporteras i ett ytteremballage utan att provning av primärbehållaren skett, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a) kombinationen sekundär/ytteremballage skall framgångsrikt ha provats i enlighet med marginalnummer 654 (3)(a) med bräckliga primärbehållare (t.ex. glas),

(b) primärbehållarnas bruttovikt får inte överstiga halva bruttovikten av de primärbehållare som använts vid fallprovningen enligt (a) ovan,

(c) stötdämpningsmaterialets tjocklek mellan primärbehållare och mellan primärbehållare och sekundäremballaget får inte reduceras under motsvarande stötdämpningsmaterials tjocklek i det ursprungligen provade emballaget. I det fall endast en primärbehållare används vid provningen, skall stötdämpningsmaterialet mellan primärbehållarna inte vara mindre tjockt än materialet mellan sekundäremballaget och primärbehållare vid provningen. När antingen färre eller mindre primärbehållare används (jämfört med primärbehållarna vid provningen), skall kompletterande stötdämpande material användas för att fylla tomrummet,

(d) det tomma ytteremballaget skall framgångsrikt ha klarat staplingsprovet enligt marginalnummer 1555. Den totala vikten av likadana emballage ska motsvara den kombinerade vikten på primärbehållarna som används vid fallprovningen enligt (a) ovan,

(e) om primärbehållare innehåller vätska ska tillräckligt absorptionsmedel för att absorbera primärbehållarnas hela vätskeinnehåll användas,

(f) om ytteremballaget inte är vätsketätt och ska innehålla primärbehållare avsedda för vätska eller om ytteremballaget inte är dammtätt och ska innehålla primärbehållare avsedda för fasta ämnen, skall någon form av beklädnad såsom plastsäck eller motsvarande användas för att förhindra läckage från ytteremballaget,

(g) märkning av emballage enligt detta marginalnummer skall inkludera bokstaven "U" följt av märkningen i enlighet med marginalnummer 1512 (1)(c)(iii).

655 (1) Ämnen vid 3 (b) och 4 (b) skall förpackas i:

(a) stålfat enligt marginalnummer 1520,

(b) aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

(c) dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

(d) fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

(e) kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

(f) kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

(g) kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

(h) småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622,

(i) småbulkbehållare av styv plast enligt enligt marginalnummer 1624,

(k) småbulkbehållare av komposit, med innerbehållare av plast, enligt marginalnummer 1625, med undantag av småbulkbehållare av typ 11HZ2 och 31HZ2.

(2) Fasta ämnen enligt marginalnummer 650 (5) får även förpackas i plywoodfat enligt marginalnummer 1523 eller i fiberfat enligt marginalnummer 1525, med om behov finns, en eller flera vattentäta innersäckar.

656 Biologiska produkter och diagnostiska prover av ämnesnummer 1 till 3 som med relativt låg sannolikhet innehåller patogener, t.ex. rutinkontroller eller initialdiagnoser, omfattas inte av bestämmelserna i denna klass när följande villkor är uppfyllda:

(1) Primärbehållarna innehåller högst;

50 ml biologiska produkter, respektive

100 ml diagnostiska prover.

(2) Ytteremballaget innehåller högst:

50 ml biologiska produkter om bräckliga primärbehållare används;

100 ml biologiska produkter om annat än bräckliga primärbehållare används;

500 ml diagnostiska prover.

(3) Primärbehållarna är täta; och

(4) Emballaget uppfyller bestämmelserna i denna klass, förutom att den inte behöver genomgå provning.

657 När ämnen i denna klass transporteras i djupkyld flytande kväve, skall inneremballaget uppfylla bestämmelserna i denna klass och behållarna för kvävet skall uppfylla bestämmelserna i klass 2.

658 (1) Öppningar i primärbehållare avsedda för vätskor av ämnesnummer 1 och 2 skall tillslutas av två anordningar placerade i serie, av vilka en skall vara skruvgängad eller säkrad på annat lämpligt sätt.

(2) Ämnen av ämnesnummer 3 och 4 som utvecklar gas och som transporteras i behållare vid en omgivningstemperatur överstigande 15 °C, skall vara försedda med en speciell patogentät avluftningsanordning i locket, som skall vara skyddad mot mekanisk åverkan. Vid återanvändning av behållare skall avluftningsanordningens filter bytas ut före återfyllning.

(3) Emballage av plast eller papp avsedda för restprodukter av ämnesnummer 4 skall vara resistenta mot innehållet och om restprodukten innehåller skarpa eller vassa föremål skall dessa inte kunna punktera emballaget.

(4) Tillslutningar av emballage avsedda för ämnen av ämnesnummer 4 skall vara så konstruerade att de är täta efter fyllning, och så utformade att ett eventuellt öppnande av tillslutningen genast framgår.

659-

660

3. Samemballering

661 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen får samemballeras i en kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen av ämnesnummer 1, 2 och 3 får samemballeras i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, om emballaget är provat och godkänt enligt de villkor som gäller för ämnen av ämnesnummer 1 och 2.

(3) Ämnen i klass 6.2 får ej samemballeras med farligt gods tillhörande någon annan klass, eller annat gods. Detta gäller ej biologiska produkter och diagnostiska prover som är förpackade i enlighet med marginalnummer 656, eller ämnen som används som kylmedel, t.ex. is, torr-is eller djupkyld flytande kväve.

(4) Bestämmelserna vid marginalnummer 8 och 652 skall iakttas.

(5) Om trä- eller papplådor används, får ett kolli väga högst 100 kg.

4. Märkning och varningsetiketter på kolli (Se bihang IX)

Märkning

662 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen av denna klass skall förses med etikett nr 6.2.

(3) Kollin med ämnen av denna klass som förvaras i djupkyld flytande kväve skall dessutom förses med etikett nr 2.

(4) Kollin med flytande ämnen av ämnesnummer 3 i kärl vars förslutningsanordningar ej är synliga utifrån, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

663 (1) Ämnen av denna klass som måste transporteras under särskilda temperaturbetingelser får endast transporteras som vagnslast. Transportförutsättningar skall avtalas mellan järnvägen och avsändaren.

(2) Kollin med ämnen av denna klass, med undantag av ämnen nämnda vid (1) ovan, får transporteras som expressgods om:

ämnen inte nämns vid marginalnummer 656:

i kvantiteter om 50 ml per kolli för flytande ämnen och

i kvantiteter om 50 g per kolli för fasta ämnen;

ämnen som nämns vid marginalnummer 656:

i kvantiteter som anges vid marginalnummer 656;

kroppsdelar eller organ:

i kollin som inte väger mer än 50 kg.

C. Uppgifter i fraktsedeln

664 Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med något av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 651, och följas av ämnets biologiska namn () för ämnen av ämnesnummer 1 till 3.

Vid transport av biologiska produkter och diagnostiska prover enligt marginalnummer 656, skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Biologisk produkt/diagnostiskt prov, innehållande " samt namnet på de(n) patogen(er) som ämnet innehåller eller antas innehålla, klassificerat enligt ämnesnummer 1, 2 eller 3.

Ett smittförande ämne som är genetiskt modifierat skall ha följande tillägg i godsdeklarationen "genetiskt modifierad mikrooganism".

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID" t.ex. "6.2, 3 (b), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Restprodukt som innehåller .", de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3), angiven med sin(a) kemiska eller biologiska benämning(ar), t.ex. "Restprodukt, som innehåller 2814 smittförande ämne, som påverkar människor, Vibrio cholerae, 6.2, 3(b), RID".

För restprodukter, ämnesnummer 4 är den understrukna benämningen tillräcklig, t.ex. "3291 Klinisk restprodukt, ospecificerad, n.o.s. 6.2, ämnesnummer 4(b), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen. Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

665 (1) Kollin skall stuvas i vagnar så att de är lätt tillgängliga.

(2) Kollin som innehåller ämnen av denna klass skall transporteras i slutna vagnar eller vagnar med öppningsbart tak.

(3) Kollin innehållande ämnen av denna klass skall i vagnar stuvas skilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

b. Transport i oförpackad form

666 (1) Ämnen av ämnesnummer 4 får transporteras i oförpackad form i specialinrättade vagnar.

(2) Behållarna i de specialinrättade vagnarna skall vara så konstruerade att de för lastning och lossning avsedda öppningarna kan tillslutas lufttätt.

(3) Ämnen av ämnesnummer 4 skall fyllas i kärl på ett sätt så att faror för människor, djur och miljö undviks.

c. Transport i småcontainrar

667 (1) Kollin som innehåller ämnen av denna klass får transporteras i småcontainrar.

(2) Förbudet mot samlastning vid marginalnummer 670 gäller även för innehållet i småcontainrar.

(3) Föreskrifterna i marginalnummer 674 gäller även vid transport i småcontainrar.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

668 (1) Vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar med ämnen tillhörande klass 6.2 skall på båda sidor förses med etikett nr 6.2.

(2) Vid transport av ämnen enligt marginalnummer 662 (3) skall dessutom vagnar på båda sidor förses med etikett enligt detta marginalnummer.

(3) Småcontainrar skall etiketteras enligt marginalnummer 662 (2) och (3).

669

E. Förbud mot samlastning

670 Kollin försedda med etikett nr 6.2 får inte lastas i samma vagn som kollin försedda med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

671 Gods som inte får transporteras i samma vagn får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

672 (1) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare, tömda cisternvagnar, tömda tankcontainrar såväl som tömda vagnar som används för transport i oförpackad form, av ämnesnummer 11 skall vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare, tömda cisternvagnar, tömda tankcontainrar såväl som tömda vagnar som används för gods i oförpackad form av ämnesnummer 11 skall etiketteras som om de vore fyllda.

(3) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 11, t.ex. "Tömt emballage, 6.2, ämnesnummer 11, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras tömda, ej rengjorda cisternvagnar, tankcontainrar och vagnar avsedda för transport i oförpackad form, skall godsbeskrivningen kompletteras med tillägget "senaste last" tillsammans med FN-nummer, farlighetsnummer, ämnesnamn, ämnesnummer och i förekommande fall ämnesbokstav av senaste last, t.ex. "Senaste last: 606 2900 smittförande ämne, som enbart påverkar djur, ämnesnummer 3(b)".

(4) Tömda, ej rengjorda förpackningar inklusive småbulkbehållare, av ämnesnummer 11 skall i vagnar stuvas väl åtskilt från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

G. Övriga bestämmelser

673 Beträffande åtskillnad av kollin med etikett 6.2 från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

674 Vagnar som har förorenats med ämnen av denna klass, får inte åter tas i bruk förrän de har sanerats, om nödvändigt desinficerats. Allt gods som transporterats i samma vagn skall kontrolleras beträffande eventuella föroreningar. Trädetaljer i vagnar, vilka angripits av ämnen av ämnesnummer 1 och 2 skall tas bort och brännas.

675 Villkor andra än de som berör transportsäkerhet av ämnen av denna klass, är ej återgivna här (t.ex. bestämmelser om import och export, marknadsföring eller distribution, arbetarskydd, veterinärverksamhet).

H. Övergångsbestämmelser

676-

699

KLASS 7 RADIOAKTIVA ÄMNEN

INLEDNING

700 (1) Bestämmelsernas omfattning

(a) Bland ämnen med en specifik aktivitet högre än 70 kBq/kg (2 nCi/g) och föremål som innehåller sådana ämnen får endast de som nämns eller kan hänföras till en n.o.s.-benämning vid marginalnummer 701 transporteras och då endast under de förutsättningar som anges i tillämplig förteckning vid marginalnummmer 704 och vid marginalnummer 1700 till 1771 angivna villkor ().

(b) Ämnen och föremål som åsyftas i (a) är ämnen och föremål som omfattas av detta direktiv.

Anmärkning: Hjärtstimulatorer som innehåller radioaktiva ämnen och som inopererats i patienter eller radioaktiva läkemedel, som patienter under pågående medicinsk behandling har invärtes, omfattas inte av detta direktiv.

(2) Definitioner och förklaringar

A1 och A2

1. A1 avser den maximala aktiviteten hos radioaktiva ämnen av speciell beskaffenhet tillåtna i kolli av typ A. A2 avser den maximala aktiviteten hos andra radioaktiva ämnen än sådana av speciell beskaffenhet som tillåts i kolli av typ A (se marginal-nummer 1700, tabell I).

Alfastrålare med låg radiotoxicitet

2. Med alfastrålare med låg radiotoxicitet avses naturligt uran, utarmat uran, naturligt torium, uran-235 eller uran-238, torium-232, torium-228 och torium-230 ingående i malmer och fysikaliska eller kemiska koncentrat samt radionuklider med en halveringstid kortare än 10 dagar.

Godkännande

3. Med multilateralt godkännade avses godkännande av relevant behörig myndighet både i ursprungslandet för prototypen eller transporten och i varje annat land genom eller till vilket kollit skall transporteras.

4. Med unilateralt godkännade av en prototyp avses godkännande som endast behöver ges av behörig myndighet i prototypens ursprungsland.

Om ursprungslandet inte är ett medlemsland, skall godkännandet bekräftas av behörig myndighet i det första RID-land som berörs av transporten.

Container

5. En container för transport av ämnen av denna klass skall vara av bestående sluten karaktär, styv och tillräckligt hållfast för upprepad användning. Den kan användas som ett emballage om tillämpliga krav är uppfyllda, och den kan också användas som ett ytterhölje.

Inneslutningssystem

6. Med inneslutningssystem avses de delar av emballaget som av konstruktören har angivits såsom avsedda att innesluta det radioaktiva ämnet under transporten.

Kontamination

7. Med kontamination avses närvaron av radioaktiva ämnen på en yta i kvantiteter överstigande 0,4 Bq/cm2 (10-5 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 0,04 Bq/cm2 (10-6 ìCi/cm2) för alla andra alfastrålare.

Med fast vidhäftande kontamination menas all annan kontamination än löst vidhäftande. Med löst vidhäftande kontamination menas kontamination som kan

lösgöras från en yta under normal transport och hantering.

Prototyp

8. Med prototyp avses den beskrivning av ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet eller av ett kolli eller emballage, som gör det fullt identifierbart. Beskrivningen kan innehålla specifikationer, ritningar, redogörelser som visar överensstämmelse med gällande regler samt annan relevant dokumentation.

Vagnslast

9. Med vagnslast avses att en enda avsändare utnyttjar en vagn eller en container med minsta längd av 6 meter, varvid all lastning och lossning före, under och efter transporten utföres i enlighet med avsändarens eller mottagarens anvisningar.

Klyvbart ämne

10. Med klyvbart ämne avses uran-233, uran-235, plutonium-238, plutonium-239, plutonium-241 eller varje kombination av dessa radionuklider. Obestrålat naturligt uran och utarmat uran samt naturligt uran och utarmat uran som enbart blivit bestrålat i termiska reaktorer omfattas inte av denna definition.

Ämnen med låg specifik aktivitet

11. Med ämne med låg specifik aktivitet (LSA) avses radioaktivt ämne som naturligt har en begränsad specifik aktivitet eller radioaktivt ämne för vilket gränsvärdena för beräknat medelvärde för specifik aktivitet är tillämpliga. Yttre avskärmande material, som omger LSA-materialet, skall inte medtagas vid bestämning av det beräknade medelvärdet av specifika aktiviteten.

LSA-material indelas i tre grupper:

(a) LSA-I

(i) Malmer innehållande naturligt förekommande radionuklider (t.ex. uran, torium) och uran- eller toriumkoncentrat av sådana malmer,

(ii) fast obestrålat naturligt uran, fast obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium samt fasta eller vätskeformiga föreningar och blandningar av dessa, och

(iii) radioaktiva ämnen, förutom klyvbara ämnen, för vilka A2-värdet är obegränsat.

(b) LSA-II

(i) Vatten innehållande tritium med en koncentration av högst 0,8 TBq/l (20 Ci/l), och

(ii) annat ämne i vilket aktiviteten är fördelad alltigenom och det beräknade medelvärdet för specifika aktiviteten inte överstiger 10-4 A2/g för fasta ämnen och gaser och 10-5 A2/g för vätskor.

(c) LSA-III

Fasta ämnen (t.ex. ingjutna restprodukter, aktiverat material) i vilket:

(i) det radioaktiva ämnet är fördelat alltigenom ett fast föremål eller ett antal fasta föremål eller är väsentligen jämnt fördelat i ett fast, kompakt bindemedel (såsom betong, bitumen, keramik etc),

(ii) det radioaktiva ämnet är förhållandevis olösligt eller är inneslutet i en relativt olöslig matris så att, även med skadat emballage, läckaget av radioaktivt ämne från ett kolli genom utlakning vid nedsänkning i vatten under 7 dagar inte överstiger 0,1 A2, och

(iii) det beräknade medelvärdet av specifika aktiviteten för det fasta föremålet eller ämnet, exkluderande avskärmande material, inte överstiger 2 x 10-3 A2/g.

Högsta normala drifttryck

12. Med högsta normala drifttryck avses det högsta tryck över atmosfärtrycket vid havsnivån som skulle utvecklas i inneslutningssystemet under en period av ett år under de förhållanden beträffande temperatur och solstrålning som motsvarar omgivningsförhållandena vid transport i frånvaro av ventilation, yttre kylning med hjälpsystem eller funktionskontroll under transporten.

Ytterhölje

13. Med ytterhölje avses ett omslag såsom en låda eller en säck, vilken inte behöver uppfylla kraven för en container, och vilken används av en enda avsändare för att packa samman en sändning av två eller flera kollin till en hanteringsenhet för att underlätta hantering, lagring och transport. Ytterhölje är inte detsamma som ytteremballage såsom definierat vid marginalnummer 1510.

Kolli

14. Funktionskrav för kollin är graderade på ett sådant sätt att de tar hänsyn till de varierande belastningsgrader som uppträder vid olika transportförhållanden:

transportförhållanden förekommande vid en rutintransport (utan missöden),

transportförhållanden inbegripande smärre missöden, och

transportförhållanden inbegripande olyckshändelser.

Funktionskraven omfattar krav på konstruktion och provning. Varje kolli klassificeras enligt nedan:

(a) Undantaget kolli är ett emballage innehållande radioaktivt ämne (se marginalnummer 1713, tabell V), som är konstruerat för att uppfylla de allmänna konstruktionskraven för alla emballage och kollin (se marginalnummer 1732).

(b) (I) Industrikolli typ 1 (IP-1) är ett emballage, en cisternvagn, en tankcontainer eller en container innehållande LSA-material eller SCO (se definitionerna 11 och 22), som är konstruerat så att de allmänna konstruktionskraven för alla emballage och kollin uppfylles (se marginalnummer 1732).

(II) Industrikolli typ 2 (IP-2) är ett emballage, en cisternvagn, en tankcontainer eller en container innehållande LSA-material eller SCO (se definitionerna 11 och 22), som är konstruerat så att de allmänna konstruktionskraven för alla emballage och kollin uppfylles (se marginalnummer 1732) liksom följande specifika konstruktionskrav:

(i) för ett kolli, se marginalnummer 1734,

(ii) för en cisternvagn, tankcontainer, se marginalnummer 1736 samt bihang X och XI,

(iii) för en container, se marginalnummer 1736.

(III) Industrikolli typ 3 (IP-3) är ett emballage, en cisternvagn, en tankcontainer eller en container innehållande LSA-material eller SCO (se definitionerna 11 och 2 ), som är konstruerat så att de allmänna konstruktionskraven för alla emballage och kollin uppfylles (se marginalnummer 1732) liksom följande specifika konstruktionskrav:

(i) för ett kolli, se marginalnummer 1735,

(ii) för en cisternvagn, tankcontainer, se marginalnummer 1736 samt bihang X och XI,

(iii) för en container, se marginalnummer 1736.

(c) Kolli av typ A är ett emballage, en cisternvagn, en tankcontainer eller en container innehållande en aktivitetsmängd av högst A1, om det är ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, eller högst A2, om det inte är ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, som är konstruerat så att de allmänna konstruktionskraven för alla emballage och kollin uppfylles (se marginalnummer 1732), liksom de särskilda konstruktionskraven vid marginalnummer 1737 som är tillämpliga.

(d) Kolli av typ B är ett emballage, en tank eller en container innehållande en aktivi-tetsmängd som kan överstiga A1, om det är ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, eller överstiga A2, om det inte är ett radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, som är konstruerat så att de allmänna konstruktionskraven för alla emballage och kollin uppfylles (se marginalnummer 1732), liksom de särskilda konstruktionskraven vid marginalnummer 1737 och de i 3738-3740 som är tillämpliga.

Emballage

15. Med emballage avses den sammansättning av beståndsdelar som är nödvändig för att innesluta det radioaktiva innehållet fullständigt. Det kan t.ex. bestå av ett eller flera kärl, absorberande material, distanshållare, strålskärm, utrustning för fyllning, tömning, ventilering och tryckavlastning samt anordningar för kylning, för upptag av mekaniska stötar, för hantering och fastsättning, för termisk isolering samt hanteringsanordningar om dessa är en integrerad del av emballaget. Emballaget kan vara en låda, en tunna eller ett liknande kärl, eller kan också vara en container eller en tank i överensstämmelse med definition 14.

Kvalitetssäkring

16. Med kvalitetssäkring avses ett systematiskt styrnings- och inspektionsprogram vilket skall tillämpas av varje organisation eller organ inblandad i transport av radioaktivt material, och vilket syftar till att med tillräcklig visshet visa att den säkerhetsnivå som föreskrivs i bihang VII uppnås i praktiken.

Strålningsnivå

17. Med strålningsnivå avses motsvarande dosekvivalentrat uttryckt i millisievert per timme ().

Radioaktivt innehåll

18. Med radioaktivt innehåll avses det radioaktiva ämnet samt varje kontaminerat fast ämne, vätska eller gas i förpackningen.

Särskild överenskommelse

19. Med särskild överenskommelse avses de villkor, som godkänts av behörig myndighet, enligt vilka en försändelse, som inte uppfyller alla tillämpliga krav i förteckning 5-12 vid marginalnummer 704, får transporteras. Försändelser av detta slag kräver multilateralt godkännande.

Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet

20. Med radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet avses antingen ett icke utspridbart, fast radioaktivt ämne eller en försluten kapsel innehållande ett radioaktivt ämne (se marginalnummer 1731).

Specifik aktivitet

21. Med specifik aktivitet avses en radionuklids aktivitet per massenhet av denna nuklid. Den specifika aktiviteten av ett ämne i vilket radionukliden är väsentligen jämt fördelad är detta ämnes aktivitet per massenhet.

Ytkontaminerat föremål

22. Med ytkontaminerat föremål (SCO, surface contaminated object) avses ett fast före-mål, vilket inte självt är radioaktivt, men där radioaktivt ämne förekommer på dess yta. SCO indelas i två grupper:

(a) SCO-I: Ett fast föremål på vilket:

(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över en yta av 300 cm2 (eller arean av ytan om denna är mindre än 300 cm2), inte överstiger 4 Bq/cm2 (10-4 ìCi/cm2) för beta och gammastrålare och alfa-strålare med låg radiotoxicitet eller 0,4 Bq/cm2 (10-5 ìCi/cm2) för alla övriga alfastrålare, och

(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över en yta av 300 cm2 (eller arean av ytan om denna är mindre än 300 cm2), inte överstiger 4 × 104 Bq/cm2 (1 ìCi/cm2) för beta och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 4 × 103 Bq/cm2 (0,1 ìCi/cm2) för alla övriga alfastrålare, och

(iii) den löst vidhäftande plus den fast vidhäftande kontaminationen på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över en yta av 300 cm2 (eller arean av ytan om denna är mindre än 300 cm2), inte överstiger 4 × 104 Bq/cm2 (1 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 4 × 103 Bq/cm2 (0,1 ìCi/cm2) för alla övriga alfastrålare.

(b) SCO-II: Ett fast föremål på vilket antingen den fast vidhäftande eller den löst vidhäftande kontaminationen på ytan överstiger de tillämpliga gränsvärdena för SCO-I i (a) ovan och på vilket:

(i) den löst vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över en yta av 300 cm2 (eller arean av ytan om denna är mindre än 300 cm2), inte överstiger 400 Bq/cm2 (10-2 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 40 Bq/cm2 (10-3 ìCi/cm2) för alla övriga alfastrålare, och

(ii) den fast vidhäftande kontaminationen på den åtkomliga ytan, som medelvärde över en yta av 300 cm2 (eller arean av ytan om denna är mindre än 300 cm2), inte överstiger 8 × 105 Bq/cm2 (20 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 8 × 104 Bq/cm2 (2 ìCi/cm2) för alla övriga alfastrålare, och

(iii) den löst vidhäftande plus den fast vidhäftande kontaminationen på den icke åtkomliga ytan, som medelvärde över en yta av 300 cm2 (eller arean av ytan om denna är mindre än 300 cm2), inte överstiger 8 × 105 Bq/cm2 (20 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 8 × 104 Bq/cm2 (2 ìCi/cm2) för alla övriga alfastrålare.

Transportindex

23. Med transportindex (TI) avses ett enda tal som tillordnats ett kolli, ett ytterhölje, en cisternvagn, en tankcontainer eller en container eller LSA-I eller SCO-I i oför packad form, vilket används för att utöva kontroll av både kriticitetssäkerhet och strålningsexponering (se marginalnummer 1715). Det används även för att fastställa begränsningar av innehållet i vissa kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tankcontainrar och containrar, för att fastställa kategori vid etikettering, för att bestämma om transport som vagnslast erfordras, för att fastställa separationsbehov under mellanlagring, för att fastställa restriktioner beträffande samlastning vid transport enligt särskild överenskommelse och under mellanlagring, och för att bestämma antalet kollin som är tillåtna i en och samma container eller på en och samma vagn (se bihang VII, kapitel II).

Obestrålat torium

24. Med obestrålat torium avses torium som innehåller högst 10-7g uran-233 per gram torium-232.

Obestrålat uran

25. Med obestrålat uran avses uran som innehåller högst 10-6 g plutonium per gram uran-235 och högst 9 MBq (0,20 ìCi) klyvningsprodukter per gram uran-235.

Uran - naturligt, utarmat, anrikat

26. Med naturligt uran avses kemiskt separerat uran innehållande den i naturen före-kommande fördelningen av uranisotoper (approx 99,28 % uran-238 och 0,72 % uran-235). Med utarmat uran avses uran som innehåller en lägre andel (vikt- %) uran-235 än naturligt uran. Med anrikat uran avses uran som innehåller en högre andel (viktprocent) uran-235 än naturligt uran. I samtliga fall förekommer en mycket liten procentuell mängd uran-234.

701 (1) Lista över ämnen

>Plats för tabell>

(2) Ämnen och föremål av denna klass innehåller en eller flera av de radionuklider vilka uppräknas i kapitel I i bihang VII (marginalnummer 1700 och 1701).

(3) Nedanstående lista utvisar förteckningarna vid marginalnummer 704:

1. Begränsade mängder av radioaktivt ämne som undantagna kollin

2. Instrument eller föremål som undantagna kollin

3. Föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium som undantagna kollin

4. Tömda emballage som undantagna kollin

5. Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-I)

6. Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-II)

7. Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-III)

8. Ytkontaminerade föremål (SCO-I och SCO-II)

9. Radioaktivt ämne i kolli av typ A

10. Radioaktivt ämne i kolli av typ B(U)

11. Radioaktivt ämne i kolli av typ B(M)

12. Klyvbart ämne

13. Radioaktivt ämne som transporteras enligt särskild överenskommelse

(4) Expressgods

Radioaktiva ämnen får transporteras även som expressgods. Därvid får summan av de transportindex som anges på varningsetiketterna i en resgodsvagn eller i ett annat resgodsutrymme inte uppgå till mer än 10. Järnvägen kan för kollin av kategori III-GUL bestämma tid för inlämning av försändelsen. Ett kolli får inte väga mer än 50 kg.

(5) Bestämmelserna för olika typer av försändelser anges under 13 rubriker i enlighet med marginalnummer 2 (3):

(a) Gemensamma bestämmelser för förteckning 1 till 4 är sammanfattade vid marginalnummer 702,

(b) Gemensamma bestämmelser för förteckning 5 till 13 är sammanfattade vid marginalnummer 703.

Gemensamma bestämmelser för förteckning 1 till 4 vid marginalnummer 704

702 1. Ämnen

Se tillämplig förteckning.

2. Emballage/Kolli

Se tillämplig förteckning.

3. Högsta strålningsnivå för kollin

5 ìSv/h (0,5 mrem/h) på kollits utsida.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Löst vidhäftande kontamination på alla utvändiga ytor samt på invändiga ytor på vagnar och ytterhöljen, som används för transport av undantagna kollin, skall hållas så låg som det är praktiskt möjligt och får inte överstiga följande gränsvärden:

(a) Beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet: 0,4 Bq/cm2 (10-5 ìCi/cm2),

(b) Alla övriga alfastrålare: 0,04 Bq/cm2 (10-6 ìCi/cm2).

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Vagnar, utrustning eller delar därav, som har blivit kontaminerade, skall dekontamineras snarast möjligt, och varje fall före återanvändning, till nivåer ej överstigande

(a) för löst vidhäftande kontamination

0,4 Bq/cm2 (10-5 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålare och alfastrålare med låg radiotoxicitet, och

0,04 Bq/cm2 (10-6 ìCi/cm2) för alla andra alfastrålare,

(b) en strålningsnivå

av 5 ìSv/h (0,5 mrem/h) vid ytan på grund av fast vidhäftande kontamination.

6. Samemballering

Inga bestämmelser.

7. Samlastning

Inga bestämmelser.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se tillämplig förteckning.

9. Varningsetiketter på vagnar utom cisternvagnar

Se tillämplig förteckning.

10. Transporthandlingar

Se tillämplig förteckning.

11. Förvaring och avsändning

Inga bestämmelser.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Inga bestämmelser.

13. Övriga bestämmelser

a) Bestämmelser vid olycka: se marginalnummer 710 och 1712,

b) Skadade eller läckande kollin: se marginalnummer 1712,

c) Kontaminationskontroll: se marginalnummer 1712 (3),

d) Kvalitetssäkring: se marginalnummer 1766,

e) Obeställbara försändelser: se marginalnummer 715.

Gemensamma bestämmelser för förteckning 5 till 13 vid marginalnummer 704

703 1. Ämnen

Se tillämplig förteckning.

2. Emballage/Kolli

Se tillämplig förteckning.

3. Högsta strålningsnivå för kollin

(a) Strålningsnivåerna för kollin eller ytterhöljen som inte transporteras som vagnslast, får ej överstiga:

(i) 2 mSv/h (200 mrem/h) i någon punkt på någon yta, och

(ii) 0,1 mSv/h (10 mrem/h) på 1 meters avstånd från denna yta.

(b) Strålningsnivån på ytan av kollin och ytterhöljen transporterade som vagnslast får under följande förutsättningar överstiga 2 mSv/h (200 mrem/h), men får inte under några omständigheter överstiga 10 mSv/h (1 000 mrem/h), förutsatt att:

(i) det finns en tillslutning som hindrar att obehöriga får tillträde till lasten under transporten, och

(ii) kollit eller ytterhöljet är säkrat för att hållas kvar på sin plats i lastutrymmet under rutintransport, och

(iii) ingen lastning eller lossning företas från transportens början till dess slut.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Löst vidhäftande kontamination på alla utvändiga ytor samt på invändiga ytor på vagnar och ytterhöljen, som används för transport av kollin, skall hållas så låg som det är praktiskt möjligt och får inte överstiga följande gränsvärden:

(a) Beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxitet:

0,4 Bq/cm2 (10-5 ìCi/cm2) för försändelser som även innehåller undantagna kollin och/eller icke-radioaktivt gods,

4 Bq/cm2 (10-4 ìCi/cm2) för andra försändelser.

(b) (b) Alla andra alfastrålare:

0,04 Bq/cm2 (10-6 ìCi/cm2) för försändelser som även innehåller undantagna kollin och/eller icke-radioaktivt gods,

0,4 Bq/cm2 (10-5 ìCi/cm2) för alla andra försändelser.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Vagnar, utrustning eller delar därav, som har blivit kontaminerade, skall dekonta-mineras snarast möjligt, och varje fall före återanvändning, till nivåer icke överstigande

(a) för löst vidhäftande kontamination de gränsvärden som anges under 4. ovan,

(b) en strålningsnivå:

5 ìSv/h (0,5 mrem/h) vid ytan på grund av fast vidhäftande kontamination.

6. Samemballering

Se marginalnummer 1711 (1).

7. Samlastning

(a) Kollin försedda med etikett i enlighet med förebild nr 7 A, 7 B eller 7 C får inte lastas i samma vagnar som kollin försedda med etikett enligt förebild nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5 eller 01.

(b) I alla övriga fall är samlastning tillåten. Vid transport som vagnslast får emellertid samlastning endast planeras av avsändaren.

(c) För försändelser som inte får lastas i samma vagn skall speciella fraktsedlar användas.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Följande föreskrifter är tillämpbara på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen med icke klyvbara ämnen. För kollin innehållande klyvbara ämnen och för containrar och ytterhöljen som innehåller kollin med klyvbara ämnen, se dessutom förteckning 12.

(a) Kollin och ytterhöljen, som inte är containrar och tankar.

(i) Sådana kollin och ytterhöljen skall, beroende på kategorin (se marginalnummer 1718), vara försedda med etiketter nr 7 A, 7 B eller 7 C, som ifyllts i enlighet med marginalnummer 706 (3). Etiketterna skall anbringas på två motstående sidor på kollin och ytterhöljen.

(ii) Varje etikett skall vara försedd med uppgift om den högsta aktiviteten av det radioaktiva innehållet under transporten.

(iii) Varje gul etikett skall vara försedd med uppgift om transportindex för kollit eller ytterhöljet.

(iv) Beträffande ämnen med vissa FN-nummer, som uppräknats vid marginalnummer 701 (1), skall de också förses med följande tilläggsetiketter:

2975 Toriummetall, pyrofor, 2979 Uranmetall, pyrofor Etikett nr 4.2;

2976 Toriumnitrat, 2981 Uranylnitrat, fast form Etikett nr 05;

2977 Uranhexafluorid, klyvbart, innehållande mer än 1 % uran-235, 2978 Uranhexafluorid, undantaget klyvbart eller icke klyvbart, 2980 Uranylnitrathexahydrat, lösning fast form Etikett nr 8.

(v) Kollin med bruttovikt överstigande 50 kg, skall vara tydligt och varaktigt märkta på utsidan med tillåten bruttovikt.

(vi) Varje etikett som inte kan hänföras till innehållet skall avlägsnas eller täckas över.

(b) Containrar, även då de används som ytterhöljen,samt cisternvagnar och tankcontainrar

(i) Sådana containrar, cisternvagnar och tankcontainrar skall, beroende på kategorin (se marginalnummer 1718) vara försedda med etiketter enligt förebild nr 7 A, 7 B eller 7 C, ifyllda i enlighet med marginalnummer 706 (3).

Cisternvagnar och tankcontainrar samt stora containrar, innehållande andra kollin än undantagna kollin, skall dessutom vara försedda med etiketter enligt förebild 7 D.

I stället för att använda etiketter nr 7 A, 7 B eller 7 C och dessutom etiketter nr 7 D får som ett alternativ, etiketter nr 7 A, 7 B och 7 C i samma storlek som etikett nr 7 D användas.

Etiketterna skall fästas på alla fyra sidorna på containrar och tank-containrar och på båda sidorna och baktill på cisternvagnar.

(ii) Beträffande ämnen med vissa FN-nummer som uppräknats vid marginalnummer 701 (1) skall de också förses med följande tilläggsetiketter:

2975 Toriummetall, pyrofor, 2979 Uranmetall, pyrofor Etikett nr 4.2;

2976 Toriumnitrat, 2981 Uranylnitrat, fast form Etikett nr 05;

2977 Uranhexafluorid, klyvbart innehållande mer än 1 % uran-235, 2978 Uranhexafluorid, undantaget klyvbart eller icke klyvbart, 2980 Uranylnitrathexahydrat, lösning Etikett nr 8.

(iii) Cisternvagnar och tankcontainrar med en kapacitet av mer än 3 000 l skall märkas i enlighet med marginalnummer 13 och bihang VIII.

(iv) Utom vid samlastning skall varje etikett vara försedd med uppgift om den högsta sammanlagda aktiviteten av det radioaktiva innehållet i containern eller ytterhöljet under transporten. Vid samlastning se marginalnummer 706 (3).

(v) Varje gul etikett skall vara försedd med uppgift om transportindex för containern eller ytterhöljet.

(vi) Containrar, cisternvagnar och tankcontainrar skall vara tydligt och varaktigt märkta på utsidan med högsta tillåtna bruttovikt.

(vii) Varje märkning eller varningsetikett som inte kan hänföras till innehållet skall avlägsnas eller täckas över.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

(a) (i) Vid försändelse av förpackat eller oförpackat radioaktivt ämne skall etiketter nr 7 D vara fästade vertikalt på de två längsgående sidorna på vagnen.

(ii) Beträffande ämnen med vissa FN-nummer som uppräknats vid marginalnummer 701 (1) skall de också förse med

2975 Toriummetall, pyrofor, 2979 Uranmetall, pyrofor, Etikett nr 4.2;

2976 Toriumnitrat, 2981 Uranylnitrat, fast form Etikett nr 05;

2977 Uranhexafluorid, klyvbart innehållande mer än 1 % uran-235, 2978 Uranhexafluorid, undantaget klyvbart eller icke klyvbart, 2980 Uranylnitrathexahydrat, lösning, Etikett nr 8.

(b) Varje varningsetikett som inte kan hänföras till innehållet skall avlägsnas eller täckas över.

10. Transporthandlingar

Se tillämplig förteckning.

11. Förvaring och avsändning

(a) Försändelse skall under förvaring hållas åtskild från annat farligt gods, från människor samt från oframkallade fotografiska plåtar och filmer:

(i) För åtskiljning från annat farligt gods - se bestämmelserna under rubrik 7,

(ii) För åtskiljning från människor, från kollin märkta "FOTO" och från postsäckar - se avståndstabeller vid marginalnummer 711.

(b) Begränsning av sammanlagt transportindex vid förvaring med undantag av LSA-I:

(i) Antal kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tankcontainrar och containrar tillhörande kategori II-GUL och kategori III-GUL, som lagras på en och samma plats, skall begränsas så att den totala summan av transportindex i varje särskild grupp av sådana kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tank-containrar eller containrar inte överstiger 50. Sådana grupper skall förvaras på ett minsta avstånd av 6 m från varandra.

(ii) Om transportindex för ett enskilt kolli, ytterhölje, cisternvagn, tank-container eller container överstiger 50 eller summan av transportindex på en vagn överstiger 50, skall förvaring ske så att det är ett avstånd på minst 6 m från andra kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tankcontainrar, containrar eller andra vagnar med radioaktivt ämne.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(1) Se tillämplig förteckning.

(2) (a) Försändelse skall under transport hållas åtskild från annat farligt gods, från människor samt från oframkallade fotografiska filmer och plåtar:

(i) för åtskiljning från annat farligt gods - se bestämmelserna under rubrik 7.

(ii) för åtskiljning från människor, från kollin märkta "FOTO" och från postsäckar - se avståndstabeller vid marginalnummer 711.

(b) Begränsning av sammanlagt transportindex under transport med undantag av LSA-I:

Totala antalet kollin, ytterhöljen, tankcontainrar och containrar på en enstaka vagn skall begränsas så att summan av transportindex inte överstiger 50. För transport som vagnslast är denna begränsning inte tillämplig - se [marginal-nummer 1711 (3)].

(c) Kolli eller ytterhölje med transportindex högre än 10 får transporteras endast som vagnslast.

(d) Högsta strålningsnivåer för vagnar:

(i) 2 mSv/h (200 mrem/h) på vagnens yta.

(ii) 0,1 mSv/h (10 mrem/h) på 2 m från vagnens yta.

(iii) 0,02 mSv/h (2 mrem/h) på varje plats i vagnen som normalt är besatt, såvida inte persondosmätare används.

13. Övriga bestämmelser

a) Bestämning av transportindex: se marginalnummer 1715.

b) Bestämmelser vid olycka: se marginalnummer 710 och 1712.

c) Skadade eller läckande kollin: se marginalnummer 1712.

d) Kontaminationskontroll: se marginalnummer 1712 (3).

e) Kvalitetssäkring: se marginalnummer 1766.

f) Obeställbara försändelser: se marginalnummer 715.

Förteckning 1 Begränsade mängder av radioaktivt ämne som undantagna kollin

704 Anmärkningar: 1. Radioaktivt ämne i mängder som medför mycket begränsad strålningsrisk får transporteras som undantagna kollin.

2. För sekundära risker se bestämmelser vid marginalnummer 3 (5) och (6) samt 1770.

1. Ämnen

2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, begränsad mängd

(a) Icke klyvbart, radioaktivt ämne i mängder som inte överstiger de gränsvärden som anges i tabell 1.

(b) Klyvbart ämne med en aktivitet som inte överstiger de gränsvärden som anges i tabell 1 och dessutom uppfyller bestämmelserna vid marginalnummer 1741 i bihang VII med avseende på mängder, beskaffenhet och emballage, vilket medger att de regleras som kolli innehållande icke-klyvbart, radioaktivt ämne.

>Plats för tabell>

2. Emballage/kolli

Begränsade mängder av radioaktivt ämne får transporteras i kollin, cisternvagnar, tankcontainrar och containrar förutsatt att:

(a) Emballaget uppfyller de allmänna kraven för alla emballage och kollin angivna vid marginalnummer 1732 i bihang VII och dessutom för cisternvagnar och tankcontainrar bihang X och XI, bihang VII.

(b) Kollin innehållande klyvbart ämne skall uppfylla minst ett av de vid marginalnummer 1741 i bihang VII angivna villkoren.

(c) Kollit är så konstruerat att läckage av det radioaktiva innehållet inte förekommer under rutintransport.

Radioaktivt ämne får ej transporteras i oförpackad form.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 702.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 702.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se marginalnummmer 702.

6. Samemballering

Inga bestämmelser.

7. Samlastning

Inga bestämmelser.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Kollin

(i) Märkning: Se marginalnummer Etikettering: Inga bestämmelser.

(ii) Emballaget skall invändigt vara märkt "radioaktivt", som en varning för närvaro av radioaktivt ämne när kollit öppnas.

(b) Containrar

Inga bestämmelser.

(c) Tankcontainrar och cisternvagnar

Se marginalnummer 13 och bihang VIII samt X/XI:7.6.

(d) Ytterhöljen

Inga bestämmelser.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Inga bestämmelser.

10. Transporthandlingar

Fraktsedeln skall innehålla beskrivningen "2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, begränsad mängd, 7, förteckning 1, RID". I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Vid transport i cisternvagn eller i tankcontainer skall, när märkningar föreskrivs enligt bihang VIII, framför godsbeskrivningen tilläggas farlighetsnummer enligt bihang VIII. Farlighetsnumret ska också anges, enligt bihang VIII, när en vagn har en last med endast ett slags kollin.

11. Förvaring och avsändning

Inga bestämmelser.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Inga bestämmelser.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 702.

Förteckning 2 Instrument eller föremål som undantagna kollin

Anmärkningar: 1. Angivna mängder av radioaktivt ämne, vilket är inneslutet i eller utgör en beståndsdel av ett instrument eller annat tillverkat föremål och vilket utgör en mycket begränsad strålningsrisk, får transporteras som undantagna kollin.

2. För sekundära risker se även bestämmelser vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, instrument eller föremål

(a) Instrument och tillverkade föremål såsom klockor, elektronrör eller apparatur, i vilka radioaktivt ämne ingår som beståndsdel i mängder som inte överstiger de gränsvärden för föremålet och kollit vilka anges i kolumn 2 och 3 i tabell 2, förutsatt att strålningsnivån 10 cm från den utvändiga ytan på varje oförpackat instrument eller föremål inte överstiger 0,1 mSv/h (10 mrem/h).

(b) Instrument och tillverkade föremål innehållande klyvbart ämne i mängder vars aktivitet inte överstiger de gränsvärden som anges i tabell 2, och som dessutom uppfyller bestämmelserna vid marginalnummer 1741 i bihang VII med avseende på mängder, beskaffenhet och emballage, vilket medger att de regleras som kolli innehållande icke-klyvbart, radioaktivt ämne, förutsatt att strålningsnivån 10 cm från den utvändiga ytan på varje oförpackat instrument eller föremål inte över- stiger 0,1 mSv/h (10 mrem/h).

>Plats för tabell>

2. Emballage/Kolli

(a) Emballaget skall uppfylla de allmänna kraven för alla emballage och kollin angivna vid marginalnummer 1732 i bihang VII.

(b) Kollin innehållande klyvbart ämne skall uppfylla minst ett av de vid marginalnummer 1741, bihang VII, angivna villkoren.

(c) Instrumenten och föremålen skall vara säkert förpackade.

(d) Transport av oförpackat radioaktivt ämne är ej tillåtet.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 702.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 702.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se marginalnummer 702.

6. Samemballering

Inga bestämmelser.

7. Samlastning

Inga bestämmelser.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Instrument och föremål

Varje instrument eller föremål (utom klockor eller apparater som är radioluminiscenta) skall märkas "Radioaktiv".

(b) Kollin

Se marginalnummer 702.

(c) Containrar

Inga bestämmelser.

(d) Cisternvagnar, tankcontainrar

Ej tillämpligt.

(e) Ytterhöljen

Inga bestämmelser.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Inga bestämmelser.

10. Transporthandlingar

Fraktsedeln skall innehålla beskrivningen "2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, instrument eller föremål, 7, förteckning 2, RID". I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Om en vagn har en last med endast ett slags kollin med märkning enligt bihang VIII skall farlighetsnumret, enligt bihang VIII, anges framför godsbeskrivningen.

11. Förvaring och avsändning

Inga bestämmelser.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Inga bestämmelser.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 702.

Förteckning 3 Föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium som undantagna kollin

Anmärkningar: 1. Föremål tillverkade av obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium, vilka utgör en mycket begränsad strålningsrisk, får transporteras som undantagna kollin.

2. För sekundära risker se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, föremål tillverkade av naturligt uran eller utarmat uran eller naturligt torium

Tillverkade föremål i vilka det enda radioaktiva ämnet är obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium, förutsatt att den utvändiga ytan av uran eller torium är omsluten av ett inaktivt överdrag tillverkat av metall eller annat motståndskraftigt material.

Anmärkning: Sådana föremål kan t.ex. vara oanvända, tomma emballage avsedda för transport av radioaktivt ämne.

2. Emballage/Kolli

Föremål som utgör emballage skall uppfylla de allmänna kraven för alla emballage och kollin angivna vid marginalnummer 1732 i bihang VII.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 702.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 702.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se marginalnummer 702.

6. Samemballering

Inga bestämmelser.

7. Samlastning

Inga bestämmelser.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Kollin

Se marginalnummer 702.

(b) Containrar

Inga bestämmelser.

(c) Cisternvagnar, tankcontainrar

Inte tillämpligt.

(d) Ytterhöljen

Inga bestämmelser.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Inga bestämmelser.

10. Transporthandlingar

Fraktsedeln skall innehålla beskrivningen "2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, föremål tillverkade av naturligt uran eller utarmat uran eller naturligt torium, 7, förteckning 3, RID". I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Om en vagn har en last med endast ett slags kollin med märkning enligt bihang VIII skall farlighetsnumret, enligt bihang VIII, anges framför godsbeskrivningen.

11. Förvaring och avsändning

Inga bestämmelser.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Inga bestämmelser.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 702.

Förteckning 4 Tömda emballage som undantagna kollin

Anmärkningar: 1. Tömda, icke rengjorda emballage, som har använts för transport av radioaktivt ämne och vilka utgör en mycket begränsad strålningsrisk, får transporteras som undantagna kollin.

2. (a) Tömda, icke rengjorda emballage vilka, till följd av skada eller andra mekaniska brister, inte längre kan förslutas på ett säkert sätt skall transporteras enligt särskild överenskommelse (förteckning 13), om de inte kan transporteras i andra emballage i enlighet med föreskrifterna i denna klass.

(b) Tömda, icke rengjorda emballage, där den löst vidhäftande kontaminationen på insidan (aktiviteten hos det kvarvarande innehållet) överstiger det högsta värdet enligt punkt 1(c), får endast transporteras som kollin i enlighet med kraven i de olika förteckningarna [marginalnummer 701 (3)], beroende på mängden och formen av kvarvarande radioaktiva ämnen och kontamination.

(c) Tömda emballage, vilka har blivit rengjorda i sådan utsträckning att inte längre någon kontamination överstigande 0,4 Bq/cm2 (10 P5 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålande ämnen och 0,04 Bq/cm2 (10 P6 ìCi/cm2) för alfastrålande ämnen finns, och vilka inte heller innehåller något radioaktivt ämne med en specifik aktivitet större än 70 kBq/kg (2 nCi/g), är inte längre underkastade föreskrifterna i denna klass.

3. För sekundära risker se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, tömt emballage

(a) Tömda icke rengjorda emballage inkluderande tömda, icke rengjorda containrar, cisternvagnar och tankcontainrar, vilka har använts för transport av radioaktivt ämne.

(b) Om emballaget innehåller uran eller torium i sin konstruktion skall de bestämmelser som anges i mom 2(c) nedan gälla.

(c) Den löst vidhäftande kontaminationen på insidan (aktiviteten i det kvarvarande innehållet) får inte överstiga:

(i) för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet 400 Bq/cm2 (10 P2 ìCi/cm2).

(ii) för alla övriga alfastrålare 40 Bq/cm2 (10 P3 ìCi/cm2).

2. Emballage/Kolli

(a) Emballaget skall uppfylla de allmänna kraven för alla emballage och kollin angivna vid marginalnummer 1732 i bihang VII.

(b) Emballaget skall vara väl underhållet och säkert tillslutet.

(c) Om det tömda emballaget innehåller naturligt uran eller utarmat uran eller naturligt torium i sin konstruktion skall uran - respektive toriumytan täckas med ett inaktivt överdrag tillverkat av metall eller annat motståndskraftigt material.

(d) Etiketter enligt marginalnummer 706 skall inte längre vara synliga.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 702.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 702.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se marginalnummer 702.

6. Samemballering

Inga bestämmelser.

7. Samlastning

Inga bestämmelser.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Kollin

(i) Märkning: Se marginalnummer 702.

Etikettering: Inga bestämmelser.

(ii) På kollin som är permanent märkta i enlighet med marginalnummer 705 behöver inte dessa märkningar avlägsnas.

(b) Containrar

Inga bestämmelser.

(c) Cisternvagnar, tankcontainrar

Se marginalnummer 13 och bihang VIII samt bihang X/XI:7.6.

(d) Ytterhöljen

Inga bestämmelser.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Inga bestämmelser.

10. Transporthandlingar

Fraktsedeln skall innehålla beskrivningen "2910 Radioaktivt ämne, undantaget kolli, tömt emballage, 7, förteckning 4, RID". I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Vid transport av tömd cisternvagn eller tömd tankcontainer skall denna beskrivning kompletteras med uppgift om senaste last samt med benämning och förteckning för detta gods. Vid transport i cisternvagn eller i tankcontainer skall, när märkningar föreskrivs enligt bihang VIII, framför godsbeskrivningen tilläggas farlighetsnummer enligt bihang VIII. Farlighetsnumret ska också anges, enligt bihang VIII, när en vagn har en last med endast ett slags kollin.

11. Förvaring och avsändning

Inga bestämmelser.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Inga bestämmelser.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 702.

Förteckning 5 Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-I)

Anmärkningar: 1. LSA-I är den första av tre grupper av radioaktivt ämne, som av naturen har en begränsad specifik aktivitet eller för vilken gränsvärdena för det beräknade medel-värdet av specifika aktiviteten är tillämpliga.

2. Det är inte tillåtet att transportera klyvbart ämne som LSA-I material.

3. För sekundära risker, se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2912 Radioaktivt material, låg specifik aktivitet (LSA-I), n.o.s.

2976 Toriumnitrat, fast form.

2978 Uranhexafluorid, undantaget klyvbart eller icke klyvbart.

2980 Uranylnitrathexahydrat, lösning.

2981 Uranylnitrat, fast form.

Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-I), radioaktivt ämne för vilket strålningsnivån på 3 m avstånd från det oskärmade innehållet i ett enstaka kolli eller från en enstaka last med oförpackat material inte får överstiga 10 mSv/h (1 000 mrem/h) och som även uppfyller något av följande villkor:

a) Malmer innehållande naturligt förekommande radionuklider (t.ex. uran, torium), eller

b) Uran- och toriumkoncentrat av malmer innehållande naturligt förekommande radionuklider, eller

c) Fast obestrålat naturligt uran eller utarmat uran eller naturligt torium, eller

d) Fasta eller flytande föreningar eller blandningar av obestrålat naturligt uran eller utarmat uran eller naturligt torium, eller

e) Icke klyvbart radioaktivt ämne för vilket A2-värdet är obegränsat.

2. Emballage/Kolli

(a) LSA-I material får transporteras i emballage, cisternvagnar, tankcontainrar och containrar förutsatt att:

(i) emballaget, vilket kan vara en cisternvagn, tankcontainer eller container, uppfyller konstruktionskraven för industrikolli IP-1 eller IP-2 (se marginalnummer 1733 respektive 1734 och dessutom för cisternvagnar, tankcontainrar, marginalnummer 1736 och bihang X och XI), vilket som är tillämpligt med hänsyn till typen av LSA-I material i enlighet med tabell 3, och

(ii) materialet är packat i emballaget på så sätt att inget läckage av innehållet eller skada på strålskärmen uppstår under rutintransport.

>Plats för tabell>

(b) LSA-I material får transporteras i oförpackad form under förutsättning att:

(i) för andra ämnen än i naturen förekommande malmer, transport sker på så sätt att inget av innehållet frigörs från vagnen och ingen skada uppstår på strålskärmen under rutintransport samt att transporten sker som vagnslast, eller

(ii) för i naturen förekommande malmer, transport sker som vagnslast.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 703.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Ytterhöljen eller containrar, enbart avsedda för transport av LSA-I material som vagnslast, undantas från (a) ovan enbart med avseende på deras inre ytor och endast så länge de utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

(a) Se marginalnummer 703.

(b) En vagn, som enbart är avsett för transport av LSA-I material som vagnslast, får undantas från (a) ovan enbart med avseende på dess inre ytor och endast så länge som det utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

6. Samemballering

Se marginalnummer 703.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) För cisternvagnar och tankcontainar, se även bihang X/XI:7.6.

9. Varningstiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande, se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla:

(i) FN-nummer och namn enligt rubrik 1, tillsammans med orden "Radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-I), 7, förteckning 5, RID (eller ADR)" t ex "2976 Toriumnitrat, fast form, radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-I), 7, förteckning 5, RID", eller

(ii) i de fall ämnet inte specificeras på annat sätt "2912 Radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-I), n.o.s., 7, förteckning 5, RID".

Vid transport i cisternvagn eller i tankcontainer skall, om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, framför godsbenämningen anges identifieringsnummer för faran enligt bihang VIII. Farlighetsnumret ska också anges, enligt bihang VIII, när en vagn har en last med endast ett slags kollin. I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Ytterligare uppgifter i enlighet med marginalnummer 709 och 710 skall även anges.

11. Förvaring och avsändning

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Gränsvärde för sammanlagt transportindex vid lagring: Inget.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703 12. 2) (a) till (d).

(b) Total aktivitet på enstaka fordon: ingen begränsning.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 6 Ämne med låg specifik aktivitet (LSA-II)

Anmärkningar: 1. LSA-II är den andra av tre grupper av radioaktiva ämnen, som av naturen har en begränsad specifik aktivitet eller för vilka gränsvärdena för det beräknade medelvärdet av specifika aktiviteten är tillämpliga.

2. Om klyvbart ämne ingår skall bestämmelserna i förteckning 12 uppfyllas liksom bestämmelserna i denna förteckning.

3. För sekundära risker se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2912 Radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-II), n.o.s.

2976 Toriumnitrat, fast form.

2978 Uranhexafluorid, undantaget klyvbart eller icke klyvbart.

2980 Uranylnitrat hexahydrat lösning.

2981 Uranylnitrat, fast form.

Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-II), radioaktivt ämne för vilket strålnings-nivån på 3 m avstånd från det oskärmade innehållet i ett enstaka kolli inte får överstiga 10 mSv/h (1 000 mrem/h) och som även uppfyller något av följande villkor:

(a) Vatten innehållande tritium med en koncentration av högst 0,8 TBq/L (20 Ci/L), eller

(b) Fasta ämnen eller gaser i vilka aktiviteten är fördelad alltigenom med högst 10-4 A2/g, eller

(c) Vätskor med aktiviteten fördelad alltigenom med högst 10-5 A2/g.

2. Emballage/Kolli

(a) LSA-II material skall transporteras i emballage, som kan vara tankar eller containrar.

(b) Emballaget, cisternvagnen, tankcontainern eller containern skall uppfylla konstruktionskraven för industrikolli IP-2 eller IP-3 (se marginalnummer 1734 respektive 1735 och dessutom för tankar marginalnummer 1736 och bihang X och XI) vilket som är tillämpligt för typen av LSA-II material i enlighet med tabell 4.

(c) Materialet skall packas i emballaget, cisternvagnen, tankcontainern eller containern så att inget läckage av innehållet eller skada på strålskärmen uppstår under rutintransport.

>Plats för tabell>

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 703.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Ytterhöljen eller containrar enbart avsedda för transport av LSA-II material som vagnslast, undantas från (a) ovan enbart med avseende på deras inre ytor och endast så länge de utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

5. Dekontaminering och hantering av vagnar, utrustning eller delar därav

(a) Se marginalnummer 703.

(b) En vagn, som enbart är avsett för transport av LSA-II material som vagnslast, får undantas från (a) ovan enbart med avseende på dess inre ytor och endast så länge som det utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

6. Samemballering

Se marginalnummer 703.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) För cisternvagnar och tankcontainrar, se även bihang X/XI:7.6.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande, se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla:

(i) FN-nummer och namn enligt rubrik 1, tillsammans med orden "Radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-II), 7, förteckning 6, RID" t.ex. "2976 Toriumnitrat, fast form, radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-II), 7, förteckning 6, RID" eller

(ii) i de fall ämnet inte är specificerat på annat sätt "2912 Radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-II), n.o.s., 7, förteckning 6, RID".

I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Vid transport i cisternvagn eller i tankcontainer skall, när märkningar föreskrivs enligt bihang VIII, framför godsbeskrivningen tilläggas farlighetsnummer enligt bihang VIII. Farlighetsnumret ska också anges, enligt bihang VIII, när en vagn har en last med endast ett slags kollin. Ytterligare uppgifter angivna vid marginalnumren 709 och 710 skall även anges.

11. Förvaring och avsändning

Se marginalnummer 703.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703 12. 2) (a) till (d).

(b) Total aktivitet i ett enstaka fordon får inte överstiga de i tabell 5 angivna värdena.

>Plats för tabell>

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 7 Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-III)

Anmärkningar: 1. LSA-III är den tredje av tre grupper av radioaktiva ämnen, som av naturen har en begränsad specifik aktivitet eller för vilket gränsvärdena för det beräknade medelvärdet av specifika aktiviteten är tillämpligt.

2. Om klyvbart ämne ingår skall förutom bestämmelserna i denna förteckning även bestämmelserna i förteckning 12 uppfyllas.

3. För sekundära risker, se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2912 Radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-III), n.o.s.

Ämnen med låg specifik aktivitet (LSA-III), radioaktivt ämne för vilket strålningsnivån på 3 m avstånd från det oskärmade innehållet i ett enstaka kolli inte får överstiga 10 mSv/h (1 000 mrem/h) och som även uppfyller följande villkor:

(a) det radioaktiva ämnet är fördelat alltigenom ett fast föremål eller ett antal fasta föremål eller är i huvudsak jämnt fördelat i ett fast bindemedel (t.ex. betong, bitumen, keramik),

(b) det radioaktiva ämnet är relativt olösligt eller är inneslutet i en relativt olöslig matris, och

(c) det beräknade medelvärdet av specifika aktiviteten inte överstiger 2 × 10 P3 A2/g.

2. Emballage/Kolli

(a) LSA-III material skall transporteras i emballage, som även kan vara containrar. Transport i cisternvagnar och tankcontainrar är inte tillämpligt.

(b) Emballaget eller containern skall uppfylla konstruktionskraven för industrikolli IP-2 (se marginalnummer 1734) om transporten sker som vagnslast eller IP-3 (se marginalnummer 1734) om transporten ej sker som vagnslast.

(c) Materialet skall packas i emballaget eller containern på ett sådant sätt att inget läckage av innehållet eller skada på strålskärmen uppstår under rutintransport.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 703.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Ytterhöljen eller containrar enbart avsedda för transport av LSA-III material som vagnslast får undantas från (a) ovan enbart med avseende på deras inre ytor och endast så länge de utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

5. Dekontaminering och hantering av vagnar, utrustning eller delar därav

(a) Se marginalnummer 703.

(b) En vagn, som enbart är avsett för transport av LSA-III material som vagnslast, undantas från (a) ovan enbart med avseende på dess inre ytor och endast så länge som det utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

6. Samemballering

Se marginalnummer 703.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 703.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla beskrivningen: "2912, Radioaktivt ämne, låg specifik aktivitet (LSA-III) n.o.s., 7, förteckning 7, RID". I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Om en vagn har en last med endast ett slags kollin med märkning enligt bihang VIII skall farlighetsnumret, enligt bihang VIII, anges framför godsbeskrivningen. Ytterligare uppgifter i enlighet med vid marginalnumren 709 och 710 skall också anges.

11. Förvaring och avsändning

Se marginalnummer 703.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703 12. 2) (a) till (d).

(b) Total aktivitet i ett enstaka fordon får inte överstiga de i tabell 6 angivna värdena.

>Plats för tabell>

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 8 Ytkontaminerade föremål (SCO-I och SCO-II)

Anmärkningar: 1. Ett ytkontaminerat föremål (SCO) är ett fast föremål vilket inte självt är radio-aktivt men där radioaktivt ämne förekommer på ytorna. Ytkontaminerade föremål faller under en av två grupper, antingen SCO-I eller SCO-II, beroende på den högsta tillåtna kontaminationsnivån (se tabell 7).

2. Om klyvbart ämne ingår, skall bestämmelserna i förteckning 12 liksom bestämmelserna i denna förteckning uppfyllas.

3. För sekundära risker, se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2913 Radioaktivt ämne, ytkontaminerade föremål (SCO-I) eller (SCO-II)

(a) Fasta, icke radioaktiva föremål kontaminerade på ytan upp till en nivå icke överstigande de gränsvärden för kontamination som anges i tabell 7, som medelvärde av kontaminationen på en yta av 300 cm2 (eller arean av ytan om denna är mindre än 300 cm2).

>Plats för tabell>

(b) Strålningsnivån på 3 m avstånd från det oskärmade innehållet i ett enstaka kolli eller från ett enstaka föremål eller ett antal föremål, om dessa transporteras utan emballage, skall inte överstiga 10 mSv/h (1 000 mrem/h).

2. Emballage/Kolli

(a) SCO-I och SCO-II får transporteras i emballage förutsatt att:

(i) emballaget, vilket kan vara en container, uppfyller konstruktionskraven för industrikolli IP-1 (se marginalnummer 1733) för SCO-I, eller IP-2 (se marginalnummer 1734) för SCO-II, och

(ii) materialet är inneslutet i emballaget så att inget läckage av innehållet eller skada på strålskärmen uppstår under rutintransport.

(b) SCO-I får transporteras oförpackat förutsatt att:

(i) det transporteras i en vagn eller i en container, på så sätt att inget läckage av innehållet eller skada på strålskärmen uppstår under rutintransport, och

(ii) det transporteras som vagnslast om kontaminationen på de åtkomliga och icke åtkomliga ytorna är större än 4 Bq/cm2 (10 P4 ìCi/cm2) för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 0,4 Bq/cm2 (10 P5 ìCi/cm2) för alla andra alfastrålare, och

(iii) åtgärder vidtages för att säkerställa att radioaktivt ämne inte lösgörs i vagnen, om det kan antas att löst vidhäftande kontamination finns på de icke åtkomliga ytorna överstigande 4 Bq/cm2 (10 P4 ìCi/cm2)för beta- och gammastrålare samt alfastrålare med låg radiotoxicitet eller 0,4 Bq/cm2 (10 P5 ìCi/cm2)för alla andra alfastrålare.

(c) SCO-II får inte transporteras oförpackat.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 703.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Ytterhöljen eller containrar enbart avsedda för transport av SCO-I och SCOII som vagnslast får undantas från (a) ovan enbart med avseende på deras inre ytor och endast så länge de utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

(a) Se marginalnummer 703.

(b) En vagn, som enbart är avsedd för transport av SCO som vagnslast, får undantas från (a) ovan enbart med avseende på dess inre ytor och endast så länge som det utnyttjas för vagnslast av detta slag av material.

6. Samemballering

Se marginalnummer 703.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 703.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla beskrivningen: "2913 Radioaktivt ämne. Ytkontaminerat föremål (SCO-I) eller (SCO-II), 7, förteckning 8, RID". I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Om en vagn har en last med endast ett slags kollin med märkning enligt bihang VIII skall farlighetsnumret, enligt bihang VIII, anges framför godsbeskrivningen. Ytterligare uppgifter i enlighet med marginalnumren 709 och 710 skall också anges.

11. Förvaring och avsändning

Se marginalnummer 703.

12. Tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703 12. 2) (a) till (d).

(b) Totala aktiviteten i ett enstaka fordon får inte överstiga 100 × A2.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 9 Radioaktivt ämne i kolli av typ A

Anmärkningar: 1. Radioaktivt ämne i kvantiteter som medför en begränsad strålningsrisk (se marginalnummer 700 (2) 1.) får transporteras i kollin av typ A, vilka skall vara så konstruerade att de motstår de påfrestningar som uppstår vid transport med smärre missöden.

2. Om klyvbart ämne ingår skall förutom bestämmelserna i denna förteckning även bestämmelserna i Förteckning 12 uppfyllas.

3. För sekundära risker se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2974 Radioaktivt ämne, speciell beskaffenhet, n.o.s.

2975 Toriummetall, pyrofor form.

2976 Toriumnitrat, fast form.

2979 Uranmetall, pyrofor form.

2980 Uranylnitrathexahydrat, lösning.

2981 Uranylnitrat, fast form.

2982 Radioaktivt ämne, n.o.s.

Innehållet i ett kolli av typ A skall begränsas till radioaktivt ämne:

(a) med en aktivitet ej överstigande A1 (se marginalnumren 1700 och 1701) om det är av speciell beskaffenhet, eller

(b) med en aktivitet ej överstigande A2 (se marginalnumren 1700 och 1701) om det ej är av speciell beskaffenhet.

2. Emballage/Kolli

(a) Emballaget, vilket också kan vara en cisternvagn, tankcontainer eller container, skall uppfylla bestämmelserna för kolli av typ A, som anges vid marginalnummer 1737, och dessutom för tankar bestämmelserna i bihang X och XI.

(b) Speciellt skall kolli vara konstruerat så att, vid påfrestningar som uppstår vid transport med smärre missöden, det förhindrar förlust eller utspridning av det radioaktiva innehållet samt förhindrar sådan skada på strålskärmen, som skulle öka den yttre strålningsnivån i någon punkt med mer än 20 %.

(c) Om det radioaktiva innehållet är av speciell beskaffenhet erfordras typgod-kännande av behörig myndighet för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet.

(d) På utsidan av varje kolli av typ A skall finnas en anordning, t ex ett sigill, som inte lätt bryts och som, när det är intakt, klart utvisar att kollit ej har öppnats.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 703.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 703.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se marginalnummer 703.

6. Samemballering

Se marginalnummer 703.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Varje kolli av typ A skall vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan med orden "Typ A".

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla:

(i) FN-nummer och namn enligt rubrik 1 tillsammans med orden "Radioaktivt ämne i kolli av typ A, 7, förteckning 9, RID", (t ex "2976 Toriumnitrat, fast form, radioaktivt ämne i kolli av typ A, 7, förteckning 9, RID" eller

(ii) för ämne som inte är specificerat på annat sätt. "2974 Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, n.o.s. i kolli av typ A, 7, förteckning 9, RID", eller "2982 Radioaktivt ämne, n.o.s, i kolli av typ A, 7, förteckning 9, RID". I föreskrivet fält på fraktsedeln skall markering göras med ett kryss.

Vid transport i cisternvagn eller i tankcontainer skall, när märkningar föreskrivs enligt bihang VIII, framför godsbeskrivningen tilläggas farlighetsnummer enligt bihang VIII. Farlighetsnumret ska också anges, enligt bihang VIII, när en vagn har en last med endast ett slags kollin. Ytterligare uppgifter i enlighet med marginalnummer 709 och 710 skall också anges.

11. Förvaring och avsändning

Se marginalnummer 703.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 703.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 10 Radioaktivt ämne i kolli av typ B(U)

Anmärkningar: 1. Radioaktivt ämne i mängder som överstiger vad som är tillåtet innehåll i ett kolli av typ A, får transporteras i ett kolli av typ B(U), vilket skall konstrueras så att det är osannolikt att läckage sker av det radioaktiva innehållet eller att skärmningsförmågan förloras i händelse av olycka under transporten.

2. Om klyvbart ämne ingår skall bestämmelserna i förteckning 12 tillämpas tillika med bestämmelserna i denna förteckning.

3. För sekundära risker se också bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2974 Radioaktivt ämne, speciell beskaffenhet, n.o.s.

2975 Toriummetall, pyrofor form.

2976 Toriumnitrat, fast form.

2979 Uranmetall, pyrofor form.

2980 Uranylnitrat, hexahydrat lösning.

2981 Uranylnitrat, fast form.

2982 Radioaktivt ämne, n.o.s.

Gränsvärdet för den totala aktiviteten i ett kolli av typ B(U) är den som föreskrives i kolliprototypcertifikatet för detta kolli.

2. Emballage/Kolli

(a) Emballaget, som även kan vara en cisternvagn, tankcontainer eller en container, skall uppfylla bestämmelserna för kollin av typ B angivna i marginalnummer 1738, bestämmelserna för kollin av typ B(U) angivna i marginalnummer 1739 och dessutom, för cisternvagnar och tankcontainrar, bestämmelserna i bihang X och XI.

(b) Kolli av typ B(U) skall speciellt vara konstruerat så att

(i) vid förhållanden som uppstår vid transport med smärre missöden, det begränsar förlusten eller utspridningen av det radioaktiva innehållet till högst A2 × 10 P6 per timme och förhindrar sådan skada på strålskärmen, som skulle öka den externa strålningsnivån i någon punkt med mer än 20 %, och

(ii) det kan motstå skadliga effekter av olyckor under transport, så som det påvisats genom att bibehålla inneslutningsförmåga och skärmning i den utsträckning som krävs vid marginalnummer 1738 och 1739.

(c) Godkännande av kolliprototyp för kolli av typ B(U) i enlighet med marginalnummer 1752 erfordras från behörig myndighet i konstruktionens ursprungsland (unilateralt godkännande).

(d) Om det radioaktiva innehållet är av speciell beskaffenhet erfordras typgodkännande av behörig myndighet för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet.

(e) På utsidan av varje kolli av typ B(U) skall finnas en anordning, t.ex. ett sigill, som inte lätt bryts och som, när det är intakt, klart utvisar att kollit ej har öppnats.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 703.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 703.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se marginalnummer 703.

6. Samemballering

Se marginalnummer 703.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Varje kolli av typ B(U) skall vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan med:

(i) för denna kolliprototyp av behörig myndighet angivet igenkänningsmärke,

(ii) serienummer för att entydigt kunna identifiera varje emballage som överensstämmer med denna kolliprototyp,

(iii) orden "TYP B(U)", och

(iv) varselsymbol för joniserande strålning, enligt marginalnummer 705 (5), i relief eller präglad på den yttersta brand- och vattensäkra behållaren.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla:

(i) FN-nummer och namn enligt rubrik 1, tillsammans med orden "Radioaktivt ämne i kolli av typ B(U), 7, förteckning 10, RID", t.ex. "2976 Toriumnitrat, fast form, radioaktivt ämne i kolli av typ B(U), 7, förteckning 10, RID", eller

(ii) för ämne som inte är specificerat på annat sätt "2974 Radioaktivt ämne, speciell beskaffenhet n.o.s., i kolli av typ B(U), 7, förteckning 10, RID", eller "2982 Radioaktivt ämne, n.o.s. i kolli av typ B(U), 7, förteckning 10, RID". I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss.

Vid transport i cisternvagn eller i tankcontainer skall, när märkningar föreskrivs enligt bihang VIII, framför godsbeskrivningen tilläggas farlighetsnummer enligt bihang VIII. Farlighetsnumret ska också anges, enligt bihang VIII, när en vagn har en last med endast ett slags kollin.Ytterligare uppgifter i enlighet med marginalnummer 709 och 710 skall även anges.

(c) Unilateralt godkännandecertifikat för kolliprototypen erfordras.

(d) Avsändaren skall före varje transport av kolli av typ B(U), vara i besittning av relevanta kolliprototypcertifikat utfärdade av behörig myndighet och skall försäkra sig om att kopior av dessa före första användning har översänts till behörig myndighet i varje land som berörs av försändelsen.

(e) Före varje transport, då aktiviteten överstiger 3 × 103 A2 eller 3 × 103 A1 vilket som är tillämpligt, eller 1 000 TBq (20 kCi), varvid det lägsta av dessa värden gäller, skall avsändaren meddela behörig myndighet i alla länder som berörs av transporten, helst minst sju dagar i förväg.

11. Förvaring och avsändning

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Avsändaren skall ha uppfyllt tillämpliga krav på förberedelser före användning och före avsändning enligt marginalnummer 1710.

(c) Varje bestämmelse i de av behörig myndighet godkända certifikaten skall beaktas.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703 12. 2) (a) till (d).

(b) Om det genomsnittliga värmeflödet från ytan av ett kolli av typ B(U) kan överstiga 15 W/m2 måste varje speciell bestämmelse för stuvning, som angivits i det av behörig myndighet utfärdade certifikatet, iakttas.

(c) Om temperaturen på den åtkomliga ytan på ett kolli av typ B(U) kan överstiga 50 °C i skuggan, tillåts transport endast som vagnslast, i vilket fall yttemperaturen är begränsad till 85 °C. Hänsyn får tas till barriärer eller skärmar avsedda att skydda transportarbetare utan att barriärerna eller skärmarna blir föremål för någon provning.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 11 Radioaktivt ämne i kolli av typ B(M)

Anmärkningar: 1. Radioaktivt ämne i mängder som överstiger vad som är tillåtet innehåll i ett kolli av typ A, får transporteras i ett kolli av typ B(M), vilket skall konstrueras så att det är osannolikt att läckage sker av det radioaktiva innehållet eller att skärmningsförmågan förloras i händelse av olycka under transporten.

2. Om klyvbart ämne ingår skall bestämmelserna i förteckning 12 liksom bestämmelserna i denna förteckning tillämpas.

3. För sekundära risker se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2974 Radioaktivt ämne, speciell beskaffenhet n.o.s.

2975 Toriummetall, pyrofor form.

2976 Toriumnitrat, fast form.

2979 Uranmetall, pyrofor form.

2980 Uranylnitrathexahydrat, lösning.

2981 Uranylnitrat, fast form.

2982 Radioaktivt ämne, n.o.s.

Gränsvärdet för den totala aktiviteten i ett kolli av typ B(M) är den som föreskrivs i kolliprototypcertifikatet för detta kolli.

2. Emballage/Kolli

(a) Emballaget, som även kan vara en cisternvagn, en tankcontainer eller en container, skall uppfylla bestämmelserna för kollin av typ B angivna vid marginalnummer 1738, bestämmelserna för kolli av typ B(M) angivna vid marginalnummer 1740 och dessutom, för tankar, bestämmelserna i bihang X och XI.

(b) Kolli av typ B(M) skall speciellt konstrueras så att:

(i) vid förhållanden som uppstår vid transport med smärre missöden, det begränsar förlusten eller utspridningen av det radioaktiva innehållet till högst A210 P6 per timme, och förhindrar sådan skada på strålskärmen, som skulle öka den externa strålnivån i någon punkt med mer än 20 %, och

(ii) det kan motstå skadliga effekter av olyckor under transport, så som det påvisats genom att bibehålla inneslutningförmåga och skärmning i den utsträckning som krävs vid marginalnummer 1738 och 1739.

(c) Återkommande ventilation under transport kan tillåtas, om kompenserande operativa kontroller har godkänts av samtliga berörda behöriga myndigheter.

(d) Operativa tilläggskontroller, som är nödvändiga för att uppnå säkerhet hos ett kolli av typ B(M) under transport, eller för att kompensera för avvikelser från bestämmelserna för kolli av typ B(U), samt varje begränsning av transportsätt eller transportförhållanden skall godkännas av samtliga berörda behöriga myndigheter.

(e) Godkännande av kolliprototyp för kolli av typ B(M), i enlighet med margi-nalnummer 1753, krävs av behörig myndighet både i ursprungslandet för konstruktionen och i varje land genom eller till vilket kollit skall transporteras (multilateralt godkännande).

(f) Om det radioaktiva innehållet är av speciell beskaffenhet erfordras typgod-kännande av behörig myndighet för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet.

(g) På utsidan av varje kolli av typ B(M) skall finnas en anordning, t.ex. ett sigill, som inte lätt bryts och som, när det är intakt, klart utvisar att kollit ej har öppnats.

3. Högsta strålningsnivå

Se marginalnummer 703.

4. Kontamination på kolli, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se marginalnummer 703.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se marginalnummer 703.

6. Samemballering

Se marginalnummer 703.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Varje kolli av typ B(M) skall vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan med:

(i) för denna kolliprototyp av behörig myndighet angivet igenkänningsmärke,

(ii) serienummer för att entydigt kunna identifiera varje emballage som överensstämmer med denna kolliprototyp,

(iii) orden "TYP B(M)", och

(iv) varselsymbol för joniserande strålning, enligt marginalnummer 705 (5), i relief eller präglad på den yttersta brand- och vattensäkra behållaren.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla:

(i) FN-nummer och namn enligt rubrik 1, tillsammans med orden "Radioaktivt ämne i kolli av typ B(M), 7, förteckning 11, RID", t.ex. "2976 Toriumnitrat, fast form, radioaktivt ämne i kolli av typ B(M), 7, förteckning 11, RID", eller

(ii) för ämne som inte är specificerat på annat sätt "2974 Radioaktivt ämne, speciell beskaffenhet, n.o.s, i kolli av typ B(M), 7, förteckning 11, RID", eller "2982 Radioaktivt ämne, n.o.s., i kolli av typ B(M), 7, förteckning 11, RID".

Vid transport i cisternvagn eller i tankcointainer skall, när märkning föreskrivs enligt bihang VIII, framför godsbeskrivningen tilläggas farlighetsnummer enligt bihang VIII. Farlighetsnumret ska också anges, enligt bihang VIII, när en vagn har en last med endast ett slags kollin. I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Ytterligare uppgifter i enlighet med marginalnummer 709 och 710 skall även anges.

(c) Multilaterala godkännandecertifikat för kolliprototypen erfordras.

(d) Om kollit är konstruerat för att tillåta kontrollerad återkommande ventilation eller om det totala innehållet överstiger 3 × 103 A2 eller 3 × 103 A1, vilket som är tillämpligt, eller 1 000 TBq (20 kCi), varvid det lägsta av dessa värden gäller, erfordras multilateralt godkännandecertifikat för transporten om inte berörda behöriga myndigheter godkänt transporten genom en speciell bestämmelse i kolliprototypcertifikaten.

(e) Före varje transport av ett kolli av typ B(M) skall avsändaren ha tillgång till alla relevanta godkännandecertifikat.

(f) Före varje transport skall avsändaren meddela behörig myndighet i alla länder som berörs av transporten, helst minst sju dagar i förväg.

11. Förvaring och avsändning

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Avsändaren skall ha uppfyllt tillämpliga krav på förberedelser före användning och före avsändning enligt marginalnummer 1710.

(c) Alla kontroller, begränsningar eller bestämmelser i godkännandecertifikaten för kolliprototypen eller för transporten ufärdade av berörda behöriga myndigheter skall iakttas.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703 12. 2) (a) till (d).

(b) Om det genomsnittliga värmeflödet från ett kolli av typ B(M) kan överstiga 15 W/m2 måste varje speciell bestämmelse för stuvning, som angivits i det av behörig myndighet utfärdade certifikatet iakttas.

(c) Om temperaturen på den åtkomliga ytan på ett kolli av typ B(M) kan överstiga 50 °C i skuggan, tillåts transport endast som vagnslast, i vilket fall yttemperaturen är begränsad till 85 °C. Hänsyn får tas till barriärer eller skärmar avsedda att skydda transportarbetare utan att barriärerna eller skärmarna blir föremål för någon provning.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 12 Klyvbart ämne

Anmärkningar: 1. Radioaktivt ämne, som också är klyvbart, måste förpackas, transporteras och lagras så att bestämmelserna för kriticitetssäkerhet, som är angivna i denna förteckning, och tillämpliga bestämmelser på grund av dess radioaktivitet, som är angivna i förteckning 6 till 11, vilket som är tillämpligt, är uppfyllda.

2. För sekundära risker se även bestämmelserna vid marginalnummer 1770.

1. Ämnen

2918 Radioaktivt ämne, klyvbart, n.o.s.

2977 Uranhexafluorid, klyvbart, innehållande mer än 1,0 % uran-235.

Klyvbart ämne är uran-233, uran-235, plutonium-238, plutonium-239, plutonium-241 eller varje kombination av de uppräknade, utom obestrålat naturligt eller utarmaturan och naturligt eller utarmat uran som har bestrålats i enbart termiska reaktorer.

Försändelser med klyvbart ämne skall även till fullo uppfylla bestämmelserna i den av de övriga förteckningarna som är tillämplig med hänsyn till försändelsens radioaktivitet.

2. Emballage/Kolli

(a) Följande ämnen är undantagna från de speciella förpackningskraven angivna i denna förteckning, men måste uppfylla bestämmelserna i den av de övriga förteckningar som är tillämpbar med hänsyn till ämnets radioaktivitet:

(i) Klyvbart ämne i en mängd av högst 15 g per kolli under de betingelser som beskrivs i sin helhet vid marginalnummer 1741 i bihang VII.

(ii) Homogena lösningar i koncentrationer och mängder begränsade enligt tabell III vid marginalnummer 1703 i bihang VII.

(iii) Anrikat uran, som är homogent fördelat, med högst 1 % uran-235 och med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 1 % av massan av uran-235, förutsatt att det i kollit inte bildar ett gitter om uran-235 förekommer i metallisk, oxid eller karbid form.

(iv) Ämne innehållande högst 5 g klyvbart ämne per 10 l volym.

(v) Kollin innehållande högst 1 kg plutonium, i vilket högst 20 % av massan består av plutonium-239, plutonium-241 eller varje kombination av dessa radionuklider.

(vi) Lösningar av uranylnitrat med en anrikning av uran-235 av högst 2 % av massan och med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 0,1 % av massan av uran-235, och ett lägsta kväve/uranatomförhållande på 2.

(b) I övrigt skall kollin för klyvbart ämne uppfylla konstruktionskraven för den typ av kollin som krävs på grund av de radioaktiva egenskaperna hos det klyvbara ämnet, och dessutom uppfylla tilläggskraven för kollin innehållande klyvbart ämne, vilka är angivna i marginalnummer 1741 i bihang VII.

(c) Varje kolliprototyp för klyvbart ämne skall godkännas av behörig myndighet i ursprungslandet för prototypen samt av behörig myndighet i varje land genom eller till vilket kollit skall transporteras, dvs. multilateralt godkännande erfordras.

(d) På utsidan av varje kolli för klyvbara ämnen skall finnas en anordning, t.ex. ett sigill, som inte lätt bryts och som, när det är intakt, klart utvisar att kollit ej har öppnats.

3. Högsta strålningsnivå

Se tillämplig förteckning.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Se tillämplig förteckning.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning eller delar därav

Se tillämplig förteckning.

6. Samemballering

Enbart föremål eller dokument som är nödvändiga för användningen av det radioaktiva ämnet tillåts i kollit, och under förutsättning att det inte förekommer någon påverkan mellan dessa och emballaget eller dess innehåll, som skulle kunna reducera säkerheten (inklusive den nukleära kriticitetssäkerheten) för kollit.

7. Samlastning

Se marginalnummer 703.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se tillämplig förteckning.

(b) Kollin skall vara läsbart och varaktigt märkta utvändigt med:

(i) Typ A, "Typ B(U)", "Typ B(M)", vilket som är tillämpligt.

(ii) Av behörig myndighet angivet igenkänningsmärke.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

Se marginalnummer 703.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelser för godkännande och förhandsinformation, se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla beskrivningen:

"2918 Radioaktivt ämne, klyvbart, n.o.s., i kolli av typ IF eller typ AF eller typ B(U)F eller typ B(M)F, 7, förteckning 12, RID", eller "2977 Uranhexafluorid, klyvbart, innehållande mer än 1,0 % uran-235, radioaktivt ämne i godkänt kolli, 7, förteckning 12, RID". Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss. Ytterligare uppgifter som uppräknas vid marginalnummer 709 och 710 skall även anges.

(c) Multilaterala godkännandecertifikat för kolliprototyp för klyvbart ämne erfordras.

(d) Före varje avsändning av kolli för klyvbart ämne skall avsändaren ha alla relevanta godkännandecertifikat tillgängliga.

(e) Certifikat avseende multilaterala godkännanden av transporten erfordras för kollin innehållande klyvbara ämnen, om summan av kollinas transportindex i en sändning överstiger 50.

(f) Ytterligare bestämmelser för transporthandlingar, se tillämplig förteckning.

11. Förvaring och avsändning

Se marginalnummer 703.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703 12. 2) (a) till (d).

(b) För sändningar som vagnslast får summan av transportindex inte överstiga 100.

(c) Kollin med klyvbart ämne, för vilka transportindex för nukleär kriticitetskontroll överstiger 0, får inte transporteras i ett ytterhölje.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Förteckning 13 Radioaktivt ämne transporterat enligt särskild överenskommelse

Anmärkning: Försändelser med radioaktivt ämne, vilka inte uppfyller alla tillämpliga bestämmelser i förteckningarna 5-12, får transporteras enligt särskild överenskommelse () (dvs. motsvarande de särskilda åtgärderna), under förutsättning att särskilda villkor, som godkänts av behöriga myndigheter, uppfylls. Dessa villkor skall säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån för transport och mellanlagring är åtminstone likvärdig den som skulle råda då alla tillämpliga bestämmelser uppfyllts.

1. Ämnen

Ämnen med FN-nummer

2912, 2913, 2918, 2974, 2975, 2976, 2977, 2978, 2979, 2980, 2981 och 2982,

se marginalnummer 701.

Radioaktiva ämnen som får transporteras enligt särskild överenskommelse omfattar alla de ämnen som täcks av Förteckning 5-11 och, om tillämpligt, Förteckning 12.

2. Emballage/Kolli

(a) Enligt godkännande av behörig myndighet genom certifikat för transport enligt särskild överenskommelse.

(b) Multilateralt godkännande erfordras.

3. Högsta strålningsnivå

Enligt godkännande av behörig myndighet i certifikat för transport enligt särskild överenskommelse.

4. Kontamination på kollin, vagnar, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

Enligt godkännande av behörig myndighet i certifikat för transport enligt särskild överenskommelse.

5. Dekontaminering och användning av vagnar, utrustning och delar därav

Se marginalnummer 703.

6. Samemballering

Enligt godkännande av behörig myndighet i certifikat för transport enligt särskild överenskommelse.

7. Samlastning

Samlastning är tillåten endast om detta speciellt godkänts av de behöriga myndigheterna.

8. Märkning och varningsetiketter på kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och ytterhöljen

(a) Se marginalnummer 703. Försändelser enligt särskild överenskommelse skall emellertid alltid vara försedda med varningsetiketter för kategori III-GUL i överensstämmelse med förebild nr 7 C.

(b) Dessutom skall andra krav på etikettering och märkning som fastställts av behöriga myndigheter uppfyllas.

9. Varningsetiketter på andra vagnar än cisternvagnar

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Dessutom skall andra krav på etikettering och märkning som fastställts av behöriga myndigheter uppfyllas.

10. Transporthandlingar

(a) Sammanfattning av bestämmelserna för godkännande och förhandsmeddelande se marginalnummer 716.

(b) Fraktsedeln skall innehålla:

(i) FN-nummer enligt rubrik 1 och namn, enligt marginalnummer 701, tillsammans med orden "Radioaktivt ämne, transport enligt särskild överenskommelse , 7, förteckning 13, RID", t.ex. "2976 Toriumnitrat, fast form, radioaktivt ämne, transport enligt särskild överenskommelse, 7, förteckning 13, RID", eller

(ii) för ämne som inte är specificerat på annat sätt, FN-nummer enligt rubrik 1 och namnet enligt marginalnummer 701, tillsammans med orden "transport enligt särskild överenskommelse, 7, Förteckning 13, RID", t.ex. "2918 Radioaktivt ämne, klyvbart, n.o.s., transport enligt särskild överenskommelse, 7, förteckning 13, RID".

I föreskrivet fält i fraktsedeln skall markering göras med ett kryss. Ytterligare uppgifter i enlighet med marginalnummer 709 och 710 skall också anges.

(c) För varje försändelse krävs multilateralt godkännande.

(d) Före varje avsändning skall avsändaren ha tillgång till alla relevanta godkännandecertifikat.

(e) Före varje avsändning skall avsändaren meddela behöriga myndigheter i alla länder som berörs av transporten, helst minst sju dagar i förväg.

11. Förvaring och avsändning

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Särskilda bestämmelser för förvaring och avsändning som godkänts av de behöriga myndigheter skall uppfyllas.

(c) Avsändaren skall ha uppfyllt de föreskrivna kraven beträffande åtgärder före användning och före avsändning i enlighet med marginalnummer 1710, såvida detta inte särskilt undantagits av den behöriga myndigheten i godkännandecertifikatet.

12. Transport av kollin, containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och yterhöljen

(a) Se marginalnummer 703.

(b) Särskilda bestämmelser beträffande transport, som godkänts av behöriga myndigheter, skall uppfyllas.

13. Övriga bestämmelser

Se marginalnummer 703.

Märkning och etikettering

Anmärkning: För radioaktivt ämne som har andra farliga egenskaper skall etiketteringen även vara i överensstämmelse med bestämmelserna för den sekundära risken [se marginalnummer 1770 (3)].

Märkning av kollin, inkluderande cisternvagnar, tankcontainrar och containrar

705 (1) Varje kolli med totalvikt överstigande 50 kg skall ha tillåten totalvikt tydligt och varaktigt märkt på utsidan av emballaget.

(2) Kollin, förutom tankar, containrar, ytterhöljen och undantagna kollin enligt i förteckning 1-4, skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

(3) Varje kolli som överensstämmer med ett kolli av typ A skall vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan av emballaget med "TYP A".

(4) Varje kolli som överensstämmer med en prototyp som godkänts i enlighet med marginalnummer 1752-1755 skall vara tydligt och varaktigt märkt på utsidan av emballaget med:

(a) För denna kolliprototyp av behörig myndighet angivet igenkänningsmärke,

(b) Ett serienummer för att entydigt kunna identifiera varje emballage som överensstämmer med denna kolliprototyp, och

(c) Beträffande kolliprototyper av typ B(U) och typ B(M) med "TYP B(U)" eller "TYP B(M)".

(5) Varje kolli som överensstämmer med en kolliprototyp av typ B(U) eller typ B(M) skall ha utsidan av den mot vatten och brand motståndskraftiga ytterbehållaren tydligt märkt med den varselsymbol för joniserande strålning som framgår av etiketter enligt förebild nedan, genom prägling, stansning eller på annat sätt som är motståndskraftigt mot brand och vatten.

Varselsymbol med för joniserande strålning med proportionerna baserade på en centrumcirkel med radien X. Minsta tillåtna storlek på X skall vara 4 mm.

Etikettering av kollin, inkluderande cisternvagnar, tankcontainrar och containrar och av ytterhöljen

706 (1) Varje kolli, ytterhölje, cisternvagn, tankcontainer och container skall vara försedd med etiketter som överensstämmer med förebild nr 7A, 7B eller 7C i enlighet med tillämplig kategori. Varje etikett som inte hänförs till innehållet skall avlägsnas eller täckas över.För radioaktivt ämne som har andra farliga egenskaper, se marginalnummer 1770.

(2) Etiketterna skall fästas på två motstående sidor på utsidan av ett kolli, cisternvagn eller ett ytterhölje, eller på utsidan på alla fyra sidor av en container eller en tankcontainer.

(3) Varje etikett skall kompletteras med följande information på ett tydligt och outplånligt sätt.

(a) Innehåll:

(i) Utom för LSA-I material, namnet på radionukliden enligt tabell I i bihang VII, med användande av där angiven beteckning. För blandningar av radio-nuklider skall de mest begränsande nukliderna anges så långt utrymmet på raden tillåter. Gruppbeteckningen för LSA eller SCO skall anges efter namnet på radionukliden. Beteckningarna "LSA-II", "LSA-III", "SCO-I" och "SCO-II" skall användas för detta ändamål.

(ii) För LSA-I material behövs endast beteckningen "LSA-I", namnet på radionukliden erfordras inte.

(b) Aktivitet:

Den maximala aktiviteten hos det radioaktiva innehållet under transport uttryckt i enheten becquerel (Bq) [och, om så önskas, i curie (Ci)] med tillämplig SI prefix [se marginalnummer 4 (1)]. För klyvbart ämne får den totala massan uttryckt i enheten gram (g) eller multiplar därav användas i stället för aktivitet.

(c) För ytterhöljen, cistermvagnar, tankcontainrar och containrar skall "innehåll" och "aktivitet" på etiketten ange de uppgifter som erfordras sammanlagt för hela innehållet i ytterhöljet, cisternvagnen, tankcontainarn eller containarn enligt a) respektive b) i detta stycke. Detta gäller inte för etiketter på ytterhöljen eller containrar innehållande blandad last av kollin med olika radionuklider, här får dessa uppgifter vara: "se transportdokument".

(d) Transportindex: se marginalnummer 1715 (3) (transportindex behöver ej anges för kategori I-VIT).

Bestämmelser för den orangefärgade märkningen av cisternvagnar och tankcontainrar liksom vagnar och containrar för bulktransport

707 Se marginalnummer 13 och bihang VIII.

Tilläggsetikettering av containrar, cisternvagnar, tankcontainrar och vagnar

708 (1) Cisternvagnar, tankcontainrar och stora containrar innehållande andra kollin än undantagna kollin skall förses med etikett nr 7D. Istället för att använda etiketter nr 7A, 7B eller 7C tillsammans med etikett nr 7D är det emellertid tillåtet att, som ett alternativ, använda förstoradeetiketter nr 7A, 7B eller 7C i samma storlek som etikett nr 7D.

Varje etikett skall fästas vertikalt på alla fyra sidorna av en container eller tankcontainer, eller beträffande cisternvagn på de bägge längsgående sidorna.

(2) Vagnar lastade med kollin, ytterhöljen, tankcontainrar eller containrar, som är försedda med någon av etiketterna nr 7A, 7B eller 7C, skall förses med synlig etikett nr 7D på båda sidor. Dessutom skall vagnar som transporterar vagnslaster förses med etikett nr 7D på båda sidoväggarna.

(3) Varje etikett som inte hänförs till innehållet skall inte längre vara synlig.

Tilläggsuppgifter för försändelse

709 Förutom beskrivningen av godset enligt relevant förteckning skall avsändaren i fraktsedeln inkludera följande information för varje försändelse av radioaktivt ämne:

(a) Orden "Godsets beskaffenhet och emballage" är i överensstämmelse med kraven i detta direktiv.

(b) Namnet på eller beteckningen för varje radionuklid eller den mest betydelsefulla radionukliden.

(c) En beskrivning av ämnets fysikaliska och kemiska form eller en uppgift om att ämnet utgör radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet. En allmän beskrivning accepteras för kemisk form.

(d) Den maximala aktiviteten hos det radioaktiva innehållet under transporten uttryckt i enheten becquerel (Bq) och, om så önskas, curie (Ci) med tillämplig SI prefix [se marginalnummer 4 (1)]. För klyvbart ämne får den totala massan uttryckt i enheten gram (g) eller multiplar därav användas i stället för aktivitet.

(e) Kollits kategori, dvs. I-VIT, II-GUL eller III-GUL.

(f) Transportindex (gäller endast kategorierna II-GUL och III-GUL).

(g) För en försändelse bestående av klyvbart ämne, där alla kollin i försändelsen är undantagna enligt marginalnummer 1703 orden "UNDANTAGET KLYVBART ÄMNE",

(h) Igenkänningsmärke för varje certifikat utfärdat av behörig myndighet (radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, transport enligt särskild överenskommelse, kolliprototyp eller transport) tillämpligt på försändelsen,

(i) För försändelser bestående av kollin i ett ytterhölje eller container detaljerade uppgifter om innehållet i varje kolli i ytterhöljet eller containern och, där det ärtillämpbart, i varje ytterhölje eller container i försändelsen. Om kollin skall flyttas från ytterhöljet eller containern vid en mellanliggande omlastning, skall tillämplig transportdokumentation vara tillgänglig, och

(j) När det krävs att en försändelse transporteras som vagnslast, uppgiften "VAGNSLAST".

Upplysningar för järnvägen

710 (1) Avsändaren skall tillsammans med fraktsedeln förse järnvägen med information, om sådan erfordras, avseende åtgärder som skall vidtagas. Informationen skall omfatta minst följande punkter:

(a) De ytterligare åtgärder som skall vidtagas för lastning, stuvning, transport, hantering och lossning av kollit, ytterhöljet, containern, cisternvagnen eller tankcontainern, inkluderande alla särskilda stuvningsbestämmelser för säker avledning av värme, [se marginalnummer 712 (2)] eller en uppgift att ingen sådan åtgärd är nödvändig,

(b) Erforderliga instruktioner om färdväg,

(c) Skriftliga instruktioner om åtgärder vid olycka. Vid transport av radioaktiva ämnen, av förteckning 1-4, krävs inte sådan instruktioner.

(2) I samtliga fall där godkännande av transporten eller förhandsmeddelande till behörig myndighet krävs, skall järnvägvägen informeras om detta, om möjligt minst två veckor i förväg och i varje fall senast fem dagar i förväg, så att de i god tid kan vidta nödvändiga åtgärder för transporten.

(3) Avsändaren skall kunna förse järnvägen med certifikat utfärdade av behöriga myndigheter före lastning, lossning och varje omlastning.

Transport Åtskiljande under transport

711 (1) Kollin, ytterhöljen, containrar, cisternvagnar och tankcontainrar skall vara åtskilda under transport:

(a) från platser där människor uppehåller sig i enlighet med tabell 8 och från oframkallad fotografisk film och postsäckar i enlighet med tabell 9, i syfte att begränsa strålningsexponeringen,

Anmärkning: Postsäckar skall antas innehålla oframkallade filmer och plåtar och därför hållas åtskiljda från radioaktivt ämne på samma sätt som dessa, och

(b) från annat farligt gods, enligt marginalnummer 703 rubrik 7.

>Plats för tabell>

Anmärkning: Ovanstående tabell baseras på en dosgräns av 5 mSv (500 mrem) under varje 12-månadersperiod.

>Plats för tabell>

(2) Kollin eller ytterhöljen tillhörande kategori GUL-II eller GUL-III får ej transporteras i de avdelningar av tåg som utnyttjas för personbefordran, dock med undantag av de avdelningar som uteslutande är avsedda för personer med tillåtelse (behörighet) att medfölja sådana kollin eller ytterhöljen.

Stuvning för transport

712 (1) Kollin skall vara lastade i vagnarna så att de ej kan förskjutas vådligt, stjälpa eller falla.

(2) Förutsatt att det genomsnittliga värmeflödet inte överstiger 15 W/m2 och att den närmast omgivande lasten inte är emballerad i säckar eller påsar, får ett kolli eller ytterhölje transporteras tillsammans med emballerat vanligt gods utan några speciella stuvningsbestäm-melser, förutom vad som uttryckligen krävs av behörig myndighet i tillämpligt certifikat.

(3) Förutom vid transport enligt särskild överenskommelse tillåts utan speciellt myndighets-godkännande samlastning av kollin med olika radioaktiva ämnen, inklusive klyvbara ämnen, och samlastning av kollin med varierande transportindex. Beträffande transport enligt särskild överenskommelse är samlastning inte tillåten, utom när det särskilt har godkänts av behörig myndighet.

(4) Följande föreskrifter skall tillämpas för lastning av cisternvagnar och för lastning av kollin, ytterhöljen, tankcontainrar och containrar på vagnar:

(a) Transportindex för en cisternvagn får inte överstiga gränsvärdena i tabell 10. Det totala antalet kollin, ytterhöljen, tankcontainrar och containrar lastade på en vagn skall vara så begränsat så att den totala summan av transportindex på vagnen inte överstiger de värden som anges i tabell 10.

För försändelser av LSA-I material gäller inget gränsvärde för summan av transportindex.

(b) Strålningsnivån under förhållanden som är vanligen förekommande under rutintransport skall inte överstiga 2 mSv/h (200 mrem/h) på något ställe på den utvändiga ytan av fordonet och 0,1 mSv/h (10 mrem/h) på 2 m avstånd från vagnens yta.

(5) Varje kolli eller ytterhölje som har ett transportindex större än 10 får endast transporteras som vagnslast.

>Plats för tabell>

Tilläggsföreskrifter

713 (1) För försändelser som vagnslast får strålningsnivån inte överstiga:

(a) 10 mSv/h (1 000 mrem/h) i någon punkt på den utvändiga ytan av något kolli eller ytterhölje, dock får den överstiga 2 mSv/h (200 mrem/h) endast under förutsättning att:

(i) vagnen är tillslutet så att obehöriga personer inte kan få tillträde till lasten under transport, och

(ii) åtgärder vidtages för att säkra kollit eller ytterhöljet, så att dess läge på vagnen förblir orubbat under rutintransport, och

(iii) det inte förekommer någon lastning eller lossning mellan början och slutet av transporten,

(b) 2 mSv/h (200 mrem/h) i någon punkt på vagnens ytteryta inklusive de övre och nedre ytorna, eller då det gäller en öppen vagn, i någon punkt på de vertikala planen genom vagnens ytterkanter, på lastens övre yta och på vagnens nedre yta, och

(c) 0,1 mSv/h (10 mrem/h) i någon punkt 2 m från de vertikala plan som bildas av vagnens ytterytor, eller, om lasten transporteras på en öppen vagn, i någon punkt 2 m från vertikalplanen genom vagnens ytterkanter. Om villkoren för vagnslast och de speciella tilläggsföreskrifterna angivna i understycket (a) ovan inte är tillämpliga, får strålningsnivån i någon punkt på den utvändiga ytan på kollit eller ytterhöljet inte överstiga 2 mSv/h (200 mrem/h) och transportindex får inte överstiga 10.

(2) Strålningsnivån i varje utrymme som normalt utnyttjas i vagnen får inte överstiga 0,02 mSv/h (2 mrem/h) såvida inte de personer som utnyttjar dessa utrymmen är försedda med personlig dosmätare.

Mellanlagring under transport

714 (1) Kollin, ytterhöljen, containrar, cisternvagnar och tankcontainrar skall vara åtskilda under mellanlagring:

(a) från platser där människor uppehåller sig i enlighet med tabell 8 vid marginalnummer 711 (1) från oframkallad fotografisk film och postsäckar i enlighet med tabell 9 vid marginalnummer 711 (1), i syfte att begränsa strålningsexponeringen,

Anmärkning: Postsäckar skall antas innehålla oframkallade filmer och plåtar och av den anledningen hållas åtskilda från radioaktivt ämne på samma sätt som dessa, och

(b) från annat farligt gods i enlighet med marginalnummer 703 rubrik 7.

(2) Antal kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tankcontainrar och containrar av kategori GUL-II och GUL-III lagrade på en och samma plats, skall begränsas så att den totala summan av transportindex inte i någon individuell grupp av sådana kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tankcontainrar eller containrar överstiger 50. Grupper av sådana kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tankcontainrar och containrar skall lagras på ett minimiavstånd av minst 6 m från andra liknande kollin, ytterhöljen, cisternvagnar, tankcontainrar och containrar.

(3) Då transportindex hos ett enstaka kolli, ytterhölje, cisternvagn, tankcontainer eller container överstiger 50 eller sammanlagt transportindex för fordonet överstiger 50, tillåtet i enlighet med tabell 10, skall mellanlagring utföras så att ett avstånd på minst 6 m från andra kollin, ytterhöljen, tankar, cisternvagnar, tankcontainrar, containrar eller andra vagnar som transporterar radioaktivt ämne upprätthålls.

(4) Försändelser i vilka det enda radioaktiva ämnet är LSA-I material skall undantas från kraven i styckena (2) och (3) ovan.

(5) Förutom vid transport enligt särskild överenskommelse, tillåts samlastning av kollin med olika radioaktiva ämnen, inkluderande klyvbara ämnen, och samlastning av kollin med olika transportindex utan speciellt godkännande från behörig myndighet. Beträffande transport enligt särskild överenskommelse är samlastning inte tillåten utom då det särskilt godkänts av behörig myndighet.

Obeställbara försändelser

715 I fall då varken avsändaren eller mottagaren kan identifieras eller när försändelsen inte kan levereras till mottagaren och järnvägen inte har några instruktioner från avsändaren, skall försändelsen placeras på säker plats och behörig myndighet skall informeras snarast möjligt och en förfrågan göras efter instruktioner för fortsatt hantering.

Sammanfattning av krav på godkännande och förhandsmeddelande

716

>Plats för tabell>

Anmärkningar: 1. Före den första avsändningen av ett kolli som kräver kolliprototypgodkännande från behörig myndighet måste avsändaren försäkra sig om att en kopia av godkännandecertifikatet tillställts behörig myndighet i varje land genom vilket transporten företas [se marginalnummer 1719 (1)].

2. Förhandsmeddelande krävs om innehållet överstiger 3 × 103 A1, eller 3 × 103 A2, eller 1 000 TBq (20 kCi) [se marginalnummer 1719 (2)].

3. Multilateralt godkännande av transporten krävs om innehållet överstiger 3 × 103 A1, eller 3 × 103 A2, eller 1 000 TBq (20 kCi), eller om periodiskt återkommand ventilation är tillåten (se marginalnummer 1757).

4. Se krav på godkännande och förhandsmeddelande för tillämpligt kolli.

717-

799

KLASS 8

FRÄTANDE ÄMNEN

1. Ämnesförteckning

800 (1) Av de ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 8 omfattas endast de som räknas upp vid marginalnummer 801, eller de som täcks av en samlingsrubrik där, av bestämmelserna vid marginalnummer 800 (2)-824. De anses därmed som ämnen och föremål enligt detta direktiv.

Anmärkning: Beträffande de mängder, av vid marginalnummer 801 uppräknade ämnen, som inte omfattas av detta direktiv, se marginalnummer 801a.

(2) Rubriken till klass 8 täcker de ämnen som vid kontaktverkan kemiskt angriper epitelvävnad i hud och slemhinnor eller som, om de läcker ut, kan skada eller förstöra annat gods, transportmedel eller orsaka annan fara. Rubriken till denna klass täcker även ämnen som vid kontakt med vatten bildar frätande vätskor eller som vid kontakt med naturlig luftfuktighet utvecklar frätande ånga eller dimma.

(3) a) Ämnen och föremål av klass 8 indelas enligt följande:

A. Sura ämnen

B. Basiska ämnen

C. Andra frätande ämnen

D. Föremål som innehåller frätande ämnen

E. Tömda emballage

b) Ämnen och föremål vid de olika ämnesnumren vid marginalnummer 801, med undantag av ämnen av ämnesnummer 6, 14 och 15, skall placeras i en av följande grupper betecknade med bokstäverna (a), (b) och (c), beroende på farlighetsgrad:

(a) starkt frätande

(b) frätande

(c) svagt frätande

c) Placering av ämnen i grupperna (a), (b) och (c) har baserats på erfarenhet, där man tagit i beaktande sådana tillkommande faktorer som risk för inandning () och risker vid reaktioner med vatten (även benägenhet att bilda farliga sönderfallsprodukter).

Graden av frätegenskaper hos ämnen och blandningar, som inte uttryckligen är nämnda, kan avgöras utifrån den tid det tar för ämnet att vid kontakt med hudvävnad på människa orsaka synlig vävnadsdöd.

Beträffande ämnen som bedöms att inte orsaka synlig vävnadsdöd av hudvävnad från människa, skall hänsyn tas till deras benägenhet att fräta på vissa metallytor. När gruppering avgörs skall hänsyn tas till erfarenhet från fall då människa utsatts för oavsiktlig exponering.

Saknas erfarenhet från människa, skall grupperingen baseras på uppgifter från försök, enligt OECD:s riktlinjer 404 ().

d) Ämnen av (a) är sådana, som efter en exponeringstid av 3 minuter eller mindre, orsakar synlig vävnadsdöd på oskadad hudvävnad inom en observationsperiod på högst 60 minuter efter exponeringstillfället.

e) Ämnen av (b) är sådana, som efter en exponeringstid av mer än 3 minuter men högst 60 minuter, orsakar synlig vävnadsdöd på oskadad hudvävnad inom en observationsperiod på upp till 14 dagar efter exponeringstillfället.

f) Ämnen av (c) är följande:

ämnen som efter en exponeringstid av mer än 60 minuter men högst 4 timmar orsakar fullständig vävnadsdöd på oskadad hud inom en observationsperiod på upp till 14 dagar,

ämnen som bedöms att inte orsaka fullständig vävnadsdöd på oskadad hud, men som fräter på stål- och aluminiumytor med en hastighet av mer än 6,25 mm per år vid en testtemperatur på 55 °C. För provändamålet skall för test av stål användas stål av typ P235 (ISO 9328 II; 1991) eller likvärdigt. För aluminium skall en icke belagd typ 7075-T6 eller AZ5GU-T6 användas. En godtagbar provningsmetod finns beskriven i ASTM G31-72 (utvidgad under 1990).

(4) Om ämnen av klass 8 på grund av tillsatser övergår till annan riskkategori än till vilken de hör genom att de uttryckligen nämns vid marginalnummer 801, skall dessa blandningar eller lösningar placeras under det ämnesnummer och den ämnesbokstav de hör till med hänsyn till deras faktiska farlighetsgrad.

Anmärkning: Beträffande klassificering av lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) se även marginalnummer 3 (3).

(5) Med utgångspunkt från kriterierna vid marginalnummer 800 (3), kan det också fastställas om beskaffenheten av en lösning eller blandning, som uttryckligen är nämnd eller som innehåller ett uttryckligen nämnt ämne, är sådan att lösningen eller blandningen inte omfattas av bestämmelserna för denna klass.

(6) Ämnen och blandningar med en smältpunkt över 45 °C anses som fasta ämnen när det gäller förpackningsbestämmelserna vid marginalnummer 805 (2), 806 (3) och 807 (3).

(7) a) Frätande, brandfarliga vätskor med flampunkt under 23 °C, med undantag av ämnen av ämnesnummer 54(a) och 68(a) är ämnen av klass 3 (se marginalnummer 301, ämnesnummer 21-26)

b) Brandfarliga, svagt frätande vätskor med en flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C är ämnen av klass 3 (se marginalnummer 301, ämnesnummer 33)

c) Frätande ämnen, som enligt definition vid marginalnummer 600 (3) är mycket giftiga vid inandning, är ämnen av klass 6.1 (se marginalnummer 601).

(8) Kemiskt instabila ämnen av klass 8 får transporteras endast om nödvändiga åtgärder vidtagits för att hindra sönderfall eller polymerisation under transport. Man skall därför försäkra sig om att kärlen inte innehåller ämnen som underlättar dessa reaktioner.

(9) 1910 kalciumoxid och 2812 natriumaluminat, som är upptagna under dessa FN-nummer i "FN-rekommendationerna" omfattas inte av detta direktiv.

(10) Flampunkt som anges nedan skall fastställas enligt metod beskriven i bihang III.

A. Sura ämnen

Oorganiska ämnen

801 1. Svavelsyra och liknande ämnen:

(a) 1829 svaveltrioxid, inhiberad (svavelsyraanhydrid, inhiberad) eller

1829 svaveltrioxid, stabiliserad (svavelsyraanhydrid, stabiliserad),

1831 svavelsyra, rykande (oleum),

2240 kromsvavelsyra,

Anmärkning: 1829 svaveltrioxid skall vara inhiberad. Svaveltrioxid utan inhibitor får inte transporteras.

(b) 1794 blysulfat med mer än 3 % fri syra,

1830 svavelsyra med mer än 51 % syra,

1832 svavelsyra, använd,

1833 svavelsyrlighet,

1906 restsyra,

2308 nitrosylsvavelsyra,

2583 alkylsulfonsyror, fasta, med mer än 5 % fri svavelsyra eller

2583 arylsulfonsyror, fasta, med mer än 5 % fri svavelsyra,

2584 alkylsulfonsyror, flytande, med mer än 5 % fri svavelsyra eller

2584 arylsulfonsyror, flytande, med mer än 5 % fri svavelsyra,

2796 svavelsyra med högst 51 % syra eller

2796 batterisyra, flytande,

2837 bisulfater, vattenlösning (vätesulfat, vattenlösning),

Anmärkningar: 1. 2585 alkylsulfonsyror eller arylsulfonsyror, fasta och 2586 alkylsulfonsyror eller arylsulfonsyror, flytande med högst 5 % fri svavelsyra tillhör ämnesnummer 34.

2. Blysulfat med högst 3 % fri syra omfattas inte av detta direktiv.

3. Kemiskt instabila blandningar av förbrukad svavelsyra får inte transporteras.

(c) 2837 bisulfater, vattenlösning (vätesulfat, vattenlösning).

2. Salpetersyror:

(a) 1. 2031 salpetersyra, annan än röd, rykande med mer än 70 % ren syra,

2. 2032 salpetersyra, röd, rykande,

(b) 2031 salpetersyra, annan än röd, rykande med högst 70 % ren syra.

3. Nitrersyrablandningar:

(a) 1796 nitrersyrablandning mer än 50 % salpetersyra,

1826 restnitrersyrablandning med mer än 50 % salpetersyra,

(b) 1796 nitrersyrablandning med högst 50 % salpetersyra,

1826 nitrersyrablandning, använd, med högst 50 % salpetersyra.

Anmärkningar: 1. 1798 nitrohydroklorsyra (kungsvatten) får inte transporteras.

2. Kemiskt instabila blandningar av nitrersyra eller blandningar av icke denitrerade restsvavelsyror och restnitrersyror får inte transporteras.

4. Lösningar av perklorsyror:

(b) 1802 perklorsyra, vattenlösning med högst 50 vikt- % syra.

Anmärkningar: 1. Vattenlösningar av 1873 perklorsyra med mer än 50 % men högst 72 vikt-% ren syra är ämnen av klass 5.1 [se marginalnummer 501, ämnesnummer 3(a)].

2. Vattenlösningar av perklorsyra med mer än 72 vikt-% ren syra eller blandningar av perklorsyra med någon annan vätska än vatten får inte transporteras.

5. Vattenlösningar innehållande vätehalogenider med undantag av fluorvätesyra:

(b) 1787 jodvätesyra,

1788 bromvätesyra,

1789 klorvätesyra, (saltsyra),

(c) 1787 jodvätesyra,

1788 bromvätesyra,

1789 klorvätesyra, (saltsyra),

1840 zinkkloridlösning,

2580 aluminiumbromidlösning,

2581 aluminiumkloridlösning,

2582 järnkloridlösning (järntrikloridlösning).

Anmärkning: 1048 vattenfri vätebromid och 1050 vattenfri väteklorid är ämnen av klass 2 (se marginalnummer 201, ämnesnummer 2TC).

6. Vätefluorid och fluorvätesyra med mer än 85 % ren vätefluorid:

1052 vätefluorid, vattenfri,

1790 fluorvätesyra med mer än 85 % vätefluorid.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 803).

7. Lösningar av vätefluorid med högst 85 % vätefluorid:

(a) 1786 fluorvätesyra och svavelsyrablandning,

1790 fluorvätesyra med mer än 60 % men högst 85 % vätefluorid,

(b) 1790 fluorvätesyra med högst 60 % vätefluorid,

2817 ammoniumvätedifluoridlösning (ammoniumbifluoridlösning),

(c) 2817 ammoniumvätedifluoridlösning (ammoniumbifluoridlösning).

8. Fluorsyror:

(a) 1777 fluorsulfonsyra,

(b) 1757 kromfluoridlösning,

1768 difluorfosforsyra, vattenfri,

1775 fluorborsyra,

1776 fluorfosforsyra, vattenfri,

1778 fluorkiselsyra,

1782 hexafluorfosforsyra,

(c) 1757 kromfluoridlösning.

9. Fasta fluorider och andra fasta fluorhaltiga ämnen som i kontakt med fuktig luft eller vatten avger vätefluorid:

(b) 1727 ammoniumvätedifluorid, fast,

1756 kromfluorid, fast,

1811 kaliumvätedifluorid (kaliumbifluorid),

2439 natriumvätedifluorid (natriumbifluorid),

1740 vätedifluorider, n.o.s.,

(c) 1740 vätedifluorider, n.o.s.

Anmärkning: 2505 ammoniumfluorid, 1812 kaliumfluorid, 1690 natriumfluorid, 2674 natriumkiselfluorid och 2856 kiselfluorider, n.o.s. är ämnen av klass 6.1 (se marginalnummer 601, ämnesnummer 63 (c), 64 (c) eller 71-73).

10. Flytande fluorider och andra flytande fluorhaltiga ämnen som i kontakt med fuktig luft eller vatten avger vätefluorid:

(b) 1732 antimonpentafluorid,

2851 bortrifluoriddihydrat.

Anmärkning: 1745 brompentafluorid, 1746 bromtrifluorid och 2495 jodpentafluorid är ämnen av klass 5.1 (se marginalnummer 501, ämnesnummer 5).

11. Fasta halider och andra fasta halogenhaltiga ämnen med undantag av fluorföreningar som utvecklar sura ångor vid kontakt med fuktig luft eller vatten:

(b) 1725 aluminiumbromid, vattenfri,

1726 aluminiumklorid, vattenfri,

1733 antimontriklorid,

1806 fosforpentaklorid,

1939 fosforoxibromid,

2691 fosforpentabromid,

2869 titantrikloridblandning,

Anmärkning: Fast hydrerad (vattenhaltig) aluminiumbromid och aluminiumklorid omfattas inte av detta direktiv.

(c) 1773 järnklorid, vattenfri, (järn(III)klorid, vattenfri),

2331 zinkklorid, vattenfri,

2440 tennkloridpentahydrat,

2475 vanadintriklorid,

2503 zirkoniumtetraklorid,

2508 molybdenpentaklorid,

2802 kopparklorid,

2869 titantrikloridblandning.

Anmärkning: Järnkloridhexahydrat omfattas inte av detta direktiv.

12. Flytande halider och andra flytande halogenhaltiga ämnen med undantag av fluorföreningar som utvecklar sura ångor vid kontakt med fuktig luft eller vatten:

(a) 1754 klorsulfonsyra med eller utan svaveltrioxid,

1758 kromoxiklorid (kromylklorid),

1828 svavelklorider,

1834 sulfurylklorid,

1836 tionylklorid,

2444 vanadintetraklorid,

2692 bortribromid (borbromid),

2879 selenoxiklorid,

(b) 1730 antimonpentaklorid, flytande,

1731 antimonpentakloridlösning,

1792 jodmonoklorid,

1808 fosfortribromid,

1810 fosforoxiklorid (fosforylklorid),

1817 pyrosulfurylklorid,

1818 kiseltetraklorid,

1827 tennklorid, vattenfri,

1837 tiofosforylklorid,

1838 titantetraklorid,

2443 vanadinoxitriklorid,

(c) 1731 antimonpentakloridlösning.

13. Fasta vätesulfater:

(b) 2506 ammoniumvätesulfat (ammoniumbisulfat),

2509 kaliumvätesulfat (kaliumbisulfat).

14. Brom eller bromlösningar:

1744 brom eller

1744 bromlösning.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 804).

15. Oorganisk syra i smält form:

2576 fosforoxibromid, smält.

16. Fasta oorganiska syror och blandningar av dessa ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 1905 selensyra,

3260 frätande fast syra, oorganisk, n.o.s.,

(b) 1807 fosforpentoxid (fosforsyra, vattenfri),

3260 frätande fast syra, oorganisk n.o.s.,

(c) 2507 klorplatinsyra, fast,

2578 fosfortrioxid,

2834 fosforsyrlighet,

2865 hydroxylaminsulfat,

2967 sulfaminsyra,

3260 frätande fast syra, oorganisk, n.o.s.

17. Flytande oorganiska syror, flytande och blandningar och lösningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3264 frätande syra, flytande, oorganisk, n.o.s.,

(b) 1755 kromsyralösning,

3264 frätande syra, flytande, oorganisk, n.o.s.,

(c) 1755 kromsyralösning,

1805 fosforsyra,

2693 bisulfiter, vattenlösning, n.o.s.,

3264 frätande syra, flytande, oorganisk, n.o.s.

Anmärkning: 1463 kromtrioxid, vattenfri (kromsyra, fast) är ämne av klass 5.1 [se marginalnummer 501, ämnesnummer 31(b)].

Organiska ämnen

31. Fasta karboxylsyror samt fasta halogenhaltiga karboxylsyror och deras anhydrider:

(b) 1839 triklorättiksyra,

1938 bromättiksyra,

(c) 2214 ftalsyraanhydrid med mer än 0,05 % maleinanhydrid,

2215 maleinanhydrid,

2698 tetrahydroftalanhydrider med mer än 0,05 % maleinanhydrid,

2823 krotonsyra.

Anmärkningar: 1. Ftalanhydrid och tetrahydroftalanhydrider med högst 0,05 % maleinanhydrid omfattas inte av bestämmelserna för denna klass.

2. Ftalanhydrid med högst 0,05 % maleinanhydrid som transporteras eller överlämnas för transport i smält tillstånd vid en temperatur överstigande dess flampunkt är ämne av klass 3 (se marginalnummer 301, ämnesnummer 61).

32. Flytande karboxylsyror samt flytande halogenhaltiga karboxylsyror och deras anhydrider:

(a) 2699 trifluorättiksyra,

(b) 1. 1764 diklorättiksyra,

1779 myrsyra,

1940 tioglykolsyra,

2564 triklorättiksyralösning,

2790 ättiksyralösning med mer än 50 vikt-% men högst 80 vikt-% syra,

2. 1715 ättiksyraanhydrid,

2218 akrylsyra, inhiberad,

2789 ättiksyra, glacial (isättika) eller

2789 ättiksyralösning, med mer än 80 vikt-% syra,

(c) 1848 propionsyra,

2496 propionsyraanhydrid,

2511 2-klorpropionsyra,

2531 metakrylsyra, inhiberad,

2564 triklorättiksyralösning,

2739 butyranhydrid,

2790 ättiksyralösning med mer än 25 vikt-% men högst 50 vikt-% syra,

2820 butyrsyra (smörsyra),

2829 kapronsyra.

Anmärkning: Ättiksyralösning med högst 25 vikt- % ren syra omfattas inte av detta direktiv.

33. Bortrifluoridkomplex:

(a) 2604 bortrifluoriddietyleterat (bortrifluorid-eterkomplex),

(b) 1742 bortrifluorid-ättiksyrakomplex,

1743 bortrifluorid-propionsyrakomplex.

Anmärkning: 2965 bortrifluoriddimetyleterat är ämne av klass 4.3 [se marginalnummer 471, ämnesnummer 2 (a)].

34. Alkylsulfonsyror, arylsulfonsyror och alkylsvavelsyror:

(b) 1803 fenolsulfonsyra, flytande,

2305 nitrobensensulfonsyra,

2571 alkylsvavelsyror,

(c) 2585 alkylsulfonsyror, fasta med högst 5 % fri svavelsyra eller

2585 arylsulfonsyror, fasta med högst 5 % fri svavelsyra,

2586 alkylsulfonsyror, flytande med högst 5 % fri svavelsyra eller

2586 arylsulfonsyror, flytande med högst 5 % fri svavelsyra.

Anmärkning: 2583 alkylsulfonsyror eller arylsulfonsyror, fasta, och 2584 alkylsulfonsyror eller arylsulfonsyror, flytande, med mer än 5 % fri svavelsyra hör till ämnesnummer 1(b).

35. Organiska syrehalogenider:

(b) 1. 1716 acetylbromid,

1729 anisoylklorid,

1736 benzoylklorid,

1765 dikloracetylklorid,

1780 fumarylklorid,

1898 acetyljodid,

2262 dimetylkarbamoylklorid,

2442 trikloracetylklorid,

2513 bromacetylbromid,

2577 fenylacetylklorid,

2751 dietyltiofosforylklorid,

2798 fenylfosfordiklorid,

2799 fenylfosfortiodiklorid,

2. 2502 valeroylklorid,

(c) 2225 bensensulfonylklorid.

36. Alkylklorsilaner och arylklorsilaner med flampunkt över 61 °C:

(b) 1728 amyltriklorsilan,

1753 klorfenyltriklorsilan,

1762 cyklohexenyltriklorsilan,

1763 cyklohexyltriklorsilan,

1766 diklorfenyltriklorsilan,

1769 difenyldiklorsilan,

1771 dodecyltriklorsilan,

1781 hexadecyltriklorsilan,

1784 hexyltriklorsilan,

1799 nonyltriklorsilan,

1800 oktadecyltriklorsilan,

1801 oktyltriklorsilan,

1804 fenyltriklorsilan,

2434 dibensyldiklorsilan,

2435 etylfenyldiklorsilan,

2437 metylfenyldiklorsilan,

2987 klorsilaner, frätande, n.o.s.

Anmärkning: Klorsilaner som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten är ämnen av klass 4.3 (se marginalnummer 471, ämnesnummer 1).

37. Alkylklorsilaner och arylklorsilaner med flampunkt fr.o.m. 23 °C t.o.m. 61 °C:

(b) 1724 alkyltriklorsilan, stabiliserad,

1747 butyltriklorsilan,

1767 dietyldiklorsilan,

1816 propyltriklorsilan,

2986 klorsilaner, frätande, brandfarliga, n.o.s.

Anmärkning: Klorsilaner som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten är ämnen av klass 4.3 (se marginalnummer 471, ämnesnummer 1).

38. Alkylfosforsyror:

(c) 1718 butylsyrafosfat,

1793 isopropylsyrafosfat,

1902 diisooktylsyrafosfat,

2819 amylsyrafosfat.

39. Sura, fasta organiska ämnen och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 2430 alkylfenoler, fasta, n.o.s., (inklusive C2 - C12 homologer),

3261 frätande fast syra, organisk, n.o.s.,

(b) 2430 alkylfenoler, fasta, n.o.s., (inklusive C2 - C12 homologer),

2670 cyanurklorid, 3261 frätande fast syra, organisk, n.o.s.,

(c) 2430 alkylfenoler, fasta, n.o.s., (inklusive C2 - C12 homologer),

3261 frätande fast syra, organisk, n.o.s.

40. Flytande organiska syror och lösningar och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3145 alkylfenoler, flytande, n.o.s. (inklusive C2 - C12 homologer),

3265 frätande flytande syra, organisk, n.o.s.,

(b) 3145 alkylfenoler, flytande, n.o.s. (inklusive C2 - C12 homologer),

3265 frätande flytande syra, organisk, n.o.s.,

(c) 3145 alkylfenoler, flytande, n.o.s. (inklusive C2 - C12 homologer),

3265 frätande flytande syra, organisk, n.o.s.

B. Basiska ämnen

Oorganiska ämnen

41. Fasta basiska föreningar av alkalimetaller:

(b) 1813 kaliumhydroxid, fast, (kaustik pottaska),

1823 natriumhydroxid, fast (kaustiksoda),

1825 natriummonoxid (natriumoxid),

2033 kaliummonoxid (kaliumoxid),

2678 rubidiumhydroxid,

2680 litiumhydroxidmonohydrat,

2682 cesiumhydroxid,

(c) 1907 natronkalk med mer än 4 % natriumhydroxid,

3253 2-natriumtrioxosilikat (natriummetasilikat).

Anmärkning: Natronkalk med högst 4 % natriumhydroxid omfattas inte av detta direktiv.

42. Lösningar av alkaliska ämnen:

(b) 1814 kaliumhydroxidlösning (kalilut),

1819 natriumaluminatlösning,

1824 natriumhydroxidlösning (natronlut),

2677 rubidiumhydroxidlösning,

2679 litiumhydroxidlösning,

2681 cesiumhydroxidlösning,

2797 batterivätska, alkalisk,

1719 kaustik alkali, flytande, n.o.s.,

3320 natriumborhydrid och natriumhydroxidlösning, med högst 12 vikt-% natriumborhydrid och högst 40 vikt-% natriumhydroxid,

(c) 1814 kaliumhydroxidlösning (kalilut),

1819 natriumaluminatlösning,

1824 natriumhydroxidlösning (natronlut),

2677 rubidiumhydroxidlösning,

2679 litiumhydroxidlösning,

2681 cesiumhydroxidlösning,

1719 kaustik alkali, flytande, n.o.s.,

3320 natriumborhydrid och natriumhydroxidlösning, med högst 12 vikt-% natriumborhydrid och högst 40 vikt-% natriumhydroxid.

43. Ammoniaklösningar:

(c) 2672 ammoniaklösning, relativ densitet mellan 0,88 och 0,957 vid 15 °C i vatten med mer än 10 % och högst 35 % ammoniak.

Anmärkningar: 1. 1005 vattenfri ammoniak, 3318 med mer än 50 % ammoniak och 2073 ammoniak-vattenlösning med mer än 35 % men mindre än 50 % ammoniak är ämnen av klass 2 (se marginalnummer 201, ämnesnummer 2TC, 4TC och 4A).

2. Ammoniaklösningar med högst 10 % ammoniak omfattas inte av detta direktiv.

44. Hydrazin och vattenlösningar därav:

(a) 2029 hydrazin, vattenfri,

(b) 2030 hydrazinhydrat, eller

2030 vattenlösning av hydrazin med minst 37 vikt-% och högst 64 vikt-% hydrazin.

Anmärkning: 3293 vattenlösning av hydrazin med högst 37 vikt-% hydrazin är ämne av klass 6.1 [se marginalnummer 601, ämnesnummer 65(c)].

45. Sulfider och vätesulfider och vattenlösningar därav:

(b) 1. 1847 kaliumsulfid, hydratiserad, med minst 30 % kristallvatten,

1849 natriumsulfid, hydratiserad, med minst 30 % vatten,

2818 ammoniumpolysulfidlösning,

2949 natriumhydrosulfid, hydratiserad, med minst 25 % kristallvatten,

2. 2683 ammoniumsulfidlösning,

(c) 2818 ammoniumpolysulfidlösning.

Anmärkning: 1382 vattenfri kaliumsulfid och 1385 vattenfri natriumsulfid och hydrater av dessa med mindre än 30 % kristallvatten, och 2318 natriumhydrosulfid med mindre än 25 % kristallvatten är ämnen av klass 4.2 [se marginalnummer 431, ämnesnummer 13(b)].

46. Fasta, basiska oorganiska ämnen och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter)som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3262 frätande fast basiskt ämne, oorganiskt, n.o.s.,

(b) 3262 frätande fast basiskt ämne, oorganiskt, n.o.s.,

(c) 3262 frätande fast basiskt ämne, oorganiskt, n.o.s.

47. Oorganiska vätskor, basiska, lösningar och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3266 frätande flytande basiskt ämne, oorganiskt, n.o.s.,

(b) 3266 frätande flytande basiskt ämne, oorganiskt, n.o.s.,

(c) 3266 frätande flytande basiskt ämne, oorganiskt, n.o.s.

Organiska ämnen

51. Tetraalkylammoniumhydroxider:

(b) 1835 tetrametylammoniumhydroxid.

52. Fasta aminer och polyaminer:

(a) 3259 frätande aminer, fasta, n.o.s. eller

3259 frätande polyaminer, fasta, n.o.s.,

(b) 3259 frätande aminer, fasta, n.o.s. eller

3259 frätande polyaminer, fasta, n.o.s.,

(c) 2280 hexametylendiamin, fast,

2579 piperazin (dietylendiamin),

3259 frätande aminer, fasta, n.o.s. eller

3259 frätande polyaminer, fasta, n.o.s.

53. Flytande aminer och polyaminer eller aminoalkoholer, mycket frätande eller frätande, med flampunkt över 61 °C:

(a) 2735 frätande aminer, flytande, n.o.s. eller

2735 frätande polyaminer, flytande, n.o.s.,

(b) 1761 kopparetylendiaminlösning,

1783 hexametylenediaminlösning,

2079 dietylentriamin,

2259 trietylentetramin,

2735 frätande aminer, flytande, n.o.s. eller

2735 frätande polyaminer, flytande, n.o.s.,

(c) 1761 kopparetylendiaminlösning,

1783 hexametylendiaminlösning,

2269 3,3-imino-di-propylamin (bis-aminopropylamin, dipropylentriamin),

2289 isoforondiamin,

2320 tetraetylenpentamin,

2326 trimetylcyklohexylamin,

2327 trimetylhexametylendiaminer,

2491 etanolamin,

2491 etanolaminlösning,

2565 dicyklohexylamin,

2815 N-aminoetylpiperazin,

3055 2-(2-aminoetoxi)etanol,

2735 frätande aminer, flytande, n.o.s. eller

2735 frätande polyaminer, flytande, n.o.s.

54. Flytande aminer och polyaminer, mycket frätande eller frätande, brandfarliga, med kokpunkt över 35 °C:

(a) 2734 frätande aminer, brandfarliga, flytande, n.o.s. eller

2734 frätande polyaminer, brandfarliga, flytande, n.o.s.,

(b) 1604 etylendiamin,

2051 2-dimetylaminetanol,

2248 di-n-butylamin,

2258 1,2-propylendiamin,

2264 dimetylcyklohexylamin,

2357 cyklohexylamin,

2619 bensyldimetylamin,

2685 N,N-dietyletylendiamin,

2686 2-dietylaminoetanol,

2734 frätande aminer, brandfarliga, flytande, n.o.s. eller

2734 frätande polyaminer, brandfarliga, flytande, n.o.s.

55. Fasta, basiska, organiska ämnen och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3263 frätande basiskt organiskt ämne, fast n.o.s.,

(b) 3263 frätande basiskt organiskt ämne, fast n.o.s.,

(c) 3263 frätande basiskt organiskt ämne, fast n.o.s.

56. Organiska vätskor, basiska, blandningar och lösningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3267 frätande organisk vätska, basisk, n.o.s.,

(b) 3267 frätande organisk vätska, basisk, n.o.s.,

(c) 3267 frätande organisk vätska, basisk, n.o.s.

C. Andra frätande ämnen

61. Klorit- och hypokloritlösningar:

(b) 1791 hypokloritlösning,

1908 kloritlösning,

(c) 1791 hypokloritlösning,

1908 kloritlösning.

Anmärkning: Kloriter och hypokloriter i fast form är ämnen av klass 5.1 (se marginalnummer 501, ämnesnummer 14, 15 och 29).

62. Klorfenolater och fenolater:

(c) 2904 klorfenolater, flytande eller

2904 fenolater, flytande,

2905 klorfenolater, fasta, eller

2905 fenolater, fasta.

63. Formaldehydlösningar:

(c) 2209 formaldehydlösning med minst 25 % formaldehyd.

Anmärkningar: 1. 1198 brandfarliga formaldehydlösningar tillhör klass 3 [se marginalnummer 301, ämnesnummer 33(c)].

2. Icke brandfarliga formaldehydlösningar med mindre än 25 % formaldehyd omfattas inte av detta direktiv.

64. Klorformiater och klortioformiater:

(a) 1739 bensylklorformiat,

(b) 2826 etylklortioformiat.

Anmärkning: Klorformiater med som har övervägande giftiga egenskaper tillhör klass 6.1 (se marginalnummer 601, ämnesnummer 10, 17, 27 och 28).

65. Fasta frätande ämnen och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 1759 frätande fast ämne, n.o.s.,

(b) 1770 difenylmetylbromid,

1759 frätande fast ämne, n.o.s.,

3147 frätande, fast färgningsämne, n.o.s. eller

3147 frätande, fast färgningsbeståndsdel, n.o.s.,

3244 fast ämne innehållande frätande vätska, n.o.s.,

Anmärkning: Blandningar, av fasta ämnen som inte omfattas av detta direktiv, som innehåller frätande vätskor, får transporteras under FN-nummer 3244, farogrupp (b), utan att klassificeringskriterierna i marginalnummer 800 (3) behöver tillämpas, förutsatt att ingen vätska är synlig vid tidpunkten för lastning eller när transportenheten tillsluts. Varje emballage skall motsvara en konstruktionstyp som klarat täthetsprovet.

(c) 2803 gallium,

1759 frätande fast ämne, n.o.s.,

3147 frätande, fast färgningsämne, n.o.s. eller

3147 frätande, fast färgningsbeståndsdel, n.o.s.

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för 2803 gallium [se marginalnummer 807 (4)].

66. Frätande vätskor, blandningar och lösningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 1760 frätande vätska , n.o.s.,

1903 desinfektionsmedel, frätande vätska, n.o.s.,

2801 färgningsämne, frätande vätska, n.o.s. eller

2801 färgningsbeståndsdel, frätande vätska, n.o.s.,

(b) 2226 bensotriklorid (triklormetylbensen),

2705 1-pentol (3-metyl-2-penten-4-yn-1-ol),

3066 färg, (inkl. färg, lack, emalj, bets, shellac, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg) eller

3066 färgrelaterat material inklusive förtunning,

1760 frätande vätska, n.o.s.,

1903 desinfektionsmedel, frätande vätska, n.o.s.,

2801 färgningsämne, frätande vätska, n.o.s. eller

2801 färgningsbeståndsdel, frätande vätska, n.o.s.,

(c) 2809 kvicksilver,

3066 färg (inkl. färg, lack, emalj, bets, shellac, fernissa, polermedel, flytande spackel och lackfärg) eller

3066 färgrelaterat material inklusive förtunning,

1760 frätande vätska, n.o.s.,

1903 desinfektionsmedel, frätande vätska, n.o.s.,

2801 färgningsämne, frätande vätska, n.o.s. eller

2801 färgningsbeståndsdel, frätande vätska, n.o.s.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för 2809 kvicksilver [se marginalnummer 807 (4)].

2. Ämne särskilt nämnt under annat ämnesnummer får inte transporteras som 3066 färg eller 3066 färgrelaterat material.

Ämnen som transporteras under dessa ämnesnummer får innehålla 20 % eller mindre nitrocellulosa förutsatt att nitrocellulosan inte innerhåller mer än 12,6 % kväve.

67. Frätande fasta ämnen och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter), brandfarliga, som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 2921 frätande fast ämne, brandfarligt, n.o.s.,

(b) 2921 frätande fast ämne, brandfarligt, n.o.s.

68. Frätande vätskor, lösningar och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter), brandfarliga, med kokpunkt högre än 35 °C, som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 2920 frätande vätska, brandfarlig, n.o.s.,

(b) 2920 frätande vätska, brandfarlig, n.o.s.

69. Frätande fasta ämnen och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter), självupphettande, som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3095 frätande fast ämne, självupphettande, n.o.s.,

(b) 3095 frätande fast ämne, självupphettande, n.o.s.

70. Frätande vätskor, lösningar och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter), självupphettande, som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3301 frätande vätska, självupphettande, n.o.s.,

(b) 3301 frätande vätska, självupphettande, n.o.s.

71. Frätande fasta ämnen och blandningar av dessa ämnen (såsom beredningar och restprodukter), som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser och som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3096 frätande fast ämne, vattenreaktivt, n.o.s.,

(b) 3096 frätande fast ämne, vattenreaktivt, n.o.s.

Anmärkning: Termen "vattenreaktiv" betecknar ett ämne som i kontakt med vatten utvecklar brandfarlig gas.

72. Frätande vätskor, lösningar och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter), som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser och som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3094 frätande vätska, vattenreaktiv, n.o.s.,

(b) 3094 frätande vätska, vattenreaktiv, n.o.s.

Anmärkning: Termen "vattenreaktiv" betecknar ett ämne som i kontakt med vatten utvecklar brandfarlig gas.

73. Frätande fasta ämnen, oxiderande, och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3084 frätande fast ämne, oxiderande, n.o.s.,

(b) 3084 frätande fast ämne, oxiderande, n.o.s.

74. Frätande vätskor, oxiderande, lösningar och blandningar av dessa, (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 3093 frätande vätska, oxiderande, n.o.s.,

(b) 3093 frätande vätska, oxiderande, n.o.s.

75. Frätande fasta ämnen, giftiga, och blandningar av dessa, (såsom beredningar och restprodukter) som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 2923 frätande fast ämne, giftigt, n.o.s.,

(b) 2923 frätande fast ämne, giftigt, n.o.s.,

(c) 2923 frätande fast ämne, giftigt, n.o.s.

76. Frätande vätskor, lösningar och blandningar av dessa (såsom beredningar och restprodukter), giftiga, som inte faller under andra samlingsrubriker:

(a) 2922 frätande vätska, giftig, n.o.s.,

(b) 2922 frätande vätska, giftig, n.o.s.,

(c) 2922 frätande vätska, giftig, n.o.s.

D. Föremal som innehåller frätande ämnen

81. Batterier:

(c) 2794 batterier, våta, fyllda med syra, för lagring av elektricitet,

2795 batterier, våta, fyllda med alkalisk lösning, för lagring av elektricitet,

2800 batterier, våta, slutna, för lagring av elektricitet,

3028 batterier, torra, innehållande kaliumhydroxid i fast form, för lagring av elektricitet.

Anmärkningar: 1. Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa föremål [se marginalnummer 807 (5)-(7)].

2. Batterier (FN-nummer 2800) kan anses slutna förutsatt att de kan klara nedan angivna vibrations- och tryckdifferentialtest utan att läcka batterivätska.

Vibrationstest: Batteriet skall vara stadigt fastsatt på botten av vibrationsmaskinen och en likformig rörelse med en amplitud av 0,8 mm (1,6 mm max totalt utfall) utförs. Frekvensen varieras med en hastighet av 1 Hz/min mellan gränsvärdena 10 Hz till 55 Hz. Hela frekvensskalan och åter är passerad på 95 ± 5 minuter för varje montering (vibrationsriktning) av batteriet. Batteriet testas i tre inbördes vertikala positioner (för att omfatta test med fyllningsöppningar och eventuella ventilationsöppningar i omvänt läge) under lika tidsperioder.

Tryckdifferentialtest: Efter vibrationstestet lagras batteriet i sex timmar vid 24 °C ± 4 °C medan det är föremål för en tryckdifferential på minst 88 kPa. Batteriet testas i tre inbördes vertikala positioner (för att omfatta test med fyllningsöppningar och eventuella ventilationsöppningar i omvänt läge) under minst sex timmar i varje läge.

82. Andra föremål som innehåller frätande ämnen:

(b) 1774 brandsläckareladdning, frätande vätska,

2028 rökbomber, icke-explosiva med frätande vätska utan drivanordning.

E. Tömda emballage

91. Tömda ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBCs), cisternvagnar, tankcontainrar, samt vagnar för bulktransport och småcontainrar för bulkgods, som har innehållit ämnen av klass 8.

Anmärkning: Tömda emballage, inklusive tömda ej rengjorda småbulkbehållare (IBC), som har innehållit ämnen av denna klass omfattas inte av detta direktiv om alla risker har eliminerats. Riskerna anses eliminerade då samtliga farliga egenskaper enligt klasserna 1-9 har avlägsnats.

801a Detta direktiv, med undantag för bestämmelserna i marginalnummer 801a (3), gäller inte för:

(1) Ämnen av ämnesnummer 1-5, 7-13, 16, 17, 31-47, 51-56 och 61-76 som transporteras enligt följande bestämmelser:

a) Följande ämnen av (a) i varje ämnesnummer:

vätskor: i kvantiteter om högst 100 ml per inneremballage och högst 400 ml per kolli,

fasta ämnen: i kvantiteter om högst 500 g per inneremballage och högst 2 kg per kolli,

b) Följande ämnen av (b) i varje ämnesnummer:

vätskor: i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage och högst 4 liter per kolli,

fasta ämnen: i kvantiteter om högst 3 kg per inneremballage och högst 12 kg per kolli,

c) Följande ämnen av (c) i varje ämnesnummer:

vätskor: i kvantiteter om högst 3 liter per inneremballage och högst 12 liter per kolli,

fasta ämnen: i kvantiteter om högst 6 kg per inneremballage och högst 24 kg per kolli.

Dessa ämneskvantiteter skall transporteras i kombinationsemballage som motsvarar minst de krav som ställs vid marginalnummer 1538.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1), (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(2) Ämnen av ämnesnummer 1-5, 7-13, 16, 17, 31-47, 51-56 och 61-76, i innerförpackningar av metall eller plast med krymp- eller sträckfilmning av brickor som enda ytterförpackning får transporteras enligt följande villkor:

a) flytande ämnen av (b) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 500 ml per inneremballage och högst 4 liter per kolli,

b) fasta ämnen av (b) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 1 kg per inneremballage och högst 12 kg per kolli,

c) flytande ämnen av (c) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 1 liter per inneremballage och högst 12 liter per kolli,

d) fasta ämnen av (c) vid varje ämnesnummer, i kvantiteter om högst 2 kg per inneremballage.

Varje kolli får väga högst 20 kg.

"Allmänna förpackningsbestämmelser" vid marginalnummer 1500 (1), (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(3) Vid transport enligt (1) och (2) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 814 och inkludera uttrycket "Fri mängd". Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet i godsdeklarationen. FN-numret skall föregås av "UN".

(4) a) Nya batterier för lagring av elektricitet, när dessa är:

säkrade mot skador, förskjutning eller stjälpning,

försedda med hanteringsanordningar eller staplade på lämpligt sätt t.ex. på lastpallar,

fria från farliga rester av lutar eller syror på utsidan,

säkrade mot kortslutning.

b) Förbrukade batterier för lagring av elektricitet, när dessa är:

oskadade i ytterhöljet,

säkrade mot läckage, förskjutning, stjälpning eller staplade på lämpligt sätt t.ex. på lastpallar så att de inte kan skadas under normal transport,

fria från farliga rester av lutar eller syror på utsidan,

säkrade mot kortslutning.

Med "Förbrukade batterier" avses sådana som transporteras till t.ex. återvinning när dessa har tjänat ut.

(5) Slutna batterier med FN-nummer 2800, ämnesnummer 81, om elektrolyten vid en temperatur av 55 °C inte läcker från spruckna höljen och inga rester av lutar eller syror förekommer utanpå kollina och polerna är säkrade mot kortslutning.

(6) Tillverkade föremål eller instrument, som inte innerhåller mer än 1 kg kvicksilver, ämnesnummer 66(c).

2. Bestämmelser

(Bestämmelser för tömda kärl och tanken finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

802 (1) Emballage skall uppfylla kraven i bihang V. Ställs vid marginalnummer 1803-1808 särskilda krav på emballage för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare skall uppfylla villkoren i bihang VI.

(3) Enligt marginalnummer 800 (3) och 1511 (2) eller 1611 (2), skall:

starkt frätande ämnen av (a) i varje ämnesnummer i ämnesförteckningen, förpackas i emballage av förpackningsgrupp I, märkt med bokstaven "X",

frätande ämnen av (b) i varje ämnesnummer i ämnesförteckningen förpackas i emballage av förpackningsgrupp II eller I märkt med bokstaven "Y" eller "X", eller i småbulkbehållare av förpackningsgrupp II märkt med bokstaven "Y",

svagt frätande ämnen av (c) i varje ämnesnummer i ämnesförteckningen förpackas i emballage av förpackningsgrupp III, II eller I, märkt med bokstaven "Z", "Y" eller " X", eller i småbulkbehållare av förpackningsgrupp III eller II märkta med bokstaven "Z" eller "Y".

Anmärkning: Beträffande transport av ämnen av klass 8 i cisternvagn - se bihang XI, i tankcontainrar - se bihang X. För transport i oförpackat form, se marginalnummer 816.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

803 Vätefluorid (vattenfri) och fluorvätesyra av ämnesnummer 6 med mer än 85 % vätefluorid, skall förpackas i tryckkärl av kolstål eller lämpligt legerat stål. Följande kärl är tillåtna:

a) flaskor med högst 150 liter rymd,

b) kärl med minst 100 liter och högst 1 m3 rymd (t.ex. cylindriska kärl försedda med rullningsskenor och kärl med glidanordning).

Tryckkärl skall uppfylla tillämpliga krav i klass 2 vid marginalnummer 212, 213, 215, 217 och 223.

Väggtjockleken i ett kärl får inte understiga 3 mm.

Kärlen skall innan de tas i bruk för första gången vätsketryckprovas med ett provningstryck av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck). Vätsketryckprovningen skall upprepas vart åttonde år och följas av invändig besiktning av kärl och kontroll av dess utrustning. Vartannat år skall dessutom kärlens korrosionsbeständighet kontrolleras med hjälp av lämpligt instrument (t.ex. genom ultraljud) och utrustningens tillstånd ses över.

Provningarna och besiktningarna skall utföras under överinseende av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman.

Innehållets vikt får inte överstiga 0,84 kg per liter rymd för vätefluorid (vattenfri) eller fluorvätesyra.

804 (1) Brom och bromlösningar av ämnesnummer 14 skall förpackas i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med innerförpackning av glas med rymd av högst 2,5 liter eller av polyvinylidenfluorid (PVDF) med rymd av högst 15 liter. Kombinationsemballagen skall provas och godkännas enligt bihang V, förpackningsgrupp I.

(2) Brom med en vattenhalt under 0,005 % eller, under förutsättning att åtgärder vidtagits för att hindra att kärlens inklädnad angrips, med en vattenhalt mellan 0,005 % och 0,2 %, får även transporteras i kärl som uppfyller följande krav:

a) kärlen skall vara av stål och ha en tät inklädnad av bly eller annat material som ger motsvarande skydd, samt vara lufttätt förslutna. Kärl av monelmetall eller nickel, eller som är nickelinklädda är också tillåtna,

b) ett kärl får ha högst 450 liters rymd,

c) kärl skall fyllas till högst 92 % av rymden eller med högst 2,86 kg per liter rymd,

d) kärlen skall vara svetsade och konstruerade för ett beräkningstryck av minst 2,1 MPa (21 bar) (övertryck). Material och utförande skall i övriga avseenden uppfylla kraven vid marginalnummer 212. Marginalnummer 215-217 gäller för första besiktning av oinklädda kärl,

e) förslutningsanordningarna skall skjuta ut så litet som möjligt från kärlen och täckas av en skyddskåpa. Förslutningsanordningarna och kåpan skall vara försedda med packningar som inte angrips av brom. Förslutningsanordningarna skall sitta i kärlets övre del på så sätt att de inte under några omständigheter befinner sig i ständig kontakt med vätskefasen,

f) kärlen skall ha anordningar som gör att de kan placeras upprätt och stadigt. I sin övre del skall de ha lyftanordningar (öglor, flänsar, osv.) som skall ha provbelastats med dubbla nyttolasten.

(3) Kärl enligt 804 (2) skall, innan de tas i bruk för första gången, underkastas en täthetsprovning med ett provningstryck av 200 kPa (2 bar) (övertryck). Täthetsprovningen skall upprepas vartannat år och följas av inre besiktning av kärl och kontroll av taran. Sådan provning och besiktning skall utföras under överinseende av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman.

(4) På kärl enligt 804 (2) skall med tydligt läsbar och varaktig skrift anges:

tillverkarens namn eller märke och kärlets nummer,

ordet "Brom",

kärlets tara och maximala vikt när det är fyllt,

tidpunkt (månad, år) för första provningen och senaste besiktningen,

besiktningsmannens kontrollstämpel.

805 (1) Ämnen av (a) i de olika ämnesnumren i ämnesförteckningen skall förpackas:

a) i stålfat med fast topp enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat med fast topp enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium med fast topp enligt marginalnummer 1522,

d) i plastfat med fast topp med högst 60 liters rymd eller i plastdunkar med fast topp enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage med innerkärl av glas, plast eller metall enligt marginalnummer 1538, eller

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539.

Anmärkningar: 1. till d): Kärl avsedda för transport av salpetersyra av ämnesnummer 2(a) och fluorvätesyra av ämnesnummer 7(a) får användas under högst två år räknat från kärlens tillverkningsdag.

2. till f) och g): Innerkärl av glas är inte tillåtna för fluorhaltiga ämnen av ämnesnummer 7(a), 8(a) och 33(a).

(2) Fasta ämnen enligt marginalnummer 800 (6) får dessutom förpackas:

a) i fat med avtagbart lock av stål enligt marginalnummer 1520, av aluminium enligt marginalnummer 1521, av plywood enligt marginalnummer 1523, av papp enligt marginalnummer 1525, av plast enligt marginalnummer 1526 eller i dunkar med avtagbart lock, av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522, av plast enligt marginalnummer 1526, om så behövs med en eller flera dammtäta innersäckar, eller

b) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med en eller flera dammtäta innersäckar.

806 (1) Ämnen av (b) i de olika ämnesnumren i ämnesförteckningen skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, eller

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539.

Anmärkningar: 1. till a), b), c) och d): Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock avsedda för fasta ämnen och för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1553, 1554 och 1560).

2. till d): Tillåten användningstid för kärl avsedda för transport av salpetersyra med mer än 55 % ren syra av ämnesnummer 2(b) och fluorvätesyra av ämnesnummer 7(b) är två år räknat från kärlets tillverkningsdag.

3. till f) och g): Innerförpackningar av glas eller glaskärl är inte tillåtna för fluorhaltiga ämnen av ämnesnummer 7(b), 8(b), 9(b), 10(b) och 33(b).

(2) Ämnen av (b) i de olika ämnesnumren, vilka har ett ångtryck som inte överstiger 110 kPa (1,10 bar) vid 50 °C, får dessutom förpackas i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, småbulkbehållare av plast, styv eller flexibel, enligt marginalnummer 1624 eller småbulkbehållare av komposit med en innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625.

(3) Fasta ämnen enligt marginalnummer 800 (6) får dessutom förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523 eller av papp enligt marginalnummer 1525 med, om detta behövs, en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i vattenbeständiga säckar av tyg enligt marginalnummer 1533, av vävd plast enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535 och i säckar av vattenbeständigt papper enligt marginalnummer 1536 under förutsättning att det är fråga om komplett last eller om säckar säkrade på lastpallar,

c) i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625, småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626 eller småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627 eller

d) i storsäckar enligt marginalnummer 1623, med undantag av typerna 13H1, 13L1 och 13M1, under förutsättning att godset transporteras som komplett last eller att storsäckarna lastas på lastpallar.

(4) Föremål av ämnesnummer 82 skall förpackas på följande sätt:

a) brandsläckarladdningar med innehåll av frätande vätska, i trälådor enligt marginalnummer 1527, 1528 eller 1529 eller i papplådor enligt marginalnummer 1530 eller i lådor av cellplast typ 4H1 enligt marginalnummer 1531,

b) rökbomber, icke explosiva med innehåll av frätande vätska och utan tändanrodning förpackas var för sig med stötdämpande material i lådor, rör eller i fackindelad trälåda enligt marginalnummer 1527, 1528 eller 1529, eller i lådor av stål, typ 4A, enligt marginalnummer 1532.

807 (1) Ämnen av (c) i de olika ämnesnumren med undantag av gallium av ämnesnummer 65(c) och kvicksilver av ämnesnummer 66(c), skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539, eller

h) i kärl av tunnplåt enligt marginalnummer 1540.

Anmärkning: till a), b), c), d) och h): Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock samt kärl av tunnplåt med avtagbart lock för fasta ämnen och för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1552-1554 och 1560).

(2) Ämnen av (c) i de olika ämnesnumren med undantag av gallium av ämnesnummer 65(c) och kvicksilver av ämnesnummer 66(c), vilka har ett ångtryck som inte överstiger 110 kPa (1,10 bar) vid 50 °C, får dessutom förpackas i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624 eller småbulkbehållare av komposit med en innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625. IBCer av typ 31HZ2 ska vara fyllda till minst 80 % ytterhöljets volym.

(3) Ämnen i fast form enligt marginalnummer 800 (6) får dessutom förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523, eller av papp enligt marginalnummer 1525 med, om så behövs, en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i vattenbeständiga säckar av tyg enligt marginalnummer 1533, av vävd plast enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535 eller i säckar av vattenbeständigt papper enligt marginalnummer 1536, eller

c) i storsäckar enligt marginalnummer 1623, med undantag för typerna 13 H1, 13 L1 och 13 M1, i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av plast enligt marginalnummer 1625, i småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626 eller småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627.

(4) Gallium av ämnesnummer 65(c) och kvicksilver av ämnesnummer 66(c), skall förpackas i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med innerförpackningar av glas, porslin, stengods eller plast. Nettovikten per innerförpackning får vara högst 10 kg.

Följande ytterförpackningar får användas:

a) lådor av trä enligt marginalnummer 1527, av plywood enligt marginalnummer 1528, av spånskivor enligt marginalnummer 1529, av papp enligt marginalnummer 1530, av plast enligt marginalnummer 1531 eller i stålfat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1520, dunkar av stål med avtagbart lock enligt marginalnummer 1522, fat av plywood enligt marginalnummer 1523, fiberfat enligt marginalnummer 1525 eller i plastfat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1526,

b) Kvicksilver får även förpackas i svetsade stålflaskor med inre välvd botten, som enda emballage. Förslutningen skall vara en bult med konisk gänga och öppningen får inte vara större än 20 mm.

(5) a) Föremål av ämnesnummer 81, med undantag av slutna batterier, skall säkras med inert stötdämpande material eller liknande i lådor av trä eller plast eller i spjällådor av trä. Batterierna skall säkras mot kortslutning,

b) Slutna batterier (FN-nummer 2800) skall skyddas mot kortslutning och packas på ett säkert sätt i en starkt ytteremballage,

Anmärkning: Slutna batterier, som ingår som en del i och nödvändiga för driften av mekanisk eller elektronisk utrustning, skall fästas på ett säkert sätt i utrustningens batterihållare och skyddas på ett sådant sätt att de inte kan skadas eller kortslutas.

c) Föremål av ämnesnummer 81 får transporteras på pallar. De skall staplas säkert i rader skilda åt med lager av icke ledande material. Batteripolerna får inte på något sätt belastas av tyngden från något material. Batterierna skall isoleras så att kortslutning förhindras.

Varje enskilt batteri behöver inte vara märkt och etiketterat om pallasten är försedd med märkning och varningsetikett.

(6) Förbrukade batterier av ämnesnummer 81(c) får även transporteras i "batterilådor" av rostfritt stål eller massiv plast med högsta volym av 1 m3, enligt följande villkor:

(a) lådorna skall vara resistenta mot de frätande ämnen som är inneslutna i batterierna,

(b) frätande ämnen skall inte kunna läcka från lådorna och andra ämnen (t.ex. vatten) skall inte kunna tränga in i lådorna vid normala transportbetingelser. Inga farliga rester av frätande ämnen får finnas utanpå lådorna,

(c) batterier får inte lastas i lådorna till en höjd högre än lådans övre kant,

(d) batterier som innehåller olika ämnen som kan reagera farligt med varandra [se marginalnummer 811 (6)] får inte placeras i samma låda,

(e) lådorna skall vara:

(i) täckta, eller

(ii) transporteras i skåp- eller kapellförsedda fordon.

(7) Förbrukade batterier av ämnesnummer 81(c) får även transporteras i småbulkbehållare av stål enligt marginalnummer 1622, av styv plast enligt 1624 eller i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av styv plast och ytterhölje av stål eller plast enligt marginalnummer 1625.

Småbulkbehållarna skall provas enligt marginalnummer 1652, 1653, 1655 och 1658. Bestämmelserna för ämnen av förpackningsgrupp III skall tillämpas.

Konstruktionstypen skall vara godkänd av behörig myndighet. Småbulkbehållarna skall vara försedda med täta förslutningar och uppfylla övriga bestämmelser i marginalnummer 807 (6).

808 Emballage, inklusive småbulkbehållare, som innehåller 1791 hypokloritlösning av ämnesnummer 61 skall förses med luftningsanordning enligt marginalnummer 1500 (8) respektive 1601 (6).

809 Smält fosforoxibromid av ämnesnummer 15 får endast transporteras i cisternvagn (se bihang XI) eller i tankcontainer (se bihang X).

810

3. Samemballering

811 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen får samemballeras i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen av olika ämnesnummer i ämnesförteckningen får i mängder om högst 3 liter per innerförpackning för flytande ämnen och/eller 5 kg per kärl för fasta ämnen samemballeras med varandra och/eller med annat gods som inte omfattas av denna bilaga [se marginalnummer 800 (8)]. Samemballeringen skall ske i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538. De samemballerade ämnena får inte reagera farligt med varandra.

(3) Ämnen av ämnesnummer 4 får inte samemballeras med annat gods, med undantag av ämnen i ämnesnummer 3, klass 5.1, marginalnummer 501. Ämnen av ämnesnummer 6 och 14 får intesamemballeras med annat gods.

(4) Ämnen av (a) vid de olika ämnesnumren får inte samemballeras med ämnen och föremål av klass 1 och 5.2 eller med material av klass 7.

(5) Om inte annat sägs i det följande, får ämnen av (a) vid de olika ämnesnumren i kvantiteter om högst 0,5 liter per inneremballage och 1 liter per kolli, och ämnen av (b) och (c) vid de olika ämnesnumren i kvantiteter om högst 5 liter för flytande ämnen och/eller 5 kg för fasta ämnen per inneremballage, samemballeras med ämnen och föremål av andra klasser, i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538. Detta gäller under förutsättning att samemballering också är tillåten för ämnen och föremål av dessa klasser, och/eller med gods som inte omfattas av detta direktiv. De samemballerade ämnena får inte reagera farligt med varandra.

(6) Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utvecklingen av stark hetta,

b) utvecklingen av brandfarliga och/eller giftiga gaser,

c) bildandet av frätande vätskor,

d) bildandet av instabila ämnen.

(7) Marginalnummer 8 och 802 skall iakttas.

(8) Används trä- eller papplådor får ett kolli väga högst 100 kg.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

812 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

Varningsetiketter

(2) Kollin med ämnen eller föremål av denna klass skall förses med etikett nr 8.

(3) Kollin med ämnen av ämnesnummer 32(b)2, 33(a), 35(b)2, 37, 54, 64(b) och 68 skall dessutom förses med etikett nr 3.

(4) Kollin med ämnen av ämnesnummer 44(a) och 45(b)2 skall dessutom förses med etiketter nr 3 och 6.1.

(5) Kollin med ämnen av ämnesnummer 67 skall dessutom förses med etikett nr 4.1.

(6) Kollin med ämnen av ämnesnummer 69 och 70 skall dessutom förses med etikett nr 4.2.

(7) Kollin med ämnen av ämnesnummer 71 och 72 skall dessutom förses med etikett nr 4.3.

(8) Kollin med ämnen av ämnesnummer 3(a), 4, 73 och 74 skall dessutom förses med etikett nr 05.

(9) Kollin med ämnen av ämnesnummer 2(a)2 skall dessutom förses med etiketter nr 05 och 6.1.

(10) Kollin med ämnen enligt tabell nedan skall dessutom förses med etikett nr 6.1.

>Plats för tabell>

(11) Kollin med kärl som innehåller flytande ämnen, med utifrån ej synliga förslutningsanordningar, liksom kollin som innehåller kärl med ventilationsanordningar eller kärl med ventilationsanordningar men utan ytteremballage, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

813 Med undantag av ämnen av nr 6, 14 och de under (a) i övriga ämnesnummer angivna ämnena får kollin med ämnen av denna klass sändas som expressgods sålunda:

ämnen som faller under (b) vid de olika ämnensnumren intill 4 l flytande ämnen eller intill 12 kg fasta ämnen i varje kolli.

ämnen som faller under (c) vid de olika ämnesnumren intill 12 l flytande ämnen eller intill 24 kg fasta ämnen i varje kolli.

C. Uppgifter i fraktsedeln

814 Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer och benämningar som är understrukna vid marginalnummer 801.

Om ett ämne som inte nämns vid namn utan hänförs till en n.o.s.-benämning skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer och n.o.s.-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "8, 1(a), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: Restprodukt som innehåller . . . [de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3) angiven med sin(a) kemiska benämning(ar)], t.ex. "Restprodukt som innehåller 1824 natriumhydoxidlösning, 8, 42(b), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom bererdningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande beståndsdelar som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

För lösningar och blandningar som innehåller endast en beståndsdel som faller under detta direktiv, skall ordet "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3)].

Om ett fast ämne transporteras i smält tillstånd, skall detta särskilt framgå av fraktsedeln genom att ordet "smält" läggs till såvida detta inte framgår av ämnets namn.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen. Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

Om en lösning eller blandning innehåller ett i ämneslistan nämnt namn men, enligt marginalnummer 800 (5), inte omfattas av bestämmelserna i denna klass får avsändaren ange följande i fraktsedeln: "Ej gods av klass 8".

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

815 (1) Vagnar i vilka skall lastas kollin med ämnen av 2(a)2., 3(a), 4(b), 73 och 74, skall rengöras noggrant och befrias från alla brännbara rester (hö, halm, papper etc.).

(2) Kollin med etikett nr 6.1 skall i vagnar stuvas avskilt från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel. Se marginalnummer 11 (3).

(3) Kollin skall lastas i vagnarna så att de inte kan förskjuta sig på ett farligt sätt, inte välta eller falla ned. Dessutom gäller att IBCer av typ 31HZ2 endast får transporteras i täckta vagnar.

(4) Lätt brännbara material får inte användas vid stuvning av kollin nämnda i marginalnummer 815 (1).

b. Transport i oförpackad form

816 (1) 1794 blysulfat av ämnesnummer 1(b), ämnen av ämnesnummer 13(b) och 3244 fasta ämnen innehållande frätande vätska av ämnesnummer 65(b) samt fasta restprodukter som faller under (c) vid de olika ämnesnumren, får i oförpackad form transporteras på öppna vagnar med presenning eller i vagnar med öppningsbart tak.

Vagnar för transport av ämnesnummer 65(b), FN-nummer 3244 skall vara av en tät konstruktion alternativt tätas med en tillräckligt stark invändig beklädnad.

(2) a) Förbrukade batterier av ämnesnummer 81(c) får transporteras i bulk i särskilt utrustade vagnar.

b) Lastutrymmen på dessa vagnar ska vara av stål som är motståndskraftigt mot de frätande ämnen som finns i batterierna. Mindre motståndskraftigt stål får användas om väggtjockleken är tillräckligt stor eller om det finns en plastbeläggning/lager som skyddar mot de frätande ämnena. Lastutrymmen ska vara så utförda att de är motståndskraftiga mot slag och stötar från batterierna.

Anmärkning: Stål som uppvisar en största avfrätning av 0,1 mm per år under påverkan av de frätande ämnena anses vara motståndskraftigt.

c) Lastutrymmen ska vara konstruerade så att inget läckage av frätande ämnen får äga rum under transport. Öppna lastutrymmen ska täckas med ett material som är motståndskraftigt mot de frätande ämnena.

d) Lastutrymmen och dess tillhörande delar ska inspekteras med avseende på skador före lastning. Vagnar med skadade lastutrymmen får inte lastas. Lastutrymmen på fordon får inte lastas högre än dess övre kant.

e) Inga batterier som innehåller olika ämnen och inget annat gods som kan reagera farligt med varandra får finnas i lastutrymmet på en vagn, se marginalnummer 811 (6). Inga farliga rester av frätande ämnen från batterierna får finnas på utsidan av vagnens lastutrymme under transport.

c. Transport i småcontainrar

817 (1) Kollin med ämnen av klass 8 får transporteras i småcontainrar.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 820 gäller även för småcontainrar.

(3) 1794 blysulfat av ämnesnummer 1(b), ämnen av ämnesnummer 13(b) och 3244 fasta ämnen innehållande frätande vätska av ämnesnummer 65(b) samt fasta ämnen och blandningar (preparat, beredningar och restprodukter) som faller under (c) vid de olika ämnesnumren, får i oförpackad form även transporteras i slutna småcontainrar med täta väggar och som har lämplig innerbeklädnad.

Småcontainrar för transport av ämnesnummer 65(b), FN-nummer 3244 skall vara av en tät konstruktion alternativt tätas med en tillräckligt stark invändig beklädnad.

(4) Förbrukade batterier av ämnesnummer 81(c) får också transporteras i bulk i containrar under förhållanden som anges i 816 (2) a) till e). Stora containrar av plast får inte användas. Små containrar av plast skall klara ett fallprov platt mot botten på en hård yta från 0,8 m höjd utan att brott uppstår. Vid fallprovet skall behållaren vara lastad till maximal bruttovikt samt vara nedkyld till P 18 °C.

(5) Föreskrifterna i marginalnummer 815 (1) och 824 gäller också vid transport i småcontainrar.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

818 (1) Vid transport av ämnen av klass 8 skall varningsetikett nr 8 fästas på båda sidorna av vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar.

(2) Dessutom skall vid transport av ämnen vilka nämns i marginalnummer 812 (3) till (10) varningsetiketter enligt detta marginalnummer fästas på båda sidor av vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar.

(3) Småcontainrar skall förses med varningsetiketter enligt marginalnummer 812 (2) till

819

E. Samlastningsförbud

820 Ämnen av klass 8 i kollin försedda med etikett nr 8 får inte lastas i samma vagn som ämnen och föremål i kollin försedda med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

821 Gods som inte får transporteras i samma vagn får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

822 (1) Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive tömda småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, vagnar och småcontainrar av ämnesnummer 91, skall vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

(2) Tömda, ej rengjorda emballage, inklusive tömda småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar, tankcontainrar, vagnar och småcontainrar av ämnesnummer 91 skall etiketteras som om de vore fyllda.

(3) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av benämningarna som är understrukna vid ämnesnummer 91, t.ex. "Tömt emballage, 8 , 91, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

I fråga om tömda, ej rengjorda cisternvagnar, tankcontainrar, vagnar eller småcontainrar, skall denna text kompletteras med uppgift om farlighetsnummer, FN-nummer, ämnesbenämningen, ämnesnumret och i förekommande fall ämnesbokstaven för det ämne den senast innehållit, t.ex. "Senaste last: 80 1830 svavelsyra, 1(b)".

(4) Tömda, ej rengjorda förpackningar inklusive småbulkbehållare av ämnesnummer 91, med etikett nr 6.1, skall hållas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

G. Övriga bestämmelser

823 Förpackningar med etikett nr 6.1, skall hållas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

824 Vagnar som förorenats med ämnen i kollin försedda med etikett nr 6.1, får inte tas i bruk förrän de har sanerats och om nödvändigt desinficerats. Allt gods som transporterats i samma vagn skall kontrolleras beträffande eventuella föroreningar.

H. Övergångsbestämmelser

825-

899

KLASS 9 ÖVRIGA FARLIGA ÄMNEN OCH FÖREMÅL

1. Ämnesförteckning

900 (1) Ämnen och föremål som täcks av rubriken till klass 9 och som vid transport uppvisar en fara som inte täcks av rubrikerna till de övriga klasserna. De ämnen och föremål som räknas upp vid marginalnummer 901 omfattas av villkoren vid marginalnummer 901. Dessa ämnen och föremål anses som ämnen och föremål () enligt detta direktiv.

(2) Ämnen av klass 9, marginalnummer 901, skall hänföras till en av följande grupper:

A. Ämnen som vid inandning av damm kan orsaka hälsoskador

B. Ämnen och apparatur som i händelse av brand kan utveckla dioxiner

C. Ämnen som utvecklar brandfarliga ångor

D. Litiumbatterier

E. Livräddningsutrustning

F. Miljöfarliga ämnen

G. Ämnen vid förhöjd temperatur

H. Övriga ämnen som är farliga vid transport men som inte omfattas av definitionerna i någon annan klass

I. Tömda emballage

Ämnen av klass 9, marginalnummer 901, skall hänföras till en av följande grupper beroende på graden av farlighet:

(b) farliga ämnen

(c) mindre farliga ämnen

Anmärkning: I fråga om klassificering av blandningar och lösningar (såsom beredningar och restprodukter) se även marginalnummer 3 (3).

(3) FN-numren 1845 koldioxid, fast (torr-is), 2071 ammoniumnitrathaltiga gödselmedel, 2216 sillmjöl (fiskrester), stabiliserade, 2807 magnetiskt material, 3166 motorer, inre förbränning, inklusive motorer i maskiner eller fordon och 3171 batteridrivna fordon eller batteridriven utrustning (våta batterier), som är införda i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods omfattas inte av detta direktiv.

A Ämnen som vid inandning av damm kan orsaka hälsoskador

901 1. Asbest och blandningar som innehåller asbest, såsom:

(b) 2212 blå asbest (krokydolit),

2212 brun asbest (amosit eller mysorit),

(c) 2590 vit asbest (krysotil, aktinolit, antofyllit eller tremolit).

Anmärkning: Talk som innehåller tremolit och/eller aktinolit tillhör ämnesnummer 1(c), FN-nummer 2590.

B. Ämnen och apparatur som i händelse av brand kan utveckla dioxiner

2. Polyklorerade och polyhalogenerade bifenyler (PCB) och terfenyler (PCT) samt blandningar som innehåller dessa ämnen:

(b) 2315 Polyklorerade bifenyler,

3151 polyhalogenerade bifenyler, flytande eller

3151 polyhalogenerade terfenyler, flytande,

3152 polyhalogenerade bifenyler, fasta eller

3152 polyhalogenerade terfenyler, fasta.

Anmärkning: Blandningar som innehåller högst 50 mg/kg PCB eller PCT, omfattas inte av detta direktiv.

3. Apparatur såsom transformatorer, kondensatorer och apparater som innehåller ämnen eller blandningar av ämnen av ämnesnummer 2(b).

Anmärkning: Särkilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa föremål (se marginalnummer 905).

C. Ämnen som utvecklar brandfarliga ångor

4. Polymerer som innehåller brandfarliga vätskor med flampunkt högst 55 °C.

(c) 2211 polymerkulor, expanderbara, som utvecklar brandfarliga ångor,

3314 gjutmassa av plastförening, som massa, deg, blad eller i sprutad/pressad form, som avger brandfarliga ångor.

Anmärkning: Polymerkulor och polymerer för gjutning kan vara av polystyren, polymetylmetakrylat eller annat polymermaterial.

D. Litiumbatterier

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa föremål (se marginalnummer 906).

5. 3090 litiumbatterier,

3091 litiumbatterier i utrustning eller

3091 litiumbatterier förpackade med utrustning.

Anmärkningar: 1. Varje cell får innehålla högst 12 g litium eller litiumlegering. Den totala kvantiteten litium eller litiumlegering i ett batteri får inte överstiga 500 g. Med den behöriga myndighetens godkännande i avsändarlandet, får kvantiteten litium eller litiumlegering i varje cell ökas till 60 g och ett kolli innehålla högst 2 500 g litium under förutsättning, att den behöriga myndigheten har fastställt villkoren för transporten och provningsmetoden. Om avsändarlandet inte är ett medlemsland, skall godkännandet accepteras av den behöriga myndigheten i det första COTIF anslutna land till vilket transporten anländer.

2. Celler och batterier skall vara säkrade mot kortslutning.Varje cell och batteri skall ha säkerhetsanordning för avluftning eller vara så konstruerade, att de inte kan sprängas vid normala transportförhållanden. Batterier med celler eller parallellkopplade celler, skall vara utrustade med dioder som förhindrar motströmsflöde. Celler eller batterier i utrustning skall vara säkert fastsatta och skyddade mot kortslutning.

3. Celler och batterier skall vara så utformade och konstruerade att de kan uppfylla följande provningar:

(a) Tio celler och ett batteri av varje typ taget från varje veckas produktion skall utsättas för extrem temperatur och kortslutningsprov enligt avsnitt 38 i testhandboken eller utsättas för jämförbara provningar anvisade av den behöriga myndigheten. Någon förändring, läckage eller förhöjd innertemperatur vid provning med extrem temperatur får inte förekomma. Om gasavgivning sker vid utförande av kortslutningsprov får inte, vid applicering av en öppen flamma till gaserna, någon explosiv atmosfär konstateras, och

(b) Celler och batterier får undantas från kraven i (a) ovan om de är hermetiskt tillslutna och förutsatt att tio (10) celler eller fyra (4) batterier av varje typ, av den första sändningen, som lämnas till transport utsätts för höjdsimulering, extrem temperatur, vibrations och stötprovning såsom beskrivs i avsnitt 38.3 i testhandboken. Alternativt kan jämförbara provningar godkända av behörig myndighet tillämpas. Gasavgivning, läckage, viktförlust eller annan förändring får ej konstateras.

4. Celler som ingår i utrustning skall inte kunna urladdas under transport så att tomgångsspänningen är mindre än 2 volt eller 2/3 av en fulladdad cell. Det lägsta värdet gäller.

5. Föremål enligt ämnesnummer 5 som inte uppfyller dessa villkor får inte transporteras.

E. Livräddningsutrustning

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för föremål av ämnesnummer 6 och 7 (se marginalnummer 907).

6. 2990 livräddningsutrustning, självuppblåsande, såsom rutschbanor och nödutrustning i flygplan.

Anmärkning: Dessa hjälpmedel utgör en fara om dess självuppblåsande anordningar aktiveras under transport. Hjälpmedlen kan även inkludera utrustning med ett eller flera ämnen eller föremål som omfattas av detta direktiv.

signalutrustning tillhörande klass 1, såsom rök- och lysraketer,

ej brandfarliga, ej giftiga gaser av klass 2,

brandfarliga ämnen av klasserna 3 eller 4.1,

organiska peroxider av klass 5.2, såsom komponenter till reparationsutrustning,

elektriska batterier av klass 8.

7. 3072 livräddningsutrustning, ej självuppblåsande, inklusive utrustning med ett eller flera ämnen eller föremål som omfattas av detta direktiv.

signalutrustning tillhörande klass 1, såsom rök- och lysraketer,

gaser, ej brandfarliga, ej giftiga av klass 2,

brandfarliga ämnen av klasserna 3 eller 4.1,

organiska peroxider av klass 5.2, såsom komponenter till reparationsutrustning,

elektriska batterier eller fasta frätande ämnen av klass 8.

8. Motorfordonskomponenter

(c) 3268 gasgeneratorer,

3268 krockkuddemoduler (air-bag moduler),

3268 bältessträckare.

Anmärkningar: 1. Detta ämnesnummer omfattar föremål klassificerade i klass 1 enligt mar-ginalnummer 100 (2) (b), som används som bältessträckare eller krockkuddemoduler i fordon, när dessa transporteras som lösa fordonskomponenter i förpackningar som provats i enlighet med testserie 6(c) i Testhandboken (del 1, kapitel 16) utan att föremålen exploderat, kastats ur förpackningen eller att det har påvisats temperaturhöjning, vilken avsevärt skulle förhindra brandsläckning eller annan räddningstjänstinsats i omedelbar närhet av förpackningen.

2. Sådana airbags eller säkerhetsbälten som är inmonterade i fordon eller i fordonskomponenter såsom styrkolonner, dörrpaneler etc. omfattas inte av detta direktiv.

F. Miljöfarliga ämnen

Anmärkning: Hänförande till ämnesnummer 11 eller 12 skall ske enligt bihang III, sektion C, marginalnummer 1320 till 1326.

11. Vätskor, som förorenar den akvatiska miljön samt lösningar och blandningar av sådana ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras i andra klasser eller under ämnesnummer 1-8, 13, 14, 20, 33 och 34 av denna klass.

(c) 3082 miljöfarliga ämnen, flytande, n.o.s., såsom:

alkohol C6-C17 (sekundärt) poly (3-6) etoxilat,

alkohol C12-C15 poly (1-3) etoxilat,

alkohol C13-C15 poly (1-6) etoxilat,

alfacypermetrin,

butylbensylftalat,

klorerade paraffiner (C10-C13),

1-kloroktan,

kresyldifenylfosfat,

cyflutrin,

decylakrylat,

di-n-butylftalat,

1,6-diklorhexan,

diisopropylbensener,

isodecylakrylat,

isodecyldifenylfosfat,

isoktylnitrat,

malation,

resmetrin,

triarylfosfater,

trikresylfosfater,

trietylbensen,

trixylenylfosfat.

12. Fasta ämnen, som förorenar den akvatiska miljön samt blandningar av sådana ämnen (såsom beredningar och restprodukter) som inte kan klassificeras i andra klasser eller under ämnesnummer 1-8, 13, 14, 21, 31, 32 och 35 i denna klass.

(c) 3077 miljöfarliga ämnen, fasta, n.o.s., såsom:

klorhexidin,

klorerade paraffiner (C10-C13),

p-diklorbensen,

difenyl,

difenyleter,

fenbutatennoxid,

kvicksilverklorid (kalomel),

tributyltennfosfat,

zinkbromid

13. Genetiskt modifierade mikroorganismer.

Anmärkningar: 1. Genetiskt modifierade mikroorganismer är mikroorganismer i vilka det genetiska ämnet avsiktligt har ändrats i teknisk mening eller i sådan mening som inte kan anses naturlig.

2. Genetiskt modifierade mikroorganismer som är smittfarliga är ämnen av klass 6.2 (se marginalnummer 2651, ämnesnummer 1-3, FN-nummer 2814 och 900).

3. Genetiskt modifierade mikroorganismer inom detta ämnesnummer är sådana som inte är farliga för människor och djur, men skulle kunna ändra djur, växter, mikrobiologiska ämnen och ekosystem på sådant sätt att det ej kan anses naturligt.

(b) 3245 genetiskt modifierade mikroorganismer.

Anmärkningar: 1. Genetiskt modifierade mikroorganismer, vilka är tillåtna för avsiktlig utsläpp i miljön () omfattas inte av bestämmelserna i denna klass.

2. För förpackningsbestämmelserna i marginalnummer 903 skall ämnen och blandningar av ämnen anses som fasta om de inte innehåller fri vätska vid en temperatur under 45 °C.

3. Levande ryggradsdjur och ryggradslösa djur skall inte användas som bärare av ämnen klassificerade under detta ämnesnummer om dessa ämnen kan transporteras på annat sätt.

14. Genetiskt modifierade organismer

Anmärkning: Genetiskt modifierade organismer, som är kända eller misstänkta för att vara farliga för miljön skall transporteras enligt de villkor som anges av behörig myndighet i ursprungslandet.

G. Ämnen vid förhöjd temperatur

Anmärkning: Särskilda förpackningsbestämmelser gäller för dessa ämnen (se marginalnummer 909).

20. Ämnen som transporteras eller lämnas till transport i flytande tillstånd vid eller över 100 °C. Transporttemperaturen får inte överstiga flampunkten om sådan finns.

(c) 3257 vätska, förhöjd temperatur, n.o.s., vid eller över 100 °C och, för ämnen med flampunkt, under dess flampunkt (inkl. smälta metaller och smälta salter).

Anmärkningar: 1. Detta ämnesnummer får endast användas när ämnet inte uppfyller kriterierna för någon annan klass.

2. 3256 vätska, förhöjd temperatur, brandfarlig, n.o.s., med flampunkt över 61 °C, vid eller över dess flampunkt, är ett ämne av klass 3 [se marginalnummer 301, ämnesnummer 61(c)].

21. Fasta ämnen som transporteras eller lämnas till transport vid eller över 240 °C:

(c) 3258 fasta ämnen, förhöjd temperatur, n.o.s., vid eller över 240 °C.

Anmärkning: Detta ämnesnummer får endast användas när ämnet inte uppfyller kriterierna för någon annan klass.

H. Övriga ämnen som är farliga vid transport men som inte omfattas av definitionerna i någon annan klass

31. Fast ammoniakförening med flampunkt under 61 °C:

(c) 1841 ammonikacetaldehyd.

32. Ditionit med mindre farliga egenskaper:

(c) 1931 zinkditionit

Anmärkning: Ditioniter som är självantändande är ämnen av klass 4.2 [se marginalnummer 431, ämnesnummer 13(b)].

33. Mycket flyktig vätska:

(c) 1941 dibromdifluormetan.

34. Ämnen som avger hälsofarliga ångor:

(c) 1990 bensaldehyd.

35. Ämnen som innehåller allergiframkallande komponenter (allergener):

Anmärkning: Ämnen som utsatts för tillräcklig värmebehandling så att de inte medför fara under transport omfattas inte av detta direktiv.

(b) 2969 ricinbönor eller

2969 ricinmjöl eller

2969 ricin-pressåterstoder eller

2969 ricinflingor.

36. Reparationssatser med kemikalier och förbandslådor (första hjälpen):

(b) 3316 reparationssats eller

3316 första förbandssats,

(c) 3316 reparationssats eller

3316 första förbandssats.

Anmärkning: Benämningen 3316 reparationssats eller 3316 första förbandssats inkluderar lådor, väskor m.m. som innehåller små mängder av olika sorters farligt gods som används i medicinska-, analytiska eller provningssyften.

Sådana satser får inte innehålla farligt gods av klass 1, klass 2 (med undantag av aerosoler) hänförda till grupperna O, F, T, TF, TC, TO, TFC eller TOC, klass 4.1 ämnesnummer 21-50, klass 4.2, klass 5.2 ämnesnummer 11-20, klass 6.1 ämnesnummer 1-5, klass 7 eller något annat ämne hänfört till ämnesbokstaven (a) oavsett ämnesnummer eller klass.

Komponenter får inte reagera farligt med varandra [se marginalnummer 911 (4)]. Farligt gods i satser skall förpackas i innerförpackningar som inte får innehålla mer än 250 ml eller 250 g. Godset skall skyddas från övrigt material i satsen. Högsta kvantitet farligt gods i en sats får inte överskrida 1 liter eller 1 kg. Högsta kvantitet farligt gods per kolli får inte överskrida 10 kg. Förpackningsgruppen som hela satsen ska hänföras till skall baseras på den förpackningsgrupp som gäller för det i satsen ingående ämne som har den striktaste förpackningsgruppen.

Satser skall förpackas i emballage som uppfyller de krav som är tillämpliga för den förpackningsgrupp satsen har hänförts till. Satser som finns på vagnar i syfte att användas till första hjälpen eller reparation i anslutning till en uppkommen situation, omfattas inte av detta direktiv.

I. Tömda emballage

Anmärkningar: 1. Tömda emballage som utvändigt har vidhäftande rester av sitt tidigare innehåll får inte transporteras.

2. Tömda, ej rengjorda behållare för apparatur av ämnesnummer 3, får inte transporteras.

71. Tömda, ej rengjorda emballage, småbulkbehållare (IBC), tankfordon, avmonterbara tankar, och tankcontainrar som har innehållit ämnen av ämnesnummer 1, 2, 4, 11, 12, 20, 21, eller 31-35.

Anmärkning: Tömda emballage inklusive tömda småbulkbehållare (IBC) ej rengjorda, som har innehållit ämnen av denna klass, omfattas inte av detta direktiv om alla risker har eliminerats. Riskerna anses eliminerade då samtliga farliga egenskaper i klasserna 1-9 har avlägsnats.

901a (1) Ämnen av ämnesnummer 1, 2, 4, 11, 12, 31, 32, 33 och 34 med farogrupp (b) eller (c) som transporteras enligt följande bestämmelser omfattas inte av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser", med undantag av bestämmelserna i marginalnummer 901a (2):

a) Följande ämnen av (b) i varje ämnesnummer:

flytande ämnen i kvantiteter om högst 500 ml per inneremballage och om högst 2 liter per kolli,

fasta ämnen i kvantiteter om högst 1 kg per inneremballage och om högst 4 kg per kolli.

b) Följande ämnen av (c) i varje ämnesnummer:

flytande ämnen i kvantiteter om högst 3 liter per inneremballage och om högst 12 liter per kolli,

fasta ämnen i kvantiteter om högst 6 kg per inneremballage och om högst 24 kg per kolli.

Ämnen enligt (1) ovan skall transporteras i kombinationsemballage som uppfyller minst kraven enligt marginalnummer 1538.

Ämnen enligt (1) ovan får förpackas i innerförpackningar av metall eller plast med krymp- eller sträckfilmning av brickor som enda ytterförpackning förutsatt att varje kolli väger högst 20 kg.

"Allmänna förpackningsbestämmelser", marginalnummer 1500 (1) och (2) samt (5)-(7) skall iakttas.

(2) Vid transport enligt (1) skall godsbeskrivningen stämma överens med bestämmelserna i marginalnummer 914 och inkludera uttrycket "Fri mängd". Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med det UN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

(3) Följande ämnen och föremål av ämnesnummer 1 omfattas inte av bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser":

a) asbest som ingår i bindemedel (såsom cement, plaster, asfalt, hartser eller mineralhaltiga malmer) och där farliga mängder asbestfibrer inte kan avges och inandas under transport,

b) färdiga produkter så förpackade att inga farliga mängder asbestfibrer kan avges och inandas under transport.

(4) Apparatur av ämnesnummer 3 som innehåller vätskor av ämnesnummer 2(b) i kvantiteter om högst 500 ml och om högst 2 liter per kolli, omfattas inte av bestämmelserna för denna klass under förutsättning att apparaturen förpackas enligt marginalnummer 905 (1) a) och att godsbeskrivningen stämmer överens med bestämmelserna i marginalnummer 914 och uttrycket "Fri mängd" inkluderas. Varje kolli skall vara tydligt och varaktigt märkt med det FN-nummer motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av "UN".

(5) Litiumceller och batterier av ämnesnummer 5 förpackade ensamma eller med utrustning, eller utrustning som endast innehåller sådana celler eller batterier, och som uppfyller följande villkor omfattas inte av bestämmelserna i avsnitt 2 " Bestämmelser":

a) varje cell med en flytande katod innehållande högst 0,5 g litium eller litiumlegering samt varje cell med en fast katod innehållande högst 1 g litium eller litiumlegering,

b) varje batteri med en fast katod innehållande sammanlagt högst 2 g litium eller litiumlegering samt varje batteri med en flytande katod innehållande sammanlagt högst 1 g litium eller litiumlegering,

c) varje cell eller batteri innehållande en flytande katod som är hermetiskt försluten,

d) celler är separerade i syfte att förhindra kortslutning,

e) batterier är separerade i syfte att förhindra kortslutning samt förpackade i kraftiga emballage, med undantag för batterier som är installerade i elektronisk utrustning,

f) om ett batteri med flytande katod innehåller mer än 0,5 g litium eller litiumlegering eller, om ett batteri med fast katod innehåller mer än 1 g litium eller litiumlegering och batteriet inte innehåller en vätska eller gas eller innehåller en vätska eller gas som, vid avgivning, fullständigt absorberas eller neutraliseras av annat material i batteriet.

Litiumceller eller batterier som uppfyller följande villkor behöver inte heller transporteras i enlighet med bestämmelserna för denna klass:

g) varje cell innehåller högst 5 g litium eller litiumlegering,

h) varje batteri innehåller högst 25 g litium eller litiumlegering,

i) varje cell eller batteri, som utifrån resultat erhållna vid provning enligt Testhandboken inte befunnits omfattas av detta direktiv. Provningarna skall utföras på varje typ som lämnas till transport för första gången och,

j) cellerna och batterierna skall vara så konstruerade och förpackade att kortslutning inte kan uppstå vid normala transportpåkänningar.

2. Bestämmelser (Bestämmelser för tömda kärl och tanken finns under F.)

A. Kollin

1. Allmänna förpackningsbestämmelser

902 (1) Emballage skall uppfylla villkoren i bihang V. Ställs vid avsnitt A.2 särskilda krav på emballage för vissa ämnen gäller dock dessa.

(2) Småbulkbehållare skall uppfylla kraven i bihang VI.

(3) Enligt marginalnummer 900 (2) och 1511 (2) eller 1611 (2) skall

farliga ämnen av (b) i varje ämnesnummer i ämnesförteckningen förpackas i emballage från förpackningsgrupp II eller I märkt med bokstaven "Y" eller "X", eller i småbulkbehållare av förpackningsgrupp II, märkta med bokstaven "Y",

mindre farliga ämnen av (c) i varje ämnesnummer i ämnesförteckningen förpackas i emballage från förpackningsgrupp III, II eller I, märkt med bokstaven "Z", "Y" eller "X", eller i småbulkbehållare av förpackningsgrupp III eller II, märkta med bokstaven "Z" eller "Y".

Anmärkning: Beträffande transport av ämnen av klass 9 i cisternvagn - se bihang XI eller i tankcontainrar - se bihang X. För transport i oförpackad form, se marginalnummer 916.

2. Särskilda förpackningsbestämmelser

903 (1) Ämnen av (b) i de olika ämnesnumren vid marginalnummer 901, skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538, eller

g) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624 eller i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av styv plast enligt marginalnummer 1625.

Anmärkning: till a), b) c) och d): Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock för fasta ämnen och för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1553, 1554 och 1560).

(2) Ämnen i fast form med en smältpunkt över 45 °C får dessutom förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523, av papp enligt marginalnummer 1525 med, om så behövs, en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i vattenbeständiga säckar av textil enligt marginalnummer 1533, av plastväv enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535 eller i säckar av vattenbeständigt papper enligt marginalnummer 1536, under förutsättning att det är fråga om komplett last eller säckar säkrade på lastpallar, eller

c) i småbulkbehållare av komposit med innerbehållare av flexibel plast enligt marginalnummer 1625, i småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626 eller i småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627, eller

d) i storsäckar enligt marginalnummer 1623 med undantag av 13H1, 13L1 och 13M1, förutsatt att godset transporteras som komplett last eller att storsäckarna är lastade på pallar.

904 (1) Ämnen av (c) i de olika ämnesnumren vid marginalnummer 901, skall förpackas:

a) i stålfat enligt marginalnummer 1520,

b) i aluminiumfat enligt marginalnummer 1521,

c) i dunkar av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1522,

d) i fat eller dunkar av plast enligt marginalnummer 1526,

e) i kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537,

f) i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538,

g) i kompositemballage (glas, porslin, stengods) enligt marginalnummer 1539,

h) i kärl av tunnplåt enligt marginalnummer 1540, eller

i) i småbulkbehållare av metall enligt marginalnummer 1622, i småbulkbehållare av plast enligt marginalnummer 1624 eller i småbulkbehållare av komposit enligt marginalnummer 1625.

Anmärkning: till a), b), c), d) och h): Förenklade villkor är tillämpliga på fat och dunkar med avtagbart lock samt kärl av tunnplåt med avtagbart lock avsedda för fasta ämnen och för trögflytande ämnen som vid 23 °C har en viskositet högre än 200 mm2/s (se marginalnummer 1512, 1552-1554 och 1560).

(2) Ämnen i fast form med en smältpunkt över 45 °C får dessutom förpackas:

a) i fat av plywood enligt marginalnummer 1523, av papp enligt marginalnummer 1525 med, om så behövs, en eller flera dammtäta innersäckar,

b) i vattenbeständiga säckar av textil enligt marginalnummer 1533, av plastväv enligt marginalnummer 1534, av plastfolie enligt marginalnummer 1535 eller i säckar av vattenbeständigt papper enligt marginalnummer 1536, eller

c) i storsäckar enligt marginalnummer 1623, i småbulkbehållare av papp enligt marginalnummer 1626 eller i småbulkbehållare av trä enligt marginalnummer 1627.

Anmärkning: Småbulkbehållare enligt marginalnummer 1626 innehållande ämnen av ämnesnummer 4(c) och som transporteras som komplett last behöver endast uppfylla kraven i marginalnummer 1621 (1) till (3), (5) och (6).

(3) Ämnen av ämnesnummer 4(c) får även förpackas i tätt förslutna,vattentäta förpackningar som endast uppfyller de allmänna kraven i marginalnummer 1500 (1), (2) och (5)-(7).

(4) Föremål av ämnesnummer 8(c) skall förpackas i kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 som är provade för förpackningsgrupp III.

Föremål av ämnesnummer 8(c) får även förpackas i de ytteremballage som är uppräknade i marginalnummer 1538(b) och som är provade för förpackningsgrupp III.

Anmärkning: 3268 gasgeneratorer, 3268 krockkuddemoduler eller 3268 bältessträckare får transporteras oförpackade i för ändamålet avsedda hanteringsanordningar, fordon eller stora containrar från tillverkningsplats till monteringsanläggning.

905 (1) Apparatur enligt ämnesnummer 3 skall förpackas:

a) i vattentäta emballage, eller

b) i vattentäta containrar.

(2) Apparatur enligt ämnesnummer 3 kan dessutom transporteras i vattentäta kärl under förutsättning att kärlen kan rymma minst 25 % mer av ämnen av ämnesnummer 2(b) än vad apparaturen rymmer. Dessutom skall det i kärlen finnas inert absorptionsmedel tillräckligt för absorption av minst 10 % mer av ämnen av ämnesnummer 2(b) än vad som ryms i apparaturen. Kärl och apparatur skall vara så beskaffade att vätska inte läcker ut vid normala transportpåkänningar.

906 (1) Föremål av ämnesnummer 5 skall förpackas i:

a) trälådor enligt marginalnummer 1527, i plywoodlådor enligt marginalnummer 1528 eller i papplådor enligt marginalnummer 1530,

b) plywoodfat enligt marginalnummer 1523, i fiberfat enligt marginalnummer 1525 eller i plastfat med avtagbart lock enligt marginalnummer 1526 eller

c) kombinationsemballage med innerförpackningar av papp och ytteremballage av stål eller aluminium enligt marginalnummer 1538. Innerförpackningarna skall vara separerade från varandra och från ytteremballagets insida med ett minst 25 m.m. tjockt lager av ej brännbart stötdämpande material. Denna bestämmelse är dock inte tillämplig för celler eller batterier av en typ enligt marginalnummer 901, ämnesnummer 5, anm 3(b).

Kombinationsemballaget skall överensstämma med en konstruktionstyp som har provats och typgodkänts i enlighet med bihang V för förpackningsgrupp II. Denna bestämmelse är dock inte tillämplig för celler eller batterier av en typ enligt marginalnummer 901, ämnesnummer 5, anm 3(b). Inget enskilt emballage eller innerförpackning tillhörande ett kombinationsemballage får innehålla mer än 500 g litium eller litiumlegering (se dock marginalnummer 901, ämnesnummer 5, anm 1).

(2) Litiumbatterier av ämnesnummer 5 skall vara så förpackade och säkert stuvade att rörelser som kan leda till kortslutning förhindras.

(3) Förbrukade litiumceller och litiumbatterier får transporteras enligt de villkor som anges i marginalnummer 906 (1) och (2). Ej godkända förpackningar får emellertid tillåtas förutsatt att,

de uppfyller "allmänna förpackningsvillkor" enligt marginalnummer 1500 (1), (2), (5) och (6),

cellerna och batterierna är förpackade och stuvade i syfte att kortslutning förhindras,

kollit väger högst 30 kg.

(4) Litiumceller eller litiumbatterier som förpackas tillsammans med utrustning skall placeras i innerförpackningar av papp enligt villkoren för förpackningsgrupp II. För litiumceller eller litiumbatterier som transporteras i utrustning, skall sådan utrustning förpackas i starka ytteremballage i syfte att förhindra utrustningen från att oavsiktligt igångsättas under transport.

907 (1) Livräddningsutrustning av ämnesnummer 6 skall förpackas separat i starka ytterförpackningar.

(2) Ämnen eller föremål som omfattas av detta direktiv och som ingår som del av livräddningsutrustningar av ämnesnummer 6 eller 7 skall förpackas i innerförpackningar som skall stuvas så att rörelse inuti utrustningen förhindras.

(3) Ej brandfarliga, ej giftiga gaser av klass 2 skall vara inneslutna i gasflaskor enligt marginalnummer 202. Dessa flaskor får vara anslutna till livräddningsutrustningen.

(4) Signalanordningar av klass 1 skall vara förpackade i innerförpackningar av plast eller papp.

(5) Icke-säkerhetständstickor av klass 4.1 (marginalnummer 401, ämnesnummer 2(c), FN-nummer 1331) skall vara förpackade i innerförpackningar så att rörelser förhindras.

908 (1) Om ämnen av ämnesnummer 13 transporteras i djupkyld kväve, skall innerförpackningen motsvara bestämmelserna i denna klass och behållarna för kvävet skall uppfylla bestämmelserna i klass 2.

(2) Levande djur enligt ämnesnummer 13, Anm 3, skall förpackas, märkas, beskrivas och transporteras enligt relevanta bestämmelser för transport av djur ().

909 (1) Ämnen av ämnesnummer 20(c) får endast transporteras i cisternvagnar (se bihang XI) eller i tankcontainrar (se bihang X) eller i särskilda vagnar [se marginalnummer 916 (2)].

(2) Ämnen av ämnesnummer 21 skall transporteras i överensstämmelse med de standarder som angetts av behörig myndighet i avsändarlandet. Om avsändarlandet inte är ett medlemsland, skall de uppställda villkoren accepteras av behörig myndighet i det första COTIF anslutna land till vilket transporten anländer.

910

3. Samemballering

911 (1) Ämnen av samma ämnesnummer i ämnesförteckningen får samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(2) Ämnen av olika ämnesnummer, utom ämnen av ämnesnummer 13, 20 och 21 i ämnesförteckningen, får kvantiteter om högst 3 liter per innerförpackning för flytande ämnen och/ eller 5 kg per kärl för fasta ämnen samemballeras med varandra och/eller emballeras med annat gods som inte omfattas av detta direktiv. Samemballeringen skall ske i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538.

(3) Ämnen av klass 9, utom ämnen av ämnesnummer 13, 20 och 21, får i kvantiteter om högst 3 liter per innerförpackning för flytande ämnen och/eller 5 kg per kärl för fasta ämnen samemballeras i ett kombinationsemballage enligt marginalnummer 1538 med ämnen och föremål av andra klasser under förutsättning att samemballering är tillåten också för dessa ämnen och föremål och/eller med annat gods som inte omfattas av detta direktiv, om de inte reagerar farligt med varandra.

(4) Följande anses som farliga reaktioner:

a) förbränning och/eller utveckling av stark hetta,

b) utveckling av giftiga och/eller brandfarliga gaser,

c) bildande av frätande vätskor,

d) bildande av instabila ämnen.

(5) Ämnen av ämnesnummer 13 får inte förpackas tillsamman i ett kombinationsemballage, enligt marginalnummer 1538, med ämnen av andra ämnesnummer i denna klass, med ämnen av andra klasser eller med gods som inte omfattas av detta direktiv. Detta gäller inte för ämnen använda som kylmedel, t.ex. is, torr-is eller djupkyld flytande kväve.

(6) Marginalnummer 8 samt 902 skall iakttas.

(7) Används trä- eller papplådor får ett kolli väga högst 100 kg.

4. Märkning och varningsetiketter på kollin (Se bihang IX)

Märkning

912 (1) Kollin skall vara tydligt och varaktigt märkta med FN-nummer, motsvarande det som finns angivet i fraktsedeln. FN-numret skall föregås av bokstäverna "UN".

(2) Kollin med ämnen av ämnesnummer 4(c) skall ha följande märkning: "Förvaras åtskilt från antändningskällor". Märkningen skall vara på ett officiellt språk i avsändningslandet. Är detta språk varken engelska, franska eller tyska skall påskriften vara på något av dessa språk, såvida inte andra överens-kommelser mellan de länder som berörs av transporten finns.

(3) Kollin med förbrukade celler eller battterier av ämnesnummer 5, i omärkta förpackningar, skall vara märkta med "Förbrukade litiumceller".

Varningsetiketter

(4) Kollin med ämnen eller föremål av denna klass med undantag av ämnen av ämnesnummer 4(c) skall förses med etikett nr 9.

(5) Kollin med ämnen av ämnesnummer 2(b) med en flampunkt av högst 61 °C skall dessutom förses med etikett nr 3.

(6) Kollin med föremål av ämnesnummer 6 och 7 behöver endast förses med etikett nr 9 om föremålet är helt inneslutet i emballage, häckar eller annan anordning som hindrar identifiering av föremålet.

(7) Nya kollin som innehåller ämnen av ämnesnummer 13 och som transporteras i djupkyld kväve skall även vara försedda med etikett nr 2.

(8) Kollin med flytande ämnen i kärl med utifrån ej synliga förslutningsanordningar, skall på två motstående sidor förses med etikett nr 11.

B. Försändningssätt, försändningsrestriktioner

913 (1) Ämnen av ämnesnummer 20 får endast transporteras i cisternvagnar (se bihang XI) eller i tankcontainrar (se bihang X) medan ämnen av ämnesnummer 21 får transporteras endast efter riktlinjer som angetts av behörig myndighet [se marginalnummer 909 (2)]. Kollin med ämnen av ämnesnummer 13 och 14 som måste transporteras under särskilda temperaturbetingelser får endast transporteras som vagnslast. Transportförutsättningar skall avtalas mellan järnvägen och avsändaren.

(2) Med undantag av ämnen enligt (1) ovan får kollin med ämnen och föremål av denna klass transporteras som expressgods enligt följande:

ämnen som faller under (b) vid de olika ämnesnumren upp till 2 l vätska per kolli och upp till 4 kg fasta ämnen per kolli;

ämnen som faller under (c) vid de olika ämnesnumren, upp till 12 l vätska per kolli och upp till 24 kg fasta ämnen per kolli.

(3) Kollin med föremål av ämnesnummer 5-8 får även transporteras som expressgods; kollit får dock inte väga mer än 40 kg.

C. Uppgifter i fraktsedeln

914 (1) Godsbeskrivningen i fraktsedeln skall stämma överens med någon av de FN-nummer - ämnen av ämnesnummer 14 undantaget - och de benämningar som är understrukna vid marginalnummer 901. Om ett ämne inte nämns vid namn utan hänförs till en n.o.s.-benämning skall godsbeskrivningen bestå av FN-nummer, n.o.s.-benämning följt av kemiskt eller tekniskt namn (), för ämnen av ämnesnummer 13 dock följt av biologiskt namn ().

Godsbeskrivningen skall följas av uppgifter om klass, ämnesnummer, eventuell ämnesbokstav och initialerna "RID", t.ex. "9, 1(b), RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

Transporteras restprodukter [se marginalnummer 3 (4)] skall ämnesbeskrivningen i fraktsedeln vara: "Restprodukt som innehåller . . . " [de(n) beståndsdel(ar) som utgör den största faran efter bestämning enligt marginalnummer 3 (3), angiven med sin(a) kemiska benämning(ar)], t.ex. "Restprodukt som innehåller 2212 brun asbest, 9, 1(b), RID".

Transporteras lösningar och blandningar (såsom beredningar och restprodukter) innehållande flera beståndsdelar som faller under detta direktiv, är det i allmänhet inte nödvändigt att hänföra till mer än de två mest dominerande betåndsdelarna som i huvudsak kan förorsaka faran eller farorna med lösningarna och blandningarna.

För lösningar och blandningar som endast innehåller en beståndsdel som faller under detta direktiv, skall ordet "lösning" eller "blandning" läggas till som en del av namnet i fraktsedeln [se marginalnummer 3 (3)].

Om ett fast ämne transporteras i smält tillstånd, skall detta särskilt framgå av fraktsedeln genom att ordet "smält" läggs till, såvida detta inte framgår av ämnets namn.

Om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, skall farlighetsnumret anges framför godsbeskrivningen. Farlighetsnumret skall också anges då en vagn innehåller kollin med endast ett slags gods och vagnen har försetts med märkning enligt bihang VIII.

(2) Transporteras föremål av ämnesnummer 5, efter tillstånd av behörig myndighet (se anm 1 vid marginalnummer 901, ämnesnummer 5), skall kopia av tillståndet med angivande av transportvillkoren fästas vid fraktsedeln. Detta tillstånd skall utfärdas på landets officiella språk samt även, om detta språk ej är engelska, franska, italienska eller tyska, på något av dessa språk, såvida inte speciella avtal slutna mellan de länder som berörs av transporten utvisar annat.

D. Transportmateriel och transportredskap

1. Bestämmelser om vagnar och lastning

a. Kollin

915 (1) Kollin med ämnen av denna klass skall transporteras i slutna eller presenningförsedda vagnar.

(2) Kollin som är försedda med en varningsetikett nr 9 skall lastas i vagnar åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel. Se marginalnummer 11 (3).

(3) Kollin skall lastas i vagnarna så att de inte kan förskjuta sig på ett farligt sätt, inte välta eller falla ned.

(4) Kollin med ämnen av ämnesnummer 13 skall vara så lastade att de är lätt tillgängliga.

(5) Vagnar i vilka transporterats ämnen av klass 9 som vagnslast, skall efter lossning kontrolleras om rester av lasten finns kvar (se även marginalnummer 924).

b. Transport i oförpackad form

916 (1) Ämnen av ämnesnummer 4, 31, 32 och 35 liksom fasta ämnen och blandningar (beredningar och avfall) av ämnesnummer 12 får transporteras i oförpackad form i presenningförsedda vagnar eller i vagnar med öppningsbart tak. Vagnar för ämnen av ämnesnummer 4(c) skall vara tillräckligt ventilerade.

(2) Ämnen av ämnesnummer 20 som på grund av deras höga temperatur och täthet inte är lämpliga att transporteras i cisternvagnar i enlighet med bihang XI eller i tankcontainrar i enlighet med bihang X får transporteras i särskilda vagnar.

Ämnen av ämnesnummer 21 får transporteras i bulk i särskilt utrustade vagnar.

Dessa särskilda vagnar för ämnen av ämnesnummer 20 och särskilt utrustade vagnar för ämnen av ämnesnummer 21 skall vara i överensstämmelse med de standarder som angetts av behörig myndighet i avsändarlandet. Om avsändarlandet inte är ett medlemsland, skall de uppställda villkoren accepteras av behörig myndighet i det första COTIF anslutna land till vilket transporten anländer.

c. Transport i småcontainrar

917 (1) Kollin med ämnen och föremål av denna klass får transporteras i småcontainrar.

(2) Förbudet mot samlastning enligt marginalnummer 920 gäller även småcontainrar.

(3) Småcontainrar innehållande ämnen av ämnesnummer 4(c) skall ha följande påskrift: "Förvaras åtskilt från antändningskällor". Påskriften skall vara på landets officiella språk samt även, om detta språk ej är engelska, franska, italienska eller tyska, på något av dessa språk, såvida inte speciella avtal slutna mellan de länder som berörs av transporten utvisar annat.

(4) Bestämmelserna i marginalnummer 915 (5) och 924 gäller i tillämpliga delar även vid transport i småcontainrar.

2. Märkning och varningsetiketter på vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar och småcontainrar (Se bihang IX)

918 (1) Vid transport, av ämnen och föremål av klass 9, skall på båda sidorna av vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar finnas varningsetikett nr 9.

(2) Vid transport av ämnen av ämnesnummer 2(b) med en flampunkt av 61 °C eller lägre skall dessutom finnas etikett nr 3 på båda sidorna av vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar.

(3) Småcontainrar skall förses med etiketter enligt marginalnummer 912 (3) och (4).

(4) Vid transport av ämnen av ämnesnummer 20 och 21 skall dessutom finnas etikett i marginalnummer 1910 enligt bihang IX på båda sidorna av vagnar.

919

E. Förbud mot samlastning

920 Ämnen av klass 9 i kollin som är försedda med varningsetikett nr 9, får inte lastas i vagn tillsammans med ämnen och föremål i kollin som är försedda med etikett nr 1, 1.4 (med undantag för samhanteringsgrupp S), 1.5, 1.6 eller 01.

921 Sändningar som inte får lastas i samma vagn, får inte tas upp på gemensam fraktsedel.

F. Tömda emballage

Anmärkning: Tömda, ej rengjorda emballager, IBCer, cisternvagnar och tankcontainrar, som har innehållit ämnen av ämnesnummer 1 eller 2 skall klassificeras i ämnesnummer 21 och skall således uppfylla kraven i marginalnummer 922.

922 (1) Om tömda, ej rengjorda emballage av ämnesnummer 71 är säckar, skall dessa läggas i lådor eller vattentäta säckar som hindrar innehållet från att rinna ut.

(2) Andra tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar och tankcontainrar av ämnesnummer 71 skall förslutas på samma sätt och göras lika täta som om de vore fyllda.

(3) Tömda, ej rengjorda emballage inklusive småbulkbehållare (IBC), cisternvagnar och tankcontainrar av ämnesnummer 71 skall etiketteras som om de vore fyllda. Cisternvagnar och tankcontainrar skall skyltas som om de vore fyllda.

(4) Ej rengjorda tömda förpackningar inklusive tömda småbulkbehållare (IBC) av ämnesnummer 21 skall i vagnar och magasin hållas åtskilda från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel.

(5) Godsbeskrivningen skall stämma överens med någon av de benämningar som är understrukna vid ämnesnummer 71, t.ex.: "Tömt emballage, 9, 71, RID".

Fraktsedeln skall i avsett fält markeras med ett kryss.

I fråga om tömda, ej rengjorda cisternvagnar och tankcontainrar, såväl som tömda ej rengjorda vagnar avsedda för transport i oförpackad form, skall denna text kompletteras med "Senaste lastgods" samt med farlighetsnummer, FN-nummer, ämnesbenämningen, ämnesnumret och i förekommande fall ämnesbokstaven för det ämne de innehållit senast,t.ex. "Senaste last: 90 2315 polyklorerade bifenyler, 2(b)".

Vid transport i cisternvagnar eller tankcontainrar skall om märkning enligt bihang VIII är föreskriven, benämningen föregås av identifieringsnumret för faran, t.ex.: "Senaste lastgods 90/2315 polyklorerade bifenyler . . ."

G. Övriga bestämmelser

923 Beträffande åtskillnad av tömda, ej rengjorda förpackningar med etikett 9, med undantag av ämnen i ämnesnummer 1, 2, 3, eller 13, från livsmedel, andra konsumtionsvaror och fodermedel, se marginalnummer 11 (3).

924 (1) Om ämnen och föremål av ämnesnummer 1, 3 eller 3 lyckats tränga ut och spritt sig i en vagn, får denna användas åter först efter grundlig rengöring, i förekommande fall efter sanering. Hos alla andra i samma vagn transporterade sändningar och föremål skall förekomsten av eventuella föroreningar kontrolleras.

(2) Vagnar som förorenats med ämnen av ämnesnummer 13, får inte tas i bruk förrän de har sanerats och om nödvändigt desinficerats. Allt gods som transporterats i samma vagn skall kontrolleras beträffande eventuella föroreningar. Trädelar i vagn som kommit i kontakt med ämnen av ämnesnummer 13 skall avlägsnas och brännas.

925-

999

III. DEL BIHANG

BIHANG I

A. STABILITETS- OCH SÄKERHETSKRAV FÖR EXPLOSIVA ÄMNEN OCH FÖREMÅL OCH BLANDNINGAR MED NITRERAD CELLULOSA

Allmänt

1100 Ämnen och föremål som mottas för transport skall uppfylla följande minimikrav.

Krav för explosivämnen och explosiva föremål

1101 (1) Provning för inplacering i klass 1

Varje ämne eller föremål som har eller som kan misstänkas ha explosiva egenskaper skall provas för hänförande till klass 1 i enlighet med provningsmetoderna och kriterierna i del 1 i testhandboken. Ett ämne eller föremål av klass 1 får transporteras endast om det har hänförts till någon av de benämningar som räknas upp vid marginalnummer 101 och som uppfyller kriterierna enligt testhandboken.

(2) Klassificering

Ämne eller föremål av klass 1 skall placeras i lämplig risk- och samhanteringsgrupp i överensstämmelse med de provningsutföranden och kriterier till vilka hänvisas i testhandboken.

(3) Hänvisning till ämnesnummer, FN-nummer och benämning

Ämnen och föremål av klass 1 skall hänföras till ämnesnummer, FN-nummer och benämning eller n.o.s.-benämning, som räknas upp i tabell 1 vid marginalnummer 101.

Tolkning av benämningen på ämnen och föremål inom de enskilda ämnesnumren i tabell 1 vid marginalnummer 101 skall grundas på ordlistan vid marginalnummer 1170. Explosivämnen och explosiva föremål får endast hänföras till en n.o.s.-benämning om de inte kan hänföras till ett namn i tabell 1 vid marginalnummer 101. Hänförande till en n.o.s.-benämning skall göras av behörig myndighet i ursprungslandet.

(4) Utsvettningsprov

a) Ämnen av ämnesnummer 4, FN-nummer 0081 (blandsprängämnen, typ A) som innehåller mer än 40 % flytande salpetersyraestrar, skall förutom de provningar som räknas upp ovan även genomgå följande utsvettningsprov.

b) Apparaturen (fig 1-3) som krävs för utsvettningsprov av sprängämnen består av en ihålig bronscylinder. Cylindern som i ena änden är tillsluten med en platta av samma metall har en innerdiameter på 15,7 mm och ett djup av 40 mm. Den är genomborrad med 20 hål 0,5 mm i diameter (fyra grupper om fem hål) runt mantelytan. En bronskolv, som är cylindrisk till 48 mm av sin längd och har en total längd av 52 mm, kan skjutas in i den vertikalt placerade cylindern. Kolven vars diameter är 15,6 mm, belastas med en vikt på 2 200 g så att ett tryck av 120 kPa (1,2 bar) utövas på cylinderns bottenyta.

c) En liten sträng av sprängämnet på 5 till 8 g, 30 mm lång och 15 mm i diameter, viras in i mycket fin gasväv och placeras i cylindern. Kolven med belastning placeras sedan på den så att sprängämnet utsätts för ett tryck av 120 kPa (1,2 bar).

Tiden som förflyter tills små oljedroppar (nitroglycerin) kan iakttas i mynningen på cylinderhålen noteras.

d) Sprängämnet är godkänt om den uppmätta tiden är mer än fem minuter och om provningen utförs vid en temperatur av 15-25 °C.

Utsvettningsprov av sprängämnen

zu Rn. 1101

Fig. 1: Ihålig bronscylinder, tillsluten i ena änden, horisontal- och vertikalprojektion

Fig. 2: Klockformig belastningstyngd, vikt 2 200 g, upphängningsbar på bronskolven Fig. 3: Cylindrisk bronskolv

Alla mått i mm.

4 grupper om 5 hål, 0,5 diameter

koppar

järnplatta med en central konisk fördjupning på undersidan

4 öppningar ca 46 × 56, likformigt fördelade på omkretsen

Krav beträffande blandningar av nitrerad cellulosa av klass 4.1

1102 (1) Nitrocellulosa, marginalnummer 401 ämnesnummer 24(b), får efter upphettning till 132 °C under en halvtimme inte utveckla synliga gulbruna nitrösa gaser. Antändningstemperaturen skall ligga över 180 °C. Se marginalnummer 1102 (3) till (8) samt (9) (a) och (10).

(2) 3 g plasticerad nitrocellulosa får efter upphettning till 132 °C under en timme inte utveckla synliga gulbruna nitrösa gaser. Antändningstemperaturen skall ligga över 170 °C. Se marginalnummer 1102 (3) till (8) samt (9) (b) och (10).

(3) Nedan angivna provningsförfaranden skall användas när meningsskiljaktigheter uppstår om huruvida ämnet får transporteras på väg eller ej.

(4) Om andra metoder eller provningsförfaranden används för kontroll av de stabilitetskrav som anges ovan i detta bihang, skall dessa metoder leda till samma resultat som de vilka skulle erhållas med nedan angivna metoder.

(5) Vid utförandet av stabilitetsprovning enligt vad nedan föreskrivs får temperaturen i det värmeskåp där provet befinner sig under provningen inte avvika mer än 2 °C från den fastställda temperaturen. Föreskriven provningstid för en 30 minuters eller 60 minuters provning skall iakttas med en avvikelse på högst 2 minuter. Värmeskåpet skall vara sådant att provningstemperaturen uppnås senast 5 minuter efter det att provet satts in.

(6) Före provning enligt föreskrifterna i marginalnummer 1102 (9) och (10) skall proverna torkas under minst 15 timmar vid omgivningstemperatur i en vakuumexsickator med smält och granulerad kalciumklorid. Provet skall bredas ut i ett tunt skikt. Prov som inte är pulverormigt eller fibröst skall söndersmulas, rivas eller skäras i små bitar. Trycket i exsickatorn skall hållas under 6,6 kPa (0,066 bar).

(7) Före torkning enligt föreskrifterna i marginalnummer 1102 (6) skall ämne enligt marginalnummer 1102 (2), förtorkas i ett väl ventilerat torkskåp, inställt på en temperatur av 70 °C till dess att viktminskningen per 15 minuter understiger 0,3 % av den ursprungliga mängden.

(8) Lågnitrerad nitrocellulosa enligt marginalnummer 1102 (1), skall först förtorkas enligt förekrifterna i marginalnummer 1102 (7) och därefter torkas under minst 15 timmar över koncentrerad svavelsyra i en exsickator.

(9) Provning av kemisk stabilitet vid upphettning

a) Provning av ämne som avses i marginalnummer 1102 (1).

(1) I vart och ett av två provrör med följande dimensioner:

längd 350 mm

inre diameter 16 mm

väggtjocklek 1,5 mm placeras 1 g av ämnet torkat över kalciumklorid (om det är nödvändigt för torkningen finfördelas ämnet i bitar om högst 0,05 g).

Båda provrören täcks över fullständigt utan att förslutningen erbjuder något motstånd och placeras i ett torkskåp som möjliggör att minst fyra femtedelar av rörens längd är synliga, samt att de hålls vid en konstant temperatur av 132 °C under 30 minuter. Därvid iakttas om nitrösa gaser i form av gulbruna ångor, klart synliga mot en vit bakgrund, utvecklas under denna tidsrymd.

(2) Ämnet anses stabilt om sådana ångor inte utvecklats.

b) Provning av plasticerad nitrocellulosa [marginalnummer 1102 (2)].

(1) 3 g plasticerad nitrocellulosa placeras i provrör av samma beskaffenhet som beskrivs under (a). Provröret placeras sedan i ett värmeskåp med en konstant temperatur av 132 °C.

(2) Provrör som innehåller plasticerad nitrocellulosa hålls i värmeskåp under en timme. Under den tiden får inte några gulbruna nitrösa gaser bli synliga. Iakttagelse och utvärdering enligt (a) ovan.

(10) Antändningstemperatur [se marginalnummer 1102 (1) och (2)]

(1) Antändningstemperaturen bestäms genom upphettning av 0,2 g ämne inneslutet i ett provrör av glas, som nedsänks i Woods metallbad. Provröret placeras i badet då detta har uppnått 100 °C. Badets temperatur ökas sedan med 5 °C per minut.

(2) Provröret skall ha följande dimensioner:

längd 125 mm

inre diameter 15 mm

väggtjocklek 0,5 mm

och skall nedsänkas till ett djup av 20 mm.

(3) Provningen upprepas tre gånger och varje gång noteras den temperatur vid vilken ämnet antänds samt om förbränningen sker långsamt eller snabbt och om deflagration eller detonation sker.

(4) Den lägsta temperaturen som noteras vid de tre provningarna är antändningstemperaturen.

1103-

1169

B. FÖRKLARANDE ORDLISTA ÖVER BENÄMNINGAR UNDER MARGINALNUMMER 101 MED TILLÄGG UNDER MARGINALNUMMER 1101 (3)

1170 Anmärkningar: 1. Definitionerna i denna ordlista är inte avsedda att ersätta provningsförfarandena, inte heller att bestämma riskklassificeringen av ett ämne eller föremål i klass 1. Inplaceringen i rätt riskgrupp och ett beslut huruvida samhanteringsgrupp S kan godtas måste baseras på provning av produkten i enlighet med "testhandboken" del I, som närmare beskrivs i marginalnummer 1101 (1) eller ske i analogi med liknande produkter som har provats och inplacerats enligt schemat i "testhandboken"del I.

2. Siffrorna som anges efter namnet hänför sig till lämpligt ämnesnummer och FN-nummer enligt marginalnummer 101, åtskilda med ett snedstreck (t.ex. 21/0171).

För klassificeringskod, se marginalnummer 100 (4).

Anskjutningsammunition, 43/0363

Ammunition som innehåller pyroteknisk sats och används för utprovning av utförande och hållbarhet för ny ammunition, nya vapendelar eller vapensystem.

Antändmedel, 30/0316, 43/0317, 47/0368

Föremål med tändsatser utformade för att åstadkomma en deflagration i ammunition. De innehåller mekaniska, elektriska, kemiska eller hydrostatiska komponenter för att starta deflagrationen. De innehåller vanligtvis säkringar.

Antändningsrör, 43/0103

Föremål som består av ett metallrör med en kärna av deflagrerande explosivämne.

Antändningstråd, 43/0066

Föremål som består av textilgarn, överdraget med svartkrut eller annan snabbt brinnande pyroteknisk sats och omslutet av ett flexibelt skyddshölje, eller av en kärna av svartkrut omgiven av en flexibel textilväv. Det brinner progressivt i sin längdriktning med en synlig låga och används för övertändning från en anordning till en laddning eller tändhatt.

Bergspräckningsanordningar, explosiva, utan sprängkapsel, för oljeborrhål 5/0099.

Föremål som består av en laddning av sprängämne i ett hölje, utan eget tändsystem. De används för att spräcka berg runt ett borrschakt för att underlätta oljeflödet ur berget.

Blandsprängämne typ A, 4/0081

Ämnen som består av flytande organiska nitrater såsom nitroglycerin eller en blandning av sådana ämnen med ett eller flera av följande ämnen: nitrocellulosa, ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater, aromatiska nitroderivat eller brännbara material såsom trämjöl och aluminiumpulver. De skall innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och mindre tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen skall vara i pulver-, gelatinös eller elastisk form. Benämningen omfattar dynamit, spränggelatin och gelatinerade dynamiter.

Blandsprängämne typ B, 4/0082, 48/0331

Ämnen som består av a) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med ett.ex.plosivämne såsom trinitrotoluen, med eller utan andra ämnen såsom trämjöl och aluminiumpulver eller b) en blandning av ammoniumnitrat eller andra oorganiska nitrater med andra brännbara ämnen som inte är explosiva. I båda fallen får de innehålla inerta komponenter såsom kiselgur och mindre tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater eller klorater.

Blandsprängämne typ C, 4/0083

Ämnen som består av en blandning av antingen kalium- eller natriumklorat eller kalium-, natrium- eller ammoniumperklorat med organiska nitroderivat eller brännbara ämnen såsom trämjöl eller aluminiumpulver eller ett kolväte. De får innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och mindre tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin eller liknande flytande organiska nitrater.

Blandsprängämne typ D, 4/0084

Ämnen som består av en blandning av nitrerade organiska föreningar och brännbara ämnen såsom kolväten och aluminiumpulver. De får innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och mindre tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Sådana explosivämnen får inte innehålla nitroglycerin, liknande flytande organiska nitrater, klorater och ammoniumnitrat. Benämningen omfattar generellt plastiska sprängämnen.

Blandsprängämne typ E, 4/0241, 48/0332

Ämnen som innehåller vatten som en väsentlig komponent samt höga halter av ammoniumnitrat eller andra oxidationsmedel, av vilka några eller alla befinner sig i lösning. De övriga komponenterna kan omfatta nitroderivat såsom trinitrotoluen, eller också kolväten eller aluminiumpulver. De får innehålla inerta ämnen såsom kiselgur och mindre tillsatser såsom färgpigment och stabilisatorer. Benämningen omfattar emulsionssprängämnen, slurrysprängämnen och vattengelsprängämnen.

Blixtljuspatroner, 9/0049, 30/0050

Föremål som består av en hylsa, en tändhatt och blixtljuspulver, allt samlat i en enhet, klart för användning.

Blixtljuspulver, 8/0094, 29/0305

Pyroteknisk sats som vid antändning avger ett intensivt ljus.

Bloss, yttäckande, 9/0418, 21/0419, 30/0092

Föremål som innehåller pyrotekniska satser och som är konstruerade att användas på marken för belysning, identifiering, signalering eller varning.

Bomber, med sprängladdning, 5/0034, 17/0035

Explosiva föremål som fälls från flygplan, utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har minst två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Bomber, med sprängladdning, 7/0033, 19/0291

Explosiva föremål som fälls från flygplan, med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Bomber, innehållande brandfarlig vätska, med sprängladdning, 10/0399, 23/0400

Föremål som fälls från flygplan och som består av en behållare med brandfarlig vätska och en sprängladdning.

Brandammunition, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, 21/0009, 30/0010, 43/0300

Ammunition som innehåller en brandsats. Utom när satsen i sig själv är ett.ex.plosivämne, innehåller den även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

Brandammunition, vätska eller gel, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, 32/0247

Ammunition som innehåller flytande eller gelatinöst brandämne. Utom när brandämnet i sig självt är ett.ex.plosivämne, innehåller det även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

Brandammunition, med vit fosfor, med centralladdning, separeringsladdning eller driv-laddning, 22/0243, 31/0244

Ammunition som innehåller vit fosfor som brandämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

Brännbara hylsor, tomma, utan tändhatt, 27/0447, 37/0446

Föremål som består av en patronhylsa, delvis eller helt av nitrocellulosa.

Centralladdningar, 5/0043

Föremål som består av en liten explosivämnesladdning vilken används för att öppna projektiler eller annan ammunition i avsikt att sprida ut innehållet.

Detonerande stubin, flexibel, 5/0065, 39/0289

Föremål som består av en kärna av sprängämne innesluten i textilmaterial med hölje av plast eller annat material.

Detonerande stubin, rörstubin, 5/0290, 17/0102

Föremål som består av en kärna av sprängämne inuti ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt.

Detonerande stubin, med svag verkan, rörstubin, 39/0104

Föremål som består av en kärna av sprängämne inuti ett rör av mjuk metall med eller utan skyddsskikt. Mängden explosivämne är så liten att endast en svag verkan är påtaglig utanför stubinen.

Drivladdningar för artilleripjäser, 3/0279, 15/0414, 27/0242

Drivladdningar i alla former för separat laddning till ammunition för artilleripjäser.

Drivladdningar, 3/0271, 15/0415, 27/0272, 37/0491

Föremål som består av en drivladdning, oavsett form med eller utan hölje. De är avsedda som komponenter till raketmotorer eller till att reducera bromskraften hos projektiler.

Drivmedel, fast, 2/0498, 26/0499

Ämne som består av ett deflagrerande fast.ex.plosivämne som är avsett för framdrivning.

Drivmedel, vätska, 2/0497, 26/0495

Ämne som består av en deflagrerande explosiv vätska som är avsedd för framdrivning.

Explosiva nitar, 47/0174

Föremål som består av en liten laddning av explosivämne inuti en metallnit.

Explosivämnen, mycket okänsliga (EVI), 48/0482

Ämnen, som har passerat testserie 5, med risk för massexplosion men med en okänslighet som gör att sannolikheten är mycket låg för antändning eller överföring från brand till detonation vid normala transportförhållanden.

Fotobomber, 5/0038

Explosiva föremål som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Fotobomber, 7/0037

Explosiva föremål som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller en laddning av sprängämne med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Fotobomber, 21/0039, 30/0299

Explosiva föremål som fälls från flygplan för att avge ett kortvarigt intensivt ljus för fotografering. De innehåller blixtljuspulver.

Fyrverkarstubin, ej detonerande, 30/0101

Föremål som består av bomullsgarn impregnerat med fint svartkrut. Det brinner med en synlig låga och används för antändning av nöjesfyrverkeri m m. Den kan vara innesluten i en papperstub i syfte att ge en ögonblicklig eller stubintrådsliknande effekt.

Fyrverkeri, 9/0333, 21/0334, 30/0335, 43/0336, 47/0337

Pyrotekniska föremål utformade för nöjesbruk.

Föremål, explosiva, extremt okänsliga (föremål EEI), 50/0486

Föremål som endast innehåller extremt okänsliga explosivämnen (EIDS) där risken för antändning vid normala transportförhållanden är försumbar,

Föremål, pyrofora, 25/0380

Föremål som innehåller ett pyrofort ämne (antänds spontant vid kontakt med luft) och ett.ex.plosivämne eller explosiv komponent. Föremål som innehåller vit fosfor ingår inte i denna definition.

Föremål, pyrotekniska, för tekniska ändamål, 9/0428, 21/0429, 30/0430, 43/0431, 47/0432

Föremål som innehåller pyrotekniska satser och används för tekniska ändamål såsom värmealstring, gasgenerering, sceneffekter m m.

Anmärkning: Följande föremål: all ammunition, signalpatroner, explosiva linavskärare, fyrverkeri, luftbloss, yttäckande bloss, explosiva utlösningsanordningar, explosiva nitar, hand-lyssignaler, nödsignaler för fartyg, knallsignaler för järnväg, röksignaler ingår inte i denna definition. De anges separat.

Föremål, vattenaktiverade, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, 25/0248, 34/0249

Föremål vars funktion beror av fysikalisk-kemiska reaktioner mellan föremålets innehåll och vatten.

Förstärkningsladdningar, utan sprängkapsel, 5/0042, 17/0283

Föremål som består av en laddning som utgörs av sprängämne utan eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.

Förstärkningsladdningar med sprängkapsel, 1/0225, 13/0268

Föremål som består av en laddning som utgörs av sprängämne med eget tändsystem. De används för att öka sprängkapslars eller detonerande stubins initieringsförmåga.

Förstörelseladdningar, 5/0048

Föremål som består av en laddning som utgörs av sprängämne i ett hölje av papp, plast, metall eller annat material. Föremålen saknar eget tändsystem eller har eget tändsystem med åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Anmärkning: Följande föremål: bomber, minor, projektiler ingår inte i denna definition. De anges separat.

Granater, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, 5/0284, 17/0285

Föremål vilka är utformade att kastas för hand eller att skjutas med gevär. De saknar eget tändsystem eller har eget tändsystem med åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Granater, hand- eller gevärs-, med sprängladdning, 7/0292, 19/0293

Föremål vilka är utformade att kastas för hand eller skjutas med gevär. De har eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Hexolit (hexotol), torr eller fuktad med mindre än 15 vikt- % vatten, 4/0118

Ämnen som består av en intim blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX) och trinitrotoluen (TNT). Benämningen innefattar "Composition B".

Hexotonal, 4/0393

Ämnen som består av en intim blandning av cyklotrimetylentrinitramin (RDX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.

Knalladdningar för marint bruk, 5/0374, 17/0375

Föremål som består av en laddning av sprängämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. De fälls från fartyg och blir verksamma då de uppnår ett förutbestämt djup eller havsbotten.

Knalladdningar för marint bruk, 7/0296, 19/0204

Föremål som består av en laddning av sprängämne med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar. De fälls från fartyg och blir verksamma då de uppnår ett förutbestämt djup eller havsbotten.

Knallsignaler för järnväg, 9/0192, 30/0492, 43/0493, 47/0193

Föremål som innehåller en pyroteknisk sats vilken exploderar med en ljudlig knall då föremålet krossas. De är utformade att placeras på järnvägsspår.

Komponenter, tändkedja, n.o.s., 1/0461, 13/0382, 35/ 0383, 47/0384

Föremål som innehåller explosivämne avsett att överföra detonation eller deflagration inom en tändkedja.

Krut, röksvagt, 2/0160, 26/0161

Ämne som är baserat på nitrocellulosa och används för framdrivning. Benämningen innefattar drivämnen såsom singelbaskrut [nitrocellulosa (NC)], dubbelbaskrut [NC och nitroglycerin (NG)] och trippelbaskrut (NC/NG/nitroguanidin).

Gjutna eller pressade laddningar eller karduser av röksvagt krut är upptagna under benämningen drivladdningar.

Krutmassa, fuktad, med minst 17 vikt- % alkohol, 2/0433,

Krutmassa, fuktad, med minst 25 vikt- % vatten, 26/0159

Ämne som består av nitrocellulosa impregnerad med högst 60 vikt- % nitroglycerin eller andra flytande organiska nitrater eller en blandning av dessa.

Laddningar för sprängfogning, utan sprängkapsel, 5/0442, 17/0443, 39/0444, 47/0445

Föremål som består av en laddning av sprängämne utan eget tändsystem och som används för sprängfogning, sprängplätering, sprängformning och andra metallurgiska processer.

Linavskärare, explosiva, 47/0070

Föremål som består av en anordning med en knivsegg som drivs mot ett städ med en liten laddning av deflagrerande explosivämne.

Linkastarraketer, 21/0238, 30/0240, 43/0453

Föremål med raketmotor som är utformade för att dra ut en lina.

Luftbloss, 9/0420, 21/0421, 30/0093, 43/0403, 47/0404

Föremål som innehåller pyrotekniska satser och som är konstruerade att fällas från flygplan, avsedda för belysning, identifiering, signalering eller varning.

Lysammunition, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, 21/0171, 30/0254, 43/0297

Ammunition utformad att avge en enstaka intensiv ljuskälla för att lysa upp en yta. Benämningen omfattar lyspatroner, granater och projektiler samt lys- och målidentifikationsbomber.

Anmärkning: Följande artiklar: Signalpatroner, signalbloss hand, nödsignaler för fartyg, luftbloss och yttäckande bloss ingår inte i denna definition. De anges separat.

Minor, med sprängladdning, 5/0137, 17/0138

Föremål som normalt består av metall- eller plastbehållare, fyllda med sprängämne, utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är utformade för att sättas i funktion genom att fartyg, fordon eller personal passerar. Benämningen omfattar s.k. "Bangalore torpedoes" (typ av röjningstorped).

Minor, med sprängladdning, 7/0136, 19/0294

Föremål som normalt består av metall- eller plastbehållare, fyllda med sprängämne, med eget tändsystem, som saknar två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är utformade för att sättas i funktion genom att fartyg, fordon eller personal passerar. Benämningen omfattar s.k. "Bangalore torpedoes" (typ av röjningstorped).

Nödsignaler för fartyg, 9/0194, 30/0195

Föremål som innehåller pyrotekniska satser utformade att alstra signaler medelst ljud, låga eller rök eller någon kombination av dessa.

Oktol, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt- % vatten, 4/0266

Ämne som består av en intim blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX) och trinitrotoluen (TNT).

Oktonal, 4/0496

Ämne som består av en intim blandning av cyklotetrametylentetranitramin (HMX), trinitrotoluen (TNT) och aluminium.

Patroner för oljeborrhål, 27/0277, 37/0278

Föremål som består av ett hölje av tunn papp, metall eller andra material och som bara innehåller en drivladdning vilken skjuter ut en härdad projektil för att genomborra rörväggarna i oljeborrhål.

Anmärkning: Kommersiella RSV-laddningar ingår inte i denna definition. De anges separat.

Patroner för vapen, med sprängladdning, 6/0006, 18/0321, 40/0412

Ammunition som består av en projektil med sprängladdning utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samemballerade.

Patroner för vapen, med sprängladdning, 7/0005, 19/0007, 41/0348

Ammunition som består av en projektil med sprängladdning med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar samt av en drivladdning med eller utan tändare. Benämningen omfattar sammansatt ammunition, delvis sammansatt ammunition och separat laddad ammunition då komponenterna är samemballerade.

Patroner för vapen, fullprojektil, 15/0328, 27/0417, 37/0339, 47/0012

Ammunition som innehåller en projektil utan sprängladdning men med drivladdning med eller utan tändhatt. Föremålen får innehålla spårljus under förutsättning att drivladdningen ur risksynpunkt är dominerande.

Patroner för vapen, lös ammunition, 3/0326, 15/0413, 27/0327

Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut utan projektil. De avger en knall och används för övning, salutering, drivladdningar, startpistoler m m. Benämningen omfattar lös ammunition.

Patroner för vapen, lös ammunition, 27/0327, 37/0338, 47/0014

Ammunition som består av en sluten patronhylsa med central- eller kanttändning och en laddning av röksvagt krut eller svartkrut utan projektil. Ammunitionen är ämnad att avlossas från vapen med kaliber högst 19,1 mm. De avger en knall och används för övning, salutering, drivladdningar, startpistoler m.m.

Patroner handeldvapen, 27/0417, 37/0339, 47/0012

Ammunition som består av en patronhylsa försedd med central- eller kanttändning och som innehåller både en drivladdning och en fullprojektil. De är konstruerade att användas till vapen upp till kaliber 19,1 mm. Hagelpatroner av alla kalibrar omfattas av beskrivningen.

Anmärkning: Patroner, handeldvapen, lös ammunition ingår inte i denna definition. De anges separat. Vissa militära patroner för handeldvapen är upptagna under patroner för vapen, fullprojektil.

Patroner med drivspegel, 15/0381, 27/0275, 37/0276, 47/0323

Föremål konstruerade att utföra mekaniska rörelser. De består av ett hölje med en laddning av deflagrerande explosivämne och eget tändsystem. Deflagrationsgaserna åstadkommer uppblåsning, raka eller roterande rörelser, aktivering av membran, ventiler eller brytare eller utskjutning av låsanordningar eller släckanordningar.

Patronhylsor, tomma, med tändhatt, 37/0379, 47/0055

Föremål som består av en patronhylsa av metall, plast eller annat icke brännbart material i vilket tändhatten är den enda explosiva komponenten.

Pentytol, torr eller fuktad med mindre än 15 vikt- % vatten, 4/0151

Ämne som består av en intim blandning av pentaerytrittetranitrat (PETN) och trinitrotoluen (TNT).

Perforeringsanordningar, med RSV-laddning, utan sprängkapsel, för oljeborrhål, 5/0124, 39/0494

Föremål som består av ett stålrör eller metallskal i vilket är infört laddningar med riktad sprängverkan utan eget tändsystem, förbundna med detonerande stubin.

Projektiler, barlastade, med spårljus, 30/0424, 43/0425,47/0345

Föremål såsom en granat eller kula som skjuts från en kanon eller annan artilleripjäs, ett gevär eller annat handeldvapen.

Projektiler, med centralladdning eller separeringsladdning, 17/0346, 39/0347

Föremål såsom en granat eller kula som skjuts från en kanon eller annan artilleripjäs. De saknar eget tändsystem eller har eget tändsystem med åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. De används för spridning av inerta material t.ex. färgmarkeringar.

Projektiler, med centralladdning eller separeringsladdning, 19/0426, 41/0427

Föremål såsom en granat eller kula som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De har eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar. De används för spridning av inerta material t.ex. färgmarkeringar.

Projektiler, med centralladdning eller separeringsladdning, 21/0434, 43/0435

Föremål såsom en granat eller kula som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs, gevär eller annat handeldvapen. De används för spridning av inerta material t.ex. färgmarkeringar.

Projektiler, med sprängladdning, 5/0168, 17/0169, 39/0344

Föremål såsom en granat eller kula som skjuts från kanon eller annan artilleripjäs. De saknar eget tändsystem eller har eget tändsystem med åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Projektiler, med sprängladdning, 7/0167, 19/0324

Föremål såsom en granat eller kula som skjuts från en kanon eller annan artilleripjäs. De har eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Prov, explosiva, andra än initialsprängämnen, 51/0190

Nya eller existerande explosiva ämnen eller föremål som ännu inte har hänförts till en benämning i marginalnummer 101 och transporteras i enlighet med anvisningar från behörig myndighet i vanligtvis små mängder, bl a i provnings-, klassificerings-, forsknings- eller utvecklingssyfte eller för kvalitetskontroll eller som kommersiella prov.

Anmärkning: Explosiva ämnen eller föremål som redan hänförts till en benämning i marginalnummer 101, omfattas inte av denna definition.

Raketer, med fullprojektil, 27/0183

Föremål som består av en raketmotor och en overksam stridsdel. Benämningen omfattar robotar.

Raketer, med separeringsladdning, 15/0436, 27/0437, 37/0438

Föremål som består av en raketmotor och en laddning som kastar ut nyttolasten från rakethuvudet. Benämningen omfattar robotar.

Raketer, med sprängladdning, 6/0181, 18/0182

Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. Benämningen omfattar robotar.

Raketer, med sprängladdning, 7/0180, 19/0295

Föremål som består av en raketmotor och en stridsdel med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar. Benämningen omfattar robotar.

Raketmotorer, 3/0280, 15/0281, 27/0186

Föremål som består av en laddning av explosivämne, vanligtvis en massiv drivladdning, monterad i en cylinder med en eller flera munstycken (dysor). De är utformade för att driva en raket eller missil.

Raketmotorer med hypergola vätskor, med eller utan separeringsladdning, 25/0322, 34/0250

Föremål som består av hypergolt bränsle i en cylinder försedd med en eller flera dysor. De är utformade för att driva en raket eller missil.

RSV-laddningar, flexibla, linjära, 5/0288, 39/0237

Föremål som består av en V-formad kärna av sprängämne, överdragen med en flexibel mantel.

RSV-laddningar, kommersiella, utan sprängkapsel, 5/0059, 17/0439, 39/0440, 47/0441

Föremål som består av ett hölje vilket innehåller en laddning som utgörs av sprängämne med en hålighet som är infodrad med ett styvt material, utan eget tändsystem. De är utformade för att ge riktad sprängverkan.

Rökammunition, med eller utan centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, 21/0015, 30/0016, 43/0303

Ammunition som innehåller rökalstrande ämnen såsom klorsulfonsyrablandning, titantetraklorid eller en rökalstrande pyroteknisk blandning baserad på hexakloretan eller röd fosfor. Utom när ämnet i sig självt är ett.ex.plosivämne, innehåller ammunitionen även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.

Anmärkning: Röksignaler ingår inte i denna definition. De anges separat.

Rökammunition, vit fosfor, (annat än vattenaktiverad ammunition) med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, 22/0245, 31/0246

Ammunition som innehåller vit fosfor som rökalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning. Benämningen omfattar rökgranater.

Röksignaler, 9/0196, 19/0313, 30/0487, 43/0197

Föremål som innehåller pyrotekniska satser vilka alstrar rök. De kan även innehålla anordningar som avger ljudsignaler.

Signalbloss, hand, 43/0191, 47/0373

Bärbara föremål som innehåller pyrotekniska satser vilka avger synliga signaler eller varningar. De innefattar små yttäckande bloss såsom räddningsbloss för bilar, järnvägsbloss och små nödbloss.

Signalpatroner, 30/0054, 43/0312, 47/0405

Föremål konstruerade att avfyra färgade bloss eller andra signaler från signalpistoler m.m.

Sjunkbomber, 5/0056

Föremål som består av en laddning som utgörs av sprängämne innesluten i en cylinder eller projektil utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är avsedda att detonera under vatten.

Sprängkapslar, elektriska, 1/0030, 35/0255, 47/0456

Föremål speciellt utformade för initiering av blandsprängämnen. Sprängkapslarna kan vara av momentanutförande eller innehålla ett fördröjningselement. Elektriska sprängkapslar initieras med elektrisk ström.

Sprängkapslar för ammunition, 1/0073, 13/0364, 35/0365, 47/0366

Föremål som består av ett mindre metall- eller plaströr vilket innehåller explosivämnen såsom blyazid, pentyl eller kombinationer av explosivämnen. De är konstruerade för att starta detonationsförlopp.

Sprängkapslar, icke-elektriska, 1/0029, 35/0267, 47/0455

Föremål speciellt utformade för initiering av blandsprängämnen. Sprängkapslarna kan vara av momentanutförande eller innehålla fördröjningselement. Ickeelektriska sprängkapslar aktiveras av sådana hjälpmedel såsom stötvågsledare, blixtrör, krutstubin, andra tändanordningar eller flexibel detonerande stubin. Detonerande förgreningar utan detonerande stubin innefattas.

Sprängkapslar, icke-elektriska, apterade, 1/0360, 35/0361, 47/0500

Icke-elektriska sprängkapslar sammansatta med och aktiverade av sådana hjälpmedel som krutstubin, stötvågsledare, blixtrör eller detonerande stubin. De kan vara av momentanutförande eller innehålla ett fördröjningselement. Detonerande förgreningar med detonerande stubin innefattas.

Sprängladdningar, plastbundna, 5/0457, 17/0458, 39/0459, 47/0460

Föremål som består av en plastbunden laddning av sprängämne, tillverkad i speciell form utan hölje och eget tändsystem. De är avsedda som komponenter till ammunition såsom stridsdelar.

Spårljus för ammunition, 30/0212, 43/0306

Förseglade (lackade) föremål som innehåller pyrotekniska satser, utformade för att visa projektilens bana.

Stridsdelar, raket, med centralladdning eller separeringsladdning, 39/0370

Föremål som består av en blind (overksam) nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är utformade för att anslutas till en raketmotor och sprida inert material. Benämningen omfattar stridsdelar för robot.

Stridsdelar, raket, med centralladdning eller separeringsladdning, 41/0371

Föremål som består av en blind (overksam) nyttolast och en liten laddning av detonerande eller deflagrerande explosivämne med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är utformade för att anslutas till en raketmotor och sprida inert material. Benämningen omfattar stridsdelar för robot.

Stridsdelar, raket, med sprängladdning, 5/0286, 17/0287

Föremål som består av ett sprängämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är utformade för att anslutas till en raket. Benämningen omfattar stridsdelar för robot.

Stridsdelar, raket, med sprängladdning, 7/0369

Föremål som består av ett sprängämne med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är utformade för att anslutas till en raket. Benämningen omfattar stridsdelar för robot.

Stridsdelar, torped, med sprängladdning, 5/0221

Föremål som består av ett sprängämne utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar. De är utformade för att anslutas till en torped.

Stubintändare, 47/0131

Föremål med varierande utformning som aktiveras genom friktion, slag, stöt eller elektricitet och som används för tändning av svartkrutstubin.

Svartkrut, som korn eller pulver 4/0027

Ämnen som består av en intim blandning av träkol eller annat kol och endera kaliumnitrat eller natriumnitrat med eller utan svavel.

Svartkrut, som presskroppar eller tabletter, 4/0028

Ämne som består av svartkrutspiller.

Svartkrutstubin, normalbrinnande, 47/0105

Föremål som består av en kärna av fint granulerat svartkrut omsluten av en flexibel textilväv med ett eller flera skyddande ytterhöljen. Vid tändning brinner den med en förutbestämd hastighet utan någon yttre explosiv verkan.

Torpeder, med sprängladdning, 5/0451

Föremål som består av ett icke explosivt system för drivning av torpeden genom vattnet och en stridsdel utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Torpeder, med sprängladdning, 6/0329

Föremål som består av ett.ex.plosivt system för drivning av torpeden genom vattnet, och en stridsdel utan eget tändsystem eller med eget tändsystem som har åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Torpeder, med sprängladdning, 7/0330

Föremål som består av ett.ex.plosivt eller icke explosivt system för drivning av torpeden genom vattnet, och en stridsdel med eget tändsystem utan två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Tritonal, 4/0390

Ämne som består av trinitrotoluen (TNT) blandat med aluminium.

Tårgasammunition, med centralladdning, separeringsladdning eller drivladdning, 21/0018, 30/0019, 43/0301

Ammunition som innehåller tårgasalstrande ämne. Den innehåller även en eller flera av följande komponenter: pyroteknisk sats, drivladdning med tändhatt och tändladdning, tändrör med centralladdning eller separeringsladdning.

Tändhattar, 1/0377, 35/0378, 47/0044

Föremål som består av en metall- eller plastkapsel vilken innehåller en liten mängd av en tändämnesblandning som med lätthet antänds genom stöt. De tjänstgör som tändelement i handeldvapenpatroner och som slagtändare för drivladdningar.

Tändpatroner, 30/0319, 43/0320, 47/0376

Föremål som består av en tändsats och en hjälpladdning av deflagrerande explosivämne såsom svartkrut för antändning av drivladdningen i en patronhylsa för kanoner m.m.

Tändrör, 1/0106, 13/0107, 35/0257, 47/0367

Föremål med explosiva komponenter utformade för att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniska, elektriska, kemiska eller hydrostatiska komponenter för att initiera detonationen. De innehåller vanligtvis säkringar.

Tändrör, med säkringar, 5/0408, 17/0409, 39/0410

Föremål med explosiva komponenter utformade för att åstadkomma en detonation i ammunition. De innehåller mekaniska, elektriska, kemiska eller hydrostatiska komponenter för att initiera detonationen. Tändröret måste innehålla åtminstone två verksamma av varandra oberoende säkringar.

Utlösningsanordningar, explosiva, 47/0173

Föremål som består av en liten laddning av explosivämne med eget tändsystem och säkringssprint eller säkringsögla. Denna åtskiljs eller avlägsnas för att frigöra utrustningen snabbt.

Vätskeraketer, med sprängladdning, 10/0397, 23/0398

Föremål som består av flytande bränsle inuti en cylinder försedd med ett eller flera munstycken (dysor) samt en stridsdel. Benämningen omfattar robotar.

Vätskeraketmotorer, 23/0395, 32/0396

Föremål som består av flytande bränsle inuti en cylinder försedd med ett eller flera munstycken (dysor). De är utformade för att driva en raket eller robot.

Vätsketorpeder, med eller utan sprängladdning, 10/0449

Föremål som består av antingen ett.ex.plosivt vätskesystem för drivning av torpeden genom vattnet, med eller utan stridsdel, eller ett icke explosivt vätskesystem för drivning av torpeden genom vattnet, med stridsdel.

Vätsketorpeder, med fullprojektil, 32/0450

Föremål som består av ett explosivt vätskesystem för drivning av torpeden genom vattnet, med en blind (overksam) stridsdel.

Överföringsladdningar, 5/0060

Föremål som består av en liten demonterbar laddning vilken placeras i utrymmet mellan tändröret och sprängladdningen i projektiler.

Överföringständare, 9/0121, 21/0314, 30/0315, 43/0325, 47/0454

Föremål som innehåller ett eller flera explosivämnen utformade för att åstadkomma en deflagration i en tändkedja. De kan påverkas kemiskt, elektriskt eller mekaniskt.

Anmärkning: Följande föremål: antändningstråd, antändningsrör, fyrverkarstubin, antändmedel, stubintändare, tändhattar och tändpatroner ingår inte i denna definition. De anges separat.

Övningsammunition, 30/0488, 43/0362

Ammunition utan huvudsprängladdning (verkansdel) men med centralladdning (övningsladdning) eller separeringsladdning. Vanligtvis ingår även tändrör och drivladdning.

Anmärkning: Följande föremål: Övningsgranater ingår inte i denna definition. De anges separat.

Övningsgranater, hand eller gevär, 21/0372, 30/0318, 43/0452, 47/0110

Föremål utan en huvudsprängladdning vilka är utformade att kastas för hand eller skjutas med gevär. De innehåller en tändanordning och får innehålla en markeringsladdning.

1171-

1199

BIHANG II A. BESTÄMMELSER RÖRANDE BESKAFFENHETEN HOS KÄRL AV ALUMINIUMLEGERING FÖR VISSA GASER SOM AVSES UNDER KLASS 2

I. Materialets egenskaper

1200 (1) Materialet i kärl av aluminiumlegering som är godkänt för gas som avses under marginalnummer 203 (1) (d) skall uppfylla följande krav:

>Plats för tabell>

De faktiska egenskaperna beror på sammansättningen av legeringen i fråga samt kärlets slutliga bearbetning, men oberoende av vilken legering som används skall kärlets tjocklek beräknas ur följande formel:

e = >NUM>PMPa × D

>DEN>

>NUM>2 × Re

>DEN>1,30

+ PMPa

( e = >NUM>Pbar × D

>DEN>

>NUM>20 × Re

>DEN>1,30

+ Pbar

)där

e = kärlväggens minsta tjocklek, i mm

PMPa = provningstrycket, i MPa

Pbar = provningstrycket, (in bar)

D = kärlets nominella yttre diameter, i mm

Re = garanterade minsta resttöjningsgräns med 0,2 % kvarstående deformation, i MPa (=N/mm2)

Dessutom får det värde på garanterade minsta resttöjningsgränsen (Re) som sätts in i formeln ej överstiga 0,85 gånger den garanterade minsta brottgränsen (Rm), oberoende av vilken legering som används.

Anmärkningar: 1. Ovan nämnda data är baserade på tidigare erfarenhet av följande materials användning i kärl:

Kolumn A: Aluminium, olegerat, 99,5 % ren.

Kolumn B: Legeringar av aluminium och magnesium.

Kolumn C: Legeringar av aluminium, kisel och magnesium, såsom ISO/R209-Al-Si-Mg (Aluminium Association 6351).

Kolumn D: Legeringar av aluminium, koppar och magnesium.

2. Den kvarstående töjningen vid brott (1 = 5d) mäts med hjälp av provstycken medcirkulär genomskärning, där mätlängden 1 är fem gånger diametern d; om provstycken med rektangulär genomskärning används skall mätlängden beräknas ur formeln l = 5,65 F0, där F0 är provstyckets ursprungliga tvärsnittsarea.

3. (a) Böjningsprovningen (se figuren) skall utföras på provkroppar som erhållits genom att skära itu ett ringformigt stycke ur kärlet i två lika delar med bredden 3e, vilken emellertid ej får understiga 25 mm. En provkropp får endast bearbetas på kanterna.

(b) Böjningsprovningen skall utföras mellan en formstång med diametern (d) och två cirkulära stöd på ett inbördes avstånd av (d + 3e). Under provningen får innersidornas inbördes avstånd ej överstiga formstångens diameter.

(c) Provkroppen får ej uppvisa sprickor sedan den böjts inåt runt formstången till dess innersidorna befinner sig på ett inbördes avstånd som ej överstiger formstångens diameter.

(d) Förhållandet (n) mellan formstångens diameter och provkroppens tjocklek skall motsvara de värden som anges i tabellen.

Böjningsprovning

(2) Ett lägre minsta värde på brottförlängningen godtages, under förutsättning att ytterligare en provning, vilken godkänts av den i landet för kärlets tillverkning behöriga myndigheten, visar att transportens säkerhet är lika betryggande som den för kärl konstruerade med värdena i tabell under (1) som utgångspunkt.

(3) Minsta väggtjocklek i kärl skall vara följande:

om kärlets diameter är mindre än 50 mm, minst 1,5 mm,

om kärlets diameter är 50-150 mm, minst 2 mm,

om kärlets diameter är större än 150 mm, minst 3 mm.

(4) Kärlets ändar skall ha halvcirkelformig, elliptisk eller "korghandtagsformig" genomskärning; de skall erbjuda samma säkerhet som kärlet i övrigt.

II. Kompletterande officiell provning för aluminiumlegeringar

1201 (1) Utöver provningarna som föreskrivs under marginalnummer 1215, 1216 och 1217 är det nödvändigt att undersöka eventuell förekomst av interkristallin korrosion i kärlets innervägg, om den består av aluminiumlegering som innehåller koppar, eller av aluminiumlegering som innehåller magnesium och mangan om innehållet av magnesium överstiger 3,5 % eller om innehållet av mangan understiger 0,5 %.

(2) För aluminium/kopparlegering skall provningen utföras av tillverkaren vid det tillfälle då den behöriga myndigheten godkänner en ny legering; provningen skall därefter upprepas under produktionens gång för varje smälta av legeringen.

(3) För aluminium/magnesiumlegering skall provningen utföras av tillverkaren vid det tillfälle då den behöriga myndigheten godkänner en ny legering och tillverkningsprocess. Om någon förändring sker i legeringens sammansättning eller i tillverkningsprocessen, skall provningen upprepas.

(4) a) Behandling av aluminium/kopparlegering

Innan korrosionsprovning utförs på aluminium/kopparlegeringen, skall provstyckena rengöras från fett med hjälp av lämpligt lösningsmedel, samt torkas.

b) Behandling av aluminium/magnesiumlegering

Innan korrosionsprovning utförs på aluminium/magnesiumlegeringen, skall provstyckena vara upphettade till 100 °C under sju dagar, samt därefter rengöras från fett med hjälp av lämpligt lösningsmedel och torkas.

c) Provets utförande

Innersidan av ett provstycke på 1 000 mm2 (33,3 × 30 mm) från materialet som innehåller koppar skall behandlas med 1 000 ml av en vattenlösning som innehåller 3 % NaCl och 0,5 % HCl vid omgivningstemperatur under 24 timmar.

d) Undersökning

Efter tvättning och torkning skall ett 20 mm långt snitt i provkroppen undersökas mikrografiskt under 100-500 ggr förstoring, helst efter elektrolytisk polering.

Angreppets djup får ej sträcka sig längre än till andra skiktet av partiklar, räknat från ytan som korrosionsprovningen företas på. I princip, om hela första skiktet av partiklar angrips, får endast en del av andra skiktets partiklar angripas.

Beträffande snitt skall undersökningen utföras under rät vinkel mot ytan.

Om det, efter elektrolytisk polering, visar sig nödvändigt att särskilt tydligt synliggöra korngränserna för ytterligare undersökning, skall detta ske med någon av den behöriga myndigheten godkänd metod.

III. Skydd av innerytan

1202 Innerytan i kärl av aluminiumlegering skall vara försedd med korrosionsbeständig beläggning om behörigt provningsorgan anser detta nödvändigt.

1203-

1249

B. BESTÄMMELSER RÖRANDE MATERIAL I OCH KONSTRUKTION AV KÄRL ENLIGT MARGINALNUMMER 206 FÖR DJUPKYLDA GASER SOM AVSES UNDER KLASS 2

1250 (1) Kärl skall vara tillverkat av stål, aluminium, aluminiumlegering, koppar eller kopparlegering, t.ex. mässing. Kärl tillverkat av koppar eller kopparlegering godtages emellertid endast för gaser som ej innehåller acetylen.

(2) Endast sådant material får användas som lämpar sig för den lägsta arbetstemperaturen i kärl samt dess utrustning och tillbehör.

1251 Följande material godtages för tillverkning av kärl:

a) stål som ej är benäget för sprödbrott vid den lägsta arbetstemperaturen (se marginalnummer 1265),

1. finkornigt, olegerat stål, ned till en temperatur av P 60 °C,

2. nickellegerat stål (med ett nickelinnehåll av 0,5-0,9 %) ned till en temperatur av P 196 °C, beroende på nickelinnehållet,

3. austenitiskt kromnickelstål, ned till en temperatur av P 270 °C.

b) aluminium med en renhetsgrad av minst 99,5 % eller aluminiumlegering (se marginalnummer 1266),

c) deoxiderad koppar med en renhetsgrad av minst 99,9 % eller kopparlegering med ett kopparinnehåll som överstiger 56 % (se marginalnummer 1267).

1252 (1) Kärl skall antingen vara sömlöst eller svetsat.

(2) Kärl som avses under marginalnummer 206 och som är tillverkat av austenitiskt stål, koppar eller kopparlegering får alternativt vara hårdlött.

1253 Utrustning och tillbehör får antingen skruvas fast på kärl eller fastgöras därpå enligt följande:

a) Kärl av stål, aluminium eller aluminiumlegering: genom svetsning.

b) Kärl av austenitiskt stål, koppar eller kopparlegering: genom svetsning eller hårdlödning.

1254 Kärls konstruktion och fastgöring på fordonet, på ramens underdel eller på containerramen skall vara sådana att de med säkerhet förhindrar varje sådan temperatursänkning i de lastbärande delarna som kan göra dessa spröda. Kärls fästanordningar skall själva vara så konstruerade att de bibehåller nödvändiga mekaniska egenskaper även då kärlet har sin lägsta arbetstemperatur.

1. Material i kärl

a) Kärl av stål

1255 De material som används vid framställningen av kärl och svetsfogar, skall vid den lägsta arbetstemperaturen uppfylla minst följande krav vad gäller slagseghet.

Provningarna får utföras med provstycken med antingen U-formad eller V-formad anvisning.

>Plats för tabell>

Beträffande austenitiskt stål behöver endast svetsfogen undergå slagseghetsprovning.

Vid arbetstemperaturer lägre än P 196 °C utförs slagseghetsprovningen ej vid lägsta arbetstemperatur, utan vid P 196 °C.

b) Kärl av aluminium eller aluminiumlegering

1256 Fogar i kärl skall vid omgivningstemperatur uppfylla följande krav vad gäller böjningskoefficient:

>Plats för tabell>

c) Kärl av koppar eller kopparlegering

1257 Prüfungen zum Nachweis ausreichender Kerbschlagzähigkeit sind nicht erforderlich.

2. Prüfverfahren

a) Prüfverfahren

1258 Slagseghet som anges under marginalnummer 1255 hänför sig till provstavar med måtten 10 × 10 mm och med U-formad eller V-formad anvisning.

Anmärkningar: 1. Beträffande provstavarnas form - se fotnot 3 och 4 till marginalnummer 1255 (tabell).

2. Beträffande plåt vars tjocklek understiger 10 mm men ej 5 mm, skall provstavar med ett tvärsnitt av 10 × e mm användas, där "e" representerar plåtens tjocklek. Sådana slagseghetsprovningar ger i allmänhet högre värden än de som erhålles vid provningar utförda på normala provstavar.

3. Ingen slagseghetsprovning utförs på plåt vars tjocklek understiger 5 mm, eller på dess fogar.

1259 (1) Vid provning av plåt skall slagsegheten bestämmas för tre provstavar. Provstavarna tas ut under rät vinkel mot valsningsriktningen då det rör sig om provstavar med U-formad anvisning, och i valsningsriktningen då det rör sig om provstavar med V-formad anvisning.

(2) Vid provning av fogar skall provstavarna tas ut på följande sätt:

e ≤ 10 mm

3 provstavar från svetsens mitt,

3 provstavar från den värmepåverkade zonen (anvisningen skall befinna sig helt utanför det smälta området men så nära intill detta som möjligt),

Svetsens mitt Värmepåverkad zon dvs. totalt 6 provstavar.

Provstavarna skall vara så bearbetade att de har största möjliga tjocklek.

10 mm 20 mm

två uppsättningar om vardera tre provstavar (en uppsättning på övre ytan, en uppsättning på den undre ytan), vid de angivna ställena.

Svetsens mitt

Värmepåverkad zon

dvs total 12 provstavar.

1260 (1) I fråga om plåt får medelvärdet för de 3 provningarna ej understiga de minsta värden som anges under marginalnummer 1255. Inget av värdena får med mer än 30 % understiga angivet minsta värde.

(2) I fråga om svetsar får medelvärdena som erhålls för provstavar uttagna på olika ställen, svetsens mitt och värmepåverkad zon, ej understiga angivna minsta värden. Inget av värdena får med mer än 30 % understiga angivet minsta värde.

b) Bestämning av böjningskoefficienten

1261 (1) Böjningskoefficienten k som åsyftas under marginalnummer 1256 definieras enligt följande:

k = 50 >NUM>e

>DEN>r

där e = plåtens tjocklek i mm, och

r = medelvärde för provstyckets krökningsradie i mm, då första sprickan visar sig i dragzonen.

(2) Böjningskoefficienten k skall bestämmas för fogen. Provstyckets bredd skall vara lika med 3 e.

(3) Fyra provningar skall utföras på svetsen, två med roten i tryckzonen (fig. 1) och två med roten i dragzonen (fig. 2). Alla erhållna värden skall uppfylla de minimikrav som anges under marginalnummer 1256.

Fig. 1 Fig. 2 1262-

1269

C. BESTÄMMELSER RÖRANDE MATERIAL I OCH KONSTRUKTION AV TANKAR FÖR CISTERNVAGNAR OCH TANKCONTAINRAR, FÖR VILKA KRÄVS ETT PROVNINGSTRYCK AV MINST 1 MPa (10 BAR), ELLER FÖR TRANSPORT AV DJUPKYLDA, KONDENSERADE GASER AV KLASS 2

1. Material och tankar

1270 (1) Tankar för transport av ämnen av ämnesnummer 1-6 och 9 av klass 2, av ämnesnummer 6(a), 17(a), 19(a) och 31(a)-33(a) av klass 4.2 eller av ämnesnummer 6 av klass 8 skall vara av stål.

(2) Tankar för transport av djupkylda, kondenserade gaser av klass 2 skall vara av stål, aluminium, aluminiumlegering, koppar eller kopparlegering, t.ex. mässing. Tankar av koppar eller kopparlegering tillåts endast för gaser som inte innehåller acetylen. Eten får dock innehålla högst 0,005 procent acetylen.

(3) Endast sådant material får användas som lämpar sig för den lägsta och den högsta arbets-temperaturen i tankarna med tillbehör.

1271 Följande material får användas vid tillverkning av tankar:

a) stål som inte är benäget för sprödbrott vid den lägsta arbetstemperaturen (se marginalnummer 1275).

Följande får användas:

1. mjukt kolstål (utom för gaser av klass 2, ämnesnummer 7 och 8),

2. finkornstål, ned till en temperatur av P 60 °C,

3. legerat nickelstål (med en nickelhalt av 0,5-9 %), ned till en temperatur av P 196 °C, beroende på nickelhalten,

4. austenitiskt kromnickelstål, ned till en temperatur av P 270 °C,

b) aluminium med en renhetsgrad av minst 99,5 % eller aluminiumlegeringar (se marginalnummer 1276),

c) desoxiderad koppar med en renhetsgrad av minst 99,9 % eller kopparlegering med en kopparhalt som överstiger 56 % (se marginalnummer 1277).

1272 (1) Tankar av stål, aluminium eller aluminiumlegeringar skall antingen vara sömlösa eller svetsade.

(2) Tankar av koppar eller kopparlegeringar får vara hårdlödda.

1273 Tillbehör får antingen skruvas fast på tankarna eller fästas enligt följande:

a) tankar av stål, aluminium eller aluminiumlegering, genom svetsning,

b) tankar av austenitiskt stål, koppar eller kopparlegering, genom svetsning eller hårdlödning.

1274 Tankarnas konstruktion och fastgöring vid vagnens underrede eller i containerramen skall vara sådan att den med säkerhet förhindrar varje temperatursänkning i de bärande delarna som kan göra dessa spröda. Tankarnas fästanordningar skall vara så konstruerade att de, även då tanken har sin lägsta arbetstemperatur, behåller nödvändiga mekaniska egenskaper.

2. Provningar

a) Slagseghetsprovningar

1275 De material som används vid tillverkning av tankar och i svetsfogar, skall vid lägsta drifttemperaturen, men vid minst P 20 °C, uppfylla minst följande krav på slagsegheten.

Provningarna kan utföras med provstycken med antingen V-formad anvisning. Minsta värde för slagseghet (se marginalnummer 1278-1280) för provstavar med uttagen vinkelrätt mot valsriktningen och en V-formad anvisning (enl ISO 148) vinkelrät mot skivsidan skall vara 34 J/cm2 för mjukt kolstål (dessa provningar kan utföras enligt gällande ISO-normer med provstavar uttagna längs valsriktningen). Finkornstål, ferritiskt specialstål Ni 20 mm

Två uppsättningar om tre provstavar (1 uppsättning: plåtöversida, 1 uppsättning: plåtundersida) tas vid de ställen som anges nedan (den V-formade anvisningen skall tas i provets mitt, vilket tagits från den värmepåverkade zonen.

Svetsens mitt

Värmepåverkad zon

dvs sammenlagt 12 provstavar.

1280 (1) För plåtar skall medelvärdet av 3 provningar uppfylla ett minsta värde av 34 J/cm2, vilket anges vid marginalnummer 1275; inget enskilt värde får underskrida det angivna minsta värdet, vilket dock ej får understiga 24 J/cm2.

(2) För svetsfogarna skall medelvärdena från de 3 provningarna, vilka tagits från svetsfogens mitt, ej understiga ett minsta värde av 34 J/cm2; inget enskilt värde får underskrida det angivna minsta värdet, vilket dock ej får understiga 24 J/cm2.

(3) För värmepåverkade zoner (den V-formade anvisningen tagen i sammansmältningen i provets mitt) får medelvärdet för de tre proven inte understiga 34 J/cm2 och inte understiga 24 J/cm2 för enskilda värden.

1281 Uppfylls ej kraven i marginalnummer 1280, så tillåts omprovning om:

a) medelvärdet av de första 3 provningar ligger under medelvärdet på av 34 J/cm2 eller

b) mer än ett av medelvärdena ligger under av 34 J/cm2 men inte under av 24 J/cm2.

1282 Vid en upprepad slagseghetsprovning på plåt eller svetsfogar får inget enstaka värde ligga under av 34 J/cm2. Medelvärdet på samtliga resultat av de ursprungliga provningarna och omprovningarna måsta vara lika med eller större än det minsta värdet på av 34 J/cm2 .

Vid en upprepad slagseghetsprovning inom en värmepåverkad zon får inget enskilt värde ligga under 34 J/cm2.

1283-

1290

D. BESTÄMMELSER FÖR PROVNING AV AEROSOLFLASKOR OCH SMÅ BEHÅLLARE INNEHÅLLANDE GAS (GASPATRONER) SOM AVSES UNDER KLASS 2, ÄMNESNUMMER 5

1. Tryck- och sprängprovning av kärltyp

1291 Vätsketryckprovning skall utföras på minst 5 tomma kärl av varje typ:

(a) till dess att föreskrivet provningstryck är uppnått, varvid inget läckage eller någon synlig kvarstående deformation får uppstå;

(b) till dess att läckage eller sprängning inträffar, därvid skall eventuell konkav botten först ge efter och kärlet ej läcka eller sprängas förrän trycket uppnått eller överskridit värdet 1,2 ggr provningstrycket.

Kraven enligt detta marginalnummer anses som tillgodosedda då följande standarder är Uppfyllda.

EN 417:1992 för småbehållare, med FN nummer 2037, med gas (gaspatroner) Ämnesnummer 5 innehållande kolväte gasblandning, kondenserad n.o.s med FN nummer 1965.

2. Täthetsprovning av alla kärl

1292 (1) För provning av aerosolflaskor och små behållare med gas (gaspatroner) med ämnesnummer 5 i varmvattenbad, skall badets temperatur och provningens varaktighet vara sådan att det inre trycket i varje kärl uppnår minst 90 procent av det inre tryck som skulle uppnås vid 55 °C.

Om emellertid innehållet är värmekänsligt eller om kärlet är tillverkat av sådant plast-material som mjuknar vid denna provningstemperatur, skall badets temperatur uppgå till 20 °C-30 °C. En flaska per 2 000 skall dessutom provas vid i föregående stycke föreskriven temperatur.

(2) Varken läckage eller bestående deformation av kärl får uppstå. Föreskriften beträffande bestående deformation gäller ej för kärl tillverkat av plastmaterial som mjuknar.

Kraven enligt detta marginalnummer anses som tillgodosedda då följande standarder är Uppfyllda.

EN 417:1992 för småbehållare, med FN nummer 2037, med gas (gaspatroner) Ämnesnummer 5 innehållande kolväte gasblandning, kondernserad n.o.s med FN nummer 1965.

1293-

1299

BIHANG III A. PROVNING AV BRANDFARLIGA VÄTSKOR SOM AVSES UNDER KLASSERNA 3, 6.1 OCH 8

Metod för bestämmande av flampunkt

1300 (1) Flampunkten bestäms med någon av följande apparater:

a) Abel,

b) Abel-Pensky,

c) Tag,

d) Pensky-Martens,

e) apparatur enligt ISO 3679: 1983 eller ISO 3680: 1983.

(2) För att fastställa flampunkten för färg, lim och liknande trögflytande produkter innehållande lösningsmedel får endast apparater och provningsmetoder enligt följande standarder, lämpade för att fastställa flampunkt för trögflytande vätska användas:

a) Internationell standard, ISO 3679: 1983;

b) Internationell standard, ISO 3680: 1983;

c) Internationell standard, ISO 1523: 1983;

d) Tysk standard, DIN 53213, Del 1: 1978

1301 (1) Provning skall utföras enligt en jämviktsmetod eller en icke-jämviktsmetod.

(2) Vid provningsförfarande enligt en jämviktsmetod, se

a) Internationell standard, ISO 1516: 1981;

b) Internationell standard, ISO 3680: 1983;

c) Internationell standard, ISO 1523: 1983;

d) Internationell standard, ISO 3679: 1983

(3) Vid provningsförfarande enligt en icke-jämviktsmetod, se

a) För Abel-apparatur, se

(i) Brittisk standard, BS 2000 Del 170: 1995;

(ii) Fransk standard, NF MO7-011: 1988;

(iii) Fransk standard, NF T66-009: 1969

b) För Abel-Pensky apparatur, se

(i) Tysk standard DIN 51755, Del 1: 1974 (för temperaturer från 5 °C till 65 °C);

(ii) Tysk standard DIN 51755, Del 2: 1978 (för temperaturer under 5 °C);

(iii) Fransk standard, NF MO7-036: 1984

c) För Tag apparatur, se amerikansk standard ASTM D56: 1993.

d) För Pensky-Martens apparatur, se

(i) Internationell standard, ISO 2719: 1988;

(ii) Europeisk standard, EN 22719, enligt respektive nationell version (t.ex. BS 2000, del 404/EN 22719): 1994;

(iii) Amerikansk standard, ASTM D 93: 1994;

(iv) Petroleuminstitut, standard, IP 34: 1988

(4) Provningsmetoderna som är angivna i marginalnummer 1301 (2) och (3) får endast användas vid de flampunktsintervall som anges i den metod som väljs. Risken för kemiska reaktioner mellan ämnet och provskålen skall tas i beaktande vid val av metod. Apparaturen skall, så långt säkerheten tillåter, placeras på en dragfri plats. Av säkerhetsskäl ska en metod som kräver små provmängder användas (c:a 2 ml) för organiska peroxider och självreaktiva ämnen, också kända som energetiska ämnen, eller för giftiga ämnen.

(5) När flampunkten, genom en icke-jämviktsmetod, enligt marginalnummer 1301 (3), bestäms till 23 ± 2 °C eller 61 ± 2 °C, skall flampunkten för varje temperaturområde styrkas genom att samma apparatur används för provning med jämviktsmetod enligt marginalnummer 1301 (2).

1302 Om meningsskiljaktighet om klassificeringen av en brandfarlig vätska skulle uppstå, skall det nummer i förteckningen gälla som föreslagits av avsändaren, under förutsättning att en kontroll av ifrågavarande vätskas flampunkt ger ett värde som ej skiljer sig mer än 2 °C från de gränsvärden (23 °C och 61 °C) som anges under marginalnummer 301. Om en kontroll ger ett värde som skiljer sig med mer än 2 °C från dessa gränsvärden, skall ännu en kontroll ske och det lägsta av de erhållna värdena blir utslagsgivande.

Metod för bestämning av peroxidhalt

1303 Peroxidhalten i en vätska bestäms på följande sätt:

En kvantitet, p, (ca 5 g ± 0,01 g när) av den vätska vars peroxidhalt skall bestämmas invägs i en Erlenmeyerkolv, varefter 20 cm3 ättiksyraanhydrid och omkring 1 g pulveriserad fast kaliumjodid tillsätts. Kolven skakas och upphettas efter tio minuter till omkring 60 °C under tre minuter. Den får svalna under fem minuter och 25 cm3 vatten tillsätts därefter. Efter att ha fått stå i en halvtimme filtreras den frigjorda joden med en 0,1 N lösning av natriumtiosulfat utan att någon indikator tillsätts. Fullständig avfärgning anger att reaktionen är avslutad. Om n utgör antalet cm3 erforderlig tiosulfatlösning, erhålls den procentuella peroxidhalten i provet (beräknad såsom H2O2) genom formeln

>NUM>17n

>DEN>100p

Metod för bestämning av brännbarhet

1304 (1) Metoden beskriver ett sätt att bestämma om ett ämne fortsätter att brinna, när det upphettas och exponeras för öppen eld (standardiserad låga) enligt nedan beskrivet förfarande.

Principförfarande

(2) Ett metallblock med en fördjupning (provningsstället) upphettas till en bestämd temperatur. En bestämd volym av det ämne som skall provas överförs till fördjupningen. Sedan noteras ämnets förmåga att brinna efter att ha antänts av en standardiserad låga enligt bestämda förhållanden.

Provningsutrustning

(3) Apparaten för bestämning av brännbarhet skall utgöras av ett block av aluminiumlegering eller annat korrosionsbeständigt material med hög värmeledningsförmåga. Blocket skall vara utformat med en fördjupning på ovansidan och ett hål för termometern. En gasbrännare på en svängbar arm fästes vid blocket. Fästet och gasgenomföringen till munstycket skall placeras i en för munstycket lämplig vinkel. En för ändamålet lämplig apparat beskrivs i figur 1 och de väsentliga måtten ges i figur 1 och 2.

Följande utrustning behövs:

a) Mätsticka, för kontroll av avståndet mellan centrum på gasmunstycket och kanten på fördjupningen där provämnet skall placeras. Avståndet skall vara 2,2 mm.

b) Termometer, av glas. Termometerkulan skall, när den är placerad i läge, vara omgiven av värmeledande plastmaterial. Termometern med en noggrannhet av minst 1 mm/°C, eller motsvarande mätinstrument med jämförbar noggrannhet och avläsning i delar av 0,5 °C, skall placeras horisontellt.

c) Värmeplatta, med utrustning för värmereglering. Annan utrustning med för ändamålet lämplig värmereglering för upphettning av metallblocket, kan användas.

d) Tidur, eller annan lämplig anordning för tidmätning.

e) Spruta, minsta volym av 2 ml med en noggrannhet av ± 0,1 ml.

f) Bränslekälla, butan.

Provtagning

(4) Provet skall vara representativt för det ämne som skall provas och skall innan provningen överföras till en tät behållare där provet skall förvaras i avvaktan på provning. För att säkerställa provets homogenitet och för att hindra att flyktiga beståndsdelar avges skall det behandlas varsamt. Efter att provämne uttagits ur behållaren skall behållaren omedelbart tillslutas i syfte att förhindra avgivande av flyktiga ångor. Om behållaren visat sig vara otät skall ett nytt prov iordningsställas.

Provningens utförande

(5) Provning skall utföras 3 gånger.

VARNING - Utför inte provningen i ett för litet utrymme (t.ex. i en handskbox) då explosionsfaran måste beaktas.

a) Det är viktigt att apparaturen sätts upp i ett dragfritt utrymme och i frånvaro av starkt ljus för säker observeration av låga, flamma etc.

b) Placera metallblocket på värmeplattan eller upphetta metallblocket på annat lämpligt sätt så att temperaturen, enligt den i blocket införda termometern, förblir konstant med en tolerans på ± 1 °C. Provningstemperaturen skall vara 60,5 eller 75 °C (se h) Korrigera provningstemperaturen för skillnaden i barometertryck från atmosfärtrycket (101,3 kPa) genom att höja provningstemperaturen vid högt tryck eller sänka provningstemperaturen vid lågt tryck. Temperaturen skall korrigeras med 1 °C för varje 4 kPa tryckskillnad. Metallblocket skall placeras på så sätt att ovansidan intar exakt horisontellt läge. Använd mätsticka till att kontrollera avståndet på 2,2 mm från munstycket till kanten på fördjupningen (provningsstället).

c) Rikta munstycket från provningsstället ("off läge") och tänd gaslågan. Korrigera lågan så att den är 8-9 mm lång (hög) och cirka 5 mm bred.

d) Använd sprutan och ta ett prov på minst 2 ml från behållaren. Överför omedelbart 2 ml ± 0,1 ml provvätska till fördjupningen (provningsstället) på metallblocket och starta tidtagningen omgående.

e) Efter en uppvärmningstid på 60 sek har provet nått jämviktstemperatur och om vätskan ännu inte har antänts sväng munstycket med gaslågan i position över kanten på fördjupningen som innehåller provvätskan. Behåll gaslågan i den positionen i 15 sek och rikta därefter lågan i "off läge" medan provet observeras. Gaslågan skall vara tänd under hela provningen.

f) För varje provning skall följande observeras och noteras:

i) Om provet antänds och förbränning består eller om flammor kan noteras innan gaslågan har förts i läge över provämnet ("on-läge"),

ii) Om provet tänder medan gaslågan är i läge över provämnet, och i så fall, hur länge förbränning pågår efter att gaslågan har förts undan ("off-läge").

g) Om understödjande förbränning, definierad enligt marginalnummer 1304 (6), ej kan noteras, upprepa provningen med nytt provämne och med 30 sek uppvärmning.

h) Om understödjande förbränning, definierad enligt marginalnummer 1304 (6), ej kan noteras vid en provningstemperatur av 60,5 °C, upprepa provningen med nytt provämne vid en temperatur av 75 °C.

(6) Utvärdering av provningsresultat

Ett ämne anses understödja förbränning om något av nedanstående är uppfyllt för endera av uppvärmningstiderna 60 eller 30 sekunder:

a) När provämnet antänder och fortsätter brinna med gaslågan i "off-läge"

b) När provämnet antänder med gaslågan i läge ("on-läge") över provämnet under 15 sek och förbränning dessutom pågår i mer än 15 sek efter det att gaslågan har placerats i "off-läge".

Avbrutna eller stötvisa flammor är inte att anse som understödjande förbränning. Efter en tid av 15 sek har förbränningen normalt antingen avklingat eller inte. Vid tveksamma fall skall ämnet anses understödja förbränning.

c) Ämnen skall inte anses understödja förbränning om deras antändningspunkt enligt ISO 2592:1973 är högre än 100 °C, eller om de ingår i vattenlösningar (blandbara) med över 90 vikt-% vatten.

Bestämning av brännbarhet, mått och dimensioner

Figur 1. Provningsapparatur för brännbarhet

Figur 2. Gasmunstycke och låga

1305-

1309

B. METOD FÖR BESTÄMNING AV FLYTBARHET

1310 För att bestämma flytbarheten hos en vätska eller viskösa ämnen och blandningar av klass 3 och pastor av klass 4.1, skall följande provmetod användas:

a) Provningsutrustning

Penetrometer överenstämmande med ISO Standard 2137-1985, med en styrtapp på 47,5 ± 0,05 g i en siktskiva av duralumin med koniska hål och med en massa av 102,5 ± 0,05 g (se figur 3). Penetrometerkärl med en inre diameter av 72-80 m.m. för mottagning av provet.

b) Provningens utförande

Provet skall hällas i penetrometerkärlet minst 30 minuter före mätningen. Kärlet skall vara hermetiskt tillslutet och hållas orörligt före mätningen. Provet upphettas i det hermetiskt tillslutna penetrationskärlet till 35 °C ± 0,5 °C och placeras på penetrometer-bordet direkt före mätningen (mindre än 2 min). Siktskivans centrum S bringas sedan i kontakt med vätskans yta och penetrationsdjupet mäts.

c) Utvärdering av provningsresultatet

Ett ämne tillhör inte klass 3 utan i stället klass 4.1 i detta direktiv om, efter det att siktskivans centrum S kommit i kontakt med provets yta, penetrationen som den utvisas av mätutslaget

(i) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s, är mindre än 15,0 mm ± 0,3 mm, eller

(ii) efter en belastningstid på 5 s ± 0,1 s är större än 15,0 mm ± 0,3 mm men tilläggspenetrationen efter ytterligare 55 s ± 0,5 s är mindre än 5,0 mm ± 0,5 mm.

Anmärkning: I de fall där provet har en flytpunkt, är det ofta omöjligt att uppnå en plan yta i penetrometerkärlet och fastställa en tydlig punkt för kontakter med siktskivans centrum S. För vissa prov kan dessutom siktskivans rörelse orsaka en elastisk deformation av ytan vilket ger en djupare inträngning under de första sekunderna. I dessa fall är det lämpligt att göra utvärderingen enligt (b).

Figur 3. Penetrometer

Ej specificerade toleranser är ± 0,1 mm

1311-

1319

C. BESTÄMNING AV ÄMNENS EKOTOXICITET, PERSISTENS OCH BIOACKUMULERBARHET I AKVATISK MILJÖ, FÖR HÄNFÖRANDE TILL KLASS 9

Anmärkning: Provningsmetoderna skall vara antagna av OECD och EG/EU. I de fall andra metoder används, skall dessa vara internationellt erkända, jämförbara med metoderna enligt OECD/EG/EU samt refererade till de provnings-rapporter som upprättas.

1320 Akut giftighet för fisk

Syftet är att bestämma den koncentration som dödar 50 % av försöksdjuren (LC50). Värdet ges av koncentrationen av ett ämne i vatten som dödar 50 % av en population fiskar under en försöksperiod på minst 96 timmar. Lämpliga fiskarter: sebrafisk (Brachydanio rerio) "amerikansk" elritsa (Pimephales promelas) och regnbågslax (Oncorhynchus mykiss).

Fisken exponeras för provämnet som sättes till vatten i varierande koncentrationer (+ 1 kontroll). Observationer skall noteras minst var 24:e timme. Vid slutet av perioden på 96 timmar och, om möjligt vid varje observation, skall den koncentration som dödar 50 % av populationen beräknas. Den koncentration som inte ger någon effekt (NOEC) efter 96 timmar skall också bestämmas.

1321 Akut giftighet för daphnia

Syftet är att bestämma den effektiva koncentrationen av ett ämne i vatten som leder till att 50 % av försöksdjuren blir oförmögna att simma (EC50). Lämpliga försöksdjur är Daphnia magna och Daphnia pulex. Försöksdjuren skall under 48 timmar exponeras för provämne som sättes till vatten i varierande koncentrationer. Den koncentration som inte ger någon effekt (NOEC) efter 48 timmar skall också bestämmas.

1322 Tillväxthämning hos alger

Syftet är att bestämma ett ämnes effekt på tillväxten hos alger vid standardiserade förhållanden. Förändringen i biomassa och tillväxthastighet hos alger där ett ämne har tillsatts, skall jämföras med den förändring som har skett hos alger, vid i övrigt samma förhållanden, utan tillsats av ämne. Jämförelsen skall ske efter en tidsperiod på 72 timmar. Resultaten skall uttryckas såsom den effektiva koncentration som reducerar tillväxthastigheten hos alger med 50 %, IC50r, samt produktionen av biomassa, IC50b.

Provning av biologisk lättnedbrytbarhet

1323 Provning av biologisk lättnedbrytbarhet

Syftet är att bestämma den biologiska nedbrytningen av ett ämne vid standardiserade, aeroba förhållanden. Provämnet sättes i låg koncentration till en näringslösning som innehåller aeroba bakterier. Nedbrytningen följs under 28 dagar genom bestämning av den parameter som specificeras i den metod som används. Flera jämbördiga provningsmetoder är tillgängliga. Parametrarna inkluderar minskning av mängden löst organiskt kol (DOC), produktion av koldioxid (CO2) samt syreförbrukning (O2).

Ett ämne anses vara biologiskt lättnedbrytbart om följande kriterier är uppfyllda inom 28 dagar och inom 10 dagar från den tidpunkt då nedbrytningen har uppgått till 10 %.

Minskning av DOC: 70 %

Produktion av CO2: 60 % av den teoretiska CO2-produktionen

Förbrukning av O2: 60 % av den teoretiskta O2-förbrukningen

Provningen får fortsätta längre än 28 dagar om ovanstående kriterier inte är uppfyllda, men resultatet representerar då provämnets potentiella nedbrytbarhet. Med avseende på klassificering krävs normalt att ovanstående krav på lättnedbrytbarhet är uppfyllt.

I de fall där endast information rörande COD och BOD5 finns tillgängliga, kan ett ämne anses vara biologiskt lättnedbrytbart om förhållandet av BOD5 till COD är större eller lika med 0,5.

BOD (biokemisk syreförbrukning), definieras såsom mängden löst syre som krävs för en biokemisk oxidation för en bestämd volym lösning av ett ämne vid föreskrivna förhållan-den. Resultatet uttrycks i gram BOD per gram ämne. Normal provningstid är fem dagar med förfarande enligt nationell standard.

COD (kemisk syreförbrukning), är ett mått på ett ämnes oxiderande förmåga, uttryckt såsom den ekvivalenta mängden syre ett ämne förbrukar av ett oxideringsmedel vid bestämda laboratorieförhållanden. Resultatet uttrycks i gram COD per gram ämne. Provningsförfarande enligt nationell standard får användas.

1324 Provning av bioackumuleringspotential

(1) Syftet är att bestämma ett ämnes benägenhet att bioackumuleras antingen genom förhållandet mellan ämnets koncentration (c) i ett lösningsmedel och dess koncentration i vatten vid jämvikt, eller genom biokoncentrationsfaktorn (BCF).

(2) Förhållandet vid jämvikt mellan ett ämnes koncentration (c) i ett lösningsmedel och dess koncentration i vatten uttrycks normalt som log10. Blandbarheten av lösningsmedlet och vatten skall vara obetydlig och det provade ämnet skall inte joniseras i vatten. Lösningsmedlet är vanligtvis n-oktanol.

Vad gäller blandningen n-oktanol/vatten, skall resultatet uttryckas som:

log Pow = log10 [C0/Cw]

där Pow är fördelningskoefficienten som erhålls genom att dividera koncentrationen av provämnet i oktanol (C0) med koncentrationen av provämnet i vatten (Cw). Ämnet har benägenhet att bioackumulera om log Pow ≥ 3.0.

(3) Biokoncentrationsfaktorn (BCF) definieras som förhållandet, vid jämvikt, mellan koncentrationen av provämne i fisk (Cf) och koncentrationen av provämne i vatten (Cw):

BCF = (Cf) / (Cw).

Principiellt avses med provningarna att.ex.ponera fisk för en lösning eller dispersion med känd koncentration av ett provämne i vatten. På grundval av provämnets egenskaper kan kontinuerligt flöde, statiska eller semistatiska förfaranden användas. Fisk är exponerade för provämnet under en given tidsperiod, åtföljt av en period där ingen exponering sker. Under den andra perioden, skall hastigheten för ökningen av provämnet i vattnet mätas (dvs. utsöndringshastigheten).

(Fullständiga anvisningar för metoderna samt beräkningsmetoden för biokoncentrations-faktorn (BCF) kan erhållas från "OECD Guidelines for Testing of Chemicals, methods 305A to 305E, 12 may 1981")

(4) Ett ämne med log Pow > 3 och med med BCF Plats för tabell>

eller b)

Fyllnadsgrad = >NUM>98

>DEN>1 + á (50 P tF)

i procent av emballagets rymd.

I denna formel representerar á medelkoefficienten för det flytande ämnets kubiska utvidgning vid temperaturer mellan 15 °C och 50 °C. Detta innebär att vid en största temperaturstegring av 35 °C skall á beräknas enligt formeln:

á =

>NUM>d15 P d50

>DEN>35 × d50

d15 och d50 är vätskans relativa densitet () vid 15 °C respektive 50 °C och tF vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.

(5) Inneremballage skall förpackas i ett ytteremballage så att de inte kan gå sönder, punkteras eller läcka inne i ytteremballaget under normala transportförhållanden. Inneremballage som lätt kan gå sönder eller punkteras, som t.ex. kärl av glas, porslin eller stengods eller av vissa plastmaterial e d, skall bäddas in i ytteremballage med lämpligt packningsmaterial. Läcker innehållet ut skall detta inte förändra de skyddande egenskaperna hos packningsmaterialet eller hos ytteremballaget.

(6) Ett ytteremballage får inte innehålla innerförpackningar med olika ämnen, vilka kan reagera farligt med varandra och orsaka:

a) antändning och/eller betydande värmeutveckling,

b) avge brandfarliga och/eller giftiga gaser,

c) bildande av frätande ämnen eller

d) bildande av kemiskt instabila ämnen (se även bestämmelserna om samemballering i de olika klasserna).

(7) Förslutningen av förpackningar som innehåller fuktade eller utspädda ämnen skall vara sådan att halten vätska (vatten, lösningsmedel eller flegmatiseringsmedel) under transport inte sjunker under de föreskrivna värdena.

(8) Om ett övertryck kan uppkomma i en förpackning genom att gas avges från innehållet (genom temperaturstegring eller av andra orsaker) får emballaget förses med en luftningsanordning under förutsättning att den avgivna gasen inte orsakar fara pga sin giftighet, brandfarlighet, kvantitet, osv. Luftningsanordningen skall vara sådan att den vid normala transportförhållanden hindrar att innehållet läcker ut eller att främmande ämnen tränger in om förpackningen placeras i den ställning i vilken den avses transporteras. Ett ämne får transporteras i sådant emballage endast om luftningsanordning är uttryckligen föreskriven för detta ämne i transportföreskrifterna för tillämplig klass.

(9) Nya, refabricerade, återanvända eller rekonditionerade emballage skall utan anmärkning kunna genomgå i avdelning IV föreskrivna provningar. Varje emballage skall innan det fylls och lämnas till transport granskas och befinnas vara fritt från korrosion, nedsmutsning eller annan skada. Ett emballage som visar tecken på nedsatt hållfasthet i jämförelse med den godkända konstruktionstypen får endast användas om det rekonditioneras så att det kan klara typprovningarna.

(10) Emballage för vätskor skall undergå täthetsprovning i omfattning och utförande enligt marginalnummer 1560.

(11) Vätskor får transporteras endast i emballage som har tillräcklig hållfasthet mot det inre tryck som kan utvecklas under normala transportförhållanden. Emballage märkta med uppgift om provtrycket enligt marginalnummer 1512 (1) d) får endast fyllas med vätskor vilkas ångtryck:

a) är sådant att det totala övertrycket i förpackningen (dvs. ångtrycket av fyllningsämnet plus det partialtryck av luft eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 °C, fastställt på basis av den högsta fyllningsgraden enligt (4) ovan, vid en fyllningstemperatur av 15 °C, inte överstiger 2/3 av det angivna provtrycket,

b) vid 50 °C är mindre än 4/7 av summan av det angivna provtrycket och 100 kPa, eller

c) vid 55 °C är mindre än 2/3 av summan av det angivna provtrycket och 100 kPa.

Exempel på erforderliga märkningsuppgifter på provtryck, beräknade enligt marginalnummer 1500 (11) c)

>Plats för tabell>

Anmärkningar: 1. För oblandade vätskor kan ångtrycket vid 55 °C (Vp55) ofta erhållas från vetenskapliga tabeller.

2. Det maximala ångtrycket i b) och c) är härledd med utgångspunkt från formeln.

3. Tabellen hänför endast till c), vilket innebär att märkningen med uppgift om provtryck skall överstiga ett värde av 1.5 gånger ångtrycket vid 55 °C, dock lägst 100 kPa. Om t.ex. provtrycket för n-Decan beräknas enligt a) kan det angivna provtrycket vara lägre.

4. För dietyleter (1155) (Förpackningsgrupp I), är det minsta erforderliga provtrycket 250 kPa enligt marginalnummer 1554 (4).

(12) Emballage, vilka används för fasta ämnen som kan övergå till ett flytande tillstånd vid temperaturförhållanden som kan tänkas uppstå under transport, skall även uppfylla kraven för förpackningar för flytande ämnen.

(13) Emballage skall vara tillverkade och provade enligt ett av behörig myndighet godkänt kvalitetssäkringssystem i syfte att säkerställa att varje enskilt nytillverkat emballage uppfyller kraven i detta bihang.

(14) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att förhindra onödiga rörelser av de skadade eller läckande förpackningarna inuti ett bärgningsemballage. När bärgningsemballaget innehåller vätskor ska tillräckligt med absorberande material finnas för att absorbera utrunnen vätska.

(15) De krav som ställs på emballage i avdelning III är baserade på emballagetyper som för närvarande är i bruk. För att kunna ta till vara framsteg inom vetenskap och teknologi, får emballage som avviker från dem som behandlas i avdelning III användas under förutsättning att de är lika effektiva. Sådana emballage skall dessutom vara accepterade av den behöriga myndigheten och skall med godkänt resultat kunna klara de prov som beskrivs i 1500 (10) och i avdelning IV.

1501-

1509

Avdelning II Emballagetyper

Definitioner

1510 (1) Med förbehåll för de särskilda bestämmelserna i varje klass, får följande emballage användas:

Dunkar: emballage med rektangulärt eller månghörnigt tvärsnitt, med en eller flera öppningar.

Fat: cylindriska emballage av metall, papp, plast, plywood eller annat lämpligt material, med flata eller konvexa gavlar. Denna definition omfattar även emballage av andra slag, t.ex. runda förpackningar med avsmalnande hals eller spannformade förpackningar. Trätunnor eller dunkar omfattas inte av denna definition.

Kombinations-

emballage: emballage som kombinerats för transportändamål, bestående av ett eller flera inneremballage som sätts fast i ett ytteremballage enligt marginalnummer 1500 (5).

Kompositemballage

(glas, porslin

eller stengods): emballage bestående av en inre behållare av glas, porslin eller stengods och av ett ytteremballage (av metall, trä, papp, plast, cellplast, osv). Sedan ett kompositemballage satts samman förblir det en enhet som fylls, lagras, transporteras och töms som en sådan. Det skall provas enligt marginalnummer 1552 (1) a) eller b), 1553 och 1554.

Kompositemballage

(plast): emballage bestående av en inre behållare av plast och ett ytteremballage (av metall, papp, plywood, osv). Sedan ett kompositemballage satts samman förblir det en enhet som fylls, lagras, transporteras och töms som en sådan.

Lådor: emballage med hela, rektangulära eller månghörniga sidor av metall, trä, plywood, papp, plast eller annat lämpligt material. Öppningar, i syfte att underlätta hantering eller öppning av emballagen eller för att uppfylla klassificeringskraven, är tillåtna så länge de inte äventyrar emballagets säkerhet under transport.

Säckar: formbara emballage av papper, plastfolie, textil, väv eller annat lämpligt material.

Trätunnor: emballage av trä med runt tvärsnitt och konvexa väggar, bestående av stavar och gavlar med tunnband.

Rekonditionerade

emballage: emballage, inklusive stålfat som är:

(i) rengjorda från allt tidigare innehåll, från invändig och utvändig rost, från utvändiga beläggningar och etiketter, så att endast det ursprungliga konstruktionsmaterialet återstår,

(ii) återställda till ursprunglig form och kontur, med riktade och tätade falsar (om sådana finns) och med alla utbytbara packningar utbytta, samt,

(iii) kontrollerade efter rengöring men före målning med kassering av emballage med synlig gravrost, betydande reducering av godstjockleken, utmattning av metallen, skadade gängor eller förslutningar eller andra betydande defekter.

Refabricerade

emballage: emballage, inklusive stålfat som:

(i) är omgjorda till UN-emballage från icke UN-emballage,

(ii) är omgjorda från en UN-typ till en annan, eller

(iii) underkastats ett utbyte av väsentliga strukturdelar (som t.ex. avtagbara lock).

Refabricerade emballage skall uppfylla samma krav i detta bihang som nya emballage av samma typ.

Återanvända

emballage: emballage vilka har blivit undersökta och befunnits fria från defekter som påverkar förmågan att stå emot prestandaproven. Termen innefattar emballage som återfylls med samma eller liknande innehåll och som används i ett dokumenterat retursystem som övervakas av avsändaren.

Bärgningsemballage: ett speciellt emballage, anpassat för de tillämpliga bestämmelserna i detta bihang, för att kunna innesluta skadade, felaktiga eller läckande farligt gods förpackningar eller farligt gods som har spillts eller läckt ut. Emballaget är avsett för transport till återvinning eller slutligt omhändertagande.

(2) Med förbehåll för de särskilda bestämmelserna i berörd klass, får även följande emballage användas:

Tunnplåtemballage: emballage med cirkelformigt, elliptiskt, rektangulärt eller flersidigt tvärsnitt (även koniskt), samt emballage med avsmalnande hals eller spannformiga behållare, gjorda av vitplåt eller tunnplåt med en väggtjocklek mindre än 0,5 mm, med flata eller konvexa bottnar, med en eller flera öppningar som inte faller under beskrivningen vid marginalnummer 1510 (1) av fat eller dunkar.

Kompositemballage

(glas, porslin

eller stengods): om de provats enligt marginalnummer emballage: 1552 (1) e).

(3) Följande definitioner tillämpas på emballagen vid (1) och (2) ovan:

Emballage: kärl och alla andra delar eller annan materiel nödvändig för att det skall kunna fylla sin innehållande funktion.

Förslutning: anordning som sluter till en öppning i ett kärl.

Innerkärl: kärl som förutsätter ett ytteremballage för att kunna fylla funktionen som emballage.

Inneremballage: emballage som kräver ett ytteremballage för att kunna transporteras.

Kolli: slutresultatet av förpackningsåtgärderna, bestående av emballaget med innehåll färdigställt för transport.

Kärl: behållare som har till uppgift att fyllas med och innehålla ämnen och föremål, inkl. förslutningsanordningar.

Högsta nettovikt: innehållets maximala massa i en enda förpackning, eller den kombinerade maximala massan av inneremballaget med innehåll, uttryckt i kg.

Mellanemballage: emballage som placeras mellan inneremballaget eller föremålet och ytteremballaget.

Största rymd: (som den används i avdelning III): den största inre volymen för ett kärl eller rymd: ett emballage uttryckt i liter.

Ytteremballage: det yttre skyddet för ett komposit- eller kombinationsemballage tillsammans med absorberande eller stötdämpande material eller andra detaljer som är nödvändiga för att innesluta och skydda innerkärl eller inneremballage.

Dammtäta emballage: emballage, ogenomträngliga för torrt innehåll inklusive fint, fast stoff som uppkommer under transport.

Anmärkning: I fråga om kombinationsemballage används alltid uttrycket "inneremballage" i stället för "innerkärl". En glasflaska är ett.ex.empel på ett sådant "inneremballage". I fråga om kompositemballage används normalt uttrycket "innerkärl". T.ex. är inre delen av ett kompositemballage 6HA1 (plast) ett sådant "innerkärl" eftersom det vanligtvis inte har konstruerats för att fylla en inneslutande funktion utan sitt "ytteremballage". Det är därför inte ett "inneremballage".

Kodsättning av konstruktionstyper för emballage enligt marginalnummer 1510 (1) och (2)

1511 (1) Kodbeteckningen består av:

en siffra som anger emballagetypen, t.ex. fat, dunk, osv,

en eller flera bokstäver (versaler) som anger materialets beskaffenhet, t.ex. stål eller trä,

om så behövs, en siffra som anger kategori inom emballagetypen.

För kompositemballage skall två bokstäver (versaler) användas. Den första skall ange innerkärlets material och den andra ytteremballagets material.

I fråga om kombinationsemballage och emballage avsedda att innehålla ämnen av klass 6.2 ämnesnummer 1 och 2 skall endast kodbeteckningen för ytteremballaget användas.

Följande siffror skall användas för emballagetyperna:

1. Fat

2. Trätunna

3. Dunk

4. Låda

5. Säck

6. Kompositemballage

0. Tunnplåtemballage

Följande bokstäver (versaler) skall användas för att ange typ av material:

A. Stål (omfattar alla typer och ytbehandlingar)

B. Aluminium

C. Trä

D. Plywood

F. Spånskiva

G. Papp

H. Plast inkl. cellplast

L. Textil

M. Papper, flerskikt

N. Metall (annan än stål och aluminium)

P. Glas, porslin och stengods

(2) I de särskilda bestämmelserna i de olika klasserna, anges tre olika förpackningsgrupper, beroende på farlighetsgraden hos de ämnen som skall transporteras:

Förpackningsgrupp I: för ämnen av grupp (a),

Förpackningsgrupp II: för ämnen av grupp (b),

Förpackningsgrupp III: för ämnen av grupp (c) vid de olika numren i ämnesförteckningarna.

Emballagets kodnummer skall i märkningen följas av en bokstav som anger de ämnesgrupper för vilka konstruktionstypen är godkänd, nämligen:

X för emballage för ämnen i förpackningsgrupp I-III,

Y för emballage för ämnen i förpackningsgrupp II och III,

Z för emballage för ämnen i förpackningsgrupp III.

Märkning

Anmärkningar: 1. Märkningen på emballage anger att det överensstämmer med en provad och godkänd typ och att det uppfyller bestämmelserna i detta bihang som är relaterade till tillverkningen, men inte användningen, av emballage. Märkningen ensam behöver därför inte nödvändigtvis betyda att emballaget får användas för vilket ämne som helst. Vanligtvis specificeras emballagetyp, högsta tillåtna volym och/eller vikt och andra särskilda krav på emballage för varje ämne i tillämpliga förpackningsbestämmelser i varje klass.

2. Märkningen är avsedd att vara till hjälp för tillverkare av emballage, rekondtitionerare, emballageanvändare, transportörer och myndigheter. I förhållande till användning av ett nytt emballage, är originalmärkningen ett sätt för dess tillverkare att identifiera typen och visa på de rekommenderade testerna som utförts.

3. Märkningen ger inte alltid full information om testnivåer etc. då dessa kräver djupare studier t.ex. referenser till ett testintyg, testrapport eller till ett register över godkända emballage. T ex en förpackning, som har ett X- eller Y-märke, får användas för ämnen till vilka har tilldelats en förpackningsgrupp som har en lägre fara. Dock ska hänsyn tas till den högsta tillåtna relativa densiteten som bestäms genom att inräkna faktorena 1,5 eller 2,25 åsyftade till förpackningsbestämmelsernas avdelning IV i bihang V. Dvs en grupp I förpackning testad för produkter med en relativ densitet av 1,2 kan användas som grupp II förpackning för produkter med en relativ densitet av 1,8 eller som en grupp III förpackning för produkter med relativ densitet av 2,7 förutsatt att alla utförandekriterier fortfarande kan uppfyllas för produkter med den högre relativa densiteten.

1512 (1) Varje emballage skall bära en varaktig och tydlig märkning placerad på sådant sätt och vara av sådan storlek i förhållande till emballaget att den är tydligt läsbar. På emballage med en bruttovikt överstigande 30 kg skall märkningen, eller en dubblett av denna, placeras på antingen översidan eller någon av emballagets sidor. Bokstäver, siffror och symboler skall vara minst 12 mm höga, med undantag för emballage med en högsta bruttovikt/volym av 30 kg/liter där de skall vara minst 6 mm höga och för emballage med en högsta bruttovikt/ volym av 5 kg/liter där de skall vara av lämplig storlek.

Märkning av nya emballage, tillverkade enligt den godkända konstruktionstypen består av:

a) (i) symbolen för emballage enligt marginalnummer 1510 (1). Beträffande emballage av metall, på vilka märkningen sker genom stansning får bokstäverna UN användas i stället för symbolen.

(ii) symbolen "RID" () för emballage enligt marginalnummer 1510 (2) liksom för fat och dunkar med avtagbart lock avsedda för att innehålla vätskor som har en viskositet vid 23 °C överstigande 200 mm2/s enligt de förenklade villkoren [se anmärkning till marginalnummer 306 (1), 307 (1), 507 (1), 508 (1), 607 (1), 608 (1), 806 (1), 807 (1), 903 (1) och 904 (1)],

b) emballagets kodbeteckning enligt marginalnummer 1511 (1),

c) en kod bestående av två delar:

(i) en bokstav (X, Y eller Z) som anger den eller de förpackningsgrupper för vilka emballaget är godkänt,

(ii) uppgift om den relativa densiteten (avrundad till närmaste decimal) för vilken konstruktionstypen har provats och godkänts - om densiteten är högre än 1,2 - på emballage utan inneremballage, avsett för vätskor (uppgift om relativ densitet får utgå om denna är mindre än 1,2), eller uppgift om bruttovikten i kg för emballage eller inneremballage avsedda för att innehålla fasta ämnen samt emballage med avtagbar topp avsedda att innehålla ämnen vilkas viskositet vid 23 °C är 200 mm2/s eller högre och för emballage av tunnplåt med avtagbar topp avsedda för ämnen ur klass 3, ämnesnummer 5(c).

(iii) emballage för ämnen av klass 6.2, ämnesnummer 1 och 2, skall i stället för informationen enligt (i) och (ii) ovan märkas med "Klass 6.2".

På emballage avsedda att innehålla vätskor vilkas viskositet vid 23 °C överstiger 200 mm2/s, fasta ämnen eller inneremballage, uppgift om den maximala bruttovikten i kg,

d) antingen av bokstaven "S" när emballaget är avsett att innehålla vätskor vilkas viskositet vid 23 °C överstiger 200 mm2/s, fasta ämnen eller innerförpackningar och för emballage av tunnplåt med avtagbart lock avsedda för ämnen ur klass 3, ämnesnummer 5(c), eller av uppgift om provtrycket i kPa avrundat nedåt till närmaste tiotal när emballaget har genomgått en vätsketryckprovning,

e) uppgift om tillverkningsåret (de två sista siffrorna) samt, när det gäller emballage av typ 1H och 3H, av uppgift om tillverkningsmånad. Denna del av märkningen kan anbringas på annan plats än övriga uppgifter. Ett lämpligt sätt är att anbringa:

f) nationalitetsbeteckningen () för den stat där godkännandet skett,

g) ett registreringsnummer och tillverkarens namn eller firmamärke, eller ett annat identifieringsmärke för emballage, fastställt av behörig myndighet.

(2) Alla emballage som kan återanvändas och som kan undergå rekonditionering, vilken skulle kunna utplåna emballagemärkningen, skall märkas enligt (1) a) till e) ovan på ett varaktigt sätt.

En märkning anses varaktig om den (som t.ex. en prägling) klarar en rekonditioneringsprocess. För andra emballage än metallfat med en volym överstigande 100 liter, får denna permanenta märkning ersätta motsvarande varaktiga märkning enligt (1) ovan.

Alla nya metallfat med en volym överstigande 100 liter skall, förutom den varaktiga märkningen enligt (1) ovan, dessutom vara försedda med denna märkning på bottengaveln med angivande av nominell tjocklek på godset åtminstone i väggen (i mm med en decimal), i permanent form (genom t.ex. prägling). Om den nominella godstjockleken är mindre i någon av gavlarna än i väggen, skall respektive nominella godstjocklek i lock, väggar och bottengavel märkas permanent (genom t.ex. prägling) på bottengaveln, t.ex. "1.0-1.2-1.0" eller "0.9-1.0-1.0". Nominell tjocklek på metall skall beräknas enligt lämplig ISO-standard, t.ex. ISO 3574:1986 Steel. Märkning enligt (1) f) och (1) g) skall inte fästas permanent (t.ex. genom prägling) utom i nedanstående fall.

På refabricerade metallfat, om dessa inte tillverkats av en annan emballagetyp eller utbyten/ avlägsnande av strukturdelar skett, behöver erforderlig märkning inte vara permanent (t.ex. präglad). Alla andra refabricerade metallfat skall vara försedda med en permanent märkning (genom t.ex. prägling) enligt (1) a) till e) på locket eller på sidan.

Metallfat gjorda av material (t.ex. rostfritt stål) konstruerade att återanvändas upprepade gånger får märkas enligt (1) f) och g) på ett permanent sätt (t.ex. genom prägling).

(3) Registreringsnumret gäller endast för en konstruktionstyp eller en konstruktionstypsserie. Olika slags ytbehandlingar kan förekomma för samma konstruktionstyp.

Som en "konstruktionstypserie" anses emballage av lika konstruktion, väggtjocklek, material och tvärsnitt, vilka avviker från den godkända konstruktionstypen endast genom en mindre konstruktionshöjd. Emballagets förslutningsanordningar skall kunna identifieras med de i provningsprotokollet angivna.

(4) Efter rekonditionering av ett emballage skall den som utfört rekonditioneringen anbringa följande märkning, i närheten av den varaktiga emballagemärkning som föreskrivs i a)-e) ovan:

h) nationalitetsbeteckningen för den stat i vilken rekonditioneringen utförts,

i) namnet på eller stämpel för den som utfört rekonditioneringen,

j) rekonditioneringsåret, bokstaven "R" och, på de emballage som med tillfredsställande resultat undergått täthetsprovning enligt marginalnummer 1500 (10), dessutom bokstaven "L".

Efter rekonditioneringen när den enligt (1) a) till d) erforderliga märkningen inte längre framträder på lock och sidor av metallfat, skall den som utfört rekonditioneringen anbringa denna på ett varaktigt sätt följt av märkningen enligt h), i) och j). Denna märkning får inte ange en högre prestanda på emballaget än den för vilket originalemballaget blivit provad och godkänd för.

(5) Bokstäverna "T", "V" eller "W" får följa efter förpackningkoden. Bokstaven "T" visar att det är ett bärgningsemballage i enlighet med bestämmelserna i marginalnummer 1559. Bokstaven "V" visar att det är en specialförpackning enligt marginalnumer 1558 (5). Bokstaven "W" visar att förpackningen, trots att den är av en typ som koden anger, är tillverkad enligt en specifikation som avviker från den som ges i avdelning III och anses likvärdig i enlighet med bestämmelserna i marginalnummer 1500 (15).

(6) Emballage som är märkta enligt detta marginalnummer, men godkänts i en stat som inte är ansluten till COTIF fördraget, får ändå användas för transporter enligt detta direktiv.

(7) Märkningsexempel

Märkning av ett nytt stålfat:

A1/Y1.4/150/83

NL/VL123 a) (i), b), c), d) och e)

f) och g)

Märkning av ett rekonditionerat stålfat:

1A1/Y1.4/150/83

NL/RB/84/RL a) (i), b), c), d) och e)

h), i) och j)

Märkning av en låda av stål med likvärdig specifikation enligt marginalnummer 1500 (2):

4AW/Y136/S/90

GB/MC123 (a), (b), (c), (d) och (e)

(f) och (g)

Märkning av nya tunnplåtemballage:

RID/ADR/0A1/Y/75/83

NL/VL 123 a) (ii), b), c), d) och e)

f) och g) med fast topp

RID/ADR/0A2/Y20/S/83

NL/VL 124 a) (ii), b), c), d) och e)

f) och g) Avtagbart lock, avsedd för flytande ämnen med en viskositet av minst 200 mm2/s vid 23 °C och för ämnen i klass 3, ämnesnummer 5(c).

För emballage med avtagbart lock avsedda att innehålla vätska med en viskositet av minst 200 mm2/s vid 23 °C enligt de förenklade villkoren [se anmärkning till marginalnummer 306 (1), 307 (1), 507 (1), 508 (1), 607 (1), 608 (1), 806 (1), 807 (1), 903 (1) och 904 (1)]:

RID/ADR 3H2/Z25/S/97.05

CH/3458/PLASPAC/AG (a) (ii), (b), (c), (d) och (e)

(f) och (g)

Märkning av refabricerade metallfat avsedda för transport av vätskor:

1A2/Y/100/91

USA/MM5 a), b), c), d) och e)

f) och g)

Märkning av papplåda avsedd för ämnen i klass 6.2, ämnesnummer 1 och 2:

4G/Klass 6.2/S/92

SP-9969-Eriksson a) (i), b), c) (iii), d) och e)

f) och g)

Märkning av papplåda avsedd att innehålla innerförpackningar eller fasta ämnen:

4G/Y145/S/83

NL/VL823 a), b), c), d) och e)

f) och g)

Märkning av bärgningsemballage:

1A2T/Y300/S/94

USA/abc a), (b), (c), (d) och (e)

(f) och (g)

Anmärkning: Märkningen, enligt exemplen, får utföras på en rad eller på flera rader förutsatt att ordningsföljden respekteras.

Intygande

1513 Genom att anbringa märkning enligt marginalnummer 1512 (1) intygas att serietillverkade emballage motsvarar den godkända konstruktionstypen och att de villkor som ställs för ett godkännande har uppfyllts.

Förteckning över emballage

1514 Följande tabell visar vilka koder som används för respektive emballagetyp beroende på material i konstruktionen samt kategori; Den visar också marginalnumren till lämpligt krav:

A. Enligt marginalnummer 1510 (1), märkta "UN"

>Plats för tabell>

B. Emballage enligt marginalnummer 1510 (1) eller (2)

>Plats för tabell>

C. Emballage enligt endast marginalnummer 1510 (2) och märkta "RID" (¹) (eller "RID/ADR")

>Plats för tabell>

1515-

1519

Avdelning III Emballagekrav

A. Emballage enligt marginalnummer 1510 (1)

1520 Stålfat

1A1 fast topp

1A2 avtagbart lock

a) Mantel och gavlar skall vara av lämplig stålplåt, med för fatets volym och avsedda användning, tillräcklig tjocklek.

b) Mantelfogar i fat avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska skall vara svetsade. Mantelfogar i fat avsedda att innehålla fasta ämnen eller högst 40 liter vätska skall vara falsade eller svetsade.

c) Fogar i kanter och gavlar skall vara falsade eller svetsade.

d) Om separata tunnband används, skall de omsluta manteln tätt och vara så säkrade att de inte kan flytta sig. Tunnband får inte punktsvetsas.

e) Innerbeläggning av bly, zink, tenn, lack eller liknande skall vara motståndskraftig och elastisk och skall häfta vid plåten överallt, även vid förslutningarna.

f) Öppningar - för fyllning, tömning eller avluftning - i manteln eller gavlar på fat med fast topp (1A1) får vara högst 7 cm i diameter. Fat med större öppningar anses vara av en typ med avtagbart lock (1A2).

g) Förslutningar skall ha täta packningar eller ha konisk gänga som innebär samma täthet.

h) Förslutningar på fat med fast topp skall vara av skruvgängad typ eller kunna sättas fast med en skruvgängad eller på annat sätt minst lika effektiv anordning.

i) Förslutningar på fat med avtagbart lock skall vara så konstruerade och anbringade att de förblir säkra och täta under normala transportförhållanden. Packningar eller andra tätningselement skall användas till alla avtagbara lock.

j) Största rymd per fat: 450 liter.

k) Högsta nettovikt: 400 kg.

1521 Aluminiumfat

1B1 fast topp

1B2 avtagbart lock

a) Mantel och gavlar skall bestå av minst 99 % rent aluminium eller av en aluminiumbaserad legering med korrosionsbeständighet och mekaniska egenskaper anpassade till fatets volym och användning.

b) Öppningar - för fyllning, tömning eller avluftning - i manteln eller gavlar på fat med fast topp (1B1) får vara högst 7 cm i diameter. Fat med större öppningar anses vara av en typ med avtagbart lock (1B2).

c) Aluminiumfat 1B1:

Eventuella kantfogar skall vara skyddade genom lämpliga förstärkningar. Om mantel- eller kantfogar förekommer skall dessa vara svetsade. Förslutningen skall vara av skruvgängad typ eller kunna sättas fast med en skruvgängad eller på annat sätt minst lika effektiv anordning. Förslutningar skall ha täta packningar eller ha konisk gänga som ger samma täthet.

d) Aluminiumfat 1B2:

Fatets mantel skall antingen vara djupdragen eller ha svetsad fog. Förslutningsanordningar skall vara så konstruerade och anbringade att de förblir säkra och täta under normala transportförhållanden. Packningar eller andra tätningselement skall användas till alla avtagbara lock.

e) Största rymd per fat: 450 liter.

f) Högsta nettovikt: 400 kg.

1522 Stål- eller aluminiumdunkar

3A1 stål, fast topp

3A2 stål, avtagbart lock

3B1 aluminium, fast topp

3B2 aluminium, avtagbart lock

a) Mantel och gavlar skall vara av stålplåt; av aluminiumlegering med minst 99 % aluminium. Materialet bör vara av lämplig typ och av adekvat tjocklek anpassade till volym och användning.

b) Kantfogar på alla ståldunkar skall vara falsade eller svetsade. Mantelfogar på ståldunkar avsedda att innehålla mer än 40 liter vätska skall vara svetsade. Mantelfogar på dunkar avsedda för högst 40 liter vätska skall vara falsade eller svetsade. Alla fogar på aluminiumdunkar skall vara svetsade. Om kantfogar finns skall de vara förstärkta med en särskild förstärkningsring.

c) Diametern i öppningar på dunkar (3A1 och 3B1) får inte överstiga 7 cm. Dunkar med större öppningar anses vara av en typ med avtagbart lock (3A2 och 3B2).

d) Förslutningsanordningar skall vara så konstruerade att de förblir åtdragna och läckagetäta under normala transportförhållanden. Packningar och andra tätningar skall användas tillsammans med stängningsanordning förutom i de fall stängningsanordningen är självtätande.

e) Största rymd per dunk: 60 liter.

f) Högsta nettovikt: 120 kg.

1523 Plywoodfat

1D

a) Ingående trävirke skall vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister som kan minska fatets användbarhet. Om annat material än plywood används i gavlarna, skall det ha motsvarande kvalitet som plywood.

b) Minst tvåskiktsplywood skall användas till manteln och minst treskiktsplywood i gavlarna. Skikten skall vara väl limmade med vattenfast lim med fiberriktningen lagd korsvis.

c) Mantel och gavlar skall vara utformade med hänsyn till fatets rymd och användning.

d) I syfte att förhindra att innehållet dammar skall locken vara fodrade med kraftpapper eller med annat minst likvärdigt material som skall vara säkert fästat på locket och gå över kanten runt om hela locket.

e) Största rymd per fat: 250 liter.

f) Högsta nettovikt: 400 kg.

1524 Trätunnor

2C1 tapp-typ

2C2 avtagbart lock

a) Ingående trävirke skall vara av god kvalitet, rakfibrigt, väl lagrat och fritt från kvistar, sprickor, murket trä, splint eller andra brister som kan minska fatets användbarhet.

b) Mantel och gavlar skall vara utformade med hänsyn till fatets kapacitet och avsedda användning.

c) Stavar och gavlar skall vara sågade eller kluvna i fiberriktningen så att ingen årsring sneddar över mer än halva tjockleken i en stav eller botten.

d) Tunnbanden skall vara av järn eller stål och av god kvalitet. Tunnband till tunnor av typen 2C2 med avtagbart lock får vara av lämpligt lövträ.

e) Trätunnor 2C1:

diametern i tapphålet får inte överstiga halva bredden av den stav i vilken hålet är placerat.

f) Trätunnor 2C2:

locken skall sluta tätt mot manteln.

g) Största rymd per tunna: 250 liter.

h) Högsta nettovikt: 400 kg.

1525 Fiberfat

1G

a) Fatets mantel skall bestå av flera skikt av kraftigt papper eller papp (inte well) väl limmade eller laminerade till varandra och får innehålla ett eller flera skyddande lager av asfalt, vaxat kraftpapper, metallfolie, plast, e.d.

b) Locken skall vara av trä, papp, metall, plywood, plast eller annat lämpligt material och får innehålla ett eller flera skyddande lager av asfalt, vaxat kraftpapper, metallfolie, plast, e.d.

c) Fatets mantel, lock och fogar skall vara utformade med hänsyn till fatets rymd och den avsedda användningen.

d) Det färdigställda emballaget skall vara tillräckligt vattenbeständigt för att inte gå upp i limningarna under normala transportförhållanden.

e) Största rymd per fat: 450 liter.

f) Högsta nettovikt: 400 kg.

1526 Fat och dunkar av plast

1H1 fat, fast topp

1H2 fat, avtagbart lock

3H1 dunk, fast topp

3H2 dunk, avtagbart lock

a) Emballagen skall kunna klara de fysikaliska (i synnerhet mekaniska och termiska) och kemiska påkänningar som kan uppstå under transport och förbli täta. De skall kunna motstå farliga ämnen och deras ångor. De skall även vara tillräckligt motståndskraftiga mot åldring och ultraviolett strålning. Emballage skall vara säkra att hantera.

b) Om inte annat medgetts av den behöriga myndigheten, skall den tillåtna användningstiden för emballagen vid transport av farligt gods vara fem år från tillverkningsdatum, utom då en kortare användningstid föreskrivs pga det transporterade ämnets egenskaper.

c) Krävs skydd mot ultraviolett strålning, skall detta krav tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller inhibitorer. Dessa tillsatser skall inte påverkas av innehållet och skall förbli verksamma under emballagets användningstid. Används kimrök, pigment eller inhibitorer som inte är desamma som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är en omprovning inte nödvändig om kimrökhalten inte överstiger 2 vikt-% eller om pigmentinnehållet inte överstiger 3 vikt-%. Innehållet av inhibitorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.

d) Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får tillföras beståndsdelarna i plastmaterialet under förutsättning att de inte ogynnsamt påverkar de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos materialet i emballaget. I så fall är en omprovning inte nödvändig.

e) Nödvändiga åtgärder skall vidtas för att säkerställa att plasten som används i tillverkningen av emballaget inte reagerar kemiskt med de ämnen vilka emballaget är avsett att innehålla, se marginalnummer 1551 (5).

f) Emballagen skall tillverkas av lämplig plast med känt ursprung och kända materialspecifikationer. Konstruktionen skall vara anpassad till plastmaterialet och den tekniska utvecklingen. Vid tillverkning av nya emballage får inte begagnat material användas annat än produktionsrester eller rester från efterslipning härrörande från samma tillverkningsprocess.

g) Emballagens väggtjocklek skall överallt vara anpassad till volymen och den avsedda användningen varvid beaktas de påkänningar som olika delar av emballaget kan utsättas för.

h) Öppningar - för fyllning, tömning eller luftning - i manteln eller gavlar på fat med fast topp (1H1) och dunkar (3H1) med fast topp får vara högst 7 cm i diameter. Fat och dunkar med större öppningar anses vara av typen med avtagbart lock (1H2, 3H2).

i) Fat (1H1) och dunkar (3H2) med avtagbart lock som används för fasta ämnen, skall vara täta överallt mot det avsedda innehållet. Förslutningar på fat eller dunkar med fast topp (1H1, 3H1) skall antingen vara av skruvgängad typ eller kunna sättas fast med en anordning som är skruvgängad eller på annat sätt minst lika effektiv. Förslutningsanordningar på fat eller dunkar med avtagbart lock (1H2, 3H2) skall vara så konstruerade och anbringade att de förblir stängda och att dunkarna förblir täta under normala transportförhållanden.

j) Största tillåtna permeation för brandfarliga vätskor är 0,008 >NUM>g

>DEN>l 7 h

vid 23 °C (se marginalnummer 1556).

k) Största rymd per fat eller dunk:

1H1, 1H2: 450 liter

3H1, 3H2: 60 liter

l) Högsta nettovikt:

1H1, 1H2: 400 kg

3H1, 3H2: 120 kg

1527 Trälådor

4C1 ordinära

4C2 med dammtäta väggar

Anmärkning: Beträffande plywoodlådor, se marginalnummer 1528; beträffande lådor av spånskiva, se marginalnummer 1529.

a) Använt virke skall vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från brister som påtagligt kan försvaga någon del av lådan. Hållfastheten hos det använda materialet och konstruktionsmetoden skall vara anpassade till lådans volym och avsedd användning. Ovansidor och bottnar får vara av vattenfast spånskiva eller annat lämpligt material.

Hopfogningar skall tåla de vibrationer som normalt kan uppstå under en transport. Spikning i träets fiberriktning skall undvikas så långt som möjligt. De skarvar som kan bedömas bli utsatta för stora påfrestningar skall nitas eller fogas samman genom användning av ringformig spik eller genom motsvarande hopfogningsmetod.

b) Lådor med dammtäta väggar 4C2:

Varje del av lådan skall vara i ett stycke eller motsvarande. Delar anses likvärdiga med ett stycke när de är hoplimmade enligt någon av följande metoder: Lindermannfogar, spontade och notade fogar, falsfogar eller stumfogar med minst två korrugerade metallfästen i varje fog.

c) Högsta nettovikt: 400 kg.

1528 Plywoodlådor

4D

a) Plywooden skall bestå av minst tre skikt. Den skall vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat fanér, handelstorrt och fritt från brister som kan försvaga lådans hållfasthet. Skikten skall vara limmade med vattenfast lim. Andra lämpliga material kan användas tillsammans med plywood för tillverkning av lådorna. Lådorna skall vara spikade eller fästade till hörnposter eller gavlar eller sättas ihop på annat likvärdigt sätt.

b) Högsta nettovikt: 400 kg.

1529 Lådor av spånskivor

4F

a) Lådans väggar skall vara av vattenavvisande spånskiva av lämplig sort. Materialets styrka och tillverkningsmetoden skall vara anpassade till lådans volym och avsedd användning.

b) Andra delar av lådorna får vara tillverkade av annat lämpligt material.

c) Lådorna skall vara säkert hopsatta på lämplig sätt.

d) Högsta nettovikt: 400 kg.

1530 Papplådor

4G

a) Solid papp eller dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet skall användas och den skall vara anpassad till lådans volym och avsedda användning. Ytterytans vattenavvisande egenskaper, skall vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning enligt Cobbmetoden för bestämning av vattenabsorption, blir högst 155 g/m (enligt ISO Standard 535- 1976). Pappen skall kunna böjas tillräckligt utan att brista. Den skall vara skuren, vidgad utan bristningar och vara slitsad så att sammanfogningen kan göras utan sprickbildning och utan att ytan rivs sönder eller buktar olämpligt. Vågskiktet hos wellpappen skall vara fast limmat till planskikten.

b) Lådornas gavlar får ha en träram eller vara helt av trä eller annat lämpligt material. Förstärkningar av träribbor eller annat lämpligt material får användas.

c) Lådornas fogar skall vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallkrampor. Överlappsfogar skall ha en tillräcklig överlappning. Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning skall ett vattenfast bindemedel användas.

d) Lådornas mått skall anpassas till innehållet.

e) Högsta nettovikt: 400 kg.

1531 Plastlådor

4H1 lådor av cellplast

4H2 lådor av massiv plast

a) Lådan skall tillverkas av lämpligt plast och vara tillräckligt stark med hänsyn till sin kapacitet och avsedda användning. Lådan skall vara tillräckligt beständig mot åldring och nedbrytning orsakad av innehållet eller av ultraviolett strålning.

b) En låda av cellplast skall bestå av två delar gjuten cellplast, en underdel med urholkning för inneremballage och en överdel som täcker och passar ihop med underdelen. Både under- och överdelen skall vara utformade så att inneremballagen passar väl. Inneremballagens lock får inte komma i kontakt med insidan av lådans överdel.

c) För transport skall en låda av cellplast vara försluten med självhäftande tejp med tillräcklig draghållfasthet för att hindra att lådan går upp. Tejpen skall vara vattenfast och dess bindemedel får inte reagera med cellplasten i lådan. Andra förslutningsanordningar, som är minst lika effektiva, får användas.

d) Lådor av massiv plast skall, om skydd mot ultraviolett strålning krävs, ha en tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller inhibitorer. Dessa tillsatser får inte reagera med innehållet och skall förbli verksamma under lådans livslängd. Används kimrök, pigment eller inhibitorer som inte är desamma som använts vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen, är en omprovning inte nödvändig om kimrökhalten inte överstiger 2 vikt-% eller om pigmentinnehållet inte överstiger 3 vikt-%. Innehållet av inhibitorer för ultraviolett strålning är inte begränsat.

e) Lådor av massiv plast skall ha förslutningsanordningar av lämpligt material, som är tillräckligt hållfasta och så konstruerade att de hindrar att lådan öppnar sig oavsiktligt.

f) Tillsatser för andra ändamål än skydd mot ultraviolett strålning får tillföras beståndsdelarna i lådornas (4H1 och 4H2) plastmaterial under förutsättning att de inte ogynnsamt påverkar de kemiska eller fysikaliska egenskaperna hos lådornas material. I så fall är förnyad provning inte nödvändig.

g) Högsta nettovikt:

4H1: 60 kg

4H2: 400 kg

1532 Lådor av stål eller aluminium

4A stål

4B aluminium

a) Metallens hållfasthet och lådornas konstruktion skall vara anpassade till lådans rymd och avsedd användning.

b) Lådor skall vara fodrade med papp eller packningsbitar av filt, allt efter behov, eller ha en inklädnad eller beläggning av lämpliga material. Om en dubbelfalsad metallinsats används, skall åtgärder vidtas för att hindra att ämnen tränger in i fogarnas springor.

c) Förslutningar skall vara av lämplig typ. De skall förbli stängda under normala transportförhållanden.

d) Högsta nettovikt: 400 kg.

1533 Textilsäckar

5L1 utan foder eller invändig beklädnad

5L2 dammtäta

5L3 vattenbeständiga

a) Använd textil skall vara av god kvalitet. Vävens styrka och säckens konstruktion skall stå i förhållande till säckens rymd och avsedda användning.

b) Säckar, dammtäta, 5L2.

Säcken skall göras dammtät med hjälp av t.ex.:

papper fäst vid den invändiga ytan med ett vattenfast bindemedel, t.ex. asfalt; eller

plastfolie fäst vid den invändiga ytan; eller

ett eller flera foder av papper eller plast.

c) Säckar, vattenbeständiga, 5L3

För att hindra att fukt tränger in i säcken skall denna göras vattenbeständig med hjälp av t.ex.:

separata foder av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, tjärat papper eller plastbelagt kraftpapper); eller

plastfolie fäst vid den invändiga ytan; eller

ett eller flera foder av plast.

d) Högsta nettovikt: 50 kg.

1534 Säckar av plastväv

5H1 utan foder eller invändig beklädnad

5H2 dammtäta

5H3 vattenbeständiga

a) Säckarna skall ha tillverkats av dragna band eller sträckt enkeltråd av lämplig plast. Plastens styrka och säckarnas konstruktion skall stå i förhållande till säckens volym och avsedda användning.

b) Säckarna kan ha ett innerfoder av plastfolie eller en inre beläggning med plast.

c) Om väven är planvävd, skall säckarna formas genom att botten och ena sidan sys ihop eller försluts på annat sätt. Om väven är rundvävd skall botten sys ihop, vävas ihop eller förslutas på annat lika hållbart sätt.

d) Säckar, dammtäta, 5H2:

Säckarna skall göras dammtäta med hjälp av t.ex.:

papper eller plastfolie fäst vid säckens inre yta; eller

en eller flera inklädnader av papper eller plast.

e) Säckar, vattenbeständiga 5H3:

För att hindra att fukt tränger in i säckarna skall de göras vattenbeständiga med hjälp av t.ex.:

separata foder av vattenbeständigt papper (t.ex. vaxat kraftpapper, dubbeltjärat kraftpapper eller plastbelagt kraftpapper);

plastfolie fäst vid säckens in- eller utvändiga yta; eller

ett eller flera foder av plast.

f) Högsta nettovikt: 50 kg.

1535 Säckar av plastfolie

5H4

a) Säckarna skall ha tillverkats av lämplig plast. Materialets styrka och säckens konstruktion skall stå i förhållande till säckens volym och den avsedda användningen. Sömmarna skall tåla tryck och stötar som förekommer under normala transportförhållanden.

b) Högsta nettovikt: 50 kg.

1536 Papperssäckar

5M1 flerbladiga

5M2 flerbladiga, vattenbeständiga

a) Säckarna skall ha tillverkats av lämpligt kraftpapper eller likvärdigt papper med minst tre skikt. Papprets styrka och säckarnas konstruktion skall stå i förhållande till säckarnas kapacitet och avsedda användning. Fogar och förslutningar skall vara dammtäta.

b) Papperssäckar 5M2:

För att hindra fukt från att tränga in, skall en säck med fyra skikt eller fler göras vattentät genom att antingen använda ett vattenbeständigt papper i ett av de två yttersta skikten, eller genom att en vattenbeständig spärr av lämpligt materiel placeras mellan de två yttersta skikten; en säck med tre skikt skall göras vattentät genom att använda ett vattenbeständigt papper som yttersta skikt. När det finns en risk att det avsedda innehållet reagerar med fukt, eller när det packas i fuktat tillstånd, skall ett vattentätt lager eller spärr som dubbeltjärat kraftpapper, plastbelagt kraftpapper, invändigt vidhäftad plastfilm eller ett eller flera plastfoder finnas som innersta lager. Skarvar och förslutningar skall vara vattentäta.

c) Högsta nettovikt: 50 kg.

1537 Kompositemballage (plast)

6HA1 plastkärl i stålfat

6HA2 plastkärl i spjällåda () av stål eller annan låda av stål

6HB1 plastkärl i aluminiumfat

6HB2 plastkärl i spjällåda () av aluminium eller annan låda av aluminium

6HC plastkärl i trälåda

6HD1 plastkärl i plywoodfat

6HD2 plastkärl i plywoodlåda

6HG1 plastkärl i fiberfat

6HG2 plastkärl i papplåda

6HH1 plastkärl i plastfat

6HH2 plastkärl i låda av massiv plast

a) Innerkärl

(1) Marginalnummer 1526 a) och c)-h) skall tillämpas på innerkärl av plast.

(2) Innerkärl av plast skall passa väl i ytteremballaget vilket inte får ha någon utstående del som kan skava på plasten.

(3) Största volym för innerkärl:

6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1: 250 liter

6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2: 60 liter

(4) Högsta nettovikt:

6HA1, 6HB1, 6HD1, 6HG1, 6HH1: 400 kg

6HA2, 6HB2, 6HC, 6HD2, 6HG2, 6HH2: 75 kg

b) Ytteremballage

(1) Plastkärl i fat av stål eller aluminium 6HA1 eller 6HB1 marginalnummer 1520 a)-i) eller marginalnummer 1521 a)-d) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(2) Plastkärl i spjällåda eller låda av stål eller aluminium, marginalnummer 1532 gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(3) Plastkärl i trälåda 6HC, marginalnummer 1527 gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(4) Plastkärl i plywoodfat 6HD1, marginalnummer 1523 gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(5) Plastkärl i plywoodlåda 6HD2, marginalnummer 1528 gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(6) Plastkärl i fiber 6HG1, marginalnummer 1525 a)-d) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(7) Plastkärl i papplåda 6HG2, marginalnummer 1530 a)-c) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(8) Plastkärl i plastfat 6HH1, marginalnummer 1526 a) och c)-h) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(9) Plastkärl i låda av massiv plast 6HH2, marginalnummer 1531 (a), (d), (e) och (f) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

1538 Kombinationsemballage

a) Inneremballage

Följande får användas:

emballage av glas, porslin eller stengods med en största tillåten kapacitet av fem liter för flytande ämnen eller 5 kg för fasta ämnen,

plastemballage med en största tillåten kapacitet av 30 liter för flytande ämnen eller 30 kg för fasta ämnen,

metallemballage med en största tillåten kapacitet av 40 liter för flytande ämnen eller 40 kg för fasta ämnen,

påsar och säckar av papper, textil, plastväv eller plastfolie med en största tillåten kapacitet av 5 kg för fasta ämnen i påsar och 50 kg för fasta ämnen i säckar,

burkar, kartonger, lådor av papp eller plast, med en största tillåten kapacitet av 10 kg för fasta ämnen,

andra typer av små emballage såsom tuber med en största tillåten kapacitet av 1 liter för flytande ämnen eller 1 kg för fasta ämnen.

b) Ytteremballage

Följande får användas:

stålfat med avtagbart lock (marginalnummer 1520),

aluminiumfat med avtagbart lock (marginalnummer 1521),

ståldunkar med avtagbart lock (marginalnummer 1522),

aluminiumdunkar med avtagbart lock (marginalnummer 1522),

plywoodfat (marginalnummer 1523),

fiberfat (marginalnummer 1525),

plastfat med avtagbart lock (marginalnummer 1526),

plastdunkar med avtagbart lock (marginalnummer 1526),

trälådor (marginalnummer 1527),

plywoodlådor (marginalnummer 1528),

lådor av spånskivor (marginalnummer 1529),

papplådor (marginalnummer 1530),

plastlådor (marginalnummer 1531),

lådor av stål eller aluminium (marginalnummer 1532).

B. Emballage enligt marginalnummer 1510 (1) eller (2)

1539 Kompositemballage (glas, porslin, stengods)

6PA1 kärl i stålfat

6PA2 kärl i spjällåda() av stål eller stållåda

6PB1 kärl i aluminiumfat

6PB2 kärl i spjällåda() av aluminium eller aluminiumlåda

6PC kärl i trälåda

6PD1 kärl i plywoodfat

6PD2 kärl i flätverkskorg

6PG1 kärl i fiberfat

6PG2 kärl i papplåda

6PH1 kärl i ytteremballage av cellplast

6PH2 kärl i ytteremballage av massiv plast

a) Innerkärl

(1) Kärlet skall vara gjutet i lämplig form (cylindriskt eller päronformat) och tillverkat av ett material som är av god kvalitet och fritt från brister som kan minska kärlets hållfasthet. Väggarna skall ha tillräcklig tjocklek överallt och vara fria från inre spänningar.

(2) Skruvgängade plastförslutningar, inslipade glasproppar eller andra minst lika effektiva förslutningar skall användas vid förslutning av kärlet. Den del av förslutningen som sannolikt kan komma i kontakt med innehållet i kärlet skall vara beständig mot innehållet.

Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att förslutningarna passar väl och är täta samt att de hålls på plats och är så säkrade att de inte går upp under transport.

Om förslutningar med luftningsanordning är nödvändiga, skall de vara täta.

(3) Kärlen skall fästas i ytteremballagen med stötdämpande och/eller absorberande material.

(4) Största rymd per kärl: 60 liter.

(5) Högsta nettovikt: 75 kg.

b) Ytteremballage

(1) Kärl i stålfat 6PA1

Marginalnummer 1520 a)-i) gäller för konstruktionen av ytteremballaget. Det avtagbara lock som fordras för denna typ av emballage kan dock vara i form av en kåpa.

(2) Kärl i spjällåda av stål eller stållåda 6PA2

Marginalnummer 1532 a)-c) gäller för konstruktionen av ytteremballaget. För cylindriska kärl skall ytteremballaget, då det står upprätt, nå över kärlet och förslutningen. Om den skyddande spjällådan omsluter ett päronformat kärl och har motsvarande utformning, skall ytteremballaget ha en skyddande kåpa.

(3) Kärl i aluminiumfat 6PB1

Marginalnummer 1521 a)-d) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(4) Kärl i spjällåda av aluminium eller aluminiumlåda 6PB2

Marginalnummer 1532 gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(5) Kärl i trälåda 6PC

Marginalnummer 1527 gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(6) Kärl i plywoodfat 6PD1

Marginalnummer 1523 skall tillämpas vid konstruktionen av ytteremballaget.

(7) Kärl i flätverkskorg 6PD2

Flätverkskorgen skall vara välgjord och av material av god kvalitet. Den skall ha en skyddande kåpa för att hindra att kärlet skadas.

(8) Kärl i fiberfat 6PG1

Marginalnummer 1525 a)-d) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(9) Kärl i papplåda 6PG2

Marginalnummer 1530 a)-c) gäller för konstruktionen av ytteremballaget.

(10) Kärl i ytteremballage av cellplast eller massiv plast (6PH1 eller 6PH2).

Materialet i bägge ytteremballagen skall uppfylla kraven vid marginalnummer 1531 a)-f). Emballage av massiv plast skall tillverkas av HD-polyeten eller annat därmed jämförbart plastmaterial. Det avtagbara locket för denna typ av emballage får dock vara i form av en kåpa.

C. Emballage enligt marginalnummer 1510 (2)

1540 Emballage av tunnplåt

0A1 fast topp

0A2 avtagbart lock

a) Mantel och gavlar skall vara av lämplig stålplåt, med för emballagets kapacitet och avsedda användning, tillräcklig tjocklek.

b) Fogarna skall vara svetsade, dubbelfalsade eller ha åstadkommits på ett annat sätt som ger motsvarande styrka och täthet.

c) Innerbeläggning av zink, tenn, lack eller liknande skall vara motståndskraftig och elastisk och skall häfta vid plåten överallt, även vid förslutningarna.

d) Öppningar - för fyllning, tömning eller luftning - i manteln eller gavlar på emballage med fast topp (OA1) får vara högst 7 cm i diameter. Emballage med större öppningar anses vara av en typ med avtagbart lock (OA2).

e) Förslutningar på emballage med fast topp (OA1) skall antingen vara skruvgängad typ eller kunna sättas fast med en anordning som är skruvgängad eller på annat sätt minst lika effektiv. Förslutningsanordningar på emballage med avtagbart lock (OA2) skall vara så konstruerade och anbringade att de förblir stängda och att dunkarna förblir täta under normala transportförhållanden.

f) Största rymd per emballage: 40 liter.

g) Högsta nettovikt: 50 kg.

1541-

1549

Avdelning IV

Provningsbestämmelser för emballage

A. Typprovningar

Genomförande och provningsfrekvens

1550 (1) Konstruktionstypen för varje emballage skall provas och godkännas av behörig myndighet eller av ett av denna utsett organ.

(2) Provningar enligt (1) skall upprepas efter varje ändring av konstruktionstypen såvida inte denna ändring har medgetts av det auktoriserade provningsorganet.

I detta fall är ett nytt godkännande av konstruktionstypen inte nödvändigt. En förpacknings konstruktionstyp bestäms av dess konstruktion, storlek, material och tjocklek, konstruktionssätt och fyllnings-/tömningsteknik men kan inkludera olika ytbehandlingar. Den inkluderar även förpackningar vilkas enda avvikelse från konstruktionsprototypen består i att ytterdimensionerna är mindre.

(3) Den behöriga myndigheten har rätt att när som helst kontrollera att serietillverkade emballage uppfyller de krav som ställs på konstruktionstypen genom utförande av prov enligt detta avsnitt. Vid dessa provningar på papp eller pappersemballage skall preparering ske i en omgivning som motsvarar den som krävs i marginalnummer 1551 (3).

(4) Det auktoriserade provningsorganet skall föra register över använda material, eller arkivera provföremål eller bitar av materialet.

(5) Om innerbeläggning krävs av säkerhetsskäl, skall den behålla sina skyddande egenskaper även efter provningarna.

(6) Behörig myndighet kan emellertid kräva selektiv provning av förpackningar som skiljer sig från redan provad typ endast i smärre avseenden, t.ex. mindre inneremballage eller lägre vikt på inneremballagen samt smärre reduktion av ytterdimensionerna på emballagetyper som fat, lådor och säckar.

(7) Under förutsättning att säkerheten i provresultaten inte påverkas och efter godkännande av behörig myndighet får flera prov göras på ett och samma emballage.

Beredning för provning av emballage och kollin

1551 (1) Provningar skall utföras med emballage och kollin i transportfärdigt skick, inklusive inneremballage i kombinationsemballage. Innerkärl, fristående kärl eller förpackningar skall fyllas till minst 95 % av sin kapacitet för vätskor eller till 98 % för fasta ämnen. För kombinationsemballage där innerförpackningarna är konstruerade att innehålla fasta och flytande ämnen krävs separata provningar för båda typerna av innehåll. De ämnen eller föremål för vilka emballagen är avsedda får ersättas med andra ämnen eller föremål om detta inte påverkar provningsresultaten. I fråga om fasta ämnen skall ersättningsämnet ha samma fysikaliska egenskaper (vikt, kornstorlek osv.) som det ämne som skall transporteras.

Det är tillåtet att använda tillsatser som säckar med blyhagel, för att uppnå den erfordrade totala förpackningsvikten, under förutsättning att de placeras så att provningsresultaten inte påverkas.

Lämpliga blandningar av pulverformiga fasta ämnen som polyeten eller pulverformig PVC med sågspån eller fin sand e d får användas som fyllningsämne i stället för ämnen vilkas viskositet vid 23 °C överstiger 2 680 mm2/s.

(2) När ett ersättningsämne används vid fallprovningen för vätskor, skall den relativa densiteten och viskositeten likna dem hos det ämne som skall transporteras. Även vatten får användas i fallprovet för flytande ämnen under förutsättning att marginalnummer 1552 (4) följs.

(3) Emballage av papper eller papp skall konditioneras under minst 24 h i en atmosfär med kontrollerad temperatur och relativ fuktighet. Av följande tre alternativ skall därvid ett väljas. Den rekommenderade atmosfären är 23 °C ±2 °C och 50 % ±2 % relativ fuktighet. De två andra alternativen är 20 °C ±2 °C och 65 % ±2 % relativ fuktighet eller 27 °C ±2 °C och 65 % ±2 % relativ fuktighet.

Anmärkning: Medelvärdena skall hamna inom dessa intervall. Korta temperaturfluktuationer och mätningsbegränsningar kan orsaka att individuella mätningar varierar med upp till ± 5 % relativ fuktighet utan att det för den skull påverkar provningsbetingelserna påtagligt.

(4) Trätunnor av tapptyp skall stå fyllda med vatten under minst 24 h före proven.

(5) Fat och dunkar av plast enligt marginalnummer 1526 och, om så krävs, kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537, som skall provas skall fyllas med de ämnen de är avsedda att innehålla och därefter lagras i rumstemperatur i sex månader, för att kontrollera att de inte reagerar kemiskt med dessa ämnen.

Under de första och sista 24 h av lagringen skall provföremålen placeras med förslutningen nedåt. Emballage med luftningsanordning skall dock vid varje tillfälle placeras på detta sätt under endast fem minuter. Efter lagringen skall provföremålen undergå de provningar som föreskrivs vid marginalnummer 1552-1556.

Om det är känt att hållfastheten hos plastmaterialet som används vid tillverkningen av innerkärl i kompositemballage (plast) inte påtagligt förändras på grund av fyllningsämnets inverkan, är det inte nödvändigt att kontrollera om den kemiska resistensen är tillräcklig.

Med påtaglig förändring av hållfastheten menas:

a) tydlig försprödning eller

b) en betydande minskning av elasticiteten, såvida minskningen inte står i relation till minst motsvarande ökning av töjningen under last.

Om plastmaterialets sätt att reagera har fastställts med andra metoder, behöver inte ovanstående beständighetsprovning göras. Sådana metoder skall vara minst lika effektiva som ovan beskrivna beständighetsprovning och godkännas av behörig myndighet.

Anmärkning: Beträffande fat och dunkar av plast samt kompositemballage (plast) av polyeten med hög molekylvikt, se även (6) nedan.

(6) Beträffande fat och dunkar av polyeten med hög molekylvikt enligt marginalnummer 1526 samt, om nödvändigt, kompositemballage av polyeten med hög molekylvikt enligt marginalnummer 1537, vilka överensstämmer med följande specifikationer:

relativ densitet vid 23 °C efter termisk konditionering under 1 h vid 100 °C ≥ 0,940, enligt ISO Standard 1183,

smältindex vid 190 °C/21,6 kg last ≤ 12 g/10 min, enligt ISO Standard 1133,

får den kemiska resistensen mot vätskorna förtecknade i avdelning II i bilagan till detta bihang kontrolleras med hjälp av modellvätskor enligt följande (se avdelning I i bilagan till detta bihang).

Den tillräckliga kemiska resistensen hos dessa emballage kan kontrolleras genom lagring under tre veckor vid 40 °C med innehåll av lämpliga modellvätskor. Då modellvätskan är vatten, är provning av den kemiska resistensen inte nödvändig.

Under de första och sista 24 h av lagringen skall provföremålen placeras med förslutningen nedåt. Emballage med luftningsanordning skall dock vid varje tillfälle placeras på detta sätt under endast fem minuter. Efter lagringen skall provföremålen undergå de provningar som föreskrivs vid marginalnummer 1552-1556.

Har konstruktionstypen för ett emballage med tillfredsställande resultat genomgått provning med en modellvätska, får jämförbara fyllningsämnen, enligt förteckningen i avdelning II i bilagan till detta bihang, transporteras utan ytterligare provningar, under förutsättning att:

den relativa densiteten hos fyllningsämnena inte överstiger den som använts för att fastställa höjden vid fallprovet och vikten vid staplingsprovet,

ångtrycket för fyllningsämnena vid 50 °C eller 55 °C inte överstiger det som används för att fastställa trycket vid tryckprovningen.

Resistensprovningen för tertiär butylhydroperoxid med mer än 40 % peroxidinnehåll av ämnesnummer 3(b), 5(b) och 9(b) och perättiksyra ämnesnummer 5(b), 7(b) och 9(b) i klass 5.2 marginalnummer 551 skall inte utföras med modellvätskor. För dessa ämnen skall bevis för tillräcklig kemisk resistens hos testemballaget visas genom lagring under sex månader vid omgivningstemperatur med det ämne emballagen är avsedda att innehålla.

(7) Beträffande fat och dunkar enligt marginalnummer 1526, och, när så är nödvändigt, kompositemballage enligt marginalnummer 1537 av polyeten med hög molekylvikt, vilka har godkänts vid provningen enligt (6) i detta marginalnummer, får även andra ämnen än de som räknats upp i avdelning II i bilagan till detta bihang godkännas. Sådant godkännande skall baseras på laboratorieundersökningar () som styrker att inverkan av sådana fyllningsämnen på provföremålen är mindre än den av modellvätskorna. Hänsyn skall tas till följande nedbrytningsprocesser: uppmjukning genom svällning, sprickbildning under spänning samt molekylär nedbrytning. Samma villkor som de i (6) ovan gäller i fråga om den relativa densiteten och ångtrycket.

Fallprov ()

1552 (1) Antalet provföremål (per konstruktionstyp och tillverkare) samt falläge. För andra än platta fall skall tyngdpunkten ligga lodrätt över anslagspunkten.

>Plats för tabell>

Om flera fallägen är givna för ett visst fallprov, skall det falläge väljas som troligtvis orsakar störst skada på emballaget.

(2) Särskild förberedelse av provföremålet för fallprovet:

Temperaturen i provföremålet och dess innehåll skall sänkas till P 18 °C eller lägre för följande emballage:

a) plastfat (se marginalnummer 1526),

b) plastdunkar (se marginalnummer 1526),

c) plastlådor andra än lådor av expanderad polystyren (se marginalnummer 1531),

d) kompositemballage (plast) (se marginalnummer 1537) och

e) kombinationsemballage med inneremballage av plast annat än påsar och säckar av plast, avsedda att innehålla fasta ämnen och föremål (se marginalnummer 1538).

Förbereds provföremålen på detta sätt, behöver konditioneringen vid marginalnummer 1551 (3) inte ske. Provvätskor skall hållas i flytande tillstånd, om så behövs genom tillsättning av frostskyddsmedel.

(3) Anslagsplattan

Anslagsplattan skall ha en styv, ofjädrad, plan och horisontell yta.

(4) Fallhöjd

För fasta ämnen:

>Plats för tabell>

För flytande ämnen:

Om provet utförs med vatten:

a) när ämnen som skall transporteras har en relativ densitet som inte överstiger 1,2

>Plats för tabell>

b) när ämnen som skall transporteras har en relativ densitet som överstiger 1,2, skall fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten av detta ämne avrundad uppåt till närmaste decimal, enligt följande:

>Plats för tabell>

c) för emballage av tunnplåt avsedda för transport av ämnen vilkas viskositet vid 23 °C överstiger 200 mm2/s (vilket motsvarar en utloppstid av 30 sekunder i en ISO utloppsbägare med en mynning med 6 mm diameter enligt ISO Standard 2431-1980) och för ämnen i klass 3, ämnesnummer 5(c):

(1) om den relativa densiteten inte överstiger 1,2:

>Plats för tabell>

(2) om ämnen som skall transporteras har en relativ densitet som överstiger 1,2, skall fallhöjden beräknas utgående från den relativa densiteten hos detta ämne avrundad uppåt till en decimal, enligt följande:

>Plats för tabell>

- Om provet utförs med det ämne som skall transporteras, eller med en vätska med minst samma relativa densitet skall fallhöjden vara:

>Plats för tabell>

(5) Kriterier för godkännande av provresultat.

a) Varje emballage som innehåller vätska skall vara tätt efter utjämning mellan det inre och det yttre trycket, utom i fråga om inneremballage i kombinationsemballage eller kompositemballage (glas, porslin, stengods) där det inte är nödvändigt att trycken utjämnas.

b) Om ett fat med avtagbart lock för fasta ämnen genomgår ett fallprov och dess övre gavel träffar anslagsplattan, anses det ha klarat provet om hela innehållet hålls kvar av inneremballaget (t.ex. en säck av plast) även om förslutningen i fatets övre gavel inte längre är dammtät.

c) Det yttersta skiktet i en säck skall inte ha skadats så att säkerheten riskeras under transport.

d) Ytteremballage i komposit- eller kombinationsemballage skall inte ha skadats så att säkerheten riskeras under transport. Innehåll får inte läcka ut ur inneremballagen.

e) Ett litet utflöde från förslutningen vid själva anslaget skall inte betraktas som en felaktighet hos emballaget under förutsättning att fortsatt läckage inte förekommer.

f) Bristningar tillåts ej för emballage till klass 1, om de orsakar spill från ytterförpackningen.

Täthetsprov

1553 (1) Täthetsprovningen skall utföras på alla emballage avsedda för vätskor. Provet fordras dock inte för:

inneremballage i kombinationsemballage,

innerkärl i kompositemballage (glas, porslin eller stengods) enligt marginalnummer 1510 (2),

emballage med avtagbart lock avsedda för ämnen vilkas viskositet vid 23 °C överstiger 200 mm2/s, tunnplåtsemballage med avtagbart lock avsedda för ämnen i klass 3, ämnesnummer 5(c).

(2) Antal provföremål:

Tre provföremål för varje konstruktionstyp och tillverkare.

(3) Särskild förberedning av provföremål för provningen:

I provföremålet skall tas hål i en neutral punkt, för inledning av komprimerad luft i syfte att även prova förslutningens täthet. I emballage med luftningsanordningar skall dessa ersättas med täta förslutningar.

(4) Provningsmetod:

Provningsföremålen inklusive deras förslutningar skall hållas under vatten i 5 minuter samtidigt som ett övertryck anbringas med hjälp av luft. De skall hållas under vatten på sådant sätt att provresultaten inte påverkas.

(5) Lufttryck som skall användas:

>Plats för tabell>

Andra minst lika effektiva metoder får även användas.

(6) Kriterium för godkännande av provningsresultat:

Inget läckage får förekomma.

Vätsketryckprov (hydrauliskt prov)

1554 (1) Vätsketryckprovningen skall utföras på alla typer av emballage av stål, aluminium och plast samt på alla kompositemballage avsedda att innehålla vätskor. Provet fordras dock inte för:

inneremballage i kombinationsemballage,

innerkärl i kompositemballage (glas, porslin eller stengods) enligt marginalnummer 1510 (2),

emballage med avtagbart lock avsedda för ämnen vilkas viskositet vid 23 °C överstiger 200 mm2/s,

tunnplåtsemballage med avtagbart lock avsedda för ämnen i klass 3, ämnesnummer 5(c).

(2) Antal provföremål:

Tre provföremål för varje konstruktionstyp och tillverkare.

(3) Särskild förberedning av emballagen för provet.

I provföremålet skall tas hål i en neutral punkt för påläggning av tryck, i syfte att prova även förslutningens täthet. I emballage med luftningsanordningar skall dessa ersättas med täta förslutningar.

(4) Provningsmetod och tryck som skall användas:

Emballagen skall under fem minuter (30 minuter för plastemballage) utsättas för ett hydrauliskt övertryck som minst är:

a) det totala trycket uppmätt inuti emballaget (dvs. innehållets ångtryck plus partialtryck från luft eller inerta gaser minus 100 kPa) vid 55 °C, multiplicerat med en säkerhetsfaktor av 1,5. Detta totalövertryck skall bestämmas på grundval av högsta fyllningsgraden enligt marginalnummer 1500 (4) och vid en fyllningstemperatur av 15 °C, eller

b) 1,75 gånger innehållets ångtryck vid 50 °C minskat med 100 kPa, dock med ett övertryck av minst 100 kPa, eller

c) 1,5 gånger innehållets ångtryck vid 55 °C minskat med 100 kPa, dock med ett övertryck av minst 100 kPa.

Sättet på vilket emballagen hålls på plats får inte påverka provningsresultaten.

Provtrycket skall appliceras kontinuerligt och jämnt. Provtrycket skall hållas konstant under provningens förlopp.

Lägsta provtryck för förpackningsgrupp I är 250 kPa.

(5) Kriterium för godkännande av provningsresultat:

Inget emballage får läcka.

Staplingsprov

1555 (1) Alla emballage, med undantag av säckar och icke staplingsbara kompositemballage (glas, porslin eller stengods) enligt marginalnummer 1510 (2), skall staplingsprovas.

(2) Antal provföremål:

Tre provföremål för varje konstruktionstyp eller tillverkare.

(3) Provningsmetod:

Provföremålet skall anbringas en vertikal, nedåtriktad kraft på sin ovanyta. Kraftens storlek skall motsvara den totala lasten av likadana emballage som kan staplas på varandra vid transport.

Provningstiden skall vara 24 h, med undantag för fat och dunkar av plast enligt marginalnummer 1526 och kompositemballage av typ 6HH1 och 6HH2 avsedda för vätskor enligt marginalnummer 1537, vilka skall utsättas för staplingsprovet under en tidsrymd av 28 dygn och vid en temperatur av 40 °C.

Staplingshöjden skall vara minst 3 meter.

Vid provning enligt marginalnummer 1551 (5) skall originalfyllnadsämnet användas. Vid provning enligt marginalnummer 1551 (6) skall ett staplingsprov utföras med en modellvätska.

I de fall innehållet i provföremålet är en ofarlig vätska vars relativa densitet skiljer sig från det avsedda mediets, skall kraftens storlek beräknas i relation till den senare.

(4) Kriterier för godkännande av provningsresultatet:

Inget provföremål får läcka. I komposit- eller kombinationsemballage får inget läckage av innehållet förekomma från innerkärlet eller inneremballaget.

Provföremålen får inte visa skador som kan minska säkerheten under transport, eller formförändringar som kan nedsätta hållfastheten eller orsaka instabilitet i staplarna. Staplarnas stabilitet anses vara tillräcklig om två fyllda förpackningar av samma typ placerade på provföremålet står stadigt efter staplingsprovet och, i fråga om emballage av plast, efter nedkylning till rumstemperatur.

Kompletterande permeationsprov för fat och dunkar av plast enligt marginalnummer 1526 samt för kompositemballage (plast) enligt marginalnummer 1537 avsedda för transport av vätskor med flampunkt under 61 °C, med undantag av emballage av typ 6HA1

1556 (1) Polyetenemballage skall undergå detta prov endast vid godkännande för transport av bensen, toluen, xylen eller av blandningar och beredningar innehållande dessa ämnen.

(2) Antal provföremål: tre emballage.

(3) Särskild förberedning av provföremål för provet:

Provföremålen skall förlagras, med det ämne som skall transporteras, enligt marginalnummer 1551 (5) eller, i fråga om emballage av polyeten med hög molekylvikt med en modellvätska bestående av en blandning av kolväten (lacknafta) enligt marginalnummer 1551(6).

(4) Provningsmetod:

Provföremålen, fyllda med de ämnen för vilka emballagen skall godkännas, skall vägas före och efter 28 dagars lagring vid 23 °C och 50 % relativ luftfuktighet. Beträffande emballage av polyeten med hög molekylvikt kan provet utföras med en modellvätska bestående av en blandning av kolväten (lacknafta) i stället för i (1) ovan nämnda kolväten.

(5) Kriterium för godkännande av provningsresultaten:

Permeabiliteten får inte överstiga 0,008 >NUM>g

>DEN>l 7 h

Kompletterande prov för trätunnor av tapptyp

1557 (1) Antal provföremål:

En tunna.

(2) Provningsmetod:

Alla band ovanför midjan skall tas bort i en tom tunna som har varit färdigställd under minst två dagar.

(3) Kriterium för godkännande av provningsresultat:

Diametern i tunnans övre del får inte öka med mer än 10 %.

Godkännande av kombinationsemballage

Anmärkning: Kombinationsemballage skall provas i enlighet med bestämmelserna för ytteremballage.

1558 (1) Vid typprovning av kombinationsemballage, får samtidigt godkännas emballage:

a) med inneremballage med mindre rymd,

b) med lägre nettovikt än den provade konstruktionstypen.

(2) Då flera typer av kombinationsemballage har godkänts, får de olika inneremballagen samemballeras i ett enda ytteremballage om avsändaren intygar att detta kolli uppfyller provningskraven.

(3) Förutsatt att hållfastheten hos den plast som används för tillverkning av inneremballagen inte påtagligt förändras under påverkan av fyllningsämnet, är det inte nödvändigt att kontrollera den kemiska resistensen. Med påtaglig förändring av hållfastheten förstås:

a) tydlig försprödning, eller

b) en betydande minskning av elasticiteten, såvida inte minskningen står i relation till en minst motsvarande ökning av töjningen under last.

(4) När ytterföpackningen i ett kombinationsemballage genomgått godkända prov med olika typer av innerförpackningar kan även blandningar av sådana innerförpackningar samemballeras i ytteremballaget. Dessutom får följande typer av innerförpackningar användas utan ytterligare provningar under förutsättning att utförandet är likvärdigt:

a) Innerförpackningar med samma form men med mindre ytterdimensioner kan användas under förutsättning att:

(i) Innerförpackningen har en liknande konstruktion som den provade innerförpackningen (t.ex. form - rund, rektangulär etc.).

(ii) Konstruktionsmaterialet i innerförpackningen (glas, plast metall etc.) erbjuder samma eller bättre skydd mot stötar och staplingskrafter som den provade originalinnerförpackningen.

(iii) Innerförpackningen har samma eller mindre öppningar och förslutningarna är av liknande konstruktion (t.ex. skruvlock, friktionslock etc.).

(iv) Lämpliga ytterligare dämpningsmaterial används som tar upp tomrum och som förhindrar att innerförpackingarna rör sig, och

(v) Innerförpackningarna är placerade i ytterförpackningen på samma sätt som de provade.

b) Ett mindre antal av de provade innerförpackningarna, eller av alternativförpackningarna angivna i a) ovan, kan användas förutsatt att lämpligt dämpningsmaterial tillförs för att fylla tomrum och förhindra att innerförpackningarna rör sig.

(5) Föremål eller innerförpackningar av vilken typ som helst avsedda för fasta eller flytande ämnen kan samemballeras och överlämnas för transport utan att ha provats i ett ytteremballage under följande förutsättningar:

a) Ytteremballaget skall ha genomgått godkända provningar enligt marginalnummer 1552 med bräckliga (t.ex. glas) kärl innehållande vätska med användande av fallhöjd för förpackningsgrupp I.

b) Den totala bruttovikten på innerförpackningarna får inte överskrida hälften av bruttovikten på de provade innerförpackningarna som använts vid fallprovet i a) ovan.

c) Mängden dämpningsmaterial mellan innerförpackningar och mellan innerförpackningar och väggar får inte vara mindre än i det provade originalemballaget. Om ett ensamt inneremballage används i originalemballaget får mängden dämpningsmaterial mellan innerförpackningarna inte vara mindre än den mellan inneremballage och väggar i det provade originalemballaget. Om mindre eller färre innerförpackningar används (jämfört med vad som användes i det utförda fallprovet) skall ytterligare dämpningsmaterial tillföras så att tomrum fylls.

d) Ytteremballaget skall tomt ha genomgått staplingsprovet i marginalnummer 1555 med lyckat resultat. Den sammanlagda vikten av likadana emballage skall beräknas utifrån emballagevikten i fallprovet i a) ovan.

e) Innerförpackningar som innehåller vätska skall vara fullständigt inbäddade i ett absorberande material av tillräcklig mängd för att kunna absorbera hela vätskeinnehållet.

f) Om ytteremballaget är avsett att innehålla innerförpackningar med vätska och inte är läckagesäkert, eller är avsett att innehålla innerförpackningar med fasta ämnen och inte är dammtätt, skall det förses med en läckagesäker beklädnad, med plastsäckar eller annat likvärdigt hjälpmedel som förhindrar antingen det flytande eller det fasta ämnet från att läcka ut. För emballage som skall innehålla vätskor skall det absorberande materialet i e) ovan placeras innanför detta läckagesäkra skikt som innehåller vätskan.

g) Emballage skall märkas enligt marginalnummer 1512 för förpackningsgrupp I för kombinationsemballage. Uppgiften om bruttovikt i kilo skall vara summan av vikten på ytteremballaget och halva vikten av innerförpackning(en/arna) i fallprovet enligt a) ovan. Märkningen skall innehålla beteckningen "V" enligt marginalnummer 1512.

Godkännande av bärgningsemballage

1559 Bärgningsemballage [se marginalnummer 1510(1)] skall vara provade och märkta enligt bestämmelserna gällande för emballage av förpackningsgrupp II avsedda för transport av fasta ämnen eller inneremballage, utom för följande

(1) Testämnet vid genomförandet av provet skall vara vatten och emballagen skall vara fyllda till minst 98 % av sin maximala kapacitet. Det är tillåtet att använda fyllnadsmedel, såsom blytyngder för att uppnå den nödvändiga totalvikten, så länge det är placerat så att inte resultaten påverkas. Vid fallprovet, kan fallhöjden istället varieras enligt marginalnummer 1552 (4) b).

(2) Emballage skall i tillägg ha klarat täthetsprovet vid 30 kPa. Resultatet av provet skall återspeglas i provningsrapporten som krävs enligt marginalnummer 1560 och

(3) Emballagen skall märkas med bokstaven "T" enligt marginalnummer 1512 (5).

Provningsrapport

1560 En provningsrapport med minst följande uppgifter skall upprättas och vara tillgänglig för användare av emballaget:

1. Provande organ,

2. Sökanden,

3. Emballagetillverkaren,

4. Emballagebeskrivning (t.ex. särskilda kännetecken såsom material, inklädnad, mått, väggtjocklek, vikt, förslutningar, plastmaterials infärgning),

5. Konstruktionsritning för emballaget och förslutningarna (om så behövs även foton),

6. Tillverkningsmetod,

7. Maximal volym,

8. Kännetecken hos innehållet vid provningen, t.ex. viskositet, relativ densitet för vätskor och kornstorlek på fasta ämnen,

9. Fallhöjd,

10. Provtrycket vid täthetsprov enligt marginalnummer 1553,

11. Provtrycket vid vätsketryckprovet enligt marginalnummer 1554,

12. Staplingshöjd,

13. Provningsresultat,

14. En identifiering av den unika provningsrapporten,

15. Datum för provningsrapporten,

16. Provningsrapporten skall signeras med angivande av namn och tjänsteställning.

Provningsrapporten skall innehålla en redovisning av att emballaget som är förberett för transport är provat enligt tillämpliga bestämmelser i bihang V och att användande av andra förpackningssätt kan göra det obrukbart. En kopia av provningsrapporten skall finnas tillgänglig för den behöriga myndigheten.

B. Täthetsprov av alla nya, refabricerade eller rekonditionerade emballage avsedda för vätskor

1561 (1) Utförande av provet

Varje emballage avsett att innehålla vätskor skall genomgå en lämplig täthetsprovning:

innan det för första gången används för transport,

innan det åter används för transport efter refabricering eller rekonditionering.

Detta prov fordras inte för:

inneremballage i kombinationsemballage,

innerkärl i kompositemballage (glas, porslin eller stengods) enligt marginalnummer 1510 (2),

emballage med avtagbart lock avsedda för transport av ämnen vilkas viskositet vid 23 °C överstiger 200 mm2/s,

emballage av tunnplåt enligt marginalnummer 1510 (2).

Emballage behöver vid detta prov inte vara utrustade med sina egna förslutningar. Inneremballaget i ett kompositemballage får provas utan sitt ytteremballage under förutsättning att provningsresultaten inte påverkas.

(2) Provningsmetod

Komprimerad luft skall ledas in i varje emballage genom fyllningsöppningen. Emballaget skall sänkas ned i vatten. Det skall hållas under vatten på ett sådant sätt att det inte påverkar provningsresultaten. Emballaget kan även täckas med såplösning, olja eller annan lämplig vätska över fogar och andra ställen där läckage kan uppkomma. Även andra minst lika effektiva metoder får användas.

Emballage behöver vid provet inte vara utrustade med sina egna förslutningar.

(3) Lufttryck som skall användas:

>Plats för tabell>

(4) Kriterium för godkännande av provningsresultat:

Inget läckage får förekomma.

1562-

1599

Bilaga till bihang V Avdelning I

I. Modellvätskor för kontroll av den kemiska resistensen hos emballage av polyeten med hög molekylvikt enligt marginalnummer 1551 (6)

Följande modellvätskor får användas för detta plastmaterial:

a) Vätmedelslösning för ämnen som orsakar allvarlig spänningssprickbildning i polyeten, i synnerhet för alla lösningar och beredningar innehållande vätmedel.

En vattenlösning av 1-10 % vätmedel skall användas. Ytspänningen hos denna lösning skall vara 31 till 35 mN/m vid 23 °C.

Staplingsprovet skall utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,20.

Ett resistensprov enligt b) nedan med ättiksyra är inte nödvändigt om tillräcklig kemisk resistens visas med en vätmedelslösning.

b) Ättiksyra för ämnen och beredningar som orsakar spänningssprickbildning i polyeten och i synnerhet för monokarboxylsyror och envärdiga alkoholer.

Ättiksyra i en koncentration av 98-100 % skall användas.

Relativ densitet = 1,05

Staplingsprovet skall utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,1.

Beträffande fyllningsämnen vilka orsakar att polyeten sväller mer än under påverkan av ättiksyra och så mycket att polyetens massa ökar med upp till 4 %, skall den kemiska resistensen kontrolleras efter förlagring med det ämne som skall transporteras under tre veckor vid 40 °C enligt marginalnummer 1551 (6).

c) N-Butylacetat/vätmedelslösning mättad med n-butylacetat för ämnen och beredningar vilka orsakar att polyeten sväller så mycket att polyetenets massa ökar med upp till omkring 4 % och vilka samtidigt orsakar spänningssprickbildning, i synnerhet för "phyto-sanitary-produkter", flytande färger och estrar. n-Butylacetat i 98-100 koncentration skall användas vid förlagring enligt marginalnummer 1551 (6).

För staplingsprovet enligt marginalnummer 1555, skall användas en provvätska bestående av 1-10 % vattenlösning av vätmedel blandad med 2 % n-butylacetat enligt a) ovan.

Staplingsprovet skall utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,0.

Beträffande fyllningsämnen vilka orsakar att polyeten sväller mer än under påverkan av n-butylacetat och så mycket att polyetenets massa ökar med upp till 7,5 %, skall den kemiska resistensen kontrolleras efter förlagring med det ämne som skall transporteras under tre veckor vid 40 °C [enligt marginalnummer 1551 (6)].

d) Blandning av kolväten (lacknafta) för ämnen och beredningar vilka orsakar att polyeten sväller, i synnerhet för kolväten, estrar och ketoner.

En blandning av kolväten med kokpunkt mellan 160 °C och 220 °C, relativ densitet av 0,78-0,80, flampunkt över 50 °C och innehåll av aromater mellan 16 och 21 % skall användas.

Staplingsprovet skall utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,0.

För fyllningsämnen som orsakar att polyeten sväller så mycket att polyetenets massa ökar med mer än 7,5 %, skall den kemiska resistensen kontrolleras efter en förlagring med det ämne som skall transporteras under tre veckor vid 40 °C, enligt marginalnummer 1551 (6).

e) Salpetersyra för alla ämnen och beredningar vilka har en oxiderande effekt på polyeten och som orsakar molekylär nedbrytning av motsvarande eller mindre omfattning än salpetersyra med 55 % koncentration.

Salpetersyra med en koncentration av minst 55 % skall användas.

Staplingsprovet skall utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,4.

För fyllningsämnen som orsakar kraftigare oxidering eller molekylär nedbrytning än 55 %-salpetersyra gäller marginalnummer 1551 (5).

f) Vatten, för ämnen som inte angriper polyeten i de fall som nämns i a) till e). Detta gäller framförallt då emballaget skall godkännas för transport av oorganiska syror och lutar, vattenlösningar av salter, flervärda alkoholer samt vattenlösningar av organiska ämnen.

Staplingsprovet skall utföras på grundval av en relativ densitet av minst 1,2.

II. Förteckning över ämnen som motsvarar modellvätskorna enligt marginalnummer 1551 (6)

KLASS 3

>Plats för tabell>

KLASS 5.1

>Plats för tabell>

KLASS 5.2

Anmärkning: tert-butylväteperoxid med mer än 40 % peroxidinnehåll och peroxiättiksyra omfattas inte av följande ämnesnummer.

>Plats för tabell>

KLASS 6.1

>Plats för tabell>

KLASS 6.2

>Plats för tabell>

KLASS 8

>Plats för tabell>

BIHANG VI ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER FÖR ANVÄNDNING AV SMÅBULKBEHÅLLARE (IBCer), TYPER AV IBCer, KONSTRUKTIONSKRAV OCH PROVNINGSBESKRIVNINGAR FÖR IBCer

1600 Med "småbulkbehållare" (IBC) menas en styv eller flexibel förpackning eller en säck vilken är flyttbar och inte kan hänföras till någon av de typer som beskrivs i bihang V och som:

a) inte rymmer mer än:

(i) 3,0 m3 (3 000 liter) för fasta ämnen och vätskor inom förpackningsgrupp II och III,

(ii) 1,5 m3 för fasta ämnen ur förpackningsgrupp I förpackade i storsäckar eller IBCer av styv plast, komposit, papp eller trä,

(iii) 3,0 m3 för fasta ämnen inom förpackningsgrupp I förpackade i IBCer av metall.

b) är konstruerad för mekanisk hantering och

c) kan motstå de påfrestningar som uppstår vid hantering och transport, på sätt som visats vid provning enligt detta bihang.

Anmärkningar: 1. Dessa bestämmelser avser småbulkbehållare, vars användning uttryckligen medges i tillämpliga klasser för transport av vissa farliga ämnen.

2. Tankcontainrar som uppfyller villkoren i bihang X skall inte betraktas som småbulkbehållare (IBCer)

3. Småbulkbehållare (IBCer) som uppfyller villkoren i detta bihang skall inte betraktas som "containrar" enligt detta direktiv.

4. Bokstäverna IBC kommer fortsättningsvis att användas i texten och syfta på småbulkbehållare.

Avdelning 1 Allmänna bestämmelser för IBCer

1601 (1) IBCer skall vara konstruerade, tillverkade och kontrollerade enligt ett kvalitetssäkringsprogram som godkänts av behörig myndighet, i syfte att säkerställa att varje IBC motsvarar kraven i detta bihang.

(2) Varje IBC skall i alla avseenden överensstämma med sin konstruktionstyp. Behörig myndighet kan när som helst kräva bevis för detta, genom att utföra kontroll enligt provningsbestämmelserna i detta bihang.

(3) Varje IBC skall, innan den fylls och överlämnas för transport, kontrolleras för att säkerställa att den är fri från korrosion, kontamination eller andra skador och att driftsutrustningen har avsedd funktion. Varje IBC som visar tecken på nedsatt hållfasthet jämfört med den typprovade konstruktionstypen får inte användas eller skall återställas i sådan kondition att den klarar typprovningarna.

(4) Om två eller flera förslutningsanordningar är kopplade i serie skall anordningen närmast det transporterade ämnet förslutas först.

(5) Under transporten får inga farliga rester vidhäfta IBCns utsida.

(6) I de fall övertryck kan utvecklas i en IBC genom att innehållet avger gas (på grund av temperaturhöjning eller andra orsaker) får IBCn utrustas med en avluftningsanordning, förutsatt att den avgivna gasen inte medför fara på grund av sin giftighet, sin brandfarlighet, utsläppt mängd osv. Avluftningsanordningen skall vara konstruerad så att, när IBCn är orienterad så som den avses transporteras, vätskeläckage och inträngning av främmande ämnen eller föremål förhindras under normala transportförhållanden. Emellertid får ett ämne transporteras i en sådan IBC endast då avluftningsanordning är uttryckligen föreskriven för ämnet i fråga i transportvillkoren för respektive klass.

(7) Då IBCer fylls med vätska skall tillräckligt.ex.pansionsutrymme lämnas för att säkerställa att inget vätskeläckage eller bestående deformation uppträder som följd av vätskans utvidgning på grund av temperaturer som kan uppnås under transport. IBCer av typ 31HZ2 får inte fyllas till mindre än 80 % av dess volym i ytterhöljet.

Vid en fyllningstemperatur på 15 °C skall maximal fyllnadsgrad fastställas enligt följande tabell, såvida inte annat anges under någon särskild klass.

Antingen a)

>Plats för tabell>

eller b)

Fyllnadsgrad = >NUM>98

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av IBCns volym.

I formeln avser á kubiska medelutvidgningskoefficienten hos vätskan mellan 15 °C och 50 °C, dvs för en högsta temperaturhöjning på 35 °C beräknas á enligt formeln:

á = >NUM>d15 P d50

>DEN>35 × d50

d15 och d50 är vätskans relativa densitet vid 15 °C resp 50 °C och tF är vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.

(8) Då IBCer används för transport av vätskor med en flampunkt av högst 55 °C (sluten degel) eller pulver benägna till dammexplosioner, skall åtgärder vidtagas för att förhindra farlig elektrostatisk urladdning vid fyllning och tömning.

(9) Förslutningen av IBCer som innehåller fuktade eller utspädda ämnen skall vara sådan att andelen vätska (vatten, lösningsmedel eller flegmatiseringsmedel) inte sjunker under föreskrivna gränser under transport.

(10) Vätskor får endast transporteras i IBCer av plast eller komposit-IBCer om dessa är tillräckligt hållfasta att klara det inre tryck som kan uppstå under normala transportförhållanden. IBCer märkta med provtryck som beskrivs i 1612 (2) får endast användas till vätskor vilka har ett ångtryck:

a) sådant att det totala övertryck som utvecklas i behållaren (dvs ångtrycket av fyllnadsämnet plus partialtrycket av luften eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 °C, fastställt utgående från en maximal fyllnadsgrad enligt (7) ovan, inte överstiger två tredjedelar av det angivna provtrycket, eller

b) vid 50 °C som är mindre än 4/7 av summan av det angivna provtrycket och 100 kPa, eller

c) vid 55 °C som är mindre än 2/3 av summan av det angivna provtrycket och 100 kPa.

(11) Under transport skall IBCer vara säkert fästa vid eller inneslutna i transportenheten så att förflyttningar eller stötar i sidled eller längsled förhindras och så att ett tillräckligt yttre stöd ges. IBCer av typ 31 HZ2 får endast transporteras i slutna transportenheter.

1602-

1609

Avdelning 2 Typer av IBCer

Definitioner

1610 (1) Beroende på vad som föreskrivs i de särskilda bestämmelserna i varje klass får följande IBCer användas:

IBCer av metall

IBCer av metall består av ett metallhölje tillsammans med lämplig driftsutrustning och fast utrustning.

Storsäckar

Storsäckar består av en säck uppbyggd av folie, väv eller annat flexibelt material eller kombinationer av dessa, och om det är nödvändigt försedd med foder eller inklädnad, tillsammans med lämplig utrustning och hanteringsanordningar.

IBCer av styv plast

IBCer av styv plast består av ett hölje av styv plast, eventuellt med fast utrustning (stomme), tillsammans med lämplig driftsutrustning.

Komposit-IBCer med innerbehållare av plast

Komposit-IBCer består av ett yttre hölje som omsluter en innerbehållare av plast tillsammans med driftsutrustning och annan fast utrustning. De är konstruerade så att innerbehållaren och ytterhöljet utgör en enhet och skall fyllas, lagras, transporteras och tömmas som en sådan.

IBCer av papp

IBCer av papp består av ett hölje av papp med eller utan sockel eller kåpa, om nödvändigt med innerbeklädnad (ej innerbehållare) tillsammans med lämplig driftsutrustning och fast utrustning (stomme).

IBCer av trä

IBCer av trä består av ett stelt eller hopfällbart trähölje tillsammans med en innerbeklädnad (ej innerbehållare) och lämplig driftsutrustning och fast utrustning (stomme).

(2) Följande definitioner gäller till de IBCer som är förtecknade under (1) ovan:

Hölje (gäller alla typer av IBCer utom komposit-IBCer) innebär behållaren i sig, inklusive öppningar och deras förslutningar, men exklusive driftsutrustning (se nedan).

Driftsutrustning (gäller alla IBCer) innebär fyllnings- och tömningsanordningar, tryckavlastnings-, säkerhets-, uppvärmnings- och värmeisoleringsanordningar samt mätinstrument.

Fast utrustning (stomme) (gäller alla IBCer utom storsäckar) innebär förstärknings-, infästnings-, hanterings-, skydds- eller stabiliseringsdetaljer på höljet (inklusive bottenpallen på komposit-IBCer med innerbehållare av plast).

Maximalt tillåten bruttovikt (gäller alla IBCer utom storsäckar) innebär massan av höljet och dess driftsutrustning och fasta utrustning samt maximalt tillåten last.

Maximalt tillåten last (gäller endast storsäckar) innebär den maximala nettomassa som storsäcken är avsedd och godkänd för.

Skyddad (för IBCer av metall) innebär att.ex.tra skyddet mot stöt kan bestå av flera lager (sandwich) eller dubbla väggar eller en fackverksvägg av metall.

Plastväv (gäller storsäckar) innebär ett material bestående av vävd tråd eller en fibertråd av lämpligt plastmaterial.

Plast (gäller komposit-IBCer med innerbehållare av plast) som, då uttrycket används i samband med innerbehållare i komposit-IBCer, även inkluderar andra polymera material så som gummi, etc.

Hanteringsanordning (gäller storsäckar) innefattar varje slinga, ögla eller ram fäst vid säcken eller som är konstruerad som en fortsättning av materialet i denna.

Inklädnad (gäller IBCer av papp och trä och storsäckar) innebär en tub eller säck med öppningar och förslutningar, inlagd i höljet men som inte utgör en integrerad del av detta.

Styv innerförpackning (för komposit IBCer) innebär en behållare som behåller sin allmänna form när den är tom utan förstängningsanordningar på plats och utan stöd av ytterhöljet. Innerbehållare som inte är styva är storsäckar.

Kodsättning av konstruktionstyper av IBCer

1611 (1) Kodsystem för IBCer:

Kodbeteckningen består av:

två siffror som anger IBC-typen enligt (a) nedan,

en eller flera bokstäver (versaler) enligt (b) nedan som anger materialets beskaffenhet, t ex stål eller trä,

om så behövs, en siffra som anger kategori inom IBC-typen.

För komposit-IBCer skall två bokstäver (versaler) användas. Den första skall ange innerbehållarens material och den andra ytterförpackningens material.

a) >Plats för tabell>

b) A. Stål (omfattar alla typer och ytbehandlingar)

B. Aluminium

C. Trä

D. Plywood

F. Spånskiva

G. Papp

H. Plast

L. Textil

M. Papper, flerskikt

N. Metall (annan än stål eller aluminium)

(2) IBCns kodbeteckning skall i märkningen följas av en bokstav som anger den ämnesgrupp för vilken konstruktionstypen är godkänd, dvs

X för ämnen i förpackningsgrupp I, II och III (endast IBCer för fasta ämnen),

Y för ämnen i förpackningsgrupp II och III,

Z för ämnen i förpackningsgrupp III.

Anmärkning: Beträffande förpackningsgrupper, se marginalnummer 1511 (2).

Märkning

1612 (1) Primär märkning

Varje IBC tillverkad och avsedd att användas enligt dessa bestämmelser skall förses med en varaktig och väl synlig märkning bestående av:

a) Förenta Nationernas förpackningssymbol

(för IBCer av metall där märkningen stansas eller präglas får symbolen ersättas med bokstäverna UN),

b) koden som betecknar typ av behållare enligt marginalnummer 1611 (1),

c) en bokstav (X, Y eller Z) som betecknar den eller de förpackningsgrupp(er) som konstruktionstypen blivit godkänd för,

d) tillverkningsmånad och tillverkningsår (två sista siffrorna),

e) nationalitetsbeteckning () för den stat i vilken godkännandet utfärdats,

f) tillverkarens namn eller symbol eller annan identifiering av IBCn som specificerats av behörig myndighet,

g) belastningen vid staplingsprovningen i kg. På IBCer som inte är avsedda för stapling ska symbolen "O" finnas angiven.

h) maximalt tillåten bruttovikt, eller för storsäckar, maximalt tillåten last, i kg.

Den primära märkningen som krävs skall anbringas i den ordning som angetts ovan. Märkningen som krävs enligt (2) nedan och ytterligare märkning godkänd av behörig myndighet skall utformas så att det är möjligt att korrekt identifiera enskilda delar av märkningen. Därutöver ska innerbehållarna på komposit IBCer märkas med minst den information som anges i (d), (e) och (f) ovan.

Exempel på primär märkning

>Plats för tabell>

(2) Tilläggsmärkning ()

För alla IBCer utom storsäckar:

i) taravikt i kg ().

För IBCer av metall eller styv plast eller komposit-IBCer med innerbehållare av plast:

j) rymd i liter () vid 20 °C,

k) datum för senast utförda täthetsprovning (månad och år), om tillämpligt,

l) datum för senast utförda besiktning (månad och år),

m) högsta tillåtna fyllnings-/tömningstryck i kPa (eller i bar) () om tillämpligt.

För IBCer av metall:

n) material i höljet samt dess minimumtjocklek i mm,

o) tillverkarens serienummer.

För IBCer av styv plast eller komposit-IBCer med innerbehållare av plast:

p) provtryck (övertryck) i kPa (eller i bar) (), om tillämpligt,

q) när ytterhöljet på komposit IBCn är demonterbart ska varje avtagbar del bära märket enligt marginalnummer 1612 (1) (d) och (f).

(3) IBCer märkta enligt detta bihang men godkända i en stat som inte är ansluten till COTIF-fördraget får också användas för transport enligt detta direktiv.

Intygande

1613 Genom att anbringa märkning enligt detta bihang, intygas att serietillverkade IBCer motsvarar den godkända konstruktionstypen och att de villkor som hänvisas till i typgod-kännandebeviset är uppfyllda.

Förteckning över IBCer

1614 Följande kodbeteckningar och typer av IBCer finns:

1. IBCer för fasta ämnen och som fylls/töms genom självtryck.

>Plats för tabell>

2. IBCer för fasta ämnen avsedda att fyllas eller tömmas med ett tryck av mer än 10 kPa (0,1 bar)

>Plats för tabell>

3. IBCer för vätskor

>Plats för tabell>

1615-

1620

Avdelning 3 Konstruktionskrav för IBCer

Allmänna bestämmelser

1621 (1) IBCer skall kunna stå emot eller vara tillräckligt skyddade mot nedbrytning och försvagning på grund av den yttre miljön.

(2) IBCer skall vara konstruerade och förslutna så att inget av innehållet kan komma ut under normala transportförhållanden inklusive effekter av vibration eller förändringar i temperatur, fuktighet eller tryck.

(3) IBCer och deras förslutningar skall tillverkas av material som är resistent mot innehållet, eller skyddas invändigt så att ingen benägenhet finns till;

a) angrepp av innehållet så att behållare blir farliga att använda,

b) att orsaka reaktion eller sönderdelning av innehållet, eller att detta bildar skadliga eller farliga föreningar med IBC-materialet.

(4) Packningar, där sådana används, skall tillverkas i material som är resistent mot IBCns innehåll.

(5) All hanteringsutrustning skall placeras eller skyddas så att risken för läckage av innehållet på grund av skada under hantering och transport minimeras.

(6) IBCer, inklusive deras infästningar och utrustning skall vara konstruerade för att - utan att läckage uppstår - dels motstå det inre tryck som innehållet kan ge upphov till, dels klara de normala påkänningar, som kan uppträda vid transport och hantering. IBCer avsedda att staplas skall konstrueras för detta ändamål. Alla lyft- och fastsättningsdetaljer på IBCer måste vara tillräckligt hållfasta för att motstå normal hantering och transport utan nämnvärd deformation eller haveri, samt vara placerade så att inga otillbörliga spänningar uppstår i någon del av IBCn.

(7) Om en IBC består av en behållare innesluten i en ram ska denna konstrueras så att:

behållaren inte skrapar eller skaver mot ramen så att behållaren skadas,

behållaren alltid kvarhålls i ramen,

utrustningsdetaljer fixeras på ett sådant sätt att de inte kan skadas om fästena mellan behållaren och ramen tillåter inbördes expansion eller rörelse.

(8) När bottentömningsventil finns skall den kunna säkras i stängt läge, och hela tömnings-systemet ska på lämpligt sätt skyddas från skada. Ventiler som stängs med handtag skall kunna säkras mot oavsiktlig öppning, och öppet respektive stängt läge skall tydligt framgå. För IBCer avsedda för vätskor måste en ytterligare anordning finnas för tillslutande av utloppsöppningen, t ex en blindfläns eller motsvarande.

(9) Nya, återanvända eller reparerade IBCer skall vara i stånd att klara de föreskrivna provningarna.

Särskilda krav för IBCer av metall

1622 (1) Dessa bestämmelser är tillämpliga på IBCer av metall avsedda för transport av fasta ämnen eller vätskor.

Dessa är av följande typer:

11A, 11B, 11N.

För fasta ämnen och som töms/fylls genom självtryck.

21A, 21B, 21N.

För fasta ämnen och som töms/fylls under ett övertryck större än 10 kPa (0,1 bar).

31A, 31B, 31N.

För vätskor.

IBCer av metall avsedda för transport av vätskor och som är i överensstämmelse med bestämmelserna i detta bihang får inte användas för transport av vätskor med ett ångtryck högre än 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C eller högre än 130 kPa (1,3 bar) vid 55 °C.

(2) Höljen skall tillverkas av lämpliga sega metalliska material för vilka en god svetsbarhet har kunnat påvisas. Svetsar skall utföras på ett fackmässigt sätt och erbjuda fullständig säkerhet.

(3) Om kontakten mellan ämnet som transporteras och konstruktionsmaterialet i höljet medför en fortlöpande minskning i väggtjockleken, skall denna tjocklek ökas vid tillverkningen i erforderlig utsträckning. Denna ökning av väggtjockleken av hänsyn till korrosion skall adderas till den väggtjocklek som bestäms enligt (7) [se även marginalnummer 1621 (3)].

(4) Försiktighet skall iakttas för att undvika skador genom galvanisk inverkan orsakad av kombination av olikartade metaller.

(5) IBCer av aluminium avsedda för transport av brandfarliga vätskor med en flampunkt av högst 55 °C får inte har rörliga delar, t ex lock, förslutningar osv, tillverkade i oskyddat rostbenäget stål, vilket kan orsaka en farlig reaktion genom friktion eller slag mot aluminium.

(6) IBCer av metall skall tillverkas av metaller som uppfyller följande krav:

(a) för stål skall brottförlängningen, i procent, vara lägst >NUM>10 000

>DEN>Rm

med ett absolut minimum på 20 %.

där Rm = garanterad minsta brottgräns hos den använda metallen, i N/mm2.

(b) för aluminium och legeringar därav skall brottförlängningen, i procent, vara lägst >NUM>10 000

>DEN>6 Rm

, med ett absolut minimum på 8 %.

Provstavar för bestämning av brottförlängningen skall tas tvärs valsriktningen och vara infästade så att

L° = 5 d

eller

L° = 5,65 A

där: L° = provstavens mätlängd före provning

d = diameter

A = provstavens tvärsnittsyta

(7) Minsta väggtjocklek:

a) för ett referensstål som har en produkt Rm × A° = 10 000 skall väggtjockleken vara minst:

>Plats för tabell>

där: A° = minsta förlängning (i procent) hos det utnyttjade referensstålet vid brott under dragspänning [se (6)].

b) för metaller andra än referensstålet beskrivet i (a) ges den minsta väggtjockleken av följande ekvivalenta formel:

e1 = där: e1 = erforderlig likvärdig väggtjocklek för den använda metallen (i mm)

e0 = minsta väggtjocklek som krävs för referensstålet (i mm)

Rm1 = garanterad minsta brottgräns hos metallen som skall användas (1 N/mm2)

A1 = minsta förlängning (i procent) hos den använda metallen vid brott under dragspänning [se (5)].

Väggtjockleken får dock inte under några förhållanden understiga 1,5 mm.

(8) Bestämmelser för tryckavlastning

IBCer avsedda för vätskor skall kunna avlufta en tillräcklig mängd ånga för att säkerställa att inget brott uppstår i höljet i händelse av en helt omslutande brand. Detta kan åstadkommas genom konventionella tryckavlastningsanordningar eller annan konstruktionslösning.

Det tryck som utlöser avluftningen får vara högst 65 kPa (0,65 bar) och skall vara minst lika med det totala övertryck som utvecklas i behållaren [dvs ångtrycket av fyllnadsämnet plus partialtrycket av luften eller andra inerta gaser, minus 100 kPa (1 bar)] vid 55 °C, fastställt utgående från en maximal fyllnadsgrad enligt marginalnummer 1601 (7). De föreskrivna tryckavlastningsanordningarna skall vara placerade i utrymmet ovanför vätskan.

Särskilda krav för storsäckar

1623 (1) Dessa föreskrifter är tillämpliga på storsäckar avsedda för transport av fasta ämnen.

Följande typer av storsäckar finns:

13H1 plastväv utan ytbeläggning eller liner

13H2 plastväv, ytbelagd

13H3 plastväv, med liner

13H4 plastväv, ytbelagd och med liner

13H5 plastfolie

13L1 textil, utan ytbeläggning eller liner

13L2 textil, ytbelagd

13L3 textil, med liner

13L4 textil, ytbelagd och med liner

13M1 papper, flerskikts

13M2 papper, flerskikts, vattenresistent

(2) Säckar skall tillverkas i lämpligt material. Materialets styrka och storsäckens konstruktion skall vara ändamålsenlig i förhållande till dess volym och avsedda användning.

(3) Alla material, som används för konstruktion av storsäckar av typ 13M1 och 13M2 skall efter fullständig nedsänkning i vatten i minst 24 timmar bibehålla minst 85 % av den ursprungligen uppmätta draghållfastheten för materialet konditionerat till jämvikt vid högst 67 % relativ fuktighet.

(4) Sömmar skall utföras med stygn, svetsning, limning eller annan likvärdig metod. Alla sydda sömändar skall säkras.

(5) Storsäckar skall ha tillräcklig beständighet mot åldring och nedbrytning orsakad av ultraviolett strålning, klimatiska förhållanden eller innehållet, och således vara ändamålsenliga för sin avsedda användning.

(6) För storsäckar av plast, för vilka skydd mot ultraviolett strålning krävs, skall detta ombesörjas genom tillsatts av kimrök eller annat lämpligt pigment eller inhibitor. Dessa additiver skall vara förenliga med innehållet och behålla sin verkan under säckens hela livstid. Om kimrök, pigment eller inhibitorer andra än de som tillsattes vid tillverkningen av den provade konstruktionstypen används, kan omprovning utgå om dessa ändringar ej menligt påverkar de fysikaliska egenskaperna hos konstruktionsmaterialet.

(7) Tillsatsmedel kan blandas i säckmaterialet för att förbättra åldringsbeständigheten eller för andra ändamål, förutsatt att det ej menligt påverkar materialets fysikaliska eller kemiska egenskaper.

(8) Återvunnet material från använda säckar får ej användas vid tillverkning av nya säckar. Produktionsrester eller överblivna stycken från samma tillverkningsprocess får dock användas. Detta utesluter inte återanvändning av delar såsom anslutningar och pallar, förutsatt att sådana delar inte på något sätt skadats i tidigare användning.

(9) Förhållandet mellan höjd och bredd får ej överskrida 2:1 på fyllda storsäckar.

(10) Inklädnaden skall vara tillverkad av lämpligt material. Materialhållfastheten hos inklädnaden samt konstruktionen av denna skall vara tillräckligt stark med hänsyn till kapaciteten hos IBCn och den avsedda användningen. Fogar och förslutningar skall vara dammtäta och förmå stå emot de tryck och stötar som kan tänkas uppträda under normala förhållanden vid transport och hantering.

Särskilda krav för IBCer av styv plast

1624 (1) Dessa föreskrifter är tillämpliga på IBCer av styv plast för transport av vätskor eller fasta ämnen. Följande typer finns:

11H1 för fasta ämnen och som fylls/töms med självtryck, utrustade med stomme konstruerad att ta upp staplingsbelastning.

11H2 för fasta ämnen och som fylls/töms med självtryck, icke staplingsbar (fristående).

21H1 för fasta ämnen och som töms/fylls med ett tryck högre än 10 kPa (0,1 bar), utrustade med stomme konstruerad för att ta upp staplingsbelastning.

21H2 för fasta ämnen och som töms/fylls med ett tryck högre än 10 kPa (0,1 bar), icke staplingsbar (fristående).

31H1 för vätskor, utrustade med stomme konstruerad för att ta upp staplingsbelastning.

31H2 för vätskor, icke staplingsbar (fristående).

(2) Höljet skall tillverkas av lämpligt plastmaterial med kända egenskaper och med tillräcklig hållfasthet med hänsyn till behållarens rymd och avsedda användningsområde. Materialet skall vara tillräckligt beständigt mot åldring och nedbrytning orsakad av innehållet eller, om tillämpligt, mot ultraviolett strålning. Varje slag av permeation av det inneslutna ämnet som kan förekomma får ej innebära fara under normala transportförhållanden.

(3) Krävs skydd mot ultraviolett strålning, skall detta krav tillgodoses genom tillsats av kimrök eller andra lämpliga pigment eller inhibitorer. Dessa tillsatser skall inte påverkas av innehållet och skall förbli verksamma under höljets livstid. Används kimrök, pigment eller inhibitorer som inte är desamma som använts vid tillverkningen av den provade konstruk-tionstypen, är en omprovning inte nödvändig om förändringen av kimrökhalten, pigment-innehållet eller innehållet av inhibitorer ej menligt påverkar de fysiska egenskaperna hos konstruktionsmaterialet.

(4) Tillsatser får tillföras beståndsdelarna i plastmaterialet för att förbättra åldringsbeständigheten eller för andra ändamål, under förutsättning att de ej menligt påverkar de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos materialet.

(5) Inget begagnat material annat än produktionsrester eller rester från efterslipning härrörande från samma tillverkningsprocess får användas vid tillverkning av IBCer av styv plast.

(6) IBCer av styv plast avsedda för vätskor skall kunna avlufta en tillräcklig mängd ånga för att säkerställa att inget brott uppstår i höljet. Detta kan åstadkommas genom konventionella tryckavlastningsanordningar eller annan konstruktionslösning. Det tryck som utlöser avluftningen får inte vara högre än det tryck som används vid tryckprovningen.

(7) Om inte annat godkänts av behörig myndighet skall den tillåtna användningstiden för transport av farliga vätskor vara fem år från tillverkningsdatumet på behållaren, om inte en kortare användningstid är föreskriven på grund av den transporterade vätskans karaktär.

Särskilda krav för komposit-IBCer med innerbehållare av plast

1625 (1) Dessa bestämmelser är tillämpliga på komposit-IBCer avsedda för transport av vätskor och fasta ämnen.

Följande typer finns:

a) 11HZ1 för fasta ämnen och som fylls/töms med självtryck, med innerbehållare av styv plast.

11HZ2 för fasta ämnen och som fylls/töms med självtryck, med innerbehållare av flexibel plast.

21HZ1 för fasta ämnen och som fylls/töms genom ett övertryck på minst 10 kPa (0,1 bar), med innerbehållare av styv plast.

21HZ2 för fasta ämnen och som, fylls/töms genom ett övertryck på minst 10 kPa (0,1 bar), med innerbehållare av flexibel plast.

31HZ1 för vätskor, innerbehållare av styv plast.

31HZ2 för vätskor, med innerbehållare av flexibel plast.

b) Märkningskoden fullbordas genom att ersätta bokstaven Z med en bokstav (versal) enligt marginalnummer 1611 (1) (b) vilken anger typ av material i ytterhöljet.

(2) Allmänt

a) Innerbehållaren är inte avsedd att användas utan sitt ytterhölje.

b) Ytterhöljet består normalt av styvt material utformat så att det skall skydda innerbehållaren från fysisk åverkan under hantering och transport men är inte utformad så att den ensam skall kunna innesluta produkten. Om tillämpligt innefattas även bottenpallen.

c) En komposit-IBC med ett helt omslutande ytterhölje skall vara så konstruerad att innerbehållarens integritet med lätthet kan fastställas vid tryck- och täthetsprovningen.

d) Den maximala kapaciteten för IBCer av typ 31HZ2 ska vara begränsad till 1 250 liter.

(3) Innerbehållare

Samma krav som ställs i marginalnummer 3624 (2) till (6) för höljen till IBCer av styv plast ställs också på innerbehållare i komposit-IBCer. Innerbehållaren för IBCer av typ 31HZ2 ska bestå av minst 3 lager film.

(4) Ytterhöljen

a) Hållfastheten i material och konstruktion skall för ytterhöljet vara tillräcklig med hänsyn till rymd och användningsområde.

b) Ytterhöljet får inte ha några utstående delar som kan skada innerbehållaren.

c) Ytterhöljen av metall med hela väggar eller nätväggar skall bestå av lämpligt material med erforderlig tjocklek.

d) Ytterhöljen av trä skall bestå av ett väl torkat trä, handelstorrt och fritt från defekter som skulle kunna minska hållfastheten hos någon del av höljet. Huv och bottenpall får vara gjorda av vattenresistent trä såsom träfiberskivor, spånplattor eller motsvarande.

e) Ytterhöljen av plywood skall bestå av väl torkad, svarvad, knivskuren eller sågad faner, handelstorr och fri från defekter som skulle kunna minska hållfastheten hos någon del av höljet. Skikten skall vara limmade med vattenfast lim. Andra lämpliga material får användas tillsammans med plywooden i uppbyggnaden av höljet. Höljen skall vara spikade eller fästade till hörnposter eller gavlar eller sättas ihop på annat likvärdigt sätt.

f) Då ytterhöljets väggar består av spånskivor eller träfiberskivor skall dessa vara vattenbeständiga. Andra delar av höljet får vara av andra lämpliga material.

g) För ytterhöljen av papp skall stark solid papp eller dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet användas i enlighet med vad som är erforderligt med hänsyn till behållarens rymd och användningsområde.

Den yttre ytans vattenavvisande egenskaper skall vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning enligt Cobbmetoden för bestämning av vattenabsorption, blir högst 155 g/m2 [enligt ISO Standard 535 - 1976(E)]. Pappen skall kunna böjas tillräckligt utan att brista. Den skall vara skuren, bigad utan bristningar och vara slitsad så att sammanfogningen kan göras utan sprickbildning och utan att ytan rivs sönder eller buktar på ett överdrivet sätt. Vågskiktet hos wellpappen skall vara fast limmat till planskikten.

h) Gavlar på höljen av papp får vara försedda med en träram eller vara helt av trä. Förstärkningar av träribbor får användas.

i) Fogar av papp skall vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallkrampor. Överlappsfogar skall ha en tillräcklig överlappning. Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning skall ett vattenfast bindemedel användas.

j) Då ytterhöljena är av plast skall tillämpliga krav i marginalnummer 1624 (2)-(5) för höljen till IBCer av styv plast även avse ytterhöljen till komposit-IBCer.

k) Ytterhöljet till en IBC av typ 31HZ2 ska innesluta alla sidor av innerbehållaren till fullo.

(5) Annan fast utrustning

a) Bottenpall eller annan avtagbar pall som är inbyggd och utgör en del av IBCn skall vara lämplig för mekanisk hantering av IBCn när denna är fylld till maximalt tillåten bruttovikt.

b) Pall eller inbyggd botten skall vara så konstruerad att den inte innehåller några utskjutande delar som kan göra skada vid hantering.

c) I de fall då en avtagbar pall används, skall ytterhöljet vara säkrat till pallen på sådant sätt att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Pallens översida skall vara fri från sådana utskjutande vassa detaljer som kan skada IBCn.

d) Förstärkningar såsom trästöttor i syfte att göra stapling möjlig är tillåten under förutsättning att de inte stöder mot någon del av innerbehållaren.

e) På IBCer avsedda för stapling skall den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt. Sådana IBCer skall vara konstruerade så att innerbehållaren inte belastas.

(6) Om inte annat godkänts av behörig myndighet skall den tillåtna användningstiden för transport av farliga vätskor vara fem år från tillverkningsdatumet på behållaren, om inte en kortare användningstid är föreskriven på grund av den transporterade vätskans karaktär.

Särskilda krav för IBCer av papp

1626 (1) Dessa bestämmelser är tillämpliga på IBCer av papp avsedda för transport av fasta ämnen och vilka fylls och töms med självtryck.

Följande typer finns: 11G

(2) IBCer av papp får inte vara utrustade med anordning för topplyft.

(3) Hölje

a) Stark solid papp eller dubbelsidig wellpapp (enwell eller flerwell) av god kvalitet skall användas och vara anpassad till IBCns rymd och användningsområde. Den yttre ytans vattenavvisande egenskaper skall vara sådana att viktökningen, mätt under en 30 minuter lång provning enligt Cobbmetoden för bestämning av vattenabsorption, blir högst 155 g/m2 [enligt ISO Standard 535-1976(E)]. Pappen skall kunna böjas tillräckligt utan att brista. Den skall vara skuren, bigad utan bristningar och vara slitsad så att sammanfogningen kan göras utan sprickbildning och utan att ytan rivs sönder eller buktar olämpligt. Vågskiktet hos wellpappen skall vara fast limmat till planskikten.

b) Väggar, inklusive botten och topp, skall ha en minsta punkteringshållfasthet av 15 J mätt enligt ISO Standard 3036-1975.

c) Fogar i höljen av papp skall vara tejpade, överlappande och limmade eller överlappande och häftade med metallkrampor, eller fästade på annat minst lika effektivt sätt. Där förslutningen utförs genom limning eller tejpning skall ett vattenfast bindemedel användas. Metallkrampor skall helt gå igenom alla delar för att fästas och de skall formas så att de varken repar eller punkterar någon innerbeklädnad.

(4) Inklädnad (liner)

Linern skall vara gjord av lämpligt material. Hållfastheten i konstruktionsmaterialet skall vara tillräcklig med hänsyn till IBCns rymd och användningsområde. Skarvar och förslutningar skall vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck och stötar som kan uppkomma under normal hantering och transport.

(5) Fast utrustning

a) Bottenpall eller annan avtagbar pall som är inbyggd och utgör en del av IBCn skall vara lämplig för mekanisk hantering av IBCn när denna är fylld till maximalt tillåten bruttovikt.

b) Pall eller inbyggd botten skall vara konstruerad så att den inte innehåller några utskjutande delar som kan göra skada vid hantering.

c) I de fall en avtagbar pall används, skall ytterhöljet vara säkrat till pallen på sådant sätt att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Pallens översida skall vara fri från sådana utskjutande vassa detaljer som kan skada IBCn.

d) Förstärkningar såsom trästöttor, i syfte att göra stapling möjlig, är tillåten under förutsättning att de inte stöder mot någon del av innerbehållaren.

e) På IBCer avsedda för stapling skall den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

Särskilda krav för IBCer av trä

1627 (1) Dessa bestämmelser är tillämpliga på IBCer av trä för transport av fasta ämnen och som fylls och töms med självtryck.

Följande typer finns:

11C trä med inklädnad (liner)

11D plywood med inklädnad (liner)

11F spånskivor med inklädnad (liner)

(2) IBCer av trä får inte vara utrustade med topplyftanordningar.

(3) Hölje

a) Materialets hållfasthet och konstruktionsmetoden skall vara lämplig med hänsyn till IBCns rymd och användningsområde.

b) Om höljet är av trä skall detta vara väl lagrat, handelstorrt och fritt från defekter som skulle kunna minska hållfastheten hos någon del av IBCn. Varje del av IBCn skall vara tillverkad i ett stycke eller likvärdigt. Delar anses vara likvärdiga med ett stycke om lämplig limningsmetod (t ex Lindermann-fog, spont-fog, klink-överlappning eller rabbet-fog), stumfog med minst två korrugerade metallfästen i varje fog eller annan likvärdig metod används.

c) Om höljet är av plywood skall denna vara minst 3-lagers. Den skall vara tillverkad av väl lagrat, svarvat, skuret eller sågat faner, handelstorrt och i avsaknad av defekter som kan minska hållfastheten i höljet. Alla lager skall limmas med vattenfast lim. Andra lämpliga material får användas tillsammans med plywood i höljet.

d) Höljen av spånskivor eller andra typer av träfiberskivor skall vara vattenbeständiga.

e) IBCer skall vara spikade eller fästade till hörnposter eller gavlar eller sättas ihop på annat likvärdigt sätt.

(4) Inklädnad (liner)

Linern skall vara gjord av lämpligt material. Hållfastheten i konstruktionsmaterialet skall vara tillräcklig med hänsyn till IBCns rymd och användningsområde. Skarvar och förslutningar skall vara dammtäta och i stånd till att motstå de tryck och stötar som kan uppkomma under normal hantering och transport.

(5) Fast utrustning

a) Bottenpall eller annan avtagbar pall som är inbyggd och utgör en del av IBCn skall vara lämplig för mekanisk hantering av IBCn när denna är fylld till maximal tillåten bruttovikt.

b) Pall eller inbyggd botten skall vara konstruerad så att den inte innehåller några utskjutande delar som kan göra skada vid hantering.

c) I de fall då en avtagbar pall används, skall ytterhöljet vara säkrat till pallen på sådant sätt att stabiliteten under hantering och transport säkerställs. Pallens översida skall vara fri från sådana utskjutande vassa detaljer som kan skada IBCn.

d) Förstärkningar såsom trästöttor i syfte att göra stapling möjlig är tillåten under förutsättning att de inte stöder mot någon del av innerbehållaren.

e) På IBCer avsedda för stapling skall den bärande ytan vara sådan att belastningen fördelas på ett säkert sätt.

1628-

1649

Avdelning 4 Provningsbestämmelser för IBCer

A. Typprovning

Allmänna bestämmelser

1650 (1) Varje ny konstruktionstyp av IBC skall provas och godkännas av behörig myndighet eller av ett organ som utses av denna.

(2) Före användning av varje konstruktionstyp skall ett.ex.empel av IBC-typen i fråga, med godkänt resultat, ha utsatts för de provningar som tabelleras i (5) nedan i den ordning som tabellen anger och i enlighet med de bestämmelser som specificeras i marginalnummer 1652 till 1660. Storsäckar får användas i varje prov. Alla sådan prov ska utföras i enlighet med de procedurer som godkäntss av den behöriga myndigheten. En IBCs konstruktionstyp bestäms av dess konstruktion, storlek, material och tjocklek, konstruktionssätt och fyllnings/tömningsteknik men kan inkludera olika ytbehandlingar. Den inkluderar även IBCer vilkas enda avvikelse från konstruktionsprototypen består i att ytterdimensionerna är mindre.

Behörig myndighet kan emellertid kräva selektiv provning av IBCer som skiljer sig från redan provad typ endast i smärre avseenden, t ex smärre reduktion av ytterdimensionerna.

(3) Provning skall utföras på IBCer i transportfärdigt skick. Behållarna skall fyllas enligt anvisningar i enskilda avsnitt. De ämnen som avses att transporteras i IBCer kan ersättas av andra ämnen förutsatt att detta inte gör provningsresultaten ogiltiga. Vad gäller fasta ämnen, skall eventuella ersättningsämnen ha samma fysikaliska egenskaper (massa, korn-storlek, etc.) som det ämne som skall transporteras. Det är tillåtet att använda utfyllnads-medel, såsom påsar med blykulor, för att uppnå erforderlig total förpackningsvikt, så länge som dessa placeras så att provningsresultaten inte påverkas.

(4) Vid fallprov för vätskor, då ersättningsämne används, skall detta ha samma relativa densitet och viskositet som det ämne som skall transporteras. Vatten kan också användas vid fallprov för vätskor under följande villkor:

a) när de vätskor som skall transporteras har en relativ densitet av högst 1,2 skall fallhöjderna vara i enlighet med dem som anges under respektive avsnitt för de olika typerna av IBCer;

b) när de vätskor som skall transporteras har en relativ densitet överstigande 1,2 skall fallhöjderna räknas fram på basis av den relativa densiteten för vätskan som skall transporteras, avrundat till en decimal, enligt följande:

>Plats för tabell>

(5) Provningskrav för alla konstruktionstyper

Varje × indikerar att IBC-kategorin i kolumnrubriken skall undergå den provning som anges i vänstra marginalen och i angiven ordning.

>Plats för tabell>

Förberedelse av IBCer för provning

1651 (1) Storsäckar, IBCer av papp och komposit-IBCer med ytterhölje av papp.

IBCer av papp eller komposit-IBCer med ytterhölje av papp skall konditioneras i minst 24 h i en atmosfär med reglerad temperatur och relativ fuktighet (r.f). Det finns tre alternativ varav ett skall väljas. Den rekommenderade atmosfären är: 23 ° ± 2 °C och 50 % ± 2 % r.f. De två andra alternativen är: 20 ° ± 2 °C och 65 % ± 2 % r.f eller 27 ° ± 2 °C och 65 % ± 2 % r.f.

Anmärkning: Dessa värden motsvarar medelvärden. Under kortare perioder får den relativa fuktigheten variera med ± 5 % utan att det skall påverka provningen.

(2) IBCer av styv plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast.

Ytterligare åtgärder skall vidtas för att säkerställa att det plastmaterial som använts vid tillverkningen av IBCer av styv plast typ 31H1 och 31H2 och komposit-IBCer av typ 31HZ1 och 31HZ2 överensstämmer med villkoren i marginalnummer 1624 (2) till (4).

För att prova att den kemiska beständigheten mot innehållet är tillräcklig skall IBCer avsedda för provning underkastas en förberedande lagring i sex månader, under vilken provningsexemplaren skall vara fyllda med de ämnen som avses transporteras eller med ämnen som är minst lika aggressiva mot plastmaterialet ifråga med avseende på spänningssprickbildning, försvagning eller molekylär nedbrytning, och efter vilken provningsexemplaren skall utsättas för de tillämpliga proven beskrivna i marginalnummer 1650 (5).

När plastmaterialets egenskaper fastställts på andra sätt, behöver ovanstående beständighetsprovningar inte utföras. Sådana andra metoder skall minst motsvara beständighetsprovningen ovan och vara godkända av behörig myndighet.

Specifikationer för provning

1652 Bottenlyft

(1) Tillämplighet

På alla typer av IBCer som är konstruerade för att lyftas från botten.

(2) Förberedelse för IBCer för provning

IBCer skall belastas med 1,25 gånger dess maximalt tillåtna bruttovikt med lasten jämnt fördelad.

(3) Provningsmetod

IBCn skall höjas och sänkas två gånger av en gaffeltruck vars gafflar är centrerade och med ett inbördes avstånd som är lika med tre fjärdedelar av anfartssidans bredd (såvida inte IBCn är försedd med gaffeltunnlar). Gafflarna skall skjutas in till tre fjärdedelar av behållarens djup. Provet skall upprepas från varje möjlig anfartssida.

(4) Kriterium för godkänt

Ingen permanent deformation som gör IBCn (inklusive bottenpall för komposit-IBCer med innerbehållare av plast, IBCer av papp och IBCer av trä) riskabel vid transport och inget läckage av innehållet.

1653 Topplyftprov

(1) Tillämplighet

På alla typer av IBCer konstruerade för att lyftas från toppen, eller när så är tillämpligt, från sidan för storsäckar.

(2) Förberedelse av IBCer för provning

IBCer av metall, IBCer av styv plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast:

IBCn skall belastas till två gånger sin maximalt tillåtna bruttovikt.

Storsäckar:

Storsäck skall belastas till sex gånger dess maximalt tillåtna last.

(3) Provningsmetod

IBCer av metall och storsäckar:

IBCn skall lyftas på avsett sätt tills den frigörs från golvet och sedan kvarhållas fem minuter i denna position.

För storsäckar får andra metoder att topplyftprova användas förutsatt att de är minst lika effektiva.

IBCer av styv plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast:

IBCn skall lyftas i varje par av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna påläggs vertikalt, under fem minuter; och

IBCn skall lyftas i varje par av diagonalt motsatta lyftanordningar, så att lyftkrafterna påläggs mot centrum i 45 ° vinkel mot lodlinjen, under fem minuter.

(4) Kriterium för godkänt prov

IBCer av metall, IBCer av styv plast, komposit-IBCer med innerbehållare av plast:

Ingen permanent deformation som gör IBCn (inklusive bottenpallen för komposit-IBCer) riskabel vid transport och inget läckage av innehållet.

Storsäck:

Ingen skada på storsäcken eller dess lyftanordningar som gör denna osäker för transport eller hantering.

1654 Rivprov

(1) Tillämplighet

På alla typer av storsäckar.

(2) Förberedelse av storsäckar för provning

Storsäcken skall fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin maximalt tillåtna last, med lasten jämnt fördelad.

(3) Provningsmetod

När storsäcken placerats på underlaget skall en 100 mm knivskåra, som går helt igenom väggen, göras på en långsida i 45 ° vinkel mot storsäckens huvudaxel, mitt emellan botten-ytan och innehållets översta nivå. Storsäcken skall sedan utsättas för en jämnt fördelad pålagd last motsvarande två gånger den maximalt tillåtna lasten. Lasten skall kvarhållas minst fem minuter.

En storsäck konstruerad att lyftas från toppen eller sidan skall sedan den pålagda lasten avlägsnats lyftas tills den frigjorts från golvet och kvarhållas i detta läge under fem minuter. Likvärdiga metoder får användas.

(4) Kriterium för godkänt prov

Skåran får ej fortplanta sig mer än 25 % av sin ursprungslängd.

1655 Staplingsprov

(1) Tillämplighet

På alla typer av IBCer.

(2) Förberedelse av IBCer för provning

Alla kategorier av IBCer utom storsäckar:

IBCn skall fyllas till sin maximala tillåtna bruttovikt.

Storsäck:

Storsäcken skall fyllas till minst 95 % av sin kapacitet och till sin maximala tillåtna last, med lasten jämnt fördelad.

(3) Provningsmetod

IBCn skall placeras upprätt på ett plant och hårt underlag och utsatt för en likformigt fördelad pålagd provningslast (se (4) nedan).

>Plats för tabell>

För alla kategorier andra än IBCer av metall, skall den pålagda provningslasten anbringas enligt någon av följande metoder:

en eller flera IBCer av samma typ lastade till deras maximalt tillåtna bruttovikt (maximala tillåtna last för storsäckar) staplas på provningsexemplaret,

lämpliga vikter placerade på en plan platta eller en reproduktion av botten på IBCn staplas på provningsexemplaret.

(4) Beräkning av pålagd provningslast

Lasten som staplas på provningsexemplaret skall vara 1,8 gånger den sammanlagda maximalt tillåtna bruttoviken av det antal likadana IBCer som får staplas på storsäcken under transport.

(5) Kriterium för godkänt prov

IBCer andra än storsäckar:

Ingen permanent deformation som gör IBCn (inklusive bottenpallen för komposit-IBCer, IBCer av papp eller IBCer av trä) riskabel vid transport och inget läckage av innehållet.

Storsäckar:

Ingen försämring av säcken som gör storsäcken riskabel för transport och inget läckage av innehållet.

1656 Täthetsprov

(1) Tillämplighet

På alla typer av IBCer av metall och för de typer av IBCer av plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast, avsedda för transport av fasta ämnen och som fylls/töms under tryck eller som är avsedda för transport av vätskor.

(2) Förberedelse av IBCer för provning

Ventilerade förslutningar skall antingen ersättas med dito täta eller så skall förslutningen förseglas. Dessutom skall för IBCer av metall typprovningen genomföras innan dessa försetts med eventuell värmeisolering.

Vid detta prov behöver IBCn inte ha sina egna förslutningar monterade. Innerbehållaren i en komposit-IBC får provas utan sin ytterbehållare under förutsättning att provningsresultaten därigenom inte påverkas.

(3) Provningsmetod och provtryck

Provningen skall pågå i minst 10 minuter och utföras med tryckluft vid ett övertryck av minst 20 kPa (0,2 bar). IBCns lufttäthet skall bestämmas med någon lämplig metod, t ex genom att mäta lufttrycksdifferensen eller genom att sänka ner IBCn i vatten. I det sista fallet skall korrigering ske med hänsyn till det hydrostatiska trycket. Andra minst lika effektiva metoder får användas för IBCer av styv plast och komposit-IBCer.

(4) Kriterium för godkänt

Inget luftläckage.

1657 Vätsketryckprov

(1) Tillämplighet

På IBCer av typ:

21A, 21B, 21N, 31A, 31B, 31N

21H1, 21H2, 31H1, 31H2

21HZ1, 21HZ2, 31HZ1, 31HZ2

(2) Förberedelse av IBCer för provning

Säkerhetsventiler och ventilerade förslutningar skall tas bort samt deras monteringsöppningar pluggas eller sättas ur funktion. Dessutom skall för IBCer av metall typprovningen genomföras innan dessa försetts med eventuell värmeisolering.

(3) Provningsmetod

Provningen skall pågå i minst 10 minuter med ett vätsketryck som ej understiger det som anges i (4). IBCerna skall inte vara mekaniskt fastspända under provningen.

(4) Provtryck

a) IBCer av metall:

1. För IBCer av typ 21A, 21B och 21N för fasta ämnen i förpackningsgrupp I: 250 kPa (2,5 bar) (övertryck).

2. För IBCer av typ 21A, 21B, 21N, 31A och 31N för ämnen i förpackningsgrupp II och III: 200 kPa (2 bar) (övertryck).

3. Som ett tilläggsprov för IBCer av typ 31A, 31B, 31N, avsedda för vätskor: 65 kPa (0,65 bar) (övertryck). Detta provet utföres före provet enligt (a).

b) IBCer av styv plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast:

1. För IBCer av typ 21H1, 21H2, 21HZ1 och 21HZ2: 75 kPa (0,75 bar) (övertryck).

2. För IBCer av typ 31H1, 31H2, 31HZ1 och 31HZ2: det största av trycken enligt (i) och (ii):

(i) det totala övertrycket uppmätt i IBCn (dvs ångtrycket av det transporterade ämnet och partialtrycket av luften eller andra inerta gaser, minus 100 kPa) vid 55 °C multiplicerat med en säkerhetsfaktor på 1,5; detta totala övertryck skall bestämmas med utgångspunkt från en maximal fyllnadsgrad enligt 3601 (7) och en fyllnadstemperatur av 15 °C, eller

1,75 gånger ångtrycket vid 50 °C hos ämnet som skall transporteras minus 100 kPa, men med ett minsta provtryck av 100 kPa, eller

1,5 gånger ångtrycket vid 55 °C hos ämnet som skall transporteras minus 100 kPa, men med ett minsta provtryck av 100 kPa;

(ii) två gånger det statiska trycket hos ämnet som skall transporteras, dock lägst två gånger det statiska trycket hos vatten.

(5) Kriterium för godkänt prov

IBCer av metall:

För IBCer av typ 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket enligt (4)a) 1. och 2. ovan: inget läckage.

För IBCer av typ 31A, 31B och 31N när dessa utsätts för provtrycket enligt (4) (a) 3. ovan: varken permanent deformation som skulle göra IBCn riskabel vid transport eller läckage.

IBCer av styv plast eller komposit-IBCer: Vare sig permanent deformation som skulle göra IBCn riskabel vid transport eller läckage.

1658 Fallprov

(1) Tillämplighet

På alla typer av IBCer.

(2) Förberedelse av IBCer för provning

IBCn skall fyllas:

För fasta ämnen,

till minst 95 % av sin rymd,

För vätskor,

till minst 98 % av sin rymd för IBCer av metall och styv plast och till minst 90 % av sin rymd för komposit-IBCer med innerbehållare av plast.

IBCn skall vidare fyllas till sin maximalt tillåtna last enligt vad som gäller för konstruktionstypen.

För IBCer av metall eller styv plast samt för komposit-IBCer med innerbehållare av plast skall anordningar för tryckavlastning tas bort och öppningar för dessa pluggas igen eller sättas ur funktion.

För IBCer av styv plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast skall provning göras när temperaturen på provobjektet och dess innehåll har sänkts till P 18 °C eller därunder. När provobjekt prepareras på detta sätt får den i marginalnummer 1651 (1) beskrivna konditioneringen frångås för komposit-IBCer med ytterhöljen av papp.

Provvätskor skall hållas i flytande tillstånd, om så är nödvändigt genom tillsats av antifrysmedel.

Denna konditionering får uteslutas om materialets seghet och draghållfasthet inte nedsätts i nämnvärd grad vid en temperatur av P 18 °C eller lägre.

(3) Provningsmetod

IBCn skall släppas mot en styv, icke-elastisk, jämn, plan och horisontell yta, mot sin botten (för storsäckar) eller på ett sådant sätt att man tillser att nedslagspunkten är på den del av IBCns botten som bedöms vara den svagaste (för alla andra typer av IBCer).

IBCer med en volym av 0,45 m3 eller mindre skall dessutom underkastas ett fallprov mot den del av IBCn, annan än botten, som är den mest sårbara (för IBCer av metall), mot den mest sårbara sidan (för storsäckar), plant mot sidan och plant mot topp och ett hörn (för alla andra typer av IBCer). Samma eller olika IBCer får användas vid varje fallprov.

(4) Fallhöjd

>Plats för tabell>

(5) Kriterium för godkänt prov

För alla IBCer:

Inget läckage av innehållet.

För IBCer andra än IBCer av metall:

Ett litet läckage från en förslutning (eller från sömmar om det är fråga om storsäck) vid nedslaget är ej att betrakta som ett misslyckande förutsatt att inget ytterligare läckage uppstår.

1659 Stjälpningsprov

(1) Tillämplighet

För alla storsäckar.

(2) Förberedelse av IBCer för provning

IBCn skall fyllas till minst 95 % av sin rymd och till maximalt tillåten last, med lasten jämnt fördelad.

(3) Provningsmetod

IBCn skall stjälpas mot någon del av sin överdel på en styv, icke-elastisk, jämn, plan och horisontell yta.

(4) Stjälpningshöjd

>Plats för tabell>

(5) Kriterium för godkänt prov

Inget av innehållet får komma ut. Ett mycket litet läckage, (t ex från förslutningar eller sömmar), vid nedslaget är ej att betrakta som ett misslyckande förutsatt att inget ytterligare läckage uppstår.

1660 Uppriktningsprov

(1) Tillämplighet

För alla storsäckar konstruerade för att lyftas från toppen eller sidan.

(2) Förberedelse av IBCer för provning

IBCn skall fyllas till minst 95 % av sin rymd och till sin maximalt tillåtna last, med lasten jämnt fördelad.

(3) Provningsmetod

IBCn skall liggande på sidan lyftas med en hastighet av minst 0,1 m/s till upprätt läge och tills den lättar från golvet, i endast en lyftanordning, eller i två om IBCn är försedd med fyra lyftöglor.

(4) Kriterium för godkänt prov

Ingen skada på IBCn eller dess lyftanordningar som gör denna riskabel för transport eller hantering.

1661 Provningsrapport

(1) En provningsrapport med minst följande uppgifter skall upprättas och vara tillgänglig för användare av IBCn:

1. Namn och adress på provningsorganet

2. Namn och adress på uppdragsgivaren (om tillämpligt)

3. En unik identifikation av provningsrapporten

4. Datum för provningsrapporten

5. Tillverkare av IBCn

6. Beskrivning av IBCns konstruktionstyp (t ex material, mått, väggtjocklek, förslutningar etc.) inkluderande tillverkningsmetoder. Beskrivningen skall innefatta ritningar och/eller fotografier om så erfordras

7. Maximal rymd

8. Provningsmediens karaktäristiska, t ex viskositet och relativ densitet för vätskor och partikelstorlek för fasta ämnen

9. Provningsbeskrivningar och resultat

10. Provningsrapporten skall undertecknas med angivande av namn och befattning hos den ansvarige provningsförrättaren.

(2) Provningsrapporten skall innehålla en redovisning av att IBCn är iordningställd för transport och att den är provad i enlighet med tillämpliga krav i bihang VI samt att användande av andra förpackningsmetoder eller beståndsdelar kan göra IBCn obrukbar. En kopia av provningsrapporten skall vara tillgänglig för den behöriga myndigheten.

B. Provning och besiktning av alla IBCer av metall, IBCer av plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast

1662 Första och periodiskt återkommande provningar

(1) Alla IBCer av metall av typ 21A, 21B, 21N, 31A, 31B och 31N, alla IBCer av styv plast av typ 21H1, 21H2, 31H1 och 31H2 och alla komposit-IBCer med innerbehållare av plast av typ 21HZ1, 21HZ2, 31HZ1 och 31HZ2 skall med lyckat resultat undergå lämplig täthetsprovning avpassade enligt de nivåer som ges i marginalnummer 1656 (3) innan de för första gången används för transport.

(2) Täthetsprovet enligt (1) ovan skall upprepas

med intervall på högst två och ett halvt år,

efter varje reparation innan de åter används för transport.

(3) Provningsresultaten skall antecknas i provningsrapporten för att förvaras av IBCns ägare.

(4) Tömda, ej rengjorda IBCer får transporteras till inspektion även efter det datum den periodiska kontrollen skulle ha gjorts.

1663 Besiktning

(1) Alla IBCer av metall, av styv plast och komposit-IBCer med innerbehållare av plast skall besiktigas enligt behörig myndighets anvisningar innan de för första gången tas i bruk och därefter med intervall om högst 5 år, med avseende på:

överensstämmelse med konstruktionstypen inkluderande märkningen,

inre och yttre beskaffenhet,

funktion hos driftsutrustningen.

För IBCer av metall behöver värmeisolering tas bort enbart i den utsträckning som krävs för en korrekt undersökning av IBCns hölje.

(2) Samtliga IBCer enligt (1) skall besiktigas visuellt enligt behörig myndighets anvisningar med intervall om högst två och ett halvt år med avseende på yttre beskaffenhet och funktion hos driftsutrustning.

För IBCer av metall behöver värmeisolering tas bort enbart i den utsträckning som krävs för en korrekt undersökning av IBCns hölje.

(3) Tömda, ej rengjorda IBCer får transporteras till inspektion även efter det datum den periodiska kontrollen skulle ha gjorts.

(4) Rapport över varje besiktning skall förvaras av ägaren åtminstone till nästa besiktning.

(5) Om en IBCs konstruktion försvagats genom en våldsam stöt (t ex en olycka) eller av annan orsak, skall den repareras och sedan undergå täthetsprovning enligt marginalnummer 1656, om detta krav ställs för konstruktionstypen, samt sådan besiktning som föreskrivs i (1) ovan.

1664-

1699

BIHANG VII

BESTÄMMELSER AVSEENDE RADIOAKTIVA ÄMNEN AV KLASS 7

Detta bihang består av:

Kapitel

I. Gränsvärden för aktivitet och klyvbara ämnen

II. Bestämmelser för och åtgärder vid transport och mellanlagring

III. Bestämmelser för radioaktiva ämnen, för emballage och kollin samt provningsmetoder

IV. Godkännande och administrativa föreskrifter

V. Radioaktivt ämne med sekundära risker

Kapitel I

Gränsvärden för aktivitet och klyvbara ämnen

A1- och A2-värden

1700 A1- / A2-värden för radionuklider ges i Tabell I.

>Plats för tabell>

Bestämning av A1 och A2

1701 (1) För enskilda radionuklider vars identiteter är kända, men som inte är angivna i tabell I, erfordrar bestämningen av värdena på A1 och A2 multilateralt godkännande. Alternativt kan värdena på A1 och A2 enligt Tabell II användas utan godkännande av behörig myndighet.

>Plats för tabell>

(2) Vid beräkning av A1 och A2 för en radionuklid som inte återfinns i tabell I skall en viss radioaktiv sönderfallskedja, i vilken radionukliderna förekommer i sina naturligt uppträdande proportioner och i vilken ingen sönderfallsprodukt har en halveringstid som antingen är längre än 10 dagar eller längre än ursprungsnukliden, anses som en enda radionuklid. Den aktivitet som härvid skall beaktas och det A1- eller A2-värde som skall användas är det som gäller för respektive kedjas ursprungsnuklid. Beträffande radioaktiva sönderfallskedjor i vilken någon sönderfallsprodukt har en halveringstid antingen längre än tio dygn eller längre än halveringstiden för ursprungsnukliden, skall ursprungsnukliden tillsammans med sådana sönderfallsprodukter anses som blandningar av olika radionuklider.

(3) För blandningar av radionuklider, vilkas identiteter och respektive aktiviteter är kända, skall följande villkor tillämpas:

(a) För radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet:

Ói

>NUM>B (i)

>DEN>A1 (i)

kleiner oder gleich 1

(b) För radioaktivt ämne i annan form än av speciell beskaffenhet:

Ói

>NUM>B (i)

>DEN>A2 (i)

kleiner oder gleich 1

där B (i) är aktiviteten hos radionuklid i och A1(i) och A2(i) är A1 respektive A2-värdet för radionukliden i.

Alternativt får ett A2-värde för blandningar bestämmas på följande sätt:

A2 (blandning) = >NUM>1

>DEN>Ói

>NUM>f(i)

>DEN>A2(i)

där f(i) är andelen aktivitet för nuklid i i blandningen och A2(i) är det tillämpliga A2-värdet för nuklid i.

(4) När identiteten för varje radionuklid är känd men de individuella aktiviteterna för några radionuklider inte är kända, grupperas radionukliderna och det lägsta A1- eller A2-värdet, vilket som är tillämpligt i respektive grupp får användas vid tillämpning av formlerna i stycke (3) ovan. Utgångspunkt för gruppindelning kan vara den totala alfa-aktiviteten och den totala beta/gamma-aktiviteten när dessa är kända, med användande av det lägsta A1- eller A2-värdet för alfastrålare respektive beta/gammastrålare.

(5) För enskilda radionuklider eller för blandningar av radionuklider för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga, skall värdena i tabell II användas.

Gränsvärden för innehåll i kollin

1702 Mängden radioaktivt ämne i ett kolli får inte överstiga de värden som anges vid detta marginalnummer.

(1) Undantagna kollin

a) För annat radioaktivt ämne än föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium får ett undantaget kolli inte innehålla aktiviteter överstigande de gränsvärden som anges vid:

(i) marginalnummer 1713 (4) för varje enskilt föremål respektive varje kolli då det radioaktiva ämnet är inneslutet i eller utgör en beståndsdel av ett instrument eller annat tillverkat föremål såsom klockor eller elektronisk apparatur, och

(ii) marginalnummer 1713 (5) då det radioaktiva ämnet inte är så inneslutet eller bearbetat.

b) För föremål tillverkade av naturligt uran, utarmat uran eller naturligt torium får ett undantaget kolli innehålla vilken mängd som helst av sådana ämnen, förutsatt att den utvändiga ytan på uran eller torium är omsluten av ett inaktivt överdrag av metall eller annat motståndskraftigt material.

(2) Industrikollin

Den totala aktiviteten i ett enstaka kolli med LSA-material eller i ett enstaka kolli med SCO skall begränsas så att strålningsnivån som anges vid marginalnummer 1714 (1) inte överskrids. Aktiviteten i ett enstaka kolli skall även begränsas så att gränsvärdet för aktivitet för ett fordon, som anges vid marginalnummer 1714 (6), inte överskrids.

(3) Kolli av typ A

Kolli av typ A får inte innehålla aktivitet större än följande:

a) för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet - A1 eller

b) för alla andra radioaktiva ämnen - A2.

Värden på A1 och A2 finns angivna i tabell I och II vid marginalnumren 1700 respektive 1701.

(4) Kolli av typ B

Kolli av typ B får inte innehålla:

a) aktiviteter större än vad som godkänts för kolliprototypen,

b) andra radionuklider än de som godkänts för kolliprototypen, eller

c) innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd är annat än vad som godkänts för kolliprototypen,

som angivits i respektive godkännandecertifikat.

(5) Kollin innehållande klyvbart ämne

Alla förpackningar innehållande klyvbart ämne skall följa de tillämpliga aktivitetsgränserna för kollin, vilka angivits i styckena (1) till (4) ovan.

Förpackningar innehållande klyvbart ämne, andra än de som innehåller ämnen som uppfyller bestämmelserna vid marginalnummer 1703, får inte innehålla:

a) en större mängd klyvbart ämne än vad som godkänts för kolliprototypen,

b) någon radionuklid eller klyvbart ämne annat än vad som godkänts för kolliprototypen, eller

c) innehåll som till form, fysikaliskt eller kemiskt tillstånd, eller i en geometrisk form, skiljer sig från vad som godkänts för kolliprototypen,

som angivits i respektive godkännandecertifikat.

1703 Kollin som uppfyller något av villkoren vid detta marginalnummer undantas från de bestämmelser som anges vid marginalnummer 1741 och från övriga bestämmelser i detta bihang, vilka speciellt gäller för klyvbart ämne. Sådana kollin skall emellertid följa tillämpliga bestämmelser för kollin innehållande icke-klyvbart radioaktivt ämne och skall fortfarande uppfylla de bestämmelser i detta bihang, vilka hänför sig till dess radioaktiva beskaffenhet och egenskaper.

a) Kollin som vart och ett inte innehåller mer än 15 g klyvbart ämne, förutsatt att kollits minsta yttre dimension inte är mindre än 10 cm. För oförpackat ämne skall kvantitetsgränsen gälla för hela försändelsen som transporteras i eller på fordonet.

b) Kollin som innehåller homogena, vätehaltiga lösningar eller blandningar som uppfyller villkoren uppräknade i tabell III. För oförpackat ämne skall kvantitetsgränserna i tabell III gälla för hela försändelsen som transporteras i eller på fordonet.

c) Kollin som innehåller uran anrikat med avseende på uran-235 upp till 1 vikt-%, och där totala innehållet av plutonium och uran-233 uppgår till högst 1 % av massan av uran-235, förutsatt att de klyvbara ämnena är fördelade väsentligen homogent inom hela materialet. Dessutom skall gälla att, om uran-235 ingår som metall, oxid eller karbid, den inte får bilda ett gitter inom kollit.

d) Kollin som innehåller högst 5 g klyvbart ämne i varje volym av 10 liter, förutsatt att det radioaktiva ämnet förpackas i kollit så att begränsningen av fördelningen av klyvbart ämne bibehålls under rutintransport.

e) Kollin, vart och ett innehållande totalt högst 1 kg plutonium, av vilket högst 20 vikt-% får bestå av plutonium-239, plutonium-241 eller någon kombination av dessa radionuklider.

f) Kollin som innehåller flytande lösningar av uranylnitrat, anrikat med avseende på uran-235 till högst 2 vikt-%, med ett totalt innehåll av plutonium och uran-233 som inte överstiger 0,1 % av massan av uran-235 och med ett lägsta atomärt förhållande av kväve till uran (N/U) av 2.

>Plats för tabell>

1704-

1709

Kapitel II

Bestämmelser för och åtgärder vid transport och mellanlagring

Bestämmelser för inspektion av kollin

1710 (1) Före den första transporten av ett kolli skall följande bestämmelser uppfyllas:

a) Om inneslutningssystemets högsta tillåtna tryck överstiger 35 kPa (0,35 bar) (övertryck), skall tillses att inneslutningssystemet hos varje kolli överensstämmer med de godkända konstruktionsfordringarna beträffande systemets förmåga att bibehålla sin funktion under tryck.

b) För varje kolli av typ B och för varje emballage innehållande klyvbart ämne skall tillses att dess strålskärm och inneslutning och, i förekommande fall, värmeavledningsförmågan, ligger inom de gränser som är tillämpliga på eller specificerade för den godkända konstruktionen.

c) För varje emballage innehållande klyvbart ämne, där neutronabsorbatorer är speciellt angivna som delar av kollit för att uppfylla bestämmelserna vid marginalnummer 1741, skall provning utföras för att bekräfta närvaron och fördelningen av dessa neutronabsorbatorer.

(2) Före varje transport av ett kolli skall följande bestämmelser uppfyllas:

a) Det skall tillses att lyftdon som inte uppfyller bestämmelserna vid marginalnummer 1732 har monterats bort eller på annat sätt gjorts obrukbara för att lyfta kollit.

b) För varje kolli av typ B och för varje emballage innehållande klyvbart ämne skall tillses att alla bestämmelser som angetts i godkännandecertifikat och tillämpliga bestämmelser i detta bihang är uppfyllda.

c) Varje kolli av typ B skall förvaras intill dess jämviktsförhållanden uppnåtts i sådan utsträckning att de kan anses stämma överens med avsändningsfordringarna beträffande temperatur och tryck, såvida undantag från dessa fordringar ej har fått unilateralt godkännande.

d) För varje kolli av typ B skall man försäkra sig om genom inspektion och/eller lämpliga provningar att alla förslutningar, ventiler och andra öppningar hos inneslutningssystemet, genom vilket det radioaktiva innehållet skulle kunna komma ut, är ordentligt stängda och, när det är tillämpligt, förseglade på det sätt som anges vid marginalnummer 1738.

Transport av andra varor

1711 (1) Ett kolli får inte innehålla några andra föremål än sådana föremål och dokument som är nödvändiga för användningen av det radioaktiva ämnet. Denna bestämmelse hindrar inte att transport sker av ämnen med låg specifik aktivitet eller ytkontaminerade föremål tillsammans med andra föremål. Transporten av sådana föremål och dokument i ett kolli eller av ämne med låg specifik aktivitet eller ytkontaminerade föremål tillsammans med andra föremål kan tillåtas, förutsatt att dessa och emballaget och innehållet ej kan påverka varandra på ett sätt som skulle minska kollits säkerhet.

(2) Tankar som används för transport av radioaktivt ämne får inte användas för lagring eller transport av annat gods.

(3) Transport av annat gods tillsammans med försändelser som transporteras som komplett last är tillåtet förutsatt att arrangemanget styrs enbart av avsändaren och att det inte är förbjudet genom andra bestämmelser.

(4) Försändelser skall hållas åtskilda från annat farligt gods under transport och lagring enligt bestämmelserna vid marginalnummer 703.

(5) Radioaktivt ämne skall vara tillfredsställande åtskilt från oframkallad fotografisk film. Grunden för beräkning av separationsavstånd för detta ändamål skall vara att strålningsexponeringen av oframkallad fotografisk film på grund av transport av radioaktivt ämne skall begränsas till 0,1 mSv (10 mrem) per försändelse av sådan film enligt marginalnummer 711 (1).

Bestämmelser för och kontroll av kontamination och läckande kollin

1712 (1) Den löst vidhäftande kontaminationen på den utvändiga ytan av ett kolli skall hållas så låg som praktiskt möjligt och får under rutintransport inte överstiga de nivåer som anges i tabell IV.

(2) Beträffande ytterhöljen och containrar får mängden löst vidhäftande kontamination på de utvändiga och invändiga ytorna inte överstiga de gränsvärden som anges i tabell IV.

(3) Om det är uppenbart att ett kolli är skadat eller läcker, eller om det kan antas att kollit har läckt eller skadats, skall tillträde till kollit begränsas och en sakkunnig person skall snarast möjligt fastställa omfattningen av kontaminationen och den därav följande strålningsnivån hos kollit. Omfattningen av granskningen skall innefatta kollit, fordonet, angränsande lastnings- och lossningsareor och, om nödvändigt, allt annat gods som har transporterats med fordonet. Då det är nödvändigt skall ytterligare åtgärder vidtagas för att skydda människors hälsa i enlighet med bestämmelser utfärdade av behörig myndighet, för att begränsa följderna av sådant läckage eller sådan skada.

(4) Kollin som läcker radioaktivt ämne överstigande tillåtna gränsvärden för normala transportförhållanden, får förflyttas under övervakning, men får inte vidarebefordras förrän de reparerats eller återställts och dekontaminerats.

>Plats för tabell>

(5) Fordon och utrustning, som används rutinmässigt för transport av radioaktivt ämne, skall periodiskt kontrolleras för bestämning av kontaminationsnivån. Frekvensen av sådana kontroller skall vara beroende av sannolikheten för kontamination samt omfattningen av transporter av radioaktiva ämnen.

(6) Förutom vad som tillåts enligt stycke (7) nedan skall varje fordon, utrustning eller delar därav, som har blivit kontaminerade utöver de gränsvärden som anges i tabell IV eller uppvisar strålningsnivåer överstigande 5 ìSv/h (0,5 mrem/h) efter transport av radioaktivt ämne, dekontamineras snarast möjligt av sakkunnig person och får inte användas på nytt förrän den löst vidhäftande radioaktiva kontaminationen understiger de i tabell IV angivna nivåerna och strålningsnivån på grund av fast vidhäftande kontamination på ytan efter dekontamineringen är mindre än 5 ìSv/h (0,5 mrem/h).

(7) Ytterhöljen, containrar eller fordon, enbart avsedda för transport av ämnen med låg specifik aktivitet eller ytkontaminerade föremål, undantas från kraven i stycke (2) och (6) ovan dock endast med avseende på innerytor och bara så länge som de utnyttjas till transport av sådant material.

Bestämmelser för och reglering av transport av undantagna kollin

1713 (1) För undantagna kollin gäller enbart följande bestämmelser:

a) I kapitel II, III och V endast bestämmelser angivna i:

(i) tillämpliga delar av styckena (2) till (6) vid detta marginalnummer, samt marginalnummer 1770, och

(ii) de allmänna kraven för alla emballage och kollin angivna vid marginalnummer 1732.

b) Om det undantagna kollit innehåller klyvbart ämne, bestämmelserna vid marginalnummer 1703.

c) Bestämmelserna vid marginalnummer 705 (1).

(2) Strålningsnivån får inte i någon punkt på den utvändiga ytan på det undantagna kollit överstiga 5 ìSv/h (0,5 mrem/h).

(3) Den löst vidhäftande radioaktiva kontaminationen får inte på någon utvändig yta av det undantagna kollit överstiga de gränsvärden som anges i tabell IV.

(4) Radioaktivt ämne som är inneslutet i eller utgör en beståndsdel av ett instrument eller annat tillverkat föremål, med en aktivitet som inte överstiger de gränsvärden för föremål och kollin som anges i kolumn 2 respektive 3 i Tabell V, får transporteras som ett undantaget kolli förutsatt att:

a) strålningsnivån 10 cm från varje punkt på den utvändiga ytan av varje oförpackat instrument eller föremål inte är högre än 0,1 mSv/h (10 mrem/h), och

b) varje instrument eller föremål (utom radioluminiscenta klockor och apparater) är försett med märkningen "Radioaktiv".

(5) Radioaktivt ämne i andra former än som angetts i stycke (4) ovan, med en aktivitet som inte överstiger gränsvärdena i kolumn 4 i tabell V, får transporteras som undantaget kolli förutsatt att:

a) innehållet kvarhålls i kollit under rutintransport och

b) kollit är märkt "Radioaktiv" på en invändig yta på ett sådant sätt att en varning om närvaro av radioaktivt ämne blir synlig när kollit öppnas.

>Plats för tabell>

Anmärkning: För blandningar av radionuklider, se marginalnummer 1701 (3)-(5).

(6) Ett tillverkat föremål i vilket det enda radioaktiva ämnet är obestrålat naturligt uran, obestrålat utarmat uran eller obestrålat naturligt torium får transporteras som undantaget kolli förutsatt att den utvändiga ytan av uran eller torium är omsluten av ett inaktivt överdrag tillverkat av metall eller något annat motståndskraftigt material.

Bestämmelser för och reglering av transport av lsa material och sco i industrikollin eller oförpackat

1714 (1) Mängden LSA-material eller SCO i ett enstaka kolli av industrityp (IP-1, IP-2, IP-3) eller föremål eller samling av föremål, skall begränsas så att strålningsnivån på 3 m avstånd från det oskärmade materialet, föremålet eller samlingen av föremål inte överstiger 10 mSv/h (1 000 mrem/h).

(2) LSA-material och SCO som utgörs av eller innehåller klyvbart ämne skall uppfylla tillämpliga bestämmelser vid marginalnummer 1714 (2) och (3) och 1741.

(3) Kollin, inkluderande tankar eller containrar, innehållande LSA-material eller SCO skall uppfylla bestämmelserna vid marginalnummer 3712 (1) och (2).

(4) LSA-material och SCO tillhörande grupperna LSA-I och SCO-I får transporteras oförpackat under följande villkor:

a) alla oförpackade ämnen, utom malmer innehållande enbart naturligt förekommande radionuklider, skall transporteras på sådant sätt att inget av innehållet frigörs från fordonet eller att ingen förlust av strålskärmning kan uppstå under rutintransport,

b) varje fordon skall utgöra komplett last, utom vid transport av enbart SCO-I på vilken kontaminationen på de åtkomliga och icke åtkomliga ytorna inte är större än tio gånger det tillämpliga gränsvärdet angivet vid marginalnummer 700 (2), och

c) för SCO-I, i de fall det kan antas att löst vidhäftande kontamination finns på icke åtkomliga ytor överstigande de vid marginalnummer 700 (2) angivna värdena, skall åtgärder vidtas så att inget radioaktivt ämne frigörs i fordonet.

(5) LSA material och SCO skall, förutom när annat anges i stycke (4) ovan, förpackas enligt de förpackningskrav som anges i tabell VI på sådant sätt att inget av innehållet frigörs från kollit samt att ingen förlust av strålskärmning uppstår under transport. LSA-II material, LSA-III material och SCO-II får inte transporteras oförpackat

>Plats för tabell>

(6) Den totala aktiviteten hos LSA material och SCO får i varje enskilt fordon ej överstiga de gränsvärden som anges i tabell VII.

>Plats för tabell>

Bestämning av transportindex (TI)

1715 (1) Transportindex (TI) baserad på strålningskontroll för ett kolli, ytterhölje, tank, container eller för oförpackat LSA-I eller SCO-I skall vara det tal som erhålles enligt nedanstående tillvägagångssätt:

a) Bestäm den maximala strålningsnivån på ett avstånd av 1 m från den utvändiga ytan på kollit, ytterhöljet, tanken, containern eller oförpackat LSA-I och SCO-I. När strålningsnivån bestäms i millisievert per timme (mSv/h) skall det erhållna värdet multipliceras med 100. När strålningsnivån bestäms i millirem per timme (mrem/h) skall det erhållna värdet inte förändras.

För uran- och toriummalmer och koncentrat kan den maximala strålningsnivån i varje punkt 1 m från den yttre ytan på lasten antas vara:

0,4 mSv/h (40 mrem/h) för malmer och fysikaliska koncentrat av uran och torium,

0,3 mSv/h (30 mrem/h) för kemiska koncentrat av torium

0,02 mSv/h (2 mrem/h) för kemiska koncentrat av uran, annat än uranhexafluorid

b) För tankar, containrar och oförpackat LSA-I och SCO-I skall det i steg a) ovan bestämda värdet multipliceras med tillämplig faktor ur tabell VIII.

c) Det i steg a) och steg b) ovan erhållna siffervärdet skall avrundas uppåt till en decimal (t.ex. 1,13 blir 1,2), förutom att talet 0,05 eller lägre får anses som noll.

>Plats för tabell>

(2) Transportindex (TI) baserad på nukleär kriticitetskontroll erhålles genom att dividera talet 50 med det värde på N, som erhålles genom att använda metoden som anges vid marginalnummer 1741 (dvs. TI = 50/N). Värdet av transportindex för nukleär kriticitetskontroll kan vara noll, förutsatt att ett obegränsat antal kollin är underkritiska (dvs. N är i själva verket lika med oändligheten).

(3) Transportindex för varje försändelse skall bestämmas i enlighet med tabell IX.

>Plats för tabell>

Tilläggsbestämmelser för ytterhöljen

1716 Följande tilläggsbestämmelser skall gälla för ytterhöljen:

a) Kollin med klyvbart ämne för vilka transportindex för nukleär kriticitetskontroll är 0 och kollin med icke klyvbart radioaktivt ämne får placeras i samma ytterhölje vid transport, förutsatt att varje kolli däri uppfyller tillämpliga krav i detta bihang.

b) Kollin med klyvbart ämne för vilket transportindex för nukleär kriticitetskontroll överstiger 0 får inte transporteras i ett ytterhölje.

c) Endast den ursprungliga avsändaren till kollin i ytterhöljen skall tillåtas att använda metoden med direkt mätning av strålningsnivån för att bestämma transportindex för ett styvt ytterhölje.

Gränsvärden för transportindex och strålningsnivå för kollin och ytterhöljen

1717 (1) Utom för försändelser som komplett last skall transportindex för varje enskilt kolli eller ytterhölje inte överstiga 10.

(2) Utom för kollin och ytterhöljen transporterade som komplett last i enlighet med villkoren vid marginalnummer 713 (1) a), får den högsta strålningsnivån inte i någon punkt på den utvändiga ytan på kollit eller ytterhöljet överstiga 2 mSv/h (200 mrem/h).

(3) Den högsta strålningsnivån får inte i någon punkt på den utvändiga ytan på ett kolli transporterat som komplett last överstiga 10 mSv/h (1 000 mrem/h).

Kategorier

1718 Kollin och ytterhöljen skall hänföras till någon av kategorierna I-VIT, II-GUL eller III-GUL enligt de villkor som anges i tabell X och XI, vilken som är tillämplig, och med följande bestämmelser:

a) För ett kolli skall såväl transportindex som strålningsnivån på ytan tas hänsyn till vid bestämning av tillämplig kategori. Då transportindex överensstämmer med villkoren för en kategori, men strålningsnivån på ytan överensstämmer med en annan kategori, skall kollit hänföras till den högre kategorin av de två. För detta ändamål skall kategori I-VIT betraktas som den lägsta kategorin.

b) Transportindex skall bestämmas enligt den metod som anges vid marginalnummer 1715 och vara föremål för begränsningarna vid marginalnummer 1716 (c).

c) Om transportindex är större än 10 skall kollit eller ytterhöljet transporteras som komplett last.

d) Om strålningsnivån på ytan är större än 2 mSv/h (200 mrem/h) skall kollit eller ytterhöljet transporteras som komplett last och i enlighet med bestämmelserna vid marginalnummer 713 (1) (a).

e) Ett kolli som transporteras enligt särskild överenskommelse skall hänföras till kategori III-GUL.

f) Ett ytterhölje som innehåller kollin som transporteras enligt särskild överenskommelse skall hänföras till kategori III-GUL.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Förhandsmeddelande till behörig myndighet

1719 (1) Före den första transporten av varje kolli som kräver godkännande av behörig myndighet, skall avsändaren försäkra sig om att kopior av varje tillämpligt certifikat utfärdat av behörig myndighet som gäller för kolliprototypen, har tillställts behöriga myndigheter i varje land genom eller till vilket försändelserna skall transporteras. Avsändaren är inte tvungen att invänta bekräftelse från behörig myndighet, ej heller är den behöriga myndigheten tvungen att bekräfta att certifikatet mottagits.

(2) För varje transport som uppräknas i a), b) eller c) nedan skall avsändaren förhandsmeddela behörig myndighet i varje land genom eller till vilket försändelsen skall transporteras. Detta förhandsmeddelande skall vara behörig myndighet tillhanda före transportens början, och helst minst 7 dagar i förväg.

a) Kolli av typ B (U) som innehåller radioaktivt ämne med en aktivitet större än 3 × 103 A1 eller 3 × 103 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1 000 TBq (20 kCi), varvid det lägsta av dessa värden gäller.

b) Kolli av typ B(M).

c) Transport enligt särskild överenskommelse.

(3) Förhandsmeddelandet skall innehålla:

a) tillräcklig information för att möjliggöra identifieringen av kollit inklusive alla tillämpliga certifikatsnummer och igenkänningsmärken,

b) information om transportdatum, förväntat ankomstdatum och föreslagen färdväg,

c) namnet på det radioaktiva ämnet eller nukliden,

d) beskrivning av det radioaktiva ämnets fysikaliska och kemiska tillstånd eller om det är radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet, och

e) den maximala aktiviteten av det radioaktiva innehållet under transporten uttryckt i enheten becquerel (Bq) [och, om så önskas, curie (Ci)] med ett tillämpligt SI prefix [se marginalnummer 4 (1)]. För klyvbart ämne får den totala massan av klyvbart ämne uttryckt i enheten gram (g) eller multiplar därav anges i stället för aktivitet.

(4) Avsändaren behöver inte sända ett särskilt förhandsmeddelande om den begärda informa-tionen har inkluderats i ansökan för transportgodkännande. Se marginalnummer 1757 (3).

Innehav av intyg och driftsinstruktioner

(5) Avsändaren skall ha i sin ägo en kopia av varje certifikat som krävs enligt kapitel III i detta bihang samt en kopia av instruktionerna rörande kollits förslutning och andra förberedelser för transport innan någon transport sker på villkor enligt dessa certifikat.

1720-

1729

Kapitel III

Bestämmelser för radioaktiva ämnen, för emballage och kollin samt för provningsmetoder

Anmärkning: Bestämmelserna i kapitel III är desamma som föreskrivs i 1985 års utgåva (ändrad 1990) av "IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material". Paragrafnumren som anges vid marginalnummer 1730 till 1742 är numren på tillämpliga paragrafer i denna års utgåva.

1730 Bestämmelser för LSA-III material

paragraf 501

1731 Bestämmelser för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet

paragraferna 502-504

1732 Almänna bestämmelser för alla emballage och kollin

paragraferna 5-514

1733 Bestämmelser för industrikolli av typ 1 (IP-1)

paragraf 518

1734 Tilläggsbestämmelser för industrikolli av typ 2 (IP-2)

paragraf 519

1735 Tilläggsbestämmelser för industrikolli av typ 3 (IP-3)

paragraf 520

1736 Alternativa bestämmelser för tankar och containrar för att uppfylla fordringarna för IP-2 och IP-3

paragraferna 521-523

1737 Bestämmelser för kollin av typ A

paragraferna 524-540

1738 Bestämmelser för kollin av typ B

paragraferna 541-548

1739 Bestämmelser för kollin av typ B(U)

paragraferna 549-556

1740 Bestämmelser för kollin av typ B(M)

paragraferna 557-558

1741 Bestämmelser för kollin innehållande klyvbart ämne

paragraferna 559-568

1742 Provningsmetoder

paragraferna 601-633

1743-

1749

Kapitel IV

Godkännande och administrativa bestämmelser

Anmärkning: I de fall bestämmelserna i kapitel IV är desamma som föreskrivs i 1985 års utgåva (ändrad 1990) av "IAEA Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material" är de paragrafnummer som anges vid marginalnummer 1761 till 1764 numren på tillämpliga paragrafer i denna utgåva.

Allmänt

1750 Behörig myndighets godkännande erfordras för följande:

a) Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet (se marginalnummer 1751),

b) Alla kollin innehållande klyvbart ämne (se marginalnummer 1754 och 1755),

c) Kolli av typ B-typ B(U) och typ B(M) (se marginalnummer 1752, 1753 och 1755),

d) Transport enligt särskild överenskommelse (se marginalnummer 1758),

e) Vissa transporter (se marginalnummer 1757),

f) Beräkning av olistade A1- och A2- värden [se marginalnummer 1701 (1)].

Godkännande av radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet

1751 (1) Prototyp för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet kräver unilateralt godkännande. En ansökan om godkännande skall innehålla:

a) en detaljerad beskrivning av det radioaktiva ämnet, eller, när det gäller en kapsel, av innehållet; speciellt gäller detta såväl det fysikaliska som kemiska tillståndet,

b) en detaljerad beskrivning av konstruktionen av varje kapsel som används,

c) en redogörelse för företagna provningar och deras resultat eller beräkningar som visar att ämnena kan klara funktionskraven eller annat bevis för att de radioaktiva ämnena av speciell beskaffenhet uppfyller fordringarna i detta bihang och

d) dokumentation över kvalitetssäkringsprogram.

(2) Behörig myndighet skall utfärda ett certifikat som utvisar att den godkända prototypen uppfyller bestämmelserna för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet samt tilldela denna prototyp ett igenkänningsmärke. Certifikatet skall innehålla en beskrivning av det radioaktiva ämnet av speciell beskaffenhet.

Godkännande av kolliprototyper

Godkännande av kolliprototyp av typ B(U)

1752 (1) Varje kolliprototyp av typ B(U) som har sitt ursprung i ett COTIF fördragsanslutet land skall godkännas av behörig myndighet i detta land. Om landet där prototypen har framtagits inte är anslutet till COTIF får transport ske på följande villkor:

a) detta land har utfärdat ett certifikat enligt vilket kolliprototypen uppfyller de tekniska föreskrifterna i detta direktiv, och certifikatet har godtagits av behörig myndighet i det första COTIF-land som nås av sändningen,

b) om certifikat ej har lämnats, ska kolliprototypen godkännas av behörig myndighet i det första COTIF-land som nås av försändelsen.

Varje kolliprototyp av typ B(U) för klyvbart ämne, vilka även skall uppfylla föreskrifterna vid marginalnummer 1741, erfordrar ett multilateralt godkännande.

(2) Ansökan om godkännande skall innehålla:

a) en detaljerad beskrivning av avsett innehåll, särskilt av dess fysikaliska och kemiska tillstånd och den utsända strålningens natur,

b) en detaljerad beskrivning av konstruktionen inkl. fullständiga ritningar, uppgifter om material och tillverkningssätt,

c) en redogörelse för de företagna provningarna och resultatet av dessa, eller bevis grundat på beräkningar eller annat bevis på att kolliprototypen uppfyller tillämpliga krav,

d) de föreslagna anvisningarna för drift och underhåll vid användandet av emballaget,

e) om kollit är konstruerat för ett högsta normalt driftstryck överstigande 100 kPa (1,0 bar) övertryck, skall ansökan om godkännande särskilt redovisa specifikationer, de prover som skall tas och de provningar som skall utföras beträffande konstruktionsmaterialet i inneslutningssystemet,

f) om det föreslagna radioaktiva innehållet är bestrålat bränsle skall sökanden bevisa varje antagande i säkerhetsanalysen som gjorts beträffande bränslets egenskaper,

g) alla särskilda stuvningsbestämmelser som är nödvändiga för att säkerställa att värme avleds från kollit. Hänsyn skall tas till de olika transportsätt som kan användas och typ av fordon eller container,

h) en reproducerbar avbildning inte större än 21 × 30 cm utvisande kollits sammansättning och

i) dokumentation över kvalitetssäkringsprogram.

(3) Behörig myndighet skall utfärda ett kolliprototypcertifikat som utvisar att kolliprototypen uppfyller kraven för kolli av typ B(U).

Godkännande av kolliprototyp av typ B(M)

1753 (1) Varje kolliprototyp av typ B(M), inklusive de för klyvbart ämne vilka också skall uppfylla bestämmelserna vid marginalnummer 1754, erfordrar multilateralt godkännande.

(2) En ansökan om godkännande av kolliprototyp av typ B(M) skall, förutom de uppgifter som krävs vid marginalnummer 1752 (2) för kolli av typ B(U) inkludera:

a) en lista över de särskilda bestämmelser för kolli av typ B(U) upptagna vid marginalnummer 1738-1739 vilka kollit inte uppfyller;

b) varje föreslagen ytterligare driftsmässig åtgärd, som skall vidtagas under transport, utöver vad som är normalt föreskrivet i detta bihang, men som med hänsyn till kollits säkerhet anses som nödvändiga eller för att kompensera för de bristfälligheter som angivits i (a) ovan, såsom manuellt utförd temperatur- eller tryckmätning eller periodisk luftning. Dessa åtgärder skall vara anpassade till möjligheterna till oväntade dröjsmål.

c) detaljerade upplysningar om alla inskränkningar vad gäller transportsätt och alla särskilda lastnings-, transport-, lossnings- eller hanteringsförfaranden och

d) de högsta och lägsta värdena för omgivningsfaktorerna (temperatur, solstrålning) som kan väntas uppkomma under transport och till vilka hänsyn har tagits vid konstruktionen.

(3) Behörig myndighet skall utfärda kolliprototypcertifikat som visar att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser för kolli av typ B(M).

Godkännande av kolliprototyp för klyvbart ämne

1754 (1) Varje kolliprototyp för klyvbart ämne erfordrar multilateralt godkännande.

(2) Ansökan om godkännande skall innehålla all nödvändig information för att visa den behöriga myndigheten att prototypen uppfyller bestämmelserna vid marginalnummer 1741 samt dokumentation över ett kvalitetssäkringsprogram.

(3) Behörig myndighet skall utfärda ett kolliprototypcertifikat som utvisar att konstruktionen uppfyller tillämpliga bestämmelser vid marginalnummer 1741.

Övergångsbestämmelser

1755 Emballage av typ B(U) och typ B(M) och emballage innehållande klyvbara ämnen som inte helt uppfyller bestämmelserna i detta bihang, men vilka likväl skulle kunna användas i enlighet med bestämmelserna i RID tillämpliga den 31 december 1989 för motsvarande ämnen av klass 7, får fortfarande användas under följande villkor för transport av dessa ämnen:

a) multilateralt godkännande krävs efter utgången av det unilaterala godkännandet och

b) ett serienummer, i enlighet med bestämmelserna vid marginalnummer 705 (4) skall anges och vara märkt på utsidan av varje emballage.

Förändringar i emballagets konstruktion eller av egenskaper eller kvantitet av det tillåtna radioaktiva innehållet, som, enligt behörig myndighets bedömning, skulle kunna märkbart påverka säkerheten, skall uppfylla bestämmelserna i detta bihang.

Anmälan och registrering av serienummer

1756 Behörig myndighet i ursprungslandet för kolliprototypens godkännande skall informeras om serienummer på varje emballage som tillverkats i enlighet med en prototyp som godkänts enligt marginalnummer 1752, 1753 (1), 1754 (1) och 1755. Behörig myndighet skall upprätta register över sådana serienummer.

Godkännande av transporter

1757 (1) Förutom vad som tillåts enligt stycke (2) nedan skall multilateralt godkännande krävas för:

a) transport av kollin av typ B(M) speciellt konstruerade för att tillåta kontrollerad, periodiskt återkommande avluftning,

b) transport av kollin av typ B(M) innehållande radioaktivt ämne med en aktivitet större än 3 × 103 A1 eller 3 × 103 A2, vilket som är tillämpligt, eller 1 000 TBq (20 kCi), varvid det lägsta av dessa värden gäller,

c) transport av kollin innehållande klyvbara ämnen om summan av transportindex för de enskilda kollina överstiger 50 i enlighet med marginalnummer 2712 (4).

(2) Behörig myndighet kan godkänna transport in i eller genom sitt land utan speciellt trans-portgodkännande genom en särskild bestämmelse i kolliprototypgodkännandet (se marginalnummer 1759).

(3) Ansökan om godkännande av transport skall innefatta:

a) tidsperiod för vilken godkännande söks,

b) det aktuella radioaktiva innehållet, de förväntade transportsätten, typ av vagn och den förmodade eller föreslagna färdvägen samt

c) uppgifter om hur de särskilda försiktighetsåtgärder och särskilda administrativa eller operationella åtgärder, som anges i godkännandecertifikaten för kolliprototypen utfärdade i enlighet med marginalnummer 1752 (3), 1753 (3) och 1754 (3), skall utföras.

(4) Vid godkännande av transporten skall behörig myndighet utfärda godkännandecertifikat.

Godkännande av transport enligt särskild överenskommelse

1758 (1) Varje försändelse som transporteras enligt särskild överenskommelse kräver multilateralt godkännande.

(2) Ansökan om godkännande av transport enligt särskild överenskommelse skall inkludera all nödvändig information för att försäkra den behöriga myndigheten att den allmänna säker-hetsnivån vid transporten är åtminstone likvärdig med den som skulle råda om alla tillämpliga bestämmelser i denna bilaga skulle iakttas. Ansökan skall innefatta:

a) uppgift om i vilket hänseende och av vilka skäl sändningen ej kan genomföras i full överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter, och

b) uppgift om särskilda försiktighetsåtgärder eller särskilda administrativa eller operationella åtgärder, som skall vidtagas under transporten för att uppväga att tillämpliga föreskrifter ej kan uppfyllas.

(3) Vid godkännande av en transport enligt särskild överenskommmelse skall behörig myndighet utfärda godkännandecertifikat.

Behörig myndighets godkännandecertifikat

1759 Fyra typer av godkännandecertifikat kan utfärdas:

Fyra typer av godkännandecertifikat kan utfärdas:

radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet,

transport enligt särskild överenskommelse,

transportgodkännade,

kolliprototypgodkännande.

Kolliprototypgodkännande och transportgodkännande kan kombineras till ett enda certifikat.

Behörig myndighets igenkänningsmärke

1760 (1) Varje godkännandecertifikat utfärdat av en behörig myndighet skall förses med igenkänningsmärke. Märkningen skall vara enligt följande:

Nationalitetsbeteckning/nummer/typkod:

a) Nationalitetsbeteckningen utgörs av den särskilda beteckningen för motorfordon i internationell trafik enligt Wien-konventionen för landsvägstransporter (1968).

b) Numret tilldelas av behörig myndighet, och skall vara entydigt och specifikt för en viss prototyp eller en viss transport. Det vid godkännandet av transporten tilldelade igenkänningsmärket skall lätt kunna identifieras med det vid godkännandet av kolliprototypen tilldelade igenkänningsmärket.

c) Följande typkoder skall användas i angiven ordningsföljd för att utvisa typ av utfärdat godkännandecertifikat:

AF Kolliprototyp av typ A för klyvbart ämne

B(U) Kolliprototyp av typ B(U); B(U)F för klyvbart ämne

B(M) Kolliprototyp av typ B(M); B(M)F för klyvbart ämne

IF Kolli av industrityp för klyvbart ämne

S Radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet

T Transport

X Särskild överenskommelse

d) För kolliprototypgodkännanden, utom de som utfärdats i enlighet med bestämmelserna vid marginalnummer 1755, skall symbolen " P85 " () tillfogas typkoden för kolliprototypen.

(2) Dessa typkoder skall användas på följande sätt:

a) Varje certifikat och varje kolli skall förses med tillämpligt igenkänningsmärke, sammansatt av de symboler som föreskrivs i (1) ovan med undantag av att på kolli skall efter andra snedstrecket endast den tillämpliga kolliprototypens kod finnas inkluderande, om tillämpligt, symbolen " P 85" (), dvs. "T" och "X" skall ej finnas i igenkänningsmärkningen på kollit.

När godkännande av kolliprototyp och transport lämnas samtidigt behöver koden ej upprepas. Till exempel:

A/132/B(M)F-85: Kolli av typ B(M) godkänd för klyvbart ämne, som kräver multilateralt godkännande, för vilken behörig myndighet i Österrike har tilldelat nummer 132 (skall anges både på kollit och på kolliprototypcertifikatet),

A/132/B(M)F-85T: Godkännande av transport utfärdat för ett kolli med igenkänningsmärkning enligt ovan (skall anges enbart på certifikatet),

A/137/X-85: Godkännande enligt särskild överenskommelse utfärdat av behörig myndighet i Österrike, till vilket nummer 137 har tilldelats (skall anges enbart på certifikatet),

A/139/IF-85: Ett kolli av industrityp för klyvbart ämne godkänt av behörig myndighet i Österrike, till vilket kolliprototypnummer 139 har tilldelats (skall anges både på kollit och på kolliprototypcertifikatet).

b) Då ett multilateralt godkännande har formen av en giltighetsförklaring, används endast det igenkänningsmärke som tilldelats av ursprungslandet för prototypen eller transporten. Då multilateralt godkännande sker genom att certifikat utfärdas av olika länder, det ena efter det andra, skall varje certifikat vara försett med vederbörlig märkning och kolli vars prototyp godkänts på detta sätt skall bära alla vederbörliga igenkänningsmärken.

A/132/B(M)F-85

CH/28/B(M)F-85

är t.ex. igenkänningsmärken för ett kolli som ursprunglingen blivit godkänt av Österrike och senare godkänts genom nytt certifikat av Schweiz. Ytterligare igenkänningsmärken skall sedan på motsvarande sätt anges på kollit.

c) Revidering av ett certifikat skall anges av ett uttryck inom parentes efter igenkänningsmärket på certifikatet. Till exempel skulle A/132/B(M)F-85 (Rev. 2) betyda den andra revisionen av certifikat för kolliprototyp utfärdat av Österrike eller A/132/B(M)F-85 (Rev. 0) skulle ange ursprungsintyget för det österrikiska kolliprototypgodkännandet. Beträffande det ursprungliga certifikatet är uttrycket inom parentes ej nödvändigt och andra ord som "ursprungligt certifikat" kan också användas i stället för "Rev. 0". Reviderat certifikatnummer får endast utfärdas av det land som utfärdat originalgodkännandet.

d) Ytterligare beteckningar (som kan vara nödvändiga genom nationella bestämmelser) får tilläggas inom parentes i slutet av igenkänningsmärket, t.ex. A/132/B(M)F-85(SP503).

e) Det är ej nödvändigt att ändra igenkänningsmärket på emballaget varje gång en revision av kolliprototypcertifikatet görs. Sådan ändring skall göras endast i de fall då revisionen av certifikatet för kolliprototypen omfattar en ändring av den bokstavskod förkolliprototypen som följer efter det andra snedstrecket.

Innehåll i godkännandecertifikat

(Se inledningsanm till detta kapitel)

1761 Godkännandecertifikat för radioaktivt ämne av speciell beskaffenhet

Paragraf 726

1762 Godkännandecertifikat enligt särskild överenskommelse

Paragraf 727

1763 Godkännandecertifikat för transport

Paragraf 728

1764 Godkännandecertifikat för kolliprototyp

Paragraf 729

Giltighetsförklaring av certifikat

1765 Multilateralt godkännande får ske genom giltighetsförklaring av det ursprungliga certifikatet som utfärdats av behörig myndighet i ursprungslandet för kolliprototypen eller transporten. Sådan giltighetsförklaring kan ta formen av en bekräftelse av originalcertifikatet eller utfärdande av ett separat godkännande, bihang, tillägg etc. av behörig myndighet i det land genom vilket eller till vilket transporten sker.

Allmänna bestämmelser för program för kvalitetssäkring

1766 Kvalitetssäkringsprogram skall fastställas för konstruktionen, tillverkningen, provningarna, dokumentationen, användningen, underhållet och inspektionen av alla kollin samt för transport och mellanlagring för att tillförsäkra efterlevnad av bestämmelserna i detta bihang. Där behörig myndighets godkännande för kolliprototyp eller transport erfordras, skall sådant godkännande beakta och vara betingat av tillräckligheten hos ett sådant kvalitetssäkringsprogram. Intygande att specifikationerna är fullständigt uppfyllda skall vara tillgängligt för behörig myndighet. Tillverkaren, avsändaren eller användaren av en kolliprototyp skall vara beredd att bereda möjlighet för behörig myndighet att inspektera emballage under konstruktion och användning och visa för varje behörig myndighet att:

a) tillverkningsmetoder och material som använts för tillverkningen av emballaget överensstämmer med de godkända konstruktionsspecifikationerna och

b) alla emballage som tillverkats enligt en godkänd kolliprototyp inspekteras periodiskt och, om nödvändigt, repareras och hålls i gott skick så att de fortsättningsvis uppfyller alla tillämpliga krav och specifikationer även efter upprepad användning.

1767-

1769

Kapitel V

Radioaktivt ämne med sekundära risker

1770 (1) Radioaktivt ämne med sekundära risker skall förpackas

a) enligt bestämmelserna för klass 7 och,

b) såvida det inte transporteras i ett kolli av typ A eller typ B, även enligt bestämmelserna i tillämplig klass.

(2) Pyrofort radioaktivt ämne skall förpackas i kolli av typ A eller typ B och skall även vara tillfredsställande inert.

(3) För radioaktivt ämne med sekundära risker i undantagna kollin, se marginalnummer 3 (5) och (6).

(4) Emballage för uranhexafluorid skall konstrueras, tillverkas och användas enligt bestämmelserna vid marginalnummer 1771.

Bestämmelser för förpackning och transport av uranhexafluorid

1771 (1) Emballage för uranhexafluorid skall konstrueras som tryckkärl och tillverkas av lämpligt kolstål eller annan lämplig stållegering.

(2) a) Emballagen och tillhörande utrustning skall konstrueras för arbetstemperaturer från minst P40 °C upp till 121 °C och för ett arbetstryck på 1,4 MPa (14 bar).

b) Emballagen, tillhörande utrustning och förstärkningsanordningar skall konstrueras att förhindra varje form av läckage eller kvarstående deformation när de blir utsatta för ett hydrauliskt provningstryck på 2,8 MPa (28 bar).

c) Emballagen och tillhörande förstärkningsanordningar (om de är permanent knutna till emballaget) skall konstrueras för att motstå yttre övertryck av 150 kPa (1,5 bar) utan att kvarstående deformation uppstår.

d) Emballagen och tillhörande utrustning skall vara konstruerade för att förbli täta så att den i stycke (4) angivna gränsen uppfylls.

e) Tryckavlastningsventiler tillåts inte och antalet öppningar skall vara så få som möjligt.

f) Emballage med en kapacitet av mer än 450 l samt tillhörande utrustning och förstärkningsanordningar (om de är permanent knutna till emballaget) skall vara så konstruerade att de förblir täta när de blir föremål för det fallprov, som anges vid marginalnummer 1742.

(3) Efter tillverkning skall insidan av de tryckbärande delarna rengöras grundligt från fett, olja, flagor, slagg och andra främmande ämnen på lämpligt sätt.

(4) a) Varje tillverkad förpackning, tillhörande utrustning och förstärkningsanordningar skall, separat eller tillsammans, undergå inspektion innan de tas i drift och därefter periodvis. Dessa inspektioner skall utföras och intygas efter överenskommelse med behörig myndighet.

b) Den första inspektionen skall bestå av kontroll av de utmärkande egenskaperna för konstruktionen, hållfasthetsprovning, läckagetest, vattenkapacitetstest och en kontroll av tillförlitligheten av utrustningens funktion.

c) Återkommande besiktningar skall bestå av okulärbesiktning, hållfasthetsprovning, läckagetest och kontroll av tillförlitlighet av funktionen för utrustningen. Intervallet mellan återkommande besiktningar får inte överstiga fem år. Emballage som inte har inspekterats inom denna femårsperiod skall undersökas före transport i enlighet med ett program som godkänts av behörig myndighet. De får inte fyllas förrän hela programmet för återkommande besiktning har fullföljts.

d) Kontroll av typkarakteristika skall visa överensstämmelse med specifikationerna och tillverkningsprogrammet.

e) Hållfasthetsprovningen före första användningen skall genomföras med en hydraulisk test med ett inre tryck av 2,8 MPa (28 bar). För de återkommande besiktningarna kan någon annan likvärdig icke-förstörande undersökningsmetod, som godkänts av behörig myndighet, användas.

f) Läckagetest skall utföras enligt en metod som har möjlighet att från inneslutningssystemet indikera läckage av innehållet med en känslighet av 0,1 Pa 1/s (10 P6 bar 1/s).

g) Vattenkapaciteten för emballaget skall fastställas med en noggrannhet av ± 0,25 % vid en referenstemperatur på 15 °C. Volymen skall anges på märkplattan, vilken beskrivs i stycke (6).

(5) Med undantag av emballage för mindre än 10 kg uranhexafluorid skall behörig myndighet i ursprungslandet för varje prototyp av kolli för uranhexafluorid bekräfta att det överensstämmer med kraven vid detta marginalnummer och utfärda ett godkännande. Detta godkännande kan vara del av godkännandet för ett kolli av typ B och/eller för ett kolli med klyvbart innehåll i enlighet med kapitel IV i detta bihang.

(6) En märkplatta av icke-korroderande metall skall varaktigt anbringas på varje emballage på en lätt tillgänglig plats. Metoden att anbringa plattan får inte försämra hållfastheten hos förpackningen. Åtminstone följande uppgifter skall anges på plattan genom stansning eller annan likvärdig metod:

godkännandenummer,

tillverkarens serienummer,

högsta arbetstryck 1,4 MPa (14 bar),

provningstryck 2,8 MPa (28 bar),

innehåll: uranhexafluorid,

kapacitet i liter,

högsta tillåten fyllningsmassa av uranhexafluorid,

egen vikt,

datum (månad, år) för första provning och den senaste återkommande provningen,

stämpel av den expert som utfört provningen.

(7) a) Uranhexafluorid skall vara i fast form när den transporteras.

b) Fyllningsgraden får endast vara sådan att kapaciteten inte utnyttjas till mer än 95 % vid 121 °C.

c) Rengöring av emballagen får endast utföras med lämplig metod.

d) Utförande av reparationer tillåts endast i enlighet med skriftliga konstruktions- och tillverkningsprogram. I annat fall kräver program för reparationer godkännande i förväg av behörig myndighet.

e) Icke rengjorda, tomma emballage skall vara lika väl förslutna under transport och mellanlagring som då de är fyllda.

f) För underhåll skall ett program, godkänt av behörig myndighet, följas.

(8) Emballage som tillverkats i enlighet med US-standard ANSI N 14.1-1982 (), eller liknande, får användas, efter medgivande av berörd behörig myndighet, om de i denna standard angivna provningarna har utförts av den expert som nämnts däri och fortsättningsvis utförs och intygas genom överenskommelse med behörig myndighet enligt stycke (4)(c).

1772-

1799

BIHANG VIII

BESTÄMMELSER FÖR MÄRKNING SAMT FÖRTECKNINGAR FÖR FARLIGT GODS

1800 Bestämmelser för märkning av cisternvagnar, batterivagnar, vagnar med avmonter- bara tankar och tankcontainrar, vagnar, containervagnar för löst förpackat gods samt vagnar med kollin av ett och samma innehåll

(1) Avsändaren skall på varje långsida av

en cisternvagn

en batterivagn

vagn med avmonterbar tank

en tankcontainer

vagn med löst förpackat gods

små- och storcontainer med löst förpackat gods

vari transporteras ämne som änns uppräknat i marginalnummer 1802, fästa vertikalt en ej reflekterande, rätvinklig, orangefärgad märkning vars baslinje är 40 cm och vars höjd är minst 30 cm. Märkningen skall ha en svart kant av 15 mm bredd. Märkningen kan utgöras av en tavla, en självklistrande dekal, en påmålning eller något liknande under förutsättning att det använda materialet är väderbeständigt och garanterar en varaktig märkning.

Avsändaren får också, på varje långsida av en vagn, anbringa detta kännetecken på vagnslaster som innehåller kollin med endast ett slags gods, enligt marginalnummer 1802.

Anmärkning: Skyltarnas orange kulör skall under normala användningsförhållanden ha kromaticitetskoordinater belägna i den del av kromaticitetsdiagrammet som begränsas genom sammanbindning av punkter med följande koordinater :

>Plats för tabell>

(2) Varje märkning skall bära de nummer som är tilldelade de transporterade ämnena i förteckningarna vid marginalnummer 1802.

(3) Identiäeringsnumren sätts samman av svarta siffror av 100 mm höjd och 15 mm stapel- bredd. Det nummer som anger faran, skall sättas i märkningens övre del och det som anger ämnet, skall sättas i den nedre delen. De skall skiljas åt genom en vågrät svart linje av 15 mm bredd mitt i märkningen (se marginalnummer 1803).

(4) Transporterar en cisternvagn eller tankcontainer flera olika ämnen i separata fack eller be- hållarfack, skall avsändaren anbringa den i (1) föreskrivna orangefärgade märkningen med tillhörande nummer på båda sidorna av varje tank eller tankfack parallellt med vagnens eller tankcontainerns längdaxel så, att de är tydligt synliga.

(5) Bestämmelserna i (1)-(4) gäller även för ej rengjorda och ej avgasade tomma cisternvagnar och tomma tankcontainrar. Om de farliga ämnena är lossade och facken rengjorda och av- gasade, får de orangefärgade märkningarna ej vara synliga.

Förteckning över identifieringsnummer

1801 (1) Farlighetsnumret består för klass 2-9 av två eller tre siffror.

Siffrorna påvisar i allmänhet följande faror :

2 Gas kan utvecklas genom tryck eller kemisk reaktion

3 Brandfarlig vätska (ånga) och gas eller självupphettande vätska

4 Brandfarligt fast ämne eller självupphettande fast ämne

5 Oxiderande (brandfrämjande) verkan

6 Risk för förgiftning eller infektion

7 Risk för radioaktivitet

8 Risk för frätskador

9 Risk för spontan, häftig reaktion

För ämnen och föremål av klass 1 används kännetecknet för faran klassiäceringskoden enligt marginalnummer 100 (4). Denna kod består av

nummer för riskgrupp enligt marginalnummer 100 (6) och

bokstav för samhanteringsgrupp enligt marginalnummer 100 (7).

Anmärkning: Risk för spontan häftig reaktion enligt farlighetsnummer 9 avser även sådan risk som följer av ett ämnes explosions-, sönderfalls- eller polymerisationsrisk med avgivande av avsevärd värme eller brandfarliga och/eller giftiga gaser.

En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara.

När faran hos ett visst ämne kas anges med endast en siffra kompletteras denna siffra med en nolla som andra siffra.

Följande sifferkombinationer har emellertid speciell betydelse : 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, och 90 [se marginalnummer 1801 (2)].

När farlighetsnumret föregås av bokstaven "X" innebär detta att ämnet reagerar häftigt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter godkännande av sakkunnig.

(2) De i marginalnummer 1802 uppräknade farlighetsnumren har följande betydelse :

20 Kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärrisk

22 Kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande

223 Kyld kondenserad gas, brandfarlig

225 Kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande)

23 Brandfarlig gas

239 Brandfarlig gas som kan medföra spontan, häftig reaktion

25 Oxiderande (brandunderstödjande) gas

26 Giftig gas

263 Giftig gas, brandfarlig

265 Giftig, oxiderande (brandunderstödjande) gas

268 Giftig, frätande gas

30 Brandfarlig vätska (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C) eller brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkt över 61 °C, uppvärmd till en temperatur lika eller över flampunkt, eller självupphettande vätska

323 Brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bilda

X323 Brandfarlig vätska som reagerar häftigt med vatten så att brandfarliga gaser bildas ()

33 Mycket brandfarlig vätska (flamp under 23 °C)

333 Självantändande vätska

X333 Självantändande vätska som reagerar häftigt med vatten ()

336 Mycket brandfarlig, giftig vätska

338 Mycket brandfarlig, frätande vätska

X338 Mycket brandfarlig, frätande vätska som reagerar häftigt med vatten ()

339 Mycket brandfarlig vätska som kan medföra spontan, häftig reaktion

36 Brandfarlig vätska (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C), mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig

362 Brandfarlig giftig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

X362 Brandfarlig giftig vätska som reagerar häftigt med vatten så att brandfarliga gaser bildas ()

368 Brandfarlig vätska, giftig, frätande

38 Brandfarlig vätska (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C), frätande

382 Brandfarlig frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

X382 Brandfarlig frätande vätska som reagerar häftigt med vatten så att brandfarliga gaser bildas ()

39 Brandfarlig vätska som kan medföra spontan, häftig reaktion

40 Brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne

423 Fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

X423 Brandfarligt fast ämne som reagerar häftigt med vatten så att brandfarliga gaser bildas ()

43 Självantändande (pyrofort) fast ämne

44 Brandfarligt fast ämne i smält tillstånd och med förhöjd temperatur

446 Brandfarligt, giftigt fast ämne i smält tillstånd och med förhöjd temperatur

46 Brandfarligt eller självupphettande, giftigt fast ämne

462 Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

X462 Fast ämne, som reagerar med vatten så att giftiga gaser bildas ()

48 Brandfarligt eller självupphettande frätande fast ämne

482 Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

X482 Fast ämne, som reagerar med vatten så att frätande gaser bildas ()

50 Oxiderande (brandunderstödjande) ämne

539 Brandfarlig organisk peroxid

55 Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne

556 Starkt oxiderande (brandunderstödjande), giftigt ämne

558 Starkt oxiderande (brandunderstödjande), frätande ämne

559 Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som kan medföra spontan, häftig reaktion

56 Oxiderande (brandunderstödjande) giftigt ämne

568 Oxiderande (brandunderstödjande) giftigt ämne, frätande

58 Oxiderande (brandunderstödjande) frätande ämne

59 Oxiderande (brandunderstödjande) ämne som kan medföra spontan, häftig reaktion

60 Giftigt eller mindre giftigt ämne

606 Smittfarligt ämne

623 Giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

63 Giftigt ämne, brandfarligt (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C)

638 Giftigt ämne, brandfarlig (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C), frätande

639 Giftigt ämne, brandfarligt (flamp under 61 °C) som kan medföra spontan, häftig reaktion

64 Giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande

642 Giftigt fast ämne, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

65 Giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne

66 Mycket giftigt ämne

663 Mycket giftigt ämne, brandfarligt (flamp högst 61 °C)

664 Mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande

665 Mycket giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne

668 Mycket giftigt ämne, frätande

669 Mycket giftigt ämne som kan medföra spontan, häftig reaktion

68 Giftigt ämne, frätande

69 Giftigt eller mindre giftigt ämne, som kan medföra spontan, häftig reaktion

70 Radioaktivt material

72 Radioaktiv gas

723 Radioaktiv gas, brandfarlig

73 Radioaktiv vätska, brandfarlig (flamp högst 61 °C)

74 Radioaktivt fast ämne, brandfarligt

75 Radioaktivt oxiderande (brandunderstödjande) material

76 Radioaktivt material, giftigt

78 Radioaktivt material, frätande

80 Frätande eller svagt frätande ämne

X80 Frätande eller svagt frätande ämne, som reagerar häftigt med vatten ()

823 Frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

83 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C)

X83 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C), som reagerar häftigt med vatten ()

839 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C), som kan medföra spontan, häftig reaktion

X839 Frätande eller svagt frätande, brandfarligt ämne (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C), som kan medföra spontan, häftig reaktion, som reagerar häftigt med vatten ()

84 Frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande

842 Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas

85 Frätande eller svagt frätande, oxiderande (brandunderstödjande) ämne

856 Frätande eller svagt frätande, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt ämne

86 Frätande eller svagt frätande, giftigt ämne

88 Mycket frätande ämne

X88 Mycket frätande ämne som reagerar häftigt med vatten ()

883 Mycket frätande, brandfarligt ämne (flamp 23 °C t.o.m. 61 °C)

884 Mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande

885 Mycket frätande, oxiderande (brandunderstödjande) ämne

886 Mycket frätande, giftigt ämne

X886 Mycket frätande, giftigt ämne som reagerar häftigt med vatten ()

89 Frätande eller svagt frätande, som kan medföra spontan, häftig reaktion

90 Miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen

99 Olika farliga ämnen vid förhöjd temperatur

(3) De identiäeringsnummer som refereras till vid marginalnummer 1801 (2) är upptagna i förteckning 1, II och III i marginalnummer 1802.

Anmärkning: De identifieringsnummer som ska framgå av de orangefärgade skyltarna ska först sökas i förteckning 1. För ämnen och benämningar som tillhör klass 2, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 6.1, 6.2, 7, 8 eller 9 och som inte är upptagna i förteckning 1 skall identifieringsnumren i förteckning II användas. Förteckning III innehåller alla ämnen och benämningar i förteckning 1 och II numrerade efter FN-nummer.

1802 Förteckningar över farligt gods

Förteckningarna innehåller 6 kolumner :

a. Farlighetsnummer

I denna kolumn är farlighetsnumren enligt marginalnummer 1801 (2) angivna.

b. FN-nummer

I denna kolumn är FN-numren från ämnesförteckning för de olika klasserna upptagna. Dessa identiäeringsnummer är hämtade från FN-rekommendationerna för transport av farligt gods.

c. Ämnesbenämning

I denna kolumn änns angivet :

de ämnesbenämningar som är understukna eller anges med versaler liksom n.o.s.benämningar, i ämnesförteckningen för de enskilda klasserna,

namngivna ämnen och föremål som enligt villkoren i RID

inte har tillstånd att transporteras,

namngivna ämnen och föremål som inte är underordnade villkoren i RID

(bara den alfabetiska förteckningen).

Det är de för godsdeklarationen föreskrivna benämningarna som är angivna. Vidare änns de i ämnesförteckningen upptagna synonymerna med hänvisningar till huvudbenämningarna.

Beskrivningar i RID

av blandningar, beredningar osv som inte är understukna eller anges med versaler är inte angivna i dessa förteckningar eftersom dessa beskrivningar inte får användas som beteckning för godset i godsdeklarationen. Beträffande klassiäceringen av dessa blandningar och beredningar se marginalnummer 3 (3) liksom ämnesförteckningarna för de enskilda klasserna.

De ämnen i, som tillåts att transporteras i tankar respektive i bulk är tryckta med fetstil.

d. Klass, ämnesnummer och i förekommande fall grupp

I denna kolumn är klass, ämnesnummer och i förekommande fall grupp angivna, dock med följande specialfall :

för ämnen och föremål i klass 1 : klassificeringskod och ämnesnummer

för ämnen och föremål i klass 7 : klass och farligt gods blad

för namngivna ämnen och föremål som enligt RID

inte har tillstånd att transporteras : hänvisning "FÖRBUD"

för namngivna ämnen och föremål, som inte är underordnade RID :

hänvisning "FRI" (bara alfabetiska förteckningen).

e. Varningsetikett

I denna kolumn anges numret på varningsetiketten som ska utplaceras.

Om extra varningsetikett föreskrivs för cisternvagn och tankcontainer, så skrivs numret för denna etikett inom parantes. Om för vissa typer av organiska peroxider en etikett med nummer 8 inom parantes änns angivet, så är denna extra etikett inte föreskriven för alla peroxider av denna typ (se dessutom uppgifterna i marginalnummer 551 ).

För de radioaktiva ämnena (klass 7) är dock det marginalnummer där etiketteringsförekrifterna änns angivna, medtagna i denna kolumn. I detta marginalnummer ska avsnitten 8 och 9 beaktas.

f. NHM-kod (Nomenclature Harmonisée Marchandises-Harmoniserad godsförteckning)

I denna kolumn anges godsets NHM-kod enligt den harmoniserade godsförteckningen (bilaga 3 till UIC-folder 221). Då NHM-koden för det farliga godset bestäms enligt principer som awiker från klassificeringsförfarandet i RID

är det inte alltid möjligt att för en ämnesbeteckning få fram en enda NHM-kod. Detta gäller i synnerhet samlingsbenämningarna och n.o.s.-benämningarna. I dessa fall kan den riktiga NHM-koden bara hittas om den kemiska eller tekniska benämningen på godset är känd. Om den riktiga NHM-koden bara kan anges of ullständigt, ska i stället för den saknade siffran, en stjärna (¹) anges.

Uppgifterna i kolumn 6 är inte rattsligt bundna.

Förklaringar till hänvisningar :

*) Betingad genom den sista lasten.

**) NHM-koden efter innehållet i de olika kärlen.

***) NHM-koden efter olika slags gods.

I. Alfabetisk forteckning

I denna alfabetiska förteckning är de ämnen och föremål i de enskilda klasserna i RID angivna i enlighet med förklaringarna till kolumnen "ämnesbenämning".

Om ett ämne eller föremål inte finns namngivet, måste det prövas om ämnet eller föremålet :

på grund av bestämmelser i en begränsad klass inte har tillstånd att transporteras [se marginalnummer 1 (3)] eller

kan hänföras en samlingsbenämning eller n.o.s.-benämning i en klass eller

på grund av bestämmelser i en fri klass har tillstånd att transporteras utan särskilda villkor [se marginalnummer 1 (4)].

Namnen på ämnena och föremålen är förtecknade i alfabetisk ordning, varvid de arabiska siffrorna eller preäxen som o-, m-, p-, n-, sec-, tert-, N-, alfa-, beta-, omega- inte har tagits hänsyn till. Prefixen Bis- och Iso- har dock tagits med i den alfabetiska ordningen och skrivs därför med stor bokstav.

>Plats för tabell>

II. Förteckning över samlingsrubriker och n.o.s.-benämningar

Anmärkning: Vid transport av ämnen, som anges som samlingsnamn eller som n.o.s.-beteckning, skall godsbeskrivningen bestå av beteckningen för samlingsnamnet eller n.o.s.-beteckningen följt av det kemiska eller tekniska namnet på ämnet.

Förteckningen upptar två sorters samlingsbenämningar eller n.o.s.-benämningar:

specifika samlingsbenämningar eller n.o.s.-benämningar för grupper av kemiska föreningar av samma typ;

generella samlingsbenämningar eller n.o.s.-benämningar för grupper av ämnen med likadana primär- och/eller sekundärfaror.

Ämnen får endast hänföras till en generell n.o.s.-benämning om de inte kan hänföras till en specifik beteckning eller benämning.

>Plats för tabell>

III. Numerisk förteckning

I denna numeriska förteckning är alla ämnen och föremål liksom alla samlingsnamn och n.o.s.- benämningar, som försetts med FN-nummer, införda för alla ämnen i de enskilda klasserna.

När ett FN-nummer finns på flera ämnen eller föremål eller när det under ett FN-nummer finns en samlingsbeteckning eller en n.o.s.-benämning ett flertal gånger med olika uppgifter (som klass, ämnessiffra, faro-nummer), fås de rätta uppgifterna från tilläggsinformation som flampunkt eller förpackningsgrupp (se också kriterierna för de enskilda grupperna).

>Plats för tabell>

1803 Identifieringsnummer på skylten skall ha följande utseende:

Farlighets-

nummer

(2 eller 3 siffror)

FN-nummer

(4 siffror)

Orange bakgrund.

Svart ram runtom, horisontell linje och siffror, 15 mm tjocka.

1804-

1899

BIHANG IX

1. Bestämmelser om varningsetiketter

Anmärkning: För kollin, se också marginalnummer 14.

1900 (1) a) Etiketterna nr 1, 1.4, 1.5, 1.6, 01, 2, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 05, 6.1, 6.2, 7A, 7B, 7C, 8 och 9 har formen av en kvadrat med minst 100 mm sida, ställd på sin spets.

Etikettstorleken får minskas, om kollits utformning kräver detta, förutsatt att den förblir fullt synlig. Se marginalnummer 224 (3).

b) Etiketterna nr 1, 1.4, 1.5, 1.6, 01, 2, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2, 05, 6.1, 6.2, 7D, 8 och 9 skall om de är avsedda för vagnar och cisternvagnar ha formen av en kvadrat med 150 mm sida, ställd på sin spets. Detta gäller även för etiketterna 7A, 7B eller 7C när dessa används i stället för etikett nr 7D.

Varningsetiketterna skall sättas upp på vagnarna på sådant sätt att de under transporten är tydligt synliga.

Etiketter på vagnar, som fraktar storcontainrar eller tankcontainrar, krävs inte om storcontainern eller tankcontainern är försedda med föreskriven varningsetikett. Etiketten måste vara tydligt synlig under transporten. Eljest måste varningsetikett fästas på vagnen.

c) Varningsetiketter som är avsedda för tankcontainrar med mer än 3 m3 rymd eller storcontainrar skall ha minst 250 mm sida. Detta gäller även för etiketterna nr 7A, 7B och 7C när de används i stället för etikett nr 7D.

(2) Etikett nr 11 har formen av en rektangel av standardformat A5 (148 × 210 mm). Om kollits storlek så kräver, kan etiketterna förminskas förutsatt att de fortfarande förblir fullt synliga.

(3) Etiketterna nr 13 och 15 har formen av en rektangel, minst i standardformat A7 (74 × 105 mm)

(4) Den nedre delen av etiketten får förses med siffror eller bokstäver som visar farans beskaffenhet.

(5) Siffror eller bokstäver på varningsetiketter skall vara tydliga och outplånliga.

1901 (1) Varningsetiketterna skall klistras på kolli och på vagnar, cisternvagnar och tankcontainrar samt på småbehållare eller fästas på annat lämpligt sätt och vara fullt synliga. Endast då kollits yttre beskaffenhet inte medger detta, får etikett klistras på pappskiva eller platta, som är säkert fästad vid kollit. I stället för etiketter får även varaktiga faromarkeringar, som exakt motsvarar föreskriven förebild, sättas upp på transportbehållare, på vagnar och cisternvagnar och på privata småbehållare. Dock kan tecknet, om märkning enligt förebild nr 13 fästes varaktigt på vagnen och cisternvagnen, bestå av enbart den röda triangeln med svart utropstecken (baslinje minst 100 mm och höjd minst 70 mm).

(2) Det åligger avsändaren, eller avsändarens representant att sätta upp föreskrivna etiketter:

a) på kollin, oavsett om de lämnas in stom styckegods eller som vagnslast,

b) på alla containrar,

c) på vagnar som lämnas in som vagnslast,

d) på vagnar som innehåller styckegods som avsändaren har lastat in.

(3) I alla andra fall åligger det järnvägen att sätta upp föreskrivna etiketter på vagnarna.

(4) Förutom de varningsetiketter som erfordras enligt detta direktiv får varningsetiketter som föreskrivs av regler för andra transportslag fästas på kolli, småbehållare, storcontainrar och tankcontainer, vilka innehåller farligt gods, om en del av transporten utförs på järnväg och godset måste märkas enligt de andra transportmedlens bestämmelser.

(5) Efter lossning av allt farligt gods och i förekommande fall efter rengöring av vagnar, cisternvagnar, tankcontainrar eller containrar skall varningsetiketterna avlägsnas eller täckas över.

2. Förklaringar till symbolerna

1902 De varningsetiketter som föreskrivs för ämnen och föremål som avses under klasserna 1-9 (se bifogade plansch) anger:

>Plats för tabell>

Övergångsbestämmelser

1903 De varningsetiketter som före 31 december 1987 överensstämde med etikett nr 7A, 7B, 7C, 10, 11 och 13 får användas tills lagren är förbrukade.

1904-

1909

3. Förebild för märke för ämnen med förhöjd temperatur

1910 Märket för ämnen med förhöjd temperatur som krävs i marginalnummer 918 (4), och i marginalnummer 9.6. (bihang X och XI) ska bestå av ett rött triangelformat märke med en minsta sida av 250 mm som anges nedan.

1911-

1999

Varningsetiketter

i förminskad storlek. Förklaring: Se bilag IX (marginalnummer 1902)

1) Riskgruppnummer och samhanteringsgruppbokstav.

2) Samhanteringsgruppbokstav.

1) Riskgruppnummer och samhanteringsgruppbokstav.

2) Samhanteringsgruppbokstav.

3) Mått enligt etikett nr 1.

4) Mått enligt etikett nr 7A.

5) Storleken på etiketter som ska fästas på förpackningar får minkas till A7 (74 × 105 mm).

BIHANG X

BESTÄMMELSER OM KONSTRUKTION, PROVNING OCH ANVÄNDNING AV TANKCONTAINRAR

1. Bestämmelser tillämpliga på alla Klasser

1.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

Anmärkning: I RID:s mening anses växeltankar vara tankcontainrar.

1.1.1 Dessa bestämmelser gäller för tankcontainrar med tillhörande utrustning med mer än 0,45 m3 volym avsedda för transport av farligt gods i form av vätskor, gaser, pulver eller granulat. För ämnen av klass 2 gäller dessa bestämmelser för tankcontainrar med en volym större än 1 000 liter.

Anmärkning: Vid tillämpningen av bestämmelerna i detta bihang skall följande betraktas som transport av flytande ärnnen:

ämnen som är flytande vid normal temperatur och normalt tryck,

fasta ämnen vilka transporteras vid förhöjd temperatur i smält tillstånd.

1.1.2 Del 1 innehåller bestämmelser om tankcontainrar för transport av farligt gods av alla klasser. Del 2-9 innehåller särskilda bestärnmelser, kompletteringar eller awikelser från Del 1.

1.1.3 En tankcontainer består av en påbyggnad med en tank inklusive anordningar för flyttning av tankcontainern utan väsentlig ändring av dess jämviktsläge.

1.1.4 I följande bestämmelser avses med:

1.1.4.1 - "tank", tankens mantel och gavlar som omsluter godset (inkl öppningar och förslutningar),

"utrustning", fyllnings-, tömnings-, luftnings-, säkerhets-, uppvärmnings- och värmeisoleringsanordningar samt mätinstrument,

"strukturdelar", på tankens ut- eller insida anbragta anordningar för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet.

1.1.4.2 - "kalkyltryck", ett fiktivt tryck som är minst lika stort som provningstrycket och som, beroende på det transporterade ämnets farlighetsgrad, mer eller mindre kan överstiga arbetstrycket. Det används uteslutande för att bestämma tankens väggtjocklek, oberoende av yttre eller inre förstärkningsanordningar,

"provningstryck", det högsta övertryck som uppstår i tanken vid tryckprovning,

"fyllningstryck", det högsta övertryck som uppstår i tanken vid fyllning under tryck,

"tömningstryck", det högsta övertryck som uppstår i tanken vid tömning under tryck, "högsta tillåtna drifttryck" (övertryck), det högsta av följande tre tryck,

(a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning ("högsta tillåtna fyllningstryck"),

(b) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under tömning ("högsta tillåtna tömningstryck"), och

(c) av innehållet (inkl eventuell i tanken befintlig permanent gas) i tanken vid högsta tillåtna arbetstemperatur bildat effektivt övertryck.

Om inte annat föreskrivs i de särskilda bestämmelserna för varje klass, får det numeriska värdet av detta drifttryck (övertryck) inte understiga innehållets ångtryck (absolut tryck) vid 50 °C.

Beträffande tankar med säkerhetsventiler (med eller utan sprängbleck), skall högsta tillåtna drifttryck (övertryck) emellertid vara lika med det för dessa ventiler föreskrivna öppningstrycket.

1.1.4.3 - "Täthetsprovning", provning vid vilken tanken utsätts för ett inre övertryck - enligt av behörig myndighet godkänd metod - som är lika stort som högsta tillåtna drifttryck, dock lägst 20 kPa (0,2 bar).

Beträffande tankar med luftningsanordningar samt skyddsanordningar, vilka hindrar att innehållet rinner ut om tanken välter, skall högsta drifttrycket (övertryck) vara lika med innehållets statiska tryck.

1.2 Konstruktion

Allmänt råd

SIS - Trykkärlskommissionens "Anvisningar för transportbehållare för farligt gods (TBA)" utgör ett exempel på en godtagbar teknisk norm enligt marginalnummer 1.2.1

1.2.1 Tankar skall vara konstruerade och tillverkade i enlighet med en teknisk norm som godkänts av behörig myndighet, i vilken material är valt och väggtjocklek beräknad med hänsyn tagen till högsta och lägsta fyllnings- och arbetstemperatur. Dock skall följande minimikrav alltid uppfyllas:

1.2.1.1 Tankar skall vara tillverkade av lämpligt metalliskt material, vilket, såvida inte andra temperaturintervall föreskrivs i de olika klasserna, inte är benäget för sprödbrott eller spänningskorrosion mellan P 20 °C och + 50 °C. För tillverkning av utrustning och tillbehör kan emellertid lämpliga icke-metalliska material användas.

1.2.1.2 I svetsade tankar skall endast användas material med utmärkt svetsbarhet och vars tillräckliga slaghållfasthet vid en omgivningstemperatur av P 20 °C kan garanteras, särskilt i svetsfogar och närliggande delar.

För svetsade tankar i stål får inte vattenhärdat stål användas. Vid användning av finkornstål får endast sådant material användas, hos vilket vare sig det enligt materialspecifikationen garanterade värdet på sträckgräns (förlängninggräns) överstiger 460 N/mm2 eller det övre värdet för den garanterade brottgränsen överstiger 725 N/mm2.

1.2.1.3 Svetsar skall vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet.

Beträffande utförande och kontroll av svetsfogar, se även marginalnummer 1.2.8.6.

Tankar vars minsta väggtjocklek bestämts enligt marginalnummer 1.2.8.3 och 1.2.8.4 skall kontrolleras i enlighet med vad som krävs för svetsfaktor 0,8.

1.2.1.4 Material i tankar eller i den skyddsinklädnad som kommer i kontakt med innehållet, får inte innehålla ämne som kan reagera farligt med innehållet genom att bilda farliga föreningar därmed eller som märkbart försvagar materialet.

1.2.1.5 Skyddsinklädnaden skall vara sådan att dess täthet bibehålls oberoende av den deformation som den kan utsättas för vid normal transport (1.2.8.1).

1.2.1.6 Om kontakten mellan det transporterade farliga godset och det material som används vid tankens konstruktion innebär en fortgående minskning av väggtjockleken, skall vid tillverkningen denna tjocklek ökas med lämpligt tillskott.

Detta tillägg till tjockleken på grund av korrosion skall inte tagas med vid beräkningen av tankväggens tjocklek.

1.2.2 Tankar, dess fastsättningsanordningar, utrustning samt strukturdelar skall vara konstruerade på sådant sätt, att de utan förlust av innehållet (annat än den gas som strömmar ut genom luftningsöppningarna) tål:

statiska och dynamiska påkänningar vid normal transport,

föreskrivna minsta påkänningar enligt marginalnummer 1.2.6 och 1.2.8.

På vagnar med självbärande tank skall tanken vara så konstruerad att den utöver andra påkänningar tål de extra påkänningar den utsätts för på grund av att den är självbärande.

1.2.3 Det tryck väggtjockleken i tanken beräknats för far inte understiga kalkyltrycket, men de påkänningar som avses vid marginalnummer 1.2.2 skall också beaktas.

1.2.4 Såvida inte annat särskilt föreskrivs i de olika klasserna, skall följande uppgifter beaktas vid konstruktion av tankar :

1.2.4.1 Tankar som töms med självtryck och som är avsedd för transport av ämnen vars ångtryck vid 50 °C inte överstiger 110 kPa (1,1 bar) (absolut tryck) - skall vara konstruerad för ett kalkyltryck uppgående till två gånger det transporterade ämnets statiska tryck. Detta tryck får inte vara lägre än dubbla statiska trycket hos vatten.

1.2.4.2 Tank - som fylls eller töms genom tryck och är avsedd för transport av ämnen vars ångtryck vid 50 °C inte överstiger 110 kPa (1,1 bar) (absolut tryck) - skall vara konstruerad för ett kalkyltryck uppgående till 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket.

1.2.4.3 Tank för ämnen vars ångtryck vid 50 °C är högre än 110 kPa (1,1 bar) men högst 175 kPa (1,75 bar) (absolut tryck) skall, oberoende av fyllnings- eller tömningssystem, vara konstruerad för ett kalkyltryck av minst 150 kPa (1,5 bar) (övertryck), eller 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, om detta är högre.

1.2.4.4 Tankar, oberoende av fyllnings- eller tömningssystem, avsedda för ämnen vars ångtryck vid 50 °C är högre än 175 kPa (1,75 bar) (absolut tryck), skall vara konstruerade för ett kalkyltryck motsvarande 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket men inte lägre än 0,4 MPa (4 bar) övertryck.

1.2.5 Tankcontainrar för visst farligt ämne skall vara försedda med särskilt skydd. Detta kan bestå i ökad väggtjocklek (sådan tjockleksökning bestäms mot bakgrund av de risker som är förknippade med ämnet i fråga: se respektive klass) eller en skyddsanordning.

1.2.6 Vid tryckprovet får spänningen ó (sigma) i en tanks mest utsatta punkt inte överstiga de materialberoende gränsvärden som föreskrivs nedan. Hänsyn skall tas till eventuella försvagningar i svetsarna.

1.2.6.1 För alla metaller och legeringar skall spänningen ó (sigma) vid provningstrycket vara mindre än det minsta av de värden som ges nedan:

ó ≤ 0,75 Re eller ó ≤ 0,5 Rm

där

Re = sträckgräns eller 0,2 % förlängningsgräns

eller, för austenitiskt stål, 1 % förlängningsgräns

Rm = minsta brottgräns

Kvoten Re/Rm får inte överstiga 0,85 för stål som används i svetsade tankar.

De värden på Re och Rm som används skall vara specificerade minimivärden enligt materialstandarder.

Om materialet if råga inte är standardiserat skall de värden på Re och Rm som får användas vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

När austenitiska stål används, får de i standarden specificerade minimivärdena överskridas med upp till 15 % om dessa högre värden verifieras av materialintyget.

De värden som anges i materialintyget skall emellertid alltid användas vid bestämning av kvoten Re/Rm.

1.2.6.2 För stål skall brottförlängningen uppgå till minst

>NUM>10 000

>DEN>uppmätt brottgräns i N/mm 2,

men får aldrig understiga 16 % för finkornsståleller 20 % för annat stål.

För aluminiumlegeringar får brottförlängningen inte understiga 12 % ().

1.2.7 Alla delar av en tankcontainer avsedd för transport av brandfarligt vätska med flarnpunkt högst 61 °C eller brandfarlig gas skall kunna jordas elektriskt. Varje metallkontakt som kan orsaka galvanisk korrosion skall undvikas.

1.2.8 Tankcontainrar med fastsättningsanordningar skall tåla de påkänningar som anges i 1.2.8.1 och ha minst den väggtjocklek som föreskrivs i 1.2.8.2-1.2.8.5 nedan.

1.2.8.1 Tankcontainrar och deras fästanordningar skall vid högsta tillåtna last kunna uppta följande belastningar:

i färdriktningen: två gånger totalvikten,

horisontellt, vinkelrätt mot färdriktningen: totalvikten, (om färdriktningen inte kan bestämmas entydigt två gånger totalvikten i vardera riktningen),

vertikalt, uppåt: totalvikten, och

vertikalt, nedåt: två gånger totalvikten.

För var och en av dessa belastningar skall följande säkerhetsfaktorer gälla:

för metalliska material med tydlig sträckgräns, en säkerhetsfaktor som är 1,5 i förhållande till den garanterade sträckgränsen, eller

för metalliska material utan tydlig sträckgräns, en säkerhetsfaktor som är 1,5 i förhållande till den garanterade förlängningsgränsen på 0,2 %, och för austenitiska stål 1,5 i förhållande till 1 %-gränsen.

1.2.8.2 Tjockleken hos den cylindriska väggen i en tank och hos gavlar och luckor skall minst vara lika med de värden som erhålls ur följande formler:

e = >NUM>Pep × D

>DEN>2 × ó × ë

(mm) e = >NUM>Pcal × D

>DEN>2 × ó

(mm)

där

Pep = kalkyltryck i MPa

Pcal = kalkyltryck i MPa enligt marginalnummer 1.2.4

D = tankens inre diameter i mm

ó = tillåten spänning som den definieras vid marginalnummer 1.2.6.1 och 1.2.6.2, i N/mm 2

ë = en faktor, inte överstigande 1, som kompenserar för eventuella försvagningar i svetsarna.

Tjockleken får aldrig understiga den som föreskrivs i 1.2.8.3 och 1.2.8.4 nedan.

1.2.8.3 I en tank med högst 1,80 m diameter () skall plåttjockleken vara minst 5 mm i mantel, gavlar och luckor, om dessa är gjorda av mjukt kolstål () (enligt marginalnummer 1.2.6) eller med likvärdig tjocklek om de är av annan metall. Om diametern överstiger 1,80 m, () skall - om tanken inte är avsedd för pulverformiga eller granulerade ämnen - denna tjocklek ökas till 6 mm om tanken är av mjukt kolstål (), eller till likvärdig tjocklek om tanken är av annan metall.

Oberoende av vilken metall som används får väggtjockleken aldrig understiga 3 mm.

Med "likvärdig tjocklek" avses den tjocklek som erhålls ur följande formel ():

e1 = 1.2.8.4 Om en tank har ett.ex.tra skydd mot skador, kan behörig myndighet medge att ovan nämnda minimitjocklek reduceras i proportion till detta skydd. Tjockleken får emellertid, om tankens diameter () är högst 1,80 m, inte understiga 3 mm då det är fråga om mjukt kolstål (), eller likvärdig tjocklek i fråga om annat material. Om tanken har en diameter () överstigande 1,80 m skall minimitjockleken, om mjukt kolstål () används, vara 4 mm eller likvärdig tjocklek för annan metall. Med "likvärdig" tjocklek avses den tjocklek som erhålls ur följande formel ():

e1 = 1.2.8.5 Det skydd som avses under 1.2.8.4 kan bestå av ett heltäckande yttre strukturellt skydd - som i en "sandwichkonstruktion" - där ytterhöljet är fastgjort i tanken eller av en strukturdär tankcontainerns tank är skyddad av en ramkonstruktion bestående av längs och tvärgåcnde balkar. Skyddet kan också bestå i att tanken har dubbla väggar.

Då tanken har dubbla väggar med vakuum mellan väggarna skall den sammanlagda tjockleken av den yttre metallväggen och tankväggen uppfylla kravet i 1.2.8.3, och minsta väggtjocklek i själva tanken får ej understiga tjocklekskravet i 1.2.8.4.

Då tanken har dubbla väggar med ett mellanliggande skikt av fast material med minst 50 mm tjocklek skall ytterväggen ha en tjocklek av minst 0,5 mm om den är av mjukt kolstål () eller minst 2 mm om den är av glasfiberarmerad plast. Fast skum med en stötupptagningsförmåga jämförbar t.ex. med polyuretanskum får användas som mellanliggande fast skikt.

1.2.8.6 Tillverkarens kompetens att utföra svetsning skall vara styrkt av behörig myndighet. Svetsning skall utföras av yrkesskicklig svetsare med svetsmetod vars effektivitet (inberäknat eventuell erforderlig värmebehandling) har påvisats genom provning. Oförstörande provning skall utföras genom radiografi eller ultraljudprovning och skall styrka att svetsens beskaffenhet är godtagbar för de påkänningar det gäller.

Vid bestämning av tankväggs tjocklek enligt 1.2.8.2 ovan skall följande värden på svetsfaktorn (ë) (lambda) användas för svetsarna:

0,8: då svetsfogarna så långt som möjligt avsynas på båda sidor och får undergå ett of örstörande stickprov där särskild uppmärksamhet ägnas korspunkterna,

0,9: då alla längssvetsar till hela sin längd, alla korspunkter, 25 % av rundsvetsar, och svetsar för hopsättning av utrustningsdelar med stor diameter undergår of örstörande provning. Fogarna skall så långt möjligt avsynas på båda sidor,

1,0: då alla fogar undergår of örstörande provning och så långt möjligt avsynas på båda sidor.

Ett svetsprovstycke skall tas ut. Om behörig myndighet ifrågasätter svetsfogarnas kvalitet, kan den kräva ytterligare provning.

1.2.8.7 Atgärder skall vidtas för att skydda tanken mot deformation till följd av (invändigt) undertryck.

Om inte annat föreskrivs i de särskilda bestämmelserna för de olika klasserna, får tankarna vara utrustade med vacuumventiler - utan sprängbleck - för att undvika skadligt invändigt undertryck.

1.2.8.8 Värmeisoleringen skall vara så utförd att den inte hindrar åtkomligheten eller manövreringen av fyllnings- och tömningsanordningarna samt säkerhetsventilerna.

1.3 Utrustning

1.3.1 Utrustningsdetaljerna skall, varhelst de är placerade, monteras så att de under transport eller hantering inte riskerar att slitas loss eller skadas. De skall uppfylla säkerhetskrav som är anpassade till och jämförbara med dem som gäller tanken och skall särskilt

vara förenliga med det gods som transporteras, och

uppfylla kraven i marginalnummer 1.2.2.

Utrustningsdetaljerna skall förbli täta även om tankcontainern skulle välta.

Packningar skall vara av material som är förenligt med de transporterade farliga ämnena och skall bytas ut så snart deras funktionsduglighet nedsatts, t.ex. på grund av åldrande.

Packningar som säkerställer tätheten hos manöverdelar, som måste begagnas vid normal användning av tankcontainern skall vara konstruerade och monterade på sådant sätt att användningen av manöverdelen där de ingår inte skadar dem.

1.3.2 Tankar med bottentömning och varje fack i fackindelade tankar med bottentömning skall ha två av varandra oberoende avstängningsanordningar monterade i serie. Den första skall utgöras av en inre avstängningsventil () monterad direkt på tanken. Den andra avstängningsanordningen skall utgöras av en avstängningsventil eller likvärdig anordning (). De skall monteras en i vardera änden av tömningsröret. Bottentömning på tankar avsedda för pulverformiga eller granulerade ämnen får bestå av utanpåliggande rör och en avstängningsventil om rören är tillverkade av ett segt metalliskt material. Dessutom skall öppningarna kunna förslutas med skruvgängade proppar, blindflänsar eller annan likvärdigt effektiv anordning.

Den inre avstängningsanordningen skall kunna manövreras uppifrån eller nedifrån. Om möjligt, skall den inre avstängningsanordningen - läge öppen eller stängd - kunna kontrolleras från marken. Den inre avstängningsanordningen skall vara så konstruerad att den inte kan öppna sig oavsiktlig till följd av en stöt eller oavsiktlig handling. Vid skada på de yttre manöverorganen skall den inre avstängningsanordningen förbli oskadd.

För att undvika utsläpp av innehållet vid skada på de yttre tömningsanordningarna (rör, sidoanslutningar) skall den inre avstängningsanordningen och dess anslutning vara skyddade mot risken att brytas loss genom yttre påkänningar eller vara så utförda att de motstår sådana påkänningar. Fyllnings- och tömningsanordningarna (inkl flänsar och skruvförslutningar) skall liksom eventuella skyddshuvar kunna säkras mot oavsiktligt öppnande.

En avstängningsanordnings läge och/eller stängningsriktning skall klart framgå.

1.3.3 Varje tank eller vart och ett av dess fack skall vara försedd med en öppning av sådan storlek att den möjliggör besiktning.

1.3.4 Tankar för transport av ämnen för vilka alla öppningar skall finnas över vätskenivån, får utrustas i nedre delen av manteln med en mindre öppning för rengöring. Denna öppning skall kunna förslutas med en blindfläns vilken skall vara tätt försluten och vars konstruktion skall vara godkänd av den behöriga myndigheten eller av ett av denna godkänt organ.

1.3.5 Tankar för vätska med ett högsta ångtryck av 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C (absolut tryck) skall ha både en luftningsanordning och en anordning som hindrar innehållet att rinna ut om tankcontainern välter. Om detta inte är fallet skall den uppfylla kraven vid marginalnummer 1.3.6 eller 1.3.7.

1.3.6 Tankar för vätskor vars ångtryck vid 50 °C ligger mellan 110 kPa (1,1 bar) och 175 kPa (1,75 bar) (absolut tryck) skall antingen ha en säkerhetsventil, som är inställd på minst 150 kPa (1,5 bar) (övertryck) och som öppnar sig helt vid ett tryck som inte överstiger provningstrycket eller vara konstruerade enligt marginalnummer 1.3.7.

1.3.7 Tankar för vätskor vars ångtryck vid 50 °C ligger mellan 175 kPa (1,75 bar) och 300 kPa (3 bar) (absolut tryck) skall ha en säkerhetsventil som är inställd på minst 300 kPa (3 bar) (övertryck) och som öppnar sig fullständigt vid ett tryck som inte överstiger provningstrycket, eller vara lufttätt () förslutna.

1.3.8 På tankar av aluminium för brandfarliga vätskor med en flampunkt av högst 61 °C och för brandfarliga gaser får rörliga delar, som genom slag eller friktion kan komma i kontakt med aluminiumtanken t.ex. lock, förslutningsanordningar osv, inte vara av oskyddat kolstål.

1.4 Typgodkännande

För varje ny typ av tankcontainer skall behörig myndighet eller av denna godkänt organ utfärda ett certifikat som visar att prototyptanken inklusive fastsättningsanordningar lämpar sig för avsett ändamål och att kraven på tankens konstruktion enligt 1.2, på dess utrustning enligt 1.3 och de särskilda villkor som gäller för de transporterade ämnena iakttagits.

Om tankcontainrar utan ändringar tillverkas i serie, gäller godkännandet för hela serien. Provningsresultaten, ämnen och/eller grupper av ämnen för vilka tankcontainern har godkänts samt tankcontainerns typgodkännandenummer skall föras in i provningsprotokollet. Ämnena eller grupper av ämnen skall vara likartade och förenliga med tankens egenskaper. Ämnen eller ämnesgrupper skall specifieras i provningsprotokollet med angivande av ke miska benämningar eller tillämplig samlingsrubrik i ämnesförteckningen med angivande av klass och ämnesnummer. Typgodkännandenumret skall utgöras av en nationalitetsbeteckning () för det land där godkännandet skett och av ett registreringsnummer.

1.5 Provningar

1.5.1 Tankar med utrustning skall, antingen tillsammans eller var för sig, besiktigas innan de tas i bruk. Denna besiktning skall omfatta

en kontroll av att tankarna överensstämmer med godkänd prototyp,

tillverkningskontroll (),

utvändig och invändig besiktning,

vätsketryckprovning () vid på tankskylten angivet provningstryck samt

en kontroll av utrustningens funktionsduglighet.

Vätsketryckprovningen skall utföras före montering av nödvändig värmeisolering. Om tankar och utrustning provas var för sig skall de gemensamt undergå täthetsprovning enligt 1.1.4.3 efter sammanfogningen.

1.5.2 Tankar med utrustning skall undergå återkommande besiktning med fastställda tidsintervall. Återkommande besiktning skall omfatta in- och utvändig besiktning samt i regel vätsketryckprovning (). Värmeisolerande hölje och liknande skall avlägsnas endast i den omfattning som krävs för en tillförlitlig bedömning av tankens egenskaper.

Beträffande tankar för pulverformiga eller granulerade ämnen och med tillåtelse av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman får de återkommande vätsketryckprovningarna ersättas av täthetsprovningar enligt marginalnummer 1.1.4.3.

Längsta tidsintervall mellan återkommande besiktningar är fem år.

Tömda, ej rengjorda, tankcontainrar får förflyttas även efter besiktningstidens utgång om syftet med transporten är att låta dem undergå provning/besiktning.

1.5.3 Tankar med utrustning skall dessutom, med högst 21/2 års mellanrum, genomgå en täthetsprovning enligt 1.1.4.3 samt en kontroll av all utrustnings funktionsduglighet.

Tömda, orengjorda tankcontainrar får flyttas till inspektion även efter utgången av denna period.

1.5.4 Då en tankcontainers eller dess utrustnings säkerhet kan ha nedsatts på grund av reparation, förändring eller olycka, skall en särskild kontroll utföras.

1.5.5 Provningar, besiktningar och kontroller enligt marginalnummer 1.5.1-1.5.4 skall utföras av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman. Intyg skall utfärdas av vilka resultaten framgår. Dessa intyg skall hänvisa till den lista av ämnen för vilka tanken godkänts enligt avsnitt 1.4.

1.6 Märkning

1.6.1 Tankar skall ha en varaktigt fäst skylt av korrosionsbeständig metall på en plats som är lätt att inspektera. Följande ytterligare upifter skall inpräglas eller på annat liknande sätt utmärkas på den vid marginalnummer 1.6.1 nämnda skylten eller direkt på själva tankväggen, om denna är förstärkt på sådant sätt att tankens hållfastheten inte nedsätts.

godkännandenumret,

tillverkarens namn eller märke,

tillverkningsnumret,

tillverkningsåret,

provningstrycket () (övertryck),

rymden () för fackindelade tankar rymden av varje fack,

beräkningstemperaturen () (endast om den är högre än + 50 °C eller lägre än P 20 °C),

tidpunkten (månad, år) för den första provningen och för den senast utförda periodiska provningen i enlighet med marginalnummer 1.5.1 och 1.5.2,

besiktningsmannens kontrollstämpel, samt

tankmaterialet och eventuell skyddsinklädnad.

På tankar som fylls eller töms med tryck skall dessutom högsta tillåtna drifttryck () anges.

1.6.2 Följande uppgifter skall finnas på tanken eller på en skylt:

ägarens och brukarens namn,

tankens rymd (),

tomvikten (),

högsta tillåtna vikt (), och

det transporterade ämnets namn ().

Tankcontainern skall dessutom vara försedd med föreskrivna varningsetiketter.

1.7 Användning

1.7.1 Tankcontainrar skall under transport vara fästade vid den lastbärande vagnen så att de genom anordningar på vagnen eller tankcontainrarna själva är tillräckligt skyddade mot stötar i längd- och sidoriktning samt mot skador vid vältning (). Om en tank med driftutrustning är så konstruerad att den tål stötar och vältning behöver den inte skyddas på detta sätt. Tankväggens tjocklek får inte någon gång under tankcontainerns användning understiga det minsta värde som krävs i 1.2.8.

1.7.2 Tankar får endast lastas med sådant farligt gods för vilket de är godkända och som i kontakt med tankmaterialet, packningar, utrustning eller skyddsbeklädnad inte är benäget att reagera farligt, bilda farliga produkter eller märkbart försvaga materialet. Livsmedel får inte transporteras i sådan tank såvida inte nödvändiga åtgärder vidtagits för att eliminera alla hälsorisker.

1.7.3 Fyllningsgraden i tankar vid transport av vätska vid omgivningstemperatur får uppgå till högst följande:

1.7.3.1 För brandfarliga ämnen som inte är farliga på annat sätt (t.ex. giftiga eller frätande) och som lastas i tankar med luftningsanordning eller med säkerhetsventil (även när denna föregås av sprängbleck):

fyllningsgrad = >NUM>100

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.2 För giftiga eller frätande ämnen (antingen de utgör en brandrisk eller inte) som lastas i tankar med luftningsanordning med eller utan säkerhetsventil (även när denna föregås av ett sprängbleck):

fyllningsgrad = >NUM>98

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.3 För brandfarliga, hälsofarliga eller svagt frätande ämnen (antingen de utgör en brandrisk eller inte) som lastas i lufttätt förslutna tankar som saknar säkerhetsanordning:

fyllningsgrad = >NUM>97

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.4 För mycket giftiga, giftiga, mycket frätande eller frätande ämnen (antingen de utgör en brandrisk eller inte) som är lastade i lufttätt förslutna tankar som saknar säkerhetsanordning:

fyllningsgrad = >NUM>95

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.5 I dessa formler anger á (alfa) vätskans medelvolymutvidgningskoefficient mellan 15 °C och 50 °C, dvs. för en största temperaturförändring av 35 °C,

á och beräknas enligt formeln: á = >NUM>d15 P d50

>DEN>35 × d50

där d15 och d50 år vätskans relativa densiteter vid 1 5 °C resp 50 °C och tF vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.

1.7.3.6 Bestämmelserna i 1.7.3.1-1.7.3.4 ovan är inte tillämpliga på tankar vars innehåll genom en uppvärmningsanordning under transporten hålls vid en temperatur över 50 °C. I detta fall skall fyllningsgraden vid transportens början vara sådan och temperaturen regleras på så sätt att tanken under hela transporten är fylld till högst 95 % och att fyllningstemperaturen inte överskrids.

1.7.3.7 Om varmt ämne lastas får temperaturen på ytterytan av tanken eller värmeisoleringen ej överstiga 70 °C under transporten.

1.7.4 Om tankar för vätska () inte genom skiljeväggar eller skvalpskott är uppdelad i fack på högst 7,5 m3, skall den antingen vara fylld till minst 80 % av sin rymd, eller också vara praktiskt taget tom.

1.7.5 Under lastning och lossning av tankcontainrar skall lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra utsläpp av farliga mängder gaser och ångor. En tank skall vara så försluten att inget av innehållet okontrollerat kan tränga ut. Öppningar i tankar med bottentömning skall vara förslutna med skruvgängade proppar, blindflänsar eller andra minst lika effektiva anordningar. Avsändaren skall efter att tanken fyllts kontrollera att tankens öppningar sluter tätt, särskilt då dopprörets överdel.

1.7.6 Om flera avstängningsanordningar finns placerade i serie, skall den som är närmast det transporterade farliga godset stängas först.

1.7.7 Ingen farlig rest får finnas kvar på en tanks utsida under transport, oavsett om tanken är fylld eller tömd.

1.7.8 För att få transporteras skall tömda, ej rengjorda tankar vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

1.7.9 Ämnen som kan reagera farligt med varandra får inte transporteras i angränsande fack.

Följande är att betrakta som farliga reaktioner:

(a) förbränning och/eller avgivande av betydande värme,

(b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser,

(c) bildande av frätande vätskor,

(d) bildande av instabila ämnen,

(e) farliga tryckökningar.

Ämnen som kan reagera farligt med varandra får transporteras i angränsande fack under förutsättning att fackväggens tjocklek är minst lika med tankens eller att det finns kofferdamm eller ett tomt fack mellan de lastade.

1.8 Övergångsbestämmelser

1.8.1 Tankcontainrar tillverkade före ikraftträdandet av bestämmelserna tillämpliga från den 1 januari 1988 och som inte överensstämmer med dessa bestämmelser får fortfarande användas om de tillverkats enligt de krav i RID som gällde fram till detta datum.

1.8.2 Tankcontainrar som tillverkats före ikraftträdandet av bestämmelserna tillämpliga från 1 januari 1993 får fortfarande användas om de konstruerats enligt de krav i RID som gällde fram till detta datum.

1.8.3 Tankcontainrar tillverkade före 1 januari 1995 enligt då gällande bestämmelser i bihang II C får fortsätta att användas.

1.8.4 Tankcontainrar, för transport av brandfarliga vätskor med en flampunkt mellan 55-61 °C, tillverkade före ikraftträdandet av beståmmelserna i marginalnummer 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3, tillämpliga från den 1 januari 1997, och som inte överensstämmer med dessa bestämmelser får fortfarande användas om de är konstruerade enligt dessa krav.

1.9 Tankcontainrar godkända för sjötransport

Tankcontainrar som inte fullständigt motsvarar kraven i detta bihang, men som är godkända för sjötransport (), får användas för transport under följande förutsättningar:

a) Endast ämnen som enligt bestämmelserna i detta bihang är tillåtna för transport i tankcontainrar får transporteras i sådana tankcontainrar.

b) Godsdeklarationen skall då, utöver vad som redan föreskrivits, innehålla uppgiften "Transport enligt avsnitt 1.9 i bihang X".

2. Särskilda bestämmelser klass 2: Gaser

2.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

Gaser enligt marginalnummer 201 får transporteras i tankcontainar enligt villkor i tabellerna under marginalnummer 2.5.2.5.

2.2 Konstruktion

2.2.1.1 Tankar för transport av gaser av ämnesnurnmer 1, 2 och 4 skall vara av stål.

För tankar som ej är svetsade godtas, med avvikelse från marginalnummer 1.2.6.3, en minsta brottförlängning på 14 % och vidare en spänning ó (sigma), som högst uppgår till de materialberoende värden som anges nedan.

a) Då förhållandet Re/Rm är större än 0,66 men ej överstiger 0,85 (där Re resp Rm utgör garanterade minimivärden efter värmebehandling): ó ≤ 0,75 Re.

b) Då förhållandet Re/Rm överstiger 0,85 (där Re resp Rm utgör garanterade minimivärden efter värmebehandling): ó ≤ 0,5 Rm.

2.2.1.2 De behållare som definieras i marginalnummer 211 (1), (2) och (3) och de flaskor som ingår i ett batteri av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5) och utgör delbehållare i en tankcontainer skall konstrueras enligt marginalnummer 212.

2.2.2 Bihang II C gäller för material i och konstruktion av svetsade tankar.

2.2.3 Tankar för transport av 1017 klor eller 1076 fosgen av ämnesnummer 2TC skall dimensioneras för ett kalkyltryck () av minst 2,2 MPa (22 bar) (övertryck).

2.3 Utrustning

2.3.1 Tankarnas tömningsrör skall kunna tillslutas med blindflänsar eller annan lika tillförlitlig anordning. När det gäller tankar avsedda för transport av kylda gaser av ämnesnummer 3, får dessa blindflänsar eller andra lika tillförlitliga anordningar förses med tryckutjämnande öppningar med största diameter 1,5 mm.

2.3.2 Tankar för transport av kondenserade gaser får, utöver öppningar som föreskrivs vid marginalnummer 1.3.2 och 1.3.3, vara försedda med öppningar för montering av mätinstrument, manometrar och termometrar samt med luftningsöppningar.

2.3.2.1 Fyllnings- och tömningsöppningar i tankar med en volym överstigande 1 m3 avsedda för transport av kondenserade, brandfarliga och/eller giftiga gaser skall ha en inre säkerhetsanordning som med omedelbar verkan automatiskt stängs så snart tankcontainern råkar i oavsedd rörelse eller i händelse av brand. Anordningen skall även kunna stängas genom fjärrkontroll.

2.3.2.2 Varje öppning, med undantag av sådana som har säkerhetsventiler och stängda luftningsöppningar i tankar för transport av kondenserade brandfarliga och/eller giftiga gaser skall, om öppningens nominella diameter överstiger 1,5 mm, ha en inre avstängningsanordning.

2.3.2.3 Oaktat 2.3.2.1 och 2.3.2.2 får tankar avsedda för transport av kylda, kondenserade, brandfarliga och/eller giftiga gaser vara utrustade med yttre i stället för inre anordningar om de yttre anordningarna har ett skydd som är likvärdigt med det som tankväggen ger.

2.3.2.4 Om en tank är försedd med mätinstrument får dessa inte vara tillverkade av genomskinligt material som befinner sig i omedelbar kontakt med det transporterade farliga godset. Termometer får inte skjuta direkt in i gasen eller vätskan genom tankväggen.

2.3.2.5 Tankar för 1053 vätesulfid eller 1064 metylmerkaptan av ämnesnummer 2TF eller 1017 klor, 1076 fosgen eller 1079 svaveldioxid av ämnesnummer 2TC får inte ha öppningar under vätskenivån. Rengöringsluckor enligt marginalnummer 1.3.4 är ej tillåtna.

2.3.2.6 Fyllnings- och tömningsöppningar i en tanks övre del skall ha en säkerhetsanordning enligt 2.3.2.1 ovan och en ytterligare yttre förslutningsanordning. Denna anordning skall kunna stängas med en blindfläns eller med en annan lika tillförlitlig anordning.

2.3.2.7 Oaktat bestämmelserna i styckena 2.3.2.1, 2.3.2.2 och 2.3.2.6 för behållare definierade i marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5), och som utgör en fackindelad tankcontainer, kan kraven om säkerhetsanordning tillgodoses med hjälp av ett samlingsrör.

2.3.3 Säkerhetsventiler skall uppfylla fordringarna i 2.3.3.1-2.3.3.3 nedan:

2.3.3.1 Tankar avsedda för gaser av ämnesnummer 1, 2 och 4 får ha högst två säkerhetsventiler vars totala utblåsningsarea är minst 20 cm2 per 30 m3 eller del därav, med hänsyn till kärlets rymd. Dessa ventiler skall kunna öppna sig automatiskt vid ett tryck av mellan 0,9 och 1,0 gånger provningstrycket för den tank de är avsedda för. De skall vara av sådan typ att de står emot dynamiska påkänningar, inbegripet vätskeslag. Viktbelastade ventiler får inte användas.

Tankar för transport av gaser, i marginalnummer 201 av ämnesnummer 1-4 betecknade med bokstaven T, får endast förses med säkerhetsventil om det före denna finns ett sprängbleck. I det senare fallet skall monteringen av sprängblecket och säkerhetsventilen uppfylla behörig myndighets krav.

Om tankcontainrar är avsedda för sjötransport utgör bestämmelserna i detta stycke inte något hinder för att säkerhetsventiler inmonteras och används i överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för detta transportsätt ().

2.3.3.2 Tankar avsedda för gaser av ämnesnummer 3 skall ha två av varandra oberoende säkerhetsventiler. Var och en av dessa skall vara så utformad att den gas, som bildas genom förångning vid normal hantering kan strömma ut ur tanken på ett sådant sätt att trycket inte vid något tillfälle med mer än 10 % överskrider det arbetstryck som är angivet på tanken.

En av de båda säkerhetsventilerna får ersättas av ett sprängbleck som brister vid provningstrycket.

Om en tank med dubbla väggar drabbas av vakuumförlust eller om 20 % av isoleringen i en tank med enkel vägg förstörts, skall säkerhetsventiler och sprängbleck tillåta utströmning i sådan utsträckning att trycket i tanken inte kan överstiga provningstrycket.

2.3.3.3 Säkerhetsventiler i tankar avsedda för gaser av ämnesnummer 3 skall kunna öppna sig vid det arbetstryck som är angivet på tanken. De skall vara så konstruerade att de fungerar klanderfritt även vid lägsta arbetstemperatur. Detta skall fastställas och kontrolleras antingen genom att varje ventil provas eller genom provning av en ventilprototyp för varje konstruktionstyp.

2.3.4 Värmeisolering

2.3.4.1 Om en tank för kondenserade gaser av ämnesnummer 2 har värmeisolering, skall denna bestå av antingen:

en solskärm, som täcker minst övre tredjedelen och högst övre hälften av tankytan och är skild från tanken genom ett luftskikt på minst 4 cm, eller

en beklädnad av isolerande material med lämplig tjocklek.

2.3.4.2 Tankar för gaser av ämnesnummer 3 skall vara värmeisolerade. Värmeisoleringen skall vara säkerställd genom ett sammanhängande hölje. Om utrymmet mellan tank och hölje är lufttomt (vakuumisolering), skall skyddshöljet vara så konstruerat att det utan bestående formförändring kan tåla ett yttre tryck av minst 100 kPa (1 bar) (övertryck). Med avvikelse från 1.1.4.2 får inre och yttre förstärkningsanordningar tas med vid denna beräkning. Om höljet är gastätt, skall det finnas en anordning som hindrar att det uppstår ett farligt tryck i isoleringsskiktet till följd av otäthet i tanken eller dess armatur. Denna anordning skall hindra att fuktighet tränger in i isoleringsskiktet.

2.3.4.3 Tankar för kondenserade gaser med kokpunkt under P 182 °C vid atmosfärstryck får inteha brännbart material i vare sig värmeisoleringen eller fastsättningsanordningarna på vagnen.

Fästanordningar för tankar med vakuumisolering får, efter godkännande av behörig myndighet, innehålla plast mellan tanken och höljet.

2.3.5 En fackindelad tankcontainer innehåller delbehållare som är kopplade till varandra via ett samlingsrör och fast monterade på vagnen.

Följande är att betrakta som delbehållare i en fackindelad tankcontainer:

Gasflaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (1),

Rörkärl enligt definitionen i marginalnummer 211 (2),

Kärl enligt definitionen i marginalnummer 211 (3),

Batterier av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5),

Tankar enligt definitionen i bihang X.

Anmärkning: Batterier av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5) vilka inte är delbehållare i en fackindelad tankcontainer, omfattas av kraven i klass 2.

Fackindelade tankcontainrar skall uppfylla följande villkor:

2.3.5.1 Om en del av en fackindelad tankcontainer är utrustad med säkerhetsventil, och avstängningsanordning finns mellan delarna, skall alla delar vara försedda med säkerhetsventiler.

2.3.5.2 Fyllnings- och tömningsanordningar får anslutas till ett samlingsrör.

2.3.5.3 Varje del av en fackindelad tankcontainer, liksom varje enskild flaska i ett batteri, enligt definitionen i marginalnummer 211 (5), avsedda för transport av gaser betecknade med versalt T i marginalnummer 201, skall kunna stängas (isoleras) med en ventil.

2.3.5.4 Delarna i en fackindelad tankcontainer, avsedda för transport av gaser betecknade med versalt F i marginalnummer 201, vilka definieras som behållare enligt marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5), får sammankopplas till grupper om max 5 000 liter, vilka kan avskiljas med en avstängningsventil.

Alla delar i en fackindelad tankcontainer, avsedda för transport av gaser betecknade med versalt F i marginalnummer 201, och bestående av tankar enligt bihang X eller XI, skall kunna stängas (isoleras) med en avstängningsventil.

2.3.6 Med avvikelse från marginalnummer 1.3.3 behöver tankar för djupkylda kondenserade gaser inte ha inspektionsöppningar.

2.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

2.5 Provningar

2.5.1.1 Behållare enligt definitionen i marginalnummer 211 (1), (2) och (3) och flaskor som ingår i batterier av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5), vilka utgör delbehållare i en fackindelad tankcontainer, skall provas i enlighet med marginalnummer 219.

2.5.1.2 Material i svetsade tankar som inte motsvarar definitionen enligt 2.5.1.1 skall provas med den i bihang II C beskrivna metoden.

2.5.2.1 Provningstrycket för tankar, avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 1 med en kritisk temperatur under P 50 °C, skall vara minst en och en halv gånger fyllningstrycket vid 15 °C.

2.5.2.2 Provningstrycket för tankar avsedda för transport av:

gaser av ämnesnummer 1 med en kritisk temperatur av P 50 °C eller mer,

gaser av ämnesnummer 2 med en kritisk temperatur under 70 °C,

gaser av ämnesnummer 4

skall vara sådant att, då tanken är fylld till max vikt per liter rymd, trycket som utvecklas av gasen, vid en given temperatur, inte överskrider provningstrycket. För tankar med värmeisolering är denna temperatur 55 °C och för tankar utan värmeisolering 65 °C.

2.5.2.3 Provningstrycket för tankar för transport av gaser av ämnesnummer 2 med en kritisk temperatur av 70 °C eller högre skall:

(a) för tankar med värmeisolering, minst motsvara vätskans ångtryck vid 60 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), och minst vara 1 MPa (10 bar);

(b) för tankar utan värmeisolering, minst motsvara vätskans ångtryck vid 65 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), och minst vara 1 MPa (10 bar).

De max värden för kg/liter som föreskrivs för fyllningsgraden beräknas enligt följande: max vikt per liter tankvolym = 0,95 × vätskans densitet vid 50 °C; dessutom får ångfasen ej försvinna vid 60 °C.

För tankar med max 1,5 meter i diameter gäller provningstryck och max tillåten vikt per liter tankvolym enligt marginalnummer 219 (d).

2.5.2.4 Provningstrycket för tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3 skall vara minst 1,3 gånger det högst tillåtna drifttrycket som anges på tanken, dock minst 300 kPa (3 bar) (övertryck). På tankar med vakuumisolering skall provningstrycket vara minst 1,3 gånger det högst tillåtna drifttrycket ökat med 100 kPa (1 bar).

2.5.2.5 Tabell över gaser och gasblandningar som far transporteras i tankcontainrar, lägsta provningstryck för tankarna och om tillämpligt max vikt per liter tankvolym

När det gäller gaser och gasblandningar med benämningen n.o.s. skall värdena för provningstrycket och innehållets max vikt per liter tankvolym föreskrivas av en besiktningsman, godkänd av behörig myndighet.

Då tankar för gaser av ämnesnummer 1 och 2 med en kritisk temperatur mellan P 50 °C och + 70 °C provats vid ett tryck som är lägre än vad tabellen anger och om tankarna är försedda med värmeisolering, kan en lägre max belastning föreskrivas av besiktningsman, godkänd av behörig myndighet, förutsatt att det tryck som ämnet utvecklar i tanken vid 55 °C inte överskrider det provningstryck som är angivet på tanken.

Giftiga gaser och gasblandningar med benämningen n.o.s. och LC50 Plats för tabell>

2.5.3 Den första vätsketryckprovningen skall utföras innan värmeisoleringen anbringas.

2.5.4 Rymden av tanken för gaser av ämnesnummer 1, fyllda efter vikt, och gaser av ämnesnummer 2 och 4 skall bestämmas genom vägning eller mätning av volymen av den vattenmängd som fordras för att fylla tanken. Vägningen och mätningen skall ske under överinseende av en av behörig mynd ighet godkänd bes iktn ingsm an. Fe let vid mätningen av tankens rymd skall vara mindre än 1 %. Det är inte tillåtet att genom beräkning bestämma rymden med ledning av tankens mått. Högsta tillåtna fyllningsvikt enligt marginalnummer 219 och 2.5.2.2 och 2.5.2.3 skall fastställas av en godkänd besiktningsman.

2.5.5 Kontroll av svetsfogar skall utföras enligt kraven i marginalnummer 1.2.8.6 för ë (lambda) = 1,0.

2.5.6 Med avvikelse från provningsbestämmelserna enligt 1.5 skall periodiskt återkommande besiktningar utföras:

2.5.6.1 - Vart 21/2 år i fråga om tankar avsedda för transport av 1008 bortrifluorid av ämnesnummer 1TC, 1053 svavelväte av ämnesnummer 2TF, 1048 bromväte, vattenfri, 1050 klorväte, vattenfri, 1017 klor, 1076 fosgen eller 1079 svaveldioxid av ämnesnummer 2TC, eller 1067 dikvävetetraoxid (kvävedioxid) av ämnesnummer 2TOC;

2.5.6.2 - Efter 8 års användning och därefter vart tolfte år för tankcontainrar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3. På begäran av behörig myndighet kan en läckprovning behöva utföras mellan två provningar.

2.5.6.3 Behållare definierade i marginalnummer 211 (1), (2) och (3) och flaskor som ingår i ett batteri av flaskor enligt marginalnummer 211 (5) och utgör del av fackindelad tancontainer, skall genomgå regelbundna inspektioner i enlighet med marginalnummer 217.

2.5.7 För tankar med vakuumisolering får vätsketryckprovningen och den invändiga inspektionen, efter medgivande från godkänd besiktningsman, ersättas av en täthetsprovning och en vakuummätning.

2.5.8 Om manhål har tagits upp i tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3, i samband med regelbundna inspektioner, skall metoden för den hermetiska tillslutningen godkännas av godkänd besiktningsman, innan tankarna åter tas i bruk, och garantera att tanken är funktionsduglig.

2.5.9 Läckprovning av tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 1, 2 och 4 skall utföras vid ett minsta tryck av 400 kPa (4 bar) men ej vid mer än 800 kPa (8 bar) (övertryck).

2.6 Märkning

2.6.1 Följande ytterligare uppgifter skall inpräglas eller på annat liknande sätt utmärkas på den vid marginalnummer 1.6.1 nämnda skylten eller direkt på själva tankväggen, om denna är förstärkt på sådant sätt att tankens hållfasthet inte nedsätts:

2.6.1.1 På tankar avsedda för transport av ett enda ämne anges:

gasens namn med bokstäver i enlighet med marginalnummer 201 samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s. ().

Ifråga om tankar för transport av komprimerade gaser av ämnesnummer 1 och fyllda efter volym (tryck), skall denna uppgift kompletteras med för tanken högsta tillåtna fyllningstryck vid 15 °C, och när det gäller tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 1, fyllda efter vikt, och för gaser av ämnesnummer 2, 3 och 4, med uppgift om högsta tillåtna fyllningsvikt i kg och med fyllningstemperaturen om denna understiger P 20 °C;

2.6.1.2 På tankcontainrar för växelvis användning för flera olika gaser,

fullständig benämning () på de gaser som avses vid marginalnummer 201, samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s, på de gaser tankcontainern är avsedd för.

Denna uppgift skall för varje gas kompletteras med högsta tillåtna fyllningsvikt i kg.

2.6.1.3 På tankcontainrar för gaser av ämnesnummer 3,

högsta tillåtna drifttryck.

2.6.1.4 På tankcontainrar med värmeisolering

påskriften "värmeisolerad" eller "värmeisolerad med vakuum".

2.6.2.1 På ramen till en fackindelad tank skall i närheten av fyllningsstället finnas en skylt som anger:

provningstrycket för respektive fack (),

högsta tillåtna tryck () vid 15 °C för tankfacken för komprimerad gas,

antal tankfack,

tankfackens totala rymd ();

gasens fullständiga benämning, () som avses vid marginalnummer 201, samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s. för kondenserade gaser dessutom;

största tillåtna lastvikt () per tankfack.

2.6.2.2 Behållare definierade i marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5), som ingår som tankcontainrar, skall märkas enligt marginalnummer 223. Dessa behållare behöver inte märkas var för sig med de varningsetiketter som krävs enligt marginalnummer 224.

Tankcontainrar med flera fack ska vara märkta enligt bihang VIII och etiketterade enligt marginalnummer 224.

2.6.3 Förutom de uppgifter som krävs vid marginalnummer 1.6.2 skall följande text anbringas antingen på tankväggen eller en skylt:

a) texten "lägsta tillåtna fyllningstemperatur: ",

b) då tanken är avsedd för transport av endast ett ämne:

gasens namn med bokstäver i enlighet med marginalnummer 201 och dessutom det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s. ();

för gaser av ämnesnummer 1 fyllda efter vikt och för gaser av ämnesnummer 2, 3 och 4, max tillåten fyllningsvikt i kg,

c) då tanken är avsedd för flera gaser:

fullständig benämning () i enlighet med marginalnummer 201 samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s, på de gaser tanken är avsedd för med angivande av största tillåtna lastvikt i kg för varje gas.

d) då tanken är värmeisolerad:

texten "värmeisolerad" eller "värmeisolerad med vakuum" på ett av avsändningslandets officiella språk och dessutom på engelska, franska eller tyska, om inte eventuella transportbestämmelser eller överenskommelser som slutits mellan de av transporten berörda länderna föreskriver annat.

2.7 Användning

2.7.1 Tankar som är godkända för växelvis transport av olika gaser skall i samband med byte till transport av annan gas tömmas, rengöras och avgasas i den omfattning som krävs för en säker användning.

2.7.2 Då en fylld eller tömd, ej rengjord tankcontainer lämnas till transport, får endast uppgifterna enligt marginalnummer 2.6.3 för den i tankcontainrarna befintliga gasen eller - då de är tömda - uppgifter om den senaste lasten, vara synliga. Alla uppgifter om övriga gaser skall vara övertäckta.

2.7.3 Delbehållare i en fackindelad tankcontainrar får innehålla endast en och samma gas.

2.7.4 Fyllningsgraden för tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3F skall förbli under den nivå vid vilken vätskans volym skulle uppgå till 95 % av tankens rymd, om innehållets temperatur höjdes så mycket att ångtrycket motsvarade säkerhetsventilens öppningstryck.

Tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3A och 30 får fyllas till 98 % vid fyllningstemperaturen och fyllningstrycket.

2.7.5 När det gäller tankcontainrar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 30, skall de ämnen som används för tätning av fogar eller för underhåll av förslutningar vara kompatibla med innehållet.

2.7.6 Kraven i 1.7.6 gäller ej gaser av ämnesnummer 3.

2.8 Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen av klass 2 byggda före 1 januari 1997 får vara märkta enligt kraven i detta bihang som gällde t.o.m. 1 januari 1997 tills nästa periodiska besiktning.

3. Klass 3 Brandfarliga vätskor allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

3.1 Användning

Följande ämnen i marginalnummer 301 får transporteras i tankcontainrar:

3.1.1 propylenimin, inhiberad, vid ämnesnummer 12,

3.1.2 ämnen i (a) vid ämnesnummer 11, 14-22, 26, 27 och 41,

3.1.3 ämnen i (b) vid ämnesnummer 11, 14-27, 32-33 och 41,

3.1.4 ämnen av ämnesnummer 1-5, 31, 34 och 61(c), med undantag för isopropylnitrat, n-propylnitrat och nitrometan av ämnesnummer 3(b).

3.2 Konstruktion

3.2.1 Tankar för inhiberad propylenimin vid ämnesnummer 12 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1,5 MPa (15 bar) (övertryck).

3.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1,0 MPa (10 bar) övertryck.

3.2.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.3 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) övertryck.

3.2.4 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.4 skall vara konstruerade i enlighet med bestämmelserna i den allmänna delen av detta bihang.

3.3 Utrustning

3.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1 och 3.1.2 skall befinna sig ovanför vätskenivån. Rör eller grenledningar får inte vara dragna genom en tankvägg under vätskenivån. Tanken skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningen skall skyddas av en låsbar huv.

3.3.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.3 och 3.1.4 får även ha bottentömning. Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 1.2.8.2 undantaget ämnen av ämnesnummer 33 skall kunna förslutas lufttätt ().

3.3.3 Om tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1-3.1.3 med undantag för ämnen av ämnesnummer 33 är försedda med säkerhetsventiler skall dessa föregås av sprängbleck. Monteringen av sprängbleck och säkerhetsventiler skall uppfylla behörig myndighets krav. Om tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.4 är utrustade med säkerhetsventiler eller luftningssystem, skall dessa uppfylla kraven vid marginalnummer 1.3.5-1.3.7. Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.4 vilkas flampunkt inte överstiger 61 °C, utrustade med ett luftningssystem som inte kan förslutas, skall förses med ett flamskydd i luftningssystemet eller så skall tanken vara explosionstrycksäker.

3.3.4 Om tankar är försedda med ickemetallisk inre skyddsbeklädnad, skall dessa vara konstruerade så att ingen fara finns för antändning på grund av elektrostatiska laddningar.

Bottentömningssystemet på tankar avsedda för transport av ämnen enligt marginalnummer 301 av ämnesnummer 61(c) får bestå av ett utvändigt rör med en avstängningsventil, om det är konstruerat av ett metalliskt material som tål deformation.

3.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

3.5 Provningar

3.5.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1-3.1.3 skall undergå första och återkommande vätsketryckprovningar vid ett provningstryck av minst 0,4 MPa (4 bar).

3.5.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.4 skall undergå första och återkommande vätsketryckprovningar vid kalkyltrycket enligt marginalnummer 1.2.4.

3.6 Märkning

(Inga särskilda bestämmelser).

3.7 Användning

3.7.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1-3.1.3 med undantag av ämnen av ämnesnummer 33 skall vara lufttätt () förslutna under transport. Förslutningar av tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1 och 3.1.2 skall skyddas med låsbara huvar.

3.7.2 Tankcontainrar godkända för ämnen av nummer 11, 12 och 14-19, 27, 32 och 41 får inte användas för livsmedel, konsumtionsvaror eller fodermedel.

3.7.3 Tankar av aluminiumlegering får inte användas för acetaldehyd av ämnesnummer 1(a) om inte tanken uteslutande används för syrafri acetaldehyd.

3.7.4 Bensin [se Anmärkning vid ämnesnummer 3(b) i marginalnummer 301] får även transporteras i tankar konstruerade enligt 1.2.4.1 med utrustning enligt 1.3.5.

3.8.1 Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 32, 33 och 61, tillverkade i enlighet med bestämmelserna i detta bihang gällande före den 1 januari 1995, men som inte överensstämmer med bestämmelserna tillämpliga fr.o.m. den 1 januari 1995 får fortsätta användas t.o.m. 31 december 2000.

Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 61(c), tillverkade fore den 1 januari 1995 i enlighet med bestämmelser godkända av behörig myndighet får fortfarande användas t.o.m. 31 december 2002.

3.8.2 Tankcontainrar tillverkade före 1 januari 1997 som inte uppfyller kraven vid marginalnummer 3.3.3 och 3.3.4 men som tillverkades enligt intill 31 december 1996 gällande föreskrifter får fortfarande användas.

4. Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen; Klass 4.2 Självantändande ämnen; Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

Allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

4.1 Användning

Följande ämnen i marginalnummer 401, 431 och 471 får transporteras i tankcontainrar;

4.1.1 ämnen i (a) av ämnesnummer 6, 17, 19 och 31 till 33 i marginalnummer 2431,

4.1.2 ämnen av ämnesnummer 11(a) och 22 i marginalnummer 2431,

4.1.3 ämnen i (a) av ämnesnummer 1, 2, 3, 21, 23 och 25 i marginalnummer 2471,

4.1.4 ämnen av ämnesnummer 11(a) i marginalnummer 2471,

4.1.5 ämnen i (b) och (c) av ämnesnummer 6, 8, 10, 17, 19 och 21 i marginalnummer 2431 och i (b) och (c) av ämnesnummer 3, 21, 23, och 25 i marginalnummer 2471,

4.1.6 ämnen av ämnesnummer 5 och 15 i marginalnummer 2401,

4.1.7 pulverformiga eller granulerade ämnen i (b) eller (c) av ämnesnummer:

1, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 16 och 17 i marginalnummer 401, 1, 5, 7, 9, 12, 13, 14, 15, 16, 18 och 20 i marginalnummer 431, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 22 och 24

i marginalnummer 471.

Anmärkning: Se marginalnummer 415, 446 och 486 beträffande bulktransport av ämnen av ämnesnummer: 4(c), 6(c), 1 1(c), 12(c), 13(c) och 14(c) i marginalnummer 2401 samt fasta restprodukter klassificerade under (c) vid dessa nummer, 1(c), 2(c), 3(c), 12(c) och 16(c) i marginalnummer 2431 samt fasta restprodukter klassificerade under (c) vid dessa nummer, 1 1(c), 12(c), 13(b) och (c), 14(c), 15(c), 17(b) och 20(c) i marginalnummer 471.

4.2 Konstruktion

4.2.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 2,1 MPa (21 bar) (övertryck). Bestämmelserna i bihang II C gäller för material i och konstruktion av dessa tankar.

4.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2-4.1.4 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck).

4.2.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.5 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck).

4.2.4 Tankar för fasta ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.6 och 4.1.7 skall vara konstruerade i enlighet med bestämmelsema i den allmänna delen av detta bihang.

4.2.5 Alla delar av tankcontainrar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 1(b) vid marginalnummer 431 skall kunna jordas elektriskt.

4.3 Utrustning

4.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2, 4.1.3 och 4. 1.5 skall befinna sig ovanför vätskenivån. Inga rör eller röranslutningar får ledas genom tankens väggar under vätskenivån. Tankarna skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningen skall kunna skyddas med en låsbar huv. Rensöppningar enligt marginalnummer 1.3.4 är inte tillåtna.

4.3.2 Med undantag av tankar avsedda för transport av cesium eller rubidium av ämnesnummer 11(a) i marginalnummer 471, får tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.4, 4.1.6 och 4.1.7 även vara försedda med bottentömning. Öppningar i tankar avsedda för transport av cesium eller rubidium av ämnesnummer 11(a) i marginalnummer 471 skall vara försedda med lufttätt () förslut- och låsbara huvar.

4.3.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2 skall dessutom uppfylla följande bestämmelser:

4.3.3.1 Uppvärmningsanordningarna skall vara placerade utanför tankens vägg. Avtappningsrör för fosfor får trots detta vara försedd med värmemantel. Uppvärmningsanordningen för denna värmemantel skall regleras på sådant sätt att fosforns temperatur hindras från att överstiga tankens fyllningstemperatur. Övrig rördragning skall gå igenom tankväggen i tankens överdel; öppningar skall vara placerade över den högsta tillåtna fosfornivån och skall kunna förslutas fullständigt under låsbara huvar. Rensöppningar enligt marginalnummer 1.3.4 är inte tillåtna.

4.3.3.2 Tanken skall vara försedd med ett mätsystem för kontroll av fosfornivån och, om vatten används som skyddsmedel, med en fastställd nivåmärkning som visar högsta tillåtna vattennivå.

4.3.4 Om tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1, 4.1.3 och 4.1.5 är försedda med säkerhetsventiler skall dessa föregås av sprängbleck. Monteringen av sprängbleck och säkerhetsventiler skall uppfylla behörig myndighets krav.

4.3.5 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2 och 4.1.6 skall vara försedda med värmeisolering av brandbeständigt material.

4.3.6 Om tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.4 är försedda med värmeisolering skall denna isolering bestå av brandbeständigt material.

4.3.7 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.6 får vara försedda med ventiler som automatiskt öppnar vid en tryckdifferens (såväl över- som undertryck) på mellan 20 och 30 kPa (0,2 bar och 0,3 bar).

4.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

4.5 Provningar

4.5.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 1 MPa (10 bar). Tankmaterialet för varje sådan tank skall provas i enlighet med bestämmelserna i bihang II C.

4.5.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2-4.1.5 kall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 400 kPa (4 bar).

Med avvikelse från bestämmelserna i marginalnummer 1.5.2 skall tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.4 undergå aterkommande besiktning minst vart attonde år. Sådan besiktning skall inkludera en tjockleksmätning med hjälp av lämplig metod. Täthets- och funktionskontroll enligt marginalnummer 1.5.3 skall för dessa tankar utföras minst vart fjärde år.

4.5.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.6 och 4.1.7 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning vid respektive ämnes kalkyltryck enligt marginalnummer 1.2.4.

4.6 Märkning

4.6.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1 skall utöver uppgifterna i marginalnummer 1.6.2 förses med följande text: "Får inte öppnas under transport. Risk för självantändning". Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.3-4.1.5 tillhörande marginalnummer 471 skall utöver uppgifterna enligt marginalnummer 1.6.2 förses med följande text: "Får inte öppnas under transport. Utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten".

Dessa uppgifter skall skrivas på det officiella språket i den godkännande staten och, om detta språk är varken engelska, franska eller tyska, även på engelska, franska eller tyska, om inte annat föreskrivs i eventuella överenskommelser mellan de av transporten berörda staterna.

4.6.2 Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnensnummer 1(a) vid marginalnummer 471 skall även, på skylten som föreskrivs i marginalnummer 1.6.1, märkas med namnen på de ämnen för vilka tanken är godkänd samt maximalt tillåten lastvikt i tanken i kg.

4.7 Användning

4.7.1.1 Ämnen av ämnesnummer 11 och 22 vid marginalnummer 431 skall då vatten används som skyddsmedel vara täckta av ett minst 12 cm tjock vattenskikt. Fyllningsgraden får inte överstiga 98 % vid 60 °C. Om kväve används som skyddsmedel får fyllningsgraden inte överstiga 96 %. Det återstående utrymmet skall vara fyllt med kväve på ett sådant sätt att trycket inte ens efter avkylning vid något tillfälle kan bli lägre än atmosfärstrycket. Tankar skall vara lufttätt () förslutna så att ingen gas läcker ut.

4.7.1.2 Tömda, ej rengjorda tankar som har innehållit ämnen av ämnesnummer 11 eller 22 vid marginalnummer 431 skall då de lämnas till transport antingen:

vara fyllda med kväve, eller

vara fyllda med vatten till minst 96 % och högst 98 % av sin rymd. Under tiden 1 oktober till 31 mars skall vattnet innehålla tillräcklig mängd frostskyddsmedel så att frysning under transporten förhindras. Frostskyddsmedlet får inte vara korrosivt eller benäget att reagera med fosfor.

4.7.2 Tankar med ämnen av ämnesnummer 31 till 33 vid marginalnummer 431 och ämnesnummer 2(a), 3(a) och 3(b) vid marginalnummer 471 år inte fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Ett utrymme om 5 % skall kvarstå när vätskans medeltemperatur är 50 °C. Under transport skall ämnena hållas under ett skikt av inert gas med ett övertryck av minst 50 kPa (0,5 bar). Tankar skall förslutas lufttätt () och de i marginalnummer 4.3.1 förskrivna skyddskåporna skall hållas låsta. Tömda, ej rengjorda tankar då de lämnas till transport vara fyllda med en inert gas med ett övertryck av minst 50 kPa (0,5 bar).

4.7.3 För etylklorsilan, metylklorsilan och triklorsilan av ämnesnummer 1 vid marginalnummer 471 får fyllningsgraden inte överstiga 0,93, 0,95 respektive 1,14 kg per liter rymd om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, eller då det gäller ospecificerade (n.o.s.) klorsilaner av ämnesnummer 1 vid marginalnummer 471, får fyllningsgraden inte överstiga 85 %. Tankar skall vara lufttätt () förslutna och de marginalnummer 4.3.1 föreskrivna skyddskåporna skall hållas låsta.

4.7.4 Tankar som innehåller ämnen av ämnesnummer 5 och 15 vid marginalnummer 401 får inte fyllas till mer än 98 % av sin rymd.

4.7.5 Vid transport av cesium eller rubidium av ämnesnummer 11(a) vid marginalnummer 471 skall ämnena hållas under ett skikt av inert gas och de i marginalnummer 4.3.2 föreskrivna skyddskåporna skall hållas låsta. Tankar innehållande övriga ämnen av ämnesnummer 11(a) vid marginalnummer 471 skall inte lämnas till transport förrän ämnet stelnat fullständigt och har blivit täckt av en inert gas.

Tömda, ej rengjorda tankar som innehållit ämnen av ämnesnummer 11(a) vid marginalnummer 471 skall fyllas med inert gas. Tankarna skall vara luttätt förslutna.

4.7.6.1 Vid lastning av ämnen av ämnesnummer 1(b) vid marginalnummer 431 får ämnenas temperatur inte överstiga 60 °C.

4.7.6.2 En högsta lastningstemperatur av 80 °C är tillåten under förutsättning att stänk av glödande droppar inte förekommer under lastningen samt att tanken är hermetiskt () tillsluten.

Efter lastning skall tanken sättas under tryck (t.ex. med hjälp av komprimerad luft) i syfte att kontrollera tätheten. Det skall säkerställas att inget tryckbortfall sker under transporten. Innan lossning skall tillses att det fortfarande råder övertryck i tanken. Om inte, skall en inert gas tryckas in före lossning.

5. Klass 5.1 Oxiderande ämnen; Klass 5.2 Organiska peroxider

5.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

5.1.1 Följande ämnen i marginalnummer 501 får transporteras i tankcontainrar:

5.1.1.1 Ämnen av ämnesnummer 5.

5.1.1.2 Starkt oxiderande eller oxiderande ämnen i (a) eller (b) vid ämnesnummer 1-4, 11, 13, 16, 17, 22 och 23, som transporteras i flytande eller smält tillstånd, samt vätskor och lösningar som kan hänföras till (a) eller (b) vid dessa ämnesnummer.

5.1.1.3 Flytande ammoniumnitrat av ämnesnummer 20.

5.1.1.4 Ämnen i (c) vid ämnesnummer 1, 11, 13, 16, 18, 22 och 23, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

5.1.1.5 Ämnen i form av pulver eller granulat i (b) eller (c) vid ämnesnummer 11, 13-18, 21-27, 29 och 31,

Anmärkning: För transport i bulk av ämnen vid ämnesnummer 11-13, 16, 18, 19,21 och 22(c)samt fast avfall klassificerade vid nämnda ämnesnummer i marginalnummer 501, se marginalnummer 516.

5.1.2 Ämnen av ämnesnummer 9(b), 10(b), 19(b) eller 20(b) i marginalnummer 551 får transporteras i tankcontainrar senast från och med 1 januari 1995 under villkor som bestäms av behörig myndighet i ursprungslandet om, på grundval av provningar (se marginalnummer 5.4.2), den behöriga myndigheten anser att en sådan transport kan genomföras på ett säkert sätt.

Om ursprungslandet inte är anslutet till RID-överenskommelsen skall detta förhållande beaktas av behörig myndighet i det första RID-anslutna land som sändningen anländer till.

5.2 Konstruktion

5.2.1 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.1.1 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck).

5.2.2 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck). Tankar med utrustning för transport av ämnen av ämnesnummer 1 skall vara tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhetsgrad eller av lämpligt stål, som inte har benägenhet att orsaka sönderdelning av väteperoxid. Då tankar är tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhet behöver väggtjockleken ej överstiga 15 mm. Detta gäller även då beräkning enligt 1.2.8.2 ger en större tjocklek.

5.2.3 Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.1.3 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck). De skall vara tillverkade i austenitiskt stål.

5.2.4 Tankar för transport av vätskor som avses i marginalnummer 5.1.1.4 samt pulver och granulat av ämnen som avses i 5.1.1.5 skall vara konstruerade i enlighet med de allmänna kraven i detta bihang.

5.2.5 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

5.3 Utrustning

5.3.1 Tankar för transport av ämnen av ämnesnummar 1(a), 3(a) och 5 vid marginalnummer 501 skall ha öppningarna över vätskeytan. Öppningar enligt marginalnummar 1.3.4 är inte tillåtna. För lösningar som innehåller mellan 60 och 70 % väteperoxid skall öppningar under vätskeytan tillåtas. Tanks tömningsanordningar skall då ha två efter varandra placerade och av varandra oberoende avstängningsanordningar i vardera änden av tömningsröret. Den första skall vara en snabbstängande inre avstängningsventil av godkänd typ och den andra en slussventil. Blindflänsar eller andra anordningar som ger samma säkerhet skall också finnas monterade vid mynningen till varje slussventil. Inre snabbstängande avstängningsventiler skall sitta fast i tanken och förbli stängda även om avtappningsröret slits av.

5.3.2 Anslutningar till tankars utvändiga rörstutsar skall vara tillverkade av material som inte har benägenhet att orsaka sönderdelning av väteperoxiden.

5.3.3 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1 eller vattenlösningar av ammoniumnitrat av ämnesnummer 20 vid marginalnummer 501, skall i överdelen ha en avstängningsanordning som hindrar att övertryck uppstår inuti tanken, att vätska läcker ut och att främmande ämnen kommer in i tanken.

Avstängningsanordningarna i tankar för koncentrerade och varma lösningar av ammoniumnitrat skall vara så konstruerade att de inte täpps till under transporten genom att ammoniumnitrat stelnar.

5.3.4 Om tankar för koncentrerade och varma vattenlösningar av ammoniumnitrat av ämnesnummer 20 vid marginalnummer 501 är försedda med värmeisolering, skall isoleringen vara av oorganiskt ämne och fullständigt fri från brännbart material.

5.3.5 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara försedda med värmeisolering enligt marginalnummer 2.3.4.1. Solskärmar och delar av tanken som inte skyddas av dessa, eller ytterhöljet av en fullständig beklädnad skall vara vitmålade eller vara utförda i blank metall. Färgen skall rengöras före varje transport och förnyas om den gulnar eller försämras. Värmeisoleringen skall vara fri från brännbart material.

5.3.6 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara utrustade med temperaturkännande anordningar.

5.3.6.1 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara utrustade med säkerhetsventiler och tryckavlastande anordningar. Vakumventiler får också användas. Säkerhetsventilerna skall vara inställda på ett tryck som tar hänsyn både till den organiska peroxidens egenskaper och tankkonstruktionen. Tankkroppen får inte innehålla några delar som kan smälta.

5.3.6.2 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara utrustade med fjäderbelastade säkerhetsventiler för att förhindra att tryck uppstår i tanken pga sönderdelade produkter och ångbildning vid en temperatur av 50 °C. Sådana säkerhetsventiler skall ha en kapacitet och utlösas vid ett tryck som bestäms genom testresultat beskrivna under 5.4.2. Ventilerna får emellertid aldrig vara så inställda att innehållet rinner ut om tanken välter.

5.3.6.3 De tryckavlastande anordningar som krävs på tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 får vara av fjäderbelastad typ eller av sprängbleckstyp. Anordningarna skall vara dimensionerade för att ventilera ut alla de sönderdelningsprodukter och ångor som avges - under en tid av minst en timma - då tanken utsåtts för en helt omslutande brand (emittans 110 kW/m2), eller då ett självaccelererande sönderfall av de transporterande ämnena sker. Öppningstrycket för dessa tryckavlastande anordningar skall vara högre än det tryck som föreskrivs i 5.3.6.2 och vara baserat på resultat från de tester som hänvisas till i marginalnummer 5.2. De tryckavlastande anordningarna skall dimensioneras så att det maximala trycket aldrig överskrider tankens provningstryck.

5.3.6.4 För sådana tankar för ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 som år helt inkapslade av isolering, skall vid bestämning av kapaciteten och öppningstrycket för de tryckavlastande anordningarna antas en isolationsförlust omfattande 1 % av tankens ytterarea.

5.3.6.5 Vakumventiler och fjäderbelastade ventiler på tankar avsedda för transport av de ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 skall vara försedda med flamskydd utom i de fall då de transporterade ämnena eller dessa sönderdelningsprodukter inte är brandfarliga. Den minskning av tryckavlastningskapaciteten som orsakas av flamskydden skall beaktas.

5.4 Typgodkännande

5.4.1 Tankcontainrar godkånda för varma koncentrerade vattenlösningar av ammoniumnitrat av ämnesnummer 20 vid marginalnummer 501 får inte godkännas för transport av organiska ämnen.

5.4.2 För typgodkännande av tankcontainrar avsedda för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 skall följande tester göras:

en kontroll av kompatibiliteten med samtliga material som normalt är i kontakt med ämnet under transport,

att ta fram data som underlättar konstruktionen av säkerhetsventiler och tryckavlastande anordningar med hänsyn till tankcontainerns konstruktion, och

att fastslå andra krav som är nödvändiga för transportsäkerheten.

Resultaten från testerna skall ingå i typgodkännanderapporten.

5.5 Provningar

5.5.1 Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.1.1-5.1.1.3 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett tryck av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck). Tankar av ren aluminium avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 1 får undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett tryck av endast 250 kPa (2,5 bar) (övertryck).

Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.1.4 och 5.1.1.5 skall undergå första och periodiskt återkommande besiktningar vid kalkyltrycket, definierat i marginalnummer 1.2.4.

5.5.2 Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning vid kalkyltrycket i enlighet med 5.2.5.

5.6 Märkning

5.6.1 (Inga särskilda bestämmlser för klass 5.1).

5.6.2 För tankar för ämnen som nämns i marginalnummer 5.1.2 skall följande ytterligare uppgifter finnas angivna genom stansning eller liknande på den skylt som föreskrivs i 1.6.2 eller direkt på tankväggen om denna är så förstärkt att hållfastheten inte försämras:

kemisk benämning med godkänd koncentration av ämnet ifråga.

5.7 Användning

5.7.1 En tanks inre och alla delar som kan komma i beröring med ämnen som avses vid 5.1.1 och 5.1.2 skall hållas rena. Till pumpar, ventiler eller andra anordningar får endast användas sådant smörjmedel som inte kan reagera farligt med de transporterade ämnena.

5.7.2 Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 1(a), 2(a) och 3(a) vid marginalnummer 2501 får vid en referenstemperatur av 15 ° inte fyllas till mer än 95 % av sin rymd. Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 vid marginalnummer 501 får inte fyllas till mer än 97 % av sin rymd och den maximala temperaturen efter fyllningen får inte överskrida 140 °C. Tankar godkända för transport av flytande ammoniumnitrat får inte användas för transport av andra ämnen. Tankar och utrustning skall noggrannt rengöras från rester både före och efter transport av ämnen av ämnesnummer 20.

5.7.3 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall fyllas enligt anvisningar i provningsrapporten för typgodkännandet av tanken, men får aldrig fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Tankar skall vara fria från föroreningar vid fyllning.

5.7.4 Utrustning för fyllning/tömning, som ventiler och rör, skall vid transport av ämnen som avses i 5.1.2 tömmas efter varje tömning/fyllning av tanken.

6. Klass 6.1 Giftiga ämnen klass; Klass 6.2 Smittfförande ämnen

6.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

Följande ämnen i marginalnummer 601 får transporteras i tankcontainrar:

6.1.1 ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 2-4,

6.1.2 ämnen som nämns i (a) vid ämnesnummer 6-13 (med undantag av isopropylklorformiat av ämnesnummer 10), 15-17, 20, 22, 23, 25-28, 31-36, 41, 44, 51, 52, 55, 61, 65-68, 71-73 och 90, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

6.1.3 ämnen som nämns i (b) eller (c) vid ämnesnummer 11, 12, 14-28, 32-36, 41, 44, 51-55, 57-62, 64-68, 71-73 och 90, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

6.1.4 ämnen, i form av pulver eller granulat, som nämns i (b) eller (c) vid ämnesnummer 12, 14, 17, 19, 21, 23, 25-27, 32-35, 41, 44, 51-55, 57-68, 71-73 och 90.

Anmärkning: Beträffande bulktransport av ämnen av ämnesnummer 60(c) och ämnen som innehåller giftig vätska av ämnesnummer 65(b) samt fasta restprodukter klassificerat under (c) i de olika ämnesnumren, se marginalnummer 617.

6.1.5 Ämnen av ämnesnummer 3 och 4 vid marginalnummer 651 får transporteras i tankcontainrar.

6.2 Konstruktion

6.2.1 Tank för ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 2-4 vid marginalnummer 601 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1,5 MPa (15 bar) (övertryck).

6.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 6.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1,0 MPa (10 bar) (övertryck).

6.2.3 Tankar för amnen som avses vid marginalnummer 6.1.3 och 6.1.5 skall varakonstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

Tankar för klorättiksyra av ämnesnummer 24(b) vid marginalnummer 601 skall vara försedda med emalj eller motsvarande invändig ytbeläggning om tankmaterialet ej är beständigt mot klorättiksyra.

6.2.4 Tankar för pulverformiga ämnen eller granulat som avses vid marginalnummer 6.1.4 skall vara konstruerade enligt bestämmelserna i den allmänna avdelningen i detta bihang.

6.3 Utrustning

6.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.1 och 6.1.2 skall befinna sig ovanför vätskenivån. Varken rör eller grenledningar får gå genom tankens väggar under vätskenivån. Tankarna skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningsanordningarna skall skyddas med en låsbar huv. Tankar för cyanvätelösningar av ämnesnummer 2 får inte ha rensluckor enligt marginalnummer 1.3.4.

6.3.2 Tank för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.3, 6.1.4 och 6.1.5 får ha bottentömningsanordningar. Tankar skall kunna förslutas lufttätt ().

6.3.3 Är tankarna försedda med säkerhetsventiler, skall dessa föregås av sprängbleck. Monteringen av sprängbleck och säkerhetsventiler skall uppfylla behörig myndighets krav.

6.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

6.5 Provningar

6.5.1 Tank för ämnen som avses vid marginalnummer 6.1.1-6.1.3 och 6.1.5 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 0,4 MPa (4 bar).

6.5.2 Tank för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.4 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid dessa ämnens resp kalkyltryck enligt marginalnummer 1.2.4.

6.6 Märkning

(Inga särskilda bestämmelser).

6.7 Användning

6.7.1 Tank för ämne av ämnesnummer 3 vid marginalnummer 601 får högst fyllas med 1 kg vätska per liter rymd.

6.7.2 Tankar skall vara lufttätt () förslutna under transport. Förslutningen av tankar för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.1 och 6.1.2 skall skyddas med en låsbar huv.

6.7.3 Tankcontainrar godkända för transport av ämnen nämnda vid marginalnummer 6.1 får inte användas för transport av livsmedel, konsumtionsvaror eller fodermedel.

6.8 Övergångsbestämmelser

Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 6, 8, 9, 10, 13, 15, 16, 18, 20, 25 och 27 i marginalnummer 601 tillverkade enligt de krav som gällde i detta bihang fram till 1 januari 1995, men som inte överensstämmer med kraven gällande efter detta datum, får fortfarande användas fram till 31 december 1999.

7. Klass 7 Radioaktiva ämnen

7.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

Ämnen enligt marginalnummer 704, förteckning 1, 5, 6, 9, 10 och 11, uranhexafluorid undantaget, får transporteras i tankcontainrar. Bestämmelserna i respektive förteckning vid marginalnummer 704 gäller.

Anmärkning: Ytterligare krav kan gälla för tankcontainrar som konstrueras som kolli av typ A eller typ B.

7.2 Konstruktion

Se marginalnummer 1736.

7.3 Utrustning

Öppningar i tankcontainrar för flytande radioaktiva ämnen () skall befinna sig ovanför vätskenivån. Inga rör eller grenledningar får gå genom tankväggen under vätskenivån.

7.4 Typgodkännande

Tankcontainrar godkända för transport av radioaktiva ämnen får inte godkännas för transport av något annat ämne.

7.5 Provningar

7.5.1 Tankar skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning, vid ett tryck av minst 0,265 MPa (2,65 bar). Med awikelse från marginalnummer 1.5.2 får den återkommande invändiga besiktningen ersättas av en kontroll godkänd av behörig myndighet.

7.6 Märkning

Den treklöversymbol, som beskrivs i marginalnummer 705 (5), skall vara präglad eller på liknande sätt anbringad på den skylt som beskrivs vid marginalnummer 1.6.1 eller direkt på tankväggen, om denna är förstärkt så att hållfastheten inte nedsätts genom märkningen.

7.7 Användning

7.7.1 Fyllningsgraden enligt marginalnummer 1.7.3 vid referenstemperaturen 15 °C, får inte överstiga 93 % av tankens hela rymd.

7.7.2 Tankcontainrar som använts för transport av radioaktiva ämnen får inte användas för transport av andra ämnen.

8. Klass 8 Frätande amnen

8.1 Allmänt, tillämpaingsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

Följande ämnen i marginalnummer 801 får transporteras i tankcontainrar:

8.1.1 ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 6 och 14,

8.1.2 ämnen klassificerade under (a) vid ämnesnummer 1, 2, 3, 7, 8, 12, 17, 32, 33, 39, 40, 46, 47, 52-56, 64-68, 70 och 72-76, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

8.1.3 fosforoxybromid av ämnesnummer 15 eller ämnen klassificerade under (b) eller (c) vid ämnesnummer 1-5, 7, 8, 10, 12, 17, 31-40, 42-47, 51-56 och 61-76, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

8.1.4 frätande eller svagt frätande ämnen i form av pulver eller granulat, klassificerade under (b) och (c) vid ämnesnummer 9, 11, 13, 31, 34, 35, 39, 41, 45, 46, 52, 55, 62, 65, 67, 72, 73 och 75.

Anmärkning: Beträffande bulktransport av blysulfat av ämnesnummer 1(b), av ämnen av ämnesnummer 13(b) eller av fasta ämnen eller fasta restprodukter innehållande frätande vätska av ämnesnummer 65(c) med identifieringsnummer 3244, klassificerade under (c) vid de olika ämnesnumren, se marginalnummer 817.

8.2 Konstruktion

8.2.1 Tankar för ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 6 och 14 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 2,1 MPa (21 bar) (övertryck). Tankar för ämnen av ämnesnummer 14 skall vara försedda med en inklädnad av bly av minst 5 mm tjocklek eller en därmed likvärdig inklädnad. Kraven i bihang II C gäller för material i och konstruktion av svetsade tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 6.

8.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.2 skall vara konstruerad för ett kalkyltryck () av minst 1,0 MPa (10 bar) (övertryck).

Då det är nödvändigt att använda aluminium i tankar för transport av salpetersyra av ämnesnummer 2(a), skall dessa tankar tillverkas av aluminium med en renhetsgrad av minst 99,5 %. I dessa fall behöver väggtjockleken inte överstiga 15 mm även då beräkning enligt marginalnummer 1.2.8.2 ger en större tjocklek.

8.2.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.3 skall vara konstruerad för ett kalkyltryck (se 1.2.8.2) av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

8.2.4 Tankar för pulverformiga ämnen eller granulat som avses vid marginalnummer 8. 1.4 skall vara konstruerade enligt bestämmelserna i den allmänna avdelningen i detta bihang.

8.3 Utrustning

8.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen av ämnesnummer 6, 7 och 14, skall befinna sig över vätskenivån. Inga rör eller grenledningar får gå genom tankens väggar under vätskenivån. Tanken skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningsanordningarna skall skyddas med låsbara huvar. Rensöppningar enligt marginalnummer 1.3.4 är inte tillåtna.

8.3.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.2-8.1.4 med undantag för ämnesnummer 7, får ha bottentömning.

8.3.3 Om tankar för ämnen nämnda vid marginalnummer 8.1.2 är försedda med säkerhetsventil skall denna föregås av sprängbleck. Monteringen av ventiler och sprängbleck skall uppfylla behörig myndighets krav.

8.3.4 Tankar för svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) skall vara värmeisolerad samt ha en utvändig uppvärmningsanordning.

8.3.5 Tank och dess hanteringsutrustning i tankcontainrar för hypokloritlösningar av ämnesnummer 61, skall vara så beskaffade att främmande ämnen inte kan komma in, att intet av vätskan kan komma ut och att farligt övertryck inte kan bildas i tanken.

8.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

8.5 Provningar

8.5.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 6 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 1,0 MPa (10 bar), och de för ämnen av ämnesnummer 7 skall undergå första och återkommande provningar vid ett övertryck av minst 0,4 MPa (4 bar).

Korrosionsbeständigheten hos tankar för ämnen av ämnesnummer 6 och 7 skall kontrolleras med ett intervall av 2,5 år med hjälp av lämpliga instrument (t.ex. genom ultraljudprovning).

8.5.2 Tankar för ämnen av ämnesnummer 14 eller av ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.2 och 8.1.3 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 0,4 MPa (4 bar). Vätsketryckprovning av tankar för svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) skall utföras vart tredje år.

Tankar av ren aluminium för salpetersyra av ämnesnummer 2(a) får undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av endast 0,25 MPa (2,5 bar).

Tillståndet hos inklädnaden i tankar för brom av ämnesnummer 24 skall kontrolleras varje år av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman, som skall inspektera tankens inre.

8.5.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.4 skall undergå första och återkommande provningar vid ett kalkyltryck fastställt vid marginalnummer 1.2.4.

Materialet i svetsade tankar för vätefluorid av ämnesnummer 6(a) och vattenlösningar av fluorvätesyra av ämnesnummer 6(b) skall provas med den i bihang II C beskrivna metoden.

8.6 Märkning

8.6.1 Tankcontainrar avsedda för ämnen av ämnesnummer 6 och 14 skall utöver de vid marginalnummer 1.6.1 angivna uppgifterna även förses med uppgifter om tidpunkt (månad, år) för senaste invändiga besiktning.

8.6.2 Tankar avsedda för inhiberad svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) eller ämnen av ämnesnummer 6 och 14, skall på den skylt som föreskrivs i marginalnummer 1.6.1, utöver de uppgifter som nämns, vara märkt med uppgift om tankens största tillåtna lastvik i kg.

8.7 Användning

8.7.1 Tankar för inhiberad svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) får fyllas till högst 88 % av sin rymd. Tankar för ämnen av ämnesnummer 14 får fyllas till lägst 88 och högst 92 % av sin rymd eller till 2,86 kg per liter rymd.

Tankar för ämnen av ämnesnummer 6 får fyllas till högst 0,84 kg per liter rymd.

8.7.2 Tankar för transport av ämnen av nummer 6, 7 och 14 skall förslutas lufttätt () under transport och dess förslutningar skall vara skyddade med låsbara huvar.

8.8 Övergångsbestämmelser

Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 3, 12, 33, 40 och 54 tillverkade enligt de krav som gällde i detta bihang fram till 1 januari 1995, men som inte överensstämmer med kraven gällande efter detta datum, får fortfarande användas fram till 31 december 1999.

9. Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål Allmänt, tillämpningsområde (användning av tankcontainrar), definitioner

9.1 Användning

Ämnen av ämnesnummer 1, 11, 12, 20, 31 till 35 och 2211 polymerkulor, expanderbara av ämnesnummer 4 vid marginalnummer 901 får transporteras i tankcontainrar.

Anmärkning: Se marginalnummer 916 beträffande bulktransport av ämnen av ämnesnummer 4, 12, 20, 21, 31, 32 och 35.

9.2 Konstruktion

9.2.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1, 11, 12, 20, 31 t.o.m. 35 eller UN 2211 polymerkulor, expanderbara av ämnesnummer 4 vid marginalnummer 901 skall vara konstruerade i enlighet med de allmänna bestämmelserna i detta bihang.

9.2.2 Tankar för ämnen av ämnesnummer 2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

9.3 Utrustning

9.3.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1 och 2 skall kunna förslutas lufttätt (). Tankar för 2211 polymerkulor, expanderbara av ämnesnummer 4 skall vara försedda med en säkerhetsventil.

9.3.2 Om tankar för ämnen av ämnesnummer 1 och 2 är försedda med säkerhetsventiler skall dessa föregås av sprängbleck. Konstruktion och utförande av säkerhetsventiler och sprängbleck skall uppfylla behörig myndighets krav.

9.3.3 Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 skall vara försedda med värmeisolering. De får även vara utrustade med tryckavlastande anordningar vilka öppnar automatiskt i båda riktningarna vid en tryckdifferens på mellan 20 kPa och 30 kPa (0,2 och 0,3 bar).

Värmeisolering som är i direkt beröring med väggen på tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 skall ha en antändningstemperatur som är minst 50 grader högre än den maximala temperatur för vilken tanken är konstruerad.

9.3.4 Bottentömningssystemet på tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 får bestå av ett utvändigt rör med en avstängningsventil, om det är konstruerad av ett metalliskt material som tål deformation.

9.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

9.5 Provningar

9.5.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 2 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketrycksprovning vid ett tryck av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

9.5.2 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1, 11, 12, 20 och 31-35 samt 221 1 polymerkulor, expanderbara av ämnesnummer 4 vid marginalnummer 901 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning vid kalkyltrycket enligt marginalnummer 1.2.4.

9.6 Märkning

Tankar för ämnen med ämnesnummer 20 skall bredvid uppgifterna enligt marginalnummer 1.6.2, på båda sidor, förses med de kännetecken som anges i bihang IX marginalnummer 1910.

9.7 Användning

9.7.1 Tankar för ämnen som avses vid ämnesnummer 1 och 2 skall vara lufttätt () förslutna under transport.

9.7.2 Tankcontainrar godkända för transport av ämnen av nummer 1 och 2 får inte användas för transport av livsmedel, konsumtionsvaror eller fodermedel.

9.8 Övergångsbestämmelser

Tankcontainrar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20, tillverkade före 1 januari 1997 enligt krav godkända av behörig myndighet, får fortfarande användas fram till 31 december 2004.

BIHANG XI

BESTÄMMELSER OM KONSTRUKTION, PROVNING OCH ANVÄNDNING AV CISTERNVAGNAR

Anmärkning: Som cisternvagnar räknas även batterivagnar enligt marginalnummer 2.3.5 samt vagnar med avmonterbara tankar enligt fotnot 10 i marginalnummer 2.1.

1. Bestämmelser tillämpliga på alla klasser

1.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

1.1.1 Dessa bestämmelser gäller för cisternvagnar med tillhörande utrustning med mer än 0,45 m3 volym avsedda för transport av farligt gods i form av vätskor, gaser, pulver eller granulat.

Anmärkning: Vid tillämpningen av bestämmelerna i detta bihang skall följande betraktas som transport av flytande ämnen:

ämnen som är flytande vid normal temperatur och normalt tryck,

fasta ämnen vilka transporteras vid förhöjd temperatur i smält tillstånd.

1.1.2 Del 1 innehåller bestämmelser om cisternvagnar för transport av farligt gods av alla klasser. Del 2-9 innehåller särskilda bestämmelser, kompletteringar eller avvikelser från Del l.

1.1.3 En cisternvagn består av en påbyggnad med en eller flera tankar med utrustningsdelar och ett underrede, som är försett med egna utrustningsdelar (löpverk, fjädring, drag- och stötinrättning, broms och påskrifter).

1.1.4 I följande bestämmelser avses med:

1.1.4.1 - "tank" tankens mantel och gavlar som omsluter godset (inkl öppningar och förslutningar),

"utrustning", fyllnings-, tömnings-, luftnings-, säkerhets-, uppvärmnings- och värmeisoleringsanordningar samt mätinstrument,

"strukturdelar", på tankens ut- eller insida anbragta anordningar för förstyvning, fastsättning, skydd och stabilitet.

1.1.4.2 - "kalkyltryck", ett fiktivt tryck som är minst lika stort som provningstrycket och som, beroende på det transporterade ämnets farlighetsgrad, mer eller mindre kan överstiga arbetstrycket. Det används uteslutande för att bestämma tankens väggtjocklek, oberoende av yttre eller inre förstärkningsanordningar,

"provningstryck", det högsta övertryck som uppstår i tanken vid tryckprovning,

"fyllningstryck", det högsta övertryck som uppstår i tanken vid fyllning under tryck,

"tömningstryck", det högsta övertryck som uppstår i tanken vid tömning under tryck,

"högsta tillåtna drifttryck" (övertryck), det högsta av följande tre tryck,

a) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under fyllning ("högsta tillåtna fyllningstryck"),

b) högsta effektiva tryck som är tillåtet i tanken under tömning ("högsta tillåtna tömningstryck"), och

c) av innehållet (inkl eventuell i tanken befintlig permanent gas) i tanken vid högsta tillåtna arbetstemperatur bildat effektivt övertryck.

Om inte annat föreskrivs i de särskilda bestämmelserna för varje klass, får det numeriska värdet av detta drifttryck (övertryck) inte understiga innehållets ångtryck (absolut tryck) vid 50 °C.

Beträffande tankar med säkerhetsventiler (med eller utan sprängbleck), skall högsta tillåtna drifttryck (övertryck) emellertid vara lika med det för dessa ventiler föreskrivna öppningstrycket.

1.1.4.3 - "Täthetsprovning", provning vid vilken tanken utsätts för ett inre övertryck - enligt av behörig myndighet godkänd metod - som är lika stort som högsta tillåtna drifttryck, dock lägst 20 kPa (0,2 bar).

Beträffande tankar med luftningsanordningar samt skyddsanordningar, vilka hindrar att innehållet rinner ut om tanken välter, skall högsta drifttrycket (övertryck) vara lika med innehållets statiska tryck.

1.2 Konstruktion

Allmänt råd

SIS - Tryckkärlskommissionens "Anvisningarför transportbehållare förfarligtgods (TBA)" utgör ett exempel på en godtagbar teknisk norm enligt marginalnummer 1.2.1

1.2.1 Tankar skall vara konstruerade och tillverkade i enlighet med teknisk norm som godkänts av behörig myndighet, i vilken material är valt och väggtjocklek beräknad med hänsyn tagen till högsta och lägsta fyllnings- och arbetstemperatur. Dock skall följande minimikrav alltid uppfyllas:

1.2.1.1 Tankar skall vara tillverkade av lämpligt metalliskt material, vilket, såvida inte andra temperaturintervall föreskrivs i de olika klasserna, inte är benäget för sprödbrtt eller spänningskorrosion mellan P 20 °C och + 50 °C. För tillverkning av utrustning och tillbehör kan emellertid lämpliga icke-metalliska material användas.

1.2.1.2 I svetsade tankar skall endast användas material med utmärkt svetsbarhet och vars tillräckliga slaghållfasthet vid en omgivningstemperatur av P 20 °C kan garanteras, särskilt i svetsfogar och närliggande delar.

För svetsade tankar i stål får inte vattenhärdat stål användas. Vid användning av finkornstål får endast sådant material användas, hos vilket varken det enligt materialspecifikationen garanterade värdet på sträckgräns (förlängningsgräns) överstiger 460 N/mm2 eller det övre värdet för den garanterade brottgränsen överstiger 725 N/mm2.

1.2.1.3 Svetsar skall vara fackmässigt utförda och ge fullständig säkerhet.

Beträffande utförande och kontroll av svetsfogar, se även marginalnummer 1.2.8.4.

Tankar vars minsta väggtjocklek bestämts enligt marginalnummer 1.2.8.3 och 1.2.8.4 skall kontrolleras i enlighet med vad som krävs för svetsfaktor 0,8.

1.2.1.4 Material i tankar eller i den skyddsinklädnad som kommer i kontakt med innehållet, får inte innehålla ämne som kan reagera farligt med innehållet genom att bilda farliga föreningar därmed eller som märkbart försvagar materialet.

1.2.1.5 Skyddsinklädnaden skall vara sådan att dess täthet bibehålls oberoende av den deformation som den kan utsättas för vid normal transport (1.2.8.1).

1.2.1.6 Om kontakten mellan det transporterade farliga godset och det material som används vid tankens konstruktion innebär en fortgående minskning av väggtjockleken, skall vid tillverkningen denna tjocklek ökas med lämpligt tillskott.

Detta tillägg till tjockleken på grund av korrosion skall inte tagas med vid beräkningen av tankväggens tjocklek.

1.2.2 Tank, dess fastsättningsanordningar, utrustning samt strukturdelar skall vara konstruerade på sådant sätt, att de utan förlust av innehållet (annat än den gas som strömmar ut genom luftningsöppningarna) tål:

statiska och dynamiska påkänningar vid normal transport,

föreskrivna minsta påkänningar enligt marginalnummer 1.2.6 och 1.2.8.

På vagnar med självbärande tank skall tanken vara så konstruerad att den utöver andra påkänningar tål de extra påkänningar den utsätts för på grund av att den är självbärande.

1.2.3 Det tryck väggtjockleken i tanken beräknats för får inte understiga kalkyltrycket, men de påkänningar som avses vid marginalnummer 1.2.2 skall också beaktas.

1.2.4 Såvida inte annat särskilt foreskrivs i de olika klasserna, skall foljande uppgifter beaktas vid konstruktion av tankar:

1.2.4.1 Tank som töms med självtryck och som är avsedd för transport av ämnen vars ångtryck vid 50 °C inte överstiger 110 kPa (1,1 bar) (absolut tryck) - skall vara konstruerad för ett kalkyltryck uppgående till två gånger det transporterade ämnets statiska tryck. Detta tryck får inte vara lägre än dubbla statiska trycket hos vatten.

1.2.4.2 Tank - som fylls eller töms genom tryck och är avsedd för transport av ämnen vars ångtryck vid 50 °C inte överstiger 110 kPa (1,1 bar) (absolut tryck) - skall vara konstruerad för ett kalkyltryck uppgående till 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket.

1.2.4.3 Tank för ämnen vars ångtryck vid 50 °C är högre än 110 kPa (1,1 bar) men högst 175 kPa (1,75 bar) (absolut tryck) skall, oberoende av fyllnings- eller tömningssystem, vara konstruerad för ett kalkyltryck av minst 150 kPa (1,5 bar) (övertryck), eller 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket, om detta är högre.

1.2.4.4 Tankar, oberoende av fyllnings- eller tömningssystem, för ämnen vars ångtryck vid 50 °C är högre än 175 kPa (1,75 bar) (absolut tryck), skall vara konstruerade för ett kalkyltryck motsvarande 1,3 gånger fyllnings- eller tömningstrycket men inte lägre än 0,4 MPa (4 bar) övertryck.

1.2.5 Tankar for visst farligt ämne skall vara försedda med särskilt skydd. Detta kan bestå i ökad väggtjocklek (sådan tjockleksökning bestäms mot bakgrund av de risker som är förknippade med ämnet i fråga: se respektive klass) eller en skyddsanordning.

1.2.6 Vid tryckprovet får spänningen ó (sigma) i en tanks mest utsatta punkt inte överstiga de materialberoende gränsvärden som föreskrivs nedan. Hänsyn skall tas till eventuella försvagningar i svetsarna.

1.2.6.1 För alla metaller och legeringar skall spänningen ó (sigma) vid provningstrycket vara mindre än det minsta av de värden som ges nedan:

ó ≤ 0,75 Re eller ó ≤ 0,5 Rm

där

Re = sträckgräns eller 0,2 % förlängningsgräns eller, för austenitiskt stål, 1% förlängningsgräns

Rm = minsta brottgräns

Kvoten Re/Rm får inte överstiga 0,85 för stål som används i svetsade tankar. De värden på Re och Rm som används skall vara specificerade minimivärden enligt materialstandarder. Om materialet ifråga inte är standardiserat skall de värden på Re och Rm som får användas vara godkända av behörig myndighet eller av denna utsett organ.

När austenitiska stål används, får de i standarden specificerade minimivärdena överskridas med upp till 15 % om dessa högre värden verifieras av materialintyget.

De värden som anges i materialintyget skall emellertid alltid användas vid bestämning av kvoten Re/Rm.

1.2.6.2 För stål skall brottförlängningen uppgå till minst

>NUM>10 000

>DEN>uppmätt brottgräns i N/mm2,

men får aldrig understiga 16 % för finkornsstål eller 20 % för annat stål.

För aluminiumlegeringar får brottförlängningen inte understiga 12 % ().

1.2.7 Alla delar av en cistemvagn avsedd för transport av brandfarlig vätska med flampunkt högst 61 °C eller brandfarlig gas skall kunna jordas elektriskt. Varje metallkontakt som kan orsaka galvanisk korrosion skall undvikas.

1.2.8 Tankar med fastsättningsanordningar skall tåla de påkänningar som anges i 1.2.8.1 och ha minst den väggtjocklek som som föreskrivs i 1.2.8.2 och 1.2.8.3 nedan.

1.2.8.1 Cisternvagnar skall vara så konstruerade, att de med största tillåtna vikt för fyllningen tål de påfrestningar som uppträder vid jämvägstrafik. Vad beträffar påfrestningarna är det lämpligt att åberopa de försök som behöriga organ vid järnvägarna har föreskrivit.

1.2.8.2 Tjockleken hos den cylindriska väggen i en tank och hos gavlar och luckor skall minst vara lika med det största av de båda värdena som erhålls ur följande formler:

e = >NUM>Pep × D

>DEN>2 × ó × ë

(mm) e = >NUM>Pcal × D

>DEN>2 × ó

(mm)

där

Pep = kalkyltryck i MPa

Pcal = kalkyltryck i MPa enligt 1.2.4

D = tankens inre diameter i mm

ó = tillåten spänning som den definieras vid marginalnummer 1.2.6.1 i N/mm2

ë = en faktor, inte överstigande 1, som kompenserar för eventuella försvagningar i svetsarna.

Tjockleken får aldrig understiga den som föreskrivs i 1.2.8.3 och 1.2.8.4.

1.2.8.3 Väggar, gavlar och luckor i tankar skall ha en tjocklek av minst 6 mm, för pulverformiga eller granulerade ämnen minst 5 mm om de är av mjukt kolstål () eller likvärdig tjocklek om de är av annan metall. Med "likvärdig tjocklek" avses den tjocklek som erhålls ur följande formel ():

e1 = 1.2.8.4 Tillverkarens kompetens att utföra svetsning skall vara styrkt av behörig myndighet. Svetsning skall utföras av yrkesskicklig svetsare med svetsmetod vars effektivitet (inberäknat eventuell erforderlig värmebehandling) har påvisats genom provning. Oförstörande provning skall utföras genom röntgenradiografi eller ultraljudprovning och skall styrka att svetsens beskaffenhet är godtagbar för de påkänningar det gäller.

Vid bestämning av tankväggs tjocklek enligt 1.2.8.2 ovan skall följande värden på svetsfaktorn (ë) (lambda) användas för svetsarna:

0,8: då svetsfogarna så långt som möjligt avsynas på båda sidor och får undergå ett oförstörande stickprov där särskild uppmärksamhet ägnas korspunkterna,

0,9: då alla längssvetsar till hela sin längd, alla korspunkter, 25 % av rundsvetsar, och svetsar för hopsättning av utrustningsdelar med stor diameter undergår oförstörande provning. Fogarna skall så långt möjligt avsynas på båda sidor,

1,0: då alla fogar undergår oförstörande provning och så långt möjligt avsynas på båda sidor.

Ett svetsprovstycke skall tas ut. Om behörig myndighet ifrågasätter svetsfogarnas kvalitet, kan den kräva ytterligare provning.

1.2.8.5 Åtgärder skall vidtas för att skydda tanken mot deformation till följd av (invändigt) undertryck.

Om inte annat föreskrivs i de särskilda bestämmelserna för de olika klasserna, får tankarna vara utrustade med vacuumventiler - utan sprängbleck - för att undvika skadligt invändigt undertryck.

1.2.8.6 Värmeisoleringen skall vara så utförd att den inte hindrar åtkomligheten eller manövreringen av fyllnings- och tömningsanordningarna samt säkerhetsventilerna.

1.3 Utrustning

1.3.1 Utrustningsdetaljerna skall, varhelst de är placerade, monteras så att de under transport eller hantering inte riskerar att slitas loss eller skadas. De skall uppfylla säkerhetskrav som är anpassade till och jämförbara med dem som gäller tanken och skall särskilt

vara förenliga med det gods som transporteras, och

uppfyller kraven i marginalnummer 1.2.2.

Utrustningsdetaljerna skall förbli täta även om cisternvagnen skulle välta.

Packningar skall vara av material som är förenligt med de transporterade farliga ämnena och skall bytas ut så snart deras funktionsduglighet nedsatts, t.ex. på grund av åldrande.

Packningar som säkerställer tätheten hos manöverdelar, som måste begagnas vid normal användning av cisternvagnen skall vara konstruerade och monterade på sådant sätt att användningen av manöverdelen där de ingår inte skadar dem.

1.3.2 Tankar med bottentömning och varje fack i fackindelade tankar med bottentömning skall ha två av varandra oberoende avstängningsanordningar monterade i serie. Den första skall utgöras av en inre avstängningsventil () monterad direkt på tanken. Den andra avstängingsanordningen skall utgöras av en avstängningsventil eller likvärdig anordning. De skall monteras en i vardera änden av tömningsröret. Bottentömning på tankar avsedda för pulverformiga eller granulerade ämnen får bestå av utanpåliggande rör och en avstängningsventil om rören är tillverkade av ett segt metalliskt material. Dessutom skall öppningarna kunna förslutas med skruvgängade proppar, blindflänsar eller annan likvärdigt effektiv anordning.

Den inre avstängningsanordningen skall kunna manövreras uppifrån eller nedifrån. Om möjligt, skall den inre avstängningsanordningen - läge öppen eller stängd - kunna kontrolleras från marken.

Den inre avstängningsanordningen skall vara så konstruerad att den inte kan öppna sig oavsiktlig till följd av en stöt eller oavsiktlig handling.

Vid skada på de yttre manöverorganen skall den inre avstängningsanordningen förbli oskadd. För att undvika utsläpp av innehållet vid skada på de yttre tömningsanordningarna (rör, sidoanslutningar) skall den inre avstängningsanordningen och dess anslutning vara skyddade mot risken att brytas loss genom yttre påkänningar eller vara så utförda att de motstår sådana påkänningar. Fyllnings- och tömningsanordningarna (inkl flänsar och skruvförslutningar) skall liksom eventuella skyddshuvar kunna säkras mot oavsiktligt öppnande.

En avstängningsanordnings läge och/eller stängningsriktning skall klart framgå.

1.3.3 En tank eller var och en av dess fack skall vara försedd med en öppning av sådan storlek att den möjliggör besiktning.

1.3.4 Tankar för transport av ämnen för vilka alla öppningar skall finnas över vätskenivån, får utrustas i nedre delen av manteln med en mindre öppning för rengöring. Denna öppning skall kunna förslutas med en blindfläns vilken skall vara tätt försluten och vars konstruktion skall vara godkänd av den behöriga myndigheten eller av ett av denna godkänt organ.

1.3.5 Tankar för vätska med ett högsta ångtryck av 110 kPa (1,1 bar) vid 50 °C (absolut tryck) skall ha både en luftningsanordning och en anordning som hindrar innehållet att rinna ut om tanken välter. Om detta inte är fallet skall den uppfylla kraven vid marginalnummer 1.3.6 eller 1.3.7.

1.3.6 Tankar för vätskor vars ångtryck vid 50 °C ligger mellan 110 kPa (1,1 bar) och 175 kPa (1,75 bar) (absolut tryck) skall antingen ha en säkerhetsventil, som är inställd på minst 150 kPa (1,5 bar) (övertryck) och som öppnar sig helt vid ett tryck som inte överstiger provningstrycket eller vara konstruerade enligt marginalnummer 1.3.7.

1.3.7 Tankar för vätskor vars ångtryck vid 50 °C ligger mellan 175 kPa (1,75 bar) och 300 kPa (3 bar) (absolut tryck) skall ha en säkerhetsventil som är inställd på minst 300 kPa (3 bar) (övertryck) och som öppnar sig fullständigt vid ett tryck som inte överstiger provningstrycket, eller vara lufttätt () förslutna.

1.3.8 På tankar av aluminium för brandfarliga vätskor med en fiampunkt av högst 61 °C och för brandfarliga gaser får rörliga delar, som genom slag eller friktion kan komma i kontakt med aluminiumtanken t.ex. lock, förslutningsanordningar osv, inte vara av oskyddat kolstål.

1.4 Typgodkännande

1.4.1 För varje ny typ av cisternvagn skall behörig myndighet eller av denna godkänt organ utfärda ett certifikat som visar att prototypen inklusive fastsättningsanordningar lämpar sig för avsett ändamål och att kraven på tankens konstruktion enligt 1.2, på dess utrustning enligt 1.3 och de särskilda villkor som gäller för de transporterade ämnena iakttagits.

Provningsresultaten, ämnen och/eller grupper av ämnen för vilka tanken har godkänts samt tankens typgodkännandenummer skall föras in i provningsprotokollet. Ämnena eller grupper av ämnen skall vara likartade och förenliga med tankens egenskaper. Ämnen eller ämnesgrupper skall specifieras i provningsprotokollet med angivande av kemiska benämningar eller tillämplig samlingsrubrik i ämnesförteckningen med angivande av klass och ämnesnummer. Om cisternvagnar utan ändringar tillverkas i serie, gäller godkännandet för hela serien.

1.4.2 När de efterföl jande vagnarna byggs, utan att ändringar görs, gäller detta godkännande även för dessa.

1.5 Provningar

1.5.1 Tankar med utrustning skall, antingen tillsammans eller var för sig, besiktigas innan de tas i bruk.

Denna besiktning skall omfatta en kontroll av att tankarna överensstämmer med godkänd prototyp, tillverkningskontroll (), utvändig och invändig besiktning, vätsketryckprovning () vid på tankskylten angivet provningstryck samt en kontroll av utrustningens funktionsduglighet.

Vätsketryckprovningen skall utföras före montering av nödvändig värmeisolering. Om tankar och utrustning provas var för sig skall de gemensamt undergå täthetsprovning enligt 1.1.4.3 efter sammanfogningen.

1.5.2 Tankar med utrustning skall undergå återkommande besiktning med fastställda tidsintervall. Återkommande besiktning skall omatta in- och utvändig besiktning samt i regel vätsketryckprovning (). Värmeisolerande hölje och liknande skall avlägsnas endast i den omfattning som krävs för en tillförlitlig bedömning av tankens egenskaper.

Beträffande tankar för pulverformiga eller granulerade ämnen och med tillåtelse av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman får de återkommande vätsketryckprovningarna ersättas av täthets provningar enligt marginalnummer 1.1.4.3.

Längsta tidsintervall mellan återkommande besiktningar är åtta år.

Tömda, ej rengjorda, tankar får förflyttas även efter besiktningstidens utgång om syftet med transporten är att låta dem undergå provning/besiktning.

1.5.3 Tankar med utrustning skall dessutom, med högst fyra års mellanrum, genomgå en täthetsprovning enligt 1.1.4.3 samt en kontroll av all utrustnings funktionsduglighet. Tömda, orengjorda cistenvagnar/batterivagnar och vagnar med avmonterbara tankar får flyttas till även efter utgången av denna period.

1.5.4 Då en tank eller dess utrustnings säkerhet kan ha nedsatts på grund av reparation, förändring eller olycka, skall en särskild kontroll utföras.

1.5.5 Provningar, besiktningar och kontroller enligt marginalnummer 1.5.1-1.5.4 skall utföras av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman. Intyg skall utfärdas av vilka resultaten framgår. Dessa intyg skall hänvisa till den lista av ämnen för vilka tanken godkänts enligt avsnitt 1.4.

1.6 Märkning

1.6.1 Tankar skall ha en varaktigt fäst skylt av korrosionsbeständig metall på en plats som är lätt att inspektera. Minst nedan angivna uppgifter skall vara präglade eller på liknande sätt anbragta på denna skylt: Dessa uppgifter får präglas direkt på tankväggen, om denna är förstärkt så att hållfastheten inte nedsätts genom märkningen.

godkännandenumret,

tillverkarens namn eller märke,

tillverkningsnumret,

tillverkningsåret,

provningstrycket () (övertryck),

rymden () - för fackindelade tankar, rymden av varje fack,

beräkningstemperaturen () (endast om den är högre än + 50 °C eller lägre än P 20 °C),

tidpunkten (månad, år) för den första provningen och för den senast uthdrda periodiska provingen i enlighet med marginalnummer 1.5.1 och 1.5.2,

besiktningsmannens kontrollstämpel, samt

tankmaterial och eventuell skyddsinklädnad.

På tankar som fylls eller töms med tryck skall dessutom högsta tillåtna drifttryck () anges.

1.6.2 Följande uppgifter skall finnas på båda sidor av cisternvagnen (på själva tanken eller på en vagnsskylt).

ägarens namn,

tankens rymd,

tomvikten,

högsta tillåtna vikt, och

det transporterade ämnets namn (),

för varje provning efter 1 januari 1993: Tidpunkten (månad, år) för nästa provning i enlighet med avsnitt 1.5.2 och 1.5.3, eller enligt särskilda föreskrifter för de ämnen för vilken tanken är godkänd.

Cisternvagnen skall dessutom vara försedd med föreskrivna varningsetiketter.

1.7 Användning

1.7.1 Tankväggens tjocklek får inte någon gång under användningen understiga det minsta värde som krävs i 1.2.8.

1.7.2 Tankar fär endast lastas med sådant farligt gods för vilket de är godkända och som i kontakt med tankmaterialet, packningar, utrustning eller skyddsbeklädnad inte är benäget att reagera farligt, bilda farliga produkter eller märkbart försvaga materialet. Livsmedel får inte transporteras i sådan tank såvida inte nödvändiga åtgärder vidtagits för att eliminera alla hälsorisker.

1.7.3 Fyllningsgraden i tankar vid transport av vätska vid omgivningstemperatur får uppgå till högst följande:

1.7.3.1 För brandfarliga ämnen som inte är farliga på annat sätt (t.ex. giftiga eller frätande) och som lastas i tankar med luftningsanordning eller med säkerhetsventil (även när denna föregås av sprängbleck):

fyllningsgrad = >NUM>100

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.2 För giftiga eller frätande ämnen (antingen de utgör en brandrisk eller inte) som lastas i tankar med luftningsanordning med eller utan säkerhetsventil (även när denna föregås av ett sprängbleck):

fyllningsgrad = >NUM>98

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.3 För brandfarliga, hälsofarliga eller svagt frätande ämnen (antingen de utgör en brandrisk eller inte) som lastas i lufttätt () förslutna tankar som saknar säkerhetsanordning:

fyllningsgrad = >NUM>97

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.4 För mycket giftiga, giftiga, mycket frätande eller frätande ämnen (antingen de utgör en brandrisk eller inte) som är lastade i lufttätt () förslutna tankar som saknar säkerhetsanordning:

fyllningsgrad = >NUM>95

>DEN>1 + á (50 P tF)

% av volymen;

1.7.3.5 I dessa formler anger á (alfa) vätskans medelvolymutvidgningskoefficient mellan 15 °C och 50 °C, dvs. för en största temperaturförändring av 35 °C, och beräknas enligt formeln

á = >NUM>d15 P d50

>DEN>35 × d50

där d15 och d50 är vätskans relativa densiteter vid 15 °C resp 50 °C och tF vätskans medeltemperatur vid fyllningstillfället.

1.7.3.6 Bestämmelserna i 1.7.3.1-1.7.3.4 ovan är inte tillämpliga på tankar vars innehåll genom en uppvärmningsanordning under transporten hålls vid en temperatur över 50 °C. I detta fall skall fyllningsgraden vid transportens början vara sådan och temperaturen regleras på så sätt att tanken under hela transporten är fylld till högst 95 % och att fyllningstemperaturen inte överskrids.

1.7.3.7 Om varmt ämne lastas får temperaturen på ytterytan av tanken eller värmeisoleringen ej överstiga 70 °C under transporten.

1.7.4 Under lastning och lossning av cisternvagnar skall lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra utsläpp av farliga mängder gaser och ångor. En tank skall vara så försluten att inget av innehållet okontrollerat kan tränga ut. Öppningar i tankar med bottentömning skall vara förslutna med skruvgängade proppar, blindflänsar eller andra minst lika effektiva anordningar. Avsändaren skall efter att tanken fyllts kontrollera att tankens öppningar sluter tätt, särskilt då dopprörets överdel.

1.7.5 Om flera avstängningsanordningar finns placerade i serie, skall den som är närmast det transporterade farliga godset stängas först.

1.7.6 Under transporten får rester av det transporterade farliga godset inte finnas på tankens utsida.

1.7.7 Tömda, ej rengjorda tankar, skall under transport vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som om de vore fyllda.

1.7.8 Förbindelseledningar mellan av varandra oberoende men förbundna tankar på cisternvagnar (t.ex. heltåg) skall vara tomma under transporten.

1.7.9 Ämnen som kan reagera farligt med varandra får inte transporteras i angränsande fack.

Följande är att betrakta som farliga reaktioner:

(a) förbränning och/eller avgivande av betydande värme,

(b) utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser,

(c) bildande av frätande vätskor,

(d) bildande av instabila ämnen,

(e) farliga tryckökningar.

Ämnen som kan reagera farligt med varandra får transporteras i angränsande fack under förutsättning att fackväggens tjocklek är minst lika med tankens eller att det finns kofferdamm eller ett tomt fack mellan de lastade.

1.8 Övergångsbestämmelser

1.8.1 Cisternvagnar tillverkade före 1 oktober 1978 och som inte överensstämmer med dessa bestämmelser får fortfarande användas t.o.m. 30 september 1986 om de tillverkats enligt de i RID som gällde fram till detta datum. Cisternvagnar avsedda för transport av gas av klass 2, får emellertid användas t.o.m. 30 september 1994, om kravet på återkommande besiktning uppfylls.

1.8.2 Efter utgången av nämnda tidsfrister tillåts fortsatt användning förutsatt att tankens utrustning uppfyller bestämmelserna i detta bihang. Tankväggens tjocklek, med undantag av tank för transport av gas av klass 2, ämnesnummer 3, skall för mjukstål vara anpassad till ett beräkningstryck av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck) och för aluminiumlegeringar av minst 0,2 MPa (2 bar) (övertryck).

1.8.3 Återkommande besiktningar av cisternvagnar, som används med stöd av dessa övergångsbestämmelser, skall utföras i enlighet med bestämmelserna i 1.5 och tillämpliga särskilda bestämmelser för de olika klasserna. Såvida inte tidigare bestämmelser föreskrivit högre provningstryck, är ett provningstryck av 0,2 MPa (2 bar) tillräckligt för tankar av aluminium och aluminiumlegeringar.

1.8.4 Cisternvagnar som uppfyller dessa övergångsbestämmelser får, t.o.m. 30 september 1998, användas för transport av det farliga gods de godkänts för.

Denna övergångsperiod gäller inte cisternvagnar för gaser av klass 2, eller cisternvagnar vars väggtjocklek och utrustning uppfyller kraven i detta bihang.

1.8.5 Cisternvagnar, tillverkade före ikraftträdandet av bestämmelser tillämpliga från 1 januari 1988 och som inte överensstämmer med dessa, får fortfarande användas om de är konstruerade enligt de krav i RID som gällde fram till detta datum.

1.8.6 Cisternvagnar som tillverkats före ikraftträdandet av bestämmelserna tillämpliga från 1 januari 1993 får fortfarande användas om de konstruerats enligt de krav i RID som gällde fram till detta datum.

1.8.7 Dock undantages här uppgifter om tankmaterial enligt marginalnummer 1.6.1 för cisternvagnar tillverkade före 1 januari 1988.

1.8.8 Cisternvagnar som tillverkats före 1 januari 1995 i enlighet med bestämmelserna i bihang II C gällande före detta datum, får fortfarande användas.

1.8.9 Cisternvagnar, för transport av brandfarliga vätskor med en flampunkt mellan 55-61 °C, tillverkade före ikraftträdandet av bestämmelserna i marginalnummer 1.2.7, 1.3.8 och 3.3.3, tillämpliga från den 1 januari 1997, och som inte överensstämmer med dessa bestämmelser får fortfarande användas om de är konstruerade enligt de krav som gällde fram till detta datum.

2. Särskilda bestammelser klass 2: Gaser

2.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

Gaser enligt marginalnummer 201 får transporteras i cisternvagnar, avmonterbara tankar () eller i batterivagnar, enligt villkor i tabellerna under marginalnummer 2.5.2.5.

2.2 Konstruktion

2.2.1.1 Tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 1, 2 och 4 skall vara av stål.

För tankar som ej är svetsade godtas, med avvikelse från marginalnummer 1.2.6.3, en minsta brottförlängning på 14% och vidare en spänning ó (sigma), som högst uppgår till de materialberoende värden som anges nedan.

a) Då förhållandet Re/Rm är större än 0,66 men ej överstiger 0,85 (där Re resp Rm utgör garanterade minimivärden efter värmebehandling): ó ≤ 0,75 Re.

b) Då förhållandet Re/Rm överstiger 0,85 (där Re resp Rm utgör garanterade minimivärden efter värmebehandling): ó ≤ 0,5 Rm

2.2.1.2 De behållare som definieras i marginalnummer 211 (1), (2) och (3) och de flaskor som ingår i ett batteri av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5) och utgör delbehållare i batterivagnar skall konstrueras enligt marginalnummer 212.

2.2.2 Bestämmelserna i bihang II C gäller för material i och konstruktion av svetsade tankar.

2.2.3 Tankar för transport av 1017 klor eller 1076 fosgen av ämnesnummer 2TC skall dimensioneras för ett kalkyltryck () av minst 2,2 MPa (22 bar) (övertryck).

2.2.4 Vid tankar med dubbel mantel får med awikelse från 1.2.8.3 den inre tankens minsta väggtjocklek uppgå till 3 mm vi användning av kallvalsat material som har en minsta brotthållgräns av Rm = 490 N/mm2 och en minsta brottförlängning av A = 30 %.

Vid användning av andra material skall en likvärdig minsta vägtjocklek uppfyllas, enligt vad som ges av fotnot 3 till 1.2.8.3, varvid Rm° skall sättas till 490 N/mm2 och A° till 30 %.

Den yttre manteln skall i dett fall ha en minsta väggtjocklek av 6 mm vid användning av kolstål. Vid användning av andra material skall en likvärdig vägtjocklek uppfyllas som beräknas ur formeln i 1.2.8.3.

2.3 Utrustning

2.3.1 Tömningsrör i tankar skall kunna förslutas med blindflänsar eller annan lika tillförlitlig anordning. När det gäller tankar avsedda för transport av kylda gaser av ämnesnummer 3, får dessa blindflänsar eller andra lika tillförlitliga anordningar förses med tryckutjämnande öppningar med största diameter 1,5 mm.

2.3.2 Tankar avsedda för transport av kondenserade gaser får, utöver öppningar som föreskrivs vid marginalnummer 1.3.2 och 1.3.3, vara försedda med öppningar för montering av mätinstrument, manometrar och termometrar samt med luftningshål.

2.3.2.1 Fyllnings- och tömningsöppningar i tankar avsedda för transport av kondenserade, brandfarliga och/eller giftiga gaser skall ha en inre säkerhetsanordning som med omedelbar verkan automatiskt stängs så snart cisternvagnen råkar i oavsedd rörelse eller i händelse av brand. Anordningen skall även kunna stängas genom fjärrkontroll. Den anordning som håller den inbyggda stängningsanordningen, t.ex. en skenhake, är ingen del som hör till vagnen.

2.3.2.2 Varje öppning, med undantag av sådana som har säkerhetsventiler och stängda pysöppningar, i tankar avsedda för transport av kondenserade brandfarliga och/eller giftiga gaser skall, om öppningens nominella diameter överstiger 1,5 mm, ha en inre avstängningsanordning.

2.3.2.3 Oaktat 2.3.2.1 och 2.3.2.2 får tankar avsedda för transport av kylda, kondenserade, brandfarliga och/eller giftiga gaser vara utrustade med yttre i stället för inre anordningar om de yttre anordningarna har ett skydd som är likvärdigt med det som tankväggen ger.

2.3.2.4 Om en tank är försedd med mätinstrument får dessa inte vara tillverkade av genomskinligt material som befinner sig i omedelbar kontakt med det transporterade farliga godset. Termometer far inte skjuta direkt in i gasen eller vätskan genom tankväggen.

2.3.2.5 Tankar för 1053 vätesulfid eller 1064 metylmerkaptan av ämnesnummer 2TF eller 1017 klor, 1076 fosgen eller 1079 svaveldioxid av ämnesnummer 2TC fär inte ha öppningar under vätskenivån. Rengöringsluckor enligt marginalnummer 1.3.4 är ej tillåtna.

2.3.2.6 Fyllnings- och tömningsöppningar i en tanks övre del skall ha en säkerhetsanordning enligt 2.3.2.1 ovan och en ytterligare yttre förslutningsanordning. Denna anordning skall kunna stängas med en blindfläns eller med en annan lika tillförlitlig anordning.

2.3.2.7 Oaktat bestämmelsema i styckena (1), (2) och (6) för behållare definierade i marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5), och som utgör en batterivagn, kan kraven om säkerhetsanordning tillgodoses med hjälp av ett samlingsrör.

2.3.3 Säkerhetsventiler skall uppfylla fordringama i 2.3.3.1-2.3.3.3 nedan:

2.3.3.1 Tankar avsedda för gaser av ämnesnummer 1, 2 och 4 får ha högst två säkerhetsventiler vars totala utblåsningsarea är minst 20 cm2 per 30 m3 eller del därav, med hänsyn till kärlets ryrnd. Dessa ventiler skall kunna öppna sig automatiskt vid ett tryck av mellan 0,9 och 1,0 gånger provningstrycket för den tank de är avsedda för. De skall vara av sådan typ att de står emot dynamiska påkänningar, inbegripet vätskeslag. Viktbelastade ventiler får inte användas.

Tankar, avsedda för gaser i marginalnummer 201 av ämnesnummer 1-4 betecknade med bokstaven T, får inte ha säkerhetsventiler om det inte före säkerhetsventilen finns ett sprängbleck. I det senare fallet skall monteringen av sprängblecket och säkerhetsventilen uppfylla behörig myndighets krav.

Om tankar är avsedda för sjötransport utgör bestämmelserna i detta stycke inte något hinder för att säkerhetsventiler inmonteras och används i överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för detta transportsätt ().

2.3.3.2 Tankar, avsedda för gaser av ämnesnummer 3, skall ha två av varandra oberoende säkerhetsventiler. Var och en av dessa skall vara så utformad, att de gaser som bildas genom förångning vid normal hantering kan strömma ut ur tanken på ett sådant sätt, att trycket inte vid något tillfälle med mer än 10 % överskrider det arbetstryck som är angivet på tanken.

En av de båda säkerhetsventilerna får ersättas av ett sprängbleck som brister vid provningstrycket.

Om en tank med dubbla väggar drabbas av vakuumförlust eller om 20% av isoleringen i en tank med enkel vägg förstörts, skall säkerhetsventiler och sprängbleck tillåta utströmning i sådan utsträckning att trycket i tanken inte kan överstiga provningstrycket.

2.3.3.3 Säkerhetsventiler i tankar avsedda för gaser av ämnesnummer 3 skall kunna öppna sig vid det arbetstryck som är angivet på tanken. De skall vara så konstruerade att de fungerar klanderfritt även vid lägsta arbetstemperatur. Detta skall fastställas och kontrolleras antingen genom att varje ventil provas eller genom provning av en ventilprototyp för varje konstruktionstyp.

2.3.4 Värmeisolering

2.3.4.1 Om en tank för kondenserade gaser av ämnesnummer 2 har värmeisolering, skall denna bestå av antingen:

en solskärm, som täcker minst övre tredjedelen och högst övre hälften av tanken och är skild från tanken genom ett luftskikt på minst 4 cm, eller

en beklädnad av isolerande material med lämplig tjocklek.

2.3.4.2 Tank för gaser av ämnesnummer 3 skall vara värmeisolerade. Värmeisoleringen skall vara säkerställd av ett heltäckande hölje. Om utrymmet mellan tank och hölje är lufttomt (vakuumisolering), skall skyddshöljet vara så konstruerat att det utan bestående formförändring kan tåla ett yttre tryck av minst 100 kPa (1 bar) (övertryck). Med avvikelse från 1.1.4.2 får inre - och yttre förstärkningsanordningar tas med vid denna beräkning. Om höljet är gastätt, skall det finnas en anordning som hindrar att det uppstår ett farligt tryck i isoleringsskiktet till följd av otäthet i tanken eller dess armatur. Denna anordning skall hindra att fukt tränger in isoleringsskiktet.

2.3.4.3 Tankar för kondenserade gaser med kokpunkt under P 182 °C vid atmosfärstryck får inte ha brännbart material i vare sig värmeisoleringen eller fastsättningsanordningarna på vagnen.

Fästanordningar för tankar med vakuumisolering får, efter godkännande av behörig myndighet, innehålla plast mellan tanken och höljet.

2.3.5 En batterivagn består av delar (delbehållare) som är kopplade till varandra via ett samlingsrör och fast monterade på vagnen.

Följande är att betrakta som delbehållare i en batterivagn:

Gasflaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (1),

Rörkärl enligt definitionen i marginalnummer 211 (2),

Kärl enligt definitionen i marginalnummer 211 (3),

Batterier av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5),

Tankar enligt definitionen i bihang XI.

Anmärkning: Batterier av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5) vilka inte är delbehållare i en batterivagn, omfattas av kraven i klass 2.

Batterivagnar skall uppfylla följande villkor.

2.3.5.1 Om en del av en batterivagn är utrustad med säkerhetsventil, och avstängningsanordning finns mellan delarna, skall alla delar vara försedda med säkerhetsventiler.

2.3.5.2 Fyllnings- och tömningsanordningar får anslutas till ett samlingsrör.

2.3.5.3 Alla delbehållare i en batterivagn, liksom varje enskild flaska i ett batteri enligt definitionen i marginalnummer 211 (5), avsedda för transport av gaser och betecknade med versalt T i marginalnummer 201, skall kunna stängas (isoleras) med en avstängningsventil.

2.3.5.4 Delbehållare i en batterivagn, avsedda för transport av gaser betecknade med versalt F i marginalnummer 201 vilka definieras som behållare enligt marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5), får sammankopplas till grupper om max 5 000 liter, vilka skall kunna stängas (isoleras) med en avstängningsventil.

Alla delbehållare i en batterivagn, avsedda för transport av gaser betecknade med versalt F i marginalnummer 201 och bestående av tankar enligt bihang X eller XI, skall kunna avskiljas med en avstängningsventil.

2.3.5.5 Följande villkor gäller för avmonterbara () tankar:

a) de skall förankras på vagnen så att de inte kan förskjuta sig,

b) de får inte vara förbundna med ett samlingsrör,

c) om de kan rullas skall ventilerna ha skyddskåpor.

2.3.6 Med avvikelse från marginalnummer 1.3.3 behöver tankar för djupkylda kondenserade gaser inte ha inspektionsöppningar.

2.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

2.5 Provningar

2.5.1.1 Behållare enligt definitionen i marginalnummer 211 (1), (2) och (3) och flaskor som ingår i batterier av flaskor enligt definitionen i marginalnummer 211 (5), vilka utgör delbehållare i en batterivagn, skall provas i enlighet med marginalnummer 219.

2.5.1.2 Material i svetsade tankar som inte motsvarar definitionen i 2.5.1.1 skall provas i enlighet med den metod som beskrivs i bihang II C.

2.5.2.1 Provningstrycket för tankar, avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 1 med en kritisk temperatur under P 50 °C, skall vara minst en och en halv gånger fyllningstrycket vid 15 °C.

2.5.2.2 Provningstrycket för tankar avsedda för transport av:

gaser av ämnesnummer 1 med en kritisk temperatur av P 50 °C eller mer,

gaser av ämnesnummer 2 med en kritisk temperatur under 70 °C,

gaser av ämnesnummer 4

skall vara sådant att, då tanken är fylld till max vikt per liter rymd, trycket som utvecklas av gasen, vid en given temperatur, inte överskrider provningstrycket. För tankar med värmeisolering är denna temperatur 55 °C och för tankar utan värmeisolering 65 °C.

2.5.2.3 Provningstrycket för tankar för transport av gaser av ämnesnummer 2 med en kritisk temperatur av 70 °C eller högre skall:

(a) för tankar med värmeisolering, minst motsvara vätskans ångtryck vid 60 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), och minst vara 1 MPa (10 bar);

(b) för tankar utan värmeisolering, minst motsvara vätskans ångtryck vid 65 °C, minskat med 0,1 MPa (1 bar), och minst vara 1 MPa (10 bar).

De max värden för kg/liter som föreskrivs för fyllningsgraden beräknas enligt följande: max vikt per liter tankvolym = 0,95 × vätskans densitet vid 50 °C; dessutom får ångfasen ej försvinna vid 60 °C.

Om tankens diameterinte överstiger 1,5 meter gäller provningstryck och max tillåten vikt per liter tankvolym de värden som anges vid marginalnummer 219 (d).

2.5.2.4 Provningstrycket för tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3 skall vara minst 1,3 gånger det högst tillåtna drifttrycket som anges på tanken, dock minst 300 kPa (3 bar) (övertryck). För tankar med vakuumisolering skall provningstrycket vara minst 1,3 gånger det högsta tillåtna drifttrycket ökat med 100 kPa (1 bar).

2.5.2.5 Tabell över gaser och gasblandningar som får transporteras i avmonterbar tank; fasta tankar eller batterivagnar, lägsta provningstryck för tankarna och när så är tillämpligt maximala fyllningsförhållanden (kg/l)

När det gäller gaser och gasblandningar med benämningen n.o.s. skall värdena för provningstrycket och innehållets max vikt per liter tankvolym föreskrivas av en besiktningsman, godkänd av behörig myndighet.

För tankar med värmeisolering avsedda för gaser av ämnesnummer 1 och 2 med en kritisk temperatur mellan P 50 °C till och med + 69 °C som undergått provning vid lägre provningstryck än vad som anges i tabellen, kan en lägre max belastning föreskrivas av besiktningsman, godkänd av behörig myndighet, förutsatt att det tryck som gasen utvecklar i tanken vid 55 °C inte överskrider det provningstryck som är angivet på tanken.

Giftiga gaser och gasblandningar med benämningen n.o.s. och LC50 Plats för tabell>

2.5.3 Den första vätsketryckprovningen skall utföras innan värmeisoleringen sätts på plats.

2.5.4 Rymden av tanken för gaser av ämnesnummer 1, fyllda efter vikt, och gaser av ämnesnummer 2 och 4 skall bestämmas genom vägning eller volymbestämning av den vattenmängd som tanken rymmer. Vägningen och mätningen skall ske under överinseende av en av behörig myndighet godkänd besiktningsman. Felet vid mätningen av tankens rymd skall vara mindre än 1 %. Bestämning genom beräkning grundad på tankens dimensioner är inte tillåten. Högsta tillåtna fyllningsvikt enligt marginalnummer 219 och avsnitt 2.5.2.2 och 2.5.2.3 skall fasställas av en godkänd besiktningsman.

2.5.5 Kontroll av svetsfogar skall utföras enligt kraven i marginalnummer 1.2.8.4 för ë (lambda) = 1,0.

2.5.6 Med avvikelse från bestämmelserna enligt 1.5 skall periodiskt återkommande besiktningar utföras:

2.5.6.1 - Vart fjärde år i fråga om tankar avsedda för transport av 1008 bortrifluorid av ämnesnummer 1TC, 1053 svavelväte av ämnesnummer 2TF, 1048 bromväte, vattenfri, 1050 klorväte, vattenfri, 1017 klor, 1076 fosgen eller 1079 svaveldioxid av ämnesnummer 2TC, eller 1067 dikvävetetraoxid (kvävedioxid) av ämnesnummer 2TOC;

2.5.6.2 - Efter åtta års användning och därefter vart 12:e år om tankarna är avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3. En Itäthetsprovning skall utföras av en godkänd besiktningsman 6 år efter varje periodiskt återkommande provning.

2.5.6.3 Behållare enligt marginalnummer 211 (1), (2) och (3) och flaskor som ingår i ett batteri av flaskor enligt marginalnummer 211 (5) och utgör del av batterivagn, skall genomgå periodiskt återkommande provningar enligt marginalnummer 217.

2.5.7 Beträffande tankar, värmeisolerade med vakuum, får vätsketryckprovningen och kontroll av tankens inre, efter medgivande från godkänd besiktningsman, ersättas av en täthetsprovning och vakuummätning.

2.5.8 Har, vid återkommande besiktning av tank för gaser av ämnesnummer 3, öppningar gjorts i tanken, skall det sätt, genom vilket tanken lufttätt försluts innan den åter tas i bruk, godkännas av godkänd besiktningsman och tankens funktionsduglighet skall säkerställas.

2.5.9 Täthetsprovning av tankar för gaser av ämnesnummer 1, 2 och 4 skall utföras vid ett minsta tryck av 400 kPa (4 bar) men högst vid 800 kPa (8 bar) (övertryck).

2.6 Märkning

2.6.1 Följande tilläggsuppgifter skall finnas präglade eller på annat liknande sätt utmärkas på den vid marginalnummer 1.6.1 nämnda skylten eller direkt på själva tankväggen, om denna är förstärkt på sådant sätt att tankens hållfasthet inte nedsätts:

2.6.1.1 På tankar avsedda för transport av ett enda ämne anges:

gasens namn med bokstäver i enlighet med marginalnummer 201 samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s ().

Ifråga om tankar för transport av komprimerade gaser av ämnesnummer 1 och fyllda efter volym (tryck), skall denna uppgift kompletteras med för tanken högsta tillåtna fyllningstryck vid 15 °C, och när det gäller tankar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 1, fyllda efter vikt, och för gaser av ämnesnummer 2, 3 och 4, med uppgift om högsta tillåtna fyllningsvikt i kg och med fyllningstemperaturen om denna understiger P 20 °C; på tankar för endast en gas:

2.6.1.2 På tankar för växelvis användning för flera olika gaser,

fullständig benämning () på de gaser som avses vid marginalnummer 201 samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s, på de gaser tanken är avsedd för.

Denna uppgift skall för varje gas kompletteras med högsta tillåtna fyllningsvikt i kg.

2.6.1.3 På tankar för gaser av ämnesnummer 3,

högsta tillåtna drifttryck,

2.6.1.4 På tankar med värmeisolering

påskriften "varmeisolerad" eller "varmeisolerad med vakuum".

2.6.2.1 På ramen till en fackindelad tank skall i närheten av fyllningsstället finnas en skylt som anger:

provningstrycket () för respektive fack,

högsta tillåtna tryck () vid 15 °C för tankfacken för komprimerad gas,

antal tankfack,

tankfackens totala rymd (),

gasens fullständiga benämning (), som avses vid marginalnummer 201, samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s.

för kondenserade gaser dessutom:

största tillåtna vikt () av last per tankfack.

2.6.2.2 Behållare definierade i marginalnummer 211 (1), (2), (3) och (5), som ingår som delbehållare i batterivagnar, skall märkas enligt marginalnummer 223. Dessa behållare behöver inte märkas var för sig med de varningsetiketter som krävs enligt marginalnummer 224.

Batterivagnar ska vara märkta enligt bihang VIII och etiketterade enligt marginalnummer 224.

2.6.3 Förutom de uppgifter som krävs vid marginalnummer 1.6.2 skall följande text anbringas antingen på cisternvagnens båda sidor eller på en skylt:

a) texten "lägsta tillåtna fyllningstemperatur",

b) då tanken är avsedd för transport av endast ett ämne:

gasens namn med bokstäver i enlighet med marginalnummer 201 och dessutom det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s. () för gaser av ämnesnummer 1 fyllda efter vikt och för gaser av ämnesnummer 2, 3 och 4, max tillåten fyllningsvikt i kg;

c) om tanken är avsedd förväxelvis användning:

fullständig benämning () på de gaser som avses vid marginalnummer 201, samt det tekniska namnet när det gäller gaser med benämningen n.o.s, med angivande av största tillåtna lastvikt i kg för varje gas,

d) om tanken är värmeisolerad:

texten "varmeisolerad" eller "varmeisolerad med vakuum" på ett av avsändningslandets offciella språk och dessutom på engelska, franska, italienska eller tyska, om inte eventuella vägtransportbestämmelser eller överenskommelser som slutits mellan de av transporten berörda länderna föreskriver annat.

2.6.3.1 Lastgränserna enligt 1.6.2 skall bestämmas för

komprimerade gaser av ämnesnummer 1 och fyllda efter volym (tryck),

för gaser av ämnesnummer 2, 3 och

för under tryck lösta gaser med ämnesnummer 4

med hänsyn till högsta tillåtna fyllningsvikt för tankarna för varje transporterad gas. För tankar för växelvis användning skall vid lastgränerna anges benämningen på de transporterade gaserna.

2.6.4 Uppgifterna enligt 1.6.2 och 2.6.3 behöver inte anges på skyltarna på vagnar med avmonterbar tank enligt 2.3.5.5.

2.6.5 Tankar för kondenserade gaser av ämnesnummer 2 och 3 skall märkas med ett cirka 30 cm brett orangefärgat band () runt om tanken i höjd med tankens centrumlinje.

2.7 Användning

2.7.1 Tankar som är godkända för växelvis transport av olika gaser skall i samband med byte till transport av annan gas tömmas, rengöras och avgasas i den omfattning som krävs för en säker användning.

2.7.2 Då en fylld eller tömd, ej rengjord tank lämnas till transport, får endast de uppgifter, enligt marginalnummer 2.6.3 som är tillämpliga på den gas som fyllts eller senast tömts, vara synliga. Alla uppgifter om övriga gaser skall vara övertäckta.

2.7.3 Alla delbehållare i en batterivagn skall innehålla en och samma gas.

2.7.4 Fyllningsgraden för tankar för gaser av ämnesnummer 3F skall understiga den nivå vid vilken vätskans volym skulle uppgå till 95 % av tankens rymd, om innehållets temperatur höjdes till det värde vid vilket ångtrycket är lika med säkerhetsventilens öppningstryck.

Tankar för gaser av ämnesnummer 3A och 3O får fyllas till 98 % vid fyllningstemperaturen och fyllningstrycket.

2.7.5 När det gäller batterivagnar avsedda för transport av gaser av ämnesnummer 3O, skall de ämnen som används för tätning av fogar eller för underhåll av förslutningar vara kompatibla med innehållet.

2.7.6 Kraven i 1.7.5 gäller ej gaser av ämnesnummer 3.

2.7.7 Kontrollforeskrifter vid lastning av cisternvagn med gaser i flytande tillstånd

2.7.7.1 Kontrollåtgärder före lastning.

a) Det skall kontrolleras att uppgifterna på tankens märkskylt för den aktuella gasen (se 1.6.1 och 2.6.1) överensstämmer med uppgifterna på vagnens s k litteraskylt (se 1.6.2 och 2.6.3).

Är vagnen avsedd för växelvis användning skall särskilt kontrolleras att det rätta uppslaget på bläddertavlan på vagnens båda sidor är synligt.

Lastgränserna på litteraskylten får inte i något fall överskrida den högsta tillåtna fyllningsvikten på märkskylten.

b) Det senaste lastgodset skall fastställas, antingen genom fraktsedeluppgifter eller genom analys. Om nödvändigt måste tanken rengöras.

c) Restlastens vikt skall fastställas (t.ex. genom vägning) och hänsyn skall tas till denna vid bestämning av fyllnadsmängden, så att cisternvagnen inte blir överfylld eller överlastad.

d) Såväl tanken som utrustningsdelarna och deras funktionsduglighet skall kontrolleras.

2.7.7.2 Lastningforlopp

Vid lastningen skall cisternvagnens hanteringsanvisningar följas.

2.7.7.3 Kontrollåtgärder efter lastning

a) Efter fyllning skall kontrolleras med krönta kontrollinstrument (t.ex. genom vägning på krönt våg) om vagnen är överfylld eller överlastad. Överfyllda eller överlastade cisternvagnar skall omedelbart tömmas så att den tillåtna fyllnadsmängden uppnås utan att fara uppstår.

b) Deltrycket av inerta gaser i gasfasen får uppgå till högst 0,2 MPa (2 bar) respektive övertrycket i gasfasen får överstiga den flytande gasens absoluta ångtryck vid vätskefasens temperatur med högst 0,1 MPa (1 bar) (för 1040 etenoxid med kväve, se dock marginalnummer 201, ämnesnummer 2TF).

c) Efter lastningen skall på vagnar med bottentömning kontrolleras att de invändiga avstängningsanordningarna är tillräckligt stängda.

d) Före anbringandet av blindflänsarna skall ventilernas täthet kontolleras. Eventuella läckage skall avhjälpas genom lämpliga åtgärder.

e) Vid ventilernas utlopp skall anbringas blindflänsar med lämpliga tätningar och föreskrivet antal skruvar.

f) Som avslutning skall en besittning garas av vagnen, dess armaturer och märkning och det skall kontrolleras att inget av innehållet tränger ut.

2.8 Övergångsbestämmelser

Cisternvagnar som är avsedda för transport av ämnen av klass 2 byggda före 1 januari 1997 får vara märkta enligt kraven i detta bihang som gällde t.o.m. 1 januari 1997 tills nästa periodiska besiktning

3. Klass 3: Brandfarliga vätskor

3.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

Följande åmnen i marginalnummer 301 får transporteras i cisternvagnar:

3.1.1 ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 12,

3.1.2 ämnen i (a) vid nummer 11, 14-22, 26, 27 och 41,

3.1.3 ämnen i (b) vid nummer 11, 14-27 och 41 samt ämnen vid nummer 32 och 33,

3.1.4 ämnen av nummer 1-5, 31, 34 och 61, med undantag av isopropylnitrat, n-propylnitrat och nitrometan av ämnesnummer 3(b).

3.2 Konstruktion

3.2.1 Tankar för ämnen av nummer 12 skall vara konstruerade för att kalkyltryck () av minst 1,5 MPa (15 bar) övertryck.

3.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1,0 MPa (10 bar) övertryck.

3.2.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.3 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) övertryck.

3.2.4 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.4 skall vara konstruerade i enlighet med bestämmelserna i den allmänna delen av detta bihang.

3.3 Utrustning

3.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1 och 3.1.2 skall befinna sig ovanför vätskenivån. Rör eller grenledningar får inte vara dragna genom en tankvägg under vätskenivån. Tanken skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningen skall skyddas av en låsbar huv.

3.3.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.3 och 3.1.4 får även ha bottentömning. Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.3 med undantag för ämnen av ämnesnummer 33 skall kunna förslutas lufttätt ().

3.3.3 Om tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1-3.1.3 med undantag av ämnesnummer 33 är försedda med säkerhetsventiler skall dessa föregås av sprängbleck. Monteringen av sprängbleck och säkerhetsventiler skall uppfylla behörig myndighets krav. Om tankar för ämnen som avses för transport av ämnen vid marginalnummer 3.1.4 är försedda med säkerhetsventiler, skall dessa uppfylla kraven vid marginalnummer 1.3.5-1.3.7. Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.4 vilkas flampunkt inte överstiger 61 °C, utrustade med ett luftningssystem som inte kan förslutas, skall förses med ett flamskydd i luftningssystemet eller så skall tanken vara explosionstrycksäker.

3.3.4 Om tankar är försedda med ickemetallisk inre skyddsbeklädnad, skall dessa vara konstruerade så att ingen fara finns för antändning på grund av elektrostatiska laddningar.

Bottentömningssystemet på tankar avsedda för transport av ämnen enligt marginalnummer 301 av ämnesnummer 61(c) får bestå av ett utvändigt rör med en avstängningsventil, om det är konstruerat av ett metalliskt material som tål deformation.

3.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

3.5 Provningar

3.5.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1-3.1.3 skall undergå första och återkommande vätsketryckprovningar vid ett provningstryck av minst 0,4 MPa (4 bar).

3.5.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.4 skall undergå första och återkommande vätsketryckprovningar vid kalkyltrycket enligt marginalnummer 1.2.4.

3.6 Märkning

(Inga särskilda bestämmelser).

3.7 Användning

3.7.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1-3.1.3, med undantag av ämnen nummer 33, skall vara lufttätt () förslutna under transport. Förslutningar av tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 3.1.1 och 3.1.2 skall skyddas med låsbara huvar.

3.7.2 Tankar godkända för ämnen av nummer 11, 12, 14-19, 27, 32 och 41 får inte användas för livsmedel, konsumtionsvaror eller fodermedel.

3.7.3 Tankar av aluminiumlegering får inte användas för acetaldehyd av ämnesnummer 1(a) om inte tanken uteslutande används för syrafri acetaldehyd.

3.7.4 Bensin (se Anmärkning vid ämnesnummer 3(b) i marginalnummer 301) får även transporteras i tankar konstruerade enligt 1.2.4.1 med utrustning enligt 1.3.5.

3.8 Övergångsbestämmelser

3.8.1 Cisternvagnar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 32 och 33, tillverkade i enlighet med bestämmelserna i detta bihang gällande före den 1 januari 1995, men som inte överensstämmer med bestämmelserna tillämpliga fr.o.m. 1 januari 1995 får fortfarande användas t.o.m. 31 december 2002.

Cisternvagnar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 61 vid marginalnummer 301, tillverkade före den 1 januari 1995 i enlighet med bestämmelser godkända av behörig myndighet får fortfarande användas t.o.m. 31 december 2004.

3.8.2 Cisternvagnar tillverkade före 1 januari 1997 som inte uppfyller kraven vid marginalnummer 3.3.3 och 3.3.4 men som tillverkades enligt intill 31 december 1996 gällande föreskrifter får fortfarande användas.

4. Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen; Klass 4.2: Självantändande ämnen; Klass 4.3: Ämnen som utvacklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten

4.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

4.1 Användning

Följande ämnen i marginalnummer 401, 431 och 471 får transporteras i tankar:

4.1.1 ämnen i (a) av ämnesnummer 6, 17, 19 och 31 till 33 i marginalnummer 431,

4.1.2 ämnen av ämnesnummer 11(a) och 22 i marginalnummer 431,

4.1.3 ämnen i (a) av ämnesnummer 1, 2, 3, 21, 23 och 25 i marginalnummer 471,

4.1.4 ämnen av ämnesnummer 11(a) i marginalnummer 471,

4.1.5 ämnen i (b) och (c) av ämnesnummer 6, 8, 10, 17, 19 och 21 i marginalnummer 431 och (b) och (c) av ämnesnummer 3, 21, 23 och 25 i marginalnummer 471,

4.1.6 ämnen av ämnesnummer 5 och 15 i marginalnummer 401,

4.1.7 pulverformiga eller granulerade ämnen i (b) eller (c) av ämnesnummer:

1, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 16 och 17 i marginalnummer 401,

1, 5, 7, 9, 12, 13, 14, 15, 16, 18 och 20 i marginalnummer 431,

11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20, 22 och 24 i marginalnummer 471.

Anmärkning: Se marginalnummer 416, 446 och 486 beträffande bulktransport av ämnen av ämnesnummer: 4(c), 6(c), 11(c), 12(c), 13(c) och 14(c) i marginalnummer 401 samt fasta restprodukter klassificerade under (c) vid dessa nummer, 1(c), 2(c), 3(c), 12(c) och 16(c) i marginalnummer 431 samt fasta restprodukter klassificerade under (c) vid dessa nummer, 11(c), 12(c), 13(b) och (c), 14(c), 15(c), 17(b) och 20(c) i marginalnummer 471.

4.2 Konstruktion

4.2.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 2,1 MPa (21 bar) (övertryck). Bestämmelserna i bihang II C gäller för material i och konstruktion av dessa tankar.

4.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2-4.1.4 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck).

4.2.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.5 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck).

4.2.4 Tankar för fasta ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.6 och 4.1.7 skall vara konstruerade i enlighet med bestämmelserna i den allmänna delen av detta bihang.

4.2.5 Alla delar av tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 1(b) vid marginalnummer 431 skall kunna jordas elektriskt.

4.3 Utrustning

4.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2, 4.1.3 och 4.1.5 skall befinna sig ovanför vätskenivån. Inga rör eller röranslutningar får ledas genom tankens väggar under vätskenivån. Tankarna skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningen skall kunna skyddas med en låsbar huv. Rensöppningar enligt marginalnummer 1.3.4 är inte tillåtna.

4.3.2 Med undantag av tankar avsedda för transport av cesium eller rubidium av ämnesnummer 11(a) i marginalnummer 471, får tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.4, 4.1.6 och 4.1.7 även vara försedda med bottentömning. Öppningar i tankar avsedda för transport av cesium eller rubidium av ämnesnummer 11(a) i marginalnummer 471 skall vara försedda med lufttäta () förslut- och låsbara huvar.

4.3.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2 skall dessutom uppfylla följande bestämmelser:

4.3.3.1 Uppvärmningsanordningarna skall vara placerade utanför tankens vägg. Avtappningsrör för fosfor får trots detta vara försedd med värmemantel. Uppvärmningsanordningen för denna värmemantel skall regleras på sådant sätt att fosforns temperatur hindras från att överstiga tankens fyllningstemperatur. Övrig rördragning skall gå igenom tankväggen i tankens överdel; öppningar skall vara placerade över den högsta tillåtna fosfornivån och skall kunna förslutas fullständigt under låsbara huvar. Rensöppningar enligt marginalnummer 1.3.4 är inte tillåtna.

4.3.3.2 Tanken skall vara försedd med ett mätsystem för kontroll av fosfornivån och, om vatten används som skyddsmedel, med en fastställd nivåmärkning som visar högsta tillåtna vattennivå.

4.3.4 Om tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1, 4.1.3 och 4.1.5 är försedda med säkerhetsventiler skall dessa förgås av sprängbleck. Monteringen av sprängbleck och säkerhetsventiler skall uppfylla behörig myndighets krav.

4.3.5 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2 och 4.1.6 skall vara försedda med värmeisolering av brandbeständigt material.

4.3.6 Om tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.4 är försedda med värmeisolering skall denna isolering bestå av brandbeständigt material.

4.3.7 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.6 får vara försedda med ventiler som automatiskt öppnar vid en tryckdifferens (såväl över- som undertryck) på mellan 20 och 30 kPa (0,2 bar och 0,3 bar).

4.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

4.5 Provningar

4.5.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 1 MPa (10 bar). Tankmaterialet för varje sådan tank skall provas i enlighet med bestämmelserna i bihang II C.

4.5.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.2-4.1.5 kall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 400 kPa (4 bar).

4.5.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.6 och 4.1.7 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning vid respektive ämnes kalkyltryck enligt marginalnummer 1.2.4.

4.6 Märkning

4.6.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.1 skall utöver uppgifterna i marginalnummer 1.6.2 förses med följande text: "Får inte öppnas under transport. Risk för självantändning". Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 4.1.3-4.1.5 tillhörande marginalnummer 471 skall utöver uppgifterna enligt marginalnummer 1.6.2 förses med följande text: "Får inte öppnas under transport. Utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten". Dessa uppgifter skall skrivas på det offciella språket i den godkännande staten och, om detta språk varken är engelska, franska, italienska eller tyska, även på engelska, franska, italienska eller tyska, om inte annat föreskrivs i eventuella överenskommelser mellan de av transporten berörda.

4.6.2 Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnensnummer 1(a) vid marginalnummer 471 skall även, på skylten som föreskrivs i marginalnummer 1.6.1, märkas med namnen på de ämnen för vilka tanken är godkänd samt maximalt tillåten lastvikt i tanken i kg.

4.7 Användning

4.7.1.1 Ämnen av ämnesnummer 11 och 22 vid marginalnummer 431 skall då vatten används som skyddsmedel vara täckta av ett minst 12 cm tjock vattenskikt. Fyllningsgraden får inte överstiga 98 % vid 60 °C. Om kväve används som skyddsmedel far fyllningsgraden inte överstiga 96 %. Det återstående utrymmet skall vara fyllt med kväve på ett sådant sätt att trycket inte ens efter avkylning vid något tillfälle kan bli lägre än atmosfärstrycket. Tankar skall vara lufttätt () förslutna så att ingen gas läcker ut.

4.7.1.2 Tömda, ej rengjorda tankar som har innehållit ämnen av ämnesnummer 11 eller 22 vid marginalnummer 431 skall då de lämnas till transport antingen:

vara fyllda med kväve, eller

vara fyllda med vatten till minst 96 % och högst 98 % av sin rymd.

Under tiden 1 oktober till 31 mars skall vattnet innehålla tillräcklig mängd frostskyddsmedel så att frysning under transporten förhindras. Frostskyddsmedlet får inte vara korrosivt eller benäget att reagera med fosfor.

4.7.2 Tankar med ämnen av ämnesnummer 31 till 33 vid marginalnummer 431 och ämnesnummer 2(a), 3(a) och 3(b) vid marginalnummer 471 år inte fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Ett utrymme om 5 % skall kvarstå när vätskans medeltemperatur är 50 °C. Under transport skall ämnena hållas under ett skikt av inert gas med ett övertryck av minst 50 kPa (0,5 bar). Tankar skall förslutas lufttätt () och de i marginalnummer 4.3.1 förskrivna skyddskåporna skall hållas låsta. Tömda, ej rengjorda tankar skall då de lämnas till transport vara fyllda med en inert gas med ett övertryck av minst 50 kPa (0,5 bar).

4.7.3 För etylklorsilan, metylklorsilan och triklorsilan av ämnesnummer 1 vid marginalnummer 471 får fyllningsgraden inte överstiga 0,93, 0,95 respektive 1,14 kg per liter rymd om fyllning sker efter vikt. Om fyllning sker efter volym, eller då det gäller ospecificerade (n.o.s) klorsilaner av ämnesnummer 1 vid marginalnummer 471, får fyllningsgraden inte överstiga 85 %. Tankar skall vara lufttätt () förslutna och de i marginalnummer 4.3.1 föreskrivna skyddskåporna skall hållas låsta.

4.7.4 Tankar som innehåller ämnen av ämnesnummer 5 och 15 vid marginalnummer 401 får inte fyllas till mer än 98 % av sin rymd.

4.7.5 Vid transport av cesium eller rubidium av ämnesnummer 11(a) vid marginalnummer 471 skall ämnena hållas under ett skikt av inert gas och de i marginalnummer 4.3.2 föreskrivna skyddskåporna skall hållas låsta. Tankar innehållande övriga ämnen av ämnesnummer 11(a) vid marginalnummer 471 skall inte lämnas till transport förrän ämnet stelnat fullständigt och har blivit täckt av en inert gas.

Tömda, ej rengjorda tankar som innehållit ämnen av ämnesnummer 11(a) vid marginalnummer 471 skall fyllas med inert gas. Tankarna skall vara lufttätt () förslutna.

4.7.6.1 Vid lastning av ämnen av ämnesnummer 1(b) vd marginalnummer 431 får ämnenas temperatur inte överstiga 60 °C.

4.7.6.2 En högsta lastningstemperatur av 80 °C är tillåten under förutsättning att stänk av glödande droppar inte förekommer under lastningen samt att tanken är lufttätt tillsluten ().

Efter lastning skall tanken sättas under tryck (t.ex. med hjälp av komprimerad luft) i syfte att kontrollera tätheten. Det skall säkerställas att inget tryckbortfall sker under transporten. Innan lossning skall tillses att det fortfarande råder övertryck i tanken. Om inte, skall en inert gas tryckas in före lossning.

5. Klass 5.1: Oxiderande ämnen; Klass 5.2: Organiska peroxider

5.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

5.1.1 Följande ämnen i marginalnummer 501 får transporteras i cisternvagnar:

5.1.1.1 Ämnen av ämnesnummer 5.

5.1.1.2 Ämnen i (a) eller (b) vid ämnesnummer 1-4, 11, 13, 16, 17, 22 och 23, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

5.1.1.3 Flytande ammoniumnitrat av ämnesnummer 20.

5.1.1.4 Ämnen i (c) vid ämnesnummer 1, 11, 13, 16, 18, 22 och 23, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

5.1.1.5 Ämnen i form av pulver eller granulat i (b) eller (c) vid ämnesnummer 11, 13-18, 21-27, 29 och 31,

Anmärkning: För transport i bulk av ämnen vid ämnesnummer 11-13, 16, 18, 19, 21 och 22(c) samt fast avfall klassificerade vid nämnda ämnesnummer i marginalnummer 501, se marginalnummer 516.

5.1.2 Ämnen av ämnesnummer 9(b) eller 10(b) i marginalnummer 551 får transporteras i tankar från och med 1 januari 1995 under villkor som bestäms av behörig myndighet i ursprungslandet om, på grundval av provningar (se marginalnummer 5.4.2), den behöriga myndigheten anser att en sådan transport kan genomföras på ett säkert sätt.

Om ursprungslandet inte är anslutet till COTIF fördraget skall detta förhållande beaktas av behörig myndighet i det första COTIF anslutna land som sändningen anländer till.

5.2 Konstruktion

5.2.1 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.1.1 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1 MPa (10 bar) (övertryck).

5.2.2 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck). Tankar med utrustning för transport av ämnen av ämnesnummer 1 skall vara tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhetsgrad eller av lämpligt stål, som inte har benägenhet att orsaka sönderdelning av väteperoxid. Då tankar är tillverkade av aluminium med minst 99,5 % renhet behöver väggtjockleken ej överstiga 15 mm. Detta gäller även då beräkning enligt 1.2.8.2 ger en större tjocklek.

5.2.3 Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.1.3 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck). De skall vara tillverkade i austenitiskt stål.

5.2.4 Tankar för transport av vätskor som avses i marginalnummer 5.1.1.4 samt pulver och granulat av ämnen som avses i 5.1.1.5 skall vara konstruerade i enlighet med de allmänna kraven i detta bihang.

5.2.5 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

5.3 Utrustning

5.3.1 Tankar för transport av ämnen av ämnesnummar 1(a), 3(a) och 5 vid marginalnummer 501 skall ha öppningarna över vätskeytan. Öppningar enligt marginalnummar 1.3.4 är inte tillåtna. För lösningar som innehåller mellan 60 och 70 % väteperoxid skall öppningar under vätskeytan tillåtas. Tanks tömningsanordningar skall då ha två efter varandra placerade och av varandra oberoende avstängningsanordningar i vardera änden av tömningsröret. Den första skall vara en snabbstängande inre avstängningsventil av godkänd typ och den andra en slussventil. Blindflänsar eller andra anordningar som ger samma säkerhet skall också finnas monterade vid mynningen till varje slussventil. Inre snabbstängande avstängningsventiler skall sitta fast i tanken och förbli stängda även om avtappningsröret slits av.

Om någon del av cisternvagnen är utförd i trä skall denna del skyddas med lämpligt överdrag.

5.3.2 Anslutningar till tanks utvändiga rörstutsar skall vara tillverkade av material som inte har benägenhet att orsaka sönderdelning av väteperoxiden.

5.3.3 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1 eller vattenlösningar av ammoniumnitrat av ämnesnummer 20 vid marginalnummer 501, skall i överdelen ha en avstängningsanordning som hindrar att övertryck uppstår inuti tanken, att vätska läcker ut och att främmande ämnen kommer in i tanken.

Avstängningsanordningarna i tankar för koncentrerade och varma lösningar av ammoniumnitrat skall vara så konstruerade att de inte täpps till under transporten genom att ammoniumnitrat stelnar.

5.3.4 Om tankar för koncentrerade och varma vattenlösningar av ammoniumnitrat av ämnesnummer 20 vid marginalnummer 501 är försedda med värmeisolering, skall isoleringen vara av oorganiskt ämne och fullständigt fri från brännbart material.

5.3.5 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara försedda med värmeisolering enligt marginalnummer 2.3.4.1. Solskärmar och delar av tanken som inte skyddas av dessa, eller ytterhöljet av en fullständig beklädnad skall vara vitmålade eller vara utförd i blank metall. Färgen skall rengöras före varje transport och förnyas om den gulnar eller försämras. Värmeisoleringen skall vara fri från brännbart material.

5.3.6 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara utrustade med temperaturkännande anordningar.

5.3.6.1 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara utrustade med säkerhetsventiler och tryckavlastande anordningar. Vakuumventiler får också användas. Säkerhetsventilerna skall vara inställda på ett tryck som tar hänsyn både till den organiska peroxidens egenskaper och tankkonstruktionen. Tankkroppen får inte innehålla några delar som kan smälta.

5.3.6.2 Tankar för transport av ämnen som avses i 5.1.2 skall vara utrustade med fjäderbelastade säkerhetsventiler för att förhindra att tryck uppstår i tanken pga sönderdelade produkter och ångbildning vid en temperatur av 50 °C. Sådana säkerhetsventiler skall ha en kapacitet och utlösas vid ett tryck som bestäms genom testresultat beskrivna under marginalnummer 5.4.2. Ventilerna får emellertid aldrig vara så inställda att innehållet rinner ut om tanken välter.

5.3.6.3 De tryckavlastande anordningar som krävs på tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 får vara av fjäderbelastad typ eller av sprängbleckstyp. Anordningarna skall vara dimensionerade för att ventilera ut alla de sönderdelningsprodukter och ångor som avges - under en tid av minst en timma - då tanken utsätts för en helt omslutande brand (emittans 110 kW/m2), eller då ett självaccelererande sönderfall av de transporterande ämnena sker. Öppningstrycket för dessa tryckavlastande anordningar skall vara högre än det tryck som föreskrivs i 5.3.6.2 och vara baserat på resultat från de tester som hänvisas till i marginalnummer 5.2. De tryckavlastande anordningarna skall dimensioneras så att det maximala trycket aldrig överskrider tankens provningstryck.

5.3.6.4 För sådana tankar för ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 som är helt inkapslade av isolering, skall vid bestämning av kapaciteten och öppningstrycket för de tryckavlastande anordningarna antas en isolationsförlust omfattande 1 % av tankens ytterarea.

5.3.6.5 Vakumventiler och fjäderbelastade ventiler på tankar avsedda för transport av de ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 skall vara försedda med flamskydd utom i de fall då de transporterade ämnena eller dessa sönderdelningsprodukter inte är brandfarliga. Den minskning av tryckavlastningskapaciteten som orsakas av flamskydden skall beaktas.

5.4 Typgodkännande

5.4.1 Tankar godkända för varma koncentrerade vattenlösningar av ammoniumnitrat av ämnesnummer 20 vid marginalnummer 501 får inte godkännas för transport av organiska ämnen.

5.4.2 För typgodkännande av tankar avsedda för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 skall följande tester göras:

en kontroll av kompatibiliteten med samtliga material som normalt är i kontakt med ämnet under transport,

att ta fram data som underlättar konstruktionen av säkerhetsventiler och tryckavlastande anordningar med hänsyn till tankens konstruktion, och

att fastslå andra krav som är nödvändiga för transportsäkerheten.

Resultaten från testerna skall ingå i typgodkännanderapporten.

5.5 Provningar

5.5.1 Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.1.1-5.1.1.3 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett tryck av minst 400 kPa (4 bar) (övertryck). Tankar av ren aluminium avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 1 far undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett tryck av endast 250 kPa (2,5 bar) (övertryck).

Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.1.4 och 5.1.1.5 skall undergå första och periodiskt återkommande besiktningar vid kalkyltrycket, definierat i marginalnummer 1.2.4.

5.5.2 Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning vid kalkyltrycket i enlighet med marginalnummer 5.2.5.

5.6 Märkning

5.6.1 (Inga särskilda bestämmlser för klass 5.1).

5.6.2 På tankar för ämnen som nämns i 5.1.2 skall följande ytterligare uppgifter finnas angivna genom stansning eller liknande på den skylt som föreskrivs i 1.6.2 eller direkt på tankväggen om denna är så förstärkt att hållfastheten inte försämras:

kemisk benämning med godkänd koncentration av ämnet ifråga.

5.7 Användning

5.7.1 En tanks inre och alla delar som kan komma i beröring med ämnen som avses vid marginalnummer 5.1.1 och 5.1.2 skall hållas rena. Till pumpar, ventiler eller andra anordningar får endast användas sådant smörjmedel som inte kan reagera farligt med de transporterade ämnena.

5.7.2 Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 1(a), 2(a) och 3(a) vid marginalnummer 501 får vid en referenstemperatur av 15 °C inte fyllas till mer än 95 % av sin rymd. Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 får inte fyllas till mer än 97 % av sin rymd och den maximala temperaturen efter fyllningen får inte överskrida 140 °C. Tankar godkända för transport av flytande ammoniumnitrat får inte användas för transport av andra ämnen. Tankar och utrustning skall noggrannt rengöras från rester både före och efter transport av ämnen som avses vid marginalnummer 501, ämnesnummer 20.

5.7.3 Tankar för transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 skall fyllas enligt anvisningar i provningsrapporten för typgodkännandet av tanken, men får aldrig fyllas till mer än 90 % av sin rymd. Tankar skall vara fria från föroreningar vid fyllning.

5.7.4 Utrustning för fyllning/tömning, som ventiler och rör, skall vid transport av ämnen som avses i marginalnummer 5.1.2 tömmas efter varje tömning/fyllning av tanken.

6. Klass 6.1: Giftiga ämnen; Klass 6.2: Smittförande ämnen

6.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

Följande ämnen i marginalnummer 601 fär transporteras i cisternvagnar:

6.1.1 ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 2-4,

6.1.2 ämnen i (a) vid ämnesnummer 6-13, (med undantag av isopropylklorformiat av ämnesnummer 10), 15-17, 20, 22, 23, 25-28, 31-36, 41, 44, 51, 52, 55, 61, 65-68, 71-73 och 90, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

6.1.3 ämnen som nämns i (b) vid ämnesnummer 11, 12, 14-28, 32-36, 41, 44, 51-55, 57-62, 64-68, 71-73 och 90, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

6.1.4 ämnen i form av pulver eller granulat, som nämns i (b) eller (c) vid ämnesnummer 12, 14, 17, 19, 21, 23, 25-27, 32-35, 41, 44, 51-55, 57-68, och 71-73 och 90.

Anmärkning: Beträffande bulktransport av ämnen av ämnesnummer 60(c), ämnen som innehåller giftig vätska av ämnesnummer 65(b) samt fasta restprodukter klassificerade under (c) i de olika ämnesnumren, se marginalnummer 617.

6.1.5 Ämnen av ämnesnummer 3 vid marginalnummer 651 fär transporteras i cisternvagnar.

Anmärkning: Beträffande bulktransport av marginalnummer 651, ämnesnummer 4(b), se marginalnummer 666.

6.2 Konstruktion

6.2.1 Tankar för ämnen uttryckligen nämnda i marginalnummer 6.1.1 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1,5 MPa (15 bar) (övertryck).

6.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 6.1.2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 1,0 MPa (10 bar) (övertryck).

6.2.3 Tank för ämnen som avses vid marginalnummer 6.1.3 och 6.1.5 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

Tankar för klorättiksyra av ämnesnummer 24(b) vid marginalnummer 601 skall vara försedda med emalj eller motsvarande invändig ytbeläggning om tankmaterialet ej är beständigt mot klorättiksyran.

6.2.4 Tank för pulverformiga ämnen eller granulat som avses vid marginalnummer 6.1.4, skall vara konstruerade enligt bestämmelserna i den allmänna avdelningen i detta bihang.

6.3 Utrustning

6.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.1 och 6.1.2 skall befinna sig ovanför vätskenivån. Varken rör eller grenledningar får gå genom tankens väggar under vätskenivån. Tankarna skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningsanordningarna skall skyddas med en låsbar huv. Tankar för cyanvätelösningar av marginalnummer 601, ämnesnummer 2 får inte ha rensluckor enligt marginalnummer 1.3.4.

6.3.2 Tankar för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.3, 6.1.4 och 6.1.5 får ha bottentömning. Tankar skall kunna förslutas lufttätt ().

6.3.3 Är tankarna försedda med säkerhetsventiler, skall dessa föregås av sprängbleck. Monteringen av sprängbleck och säkerhetsventiler skall uppfylla behörig myndighets krav.

6.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

6.5 Provningar

6.5.1 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 6.1.1-6.1.3 och 6.1.5 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 0,4 MPa (4 bar).

Tankar för ämnen av ämnesnummer 31(a) vid marginalnummer 601 skall undergå återkommande provningar med högst fyra års intervall och även undergå vätsketryckprovningar vid dessa tillfällen.

6.5.2 Tankar för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.4 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid dessa ämnens resp kalkyltryck enligt marginalnummer 1.2.4.

6.6 Märkning

På tankar för ämnen av ämnesnummer 3, marginalnummer 601, skall på skylten enligt 1.6.1 även anges den största tillåtna fyllningsvikten för tanken. Lastgränserna enligt 1.6.2 för de aktuella ämnena skall bestämmas med hänsyn till den största tillåtna fyllningsvikten för tanken för det ämne som skall transporteras.

6.7 Användning

6.7.1 Tankar för ämne av ämnesnummer 3 vid marginalnummer 601 får högst fyllas med 1 kg vätska per liter rymd.

6.7.2 Tankar skall vara lufttätt () förslutna under transport. Förslutningen av tankar för ämnen som framgår av marginalnummer 6.1.1 och 6.1.2 skall skyddas med en låsbar huv.

6.7.3 Tankar godkända för transport av ämnen nämnda vid marginalnummer 6.1 får inte användas för transport av livsmedel, konsumtionsvaror eller fodermedel.

6.8 Övergångsbestämmelser

Cisternvagnar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 6, 8, 9, 10, 13, 15, 16, 18, 20, 25 och 27 i marginalnummer 601 tillverkade enligt de krav som gällde i detta bihang fram till 1 januari 1995, men som inte överensstämmer med kraven gällande efter detta datum, får fortfarande användas fram till 31 december 2002.

7. Klass 7: Radioaktiva ämnen

7.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

Ämnen enligt marginalnummer 704, förteckning 1, 5, 6, 9, 10 och 11, uranhexafluorid undantaget, får transporteras i cisternvagnar. Bestärnmelserna i respektive förteckning vid marginalnummer 704 gäller.

Anmärkning: Ytterligare krav kan gälla för cisternvagnar som konstrueras som kolli av typ A eller typ B.

7.2 Konstruktion

Se marginalnummer 1736.

7.3 Utrustning

Öppningar i tankar för flytande radioaktiva ämnen () skall befinna sig ovanför vätskenivån. Inga rör eller grenledningar får gå genom tankväggen under vätskenivån.

7.4 Typgodkännande

Tankar godkanda för transport av radioaktiva ämnen får inte godkännas för transport av något annat ämne.

7.5 Provningar

7.5.1 Tankar skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning, vid ett tryck av minst 0,265 MPa (2,65 bar).

7.5.2 Med avvikelse från marginalnummer 1.5.2 får den återkommande invändiga besiktningen ersättas av en kontroll godkänd av behörig myndighet.

7.6 Märkning

Den treklöversymbol, som beskrivs i marginalnummer 705 (5), skall vara präglad eller på liknande sätt anbringad på den skylt som beskrivs vid marginalnummer 1.6.1 eller direkt på tankväggen, om denna är förstärkt så att hållfastheten inte nedsätts genom märkningen.

7.7 Användning

7.7.1 Fyllningsgraden enligt marginalnummer 1.7.3 vid referenstemperaturen 15 °C, for inte överstiga 93 % av tankens hela rymd.

7.7.2 Tankar som använts för transport av radioaktiva ämnen for inte användas för transport av andra ämnen.

8. Klass 8: Frätande ämnen

8.1 Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

Följande ämnen i marginalnummer 801 får transporteras i cisternvagnar:

8.1.1 ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 6 och 14,

8.1.2 ämnen klassificerade under (a) vid ämnesnummer 1, 2, 3, 7, 8, 12, 17, 32, 33, 39, 40, 46, 47, 52-56, 64-68, 70 och 72-76, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

8.1.3 fosforoxybromid av ämnesnummer 15 eller ämnen klassificerade under (b) eller (c) vid ämnesnummer 1-5, 7, 8, 10, 12, 17, 31-40, 42-47, 51-56, och 61-76, som transporteras i flytande eller smält tillstånd,

8.1.4 ämnen i form av pulver eller granulat, klassificerade under (b) eller (c) vid ämnesnummer 9, 11, 13, 16, 31, 34, 35, 39, 41, 45, 46, 52, 55, 62, 65, 67, 71, 73 och 75.

Anmärkning: Beträffande bulktransport av blysulfat av ämnesnummer 1(b), av ämnen av ämnesnummer 13(b) eller av fasta ämnen eller fasta restprodukter innehållande frätande vätska av ämnesnummer 65(b) med UN-nummer 3244, klassificerade under (c) vid de olika ämmnesnumren, se marginalnummer 817.

8.2 Konstruktion

8.2.1 Tankar för ämnen uttryckligen nämnda vid ämnesnummer 6 och 14 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 2,1 MPa (21 bar) (övertryck). Tankar för ämnen av ämnesnummer 14 skall vara försedda med en inklädnad av bly av minst 5 mm tjocklek eller en därmed likvärdig inklädnad. Kraven i bihang II C gäller för material i och konstruktion av svetsade tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 6.

8.2.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.2 skall vara konstruerad för ett kalkyltryck () av minst 1,0 MPa (10 bar) (övertryck).

Då det är nödvändigt att använda aluminium i tankar för transport av salpetersyra av ämnesnummer 2(a), skall dessa tankar tillverkas av aluminium med en renhetsgrad av minst 99,5 %. I dessa fall behöver väggtjockleken inte överstiga 15 mm även då beräkning enligt marginalnummer 1.2.8.2 ger en större tjocklek.

8.2.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.3 skall vara konstruerad för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

8.2.4 Tankar för ämnen i form av pulver eller granulat som avses vid marginalnummer 8.1.4 skall vara konstruerade enligt bestämmelserna i den allmänna avdelningen i detta bihang.

8.3 Utrustning

8.3.1 Alla öppningar i tankar för ämnen av ämnesnummer 6, 7 och 14, skall befinna sig över vätskenivån. Inga rör eller grenledningar får gå genom tankens väggar under vätskenivån. Tanken skall kunna förslutas lufttätt () och förslutningsanordningarna skall skyddas med låsbara huvar. Rengöringsöppningar enligt marginalnummer 1.3.4 är inte tillåtna.

För avmonterbra tankar () för ämnen av nummer 6 gäller följande bestämmelser:

a) de skall vara så förankrade på vagnunderredena att de inte kan förskjuta sig,

b) de får inte vara förbundna med varandra genom samlingsrör,

c) om kärlen kan rulla skall ventilerna vara försedda med skyddskåpor.

8.3.2 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.2-8.1.4, med undantag av ämnesnummer 7, får ha bottentömning.

8.3.3 Om tankar för ämnen nämnda vid marginalnummer 8.1.2 är försedda med säkerhetsventil skall denna föregås av sprängbleck. Monteringen av ventiler och sprängbleck skall uppfylla behörig myndighets krav.

8.3.4 Tankar för svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) skall vara värmeisolerad samt ha en utvändig uppvärmningsanordning.

8.3.5 Tank och dess hanteringsutrustning i tankar för hypokloritlösningar av ämnesnummer 61, skall vara så beskaffade att främmande ämnen inte kan komma in, att intet av vätskan kan komma ut och att farligt övertryck inte kan bildas i tanken.

8.4 Typgodkannande

(Inga särskilda bestämmelser).

8.5 Provningar

8.5.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 6, skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett tryck av minst 1,0 MPa (10 bar) övertryck och tank för ämnen av ämnesnummer 7 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett tryck av minst 0,4 MPa (4 bar) övertryck.

Korrosionsbeständighet hos tankar för ämnen av ämnesnummer 6 och 7 skall kontrolleras med hjälp av lämpliga instrument (t.ex. genom ultraljudprovningar) med intervaller om fyra intervaller om fyra år.

8.5.2 Tankar för brom av ämnesnummer 14 eller av ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.2 och 8.1.3 skall undergå första samt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av minst 0,4 MPa (4 bar). Vätsketryckprovningar av tankar för svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) skall utföras med intervaller om 2 1/2 år.

Tank av ren aluminium i tankar för salpetersyra av ämnesnummer 2(a) får undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovningar vid ett övertryck av endast 0,25 MPa (2,5 bar).

Tillståndet hos inklädnaden i tankar för brom av ämnesnummer 24, skall kontrolleras varje år av behörig myndighet godkänd besiktningsman genom invändig undersökning.

8.5.3 Tankar för ämnen som avses vid marginalnummer 8.1.4 skall undergå första och återkommande vätsketryckprovningar vid kalkyltrycket enligt marginalnummer 1.2.4.

8.6 Märkning

8.6.1 Tankar för transport av ämnen av ämnesnummer 6 och 14 skall, utöver de vid marginalnummer 1.6.1 angivna uppgifterna även förses med uppgifter om högst tillåtna nettovikt i kg samt tidpunkt (månad, år) för den senaste utförda inre besiktningen.

8.6.2 På tankar avsedda för inhiberad svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) eller ämnen av ämnesnummer 6 eller 14, skall på den skylt som föreskrivs enligt 1.6.1 utöver de uppgifter som nämns där, vara märkt med uppgift om tankens största tillåtna lastvikt i kg.

8.7 Användning

8.7.1 Tankar för transport av inhiberad svaveltrioxid av ämnesnummer 1(a) får fyllas till högst 88 % av sin rymd. Tank för transport av ämnesnummer 14 skall fyllas till lägst 88 och högst 92 % av sin rymd eller till 2,86 kg per liter rymd.

Tankar för transport av ämnen av ämnesnummer 6 får fyllas till högst 0,84 kg per liter rymd.

8.7.2 Tankar för transport av ämnen av nummer 6, 7 och 14 skall förslutas lufttätt () under transport och dess förslutningar skall vara skyddade med låsbara huvar.

8.8 Övergångsbestämmelser

Cisternvagnar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 3, 12, 33, 40 och 54, tillverkade enligt de krav som gällde i detta bihang fram till 1 januari 1995, men som inte överensstämmer med kraven gällande efter detta datum, får fortfarande användas fram till 31 december 2002.

9. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål; Allmänt, tillämpningsområde (användning av cisternvagnar), definitioner

9.1 Användning

Ämnen av ämnesnummer 1, 2, 11, 12, 20, 31-35 och 2211 polymerkulor, expanderbara av ämnesnummer 4 vid marginalnummer 901 får transporteras i cisternvagnar.

Anmärkning: Se marginalnummer 916 beträffande bulktransport av ämnen av ämnesnummer 4, 12, 20, 21, 31, 32 och 35.

9.2 Konstruktion

9.2.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1, 11, 12, 20, 31 t.o.m. 35 och 2211 polymerkulor, expanderbara av ämnesnummer 4 vid marginalnummer 901 skall vara konstruerade i enlighet med de allmänna bestämmelserna i detta bihang.

9.2.2 Tankar för ämnen av ämnesnummer 2 skall vara konstruerade för ett kalkyltryck () av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

9.3 Utrustning

9.3.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1 och 2 skall kunna förslutas lufttätt (). Tankar för 2211 polymerkulor, expanderbara, av ämnesnummer 4 skall vara försedda med en säkerhetsventil.

9.3.2 Om tankar för ämnen av ämnesnummer 1 och 2 är försedda med säkerhetsventiler skall dessa föregås av sprängbleck. Konstruktion och utförande av säkerhetsventiler och sprängbleck skall uppfylla behörig myndighets krav.

9.3.3 Tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 skall vara försedda med värmeisolering. De får även vara utrustade med tryckavlastande anordningar vilka öppnar automatiskt i båda riktningarna vid en tryckdifferens på mellan 20 kPa och 30 kPa (0,2 och 0,3 bar).

Värmeisolering som är i direkt beröring med väggen på tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 skall ha en antändningstemperatur som är minst 50 grader högre än den maximala temperatur för vilken tanken är konstruerad.

9.3.4 Bottentömningssystemet på tankar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20 får bestå av ett utvändigt rör med en avstängningsventil, om det är konstruerat av ett metalliskt material som tål deformation.

9.4 Typgodkännande

(Inga särskilda bestämmelser).

9.5 Provningar

9.5.1 Tankar för ämnen av ämnesnummer 2 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketrycksprovning vid ett tryck av minst 0,4 MPa (4 bar) (övertryck).

9.5.2 Tankar för ämnen av ämnesnummer 1, 11, 12, 20 och 31-35 samt 2211 polymerkulor, expanderbara av ämnesnummer 4 vid marginalnummer 901 skall undergå första och periodiskt återkommande vätsketryckprovning vid kalkyltrycket enligt marginalnummer 1.2.4.

9.6 Märkning

Tankar för ämnen med ämnesnummer 20 skall bredvid uppgifterna enligt marginalnummer 1.6.2, förses med de kännetecken som anges i bihang IX marginalnummer 1910.

9.7 Användning

9.7.1 Tankar för ämnen som avses vid ämnesnummer 1 och 2 skall vara lufttätt () förslutna under transport.

9.7.2 Tankar godkända för transport av ämnen av nummer 1 och 2 får inte användas för transport av livsmedel, konsumtionsvaror eller fodermedel.

9.8 Övergångsbestämmelser

Cisternvagnar avsedda för transport av ämnen av ämnesnummer 20, enligt marginalnummer 901 tillverkade före 1 januari 1997 enligt krav godkända av behörig myndighet, får fortfarande användas fram till 31 december 2006.

() SRV:s anmärkning: Begreppet restprodukter är en översättning från internationell konventionstext och definitionen är endast avsedd att brukas i samband med tillämpning av denna föreskrift.

() Enligt definitionen (flödesschemat) i marginalnummer 1326.

() Publicerad av "the International Maritime Organization, 4 Albert Embankment, London SE1 7SR".

() UIC foldrarna publiceras av "Union internationale des chemins de fer, Service Publications - 16, rue Jean Rey, F-75015 Paris".

() Dessa krav finns i de internationella reglerna för transport av farligt gods på sjön (IMDG) som publiceras av den internationella organisationen för sjöfart (IMO) i London, samt i de tekniska instruktionerna för säker transport av farligt gods med flyg, som publiceras av den internationella organisationen för civilt flyg (ICAO) i Montreal.

() Publicerad av den internationella organisationen för sjöfart (IMO). Riktlinjer för stuvning av gods i stora containrar har även utarbetats av IMO och den internationella arbetarorganisationen (ILO). Dessa har publicerats av IMO (IMO/ILO Guidelines for packing Cargo in Freight Containers or Vehicles).

() FN-nummer på ämnen och föremål enligt FN-rekommendationerna (se marginalnummer 101, [tabell 1, fotnot (¹)].

() Om avsändarlandet inte är medlemsland, skall behörig myndighet i det första medlemsland som godset först anländer till godkänna transporten.

() För dessa FN-nummer (0015, 0016 och 0303) gäller det endast de föremål som innehåller ett eller flera ämnen som enligt kriterierna i klass 8 är frätande.

() FNs rekommendationer för transport av farligt gods och i regelverken för sjö- resp flygtransport av farligt gods (IMDG-koden resp ICAO-TI) hänförs gaser till en av följande tre avdelningar, beroende på den primära risken:

Avdelning 2.1; brandfarliga gaser (dvs. de grupper som markeras med versalt F);

Avdelning 2.2; icke brandfarliga, icke giftiga gaser (dvs. de grupper som markeras med versalt A eller O);

Avdelning 2.3; giftiga gaser (dvs. de grupper som markeras med versalt T dvs. T, TF, TC, TO, TFC och TOC).

() Rådsdirektiv 75/324/EEC av 20 maj 1975 rörande tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aerosolbehållare, publicerat i EUs officiella tidning L 147 den 9 juni 1975.

() Rådsdirektiv 94/1/EC av 6 januari 1994, anpassning av vissa tekniska termer i Rådsdirektiv 75/324/EEC rörande tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aerosolbehållare, publicerat i EUs officiella tidning L 23 den 28 januari 1994.

() Rådsdirektiv 84/525/EEC av 17 september 1984 rörande tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sömlösa gasflaskor av stål, publicerat i EUs officiella tidning L 300 den 19 november 1984.

() Rådsdirektiv 84/527/EEC av 17 september 1984 rörande tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om svetsade gasflaskor av olegerat stål, publicerat i EUs officiella tidning L 300 den 19 november 1984.

() Rådsdirektiv 84/526/EEC av 17 september 1984 rörande tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sömlösa gasflaskor av olegerat och legerat aluminium, publicerat i EUs officiella tidning L 300 den 19 november 1984.

() Om avsändarlandet inte är medlemsland, skall behörig myndighet i det första land anslutet till COTIF-fördraget som godset först anländer till godkänna transporten.

() Rådsdirektiv av 22 juli 1993 rörande modulerna för de olika faserna i förfarandet för bedömning av överensstämmelse och reglerna för fastsättning och användning av CE-märkning om överensstämmelse, vilka är avsedda att användas i de tekniska harmoniseringsdirektiven. Publicerat i EUs officiella tidning L 220 den 30 augusti 1993.

() Försändelsens ursprungsland; om försändelsens ursprungsland inte är anslutet till COTIF-fördraget; behörig myndighet i det första anslutna land som godset anländer till.

() Rådsdirektiv 84/526/EEC av 17.9.1984 rörande tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sömlösa gasflaskor av olegerat och legerat aluminium, publicerat i EUs officiella tidning L 300 den 19.11.1984.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som allmänt används i vetenskaplig och teknisk facklitteratur, tidningar och andra skrifter. Handelsnamn får inte användas för detta ändamål. Istället för det tekniska namnet är det tillåtet att använda något av följande namn:

För 1078 köldmedium, n.o.s., ämnesnummer 2A: blandning F1, blandning F2, blandning F3;

För 1060 metylacetylen och propadienblandning, stabiliserad, ämnesnummer 2F: blandning P1, blandning P2;

För 1965 kolvätegasblandning, kondenserad, n.o.s., ämnesnummer 2F: blandning A eller butan, blandning A0 eller butan, blandning A1, blandning B, blandning C eller propan.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som allmänt används i vetenskaplig och teknisk facklitteratur, tidningar och andra skrifter. Handelsnamn får inte användas för detta ändamål.

() Provning av lösningsmedlets separeringsförmåga: provningen skall utföras vid 23 °C i ett graderat 100 ml mätglas med propp. Mätglaset skall ha en total längd av cirka 25 cm och en enhetlig inre diameter av cirka 3 cm i den kalibrerade sektionen. Vätskan skall omröras för att få en homogen konsistens och hälls i mätglaset ända upp till 100 ml graderingen. Provet skall vila med påsatt propp i 24 h. Sedan mäts höjden av det avskilda lösningsmedelsskiktet och det procentuella förhållandet mellan denna höjd och provets totala höjd beräknas.

() Fastställande av viskositeten: då vätskan i fråga är icke-newtonsk eller då bestämning av viskositeten med hjälp av "utloppsbägarmetoden" är olämplig, skall en viskometer med variabelt värde för skjuvhastigheten användas för bestämning av vätskans dynamiska viskositetskoefficient vid 23 °C för olika skjuvhastighetsvärden. De erhållna värdena skall relateras till skjuvhastigheten och extrapoleras vid skjuvhastighetsvärdet 0. På detta sätt fastställs värde för dynamisk viskositet, delat med densiteten, ger den kinematiska viskositeten vid en skjuvhastighet nära 0.

() Konventionen om säkra containrar (Geneve, 1971) med ändringar, utgiven av International Maritime Organization, 4 Albert Embankment, London SE1 7SR.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som för närvarande används i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidningar och texter. Handelsnamn får inte användas här.

() Denna nomenklatur upptas i den alltjämt gällande version av ISO-norm R 1750: 1981 samt dess bilagor.

() Självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT).

() Se testhandboken, bihang 1.

() Inga självreaktiva ämnen finns för närvarande under detta ämnesnummer.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som löpande används i vetenskapliga/tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn skall inte användas för detta ändamål.

() Namnet får ersättas av en sammanfattande benämning som täcker ämnen med likartade egenskaper och som också är i överenstämmelse med behållarens egenskaper.

() Måttenheten skall anges efter varje numeriskt värde.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som löpande används i vetenskapliga/tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn skall inte användas för detta ändamål.

() Efter de numeriska värdena skall måttenheten anges.

() Ämnesnamn får ersättas med samlingsbeteckning för ämnen med liknande egenskaper och som är kompatibla med avseende på kärlens egenskaper.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som löpande används i vetenskapliga/tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn skall inte användas för detta ändamål.

() Se testhandboken, Del II, avsnitt 20.

() Ammoniumnitrathaltiga gödselmedel som hänförs till FN-nummer 2071 enligt FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, omfattas inte av detta direktiv. Ammoniumhaltiga gödselmedel som hänförs till FN-nummer 2072 enligt FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, får inte transporteras.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som löpande används i vetenskapliga/tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn skall inte användas för detta ändamål.

() För de mängder av de i marginalnummer 551 uppräknade ämnena, som är undantagna från bestämmelserna i avsnitt 2 transportbestämmelser i denna klass, se marginalnummer 551a.

() Självaccelererande sönderfallstemperatur (SADT)

() Termen vattenreaktiv avser ett ämne som i kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser.

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som för närvarande används i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidningar och texter. Handelsnamn får inte användas här. Beträffande bekämpningsmedel skall namn enligt ISO-standard R 1750:1981 användas om namnet finns med där.

() Denna nomenklatur upptas i den alltjämt gällande version av ISO-norm R 1750: 1981 samt dess bilagor.

() Mikroorganismer liksom föremål kontaminerade med dessa, skall anses som ämnen av denna klass.

() Se Världshälsoorganisationens (WHO:s) "Laboratory Biosafety Manual", utgåva från 1993.

() Se "Directive 90/219/EEC, EGT L 117", 8.5.1990, s. 1.

() Sådana bestämmelser återfinns t.ex. i "Directive 91/628/EEC" (EGT L 340, 11.12.1992, s. 17) och i "Recommendations of the Council of Europe (Ministerial Committee) on the carriage of certain animal species".

() Det biologiska namnet skall vara ett namn som löpande används i vetenskapliga/tekniska handböcker, tidskrifter och texter. Handelsnamn skall inte användas för detta ändamål.

() Bestämmelserna för klass 7 baseras på följande principer och villkor enligt International Atomic Energy Agency (IAEA): "egulations for the Safe Transport of Radioactive Material, Safety Series 6, 1985 Edition" (ändrad 1990), vilken även innehåller allmänna principer för strålskydd. "Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, Safety Series 6, Supplement 1988". "Förklaringar och ytterligare information om dessa regler återfinns i följande dokument:

1. IAEA "Advisory Material for the Application of the IAEA Transport Regulations", Safety Series 37. 1987 Edition.

2. IAEA "Explanatory Material for the Application of the IAEA Transport Regulations", Safety Series 7, 1987 Edition.

3. IAEA "Basic Safety Standards for Radiation Protection", Safety Series 9, 1982 Edition.

4. IAEA "Emergency Response Planning and Preparedness for Transport Accidents involving Radioactive Materials", Safety Series 87, 1988 Edition.

5. IAEA "Scedule of Requirements for the Transport of Specified Types of Material Radioactive Consignements", Safety Series 80 1990 Edition.

() För att undvika missförstånd får strålningsnivån även anges i millirem per timme, inom parentes. Millisievert eller millirem är inte i alla sammanhang de korrekta enheterna för strålningsexponering, men för enkelhets skull används emellertid enbart dessa enheter.

() Särskild överenskommelse skall ej förväxlas med temporär avvikelse, vilken omfattas av artikel 5, paragraf 2 ER/CIM.

() Ett ämne eller en beredning som uppfyller kriterierna för klass 8 och som har en giftighet vid inandning av damm eller dimma (LC50) som placerar ämnet eller beredningen i grupp (a), skall hänföras till klass 8 om giftigheten vid förtäring eller hudabsorption endast är av grad som svarar mot grupp (c) eller lägre.

() OECD Guidelines for Testing of Chemicals, No. 404, "Acute Dermal Irritation/Corrosion" (1992).

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som för närvarande används i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidningar och texter. Handelsnamn får inte användas här.

() Beträffande kvantiteterna av de vid marginalnummer 901 uppräknade ämnen som är undantagna från bestämmelserna i avsnitt 2 "Bestämmelser", se marginalnummer 901 a.

() Se särskilt del C i Directive 90/220/EEC (Official al of European Community, No L 117, av 8 maj 1990, sid 18-20, som sätter auktorisationen ur spel för EU.

() Se fotnot 4) i marginalnummer 650 (7).

() Det tekniska namnet skall vara ett namn som för närvarande används i vetenskapliga och tekniska handböcker, tidningar och texter. Handelsnamn får inte användas här. Beträffande bekämpningsmedel skall namn enligt ISO-standard 1750:1981 användas om namnet finns med där.

() Relativ densitet (d) används synonymt med specifik vikt och används på detta sätt i bihang V [se marginalnummer 4 (1)].

() "ADR/RID" för emballage godkända för både väg- och järnvägstransport.

() Nationalitetsbeteckningar för motorfordon använda i internationell trafik, 1968 års vägtrafikkonvention (Wien 1968).

() En spjällåda är ett ytteremballage med ofullständigt slutna sidor.

() En spjällåda är ett ytteremballage med ofullständigt slutna sidor.

() Laboratoriemetoder för att bevisa att den kemiska resistensen hos HD polyeten, mot de ämnen som plasten ska innesluta (ämnen, blandningar och beredningar), stämmer överens med definitionen i bihang V, marginalnummer 1551 (6), vilka med hjälp av standardlösningarna enligt bihang V, marginalnummer I, finns i riktlinjer i den ej rättsligt bindande delen i de i RID publicerade texterna från centralverket för den internationella järnvägstrafiken.

() Se ISO Standard 2248.

() Igenkänningstecken för motorfordon i internationell trafik föreskrivna i Wien-konventionen för vägtrafik (1968).

() Varje storsäck kan dessutom förses med en illustration som visar rekommenderade lyftmetoder.

() Den enhet som används skall anges.

() Denna symbol anger att kolliprototypen uppfyller bestämmelserna i "Regulations for the Safe Transport of Radioactive Material, Safety Series No 6, 1985 Edition"(as amended 1990).

() ANSI N 14.1-1982, utgiven 1982, kan erhållas från the American National Standards Institut, 10430 Broadway, New York, NY 10018.

() Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

() Texten skall vara på ett av avsändningslandets officiella språk och dessutom på ranska, tyska, italienska eller engelska, såvida inte internationella avtal och verenskommelser mellan järnvägarna föreskriver något annat.

() För valsad tunnplåt skall dragprovstavens axel vara vinkelrät mot valsningsriktningen. Den kvarstående brottförlängningen skall mätas på ett provstycke med cirkulärt tvärsnitt, där mätlängden L är lika med 5 ggr diametern d (L=5d). Om provstaven med rektangulärt tvärsnitt används, skall mätlängden bestämmas med formeln

l = 5,65 F0

där F0 är provstyckets ursprungliga tvärsnitt.

() Med mjukt kolstål menas stål med brottgräns mellan 360 och 440 N/mm2.

() Denna formel är härledd ur den allmänna formeln:

e1 = e0 där

Rm0 = 360 N/mm 2,

A0 = 27 % för referensstål,

Rm1 = minsta brottgräns för metallen ifråga, i N/mm2; och

A1 = minsta brottförlängning vid dragprov för metallen i fråga, i %.

() Beträffande tankar som inte har cirkulärt tvärsnitt, t.ex. lådformiga eller elliptiska tankar, skall angiven diameter motsvara den som beräknats på grundval av ett cirkulärt tvårsnitt av samma area. För sådana slag av tvärsnitt får tankväggens krökningsradie inte överstiga 2 000 mm på sidorna och 3 000 mm på krönet och vid botten.

() Då tank är avsedd for vissa kristallbildande eller högviskösa ämnen, för djupkylda kondenserade gaser eller är försedd med beläggning av ebonit eller termoplast, fär den inre avstangningsventilen ersättas med en utvandig avstangningsventil försedd med extra skydd.

() På tankcontainrar med mindre an 1 m3 rymd kan denna ventil eller anordning ersättas med en blindfläns.

() Med "lufttätt försluten tankcontainer" avses en tankcontainer vars öppningar ar lufttätt förslutna och som inte har säkerhetsventiler, sprängbleck eller andra liknande säkerhetsanordningar. Tankar med säkerhetsventiler som föregås av sprängbleck anses som lufttätt förslutnä. Ventiler utan sprängbleck kopplade i mellan som skydd mot otillåtet undertyck inne i tanken ar dock tillåtna, såvida tankarna enligt bestämmelserna for de olika klasserna under transport inte behöver vara hermetiskt tillslutna.

() Nationalitetsbeteckning för användning i internationell trafik som föreskrivs i fördraget om vägtrafik (Wien 1968).

() Tillverkningskontrollen skall, beträffande tankar som kräver ett provningstryck av 1 MPa (10 bar) eller högre, innefatta en kontroll av provsvetsade provstycken samt provningar föreskrivna i bihang II.

() I särskilda fall, efter behörig myndighets medgivande, kan tryckprovning med vatten ersättas av provning med annan vätska eller gas om detta inte medför någon risk.

() Efter de numeriska värdena skall måttenheten anges.

() Ämnesnamnet får ersättas med en sammanfattande beskrivning som täcker en grupp av ämnen vilka har likartade egenskaper och är förenliga med tankens konstruktionsförutsättningar.

() Exempel på skydd:

1. Skydd mot stötar från sidan kan bestå av längsgående balkar, som skyddar tanken på båda långsidorna i höjd med centrumlinjen.

2. Skydd mot vältning kan bestå av forstärkningsringar eller tvärbalkar.

3. Skydd mot stötar bakifrån kan bestå av en stötfångare eller en ram.

() Med vätska avses i denna bestämmelse ämne vars kinematiska viskositet vid 20 °C understiger 2 680 mm2/s.

() Dessa bestämmelser publiceras i IMDG-koden.

() Se marginalnummer 1.2.8.2.

() Dessa bestämmelser publiceras i IMDG-koden.

() Det tekniska nammet skall vara ett namm som allmänt används i vetenskaplig och teknisk facklitteratur, tidningar och andra skrifter. Handelsnamn får inte anvåndas för datta ändamål. Installet för det tekniska namnet är det tillåtet att använda något av följande namn :

För 1078 kylmedelgas, n.o.s., ämnesmnummer 2A : blandning F1, blandning F2; blandning F3;

För 1060 metylacetylen och propadienblandning, stabiliserad, ämnesmnummer 2F : blandning P1, blandning P2;

För 1965 kolvätgasblandning, kondenserad, n.o.s., ämnesmnummer 2F : blandning A eller butan, blandning A0 eller butan, blandning A1; blandning B; blandning C eller propan.

De understrukna benämningarna i marginalnummer 201, ämnesnummer 4(b), skall användas som fullständig benämning förgasblandingarna A.

() Då tank är avsedd för vissa kristallbildande eller högviskösa ämnen, for djupkylda kondenserade gaser eller är försedd med beläggning av ebonit eller termoplast, får den inre avstängningsventilen ersättas med en utvändig avstängningsventil försedd med extra skydd.

() Med "lufttätt försluten tank" avses en tank vars öppningar ar lufttätt förslutna och som inte har säkerhetsventiler, sprängbleck eller andra liknande säkerhetsanordningar. Tankar med säkerhetsventiler som foregås av sprängbleck anses dock som lufttätt förslutna. Ventiler utan sprängbleck kopplat i metlan som skydd mot otillåtet undertryck inne i tanken är tillåtna, såvida tankarna enligtbestämmelsena för de olika klasserna under transport inte behöver vara hermetiskt tillslutna. Utom då tanken är avsedd för vissa kristallbildande eller högviskösa ämnen eller för djupkylda kondenserade gaser.

() Tillverkningskontrollen skall, beträffande tankar som kräver ett provningstryck av 1 MPa (10 bar) eller högre, innefatta en kontroll av provsvetsade provstycken samt provningar föreskrivna i bihang II.

() Efter de numeriska värdena skall måttenheten anges.

() Som avtagbar betecknas tank som anpassad till vagnens särskilda byggnadssätt, först efter frigöring avfastsättningsanordningen kan tas av vagnen.

() Se bihang VIII, marginalnummer 1800 (1), anm.

() Med vätska avses i denna bestämmelse ämne vars kinematiska viskositet vid 20 °C understiger 2680 mm2/s.

() Det tekniska nammet skall vara ett namm som allmänt används i vetenskaplig och teknisk facklitteratur, tidningar och andra skrifter. Handelsnamn får inte anvåndas för datta ändamål. Installet för det tekniska namnet är det tillåtet att använda något av följande namn :

För 1078 kylmedelgas, n.o.s., ämnesmnummer 2A : blandning F1, blandning F2; blandning F3;

För 1060 metylacetylen och propadienblandning, stabiliserad, ämnesmnummer 2F : blandning P1; blandning P2;

För 1965 kolvätgasblandning, kondenserad, n.o.s., ämnesmnummer 2F : blandning A eller butan, blandning A0 eller butan, blandning A1; blandning B; blandning C eller propan.

De understrukna benämningarna i marginalnummer 201, ämnesnummer 4(b), skall användas som fullständig benämning förgasblandingarna A, A0 och C. De handelsnamn som nåmns i anmärkningen till ämnesnummer 4(b) får endast användas som kompletterande uppgift.