ARBETSORDNING (1)

Anmärkning:

Tolkningar till denna arbetsordning är, i enlighet med artikel 162, i kursiv stil.

INNEHÅLL

Sid

KAPITEL I - EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Artikel 1 Europaparlamentet . 8

Artikel 2 Fritt mandat . 8

Artikel 3 Ledamöters immunitet och privilegier . 8

Artikel 4 Ledamöters deltagande i sammanträden och omröstningar . 8

Artikel 5 Ersättning av omkostnader och andra ersättningar . 8

Artikel 6 Upphävande av immunitet . 8

Artikel 7 Valprövning . 9

Artikel 8 Mandatets varaktighet . 9

Artikel 9 Ordningsregler . 10

KAPITEL II - PARLAMENTETS SESSIONER

Artikel 10 Sammankallande av parlamentet . 10

Artikel 11 Plats för sammanträden . 11

KAPITEL III - PARLAMENTETS ÄMBETSMÄN

Artikel 12 Ålderspresident . 11

Artikel 13 Nomineringar och allmänna bestämmelser . 11

Artikel 14 Val av ordförande - öppningsanförande . 11

Artikel 15 Val av vice ordförande . 11

Artikel 16 Val av kvestorer . 12

Artikel 17 Mandattid . 12

Artikel 18 Lediga poster . 12

Artikel 19 Ordförandens uppgifter . 12

Artikel 20 Vice ordförandenas uppgifter . 12

KAPITEL IV - PARLAMENTETS ORGAN

Artikel 21 Parlamentets sammansättning . 13

Artikel 22 Presidiets uppgifter . 13

Artikel 23 Ordförandekonferensens sammansättning . 13

Artikel 24 Ordförandekonferensens uppgifter . 13

Artikel 25 Kvestorernas uppgifter . 14

Artikel 26 Utskottsordförandekonferensen . 14

Artikel 27 Delegationsordförandekonferensen . 14

Artikel 28 Presidiets, ordförandekonferensens och kvestorernas upplysningsplikt . 14

KAPITEL V - POLITISKA GRUPPER

Artikel 29 Bildande av politiska grupper . 14

Artikel 30 Grupplösa ledamöter . 14

Artikel 31 Fördelning av platser i kammaren . 14

KAPITEL VI - FÖRBINDELSER MED ANDRA INSTITUTIONER

Nomineringar och utnämningar

Artikel 32 Nominering till ämbetet som kommissionens ordförande . 15

Artikel 33 Omröstning om godkännande av kommissionen . 15

Artikel 34 Förslag om misstroendevotum mot kommissionen . 15

Artikel 35 Utnämning av revisionsrätten . 15

Artikel 36 Europeiska centralbanken (Europeiska monetära institutet) . 16

Uttalanden

Artikel 37 Uttalanden av kommissionen, rådet och Europeiska rådet . 16

Artikel 38 Uttalanden av revisionsrätten . 16

Artikel 39 Uttalanden av Europeiska centralbanken (Europeiska monetära institutet) . 16

Frågor till rådet och kommissionen

Artikel 40 Frågor för muntligt besvarande . 16

Artikel 41 Frågestund . 17

Artikel 42 Frågor för skriftligt besvarande . 17

Rapporter

Artikel 43 Kommissionens allmänna årsrapport . 17

Artikel 44 Kommissionens årsrapport om tillämpningen av gemenskapsrätten . 17

Resolutioner och rekommendationer

Artikel 45 Resolutionsförslag . 17

Artikel 46 Rekommendationer till rådet . 18

Artikel 47 Debatter om aktuella och brådskande frågor av större vikt . 18

Artikel 48 Skriftliga förklaringar . 19

KAPITEL VII - LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDEN

Allmänna bestämmelser

Artikel 49 Det årliga lagstiftningsprogrammet . 19

Artikel 50 Lagstiftningsinitiativ . 20

Artikel 51 Beredning av lagstiftningsdokument . 20

Artikel 52 Delegering av beslutanderätt till utskott . 21

Första behandlingen - i utskotten

Artikel 53 Prövning av den rättsliga grunden . 21

Artikel 54 Subsidiaritet, grundläggande rättigheter och finansiella medel . 22

Artikel 55 Öppenhet i lagstiftningsförfarandet . 22

Artikel 56 Ändring av kommissionsförslag . 22

Artikel 57 Kommissionens ståndpunkt vid ändringsförslag . 22

Första behandlingen - i kammaren

Artikel 58 Avslutande av första behandlingen . 22

Artikel 59 Avslag på kommissionsförslag . 23

Artikel 60 Godkännande av ändringsförslag till kommissionsförslag . 23

Första behandlingen - uppföljningsförfarandet

Artikel 61 Uppföljning av parlamentets yttranden . 24

Artikel 62 Förnyad rådfrågning . 24

Artikel 63 Samrådsförfarandet . 24

Andra behandlingen - i utskotten

Artikel 64 Mottagande av rådets gemensamma ståndpunkt . 24

Artikel 65 Tidsfrister . 25

Artikel 66 Hänvisning till och förfarande i ansvarigt utskott . 25

Andra behandlingen - i kammaren

Artikel 67 Avslutande av andra behandlingen . 25

Artikel 68 Godkännande av rådets gemensamma ståndpunkt utan ändringar . 25

Artikel 69 Avsikt att avvisa rådets gemensamma ståndpunkt . 25

Artikel 70 Förlikning vid andra behandlingen . 26

Artikel 71 Avvisande av rådets gemensamma ståndpunkt . 26

Artikel 72 Ändringsförslag till rådets gemensamma ståndpunkt . 26

Artikel 73 Följder av kommissionens underlåtenhet att godta parlamentets ändringar vid omprövning av förslag . 27

Tredje behandlingen - förlikning

Artikel 74 Sammankallande av förlikningskommittén . 27

Artikel 75 Delegationen till förlikningskommittén . 27

Artikel 76 Tidsfrister . 00

Tredje behandlingen - i kammaren

Artikel 77 Gemensamt utkast . 27

Artikel 78 Rådets text . 28

Artikel 79 Undertecknande av antagna rättsakter . 28

Samtyckesförfarandet

Artikel 80 Avslutande av samtyckesförfarandet . 28

Kontrollbefogenheter

Artikel 81 Genomförandebestämmelser . 28

Artikel 82 Kodifiering av gemenskapslagstiftning . 28

Artikel 83 Följder av rådets underlåtenhet att agera efter det att dess gemensamma ståndpunkt har godkänts . 29

Artikel 84 Domstolskontroll . 29

KAPITEL VIII - BUDGETFÖRFARANDEN

Artikel 85 Allmänna budgeten . 29

Artikel 86 Ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten . 29

Artikel 87 Parlamentets kontroll över genomförandet av budgeten . 29

KAPITEL IX - FÖRDRAG OCH INTERNATIONELLA AVTAL

Artikel 88 Ändring av Parisfördraget . 29

Artikel 89 Anslutningsfördrag . 30

Artikel 90 Internationella avtal . 30

KAPITEL X - GEMENSAM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Artikel 91 Hörande och underrättande av parlamentet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken . 31

Artikel 92 Rekommendationer inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken . 31

KAPITEL XI - SAMARBETE I RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

Artikel 93 Hörande och underrättande av parlamentet i rättsliga och inrikes frågor . 31

Artikel 94 Rekommendationer i rättsliga och inrikes frågor . 32

KAPITEL XII - PARLAMENTETS ARBETSGÅNG

Artikel 95 Förslag till föredragningslista . 32

Artikel 96 Godkännande och ändring av föredragningslistan . 32

Artikel 97 Brådskande förfarande . 32

Artikel 98 Gemensam debatt . 33

Artikel 99 Förfarande utan debatt . 33

Artikel 100 Tidsfrister . 33

KAPITEL XIII - ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR SAMMANTRÄDEN MED KAMMAREN

Artikel 101 Tillträde till plenisalen . 33

Artikel 102 Språk . 33

Artikel 103 Distribution av dokument . 34

Artikel 104 Sammanträdenas offentlighet . 34

Artikel 105 Tilldelning av ordet och anförandenas innehåll . 34

Artikel 106 Fördelning av talartid . 34

Artikel 107 Talarlista . 35

Artikel 108 Personliga uttalanden . 35

Artikel 109 Ordningsföreskrifter i kammaren . 35

Artikel 110 Avstängning av ledamöter . 35

Artikel 111 Störande uppträdande . 35

KAPITEL XIV - BESLUTFÖRHET OCH RÖSTNING

Artikel 112 Beslutförhet . 35

Artikel 113 Omröstningsförfaranden . 36

Artikel 113a Lika röstetal . 36

Artikel 114 Grundläggande omröstningsprinciper . 36

Artikel 115 Omröstningsordning vid ändringsförslag . 36

Artikel 116 Delad omröstning . 37

Artikel 117 Rösträtt . 37

Artikel 118 Röstning . 37

Artikel 119 Omröstning med namnupprop . 38

Artikel 120 Elektronisk omröstning . 38

Artikel 121 Sluten omröstning . 38

Artikel 122 Röstförklaringar . 38

Artikel 123 Tvister beträffande omröstningar . 38

Artikel 124 Ingivande och framläggande av ändringsförslag . 39

Artikel 125 Ändringsförslags tillåtlighet . 39

KAPITEL XV - PROCEDURFRÅGOR

Artikel 126 Förslag som rör förfaranden . 39

Artikel 127 Ordningsfrågor . 40

Artikel 128 Avvisning av ett ärende som otillåtligt . 40

Artikel 129 Återförvisning till utskott . 40

Artikel 130 Avslutning av en debatt . 40

Artikel 131 Ajournering av en debatt . 40

Artikel 132 Avbrytande eller avslutande av sammanträdet . 40

KAPITEL XVI - DOKUMENTATION AV SAMMANTRÄDEN

Artikel 133 Protokoll . 41

Artikel 134 Fullständigt förhandlingsreferat . 41

KAPITEL XVII - UTSKOTT, TILLFÄLLIGA UTSKOTT OCH TILLFÄLLIGA UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER

Artikel 135 Tillsättande av utskott . 41

Artikel 136 Tillfälliga undersökningskommittéer . 42

Artikel 137 Utskottens sammansättning . 43

Artikel 138 Suppleanter . 43

Artikel 139 Utskottens uppgifter . 44

Artikel 140 Utskott ansvarigt för valprövning . 44

Artikel 141 Underutskott . 44

Artikel 142 Utskottspresidium . 44

Artikel 143 Förfarande utan betänkande - förenklat förfarande . 44

Artikel 144 Utskottsbetänkanden i samband med rådfrågningar . 45

Artikel 145 Betänkanden som inte avser rättsakter . 45

Artikel 146 Motiveringar och tidsfrister . 45

Artikel 147 Utskottsyttranden . 45

Artikel 148 Initiativbetänkanden . 46

Artikel 149 Frågestund i utskott . 46

Artikel 150 Förfarande i utskott . 46

Artikel 151 Utskottssammanträden . 47

Artikel 152 Protokoll från utskottssammanträden . 47

KAPITEL XVIII - INTERPARLAMENTARISKA DELEGATIONER

Artikel 153 Tillsättande av Interparlamentariska delegationer och deras uppgifter . 47

Artikel 154 Rapport till Europarådets parlamentariska församling . 47

Artikel 155 Blandade parlamentariska utskott . 48

KAPITEL XIX - FRAMSTÄLLNINGAR

Artikel 156 Rätt att inge framställningar . 48

Artikel 157 Prövning av framställningar . 48

Artikel 158 Tillkännagivande av framställningar . 49

KAPITEL XX - OMBUDSMANNEN

Artikel 159 Ombudsmannens utnämnande . 49

Artikel 160 Ombudsmannens avsättande . 49

Artikel 161 Ombudsmannens verksamhet . 50

KAPITEL XXI - TILLÄMPNING OCH ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN

Artikel 162 Tillämpning av arbetsordningen . 50

Artikel 163 Ändring av arbetsordningen . 51

KAPITEL XXII - PARLAMENTETS GENERALSEKRETARIAT OCH RÄKENSKAPER

Artikel 164 Generalsekretariat . 51

Artikel 165 Parlamentets budgetberäkning . 51

Artikel 166 Befogenhet att påtaga sig och reglera utgifter . 51

KAPITEL XXIII - DIVERSE BESTÄMMELSER

Artikel 167 Oavslutade ärenden . 52

BILAGA I - Genomförandebestämmelser till artikel 9 - Anmälan av ekonomiska intressen . 53

BILAGA II - Utförande av frågestunden i artikel 41 . 54

A. Riktlinjer . 54

B. Rekommendationer (utdrag ur Europaparlamentets resolution av den 13 november 1986) . 55

BILAGA III - Riktlinjer och allmänna principer för val av de frågor som skall tas upp på föredragningslistan till debatter om aktuella och brådskande frågor av större vikt i artikel 47 . 56

BILAGA IV - Genomförandebestämmelser för behandling av Europeiska unionens allmänna budget och tilläggsbudget . 57

BILAGA V - Förfarande vid överläggningar om och antagande av beslut om beviljande av ansvarsfrihet . 61

BILAGA VI - Ständiga utskotts ansvarsområden . 63

BILAGA VII - Förfarande för behandling av sekretessbelagda dokument som förelagts Europaparlamentet . 73

BILAGA VIII - Närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt 74

KAPITEL 1 EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Artikel 1

Europaparlamentet

1. Europaparlamentet är den församling som är vald i överensstämmelse med fördragen, rättsakten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare till Europaparlamentet, samt den från fördragen härledda nationella lagstiftningen.

2. Europaparlamentets valda företrädare benämns:

"Medlemmar af Europa-Parlamentet" på danska,

"Mitglieder des Europäischen Parlaments" på tyska,

"ÂïõëåõôÝò ôïõ Åõñùðáúêïý Êïéíïâïõëßïõ" på grekiska,

"Members of the European Parliament" på engelska,

"Diputados al Parlamento Europeo" på spanska,

"Euroopan parlamentin jäsenet" på finska,

"Deputés au Parlement européen" på franska,

"Deputati al Parlamento europeo" på italienska,

"Leden van het Europees Parlement" på nederländska,

"Deputados ao Parlamento Europeu" på portugisiska samt

"Ledamöter av Europaparlamentet" på svenska.

Artikel 2

Fritt mandat

Europaparlamentets ledamöter utövar sitt mandat fritt. De är inte bundna av instruktioner och kan inte tilldelas ett bundet mandat.

Artikel 3

Ledamöters immunitet och privilegier

Ledamöter skall åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med det protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna som är fogat till fördraget av den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna.

2. Passersedlar som tillåter ledamöter att fritt röra sig i medlemsstaterna skall utfärdas av parlamentets ordförande så snart denne meddelats valet av ledamöter.

3. Ledamöter äger rätt att granska alla dokument i parlamentets eller ett utskotts ägo, med undantag av personliga akter och räkenskaper, vilka endast de berörda ledamöterna äger rätt att granska.

Artikel 4

Ledamöters deltagande i sammanträden och omröstningar

1. Vid varje sammanträde finns en närvarolista som ledamöterna skall förse med sin underskrift.

2. Namnen på de ledamöter som är närvarande enligt närvarolistan förs till protokollet från varje sammanträde.

3. Om en omröstning med namnupprop äger rum skall namnen på de ledamöter som har deltagit i omröstningen och hur de har röstat föras till protokollet.

Artikel 5

Ersättning av omkostnader och andra ersättningar

Presidiet fastställer bestämmelser om ersättning av omkostnader och andra ersättningar till ledamöter.

Artikel 6

Upphävande av immunitet

1. Varje begäran, från en i en medlemsstat behörig myndighet, om upphävande av en ledamots immunitet skall tillkännages i kammaren och hänvisas till behörigt utskott.

2. Behörigt utskott prövar sådana hemställningar utan dröjsmål och i den ordning vari de inkommit.

3. Utskottet kan anmoda den myndighet som har gjort hemställan, att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten bör upphävas. De berörda ledamöterna skall höras, om de så önskar. De har rätt att lägga fram alla dokument eller annat skriftligt material som de anser relevant för utskottets ställningstagande. De har rätt att låta sig företrädas av en annan ledamot.

4. Utskottets betänkande skall innehålla ett förslag till beslut, vilket endast skall rekommendera huruvida begäran om immunitetens upphävande skall bifallas eller avslås. Ligger flera olika åtalspunkter bakom en hemställan om upphävande av immunitet kan emellertid var och en av dessa bli föremål för ett enskilt förslag till beslut. Utskottets betänkande kan i undantagsfall föreslå att upphävandet av immuniteten endast skall beröra åtalsförfarandet och att ledamoten, så länge ingen dom har avkunnats, inte kan utsättas för någon form av frihetsberövande, kvarhållande i häkte eller annan åtgärd som förhindrar honom att sköta sina plikter i enlighet med sitt mandat.

5. Utskottet skall under inga omständigheter uttala sig om skuldfrågan, eller det riktiga i straffrättsliga påföljder som grundar sig på de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en hemställan erhåller detaljerad kunskap i fallet.

6. Utskottets betänkande skall tas upp som första punkt på föredragningslistan till det första sammanträdet efter framläggandet. Inga ändringsförslag kan läggas fram till förslaget eller förslagen till beslut.

Det är endast tillåtet att diskutera grunderna för eller emot varje enskilt förslag om upphävande eller bevarande av immunitet.

Omröstning om betänkandets förslag till beslut sker vid det första omröstningstillfället efter debattens avslutande.

Efter behandling i parlamentet sker omröstning om varje enskilt förslag i betänkandet. Avslås ett förslag, skall motsatt beslut anses fattat.

7. Ordföranden skall omedelbart meddela parlamentets beslut till behörig myndighet i berörd medlemsstat och skall anmoda denna att, om det rör sig om upphävande av den parlamentariska immuniteten, hålla honom underrättad om vilka rättsliga påföljder detta medför. När ordföranden erhåller denna information underrättar han parlamentet på det sätt han finner lämpligt.

8. Skulle en ledamot under eller omedelbart efter att ha begått en straffbar handling bli arresterad eller åtalad kan vem som helst av de övriga ledamöterna begära att överläggningarna skjuts upp eller att ledamoten släpps fri.

Artikel 7

Valprövning

1. Med utgångspunkt från ett betänkande från behörigt utskott företager parlamentet omgående en valprövning och avgör varje enskild ny ledamots mandat, samt eventuella tvister som uppkommer till följd av bestämmelserna i rättsakten av den 20 september 1976, med undantag av invändningar som grundar sig på nationella vallagar.

2. Behörigt utskotts betänkande skall grunda sig på de officiella kungörelserna från de enskilda medlemsstaterna om det samlade valresultatet, med namnen på de valda kandidaterna och deras ersättare, tillsammans med en rangordning baserad på valresultatet.

3. Utskottet skall se till att medlemsstaternas och unionens myndigheter omgående giver parlamentet alla upplysningar som kan komma att påverka en ledamot av Europaparlamentet i dennes utövande av sitt mandat, eller ersättarnas rangordning. Är det fråga om en utnämning skall den dag anges från vilken utnämningen gäller.

4. Varje ledamot, vars mandat inte har prövats eller för vilken det inte har fattats beslut i en tvist, deltager i parlamentets och dess organs sammanträden med fulla rättigheter.

Artikel 8

Mandatets varaktighet

1. Mandatet börjar och slutar i enlighet med rättsakten av den 20 september 1976. Det upphör också när en ledamot dör eller begär sitt entledigande.

2. Alla ledamöter har kvar sina befattningar till dess parlamentets första sammanträde efter valet öppnas.

3. Varje ledamot som begär sitt entledigande skall skriftligen anmäla detta till ordföranden. Anmälan inges i form av ett skriftligt protokoll som upprättas i närvaro av generalsekreteraren eller dennes ställföreträdare. Det skall undertecknas av denne och den berörde ledamoten samt omgående överlämnas till behörigt utskott, vilket skall ta upp det på föredragningslistan till sitt första sammanträde efter det att dokumentet mottagits.

Anser det behöriga utskottet att begäran strider mot andan eller bokstaven i rättsakten av den 20 september 1976 skall parlamentet underrättas härom, så att detta kan avgöra om mandatet skall förklaras vakant eller inte.

I annat fall konstateras mandatet automatiskt vakant, om inte den avgående ledamoten har angivit ett senare datum. Det sker ingen omröstning i parlamentet i detta fall.

För att komma till rätta med vissa exceptionella förhållanden har ett förenklat förfarande skapats. Detta gäller i synnerhet när en eller flera sammanträdesperioder kommer att äga rum mellan det datum en avgång verkställs och behörigt utskotts första sammanträde, vilket om vakansen inte konstateras skulle hindra den politiska grupp som den avgående ledamoten tillhör att erhålla en ersättare under denna period. Det förenklade förfarandet ger behörigt utskotts föredragande rätt att utan dröjsmål undersöka alla vederbörligen anmälda avgångar och, om undersökningen visar att en försening skulle kunna få skadliga följder, rätt att anmoda utskottets ordförande att i överensstämmelse med punkt 3

- antingen på utskottets vägnar meddela parlamentets ordförande att en vakans kan konstateras, eller

- sammankalla ett extra ordinarie utskottssammanträde för att undersöka alla särskilda problem som utskottets föredragande har påpekat.

4. Oförenligheter som härrör från nationell lagstiftning skall anmälas till parlamentet, som skall ta detta i beaktande.

I de fall medlemsstaternas eller unionens behöriga myndigheter underrättar ordföranden om en utnämning till ett ämbete som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet skall ordföranden underrätta parlamentet, som förklarar mandatet som vakant.

5. Mandatet skall anses ha upphört eller vara vakant från och med följande tidpunkter:

- Vid avgång: från och med den dag parlamentet konstaterar att mandatet är vakant, dvs. från och med den dag ordföranden mottager skriftligt meddelande härom, eller från och med en senare (men inte tidigare) dag, angiven i skrivelsen från den avgående ledamoten.

- Vid utnämning till en tjänst som är oförenlig med mandatet som ledamot av Europaparlamentet, antingen på grundval av nationell vallag eller på grundval av artikel 6 i rättsakten av den 20 september 1976: från och med den dag som medlemsstaternas eller unionens behöriga myndigheter angivit.

6. När parlamentet har förklarat ett mandat som vakant skall det underrätta berörd medlemsstat härom.

7. Alla tvister rörande giltigheten av ett redan prövat mandat hänvisas till behörigt utskott, som omgående och senast vid början av nästa sammanträdesperiod skall underrätta parlamentet.

8. Parlamentet förbehåller sig rätten att förklara den föreliggande utnämningen för ogiltig, eller neka att förklara mandatet som vakant, då det i förbindelse med godkännandet eller upphävandet av mandatet konstateras att felaktigheter eller brister föreligger.

Artikel 9

Ordningsregler

1. Parlamentet kan fastställa ordningsregler för sina ledamöter. Sådana regler antas i enlighet med artikel 163.2 och fogas som bilaga till arbetsordningen. (2)

2. Dessa regler får på intet sätt göra ingrepp i eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.

KAPITEL II PARLAMENTETS SESSIONER

Artikel 10

Sammankallande av parlamentet

1. Parlamentets valperiod sammanfaller med ledamöternas mandattid så som det föreskrivs i rättsakten av den 20 september 1976.

Sessionen är den årliga period som föreskrivs i ovannämnda rättsakt och i fördragen.

Sammanträdesperioder är de perioder - som regel varje månad - då parlamentet sammanträder. Dessa är uppdelade i dagliga sammanträden.

Plenarsammanträden som hålls samma dag betraktas som ett enda sammanträde.

2. Parlamentet sammanträder utan kallelse den andra tisdagen i mars varje år, och avgör självt ajourneringsperiodernas längd inom ramen för sessionen.

3. Parlamentet sammanträder dessutom utan kallelse den första tisdagen efter utgången av en period på en månad från och med slutet av den period som avses i artikel 9.1 i rättsakten av den 20 september 1976.

4. Om skäl anförs kan ordförandekonferensen i undantagsfall ändra längden på de i enlighet med punkt 2 fastställda ajourneringsperioderna, senast två veckor före den av parlamentet fastställda tidpunkten då sessionen skall återupptas. Detta datum kan dock inte uppskjutas mer än två veckor.

5. Ordföranden skall, efter att ha hört ordförandekonferensen, sammankalla parlamentet till ett extra ordinarie sammanträde om en majoritet av parlamentets ledamöter, kommissionen eller rådet begär detta.

I undantagsfall kan ordföranden dessutom med ordförandekonferensens samtycke sammankalla parlamentet till ett extra ordinarie sammanträde efter det att en tredjedel av dess ledamöter så har begärt.

Artikel 11

Plats för sammanträden

1. Parlamentet skall hålla sina plenarsammanträden och utskottssammanträden på den plats som föreskrivs i fördragen, och som är fastställd som dess säte.

2. Parlamentet kan dock i undantagsfall besluta att hålla ett eller flera plenarsammanträden utanför sitt säte, om en majoritet av ledamöterna antar en sådan resolution.

Förslag om extra sammanträdesperioder i Bryssel och ändringsförslag till dessa kommer endast att behöva enkel majoritet.

3. Alla utskott kan begära att ett eller flera sammanträden hålls utanför ovannämnda säte. En motiverad begäran skall överlämnas till parlamentets ordförande som skall lägga fram den inför presidiet. Om ärendet är brådskande kan ordföranden själv fatta beslut i frågan. Avslår presidiet eller ordföranden begäran skall skälen till detta redovisas.

KAPITEL III PARLAMENTETS ÄMBETSMÄN

Artikel 12

Ålderspresident

1. Vid det sammanträde som avses i artikel 10.3 och vid varje annat sammanträde med avsikt att välja ordförande och presidium är det den äldste närvarande ledamoten som i egenskap av ålderspresident skall leda sammanträdet till dess att en ordförande valts.

2. Under ålderspresidentens ledning får inga andra frågor behandlas än de som har att göra med val av ordförande eller valprövning.

Tas frågor om valprövning upp under ålderspresidentens ledning av sammanträdet skall dessa frågor hänvisas till utskottet ansvarigt för valprövning.

Artikel 13

Nomineringar och allmänna bestämmelser

1. Ordföranden, vice ordförandena och kvestorerna väljs genom sluten omröstning. Nominering kan endast ske med de berörda parternas samtycke. Nomineringar kan endast göras av politiska grupper eller minst 29 ledamöter. Om antalet kandidater inte överstiger antalet lediga platser kan emellertid kandidaterna väljas med acklamation.

2. Rösträkningen vid sluten omröstning företas av fyra rösträknare som uttagits genom lottdragning bland ledamöterna. Nominerade kandidater får ej vara rösträknare.

3. Vid val av ordförande, vice ordförande och kvestorer bör hänsyn tas till behovet att säkerställa en för medlemsstaterna och de politiska åsiktsriktningarna genomgående rättvis representation.

Artikel 14

Val av ordförande - öppningsanförande

1. Ordföranden väljs först. Före varje omröstning skall nomineringarna föreläggas ålderspresidenten, som underrättar parlamentet härom. Har ingen kandidat erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna efter tre valomgångar, begränsas den fjärde valomgången till de två kandidater som i den tredje valomgången erhöll flest antal röster. Är rösterna lika delade förklaras den äldste kandidaten vald.

2. Så snart ordföranden är vald skall ålderspresidenten överlåta ordförandeposten till denne. Endast den valda ordföranden får hålla ett öppningsanförande.

Artikel 15

Val av vice ordförande

1. Därefter väljes de 14 vice ordförandena på en valsedel. Vid första omröstningen anses de kandidater valda som erhållit en absolut majoritet av de avgivna rösterna i den rangordning som framgår av deras röstsiffror. Är antalet valda kandidater lägre än antalet lediga platser hålls en andra valomgång under samma betingelser, för att fylla de återstående platserna. Blir en tredje valomgång nödvändig betraktas de kandidater som får flest röster som valda till de återstående platserna. Vid lika röstetal förklaras de äldsta kandidaterna valda.

Trots att uppförandet av nya kandidater mellan de olika valomgångarna inte uttryckligen föreskrivs vid valet av vice ordförande, till skillnad från artikel 14.1, skall så ske med tanke på församlingens suveränitet, vilken måste kunna fatta beslut om varje eventuell kandidatur, i synnerhet om avsaknaden av denna möjlighet skulle kunna hindra valets utgång.

2. På grundval av bestämmelserna i artikel 17.1 bestäms vice ordförandenas rangordning av den ordning vari de valdes, och vid lika röstetal av ålder.

När val inte har förrättats genom sluten omröstning är rangordningen den ordning i vilken ordföranden läst upp namnen.

Artikel 16

Val av kvestorer

Efter val av ordförande skall parlamentet välja fem kvestorer.

Kvestorerna väljs enligt samma förfarande som vice ordförandena.

Artikel 17

Mandattid

1. Mandattiden för ordföranden, vice ordförandena och kvestorerna är två och ett halvt år.

Oavsett om en ledamot ändrar sin grupptillhörighet behåller han, under den resterande delen av sin mandattid på två och ett halvt år, sitt eventuella medlemskap i presidiet eller kvestorskollegiet.

2. Blir en av dessa poster vakanta innan denna periods utgång, skall den härtill valda ledamoten endast inneha sin post till och med utgången av företrädarens mandattid.

Artikel 18

Lediga poster

1. Om det blir nödvändigt förrättas nyval av ordförande, vice ordförande eller kvestorer i enlighet med bestämmelserna ovan.

En nyvald vice ordförande intager sin företrädares plats enligt rangordningen för vice ordförandena.

2. Blir ordförandeposten ledig utövar förste vice ordföranden dennes ämbete till dess en ny ordförande valts.

Artikel 19

Ordförandens uppgifter

1. Ordföranden leder på grundval av de i arbetsordningen fastställda villkoren allt arbete i parlamentet och dess organ. Han har alla nödvändiga befogenheter för att utöva ordförandeskapet vid alla parlamentets överläggningar, och för att säkerställa att de genomförs på ett korrekt sätt.

2. Ordföranden har till uppgift att öppna, avbryta och avsluta sammanträden. Han skall se till att arbetsordningen efterlevs, upprätthålla sammanträdesordningen, ge talare ordet, förklara debatter för avslutade, förrätta omröstningar, tillkännage omröstningsresultat samt hänvisa till utskotten de ärenden som faller under deras respektive områden.

3. Ordföranden får endast yttra sig i en debatt för att sammanfatta debatten och för att upprätthålla ordningen. Om han önskar delta i en debatt måste han upplåta ordförandeposten, och kan inte inta den igen förrän debatten är avslutad.

4. Ordföranden skall representera parlamentet vid internationella förbindelser, officiella ceremonier samt i administrativa, juridiska och ekonomiska angelägenheter. Han får delegera dessa befogenheter.

Artikel 20

Vice ordförandenas uppgifter

Är ordföranden frånvarande eller förhindrad att fullgöra sina uppgifter, eller önskar han delta i en debatt i enlighet med artikel 19.3, skall en av vice ordförandena träda in i hans ställe i enlighet med artikel 15.2.

KAPITEL IV PARLAMENTETS ORGAN

Artikel 21

Presidiets sammansättning

1. Presidiet består av ordföranden och parlamentets fjorton vice ordförande.

2. Kvestorerna är medlemmar av presidiet med rådgivande uppgifter.

3. Är vid omröstningar i presidiet rösterna lika delade har ordföranden utslagsröst.

Artikel 22

Presidiets uppgifter

1. Presidiet skall utföra de uppgifter det tilldelas enligt arbetsordningen.

2. Presidiet skall avgöra ekonomiska, organisatoriska och administrativa ärenden som rör ledamöterna, parlamentets interna organisation, dess sekretariat och dess organ.

3. Presidiet skall avgöra ärenden som rör sammanträdesordningen.

4. Presidiet skall fastställa föreskrifter för grupplösa ledamöter i enlighet med artikel 30.

5. Presidiet skall fastställa generalsekretariatets tjänsteförteckning samt föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas administrativa och finansiella ställning.

6. Presidiet skall utarbeta parlamentets preliminära budgetberäkning.

7. Presidiet skall fastställa riktlinjer för kvestorerna i enlighet med artikel 25.

8. Presidiet skall vara den myndighet som godkänner utskottssammanträden utanför de vanliga arbetsplatserna, utskottsutfrågningar samt föredragandes studie- och informationsresor.

9. Presidiet skall utse generalsekreteraren i enlighet med artikel 164.

10. Ordföranden eller presidiet kan tilldela en eller flera medlemmar av presidiet allmänna eller specifika uppgifter som ligger inom ordförandens eller presidiets behörighetsområde. Samtidigt fastställs hur dessa uppgifter skall genomföras.

11. Vid nyval till parlamentet skall det avgående presidiet tjänstgöra fram till dess det nya parlamentet sammanträder för första gången.

Artikel 23

Ordförandekonferensens sammansättning

1. Ordförandekonferensen består av parlamentets ordförande och ordförandena i de politiska grupperna. En ordförande i en politiska grupp kan låta sig företrädas av en medlem av sin grupp.

2. De grupplösa ledamöterna skall sända två av sina ledamöter till ordförandekonferensens sammanträden. Dessa har ej rösträtt.

3. Ordförandekonferensen skall anstränga sig för att nå konsensus i frågor som föreläggs den.

I fall där konsensus inte kan nås skall man låta frågan gå till omröstning, i vilken en grupps röster räknas i förhållande till antalet medlemmar i respektive grupp.

Artikel 24

Ordförandekonferensens uppgifter

1. Ordförandekonferensen skall utföra de uppgifter den tilldelas enligt arbetsordningen.

2. Ordförandekonferensen skall fatta beslut om parlamentets arbetsorganisation och ärenden som rör planering av lagstiftningsarbete.

3. Ordförandekonferensen skall ansvara för ärenden som rör förbindelserna med Europeiska unionens övriga organ och institutioner och med medlemsstaternas nationella parlament.

4. Ordförandekonferensen skall ansvara för ärenden som rör förbindelser med tredje land och institutioner och organisationer utanför Europeiska unionen.

5. Ordförandekonferensen skall utarbeta förslag till föredragningslista till parlamentets sammanträdesperioder.

6. Ordförandekonferensen skall ansvara för sammansättning av och befogenheter för utskott, tillfälliga utskott, tillfälliga undersökningskommittéer, blandade parlamentariska utskott, ständiga delegationer och ad hoc-delegationer.

7. Ordförandekonferensen skall avgöra platsfördelningen i kammaren, i enlighet med artikel 31.

8. Ordförandekonferensen är det organ som som ansvarar för tillåtelse att utarbeta initiativbetänkanden.

9. Ordförandekonferensen skall lämna in förslag till presidiet angående administrativa och budgetmässiga ärenden som rör de olika politiska grupperna.

Artikel 25

Kvestorernas uppgifter

Kvestorerna skall ansvara för administrativa och ekonomiska ärenden som direkt berör ledamöterna, enligt riktlinjer fastställda av presidiet.

Artikel 26

Utskottsordförandekonferensen

1. Utskottsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga och tillfälliga utskott. Den skall välja en ordförande.

2. Utskottsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till ordförandekonferensen angående utskottens arbete och utarbetande av förslag till föredragningslista till sammanträdesperioderna.

3. Presidiet och ordförandekonferensen kan ge utskottsordförandekonferensen i uppgift att utföra vissa uppgifter.

Artikel 27

Delegationsordförandekonferensen

1. Delegationsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga interparlamentariska delegationer. Den skall välja en ordförande.

2. Delegationsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till ordförandekonferensen angående delegationernas arbete.

3. Presidiet och ordförandekonferensen kan ge delegationsordförandekonferensen i uppgift att utföra vissa uppgifter.

Artikel 28

Presidiets, ordförandekonferensens och kvestorernas upplysningsplikt

1. Protokollen från presidiets och ordförandekonferensens sammanträden skall översättas till de officiella språken, tryckas och delas ut till samtliga parlamentsledamöter, såvida inte presidiet eller ordförandekonferensen av sekretesskäl beslutar annorlunda.

2. Varje ledamot kan ställa frågor som rör presidiets, ordförandekonferensens eller kvestorernas arbete. Sådana frågor skall inges skriftligen till ordföranden och tillsammans med de avgivna svaren offentliggöras i parlamentets bulletin, inom trettio dagar från det att de framställdes.

KAPITEL V POLITISKA GRUPPER

Artikel 29

Bildande av politiska grupper

1. Ledamöter får bilda grupper efter politisk tillhörighet.

2. För att bilda en politisk grupp fordras minst 29 ledamöter om de kommer från en medlemsstat, 23 ledamöter om de kommer från två medlemsstater, 18 ledamöter om de kommer från tre medlemsstater och 14 ledamöter om de kommer från fyra eller fler medlemsstater.

3. En ledamot får inte tillhöra mer än en grupp.

4. Bildandet av en politisk grupp skall anmälas till ordföranden i form av ett skriftligt meddelande. Meddelandet skall omfatta gruppens namn, dess medlemmar och dess styrelseledamöter.

5. Meddelandet om bildandet skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 30

Grupplösa ledamöter

1. Ledamöter som inte tillhör någon politisk grupp skall tilldelas ett sekretariat. Närmare regler fastställs av presidiet på förslag av generalsekreteraren.

2. Presidiet skall även avgöra sådana ledamöters ställning och parlamentariska rättigheter.

Artikel 31

Fördelning av platser i kammaren

Ordförandekonferensen skall avgöra fördelningen av platser i kammaren för de politiska grupperna, de grupplösa ledamöterna och Europeiska unionens institutioner.

KAPITEL VI FÖRBINDELSER MED ANDRA INSTITUTIONER

NOMINERINGAR OCH UTNÄMNINGAR

Artikel 32

Nomineringar till ämbetet som kommissionens ordförande

1. När medlemsstaternas regeringar har enats om nomineringen av en kandidat till ämbetet som kommissionens ordförande, skall parlamentets ordförande anmoda kandidaten att göra ett uttalande inför parlamentet. Uttalandet skall följas av en debatt.

Rådet skall inbjudas att delta i debatten.

2. Parlamentet skall godkänna eller avslå nomineringen med en majoritet av de avgivna rösterna.

Omröstningen skall förrättas med namnupprop.

3. Ordföranden skall i form av parlamentets yttrande vidarebefordra omröstningsresultatet till Europeiska rådets ordförande och till medlemsstaternas regeringar.

4. Om förslaget till nominering av kommissionens ordförande avslås vid omröstningen i kammaren, skall ordföranden anmoda medlemsstaternas regeringar att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

Artikel 33

Omröstning om godkännande av kommissionen

1. När medlemsstaternas regeringar har enats om de övriga personer som de har för avsikt att utnämna till ledamöter av kommissionen anmodas dessa av ordföranden, efter att denne har hört kandidaten till posten som kommissionens ordförande, att framträda inför lämpligt utskott i enlighet med deras framtida ansvarsområden.

2. Utskottet kan anmoda kandidaten att göra ett uttalande och besvara frågor. Utskottet skall meddela ordföranden sina slutsatser.

3. Kandidaten till posten som ordförande skall presentera den föreslagna kommissionens program vid ett sammanträde med kammaren, där hela rådet inbjuds att delta. Programförklaringen skall följas av en debatt.

4. Som avslutning på debatten äger varje politisk grupp rätt att lägga fram ett resolutionsförslag i vilken det förklaras huruvida parlamentet godkänner eller avvisar den nominerade kommissionen.

5. För att parlamentet skall godkänna den föreslagna kommissionen fordras en majoritet av de avgivna rösterna.

Omröstningen skall förrättas med namnupprop.

6. Godkänner parlamentet den nominerade kommissionen, skall ordföranden underrätta medlemsstaternas regeringar om att utnämningen av kommissionen kan äga rum.

Artikel 34

Förslag om misstroendevotum mot kommissionen

1. En tiondel av parlamentsledamöterna kan till parlamentets ordförande framlägga ett förslag om misstroendevotum mot kommissionen.

2. Förslaget skall betecknas "förslag om misstroendevotum" och vara välmotiverat. Det skall vidarebefordras till kommissionen.

3. Ordföranden skall med omedelbar verkan underrätta ledamöterna om att ett förslag om misstroendevotum har framlagts, så snart han mottagit ett sådant.

4. Debatten om förslaget skall äga rum tidigast 24 timmar efter det att ledamöterna underrättats.

5. Omröstningen om förslaget skall förrättas med namnupprop och skall förrättas tidigast 48 timmar efter debattens början.

6. Debatten och omröstningen skall äga rum senast under den sammanträdesperiod som följer på framläggandet av förslaget.

7. Förslaget om misstroendevotum antas om det erhåller en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets ledamöter. Rådets ordförande och kommissionens ordförande skall underrättas om omröstningsresultatet.

Artikel 35

Utnämning av revisionsrätten

1. Kandidater som har nominerats till ledamöter av revisionsrätten skall anmodas att göra ett uttalande inför behörigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter.

2. Det behöriga utskottet skall underrätta parlamentet huruvida det förordar ett godkännande av de nominerade kandidaterna.

3. Omröstningen skall förrättas inom två månader från nomineringens mottagande om inte parlamentet på begäran av behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter beslutar annorlunda.

4. Avgiver parlamentet ett negativt yttrande, skall ordföranden anmoda rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

Artikel 36

Europeiska centralbanken (Europeiska monetära institutet)

1. Den kandidat som nomineras till Europeiska centralbankens ordförande skall anmodas att göra ett uttalande inför behörigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter.

2. Utskottet meddelar parlamentet huruvida det förordar ett godkännande av nomineringen.

3. Omröstningen skall förrättas inom två månader från nomineringens mottagande om inte parlamentet på begäran av behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter beslutar annorlunda.

4. Avgiver parlamentet ett negativt yttrande, skall ordföranden anmoda rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

5. Detta förfarande skall även gälla vid nomineringar till vice ordförande och styrelseledamöter i Europeiska centralbanken och till ordförande i Europeiska monetära institutet.

UTTALANDEN

Artikel 37

Uttalanden av kommissionen, rådet och Europeiska rådet

1. Ledamöter av kommissionen, rådet och Europeiska rådet kan när som helst anhålla om ordförandens tillstånd att göra ett uttalande. Ordföranden avgör när ett uttalande får göras. Ett sådant uttalande kan följas av en debatt.

2. Ett utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter kan lägga fram ett resolutionsförslag.

3. Ett sådant resolutionsförslag skall gå till omröstning samma dag. Ordföranden fattar beslut om eventuella undantag. Röstförklaringar skall tillåtas.

4. Ett gemensamt resolutionsförslag skall ersätta de resolutionsförslag som förslagsställarna ingivit tidigare, men inte de som lagts fram av andra utskott, politiska grupper eller ledamöter.

5. När en resolution har antagits får inga andra resolutionsförslag gå till omröstning, förutom i fall där ordföranden eventuellt beslutar annorlunda.

6. Om ingen debatt hålls tillåts ledamöterna att under högst 30 minuter ställa korta och koncisa frågor.

Artikel 38

Uttalanden av revisionsrätten

1. Revisionsrättens ordförande kan, som ett led i ansvarsfrihetsförfarandet eller parlamentets verksamheter inom budgetkontrollområdet, anmodas att presentera kommentarer till revisionsrättens årsrapport, särskilda rapporter eller yttranden, eller att förklara rättens arbetsprogram.

2. Parlamentet kan besluta att med deltagande av kommissionen och rådet hålla en särskild debatt om varje fråga som tas upp i ett sådant uttalande.

Artikel 39

Uttalanden av Europeiska centralbanken (Europeiska monetära institutet)

1. Europeiska centralbankens ordförande skall förelägga parlamentet bankens årsrapport.

2. Parlamentet kan besluta att låta en debatt följa på föreläggandet.

3. Europeiska centralbankens ordförande och andra ledamöter av styrelsen kan anmodas att närvara vid ett sammanträde i behörigt utskott för att göra ett uttalande och besvara frågor. Bankens ordförande skall närvara vid sådana sammanträden två gånger om året. Han kan efter ordförandekonferensens tillåtelse anmodas att närvara vid ytterligare sammanträden om behörigt utskott finner att omständigheterna motiverar detta.

4. Samma förfarande skall gälla för Europeiska monetära institutets ordförande, så länge detta institut existerar.

FRÅGOR TILL RÅDET OCH KOMMISSIONEN

Artikel 40

Frågor för muntligt besvarande

1. Ett utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter får ställa frågor till rådet eller kommissionen, med en begäran om att de skall föras upp på parlamentets föredragningslista.

Sådana frågor skall inges skriftligen till ordföranden som med omedelbar verkan skall hänskjuta dem till ordförandekonferensen.

Ordförandekonferensen skall avgöra om och i vilken ordning frågor skall föras upp på föredragningslistan.

2. Frågor till kommissionen måste hänskjutas till denna institution minst en vecka före ett sammanträde på vars föredragningslista frågorna skall uppföras, och frågor till rådet minst tre veckor före detta datum.

3. Tidsfristen som föreskrivs i punkt 2 i denna artikel gäller inte frågor angående ärenden som avses i artikel J 7 och K 6 i Fördraget om Europeiska unionen. Rådet skall besvara sådana frågor tillräckligt snabbt för att hålla parlamentet vederbörligen informerat.

4. En av frågeställarna disponerar högst fem minuter för att framföra frågan. En ledamot från en av de berörda institutionerna skall besvara frågan.

Frågeställaren har rätt att utnyttja hela sin talartid

5. Artikel 37.2, 37.3, 37.4 och 37.5 gäller i tillämpliga delar.

Artikel 41

Frågestund

1. Frågestund för frågor till rådet och kommissionen skall hållas vid varje sammanträdesperiod vid tidpunkter som bestäms av parlamentet på förslag av ordförandekonferensen. Särskild tid kan avsättas för frågor till ordföranden och enskilda ledamöter av kommissionen.

2. Ingen ledamot får vid en given sammanträdesperiod ställa mer än en fråga till rådet eller kommissionen.

3. Frågor skall inges skriftligen till ordföranden, som avgör deras tillåtlighet och den ordning i vilken de skall behandlas. Frågeställaren skall omgående underrättas om beslutet.

4. Närmare bestämmelser om förfarandet skall fastställas genom riktlinjer (3).

Artikel 42

Frågor för skriftligt besvarande

1. Varje ledamot får ställa frågor till rådet och kommissionen.

2. Frågor skall inges skriftligen till ordföranden, som vidarebefordrar dem till berörd institution.

3. Frågor och svar skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

4. Kan en fråga inte besvaras inom den fastställda tidsfristen, skall den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan till nästa sammanträde i behörigt utskott. Artikel 41 gäller i tillämpliga delar.

5. Frågor som kräver ett omedelbart svar men inte någon ingående undersökning (prioriterade frågor) skall besvaras inom tre veckor. Varje ledamot äger rätt att ställa en prioriterad fråga i månaden.

6. Andra frågor (icke-prioriterade frågor) skall besvaras inom sex veckor.

7. Ledamöter skall ange vilken typ av fråga det rör sig om. Det slutgiltiga avgörandet träffas av ordföranden.

RAPPORTER

Artikel 43

Kommissionens allmänna årsrapport

Kommissionens allmänna årsrapport om Europeiska unionens verksamheter skall överlämnas till utskotten, som under gällande förfarande kan inkomma med specifika eller grundläggande frågor till kammaren.

Artikel 44

Kommissionens årsrapport om tillämpningen av gemenskapsrätten

1. Kommissionens årsrapport om gemenskapsrättens tillämpning i medlemsstaterna skall överlämnas till de olika berörda utskotten. Vart och ett av dessa kan avge ett yttrande till utskottet ansvarigt för rättsliga frågor, vilket skall förelägga kammaren ett betänkande.

2. Den av parlamentet antagna resolutionen skall tillsammans med det behöriga utskottets betänkande vidarebefordras till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

RESOLUTIONER OCH REKOMMENDATIONER

Artikel 45

Resolutionsförslag

1. Varje ledamot kan lägga fram ett resolutionsförslag i ett ämne som faller inom Europeiska unionens verksamhetsområde.

Förslaget får omfatta högst 200 ord.

2. Ansvarigt utskott avgör vilket behandlingsförfarande som skall användas.

Utskottet kan behandla ett resolutionsförslag tillsammans med andra resolutionsförslag eller betänkanden.

Det kan besluta att avge ett yttrande, eventuellt i form av en skrivelse.

Det kan besluta att utarbeta ett betänkande, varvid ordförandekonferensens godkännande krävs.

3. Författarna till ett resolutionsförslag skall underrättas om utskottets och ordförandekonferensens beslut.

4. Betänkandet skall innehålla resolutionsförslagets text.

5. Yttranden i form av skrivelser adresserade till andra institutioner inom Europeiska unionen skall vidarebefordras av ordföranden.

6. Författaren eller författarna till ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med artiklarna 37.2, 40.5 och 47.1 äger rätt att dra tillbaka förslaget före slutomröstningen.

7. Ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 kan dras tillbaka av sin författare eller den förste som undertecknat förslaget om detta görs innan ansvarigt utskott i enlighet med punkt 2 har beslutat att utarbeta ett betänkande däröver.

När ett förslag på detta sätt har övertagits av utskottet äger endast utskottet självt rätt att dra tillbaka det, fram till dess att slutomröstningen om förslaget inleds.

8. Ett resolutionsförslag som dragits tillbaka kan övertas och omgående framläggas på nytt av en grupp, ett utskott eller samma antal ledamöter som ursprungligen ägde rätt att framlägga det.

Utskott är skyldiga att säkerställa att resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med artikel 45, och som uppfyller de krav som fastställs, följs upp och vederbörligen hänvisas till de dokument som produceras i anslutning därtill.

Artikel 46

Rekommendationer till rådet

1. Minst 29 ledamöter eller en politisk grupp kan till rådet framlägga ett förslag till rekommendation om ämnen i avsnitt V och VI i Fördraget om Europeiska unionen.

2. Sådana förslag skall hänvisas till behörigt utskott för beredning.

I förekommande fall överlämnar behörigt utskott ärendet till parlamentet i enlighet med bestämmelserna i denna arbetsordning.

3. När behörigt utskott avgiver ett betänkande skall det förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation till rådet, tillsammans med en kortfattad motivering och eventuella yttranden från de utskott som har hörts.

4. I brådskande fall skall bestämmelserna i artiklarna 92 och 94 tillämpas.

Artikel 47

Debatter om aktuella och brådskande frågor av större vikt

1. En politisk grupp eller minst 29 ledamöter kan skriftligen anmoda ordföranden att hålla en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt (artikel 95.3). En sådan anmodan måste åtföljas av ett resolutionsförslag. Ordföranden skall genast underrätta parlamentet om sådana anmodanden.

2. På grundval av de anmodanden som avses i punkt 1, och i enlighet med bestämmelserna i bilaga III, skall ordförandekonferensen upprätta en lista över de ämnen som skall tas upp på föredragningslistan till nästa debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt. Högst fem ämnen får föras upp på föredragningslistan. Ordföranden skall underrätta kammaren om denna lista senast vid återupptagandet av sammanträdet samma dags eftermiddag.

Fram till avslutandet av samma dags sammanträde kan en politisk grupp eller minst 29 ledamöter skriftligen och med anförande av sina skäl komma med invändningar mot detta beslut, och yrka på att ett ämne som skall debatteras skall utgå eller att ett nytt debattämne skall uppföras, dock utan att överskrida det i denna artikel fastställda maximala antalet ämnen. Omröstning om sådana invändningar skall äga rum utan debatt vid inledandet av nästa dags sammanträde.

3. Inom ramen för maximitiden på tre timmar för sådana debatter skall den totala talartiden för politiska grupper och grupplösa ledamöter fördelas i enlighet med de bestämmelser som fastställs i artikel 160.2 och 160.3.

Den talartid som återstår efter avdrag för framläggande av och omröstning om resolutionsförslag och den talartid som eventuellt tilldelats rådet eller kommissionen, skall fördelas mellan de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna.

4. Vid debattens avslutande skall omröstning genast förrättas. Artikel 122 skall inte tillämpas.

Omröstningar som förrättas i överensstämmelse med artikel 47 kan på ordförandens och ordförandekonferensens ansvar anordnas som en enda omröstning.

5. Framläggs två eller flera resolutionsförslag om samma ämne, skall förfarandet i artikel 37.4 tillämpas.

6. Ordföranden och ordförandena i de politiska grupperna kan besluta att låta ett resolutionsförslag gå till omröstning utan debatt. För ett sådant beslut fordras enhällighet bland samtliga politiska gruppordförande.

Bestämmelserna i artiklarna 128, 129 och 131 skall inte tillämpas på resolutionsförslag som tagits upp på föredragningslistan till en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt.

De resolutionsförslag bortfaller som lagts fram till en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt i enlighet med punkt 1 men som inte är uppförda på den lista över ämnen på föredragningslistan som avses i punkt 2, eller som är uppförda men inte hinner behandlas inom den tidsram som avsatts för debatten. Detsamma gäller resolutionsförslag för vilka det, efter en begäran enligt artikel 112.3, fastslås att beslutförhet saknas. Ledamöter äger naturligtvis rätt att åter lägga fram sådana förslag, antingen för beredande i utskott i enlighet med artikel 45 eller till debatten om aktuella och brådskande frågor av större vikt vid nästa sammanträdesperiod.

Ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 kan inte tas upp på föredragningslistan till en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt, om ämnet som behandlas i förslaget redan förekommer på föredragningslistan för den sammanträdesperioden.

Det är enligt arbetsordningen inte tillåtet att hålla en gemensam debatt om ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 och ett utskottsbetänkande som avser samma fråga.

***

En begäran om fastställande av beslutförhet i enlighet med artikel 112.3 skall endast gälla för de resolutionsförslag som skall gå till omröstning och inte för efterföljande förslag.

Artikel 48

Skriftliga förklaringar

1. Varje ledamot äger rätt att inkomma med en skriftlig förklaring på högst 200 ord om ett ämne som faller inom Europeiska unionens verksamhetsområde. Skriftliga förklaringar skall tryckas på de officiella språken, distribueras och upptas i ett register.

2. Varje ledamot äger rätt att underteckna en i registret upptagen förklaring.

3. Vid slutet av varje sammanträdesperiod meddelar ordföranden hur många underskrifter de i registret upptagna förklaringarna har erhållit.

4. Så snart en i registret upptagen förklaring har undertecknats av minst hälften av parlamentets ledamöter skall förklaringens text vidarebefordras till den institution som författaren har angivit, tillsammans med namnen på undertecknarna. Ordföranden kungör detta vid nästa sammanträde och förklaringens text och namnen på undertecknarna fogas som bilaga till protokollet från detta sammanträde. När detta har meddelats kan inga ytterligare underskrifter göras i registret.

5. En skriftlig förklaring bortfaller om den har varit införd i registret längre än två månader och inte har undertecknats av minst hälften av parlamentets ledamöter.

KAPITEL VII LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDEN

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 49

Det årliga lagstiftningsprogrammet

1. Före varje årsslut, och efter en debatt och omröstning i parlamentet om kommissionens årsprogram, skall parlamentets och kommissionens ordförande, på sina institutioners vägnar, träffa en överenskommelse om ett lagstiftningsprogram för det följande året, vilket skall omfatta all planerad lagstiftningsverksamhet. Rådets ordförande skall också inbjudas att på sin institutions vägnar delta i denna process.

2. Lagstiftningsprogrammet skall fastställa prioriteringar inom lagstiftningsområdet och en tidsplan för kommissionens framläggande av förslag och dokument inom programmet, samt parlamentets och rådets granskning av dessa.

3. Lagstiftningsprogrammet skall omfatta

a) alla nya förslag till rättsakter,

b) alla lagstiftningsförberedande dokument,

c) alla övriga dokument av lagstiftningskaraktär,

d) avtal med tredje land,

som kommissionen under det följande året ämnar förelägga parlamentet och rådet.

Programmet skall även omfatta alla förslag till rättsakter och dokument som parlamentet eller rådet har begärt och som kommissionen har samtyckt till att lägga fram.

4. I överläggningarna om lagstiftningsprogrammet skall ordföranden handla med utgångspunkt från ordförandekonferensens slutsatser. Innan ordförandekonferensen formulerar sina slutsatser skall utskottsordförandekonferensen höras.

5. Vid brådskande och oförutsedda omständigheter äger en institution rätt att på eget initiativ, och i enlighet med det förfarande som föreskrivs i fördragen, föreslå rättsliga åtgärder som skall tillfogas åtgärderna i lagstiftningsprogrammet.

6. Parlamentet skall för varje förslag eller dokument i lagstiftningsprogrammet ange vilket utskott som kan förväntas bli utsett till ansvarigt utskott när förslag och dokument läggs fram.

7. Det lagstiftningsprogram för det följande året som institutionerna har enats om skall fogas till protokollet från det sammanträde som följer på dess antagande. Ordföranden skall vidarebefordra lagstiftningsprogrammet till medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

8. Är en institution oförmögen att följa den fastställda tidsplanen skall den underrätta den andra institutionen om skälen till förseningen och föreslå en ny tidsplan.

9. Lagstiftningsprogrammet kan omprövas i början av andra halvåret.

Artikel 50

Lagstiftningsinitiativ

1. Parlamentet kan enligt artikel 138b.2 i Romfördraget anmoda kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag till rättsakt genom att anta en resolution på grundval av ett initiativbetänkande från behörigt utskott, i enlighet med artikel 148 i arbetsordningen. Resolutionen måste antas av en majoritet av parlamentets ledamöter. Parlamentet kan samtidigt fastställa en frist för framläggandet av ett sådant förslag.

2. Innan förfarandet som avses i artikel 148 inleds skall behörigt utskott förvissa sig om inget sådant förslag redan håller på att utarbetas, dvs. att

(a) lagstiftningsprogrammet inte omfattar ett sådant förslag,

(b) förberedelser för ett sådant förslag inte har påbörjats eller är oskäligt försenade,

(c) kommissionen inte har reagerat positivt på tidigare anmodanden, varken från behörigt utskott eller genom i parlamentet med enkel majoritet antagna resolutioner.

3. Parlamentets resolution skall ange den relevanta rättsliga grunden och åtföljas av detaljerade rekommendationer angående innehållet i det berörda förslaget, vilket skall respektera subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter.

4. Har ett förslag finansiella konsekvenser, skall parlamentet ange hur tillräcklig ekonomisk täckning kan säkerställas.

5. Behörigt utskott skall följa utvecklingen av varje förslag till rättsakt som utarbetas till följd av en särskild anmodan från parlamentet.

6. Bestämmelserna i denna artikel gäller i tillämpliga delar i fall där fördragen giver parlamentet initiativrätt.

Den erforderliga majoriteten skall vara den majoritet som anges i relevant artikel i berört fördrag.

Artikel 51

Beredning av lagstiftningsdokument

1. Kommissionens förslag till rättsakter och andra dokument av lagstiftningskaraktär skall av ordföranden hänvisas till behörigt utskott för beredning.

När ett förslag är upptaget i lagstiftningsprogrammet kan ansvarigt utskott besluta att utse en föredragande som skall följa utarbetandet av förslaget.

Rådets rådfrågningar och kommissionens anhållanden om yttranden skall vidarebefordras av ordföranden till det utskott som ansvarar för beredningen av förslaget i fråga.

Bestämmelserna om första behandlingen i artikel 53-63 skall tillämpas vid förslag till rättsakter oavsett om de fordrar en, två eller tre behandlingar.

2. Rådets gemensamma ståndpunkter skall hänvisas för beredning till det utskott som ansvarar för första behandlingen.

Bestämmelserna om andra behandlingen i artikel 64-73, skall tillämpas vid gemensamma ståndpunkter.

3. Under det förlikningsförfarande mellan parlamentet och rådet som följer på andra behandlingen får ingen återförvisning till utskott äga rum.

Bestämmelserna om tredje behandlingen i artiklarna 74-78, skall tillämpas vid förlikningsförfarandet.

4. Artiklarna 52, 58.1, 58.3, 59, 60, 129, 143, 144 och 147 skall inte tillämpas vid andra och tredje behandlingen.

5. Uppstår en konflikt mellan en bestämmelse i arbetsordningen som rör andra och tredje behandlingen och någon annan bestämmelse i arbetsordningen, skall bestämmelserna som rör andra och tredje behandlingen ha företräde.

Artikel 52

Delegering av beslutanderätt till utskott

1. Ordförandekonferensen kan hänvisa en rådfrågan, en anhållan om yttrande, ett initiativbetänkande (artikel 148) eller ett betänkande baserat på ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med artikel 45.1-45.5, till ansvarigt utskott för beslut.

2. Om, efter hänvisning till utskott i överensstämmelse med punkt 1, en tredjedel av de församlade utskottsledamöterna yrkar på att beslutanderätten skall återgå till kammaren skall förfarandet vid debatt och ändringsförslag om utskottsbetänkanden i kammaren tillämpas.

3. Sammanträdet vid vilket utskottet fattar sitt beslut skall vara offentligt.

4. Fristen för att lägga fram ändringsförslag skall offentliggöras i Europaparlamentets bulletin.

5. Så snart utskottet har antagit sitt betänkande skall ordföranden, med förbehåll för artiklarna 102.1 och 103, ta upp det på föredragningslistan till nästa sammanträdesperiod. Utskottets resolution och eventuella ändringsförslag skall anses antagna, och föras till protokollet, såvida inte en tiondel av parlamentets ledamöter från minst tre politiska grupper skriftligen har motsatt sig detta före den pågående sammanträdesperiodens andra dag. Ordföranden skall informera parlamentet om sådana invändningar vid början av den pågående sammanträdesperiodens andra sammanträde. I detta fall skall utskottets betänkande tas upp på föredragningslistan till pågående eller följande sammanträdesperiod och behandlas i enlighet med sedvanligt förfarande. Ordföranden skall fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.

Ett yrkande från en tredjedel av ett utskotts församlade ledamöter om återförvisning av beslutanderätten till parlamentet kan göras skriftligen vid annan tidpunkt än sammanträdet men måste framställas före tidpunkten för det sammanträde vid vilket utskottet utser en föredragande i det ärende om vilket det yrkas att beslutanderätten skall återgå till parlamentet.

***

Bestämmelserna i arbetsordningen som berör framläggandet av ändringsförslag återfinns i artikel 124.1, hänvisningar till denna artikel i artiklarna 150.4 och 52, i synnerhet artikel 52.4 som angiver att varje frist för framläggandet av ett ändringsförslag skall offentliggöras i Europaparlamentets bulletin. Enligt artikel 124.1 kan alla ledamöter lägga fram ändringsförslag i alla utskott. Denna princip är särskilt viktig när ett utskott behandlar ärenden som hänvisats till det i enlighet med artikel 52.

FÖRSTA BEHANDLINGEN - I UTSKOTTEN

Artikel 53

Prövning av den rättsliga grunden

1. Innan kommissionsförslag och andra dokument av lagstiftningskaraktär behandlas skall ansvarigt utskott först kontrollera giltigheten och lämpligheten hos den rättsliga grund som valts.

2. Om ansvarigt utskott ifrågasätter giltigheten eller lämpligheten hos den rättsliga grunden skall det begära att utskottet ansvarigt för rättsliga frågor yttrar sig.

3. Utskottet ansvarigt för rättsliga frågor kan också på eget initiativ ta upp ärenden som rör den rättsliga grunden för förslag som kommissionen lagt fram. I sådana fall skall ansvarigt utskott vederbörligen underrättas.

4. Om utskottet ansvarigt för rättsliga frågor beslutar sig för att ifrågasätta giltigheten eller lämpligheten hos en rättslig grund, skall det underrätta parlamentet om sina slutsatser.

5. Om ändringsförslag läggs fram i parlamentet i syfte att ändra den rättsliga grunden för en av kommissionen föreslagen rättsakt, utan att behörigt utskott har bestridit giltigheten eller lämpligheten hos den rättsliga grunden, skall utskottet ansvarigt för rättsliga frågor yttra sig om de framlagda förslagen innan de går till omröstning.

Artikel 54

Subsidiaritet, grundläggande rättigheter och finansiella medel

1. Vid prövning av ett förslag till rättsakt skall parlamentet ta särskild hänsyn till huruvida förslaget respekterar subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter. Har ett förslag finansiella konsekvenser skall parlamentet fastställa huruvida tillräckliga finansiella medel tillhandahålls.

2. Finner parlamentet att subsidiaritetsprincipen inte tillbörligen respekteras, att medborgarnas grundläggande rättigheter inte respekteras tillräckligt eller att de tillhandahållna finansiella medlen inte är tillräckliga, skall parlamentet anmoda kommissionen att företa nödvändiga ändringar av förslaget.

Artikel 55

Öppenhet i lagstiftningsförfarandet

1. Genom hela lagstiftningsförfarandet skall parlamentet och dess utskott begära att få tillgång till alla dokument som rör kommissionsförslag, på samma villkor som rådet och dess arbetsgrupper.

2. Vid beredning av ett kommissionsförslag skall behörigt utskott anmoda kommissionen och rådet att hålla utskottet underrättat om detta förslags utveckling i rådet och dess arbetsgrupper, och i synnerhet meddela varje kompromiss som uppstår och som i väsentlig grad ändrar kommissionens ursprungliga förslag, eller om kommissionen har för avsikt att dra tillbaka förslaget.

Artikel 56

Ändring av kommissionsförslag

1. Får behörigt utskott vid beredningen av ett kommissionsförslag kännedom om att rådet har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag, skall det formellt fråga om kommissionen har för avsikt att ändra sitt förslag.

2. Förklarar kommissionen att den har för avsikt att ändra sitt förslag skall behörigt utskott skjuta upp sin beredning av detta förslag till dess kommissionen har underrättat utskottet om ändringarna eller det nya förslaget.

3. Vid behörigt utskotts beredning av ett kommissionsförslag kan kommissionen även på eget initiativ lägga fram ändringar till sitt förslag direkt i utskottet.

4. Om kommissionen efter en förfrågan enligt punkt 1 förklarar att den inte har för avsikt att ändra sitt förslag, skall behörigt utskott fortsätta sin beredning av förslaget. Kommissionens förklaring skall bifogas betänkandet och skall av parlamentet anses bindande för kommissionen också efter det att första behandlingen avslutats.

5. Om rådet, efter en förklaring från kommissionen i enlighet med punkt 4, och kommissionens ståndpunkt till trots, fattar ett beslut som väsentligt ändrar kommissionens ursprungliga förslag, skall parlamentets ordförande påminna rådet om dess skyldighet att åter höra parlamentet.

Artikel 57

Kommissionens ståndpunkt vid ändringsförslag

1. Innan ansvarigt utskott övergår till slutomröstningen om ett kommissionsförslag, skall kommissionen anmodas att tillkännage sin ståndpunkt angående alla de ändringsförslag som utskottet tillstyrkt.

2. Är kommissionen inte i stånd att lämna ett sådant tillkännagivande, eller förklarar den sig inte beredd att godta alla de ändringsförslag som utskottet tillstyrkt kan utskottet uppskjuta slutomröstningen.

3. Kommissionens ståndpunkt skall bifogas betänkandet.

FÖRSTA BEHANDLINGEN - I KAMMAREN

Artikel 58

Avslutande av första behandlingen

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 52, 99 och 143.1, skall parlamentet behandla ett förslag till rättsakt på grundval av ett betänkande framlagt av ansvarigt utskott i enlighet med artikel 144.

2. Parlamentet skall först rösta om ändringsförslag till det förslag som ligger till grund för ansvarigt utskotts betänkande, därefter om det eventuellt ändrade förslaget, därefter om ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsresolution och därefter om förslaget till lagstiftningsresolution i sin helhet, vilket endast skall innehålla ett tillkännagivande av huruvida parlamentet godkänner, avslår eller föreslår ändringar i kommissionens förslag, samt eventuella yrkanden som rör förfarandet.

Rådfrågningsförfarandet är avslutat om förslaget till lagstiftningsresolution antas.

Alla betänkanden som läggs fram som ett led i lagstiftningsförfarandet bör följa bestämmelserna i artiklarna 51, 53 och 144. Alla resolutionsförslag som inte är av lagstiftningskaraktär som ett utskott lägger fram bör vara i enlighet med de särskilda bestämmelser som anges i artiklarna 139 och 148.

3. Ordföranden skall som parlamentets yttrande vidarebefordra förslagets text, så som den antagits av parlamentet, och tillhörande resolution till rådet och kommissionen.

Artikel 59

Avslag på kommissionsförslag

1. Misslyckas ett kommissionsförslag med att säkra en majoritet av de avgivna rösterna skall ordföranden, innan parlamentet röstar om förslaget till lagstiftningsresolution, anmoda kommissionen att dra tillbaka förslaget.

2. Drager kommissionen tillbaka sitt förslag skall ordföranden fastslå att rådfrågningsförfarandet är överflödigt, och underrätta rådet härom.

3. Drager kommissionen inte tillbaka sitt förslag återförvisar parlamentet frågan till behörigt utskott, utan att rösta om förslaget till lagstiftningsresolution.

I sådana fall skall behörigt utskott, muntligen eller skriftligen, återkomma med ett nytt betänkande till parlamentet inom en av parlamentet fastställd tidsperiod som inte får överstiga två månader.

Detta förfarande kan endast tillämpas en gång. När omröstningen om det andra betänkandet äger rum skall parlamentet därför även rösta om förslaget till lagstiftningsresolution.

4. Kan behörigt utskott inte hålla tidsfristen skall det begära återförvisning till utskott i enlighet med artikel 129.1. Parlamentet kan eventuellt fastställa en ny frist i enlighet med artikel 129.4. Bifalles inte utskottets begäran skall parlamentet övergå till omröstningen om förslaget till lagstiftningsresolution.

Artikel 60

Godkännande av ändringsförslag till ett kommissionsförslag

1. Godkänns kommissionens förslag i sin helhet, men på grundval av ändringar vilka också antagits, skall omröstningen om förslaget till lagstiftningsresolution uppskjutas till dess kommissionen redogjort för sin ståndpunkt beträffande var och en av parlamentets ändringar.

Är kommissionen vid avslutandet av parlamentets omröstning om dess förslag inte i stånd att lämna en sådan redogörelse skall den meddela ordföranden eller behörigt utskott när den kommer att vara i stånd att göra detta. Förslaget skall därefter tas upp på föredragningslistan till den därpå följande sammanträdesperioden.

2. Meddelar kommissionen att den inte har för avsikt att godta alla parlamentets ändringar, skall behörigt utskotts föredragande eller, om denne inte är närvarande, utskottets ordförande inge ett formellt förslag till parlamentet om huruvida förslaget till lagstiftningsresolution skall fortskrida till omröstning. Utskottets föredragande eller ordförande kan före framläggandet av detta förslag anmoda ordföranden att avbryta ärendets beredning.

Uppskjuter parlamentet omröstningen skall ärendet anses återförvisat till behörigt utskott för omprövning.

Behörigt utskott skall i sådana fall, muntligen eller skriftligen, förelägga parlamentet ett nytt betänkande inom en av parlamentet fastställd tidsfrist. Denna frist får inte överstiga två månader.

Om behörigt utskott inte kan hålla denna tidsfrist, skall det förfarande som föreskrivs i artikel 59.4 tillämpas.

Endast ändringsförslag som lagts fram av behörigt utskott, och som söker nå en kompromiss med kommissionen, skall vara tillåtna vid detta stadium.

3. Tillämpning av punkt 2 utesluter inte att en begäran om återförvisning inges av andra ledamöter i enlighet med artikel 129.

Ett utskott till vilket en fråga har återförvisats i enlighet med artikel 60.2 är under villkoren för denna återförvisning i stort sett skyldigt att inge ett nytt betänkande inom den givna fristen och, i förekommande fall, lägga fram ändringsförslag som söker nå en kompromiss med kommissionen. Utskottet är emellertid inte skyldigt att åter behandla alla av parlamentet antagna bestämmelser.

Mot bakgrund av återförvisandets uppskjutande effekt har utskottet emellertid inom ramen för villkoren för återförvisande ett större mått av handlingsfrihet och kan, när det är nödvändigt för att nå en kompromiss, föreslå en omprövning av de bestämmelser som röstades igenom i parlamentet.

Eftersom de enda tillåtna ändringsförslagen från utskottet är de som söker nå en kompromiss, och med hänsyn till bevarandet av kammarens suveränitet, måste det i sådana fall av det till i artikel 60.2 hänvisade betänkandet klart framgå vilka redan antagna bestämmelser som skulle bortfalla om de föreslagna ändringsförslagen godkänns.

FÖRSTA BEHANDLINGEN - UPPFÖLJNINGSFÖRFARANDET

Artikel 61

Uppföljning av parlamentets yttranden

1. Efter det att parlamentet har yttrat sig om ett kommissionsförslag, skall behörigt utskotts ordförande och föredragande följa förslagets vidare utveckling fram tills det är antaget av rådet, för att försäkra sig om att kommissionens förpliktelser gentemot parlamentet beträffande parlamentets ändringar vederbörligen beaktas.

2. Rådet eller vid behov kommissionen skall under denna period, och åtminstone en gång var tredje månad, förse behörigt utskott med alla nödvändiga upplysningar.

3. Behörigt utskott skall särskilt göra parlamentet uppmärksamt på alla potentiella eller verkliga avsteg från kommissionens förpliktelser gentemot parlamentet.

4. Behörigt utskott kan enligt denna artikel, om det anser det nödvändigt, när som helst under uppföljningsförfarandet lägga fram ett resolutionsförslag i vilket parlamentet ombeds att

- uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag,

- uppmana rådet att tillsammans med parlamentet inleda samrådsförfarandet i enlighet med artikel 63,

- uppmana rådet att på nytt höra parlamentet i enlighet med artikel 62,

- besluta att vidta andra sådana åtgärder som det finner lämpligt.

Detta förslag skall tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod som följer på utskottets beslut.

Artikel 62

Förnyad rådfrågning

Ordföranden skall på anmodan från behörigt utskott uppmana rådet att på nytt höra parlamentet

- om kommissionen, efter det att parlamentet har yttrat sig, drager tillbaka sitt ursprungliga förslag för att ersätta det med en annan text,

- om kommissionen eller rådet väsentligt ändrar eller har för avsikt att ändra det förslag som parlamentet ursprungligen yttrade sig om, eller

- om problemställningen som förslaget avser väsentligt har förändrats på grund av tidens gång eller förändrade förhållanden.

Ordföranden skall även begära att parlamentet hörs på nytt vid de omständigheter som fastställs i denna artikel om parlamentet, på förslag av en politisk grupp eller minst 29 ledamöter, så beslutar.

Artikel 63

Samrådsförfarandet

1. När rådet vid vissa viktiga gemenskapsrättsakter har för avsikt att avvika från det av parlamentet avgivna yttrandet, kan parlamentet med aktiv medverkan från kommissionen inleda ett samrådsförfarande med rådet.

2. Detta förfarande skall inledas av parlamentet, antingen på eget eller på rådets initiativ.

3. Vid sammansättningen av delegationen till samrådskommittén och dess förfarande skall bestämmelserna i artikel 75.1 75.7 tillämpas.

4. Behörigt utskott skall meddela resultatet av samrådet i ett betänkande. Detta betänkande skall vara föremål för debatt och omröstning i parlamentet.

ANDRA BEHANDLINGEN - I UTSKOTTEN

Artikel 64

Mottagande av rådets gemensamma ståndpunkt

1. Rådets gemensamma ståndpunkt är officiellt mottagen i enlighet med artikel 189b och 189c i Romfördraget när ordföranden tillkännagiver detta i kammaren. Senast på dagen för tillkännagivandet måste ordföranden ha mottagit de dokument som innehåller själva den gemensamma ståndpunkten, skälen till antagandet av denna samt kommissionens ståndpunkt, allt vederbörligen översatt till Europeiska unionens officiella språk. Ordförandens tillkännagivande görs vid den sammanträdesperiod som följer på mottagandet av dessa dokument.

Före tillkännagivandet, och efter att ha hört behörigt utskotts ordförande, skall parlamentets ordförande fastställa att den text han mottagit verkligen är en gemensam ståndpunkt och att de i artikel 62 beskrivna omständigheterna inte föreligger. Om så inte är fallet skall ordföranden tillsammans med behörigt utskott och om möjligt i samförstånd med rådet söka nå en lämplig lösning.

2. En förteckning över sådana mottaganden skall tillsammans med namnet på ansvarigt utskott offentliggöras i sammanträdesprotokollet.

Artikel 65

Tidsfrister

1. Ordföranden skall på anmodan från behörigt utskotts ordförande eller föredragande be rådet om dess samtycke till en förlängning med högst en månad av den tremånadersperiod som följer antingen på parlamentets mottagande av den gemensamma ståndpunkten eller på kommissionens framläggande av det omprövade förslaget.

2. Efter att på rådets anmodan ha hört behörigt utskotts ordförande och föredragande och på parlamentets vägnar kan ordföranden med högst en månad förlänga den frist på tre månader som följer antingen på parlamentets mottagande av den gemensamma ståndpunkten eller kommissionens framläggande av det omprövade förslaget.

Artikel 66

Hänvisning till och förfarande i ansvarigt utskott

1. Den gemensamma ståndpunkten skall på dagen för parlamentets mottagande i enlighet med artikel 64.1 automatiskt anses hänvisad till de utskott som var ansvarigt utskott respektive rådgivande utskott vid den första behandlingen.

2. Den gemensamma ståndpunkten skall tas upp som första punkt på förslaget till föredragningslista till ansvarigt utskotts första sammanträde efter tidpunkten för delgivandet.

3. Beslutas inte annorlunda skall föredragande vid andra behandlingen vara densamme som vid första behandlingen.

4. Bestämmelserna i artiklarna 69.1, 71.1, 72.2 och 72.4 om parlamentets andra behandling, skall tillämpas vid beredningen i ansvarigt utskott. Endast detta utskotts ledamöter eller ständiga suppleanter äger rätt att lägga fram yrkanden om avslag eller ändringsförslag. Utskottets beslut skall fattas med en majoritet av de avgivna rösterna.

5. Ansvarigt utskott kan begära en dialog med rådet i syfte att nå en kompromiss (4).

6. Ansvarigt utskott skall avge en så kallad andrabehandlingsrekommendation, vilken föreslår parlamentet det beslut som det bör fatta angående den av rådet antagna gemensamma ståndpunkten. Rekommendationen skall innehålla en kort motivering till föreslaget beslut.

7. Godkänns den gemensamma ståndpunkten utan ändringar kan rekommendationen ske i form av en skrivelse.

ANDRA BEHANDLINGEN - I KAMMAREN

Artikel 67

Avslutande av andra behandlingen

1. Rådets gemensamma ståndpunkt, och i förekommande fall ansvarigt utskotts andrabehandlingsrekommendation, skall automatiskt tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod vars onsdag infaller före och närmast intill utgången av fristen på tre eller, om denna förlängts i enlighet med artikel 65, fyra månader, såvida inte ärendet har behandlats vid en tidigare sammanträdesperiod.

De andrabehandlingsrekommendationer som parlamentariska utskott avgiver är likvärdiga med ett förklarande uttalande i vilket utskottet motiverar sin ståndpunkt i förhållande till rådets gemensamma ståndpunkt. Dessa texter skall därför inte gå till omröstning.

2. Andra behandlingen avslutas när parlamentet, inom fristerna och i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 189b och 189c i Romfördraget, godkänner, avvisar eller ändrar den gemensamma ståndpunkten.

Artikel 68

Godkännande av rådets gemensamma ståndpunkt utan ändringar

Antas inte något förslag om avvisande av den gemensamma ståndpunkten eller något ändringsförslag enligt artiklarna 71 och 72, inom den tidsfrist som fastställs i artikel 189b och 189c i Romfördraget, skall ordföranden förklara den gemensamma ståndpunkten som godkänd utan omröstning, såvida inte parlamentet redan formellt har godkänt den gemensamma ståndpunkten med en majoritet av de avgivna rösterna.

Artikel 69

Avsikt att avvisa rådets gemensamma ståndpunkt

1. Vid förslag till rättsakter enligt artikel 189b i Romfördraget kan ett utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter skriftligen och före en av parlamentet fastställd tidsfrist lägga fram ett förslag om att parlamentet skall förklara att det har för avsikt att avvisa rådets gemensamma ståndpunkt. För att förslaget skall antas krävs en majoritet av parlamentets ledamöter. Omröstning om detta förslag skall äga rum före omröstning om eventuella ändringsförslag.

2. Antas förslaget skall ordföranden fråga rådet huruvida det ämnar inkalla förlikningskommittén. Ämnar rådet inte inkalla förlikningskommittén skall ordföranden inför kammaren tillkännage att förfarandet är avslutat och att den föreslagna rättsakten skall anses som icke antagen.

3. För sammansättningen av delegationen till förlikningskommittén och förfarandet i denna skall bestämmelserna i artikel 75 tillämpas.

Artikel 70

Förlikning vid andra behandlingen

1. Med beaktande av slutsatserna från den enligt artikel 69.2 inkallade förlikningskommittén kan parlamentets delegation förorda att parlamentet bekräftar sitt avvisande av den gemensamma ståndpunkten i en särskild omröstning med en majoritet av parlamentets ledamöter. Bekräftar parlamentet avvisandet skall ordföranden förklara lagstiftningsförfarandet som avslutat.

Bekräftar inte parlamentet avvisandet med den majoritet som krävs, skall det fortsätta behandlingen av den gemensamma ståndpunkten och eventuellt framlagda ändringsförslag.

2. Med beaktande av förlikningskommitténs slutsatser kan parlamentets delegation förorda ett återupptagande av behandlingen av den gemensamma ståndpunkten och eventuellt framlagda ändringsförslag eller, i samråd med ansvarigt utskott, föreslå nya ändringsförslag för behandling i kammaren i enlighet med artikel 72.

Delegationen kan förorda att artikel 115.5 skall tillämpas vid omröstningen om ändringsförslagen.

Artikel 71

Avvisande av rådets gemensamma ståndpunkt

1. Behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter kan skriftligen och före en av parlamentet fastställd tidsfrist lägga fram ett förslag om avvisande av rådets gemensamma ståndpunkt. För att ett sådant förslag skall antas krävs en majoritet av parlamentets ledamöter. Omröstning om förslag till avvisande av rådets gemensamma ståndpunkt skall äga rum före omröstning om eventuella ändringsförslag.

2. Även om parlamentet röstat ned det första förslaget om avvisande av den gemensamma ståndpunkten kan det på rekommendation av föredraganden ta ytterligare ett förslag till avvisande under övervägande, efter det att det röstat om ändringsförslag och hört kommissionens uttalande i enlighet med artikel 72.4.

3. Avvisas rådets gemensamma ståndpunkt skall ordföranden anmoda kommissionen att dra tillbaka sitt förslag.

4. Drager kommissionen tillbaka sitt förslag skall ordföranden förklara samarbetsförfarandet om förslaget som överflödigt och underrätta rådet i enlighet därmed.

Artikel 72

Ändringsförslag till rådets gemensamma ståndpunkt

1. Behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter har rätt att lägga fram ändringsförslag till rådets gemensamma ståndpunkt, för behandling i kammaren.

2. Ett ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten skall endast tillåtas om det är förenligt med bestämmelserna i artiklarna 124 och 125 samt

a) eftersträvar att helt eller delvis ändra den av parlamentet vid första behandlingen antagna ståndpunkten,

b) är ett kompromissändringsförslag som rådet och parlamentet har enats om, eller

c) eftersträvar att ändra delar av den gemensamma ståndpunktens text som inte ingick i, eller innehållsmässigt skiljer sig från, det vid första behandlingen framlagda förslaget, och som inte medför en väsentlig förändring av förslaget enligt vad som avses i artikel 62.

Ordförandens avgörande av om ett ändringsförslag är otillåtet kan inte överklagas.

3. Ett ändringsförslag kan endast antas om det säkrar en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.

4. Antas ett eller fler ändringsförslag skall ansvarigt utskotts föredragande eller, om denne inte är närvarande, utskottets ordförande anmoda kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt.

Artikel 73

Följder av kommissionens underlåtenhet att godta parlamentets ändringar vid omprövning av förslag

1. Vid förslag till rättsakter som faller under artikel 189c i Romfördraget skall ordförandekonferensen ta upp kommissionens omprövade förslag på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod som följer på antagandet. Ordföranden skall anmoda kommissionen att underrätta parlamentet om skälen till varför den inte godtagit parlamentets ändringar.

2. En majoritet av parlamentets ledamöter kan anmoda kommissionen att dra tillbaka sitt förslag.

TREDJE BEHANDLINGEN - FÖRLIKNING

Artikel 74

Sammankallande av förlikningskommittén Är rådet oförmöget att godkänna alla parlamentets ändringar av den gemensamma ståndpunkten kan ordföranden, efter att ha hört ordförandena i de politiska grupperna och ansvarigt utskotts ordförande och föredragande, komma överens om en tid och plats för ett första sammanträde i förlikningskommittén. Förlikningskommitténs tidsfrist på sex veckor för att nå en överenskommelse om ett gemensamt utkast skall löpa från tidpunkten för kommitténs första sammanträde.

Artikel 75

Delegationen till förlikningskommittén

1. Parlamentets delegation till förlikningskommittén skall bestå av samma antal ledamöter som rådets delegation.

2. Delegationens politiska sammansättning skall svara mot parlamentets gruppsammansättning. Ordförandekonferensen fastställer det exakta antalet ledamöter från varje politiska grupp.

3. Med undantag av de tre ledamöter som för en tid av tolv månader utses som ständiga ledamöter av skiftande delegationer, skall delegationens ledamöter utses av de politiska grupperna i varje enskilt förlikningsfall, företrädesvis bland de berörda utskottens ledamöter. De tre ständiga ledamöterna skall utses av de politiska grupperna bland deras vice ordförande, och skall företräda minst två olika politiska grupper. Ansvarigt utskotts ordförande och vice ordförande skall alltid ingå i delegationen.

4. De i delegationen företrädda grupperna kan utse suppleanter, vilka endast äger rätt att delta i förlikningskommitténs arbete om en ordinarie ledamot är frånvarande under hela sammanträdet.

5. Politiska grupper som inte är företrädda i delegationen äger rätt att sända var sin företrädare till alla delegationens interna förberedande sammanträden.

6. Delegationen skall ledas av parlamentets ordförande eller en av de tre ständiga ledamöterna.

7. Delegationen skall fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Den skall hålla sina överläggningar inom stängda dörrar.

Ordförandekonferensen kan fastställa ytterligare förfaringsmässiga riktlinjer för arbetet i delegationen till förlikningskommittén.

8. Delegationen skall meddela parlamentet resultatet av förlikningen, däribland alla föreslagna ändringar och kompromisser, i så god tid att parlamentet kan vidta ytterligare förfaringsmässiga steg i enlighet med bestämmelserna i Romfördraget.

Artikel 76

Tidsfrister

1. På delegationens begäran skall ordföranden inhämta rådets samtycke till en förlängning med högst två veckor av den frist på sex veckor som är avsatt för förlikningskommitténs arbete samt för godkännandet av ett gemensamt utkast eller avvisandet av en text från rådet.

2. Ordföranden kan, efter att ha hört delegationen, på parlamentets vägnar bifalla en begäran från rådet om en förlängning med högst två veckor av den frist på sex veckor som avses i punkt 1.

TREDJE BEHANDLINGEN - I KAMMAREN

Artikel 77

Gemensamt utkast

1. Uppnås enighet i förlikningskommittén om ett gemensamt utkast skall ärendet omedelbart tas upp på föredragningslistan till den sista sammanträdesperioden som infaller inom sex eller, vid en förlängning av tidsfristen, åtta veckor från dagen för förlikningskommitténs godkännande av det gemensamma utkastet, såvida inte ärendet har handlagts tidigare.

2. Parlamentet skall överlägga om det gemensamma utkastet med utgångspunkt från ett betänkande från sin delegation till förlikningskommittén.

3. Inga ändringsförslag får läggas fram till det gemensamma utkastet.

4. Det gemensamma utkastet i sin helhet skall vara föremål för en enda omröstning. Det gemensamma utkastet godkänns om det säkrar en majoritet av de avgivna rösterna.

Artikel 78

Rådets text

1. Om enighet inte uppnås i förlikningskommittén om ett gemensamt utkast, skall ordföranden uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och uppmana rådet att under inga omständigheter anta en ståndpunkt i enlighet med artikel 189b.6 i Romfördraget. Håller rådet trots detta fast vid sin gemensamma ståndpunkt skall rådets ordförande uppmanas att vid ett sammanträde med kammaren motivera rådets beslut. Ärendet förs automatiskt upp på föredragningslistan till den sista sammanträdesperiod som infaller inom sex, eller vid en förlängning av tidsfristen, åtta veckor från tidpunkten för rådets bekräftelse, såvida inte ärendet har handlagts tidigare.

2. Parlamentet skall överlägga om rådets text med utgångspunkt från ett betänkande från sin delegation till förlikningskommittén.

3. Inga ändringsförslag till rådets text får läggas fram.

4. Rådets text i sin helhet skall bli föremål för en enda omröstning. Parlamentet röstar om förslag till avvisande av rådets text. Erhåller detta förslag en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter skall ordföranden förklara den föreslagna rättsakten som icke antagen.

Artikel 79

Undertecknande av antagna rättsakter

Parlamentets ordförande skall tillsammans med rådets ordförande, efter att ha kontrollerat att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna de rättsakter som antagits enligt förfarandet i artikel 189b i Romfördraget och tillse att de offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

SAMTYCKESFÖRFARANDET

Artikel 80

Avslutande av samtyckesförfarandet

1. När parlamentet anmodas att ge sitt samtycke till ett internationellt avtal eller förslag till rättsakt skall det göra detta med utgångspunkt från ett betänkande från ansvarigt utskott. Detta skall innehålla ett förslag till lagstiftningsresolution som endast skall rekommendera att förslaget i sin helhet godkänns eller avslås. Inga ändringsförslag får läggas fram. Den för samtycke nödvändiga majoriteten skall vara den majoritet som anges i relevant artikel i Romfördraget.

2. För anslutningsfördrag och internationella avtal skall artiklarna 89 respektive 90 tillämpas.

3. Vid förslag till rättsakter kan ansvarigt utskott, i syfte att främja ett positivt resultat av förfarandet, besluta att förelägga parlamentet ett interimsbetänkande med ett resolutionsförslag som innehåller rekommendationer om ändring eller genomförande av förslaget till rättsakt.

Antager parlamentet minst en rekommendation med samma majoritet som krävs för slutgiltigt samtycke, skall rådets ordförande anhålla om inledandet av ett samrådsförfarande med rådet.

Ansvarigt utskott skall lämna sina slutgiltiga rekommendationer angående parlamentets samtycke på grundval av resultatet av samrådet med rådet.

KONTROLLBEFOGENHETER

Artikel 81

Genomförandebestämmelser

Om kommissionen förelägger parlamentet en genomförandeåtgärd som den har förelagt en förvaltningskommitté, eller ett förslag till genomförandeåtgärd som den har förelagt en rådgivande kommitté eller en regelkommitté, skall parlamentets ordförande hänvisa dokumentet i fråga till det utskott som är ansvarigt för det förslag som ligger till grund för genomförandebestämmelserna.

Artikel 82

Kodifiering av gemenskapslagstiftning

1. När ett kommissionsförslag om kodifiering av gemenskapslagstiftning föreläggs parlamentet skall det hänvisas till utskottet ansvarigt för rättsliga frågor. Förutsatt att det konstateras att förslaget inte medför någon ändring av gällande gemenskapslagstiftning, skall det förfarande som fastställs i artikel 143.1 tillämpas.

2. Ansvarigt utskotts ordförande eller den föredragande som detta utskott har utsett äger rätt att delta i prövningen och granskningen av kodifieringsförslaget. Ansvarigt utskott kan eventuellt yttra sig i förväg.

3. Oaktat bestämmelserna i artikel 143.3 får förfarandet utan betänkande inte tillämpas vid ett kodifieringsförslag om en majoritet av ledamöterna i utskottet ansvarigt för rättsliga frågor eller ansvarigt utskott motsätter sig detta förfarande.

Artikel 83

Följder av rådets underlåtenhet att agera efter det att dess gemensamma ståndpunkt har godkänts

Har parlamentet inom en tidsfrist på tre eller, med rådets samtycke, fyra månader efter mottagandet av den gemensamma ståndpunkten varken avvisat eller ändrat den gemensamma ståndpunkten och rådet underlåter att anta den enligt den gemensamma ståndpunkten föreslagna rättsakten, får ordföranden på parlamentets vägnar och efter att ha hört utskottet ansvarigt för rättsliga frågor väcka talan vid domstolen mot rådet i enlighet med artikel 175 i Romfördraget.

Artikel 84

Domstolskontroll 1. Inom de tidsfrister för att väcka talan som gäller för Europeiska unionens institutioner och fysiska eller juridiska personer i enlighet med fördragen och domstolens stadgar, skall parlamentet pröva gemenskapslagstiftningen för att försäkra sig om att dess rättigheter till fullo respekteras.

2. Ansvarigt utskott skall underrätta parlamentet, vid behov muntligen, om det misstänker en kränkning av parlamentets rättigheter.

KAPITEL VIII BUDGETFÖRFARANDEN

Artikel 85

Allmänna budgeten

Genomförandebestämmelser för granskning av Europeiska unionens allmänna budget och tilläggsbudgetar, i enlighet med budgetbestämmelserna i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och fördraget av den 22 juli 1975, skall antas av parlamentet i form av en resolution och fogas som bilaga till denna arbetsordning. (5)

Artikel 86

Ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten

Genomförandebestämmelserna som rör beslut om ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten, i enlighet med fördraget av den 22 juli 1975 och budgetförordningen, fogas som bilaga till denna arbetsordning. (6) Denna bilaga skall antas i enlighet med artikel 163.2.

Artikel 87

Parlamentets kontroll över genomförandet av budgeten

1. Parlamentet skall övervaka genomförandet av den löpande budgeten. Det skall överlåta denna uppgift till utskottet ansvarigt för budgetkontroll samt övriga berörda utskott.

2. Varje år skall emellertid parlamentet, före första behandlingen av budgetförslaget för det följande budgetåret, behandla problem i samband med genomförandet av den löpande budgeten, eventuellt på grundval av ett resolutionsförslag från behörigt utskott.

KAPITEL IX FÖRDRAG OCH INTERNATIONELLA AVTAL

Artikel 88

Ändring av Parisfördraget

1. Ändringsförslag som lagts fram av kommissionen eller rådet i enlighet med artikel 95 i Parisfördraget skall tryckas tillsammans med domstolens samtyckesyttrande därom.

Dessa dokument skall delas ut och hänvisas till behörigt utskott. Utskottet skall i sitt betänkande förorda att ändringsförslaget i sin helhet antingen godkänns eller avslås.

2. Inga ändringsförslag får läggas fram, och delad omröstning är inte tillåten. Det krävs en majoritet av tre fjärdedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av två tredjedelar av parlamentets ledamöter för att godkänna ändringsförslaget i sin helhet.

3. Alla ledamöter äger rätt att lägga fram ett resolutionsförslag med förslag till kommissionen och rådet om ändringar av Parisfördraget i enlighet med artikel 95 i nämnda fördrag.

Sådana förslag skall tryckas, delas ut och hänvisas till behörigt utskott. De skall inte antas med mindre än att de säkrar en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.

Artikel 89

Anslutningsfördrag

1. Varje ansökan från en europeisk stat om medlemskap i Europeiska unionen skall hänvisas till behörigt utskott för beredning.

2. Parlamentet kan på förslag av behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter besluta att anmoda kommissionen och rådet att deltaga i en debatt innan förhandlingarna med den ansökande staten inleds.

3. Under förhandlingarna skall kommissionen och rådet regelbundet och grundligt informera ansvarigt utskott om hur förhandlingarna fortskrider, vid behov i förtrolighet.

4. Parlamentet äger rätt att när som helst under förhandlingarna, på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott, anta rekommendationer och kräva att dessa beaktas innan ett fördrag om en ansökarstats anslutning till Europeiska unionen ingås. För antagandet av sådana rekommendationer fordras samma majoritet som vid det slutgiltiga samtycket.

5. När förhandlingarna slutförts, men innan något avtal undertecknas, skall förslaget till fördrag föreläggas parlamentet för samtycke.

6. Parlamentet skall på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott och med en majoritet av sina ledamöter ge sitt samtycke till en ansökan från en europeisk stat om medlemskap i Europeiska unionen.

Artikel 90

Internationella avtal

1. Om avsikten är att inleda förhandlingar om ingående, förnyande eller ändring av internationella avtal, däribland avtal inom särskilda områden som monetära frågor och handel, skall ansvarigt utskott tillse att kommissionen grundligt underrättar parlamentet om dess förhandlingsmandat, om nödvändigt i förtrolighet.

2. Parlamentet kan på förslag av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter anmoda rådet att inte ge sitt tillstånd till inledandet av förhandlingar förrän parlamentet, med ett betänkande från ansvarigt utskott som grund, har yttrat sig om det föreslagna förhandlingsmandatet.

3. Ansvarigt utskott skall granska den valda rättsliga grunden för internationella avtal i enlighet med artikel 53.

4. Under förhandlingarna skall kommissionen och rådet regelbundet och grundligt informera ansvarigt utskott om hur förhandlingarna fortskrider, om nödvändigt i förtrolighet.

5. Parlamentet äger rätt att när som helst under förhandlingarna, på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott, anta rekommendationer och kräva att dessa beaktas innan det internationella avtalet i fråga ingås.

6. När förhandlingarna slutförts, men innan något avtal undertecknas, skall förslaget till avtal föreläggas parlamentet för yttrande eller samtycke. För samtyckesförfarandet skall artikel 80 tillämpas.

7. Parlamentet skall med en majoritet av de avgivna rösterna avge ett yttrande eller ge sitt samtycke till ingående, förnyande eller ändring av ett internationellt avtal eller finansprotokoll som Europeiska gemenskapen ingått.

8. Avgiver parlamentet ett negativt yttrande skall ordföranden anmoda rådet att inte ingå avtalet i fråga.

9. Om parlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna vägrar ge sitt samtycke till ett internationellt avtal, skall ordföranden återförvisa ärendet till rådet för omprövning.

KAPITEL X GEMENSAM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Artikel 91

Hörande och underrättande av parlamentet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

1. Behörigt utskott skall tillse att parlamentet hörs i ärenden som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och att dess yttranden vederbörligen beaktas. Detta gäller i synnerhet i förbindelse med den gemensamma åtgärd som avses i artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen och de åtgärder som avses i artikel 228a i Romfördraget.

2. Utskottet skall i förekommande fall underrätta parlamentet i överensstämmelse med bestämmelserna i denna arbetsordning.

3. Rådet och kommissionen skall i god tid förse behörigt utskott med fullständig och regelbunden information om utvecklingen av unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

4. På kommissionens eller rådets begäran kan ett utskott besluta att hålla sina sammanträden inom stängda dörrar.

Artikel 92

Rekommendationer inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

1. Utskottet ansvarigt för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan, efter att ha erhållit tillstånd från ordförandekonferensen eller på grundval av ett förslag i enlighet med artikel 46, utarbeta rekommendationer till rådet inom sitt ansvarsområde.

I brådskande fall kan det tillstånd som avses i punkt 1 beviljas av parlamentets ordförande, som även kan ge berört utskott tillstånd att hålla ett brådskande sammanträde.

2. I förbindelse med antagandet av dessa rekommendationer, vilka måste gå till omröstning i form av en skriven text, skall artikel 102 inte tillämpas och muntliga ändringsförslag tillåtas.

3. De på detta sätt utarbetade rekommendationerna skall tas upp på föredragningslistan till nästa sammanträdesperiod. Rekommendationer skall anses antagna om inte en tiondel av parlamentets ledamöter före sammanträdesperiodens början ingiver en skriftlig invändning. I sådana fall skall var och en av utskottets rekommendationer behandlas och bli föremål för omröstning i sin helhet vid ett plenarsammanträde under denna sammanträdesperiod.

4. Den debatt som föreskrivs i artikel J 7 i Fördraget om Europeiska unionen skall hållas i enlighet med de bestämmelser som fastställs i artikel 37.2 37.4.

KAPITEL XI SAMARBETE I RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

Artikel 93

Hörande och underrättande av parlamentet i förbindelse med rättsliga och inrikes frågor

1. Utskottet ansvarigt för samarbete i rättsliga och inrikes frågor skall ansvara för att parlamentet utförligt underrättas och hörs om de åtgärder som regleras av detta samarbete och att vederbörlig hänsyn tas till parlamentets yttranden, särskilt i samband med gemensamma ståndpunkter, gemensamma åtgärder och konventioner som avses i artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen.

2. Utskottet skall i förekommande fall underrätta parlamentet i överensstämmelse med bestämmelserna i denna arbetsordning.

3. Rådet och kommissionen skall i god tid förse behörigt utskott med fullständig och regelbunden information om utvecklingen av samarbetet i rättsliga och inrikes frågor.

4. På kommissionens eller rådets begäran kan ett utskott besluta att hålla sina sammanträden inom stängda dörrar.

5. Mer ingående bestämmelser om hörande och underrättande, däribland förfaranden och antalet förekomster, fogas som bilaga till denna arbetsordning.

Artikel 94

Rekommendationer i rättsliga och inrikes frågor

1. Utskottet ansvarigt för ärenden som rör samarbete i rättsliga och inrikes frågor kan, efter att ha inhämtat ordförandekonferensens tillstånd eller på grundval av ett förslag i enlighet med artikel 46, upprätta rekommendationer till rådet inom sitt ansvarsområde.

I brådskande fall kan det tillstånd som avses i punkt 1 beviljas av parlamentets ordförande, som även kan bevilja berört utskott tillstånd att hålla ett brådskande sammanträde.

De på detta sätt upprättade rekommendationerna skall tas upp på föredragningslistan till nästa sammanträdesperiod.

2. Den debatt som föreskrivs i artikel K 6 i Fördraget om Europeiska unionen skall hållas i enlighet med de bestämmelser som fastställs i artikel 37.2 37.4.

KAPITEL XII PARLAMENTETS ARBETSGÅNG

Artikel 95

Förslag till föredragningslista

1. Före varje sammanträdesperiod skall ordförandekonferensen upprätta ett förslag till föredragningslista på grundval av utskottsordförandekonferensens rekommendationer och med beaktande av det antagna lagstiftningsprogrammet som avses i artikel 49.

Kommissionen och rådet äger rätt att på ordförandens inbjudan delta i ordförandekonferensens överläggningar om förslag till föredragningslista.

2. I förslaget till föredragningslista kan tider för omröstningar fastställas för enskilda punkter som skall behandlas enligt föredragningslistan.

3. I förslaget till föredragningslista skall en eller två perioder, på sammanlagt högst tre timmar, avsättas för debatter om aktuella och brådskande frågor av större vikt i enlighet med artikel 47.

4. Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista skall delas ut till ledamöterna senast tre timmar före sammanträdesperiodens öppnande.

Artikel 96

Godkännande och ändring av föredragningslistan

1. Parlamentet skall vid öppnandet av varje sammanträdesperiod fatta beslut om det slutgiltiga förslaget till föredragningslista. Ändringsförslag kan läggas fram av ett utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter. Alla sådana förslag skall vara ordföranden tillhanda senast en timme före sammanträdesperiodens öppnande. Ordföranden äger rätt att ge ordet till förslagsställaren, en talare som är för förslaget och en talare som är emot förslaget. Talartiden får inte överstiga en minut.

2. När föredragningslistan en gång godkänts kan den inte ändras, förutom i enlighet med artiklarna 97 och 128 132 eller på förslag av ordföranden.

Avslås ett förslag om att ändra föredragningslistan kan inte detta förslag läggas fram på nytt vid samma sammanträdesperiod.

3. Innan ordföranden avslutar sammanträdet skall han meddela datum, tidpunkt och föredragningslista för nästa sammanträde.

Artikel 97

Brådskande förfarande

1. Parlamentets ordförande, ett utskott, minst 29 ledamöter, kommissionen eller rådet kan anmoda parlamentet att förklara debatten om ett förslag om vilket parlamentet har hörts i enlighet med artikel 51.1 som brådskande. Denna anmodan skall inges skriftligen och vara motiverad.

2. Så snart ordföranden har mottagit en anmodan om brådskande debatt skall han underrätta parlamentet härom. Omröstning om en sådan anmodan skall hållas vid öppnandet av det sammanträde som följer på det vid vilket tillkännagivandet gjordes, förutsatt att det förslag som anmodan avser har distribuerats på de officiella språken. Finns det flera anmodanden om brådskande debatt som rör samma ämne, skall ett godkännande av respektive avslag på en anmodan om brådskande debatt gälla alla anmodanden som rör detta ämne.

3. Före omröstningen kan endast den person som ingivit anmodan, en talare för, en talare emot samt ansvarigt utskotts ordförande eller föredragande tilldelas ordet, i högst tre minuter var.

4. De ärenden om vilka man beslutar att hålla en brådskande debatt skall ges företräde framför andra punkter på föredragningslistan. Ordföranden fastställer tidpunkten för debatt och omröstning.

5. En brådskande debatt kan hållas utan betänkande i enlighet med artikel 143.1, eller i undantagsfall på grundval av ett muntligt betänkande från behörigt utskott.

Artikel 98

Gemensam debatt

Det kan när som helst fattas beslut om att debattera liknande eller ämnesmässigt besläktade ärenden tillsammans med varandra i en gemensam debatt.

Artikel 99

Förfarande utan debatt

1. Anmodar ansvarigt utskott parlamentet att anta utskottets betänkande utan debatt, eller om ansvarigt utskott uttalat sig om ett kommissionsförslag utan betänkande enligt artikel 143.1 eller i enlighet med det förenklade förfarandet i artikel 143.2, skall ifrågavarande förslag eller betänkande tas upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som följer på utskottets beslut.

2. Kommissionens förslag, och i förekommande fall det förslag till lagstiftningsresolution som betänkandet innehåller, skall vara föremål för omröstning utan debatt om inte minst 29 ledamöter i förväg invänder mot detta. I det senare fallet skall betänkandet tas upp på föredragningslistan till en senare sammanträdesperiod och där bli föremål för debatt. Om det har beslutats att tillämpa förfarandet utan betänkande i enlighet med artikel 143.1 skall kommissionens förslag emellertid återförvisas till behörigt utskott för förnyad prövning.

Förfarandet utan debatt skall tillämpas när inga ändringsförslag har lagts fram av ansvarigt utskott eller alla de framlagda ändringsförslagen har antagits med färre än fyra avvikande röster.

Artikel 100

Tidsfrister

Förutom i de brådskande fall som avses i artiklarna 47 och 97 skall en debatt eller omröstning om en text aldrig inledas med mindre än att den delats ut senast tjugofyra timmar tidigare.

KAPITEL XIII ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR SAMMANTRÄDEN MED KAMMAREN

Artikel 101

Tillträde till plenisalen

1. Endast parlamentsledamöter, ledamöter av kommissionen eller rådet, parlamentets generalsekreterare, personal vars uppgifter kräver deras närvaro samt unionens experter eller tjänstemän äger tillträde till plenisalen.

2. Endast innehavare av ett av parlamentets ordförande eller generalsekreterare vederbörligen utställt tillträdeskort har rätt att bevista åhörarläktaren.

3. Åhörare som har släppts in på åhörarläktaren måste förbli sittande och hålla sig tysta. Åhörare som uttrycker bifall eller ogillande skall genast föras bort av vaktmästarna.

Artikel 102

Språk

1. Samtliga parlamentets dokument skall avfattas på de officiella språken.

2. Anföranden på ett av de officiella språken skall simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt.

Om det efter tillkännagivandet av resultatet av en omröstning visar sig att olika språks versioner avviker från varandra, skall ordföranden i enlighet med artikel 123.5 avgöra om det meddelade resultatet är giltigt. Förklarar ordföranden resultatet för giltigt skall han avgöra vilken version som skall anses som antagen. Det är emellertid inte alltid originalversionen kan användas som officiell text eftersom en situation kan uppstå där alla de övriga språken avviker från denna text.

Artikel 103

Distribution av dokument

Dokument som utgör underlag för parlamentets debatter och beslut skall tryckas och delas ut till ledamöterna. En förteckning över dessa dokument skall offentliggöras i protokollen från parlamentets sammanträden.

Artikel 104

Sammanträdenas offentlighet

Parlamentets sammanträden skall vara offentliga, såvida inte parlamentet i en omröstning med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna beslutar annorlunda.

Artikel 105

Tilldelning av ordet och anförandenas innehåll

1. Ingen ledamot äger rätt att yttra sig om inte ordföranden tilldelar honom ordet. Ledamöter skall tala från sina platser och skall rikta sig till ordföranden. Ordföranden kan be en ledamot att tala från talarstolen.

2. Avviker en talare från ämnet skall ordföranden återkalla honom till ordningen. Har talaren vid samma debatt redan återkallats till ordningen två gånger äger ordföranden rätt att den tredje gången frånta honom ordet för återstoden av den debatt som rör detta ämne.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av hans övriga disciplinära befogenheter, kan ordföranden från det fullständiga förhandlingsreferatet avföra anföranden och inlägg från ledamöter som inte har tilldelats ordet eller som överskridit den tilldelade talartiden.

4. En talare får inte avbrytas. Han kan dock med ordförandens tillåtelse själv avbryta sitt anförande för att låta en annan ledamot, kommissionen eller rådet ställa en fråga angående en bestämd punkt i hans anförande.

Artikel 106

Fördelning av talartid

1. Ordförandekonferensen kan föreslå parlamentet att talartid tilldelas för en bestämd debatt. Parlamentet fattar beslut om ett sådant förslag utan debatt.

2. Talartiden skall fördelas i enlighet med följande kriterier:

a) En första del av talartiden skall fördelas lika mellan alla politiska grupper.

b) En andra del skall fördelas mellan de politiska grupperna i proportion till deras sammanlagda antal ledamöter.

c) De grupplösa ledamöterna skall tilldelas en sammanlagd talartid som baseras på de delar som varje politisk grupp tilldelas enligt a och b ovan.

3. Tilldelas flera punkter på föredragningslistan en gemensam talartid skall de politiska grupperna underrätta ordföranden om den del av talartiden som skall användas för varje enskild punkt. Ordföranden skall tillse att dessa talartider respekteras.

4. Talartiden för inlägg om sammanträdesprotokollen, arbetsordningen, ändringar till det slutgiltiga förslaget till föredragningslista eller föredragningslistan får inte överstiga en minut.

Artikel 107

Talarlista

1. Namnen på de ledamöter som begär ordet skall föras upp på talarlistan i den ordning vari deras begäran mottogs.

2. Ordföranden tilldelar ledamöter ordet och skall så långt det är möjligt säkerställa att talare från olika politiska åsiktsriktningar och talare som talar olika språk växelvis tilldelas ordet.

3. Ansvarigt utskotts föredragande, politiska gruppers ordförande som önskar tala på gruppens vägnar eller talare som ersätter dessa, kan på begäran ges företräde framför andra talare.

4. Ingen ledamot får utan ordförandens tillåtelse lov att yttra sig mer än två gånger om samma ämne.

Berörda utskotts ordförande och föredragande skall dock på egen begäran tillåtas att tala för en tid som bestäms av ordföranden.

5. Vid en debatt om ett betänkande skall kommissionens och rådets ledamöter vanligtvis tilldelas ordet omedelbart efter föredragandens presentation av betänkandet. I övriga fall tilldelas kommissionens och rådets ledamöter ordet när de begär det.

Om ändringsförslag lagts fram efter den allmänna debatten, och kommissionen därför inte kunnat yttra sig om dem, har den rätt göra detta innan omröstningen inleds om det förslag till vilket ändringsförslagen lagts fram.

Artikel 108

Personliga uttalanden

1. En ledamot som begär att få göra ett personligt uttalande skall tilldelas ordet i slutet av debatten om den punkt på föredragningslistan som behandlas, eller när protokollen från det sammanträde begäran av ordet avser skall justeras.

Ledamoten i fråga får inte yttra sig i sakfrågan utan skall begränsa sitt inlägg till att vederlägga yttranden som under debattens gång fällts om hans person eller åsikter som tillskrivits honom, eller för att korrigera sina egna tidigare yttranden.

2. Beslutar parlamentet inte annorlunda skall inget personligt uttalande tillåtas att överstiga tre minuter.

Artikel 109

Ordningsföreskrifter i kammaren

1. Varje ledamot som uppträder störande kallas till ordningen av ordföranden.

2. Upprepas förseelsen kallar ordföranden återigen ledamoten till ordningen, och saken förs upp i sammanträdesprotokollet.

3. Begås ytterligare överträdelser kan ordföranden utvisa ledamoten i fråga från plenisalen för resten av sammanträdet. Generalsekreteraren skall med hjälp av parlamentets säkerhetstjänst se till att denna disciplinära åtgärd genast verkställs.

Artikel 110

Avstängning av ledamöter

1. Vid grova fall av störande uppträdande kan ordföranden, efter att först ha givit en formell varning, antingen genast eller senast vid följande sammanträde, föreslå parlamentet att ledamoten omgående utvisas från plenisalen och avstängs i två till fem dagar.

2. Parlamentet skall ta ställning till en sådan disciplinär åtgärd vid en tidpunkt som ordföranden fastställer, antingen vid det sammanträde vid vilket händelsen i fråga ägde rum eller vid ett av de tre följande sammanträdena. Den berörda ledamoten skall ha rätt att bli hörd av parlamentet före omröstningen. Talartiden får inte överstiga fem minuter.

3. Vid begäran om disciplinära åtgärder skall omröstning förrättas elektroniskt och utan debatt. Yrkanden som lagts fram i enlighet med artiklarna 112.3 och 119.1 skall inte tillåtas.

Artikel 111

Störande uppträdande

Skulle ett störande uppträdande i parlamentet hota att förhindra överläggningarna i kammaren får ordföranden, för att återställa ordningen, avbryta sammanträdet under en viss tid eller avsluta detsamma. Kan han inte göra sig hörd skall han lämna ordförandeplatsen, vilket avslutar sammanträdet. Ordföranden är den som kallar till fortsatt sammanträde.

KAPITEL XI BESLUTFÖRHET OCH RÖSTNING

Artikel 112

Beslutförhet

1. Parlamentet äger rätt att hålla överläggningar, fastställa föredragningslistan och justera sammanträdesprotokoll, oavsett antal närvarande ledamöter.

2. Beslutförhet föreligger om en tredjedel av parlamentets ledamöter är närvarande i plenisalen.

3. Alla röster är giltiga oavsett antalet deltagare i en omröstning såvida inte ordföranden innan omröstningen inleds, på begäran av minst 29 ledamöter, vid omröstningstillfället förklarar att beslutförhet inte föreligger. Om omröstningen visar att beslutförhet inte föreligger skall omröstningen tas upp på föredragningslistan till nästa sammanträde.

En begäran om att fastställa att beslutförhet föreligger måste göras av minst 29 ledamöter. En begäran på en politisk grupps vägnar skall inte tillåtas.

Vid fastställandet av omröstningsresultatet skall hänsyn tas dels till antalet närvarande ledamöter i kammaren enligt punkt 2, dels till antalet ledamöter som begärde ett fastställande av beslutförhet enligt punkt 4. Det elektroniska omröstningssystemet får inte användas för detta syfte. Plenisalens dörrar får inte stängas.

Om antalet närvarande ledamöter inte uppgår till det antal som krävs för beslutförhet skall ordföranden kungöra omröstningsresultatet men förklara att beslutförhet inte föreligger.

Punkt 3 sista stycket skall inte tillämpas vid omröstningar om procedurfrågeförslag utan endast vid omröstningar om sakfrågor.

4. Ledamöter som begärt ett fastställande av beslutförhet skall räknas som närvarande enligt punkt 2, även om de inte längre befinner sig i plenisalen.

5. Är färre än 29 ledamöter närvarande äger ordföranden rätt att fastslå att beslutförhet inte föreligger.

Artikel 113

Omröstningsförfaranden

1. Vid betänkanden skall följande omröstningsförfarande tillämpas:

a) För det första, omröstning om eventuella ändringsförslag till det förslag som tas upp i behörigt utskotts betänkande.

b) För det andra, omröstning om hela förslaget - ändrat eller ej.

c) För det tredje, omröstning om enskilda punkter i resolutionsförslag eller förslag till lagstiftningsresolutioner, föregånget av omröstning om eventuella ändringsförslag härtill.

d) Slutligen, omröstning om resolutionsförslag eller förslag till lagstiftningresolutioner i sin helhet (slutomröstning).

Parlamentet skall inte rösta om betänkandets motivering.

(Se även tolkningen till artikel 155.)

2. Följande förfarande skall tillämpas vid andra behandlingen i enlighet med samarbetsförfarandet:

a) Har inget förslag om att avvisa eller ändra rådets gemensamma ståndpunkt lagts fram skall den gemensamma ståndpunkten anses godkänd, i enlighet med artikel 68.

b) Omröstning om avvisande av den gemensamma ståndpunkten skall äga rum före omröstning om eventuella ändringsförslag (se artikel 71.1).

c) Har flera ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten lagts fram skall omröstning om dessa förrättas i den ordning som fastställs i artikel 115.

d) Har parlamentet röstat om förslag till ändring av den gemensamma ståndpunkten kan ytterligare en omröstning, om förslaget i sin helhet, endast förrättas i enlighet med artikel 71.2.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 122 är utskottets föredragande den enda ledamot som skall tillåtas yttra sig i samband med omröstningen, för att kortfattat redovisa sitt utskotts ståndpunkter angående de ändringsförslag som omröstningen gäller.

Artikel 113a

Lika röstetal

1. Uppkommer lika röstetal i en omröstning enligt artikel 113.1 b eller 113.1 d, skall förslaget i sin helhet återförvisas till utskottet. Detta skall även gälla omröstningar enligt artiklarna 6 och 7 och slutomröstningar enligt artiklarna 137 och 153.

2. Uppkommer lika röstetal vid en omröstning om föredragningslistan i sin helhet (artikel 96), protokollet i sin helhet (artikel 133) eller vid en delad omröstning enligt artikel 116, skall texten anses som antagen.

3. I alla övriga fall av lika röstetal skall texter eller förslag som har gått till omröstning anses förkastade, med förbehåll för de artiklar som kräver kvalificerad majoritet.

Artikel 114

Grundläggande omröstningsprinciper

1. Omröstning om ett betänkande skall förrättas på grundval av en rekommendation från ansvarigt utskott. Utskottet kan delegera denna uppgift till sin ordförande eller föredragande.

2. Utskottet kan rekommendera att en gemensam omröstning förrättas om alla eller flera av ändringsförslagen och att dessa skall godkännas, avslås eller strykas.

Utskottet kan även föreslå kompromissändringsförslag.

3. Rekommenderar ansvarigt utskott en gemensam omröstning om ändringsförslag skall den gemensamma omröstningen förrättas först.

4. Föreslår ansvarigt utskott ett kompromissändringsförslag skall omröstning om detta förättas först.

5. Omröstning om ändringsförslag för vilka namnupprop har begärts skall förrättas separat.

6. Delad omröstning skall inte tillåtas vid en gemensam omröstning eller en omröstning om ett kompromissändringsförslag.

Artikel 115

Omröstningsordning vid ändringsförslag

1. Ändringsförslag har företräde framför den text de avser och skall gå till omröstning före denna text.

2. Har två eller flera ömsesidigt uteslutande ändringsförslag lagts fram till samma textavsnitt, skall det ändringsförslag som avviker mest från den ursprungliga texten ha företräde och vara det som först går till omröstning. Godkänns detta skall de övriga ändringsförslagen anses ha avslagits. Avslås det skall omröstning förrättas om det ändringsförslag som står närmast i tur, och på samma sätt för vart och ett av de återstående ändringsförslagen. Råder det tvekan om den inbördes ordningen skall denna avgöras av ordföranden.

3. Ordföranden kan låta den ursprungliga texten gå till omröstning först, eller låta ett ändringsförslag som står närmare den ursprungliga texten än det ändringsförslag som avviker mest gå till omröstning före detta förslag.

Erhåller endera av dessa en majoritet bortfaller alla övriga ändringsförslag som avser samma text. Innan detta förfarande tillämpas skall ordföranden kontrollera att inte minst 29 ledamöter reser invändningar däremot. Om så är fallet kan detta förfarande inte tillämpas.

4. I undantagsfall kan det på förslag av ordföranden förrättas omröstning om ändringsförslag som lagts fram efter det att debatten avslutats, om ändringsförslagen är kompromissändringsförslag eller om tekniska problem föreligger. Ordföranden skall inhämta parlamentets samtycke till att låta sådana ändringsförslag gå till omröstning.

Ordföranden skall, i enlighet med artikel 125.3, avgöra huruvida ändringsförslag är tillåtliga. Vid kompromissändringsförslag som lagts fram efter en debatts avslutande i enlighet med artikel 115.4, skall ordföranden i varje enskilt fall avgöra deras tillåtlighet med hänsyn till ändringsförslagens kompromisskaraktär.

Följande allmänna kriterier för tillåtlighet kan tillämpas:

- Kompromissändringsförslag får normalt inte avse de delar av texten som före debattens avslutande inte varit föremål för ändringsförslag.

- Kompromissändringsförslag skall normalt läggas fram av politiska grupper, berörda utskotts ordförande eller föredragande eller författare till andra ändringsförslag.

- Kompromissändringsförslag innebär vanligtvis att alla andra ändringsförslag som avser samma textavsnitt dras tillbaka.

Endast ordföranden kan föreslå att ett kompromissändringsförslag skall behandlas. För att ett kompromissändringsförslag skall gå till omröstning, måste ordföranden inhämta parlamentets samtycke genom att fråga om det finns några invändningar mot en sådan omröstning. Reses invändningar skall parlamentet avgöra ärendet med enkel majoritet.

5. Ordföranden kan låta flera ändringsförslag gå till gemensam omröstning om de kompletterar varandra, särskilt när ansvarigt utskott har lagt fram en rad ändringsförslag till den text som betänkandet avser. Ordföranden kan i förväg inhämta parlamentets samtycke härtill.

6. Efter det att ett bestämt ändringsförslag har godkänts eller avslagits kan ordföranden besluta att flera andra ändringsförslag med liknande innehåll eller liknande syften skall gå till gemensam omröstning. Ordföranden kan i förväg inhämta parlamentets samtycke härtill.

Artikel 116

Delad omröstning

1. Delad omröstning kan begäras om en text som har gått till omröstning innehåller två eller flera bestämmelser, syftar på två eller flera punkter eller kan indelas i två eller flera delar som var och en har en egen logisk betydelse eller ett eget normativt värde.

Förrättas en delad omröstning måste alla tillämpliga majoritetsregler i arbetsordningen iakttas.

2. Begäran om delad omröstning måste göras senast en timme före den tidpunkt då omröstningen inleds, såvida inte ordföranden fastställer en ny tidsfrist. Ordföranden fattar beslut vid sådan begäran.

Artikel 117

Rösträtt

Rösträtten är personlig.

Ledamöter skall avge sina röster personligen och var för sig.

Alla brott mot denna artikel skall anses vara ett grovt fall av störande uppträdande enligt artikel 110.1 och skall ha de rättsliga påföljder som anges i denna artikel.

Artikel 118

Röstning

1. Parlamentet röstar normalt med handuppräckning.

2. Finner ordföranden att resultatet av omröstningen är oklart skall en ny omröstning äga rum med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet eller, om detta är ur funktion, med uppresning.

3. Omröstningens resultat skall registreras.

Artikel 119

Omröstning med namnupprop

1. Utöver de fall som anges i artiklarna 32.2, 33.5 och 34.5, skall omröstning med namnupprop förrättas om detta skriftligen begärs av minst 29 ledamöter eller en politisk grupp innan omröstningen inleds.

2. Namnuppropet skall ske i bokstavsordning och börja med namnet på en ledamot som framtages genom lottdragning. Ordföranden skall vara den siste som kallas att rösta. Omröstningen sker genom att högt och tydligt säga "ja", "nej" eller "avstår".

Vid rösträkningen skall hänsyn endast tas till de röster som avgivits för eller emot ett förslags godkännande eller avslag. Ordföranden fastställer omröstningsresultatet och tillkännagiver detta.

Resultatet av omröstningen förs till protokollet från sammanträdet. Ledamöternas namn förs upp i bokstavsordning efter politisk grupptillhörighet.

Artikel 120

Elektronisk omröstning

1. Ordföranden kan när som helst besluta att de omröstningar som avses i artiklarna 118, 119 och 121 skall förrättas med ett elektroniskt omröstningssystem.

Om det elektroniska omröstningssystemet av tekniska orsaker inte kan användas skall omröstningen förrättas i enlighet med artiklarna 118, 119.2 eller 121.

Tekniska instruktioner för användningen av det elektroniska omröstningssystemet skall fastställas av presidiet.

2. Används det elektroniska omröstningssystemet skall endast det siffermässiga resultatet registreras.

Har omröstning med namnupprop begärts i enlighet med artikel 119.1, skall emellertid omröstningsresultatet registreras namn för namn och föras till protokollet från sammanträdet efter politisk grupp och i bokstavsordning efter ledamöternas namn.

3. Omröstningen med namnupprop skall förrättas i enlighet med artikel 119.2 om en majoritet av de närvarande ledamöterna så begär. Det förfarande som beskrivs i punkt 1 i denna artikel kan användas för att avgöra om en sådan majoritet föreligger.

Artikel 121

Sluten omröstning

1. Vid utnämningar förrättas sluten omröstning, med förbehåll för artiklarna 13.1, 137.1 och 142.2 andra stycket.

Endast röstsedlar med nominerade ledamöters namn på skall beaktas vid rösträkningen.

2. Sluten omröstning kan även förrättas om minst en femtedel av parlamentets ledamöter så begär. En sådan begäran måste framställas innan omröstningen inleds.

3. En begäran om sluten omröstning har företräde framför en begäran om omröstning med namnupprop.

4. Fyra genom lottdragning framtagna ledamöter skall räkna de röster som avges i en sluten omröstning.

Vid omröstning enligt punkt 1 får nominerade kandidater inte vara rösträknare.

Namnen på de ledamöter som deltagit i en sluten omröstning skall föras till protokollet från det sammanträde vid vilket omröstningen ägde rum.

Artikel 122

Röstförklaringar

1. När den allmänna debatten har avslutats äger varje ledamot rätt att i samband med slutomröstningen avge en muntlig röstförklaring på högst en minut eller en skriftlig röstförklaring på högst 200 ord, vilka skall ingå i det fullständiga förhandlingsreferatet för sammanträdet.

Varje politisk grupp äger rätt att avge en röstförklaring på högst två minuter.

När den första röstförklaringen har påbörjats skall inga ytterligare framställningar om att få avge röstförklaringar beviljas.

2. Röstförklaringar skall inte tillåtas vid omröstning om procedurfrågor.

3. Är ett kommissionsförslag eller ett betänkande uppfört på föredragningslistan enligt artiklarna 52.5 och 99 kan ledamöter inge en skriftlig förklaring i enlighet med punkt 1 ovan.

***

Såväl muntliga som skriftliga röstförklaringar måste ha ett direkt samband med den text som är föremål för omröstning.

Artikel 123

Tvister beträffande omröstningar

1. Ordföranden skall vid varje enskild omröstning förklara omröstningen för påbörjad och avslutad.

2. När ordföranden har förklarat en omröstning för påbörjad kan ingen utom ordföranden själv göra inlägg förrän omröstningen är avslutad.

3. Ordningsfrågor beträffande en omröstnings giltighet kan ställas efter ordföranden har förklarat omröstningen för avslutad.

4. Efter tillkännagivandet av resultatet av en omröstning med handuppräckning kan en ledamot begära att resultatet skall kontrolleras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet.

5. Ordföranden avgör det tillkännagivna resultatets giltighet. Hans beslut kan inte överklagas.

Artikel 124

Ingivande och framläggande av ändringsförslag

1. Alla ledamöter äger rätt att inge ändringsförslag för beredning i behörigt utskott.

Behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 29 ledamöter kan inge ändringsförslag för behandling i kammaren.

Ändringsförslag skall inges skriftligen och vara undertecknade av förslagsställarna.

2. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 125 kan ett ändringsförslag syfta till att ändra vilken del som helst av en text, och kan syfta till att stryka, tillföra eller ersätta ord eller siffror.

Med "text" avses i denna och följande artikel hela den samlade textmassan i ett resolutionsförslag, förslag till lagstiftningsresolution, förslag till beslut eller kommissionsförslag.

3. Ordföranden fastställer en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.

4. Ett ändringsförslag kan under debatten läggas fram av förslagsställaren eller av varje annan ledamot som förslagsställaren utsett som ersättare.

5. Drager en förslagsställare tillbaka sitt ändringsförslag skall detta bortfalla, såvida det inte genast övertas av en annan ledamot.

6. Ändringsförslag skall gå till omröstning först efter det att de tryckts och delats på alla officiella språk, såvida inte parlamentet beslutar annorlunda. Parlamentet kan inte fatta ett sådant beslut om minst 12 ledamöter motsätter sig detta.

(För förfarandet i utskott, se även tolkningen till artikel 150.)

Artikel 125

Ändringsförslags tillåtlighet

1. Ett ändringsförslag är otillåligt om

a) det inte direkt berör den text som det syftar till att ändra,

b) det avser att stryka eller ersätta texten i sin helhet,

c) det avser att stryka delar av en text och detta kan uppnås genom att hålla en delad omröstning i enlighet med artikel 116; detta utesluter emellertid inte att ett betänkande om en rådfrågning enligt artikel 51 kan innehålla ett ändringsförslag om att låta delar av ett kommissionsförslag utgå,

d) det avser att ändra fler än en av de enskilda artiklarna eller punkterna i den text som avses; denna bestämmelse skall inte tillämpas vid kompromissändringsförslag,

e) det fastslås att ordalydelsen i den text som ändringsförslaget avser, på åtminstone ett av de officiella språken, inte efterfrågar en ändring; i sådana fall skall ordföranden tillsammans med berörda parter söka nå en tillfredsställande språklig lösning.

2. Ett ändringsförslag bortfaller om det är oförenligt med tidigare fattade beslut om samma text vid samma omröstning.

3. Ordföranden skall avgöra ett ändringsförslags tillåtlighet.

Ordförandens beslut i punkt 3 angående ändringsförslags tillåtlighet skall inte uteslutande grundas på bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel, utan på bestämmelserna i arbetsordningen i allmänhet.

KAPITEL XV PROCEDURFRÅGOR

Artikel 126

Förslag som rör förfaranden

1. Yrkanden om följande förslag som rör förfaranden skall ha företräde framför alla övriga yrkanden om att tilldelas ordet:

a) Förslag om att avvisa ett ärende som otillåtligt (artikel 128).

b) Förslag om återförvisning till utskott (artikel 129).

c) Förslag om att avsluta en debatt (artikel 130).

d) Förslag om att ajournera en debatt (artikel 131).

e) Förslag om att avbryta eller avsluta sammanträdet (artikel 132).

Utöver förslagsställaren äger endast en talare för och en talare emot samt behörigt utskotts ordförande och föredragande rätt att yttra sig om sådana förslag.

2. Talartiden får inte överstiga en minut.

Artikel 127

Ordningsfrågor

1. En ledamot kan tilldelas ordet för att göra ordföranden uppmärksam på eventuella brott mot parlamentets arbetsordning. Ledamoten skall först ange vilken artikel han syftar på.

2. En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga skall ha företräde framför alla andra yrkanden om att tilldelas ordet.

3. Talartiden får inte överstiga en minut.

4. Ordföranden skall omedelbart fatta beslut angående ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och skall meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det skall inte förrättas omröstning härom.

5. Ordföranden kan i undantagsfall förklara att han kommer att tillkännage sitt beslut senare, dock senast 24 timmar efter det att ordningsfrågan togs upp. Uppskjuts beslutet medför detta emellertid inte att debatten ajourneras. Ordföranden kan hänvisa ärendet till behörigt utskott.

Artikel 128

Avvisning av ett ärende som otillåtligt

1. Vid inledandet av en debatt om en bestämd punkt på föredragningslistan kan förslag väckas om att avvisa denna som otillåtlig.

Ett sådant förslag skall omedelbart gå till omröstning.

2. Godkänns förslaget skall parlamentet genast fortsätta till nästa punkt på föredragningslistan.

Artikel 129

Återförvisning till utskott

1. En politisk grupp eller minst 29 ledamöter kan begära återförvisning till utskott vid fastställandet av föredragningslistan, innan debatten inleds eller före slutomröstningen.

2. En sådan begäran kan endast göras en gång vid vart och ett av dessa tre etapper i förfarandet.

3. Återförvisning till utskott innebär att behandlingen av punkten i fråga uppskjuts.

4. Parlamentet kan fastställa en tidsfrist inom vilken utskottet skall lägga fram sin slutsatser.

Artikel 130

Avslutning av en debatt

1. En debatt kan avslutas innan talarlistan har uttömts, på förslag av ordföranden eller på begäran av en politisk grupp eller minst 29 ledamöter. Ett sådant förslag eller en sådan begäran skall genast gå till omröstning.

2. Godkänns förslaget eller begäran äger endast en ledamot från varje politisk grupp som ännu inte haft ordet rätt att göra inlägg.

3. Efter de inlägg som avses i punkt 2 skall debatten avslutas och parlamentet övergå till omröstning om punkten i fråga, såvida det inte i förväg har fastställts en tidpunkt för omröstning.

4. Avslås förslaget eller yrkandet kan det inte läggas fram på nytt vid samma debatt.

Artikel 131

Ajournering av en debatt

1. Vid inledandet av en debatt om en punkt på föredragningslistan kan en politisk grupp eller minst 29 ledamöter begära att debatten ajourneras till en närmare bestämd tidpunkt. Ett sådant förslag skall omedelbart gå till omröstning.

2. Om begäran bifalles skall parlamentet övergå till nästa punkt på föredragningslistan. Den ajournerade debatten skall återupptas vid den tidpunkt som angivits.

3. Om begäran avslås kan den inte läggas fram på nytt under samma sammanträdesperiod.

Beslutar parlamentet att ajournera en debatt till en senare sammanträdesperiod skall beslutet ange den sammanträdesperiod på vars föredragningslista debatten skall tas upp, under förutsättning att föredragningslistan till denna sammanträdesperiod upprättas i enlighet med artiklarna 95 och 96 i arbetsordningen.

Artikel 132

Avbrytande eller avslutande av sammanträdet

Sammanträdet kan avbrytas eller avslutas under en debatt eller omröstning om parlamentet, på förslag av ordföranden eller på begäran av en politisk grupp eller minst 29 ledamöter, så beslutar. Ett sådant förslag eller yrkande skall omedelbart gå till omröstning.

KAPITEL XVI DOKUMENTATION AV SAMMANTRÄDEN

Artikel 133

Protokoll

1. Protokollet från varje sammanträde, innehållande parlamentets beslut och namnen på talarna, skall delas ut minst en halvtimme före öppnandet av det därpå följande sammanträdet.

Som "beslut" avses i samband med lagstiftningsförfarandet även alla av parlamentet antagna ändringsförslag, även om kommissionsförslaget eller rådets gemensamma ståndpunkt till slut avvisas i enlighet med artikel 59.1 respektive artikel 71.3.

2. Vid inledandet av varje sammanträde skall ordföranden förelägga parlamentet protokollet från föregående sammanträde för justering.

3. Reses invändningar mot protokollet skall parlamentet avgöra huruvida de föreslagna ändringarna skall beaktas. Ingen ledamot får yttra sig om protokollet i mer än en minut.

4. Protokollen skall undertecknas av ordföranden och generalsekreteraren och förvaras i parlamentets arkiv. De skall inom en månad offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 134

Fullständigt förhandlingsreferat

1. För varje sammanträde skall ett fullständigt förhandlingsreferat upprättas på de officiella språken.

2. Talare är skyldiga att återlämna utskrifter av sina anföranden till sekretariatet senast dagen efter det att de mottog dem.

3. Det fullständiga förhandlingsreferatet skall offentliggöras som bilaga till Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

KAPITEL XVII UTSKOTT, TILLFÄLLIGA UTSKOTT OCH TILLFÄLLIGA UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER

Artikel 135

Tillsättande av utskott

1. Parlamentet skall tillsätta ständiga utskott vars ansvarsområden fastställs i en bilaga till denna arbetsordning (7). Val av utskottsledamöter äger rum vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet och ånyo två och ett halvt år därefter.

2. Parlamentet kan när som helst tillsätta tillfälliga utskott, vars ansvarsområden, sammansättning och mandatperioder skall fastställas vid samma tidpunkt som beslut om deras tillsättande fattas. Mandatperioden får högst vara tolv månader, såvida inte parlamentet vid denna periods utgång förlänger den.

Då tillfälliga utskotts ansvarsområden, sammansättning och mandatperioder fastställs vid samma tidpunkt som de tillsätts kan parlamentet inte vid en senare tidpunkt besluta att ändra ansvarsområdena genom att begränsa eller utvidga dessa.

***

I artikel 135 anges att tillfälliga utskotts ansvarsområden fastställs vid samma tidpunkt som de tillsätts.

Ständiga utskotts ansvarsområden fastställs däremot i en bilaga som fogas till arbetsordningen. De grundar sig på ett bestämt förfarande och kan följaktligen fastställas vid en annan tidpunkt än när de tillsätts.

Artikel 136

Tillfälliga undersökningskommittéer

1. Parlamentet kan på begäran av en fjärdedel av sina ledamöter tillsätta en tillfällig undersökningskommitté för att utreda påstådda överträdelser av gemenskapsrätten eller fall av missförhållanden vid tillämpningen av gemenskapsrätten, oavsett om dessa skulle ha begåtts av en gemenskapsinstitution, ett gemenskapsorgan, en offentlig myndighet i en medlemsstat eller av personer som enligt gemenskapsrätten är bemyndigade att tillämpa denna.

Beslut om att tillsätta en tillfällig undersökningskommitté skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning inom en månad. Parlamentet skall därutöver vidta alla nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att beslutet får största möjliga spridning.

2. Den tillfälliga undersökningskommitténs arbetssätt skall regleras av de bestämmelser i denna arbetsordning som rör utskott, med förbehåll för de särskilda bestämmelserna i denna artikel och Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt som fogas som bilaga till denna arbetsordning (8).

3. En begäran om att en tillfällig undersökningskommitté skall tillsättas skall ange vad som skall utredas och innehålla en detaljerad redogörelse för de skäl som motiverar undersökningen. På förslag av ordförandekonferensen fattar parlamentet beslut om undersökningskommitténs tillsättande och eventuella sammansättning i enlighet med bestämmelserna i artikel 137.

4. Den tillfälliga undersökningskommittén skall avsluta sitt arbete genom att lägga fram en rapport inom en tidsfrist på högst tolv månader. Parlamentet kan två gånger besluta att förlänga denna frist med ytterligare tre månader.

Endast ordinarie ledamöter, eller i deras frånvaro de ständiga suppleanterna, har rösträtt i en tillfällig undersökningskommitté.

5. Den tillfälliga undersökningskommittén skall välja sin ordförande och två vice ordförande samt en eller flera föredragande. Undersökningskommittén får dessutom inom ramen för sin verksamhet anförtro uppgifter, uppdrag och särskilda befogenheter åt sina medlemmar som sedan skall avlägga en utförlig rapport därom.

Mellan sammanträdena skall presidiet i brådskande fall eller i nödfall utöva undersökningskommitténs befogenheter, med förbehåll för godkännande vid nästa sammanträde.

6. När en tillfällig undersökningskommitté anser att någon av dess rättigheter inte har respekterats kan den föreslå parlamentets ordförande att vidta lämpliga åtgärder.

7. En tillfällig undersökningskommitté kan vända sig till sådana institutioner eller personer som avses i artikel 3 i beslutet som omnämns i punkt 2 i syfte att anställa utfrågning eller inhämta handlingar.

Kostnader för resa och uppehälle för ledamöter och tjänstemän vid gemenskapens institutioner och organ skall täckas av de sistnämnda. Kostnader för resa och uppehälle för andra personer som hörs av en tillfällig undersökningskommitté skall ersättas av Europaparlamentet enligt gällande villkor för utfrågning av sakkunniga.

De personer som hörs av en tillfällig undersökningskommitté kan åberopa de rättigheter som de skulle åtnjuta såsom vittnen inför en domstol i sitt hemland. De skall informeras om dessa rättigheter innan vittnesmål avläggs.

Beträffande de språk som skall användas skall den tillfälliga undersökningskommittén tillämpa bestämmelserna i artikel 102 i arbetsordningen.

Kommitténs presidium kan emellertid

- begränsa tolktjänsterna till att endast omfatta deltagarnas officiella språk, om detta bedöms som nödvändigt för att bevara ärendets konfidentiella karaktär,

- besluta om mottagna dokument skall översättas, för att på så sätt säkerställa att undersökningskommittén kan utföra sin uppgift på ett snabbt och effektivt sätt samtidigt som eventuell sekretess och konfidentialitet respekteras.

8. Ordföranden i en tillfällig undersökningskommitté skall i samarbete med presidiet säkerställa att eventuell sekretess och konfidentialitet respekteras och att ledamöterna vederbörligen informeras härom.

Ordföranden skall dessutom uttryckligen hänvisa till bestämmelserna i artikel 2.2 i ovannämnda beslut. Bestämmelserna i bilaga VII i arbetsordningen skall tillämpas.

9. Handlingar som mottagits i förtroende eller sekretessbelagts skall granskas på sådant sätt och med användning av sådana tekniska hjälpmedel att tillgången till handlingarna förblir förbehållen de ledamöter som har till uppgift att granska dem. Dessa ledamöter skall högtidligen förbinda sig att inte låta någon annan person få tillgång till sekretessbelagda eller konfidentiella uppgifter som avses i denna artikel och att inte använda sådan information för andra ändamål än för att utarbeta sin rapport till den tillfälliga undersökningskommittén. Sammanträden skall hållas i lokaler som utrustats på ett sådant sätt att ingen obehörig har möjlighet till avlyssning.

10. När den tillfälliga undersökningskommittén har slutfört sitt arbete skall den förelägga parlamentet en rapport om de resultat den kommit fram till under arbetet. Eventuella avvikande meningar skall redovisas. Denna rapport skall offentliggöras.

På begäran av den tillfälliga undersökningskommittén skall parlamentet hålla en debatt om denna rapport under den sammanträdesperiod som följer på dess framläggande.

Undersökningskommittén kan även förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation avsett för gemenskapernas eller medlemsstaternas institutioner eller organ.

11. Parlamentets ordförande skall ålägga behörigt utskott att i enlighet med bilaga VI i arbetsordningen tillse att resultaten av den tillfälliga undersökningskommitténs arbete följs upp och i förekommande fall utarbeta ett betänkande därom. Ordföranden skall vidta alla övriga åtgärder som bedöms vara lämpliga för att åstadkomma en konkret tillämpning av undersökningens slutsatser.

Artikel 137

Utskottens sammansättning

1. Val av ledamöter till utskott och tillfälliga utskott förrättas efter nomineringar har ingivits av de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna. Ordförandekonferensen skall förelägga parlamentet förslag som säkerställer en rättvis fördelning av medlemsstater och politiska åsiktsriktningar.

Om en ledamot byter politisk grupp skall han för återstoden av sin mandattid på två och ett halvt år behålla de platser han innehar i parlamentariska utskott. Om en ledamots byte av politisk grupp medför att den rättvisa fördelningen av politiska åsiktsriktningar i ett utskott rubbas skall dock nya förslag om detta utskotts sammansättning läggas fram av ordförandekonferensen enligt förfarandet i punkt 1 andra meningen, varvid den enskilda ledamotens individuella rättigheter skall garanteras.

2. Ändringsförslag till ordförandekonferensens förslag skall endast tillåtas om de läggs fram av minst 29 ledamöter. Parlamentet skall förrätta sluten omröstning om sådana förslag.

3. Ledamöter som föreslås av ordförandekonferensen, eventuellt efter ändringar enligt punkt 2, skall anses valda.

4. Om en politisk grupp underlåter att, inom en av ordförandekonferensen fastställd tidsfrist, inge nomineringar till ledamöter av en tillfällig undersökningskommitté i enlighet med punkt 1, skall ordförandekonferensen endast förelägga parlamentet de nomineringar som ingivits före denna frists utgång.

5. Ordförandekonferensen kan, med de berörda ledamöternas samtycke och med beaktande av punkt 1 ovan, besluta att tillfälligt fylla en vakans.

6. Alla sådana ändringar skall föreläggas parlamentet för godkännande vid det följande sammanträdet.

Artikel 138

Suppleanter

1. De politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna kan till varje utskott utse ett antal ständiga suppleanter vars antal skall svara mot det antal ordinarie ledamöter som företräder de olika grupperna och de grupplösa i respektive utskott. Parlamentets ordförande skall underrättas härom. Ständiga suppleanter äger rätt att närvara vid och yttra sig på utskottssammanträden och, i en ordinarie ledamots frånvaro, deltaga i omröstningar.

2. Är en ordinarie ledamot frånvarande och inga ständiga suppleanter har utsetts, eller om även de är frånvarande, kan den ordinarie ledamoten välja att låta sig företrädas av en annan ledamot från samma politiska grupp, vilken äger rätt att rösta på dennes vägnar. Suppleantens namn skall i förväg anmälas till utskottsordföranden.

Punkt 2 gäller i tillämpliga delar även de grupplösa ledamöterna.

Den i förväg avgivna anmälan som avses i punkt 2 sista meningen måste inges innan debatten avslutas eller omröstningen inleds om den eller de punkter vid vilka den ordinarie ledamoten låter sig ersättas.

***

Artikel 138 innehåller två beståndsdelar som tydligt preciseras i texten:

- En politisk grupp kan inte ha fler ständiga suppleanter i ett utskott än den har ordinarie ledamöter.

- Endast politiska grupper äger rätt att utse ständiga suppleanter, under förutsättning att de underrättar parlamentets ordförande härom.

Slutsatser:

- Ständiga suppleanters ställning beror uteslutande på medlemskap i en given politisk grupp.

- Ändras antalet ordinarie ledamöter som en grupp har i ett utskott kommer det maximala antal suppleanter som den gruppen kan utse att ändras i motsvarande mån.

- Byter en ledamot politisk grupp äger han inte rätt att behålla den ställning som ständig suppleant som han innehade som medlem av sin ursprungliga grupp.

- Under inga omständigheter får en utskottsledamot vara suppleant för en kollega som tillhör en annan politisk grupp.

Artikel 139

Utskottens uppgifter

1. Ständiga utskott skall behandla frågor som hänvisas till dem av parlamentet eller, under ett sessionsuppehåll, av ordföranden på ordförandekonferensens vägnar. Tillfälliga utskotts och tillfälliga undersökningskommittéers uppgifter skall fastställas när de tillsätts (9). De äger inte rätt att avge yttranden till andra utskott.

2. Förklarar sig ett ständigt utskott ej behörigt att behandla ett ärende, eller uppstår en behörighetstvist mellan två eller flera ständiga utskott, skall frågan om behörighet tas upp på parlamentets föredragningslista på förslag av ordförandekonferensen eller på begäran av ett av de ständiga utskott som berörs.

3. Om flera utskott är behöriga att bereda ett ärende skall ett utskott utses till ansvarigt utskott och de övriga till rådgivande utskott.

Ett ärende får dock inte samtidigt hänvisas till fler än tre utskott, såvida det inte på goda grunder beslutas att frångå denna regel i enlighet med bestämmelserna i punkt 1.

4. Två eller flera utskott eller underutskott kan gemensamt bereda ärenden som omfattas av deras behörighet, men de äger inte rätt att fatta beslut.

5. Alla utskott kan med presidiets samtycke ge en eller flera av sina ledamöter ett studie- eller informationsuppdrag.

Artikel 140

Utskott ansvarigt för valprövning

Bland de utskott som tillsatts i överensstämmelse med bestämmelserna i denna arbetsordning skall ett utskott åläggas att ansvara för valprövning och förberedandet av beslut angående alla invändningar om vals giltighet.

Artikel 141

Underutskott

1. Efter att först ha inhämtat ordförandekonferensens tillåtelse kan ett ständigt eller tillfälligt utskott, om dess arbete så kräver, tillsätta ett eller flera underutskott och samtidigt fastställa dessa underutskotts sammansättning (se artikel 137) och ansvarsområden. Underutskott skall inge rapporter till det utskott som tillsatte dem.

2. Det förfarande som gäller för utskott skall även gälla för underutskott.

3. Suppleanter äger rätt att närvara vid underutskottssammanträden på samma villkor som vid utskottssammanträden.

Ordalydelsen i denna artikel skall tillämpas strikt, i synnerhet vad gäller beroendeförhållandet mellan ett underutskott och det utskott detta härrör från. Detta innebär framför allt att ledamöterna i ett underutskott skall väljas bland de i huvudutskottet.

Artikel 142

Utskottspresidium

1. Vid det första utskottssammanträdet efter det att val av utskottsledamöter har förrättats i enlighet med artikel 137, skall utskottet i separata omröstningar välja ett presidium bestående av en ordförande och en, två eller tre vice ordförande.

2. Med förbehåll för denna punkts andra stycke skall presidiet väljas i sluten omröstning utan debatt. För att bli vald fordras en absolut majoritet av de avgivna rösterna. Vid en eventuell andra valomgång är emellertid en enkel majoritet tillräcklig.

Svarar antalet kandidater mot antalet lediga platser kan kandidaten eller kandidaterna förklaras valda utan att den omröstning som avses i första stycket behöver hållas.

Artikel 143

Förfarande utan betänkande - förenklat förfarande

1. Vid varje utskottssammanträde förelägger ordföranden utskottet en lista med de förslag som enligt hans åsikt, eller på rekommendation från parlamentets ordförande, bör godkännas utan att något betänkande avges.

Ordföranden förelägger utskottet varje förslag på listan för beslut. Såvida inte minst fyra ledamöter har invändningar mot förslaget skall utskottsordföranden meddela parlamentets ordförande att förslaget är antaget.

2. På rekommendation från parlamentets ordförande eller på förslag av utskottsordföranden kan ett utskott yttra sig över ett förslag enligt det förenklade förfarandet.

Såvida inte minst fyra ledamöter har rest invändningar mot användandet av detta förfarande skall utskottets ordförande anses som utsedd till föredragande. Förslaget till betänkande, som består av en protokolldel, ett förslag till lagstiftningsresolution samt en kort motivering, skall sändas till utskottets ledamöter. Såvida inte minst fyra ledamöter reser invändningar, inom en fastställd tidsfrist som måste vara minst två veckor från utsändandet, skall betänkandet anses som antaget av utskottet. I så fall skall det förslag till lagstiftningsresolution som ingår i betänkandet gå till omröstning i kammaren utan debatt i enlighet med artikel 99.

3. Reser minst fyra ledamöter invändningar mot det förfarande som avses i punkterna 1 och 2 skall förfarandet i artikel 144 tillämpas (förfarande med betänkande).

Artikel 144

Utskottsbetänkanden i samband med rådfrågningar

1. Ordföranden för det utskott till vilket ett kommissionsförslag har hänvisats skall föreslå utskottet vilket förfarande som skall tillämpas.

2. Efter ett beslut om vilket förfarande som skall användas, och om artikel 143 inte skall tillämpas, skall utskottet bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande av kommissionens förslag, om detta inte redan har skett på grundval av det lagstiftningsprogram som avses i artikel 49.

3. Utskottets betänkande skall innehålla följande delar:

a) Eventuella ändringsförslag till förslaget.

b) Ett förslag till lagstiftningsresolution i enlighet med artikel 58.2.

c) En motivering.

Artikel 145

Betänkanden som inte avser rättsakter

1. Utarbetar ett utskott ett betänkande som inte avser en rättsakt, skall det bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en person till föredragande.

2. Utskottets föredragande är ansvarig för utarbetandet av utskottets betänkande och för att detta på utskottets vägnar läggs fram i kammaren.

3. Utskottets betänkande skall innehålla följande delar:

a) Ett resolutionsförslag.

b) En motivering.

c) Texter till alla resolutionsförslag som skall ingå i betänkandet i enlighet med artikel 45.4.

Artikel 146

Motiveringar och tidsfrister

1. Utskottets föredragande är ansvarig för formulerandet av en motivering, vilken inte skall gå till omröstning. Motiveringen måste dock vara i överenstämmelse med texten i det resolutionsförslag som antagits och eventuella ändringsförslag som utskottet föreslagit, och skall i förekommande fall tydligt ange en eventuell minoritets uppfattning.

2. I betänkandet skall resultatet från omröstningen om betänkandet i sin helhet anges. Betänkandet skall dessutom ange hur varje enskild ledamot röstade, om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär detta vid omröstningen.

3. Uppnås inte enhällighet i utskottet skall betänkandet också innehålla minoritetens eller minoriteternas uppfattning.

4. Ett utskott kan på förslag av sitt presidium fastställa en tidsfrist inom vilken utskottets föredragande skall lägga fram sitt förslag till betänkande. Denna frist kan förlängas.

5. När denna frist har löpt ut kan utskottet ålägga sin ordförande att begära att det till utskottet hänvisade ärendet skall tas upp på föredragningslistan till ett av parlamentets följande sammanträden. Debatter kan i så fall äga rum på grundval av ett muntligt betänkande från utskottet i fråga.

Artikel 147

Utskottsyttranden

1. Om det utskott till vilket ett ärende först hänvisades önskar höra ett annat utskotts åsikt, eller om ett annat utskott önskar yttra sig över det förstnämnda utskottets betänkande, kan utskotten anmoda parlamentets ordförande att i enlighet med artikel 139.3 utse det ena utskottet till ansvarigt utskott och det andra till rådgivande utskott.

2. Det rådgivande utskottet skall antingen muntligen, genom sin ordförande eller föredragande, eller skriftligen avge ett yttrande till det ansvariga utskottet. Yttrandet skall avse den till utskottet hänvisade texten.

3. Ansvarigt utskott skall i sitt betänkande ange det rådgivande utskottets yttrande, i den mån detta avviker från utskottets egna synpunkter.

4. Ett rådgivande utskott måste avge sitt yttrande inom den av ansvarigt utskott fastställda tidsfristen, så att hänsyn till yttrandet kan tas vid omröstningen i utskottet. Ansvarigt utskott skall inte dra några slutsatser innan tidsfristen har löpt ut.

5. Yttrandet från det rådgivande utskottet får innehålla ändringsförslag till den text som har hänvisats till utskottet, och förslag som rör delar av det resolutionsförslag som ansvarigt utskott har lagt fram, men får inte innehålla något eget resolutionsförslag.

(För omröstningsförfarandet vid yttrande, se tolkningen till artikel 150.)

6. Endast det ansvariga utskottet äger rätt att lägga fram ändringsförslag i kammaren.

7. Rådgivande utskotts ordförande och föredragande kan i en rådgivande roll delta i det ansvariga utskottets sammanträden, i den mån dessa behandlar ett gemensamt ärende.

Artikel 148

Initiativbetänkanden

Ett utskott som har för avsikt att utarbeta ett betänkande och förelägga parlamentet ett resolutionsförslag i ett ärende som faller inom utskottets ansvarsområde, utan att det har fått sig hänvisat vare sig en rådfrågning, begäran om yttrande eller ett resolutionsförslag som avser detta ärende, får endast göra detta med en i förväg inhämtad tillåtelse från ordförandekonferensen. Ett eventuellt avslag av en sådan begäran skall alltid åtföljas av en motivering.

Ordförandekonferensen kan i samband med en sådan tillåtelse fastslå att behörigheten att fatta beslut skall delegeras i enlighet med artikel 52.

De villkor som fastställs i första stycket i denna artikel, varvid artikeln endast skall tillämpas när varken rådfrågning, begäran om yttrande eller resolutionsförslag har hänvisats till det utskott som begär nämnda tillåtelse, måste iakttas strikt eftersom detta skyddar ledamöternas initiativrätt genom att artikel 45 kan tillämpas. Artikel 45 ger dessutom behörigt utskott större frihet vad angår lämpliga åtgärder som bör vidtas angående resolutionsförslag som har hänvisats till utskottet.

Artikel 149

Frågestund i utskott

Ett utskott kan avhålla en frågestund om utskottet så beslutar. Varje utskott fastställer själv regler för frågestundens genomförande.

Artikel 150

Förfarandet i utskott

1. I ett utskott föreligger endast beslutförhet när en fjärdedel av ledamöterna är personligen närvarande. Om en sjättedel av utskottets ledamöter före inledandet av omröstningen så kräver, skall emellertid omröstningen endast anses giltig om en majoritet av utskottets ledamöter har deltagit i den.

2. Omröstningar i utskott skall ske med handuppräckning, såvida inte en fjärdedel av utskottets ledamöter begär omröstning med namnupprop.

3. Utskottets ordförande äger rätt att delta i överläggningar och omröstningar, men har inte utslagsröst.

4. Artiklarna 12, 13, 14, 17, 18, 102, 103, 105, 107.1, 109, 111, 113, 113a, 115, 116, 117, 118, 119, 121, 123, 124, 125, 126, 127, 128, 131 och 132 gäller i tillämpliga delar vid utskottssammanträden.

5. Med beaktande av de ingivna ändringsförslagen kan utskottet, i stället för att låta förslagen gå till omröstning, anmoda föredraganden att inkomma med ett nytt förslag, och därvidlag beakta så många ändringsförslag som möjligt. En ny tidsfrist skall därefter fastställas för ändringsförslag till detta förslag.

(Artikel 124.6)

Muntliga ändringsförslag som läggs fram i ett utskott skall gå till omröstning såvida inte någon ledamot motsätter sig detta.

(Artikel 113 och 147)

Följande förfarande skall tillämpas vid omröstning om yttranden:

1. Det rådgivande utskottet skall rösta om yttrandets slutsatser i sin helhet, eventuellt efter att först ha röstat om varje enskild slutsats. Om inga slutsatser antas skall yttrandet som avges till det ansvariga utskottet enbart bestå av eventuellt antagna ändringsförslag till den text som hänvisats till det rådgivande utskottet. Resultatet av omröstningen om slutsatser eller ändringsförslag i sin helhet skall anges i yttrandet.

2. Det kan till följd av denna omröstning bli nödvändigt att ändra den text som föregick ändringsförslagen eller slutsatserna (vilken kan betraktas som motivering). Det röstas emellertid inte härom.

3. Det rådgivande utskottet skall inte heller rösta om kommissionens förslag i sin helhet.

Artikel 151

Utskottssammanträden

1. Ett utskott skall sammanträda på kallelse av sin ordförande eller på anmodan av parlamentets ordförande.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i denna arbetsordning, som fordrar att utskotten håller offentliga sammanträden och omröstningar, skall utskott, efter deras tillsättande enligt artikel 135.1, besluta huruvida deras sammanträden normalt skall vara offentliga.

Utskott äger rätt att dela upp ärenden på föredragningslistan till ett bestämt sammanträde i sådana ärenden som är offentliga och sådana som skall behandlas inom stängda dörrar.

3. Kommissionen och rådet får delta i utskottssammanträden om de av utskottets ordförande och på utskottets vägnar inbjuds att göra så.

Ett utskott får efter särskilt beslut inbjuda vilken annan person som helst att delta och yttra sig vid ett sammanträde.

Beslut om huruvida en ledamots personliga assistenter skall tillåtas närvara vid utskottssammanträden skall på samma sätt överlåtas till varje enskilt utskott.

Ett ansvarigt utskott får med förbehåll för presidiets tillåtelse anorda en expertutfrågning om det anser att en sådan utfrågning är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna utföra sitt arbete i ett bestämt ärende.

Rådgivande utskott äger rätt att närvara vid utfrågningen om de så önskar.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 147.7, och om ett utskott inte beslutar annorlunda, får ledamöter närvara vid sammanträden i utskott som de inte tillhör, dock utan att delta i utskottets överläggningar.

Sådana ledamöter kan emellertid av utskottet bemyndigas att i en rådgivande roll delta i utskottets arbete.

Artikel 152

Protokoll från utskottssammanträden

1. Protokoll från varje utskottssammanträde skall delas ut till alla utskottets ledamöter och föreläggas utskottet för justering vid det därpå följande sammanträdet.

2. Såvida inte utskottet beslutar annorlunda skall endast antagna betänkanden och meddelanden utarbetade med utskottsordföranden som ansvarig offentliggöras.

KAPITEL XVIII INTERPARLAMENTARISKA DELEGATIONER

Artikel 153

Tillsättande av interparlamentariska delegationer och deras uppgifter

1. Parlamentet skall tillsätta ständiga interparlamentariska delegationer. Antalet ledamöter fastställs med hänsyn till delegationernas uppgifter. Val av delegationsledamöter skall förrättas vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet och återigen två och ett halvt år senare.

2. Val av delegationsledamöter förrättas efter det att kandidater har nominerats av ordförandekonferensen, politiska grupper eller grupplösa parlamentsledamöter. Ordförandekonferensen förelägger parlamentet förslag som - så långt det är möjligt - säkerställer en rättvis fördelning av medlemsstater och politiska åsiktsriktningar. Artikel 137.2, 137.3, 137.5 och 137.6 skall tillämpas.

3. Delegationernas presidier skall tillsättas i överensstämmelse med det förfarande som används vid tillsättandet av utskottspresidier.

4. Parlamentet fastställer de enskilda delegationernas allmänna befogenheter. Det får när som helst besluta att utvidga eller inskränka dessa befogenheter.

5. De genomförandebestämmelser som krävs för att delegationerna skall kunna utföra sitt arbete skall antas av ordförandekonferensen på förslag av delegationsordförandekonferensen.

6. Delegationsordföranden skall överlämna en rapport om delegationens verksamhet till utskottet ansvarigt för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor.

Artikel 154

Rapport till Europarådets parlamentariska församling

1. Vid inledandet av sessionen som öppnas den andra tisdagen i mars varje år skall presidiet utse en föredragande som skall upprätta en rapport till Europarådets parlamentariska församling om parlamentets verksamhet.

2. Efter det att denna rapport har godkänts av presidiet och parlamentet skall parlamentets ordförande genast vidarebefordra den till ordföranden för Europarådets parlamentariska församling.

Artikel 155

Blandade parlamentariska utskott

1. Europaparlamentet kan tillsätta blandade parlamentariska utskott tillsammans med parlamenten i stater associerade med gemenskapen eller stater med vilka anslutningsförhandlingar har inletts.

Sådana utskott äger rätt att upprätta rekommendationer till de deltagande parlamenten. När det gäller Europaparlamentet skall dessa rekommendationer hänvisas till behörigt utskott, vilket skall lägga fram förslag om åtgärder som bör vidtas.

2. De blandade parlamentariska utskottens allmänna befogenheter skall fastställas av Europaparlamentet och genom avtal med tredje land.

3. Blandade parlamentariska utskott skall lyda under de bestämmelser som fastställs i själva avtalet i fråga. Dessa bestämmelser skall baseras på principen om jämlikhet mellan Europaparlamentets delegation och det berörda parlamentets delegation.

Europaparlamentet skall utse sina företrädare i enlighet med artikel 153.

4. Blandade parlamentariska utskott utarbetar sina egna arbetsordningar och förelägger Europaparlamentets presidium och berörda parlament dem för godkännande.

5. Sammansättningen av Europaparlamentets delegationer till blandade parlamentariska utskott skall fastställas samtidigt och på samma sätt som sammansättningen av ständiga utskott.

KAPITEL XIX FRAMSTÄLLNINGAR

Artikel 156

Rätt att inge framställningar

1. Alla medborgare i Europeiska unionen, och alla fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller har sin hemvist eller säte i en medlemsstat, äger rätt att ensamma eller tillsammans med andra medborgare eller personer inge en framställning till Europaparlamentet i ett ärende som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde och som direkt berör framställaren.

2. Framställningar till parlamentet skall vara försedda med namn, yrke, nationalitet och hemvist för varje person som undertecknar dem.

3. Framställningar skall vara avfattade på ett av de officiella språken.

4. Framställningar som uppfyller villkoren i punkt 2 upptas i ett register i den ordning vari de mottas. Om villkoren ovan inte uppfylls skall framställningarna arkiveras och framställaren underrättas om skälen härtill.

5. Framställningar som upptagits i registret hänvisas av parlamentets ordförande till behörigt utskott, som skall förvissa sig om att de faller inom Europeiska unionens verksamhetsområde.

6. Framställningar som ett utskott förklarar för otillåtliga skall arkiveras. Framställaren skall underrättas om beslutet och skälen härtill.

7. Utskottet kan i sådana fall föreslå framställaren att vända sig till en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten eller till Europeiska unionen.

8. Om utskottet anser det lämpligt kan det hänvisa ärendet till ombudsmannen.

9. Framställningar till Europeiska unionen som ingivits av fysiska eller juridiska personer som varken är medborgare i Europeiska unionen, bosatta i en medlemsstat eller har sin hemvist eller säte i en medlemsstat, skall registreras och arkiveras separat. En gång i månaden översänder ordföranden en lista med de framställningar som mottagits under föregående månad, med angivande av vilket ämne de behandlar, till utskottet ansvarigt för prövning av framställningar. Utskottet kan begära in de framställningar som det önskar pröva.

Artikel 157

Prövning av framställningar

1. Ansvarigt utskott kan besluta att utarbeta ett betänkande eller på annat sätt yttra sig om de framställningar som det har förklarat som tillåtliga.

Utskottet kan, speciellt vid framställningar som söker ändra gällande rätt, begära yttranden från andra utskott i enlighet med artikel 147.

2. Vid prövningen av framställningar kan utskottet anordna utfrågningar eller skicka ut ledamöter för att på ort och ställe orientera sig om sakförhållanden.

3. Som ett led i förberedandet av sitt yttrande kan utskottet anmoda kommissionen att inkomma med dokument, lämna upplysningar och ge utskottet tillgång till dess tjänster.

4. Utskottet kan eventuellt förelägga parlamentet resolutionsförslag om framställningar som det har behandlat.

Utskottet kan även anmoda parlamentets ordförande att vidarebefordra sitt yttrande till kommissionen eller rådet.

5. En gång varje halvår underrättar utskottet parlamentet om resultatet av sina överläggningar.

Utskottet skall i synnerhet underrätta parlamentet om åtgärder som kommissionen eller rådet vidtagit beträffande framställningar som vidarebefordrats till dem av parlamentet.

6. Parlamentets ordförande skall underrätta framställarna om fattade beslut och skälen härtill.

Artikel 158

Tillkännagivande av framställningar

1. Framställningar uppförda i det register som avses i artikel 156.4, samt de viktigaste besluten som rör det förfarande som skall tillämpas vid prövning av enskilda framställningar, skall tillkännages vid ett sammanträde med kammaren. Sådana tillkännagivanden förs till protokollet från sammanträdet.

2. Texterna till de i registret uppförda framställningarna samt texterna till de utskottsyttranden som hör till framställningarna skall förvaras i parlamentets arkiv, där de skall vara tillgängliga för alla ledamöter.

KAPITEL XX OMBUDSMANNEN

Artikel 159

Ombudsmannens utnämnande

1. Omedelbart efter valet av ordförande vid början av varje valperiod, eller vid de fall som avses i punkt 8 i denna artikel, skall ordföranden begära nomineringar till ämbetet som ombudsman, samt fastställa en tidsfrist för ingivandet av dessa nomineringar. Denna begäran skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Nomineringar måste ha stöd av minst 29 av Europaparlamentets ledamöter som skall komma från minst två medlemsstater.

Varje ledamot kan bara stödja en nominering.

Nomineringarna skall innehålla alla de dokument som krävs för att styrka att kandidaten uppfyller villkoren i föreskrifterna för utövandet av tjänsten som ombudsman.

3. Nomineringarna skall vidarebefordras till behörigt utskott. Utskottet kan begära att få höra kandidaterna.

Utfrågningarna skall vara öppna för samtliga parlamentets ledamöter.

4. En alfabetisk förteckning över godkända nomineringar föreläggs sedan parlamentet för omröstning.

5. Omröstningen skall vara sluten och en majoritet av de avgivna rösterna krävs.

Om ingen kandidat har valts efter de två första valomgångarna får endast de två kandidater som erhöll flest antal röster vid andra valomgången lov att kvarstå som kandidater.

Vid lika röstetal ges företräde åt den äldste kandidaten.

6. Ordföranden skall innan omröstningen inleds försäkra sig om att minst hälften av parlamentets ledamöter är närvarande.

7. Den utnämnda ombudsmannen skall omedelbart avlägga en ed inför domstolen.

8. Ombudsmannen skall, förutom vid dödsfall eller avsättande, utföra sina uppgifter till dess hans efterträdare övertager ämbetet.

Artikel 160

Ombudsmannens avsättande

1. En tiondel av parlamentets ledamöter kan begära att ombudsmannen skall avsättas, om han inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

2. Begäran skall vidarebefordras till ombudsmannen och till behörigt utskott som, om en majoritet av dess ledamöter anser att skälen är välgrundade, förelägger parlamentet ett betänkande. Ombudsmannen skall, om denne så begär, höras innan betänkandet går till omröstning. Parlamentet skall efter en debatt fatta beslut med sluten omröstning.

3. Innan omröstningen inleds skall ordföranden förvissa sig om att minst hälften av parlamentets ledamöter är närvarande.

4. Bifaller parlamentet förslaget om avsättande av ombudsmannen och denne underlåter att ta konsekvenserna härav skall ordföranden, senast vid den sammanträdesperiod som följer på den vid vilken omröstningen ägde rum, vända sig till domstolen med en hemställan om att utan dröjsmål förklara ombudsmannen som avsatt.

Avgår ombudsmannen på egen begäran inställs detta förfarande.

Artikel 161

Ombudsmannens verksamhet

1. Bestämmelser om till ombudsmannen hänvisade ärenden, tillsammans med förfaranderegler och andra föreskrifter som reglerar ombudsmannens verksamhet, fogas som bilaga till arbetsordningen. Ombudsmannen äger rätt att utarbeta ett förslag härom. Förslaget skall vidarebefordras till utskottet ansvarigt för arbetsordningen, som skall lämna en redogörelse till parlamentet.

2. Ombudsmannen skall regelbundet och på behörigt utskotts begäran underrätta utskottet om sin verksamhet.

3. Ombudsmannen och behörigt utskotts ordförande skall var och en garantera att de upplysningar de får kännedom om i samband med ombudsmannens verksamhet behandlas i förtrolighet. Sådana upplysningar får endast lämnas till domstolar och endast när de behövs för genomförandet av ett brottmål.

KAPITEL XXI TILLÄMPNING OCH ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN

Artikel 162

Tillämpning av arbetsordningen

1. Uppstår tveksamheter vid tillämpningen eller tolkningen av denna arbetsordning kan parlamentets ordförande, utan att det påverkar tillämpningen av tidigare beslut inom detta område, hänvisa ärendet till behörigt utskott för beredning.

Om en ordningsfråga tas upp i enlighet med artikel 127 kan ordföranden likaledes hänvisa ärendet till behörigt utskott.

2. Utskottet skall avgöra om det är nödvändigt att föreslå en ändring av arbetsordningen. I så fall skall förfarandet i artikel 163 tillämpas.

3. Beslutar utskottet att en tolkning av gällande arbetsordning är tillräcklig, skall det vidarebefordra sin tolkning till parlamentets ordförande som skall underrätta parlamentet.

4. Om en politisk grupp eller minst 29 ledamöter reser invändningar mot utskottets tolkning, skall ärendet gå till omröstning i parlamentet. Texten skall antas med enkel majoritet, under förutsättning att minst en tredjedel av ledamöterna är närvarande. Vid avslag skall ärendet återförvisas till utskottet.

5. Tolkningar som inte bestrids och tolkningar som antas av parlamentet skall i kursiv stil fogas som förklarande kommentarer till ifrågavarande artikel eller artiklar, tillsammans med beslut om hur arbetsordningen skall tillämpas.

6. Dessa förklarande kommentarer skall utgöra prejudikat för framtida tillämpning och tolkning av de berörda artiklarna.

7. Bestämmelserna om tillämpningen av arbetsordningen skall regelbundet tas upp till förnyad prövning.

8. När arbetsordningen ger ett bestämt antal ledamöter vissa rättigheter, skall detta antal automatiskt justeras till det närmaste hela antal som svarar mot samma procentandel av parlamentets ledamöter om parlamentets totala antal ledamöter ökar, t.ex. efter en utvidgning av Europeiska unionen.

Artikel 163

Ändring av arbetsordningen

1. Alla ledamöter äger rätt att föreslå ändringar av arbetsordningen.

Sådana ändringsförslag skall översättas, tryckas, distribueras och hänvisas till behörigt utskott, som bereder dem och avgör huruvida de skall föreläggas parlamentet.

2. Ändringsförslag till denna arbetsordning skall endast antas om de erhåller en majoritet av rösterna från parlamentets ledamöter.

3. Såvida det inte vid omröstningstillfället beslutas annorlunda, skall ändringar till denna arbetsordning träda i kraft den första dagen under den sammanträdesperiod som följer på deras antagande.

KAPITEL XXII PARLAMENTETS GENERALSEKRETARIAT OCH RÄKENSKAPER

Artikel 164

Generalsekretariat

1. Parlamentet skall biträdas av en generalsekreterare som utses av presidiet.

Generalsekreteraren skall inför presidiet avge en högtidlig försäkran om att utföra sina uppgifter samvetsgrant och fullständigt opartiskt.

2. Generalsekreteraren leder ett sekretariat, vars sammansättning och organisation fastställs av presidiet.

3. Presidiet skall fastställa generalsekretariatets tjänsteförteckning och föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas administrativa och finansiella ställning.

Presidiet skall också fastställa vilka kategorier tjänstemän och övriga anställda som, helt eller delvis, omfattas av artikel 12 14 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna.

Parlamentets ordförande skall vederbörligen underrätta Europeiska unionens berörda institutioner.

Artikel 165

Parlamentets budgetberäkning

1. På grundval av en av generalsekreteraren upprättad rapport skall presidiet upprätta ett preliminärt förslag till budgetberäkning.

2. Ordföranden skall vidarebefordra det preliminära förslaget till budgetberäkning till behörigt utskott, som skall utarbeta ett förslag till budgetberäkning och avge ett betänkande till parlamentet.

3. Ordföranden skall fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförlag till förslaget till budgetberäkning.

Behörigt utskott skall yttra sig över dessa ändringsförslag.

4. Parlamentet skall anta budgetberäkningen.

5. Ordföranden skall vidarebefordra budgetberäkningen till kommissionen och rådet.

6. Ovanstående bestämmelser skall även tillämpas vid tilläggsbudgetberäkningar.

Artikel 166

Befogenhet att påtaga sig och reglera utgifter

1. Ordföranden skall påtaga sig och reglera de utgifter - eller se till att de utgifter påtages och regleras - som lyder under de interna finansbestämmelser som presidiet fastställt efter att ha hört berört utskott.

2. Ordföranden skall vidarebefordra förslaget till årsbokslut till behörigt utskott.

3. På grundval av ett betänkande från behörigt utskott skall parlamentet fastställa sitt årsbokslut och besluta om beviljande av ansvarsfrihet.

KAPITEL XXIII DIVERSE BESTÄMMELSER

Artikel 167

Oavslutade ärenden

Vid slutet av den sista sammanträdesperioden före val till parlamentet, skall samtliga rådfrågningar, anmodanden om yttrande, resolutionsförslag och frågor anses förfallna.

Detta gäller inte framställningar och texter om vilka beslut inte skall fattas.

Rådfrågningar eller anmodanden om yttranden (artikel 51), resolutionsförslag och skriftliga förklaringar (artiklarna 45 och 48), initiativbetänkanden (artikel 148) samt frågor (artiklarna 28, 40, 41 och 42) förfaller om de inte har färdigbehandlats före avslutningen av "den sista sammanträdesperioden före val till parlamentet".

När det gäller rådfrågningar eller anmodanden om yttranden (artikel 51) är det i fördragen fastställda förfarandet för att höra parlamentet emellertid inte avslutat, utan de övriga institutionerna måste förelägga det nya parlamentet dessa på nytt.

(1) Version konsoliderad vid publiceringsdatumet.

(2) Se bilaga I.

(3) Se bilaga II.

(4) Se artikel 72.2 b.

(5) Se bilaga IV.

(6) Se bilaga V.

(7) Se bilaga VI.

(8) Se bilaga VIII.

(9) Se tolkningen till artikel 135.2.

BILAGA I

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER TILL ARTIKEL 9

Anmälan av ekonomiska intressen

ARTIKEL 1

Varje ledamot som har direkta ekonomiska intressen i ett ärende som debatteras skall, innan denne tilldelas ordet i parlamentet eller i något av dess organ, muntligen uppge dessa intressen såvida det inte är uppenbart från den skriftliga förklaring som avses i artiklarna 2 och 3.

ARTIKEL 2

1. Varje ledamot är skyldig att lämna detaljerade upplysningar om sina yrkesmässiga verksamheter.

2. Ledamöter skall dessutom anmäla alla övriga relevanta uppdrag eller verksamheter som de utför mot ersättning.

ARTIKEL 3

Upplysningarna som avses i artikel 2 skall lämnas skriftligen och förs av generalsekreteraren upp i ett register, vars form avgörs av presidiet. Detta register skall vara offentligt.

BILAGA II

UTFÖRANDE AV FRÅGESTUNDEN I ARTIKEL 41

A. RIKTLINJER

1. Frågor skall endast tillåtas om de

- är kortfattade och formulerade på ett sådant sätt att ett kort svar kan lämnas,

- faller inom kommissionens och rådets behörighets- och ansvarsområden och är av allmänt intresse,

- inte kräver omfattande förstudier eller efterforskningar för berörd institution,

- är klart formulerade och avser konkreta punkter,

- inte innehåller påståenden eller omdömen,

- inte avser rent personliga angelägenheter,

- inte syftar till att skaffa fram dokument eller statistiska upplysningar,

- är formulerade som frågor.

2. Frågor skall inte tillåtas om de avser ärenden som redan är upptagna på föredragningslistan eller om vilka överläggningar med deltagande av berörd institution redan har fastställts.

3. Frågor skall inte tillåtas om identiska eller liknande frågor har ställts och besvarats under de närmast föregående tre månaderna.

Följdfrågor

4. Varje ledamot äger rätt att till varje fråga ställa en följdfråga. Han får endast ställa en följdfråga till rådet och två följdfrågor till kommissionen.

5. De bestämmelser om frågors tillåtlighet som fastställs i dessa riktlinjer skall även gälla följdfrågor.

6. 1) Ordföranden avgör följdfrågors tillåtlighet och skall begränsa deras antal så att varje ledamot som har ställt en fråga kan få den besvarad.

2) Även om en följdfråga uppfyller ovannämnda villkor är ordföranden inte skyldig att förklara en följdfråga för tillåten

a) om det är sannolikt att den kommer att hindra det normala utförandet av frågestunden,

b) om den huvudfråga som följdfrågan avser redan har belysts tillräckligt av andra följdfrågor, eller

c) om det inte finns något direkt samband med huvudfrågan.

Frågors besvarande

7. Berörd institution skall tillse att frågorna är kortfattade och av relevans för frågans ämne.

8. Om berörda frågors innehåll tillåter det kan ordföranden, efter att ha hört frågeställaren, besluta att berörd institution skall besvara dem tillsammans.

9. En fråga får endast besvaras om frågeställaren är närvarande eller om denne före frågestundens inledande skriftligen underrättat ordföranden om namnet på sin ersättare.

10. Är varken frågeställaren eller hans ersättare närvarande bortfaller frågan.

11. Frågor som förbliver obesvarade på grund av tidsbrist skall besvaras skriftligen, såvida inte frågeställaren drager tillbaka sin fråga.

12. Förfarandet för skriftligt besvarande skall ske i enlighet med artikel 42.3 och 42.4.

Tidsfrister

13. 1) Frågor skall inges senast en vecka innan frågestunden inleds. Frågor som inte ingivits inom denna tidsfrist får lov att behandlas under frågestunden om berörd institution ger sitt samtycke härtill.

2) Frågor som förklaras tillåtna skall delas ut till ledamöterna och vidarebefordras till berörda institutioner.

B. REKOMMENDATIONER

(Utdrag ur parlamentets resolution av den 13 november 1986)

Europaparlamentet

1. ser gärna att det sker en strängare tillämpning av riktlinjerna för utförandet av frågestunden i artikel 41, i synnerhet av punkt 1 beträffande tillåtlighet,

2. rekommenderar att Europaparlamentets ordförande oftare använder de befogenheter han tilldelas i artikel 41.3 för att indela frågor för frågestunden efter ämne, men menar dock att endast de frågor på övre halvan av den lista med frågor som ingivits till en given sammanträdesperiod bör underkastas en sådan ämnesindelning,

3. rekommenderar, vad gäller följdfrågor, att ordföranden som en allmän regel skall tillåta en följdfråga från frågeställaren och en eller högst två följdfrågor från andra ledamöter, vilka helst skall tillhöra en annan politisk grupp eller medlemsstat än författaren till huvudfrågan; betonar att följdfrågor måste vara kortfattade och i form av frågor samt föreslår att deras längd bör begränsas till 30 sekunder,

4. anmodar kommissionen och rådet att i enlighet med del A punkt 7 i bilaga II i arbetsordningen tillse att svaren är kortfattade och av relevans för frågans ämne.

BILAGA III

RIKTLINJER OCH ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR VAL AV DE FRÅGOR SOM SKALL TAS UPP PÅ FÖREDRAGNINGSLISTAN TILL DEBATTER OM AKTUELLA OCH BRÅDSKANDE FRÅGOR AV STÖRRE VIKT ENLIGT ARTIKEL 47

Grundläggande kriterier

1. Företräde skall ges till alla de resolutionsförslag som uttrycker parlamentets mening före en bestämd händelse och som riktar sig till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, tredje land eller internationella organisationer, under förutsättning att den innevarande sammanträdesperioden är den enda av parlamentets sammanträdesperioder vid vilken en omröstning kan äga rum i tid.

2. Resolutionsförslag som går till omröstning i parlamentet (och som utrycker parlamentets protester, fördömanden, solidaritet, indignation osv.) och som avser en händelse som djupt har berört den allmänna opinionen i Europa skall anses aktuell, brådskande och av större vikt, under förutsättning att omröstningen endast kan anses av värde om den förrättas så snart som möjligt.

3. De frågor skall ha företräde som avser befogenheter som Europeiska unionen har i enlighet med fördraget, under förutsättning att de är av större vikt.

4. Antalet utvalda frågor skall inte vara större än att man kan hålla en debatt som står i rimlig proportion till deras betydelse, och får högst vara fem. De omfattar i regel alla resolutionsförslag om mänskliga rättigheter.

Praktiska detaljer

5. De grundläggande kriterier som har tillämpats för att bestämma valet av frågor som skall tas upp i debatten om aktuella och brådskande frågor av större vikt skall meddelas parlamentet och de politiska grupperna.

Begränsning och tilldelning av talartid

6. För att bättre utnyttja den tid som står till buds skall parlamentets ordförande, efter att ha hört de politiska gruppernas ordförande, träffa en överenskommelse med rådet och kommissionen om en begränsning av talartiden för dessa två institutioners eventuella yttranden under debatten om aktuella och brådskande frågor av större vikt.

Tidsfrist för ingivande av ändringsförslag

7. Tidsfristen för ingivandet av ändringsförslag skall fastställas så att tillräckligt med tid finns mellan deras distribution på de officiella språken och den tidpunkt som är fastställd för debatten om resolutionsförslag, för att möjliggöra för ledamöter och politiska grupper att noggrant överväga dem.

BILAGA IV

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER FÖR BEHANDLING AV EUROPEISKA UNIONENS ALLMÄNNA BUDGET OCH TILLÄGGSBUDGET

Artikel 1

Sammanträdesdokument

1. Följande dokument skall tryckas och distribueras:

a) Kommissionens meddelande om den föreskrivna maximala procentsatsen, i enlighet artikel 78.9 i Parisfördraget, artikel 203.9 i Romfördraget och artikel 177.9 i Euratomfördraget.

b) Kommissionens eller rådets förslag om fastställandet av en ny sats.

c) En sammanfattning av rådets överläggningar om de ändringar och ändringsförslag till budgetförslaget som parlamentet antagit.

d) De modifieringar rådet företagit av de ändringar av budgetförslaget som parlamentet antagit.

e) Rådets ståndpunkt beträffande fastställandet av en ny maximal procentsats.

f) Det nya budgetförslaget, upprättat i enlighet med artikel 78.8 i Parisfördraget, artikel 203.8 i Romfördraget och artikel 177.8 i Euratomfördraget.

g) Förslag till beslut om de provisoriska tolftedelar som avses i artikel 78b i Parisfördraget, artikel 204 i Romfördraget och artikel 178 i Euratomfördraget.

2. Dessa dokument skall hänvisas till ansvarigt utskott. Alla berörda utskott äger rätt att yttra sig.

3. Önskar andra utskott yttra sig skall ordföranden fastställa en tidsfrist inom vilken yttrandena skall ha inkommit till ansvarigt utskott.

Artikel 2

Maximal procentsats

1. Varje ledamot kan, under förutsättning att nedanstående villkor beaktas, lägga fram och motivera förslag till beslut om fastställandet av en ny maximal procentsats.

2. Sådana förslag skall endast tillåtas om de inges skriftligen och är undertecknade av minst nio ledamöter, eller inges på en politisk grupps eller ett utskotts vägnar.

3. Ordföranden skall fastställa en tidsfrist för ingivandet av sådana förslag.

4. Ansvarigt utskott skall avge ett betänkande över dessa förslag innan de behandlas i kammaren.

5. Parlamentet skall därefter låta förslagen gå till omröstning. Parlamentet fattar beslut med en majoritet av rösterna från sina ledamöter eller med en majoritet av tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Har rådet meddelat parlamentet att det samtycker till fastställandet av en ny sats skall ordföranden i kammaren förklara den nya satsen som antagen.

Om så inte är fallet skall rådets ståndpunkt återförvisas till ansvarigt utskott.

Artikel 3

Behandling av budgetförslaget - första etappen

1. Med förbehåll för nedanstående villkor kan varje ledamot inge och framlägga:

- Förslag till ändring av budgetförslaget.

- Ändringsförslag till budgetförslaget.

2. Förslag till ändringar skall för att kunna antas inges skriftligen, vara undertecknade av minst åtta ledamöter eller ingivna på en politisk grupps eller ett utskotts vägnar, ange den punkt i budgeten som de avser och respektera upprätthållandet av en balans mellan inkomster och utgifter. Förslagen till ändringar skall omfatta alla nödvändiga upplysningar om de kommentarer som berör den avsedda punkten i budgeten.

Samma bestämmelser gäller för ändringsförslag.

Alla förslag till ändringar av och alla ändringsförslag till budgetförslaget måste åtföljas av en skriftlig motivering.

3. Ordföranden skall fastställa tidsfrister för ingivandet av förslag till ändringar och ändringsförslag.

Ordföranden skall fastställa två tidsfrister för ingivande av förslag till ändringar och ändringsförslag: en före och en efter antagandet av betänkandet i ansvarigt utskott.

4. Ansvarigt utskott skall yttra sig om de framlagda förslagen innan de behandlas i kammaren.

Förslag till ändringar och ändringsförslag som ansvarigt utskott har avslagit skall inte gå till omröstning i kammaren, om så inte skriftligen begärs före en tidsfrist som fastställs av ordföranden, ett utskott eller minst 29 ledamöter. Denna tidsfrist får under inga omständigheter löpa ut senare än 24 timmar innan omröstningen inleds.

5. Förslag till ändring av parlamentets budgetberäkning vars innehåll liknar de förslag som parlamentet redan avslog när budgetberäkningen upprättades, skall endast behandlas om ansvarigt utskott ger sitt samtycke därtill.

6. Oaktat bestämmelserna i artikel 58.2 skall parlamentet förrätta särskilda och på varandra följande omröstningar om

- varje förslag till ändring och varje ändringsförslag,

- varje avsnitt av budgetförslaget,

- ett resolutionsförslag om detta budgetförslag.

Bestämmelserna i artikel 115.4, 115.5 och 115.6 skall dock tillämpas.

7. De artiklar, kapitel, avdelningar och avsnitt i budgetförslaget till vilka inga förslag till ändring eller ändringsförslag har lagts fram skall anses som antagna.

8. För att godkännas måste

- ett förslag till ändring erhålla en majoritet av rösterna bland parlamentets ledamöter, och

- ett ändringsförslag erhålla en majoritet av de avgivna rösterna.

9. Medför de av parlamentet antagna ändringarna en ökning av utgifterna utöver den fastsatta maximala procentsatsen, skall ansvarigt utskott förelägga parlamentet ett förslag till ny maximal procentsats i enlighet med artikel 78.9 sista stycket i Parisfördraget, artikel 203.9 sista stycket i Romfördraget och artikel 177.9 sista stycket i Euratomfördraget. Förslaget om ny maximal procentsats skall gå till omröstning efter det att omröstning om budgetförslagets olika avsnitt har ägt rum. Parlamentet fattar beslut med en majoritet av sina ledamöter och en majoritet av tre femtedelar av de avgivna rösterna. Avslås förslaget skall budgetförslaget i sin helhet återförvisas till ansvarigt utskott.

10. Har parlamentet varken företagit ändringar av budgetförslaget, godkänt ändringsförslag eller godkänt ett förslag om att förkasta budgetförslaget, skall ordföranden i kammaren förklara budgeten för slutgiltigt antagen.

Har parlamentet företagit ändringar av budgetförslaget eller godkänt ändringsförslag, skall det ändrade budgetförslaget eller ändringsförslagen vidarebefordras till rådet.

11. Protokollet från det sammanträdet vid vilket parlamentet yttrade sig om budgetförslaget skall vidarebefordas till rådet och kommissionen.

Artikel 4

Slutgiltigt antagande av budgeten efter första behandlingen

Har rådet underrättat parlamentet om att det inte har modifierat parlamentets ändringar och att det har godkänt eller inte avslagit parlamentets ändringsförlag skall ordföranden i kammaren förklara budgeten för slutgiltigt antagen. Ordföranden skall tillse att budgeten offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 5

Beaktande av rådets överläggningar - andra etappen

1. Har rådet modifierat en eller flera av de av parlamentet antagna ändringarna skall den av rådet på detta sätt modifierade texten hänvisas till ansvarigt utskott.

2. Varje ledamot kan, med förbehåll för nedanstående villkor, inge och lägga fram förslag till ändring av den av rådet modifierade texten.

3. Sådana förslag till ändringar skall för att kunna antas inges skriftligen, vara undertecknade av minst 29 ledamöter eller ingivna på ett utskotts vägnar samt respektera upprätthållandet av balansen mellan inkomster och utgifter. Artikel 147.6 skall inte tillämpas. Förslag till ändringar skall endast tillåtas om de avser den av rådet modifierade texten.

4. Ordföranden skall fastställa en tidsfrist för ingivande av förslag till ändringar.

5. Ansvarigt utskott skall ta ställning till den av rådet modifierade texten och yttra sig om förslagen till ändring av denna text.

6. Förslagen till ändring av den av rådet modifierade texten skall gå till omröstning i kammaren, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3.4 andra stycket. Parlamentet fattar beslut med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna. Godkänns förslagen till ändringar skall den av rådet modifierade texten anses som förkastad. Avslås de skall den av rådet modifierade texten anses som antagen.

7. Rådets sammanfattning av resultatet av överläggningarna om de ändringsförslag som parlamentet har godkänt skall bli föremål för en debatt, vilken kan avslutas med omröstning om ett resolutionsförslag.

8. När det förfarande som föreskrivs i denna artikel är avslutat, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 6, skall ordföranden i kammaren förklara budgeten för slutgiltigt antagen. Ordföranden skall tillse att budgeten offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 6

Fullständigt förkastande

1. Minst 29 ledamöter eller ett utskott äger rätt att, om synnerliga skäl föreligger, lägga fram ett förslag om att förkasta budgetförslaget i sin helhet. Ett sådant förslag skall endast tillåtas om det åtföljs av en skriftlig motivering och läggs fram inom en av ordföranden fastställd tidsfrist. Skälen för förkastande får inte vara inbördes oförenliga.

2. Ansvarigt utskott skall yttra sig om ett sådant förslag innan det går till omröstning i kammaren.

Parlamentet fattar beslut med en majoritet av sina ledamöter och två tredjedelar av de avgivna rösterna. Godkänns förslaget skall budgetförslaget i sin helhet återförvisas till rådet.

Artikel 7

Systemet med de provisoriska tolftedelarna

1. Varje ledamot kan, med förbehåll för nedanstående villkor, lägga fram ett förslag till beslut som skiljer sig från det som rådet har fattat och som godkänner utgifter som överstiger den provisoriska tolftedelen, för utgifter utöver dem som är en nödvändig följd av fördraget eller av rättsakter antagna härmed.

2. För att vara tillåtna skall sådana förslag till beslut inges skriftligen, vara undertecknade av minst nio ledamöter eller framlagda av en politisk grupp eller ett utskott samt åtföljas av en motivering.

3. Ansvarigt utskott skall yttra sig om de ingivna förslagen innan de behandlas i kammaren.

4. Parlamentet fattar beslut med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Artikel 8

Gemenskapens momssats

I samband med antagandet av budgeten skall parlamentet även fastställa momssatsen.

BILAGA V

FÖRFARANDE FÖR ÖVERLÄGGNINGAR OM OCH ANTAGANDE AV BESLUT OM BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Artikel 1

Dokument

1. Följande dokument skall tryckas och distribueras:

a) Resultaträkningen, analysen av den ekonomiska förvaltningen samt balansräkningen, vilka kommissionen vidarebefordrar.

b) Revisionsrättens årsrapport och särskilda rapporter, tillsammans med institutionernas yttranden.

c) Revisionsrättens förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, i enlighet med artikel 188c i Romfördraget.

d) Rådets rekommendation.

2. Dessa dokument skall hänvisas till ansvarigt utskott. Alla berörda utskott äger rätt att yttra sig.

3. Önskar andra utskott yttra sig skall ordföranden fastställa den tidsfrist inom vilken dessa yttranden skall ha inkommit till ansvarigt utskott.

Artikel 2

Behandling av betänkanden

1. Parlamentet skall inom den i budgetförordningen fastställda fristen behandla ett betänkande från ansvarigt utskott, i vilket detta lägger fram ett förslag om att ansvarsfrihet bör beviljas, uppskjutas eller förvägras.

2. Såvida det inte föreskrivs annat i denna bilaga skall de bestämmelser i parlamentets arbetsordning som avser ändringsförslag och omröstningar tillämpas.

Artikel 3

Beviljande av ansvarsfrihet

1. Anser ansvarigt utskott det för lämpligt att föreslå ett positivt beslut, skall det utarbeta ett betänkande som skall innehålla följande delar:

a) Ett förslag till beslut med de siffror som ligger till grund för ansvarsfriheten, för att på så sätt fastställa det slutgiltiga resultatet av budgetförvaltningen för det aktuella budgetåret.

b) Ett resolutionsförslag med de till beslutet om ansvarsfrihet åtföljande yttrandena.

c) En motivering.

Motiveringen kan eventuellt avges muntligen.

2. Ansvarigt utskott skall yttra sig om alla ändringsförslag innan de går till omröstning.

3. Förslag till beslut skall gå till omröstning före resolutionsförslag. Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet skall avslutas med en omröstning om resolutionsförslaget i sin helhet.

Artikel 4

Uppskjutande av ansvarsfrihet

1. Ansvarigt utskott äger rätt att lägga fram ett resolutionsförslag som avser att skjuta upp beslutet om ansvarsfrihet. Detta förslag skall ange skälen till uppskjutandet.

2. Ett sådant förslag skall tas upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som följer på dess framläggande.

Artikel 5

Förvägran av ansvarsfrihet

1. Behörigt utskott äger rätt att lägga fram ett förslag till resolution som avser att förvägra ansvarsfrihet. Detta förslag skall ange skälen till förvägran.

2. Ett sådant förslag skall tas upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som följer på dess framläggande, och skall endast godkännas om det erhåller en majoritet av rösterna bland parlamentets ledamöter.

Artikel 6

Återförvisning till utskott

1. Erhåller inte ett förslag till beslut i enlighet med artikel 3.1 a eller ett resolutionsförslag i enlighet med artiklarna 3.1 b, 4.1 eller 5.1 den majoritet som krävs, eller om ett ändringsförslag godkänns beträffande de sifferuppgifter som ingår i förslaget till beslut i enlighet med artikel 3.1 a, skall ärendet anses återförvisat till ansvarigt utskott, vilket med beaktande av omröstningen i kammaren skall underrätta parlamentet vid nästa sammanträdesperiod.

2. Medför detta att parlamentet är oförmöget att bevilja ansvarsfrihet inom den frist som fastställs i budgetförordningen skall ordföranden underrätta kommissionen härom.

Artikel 7

Genomförande av beslut om ansvarsfrihet

1. Parlamentets ordförande skall i enlighet med artiklarna 3 5 vidarebefordra alla parlamentets beslut eller resolutioner till kommissionen och till var och en av de övriga institutionerna. Ordföranden skall tillse att de offentliggörs i serien för bindande rättsakter (L-serien) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Ansvarigt utskott skall minst en gång om året underrätta parlamentet om de åtgärder som institutionerna har vidtagit till följd av de i beslutet om ansvarsfrihet åtföljande kommentarerna och andra i parlamentets resolutioner ingående kommentarer som rör utgifter.

3. På grundval av ett betänkande från utskottet ansvarigt för budgetkontroll kan ordföranden, på parlamentets vägnar och i enlighet med artikel 175 i Romfördraget, väcka talan inför domstolen mot berörd institution för underlåtelse att utföra de förpliktelser som anges i kommentarerna till beslutet om ansvarsfrihet eller andra resolutioner som avser genomförande av utgifter.

BILAGA VI (1)

STÄNDIGA UTSKOTTS ANSVARSOMRÅDEN

I. Utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, däribland fastställandet av en gemensam försvars- och nedrustningspolitik.

2. Förbindelserna med VEU.

3. Politiska aspekter av förbindelser med tredje land och internationella organisationer vad gäller genomförandet av unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

4. Inledande, övervakning och avslutande av förhandlingar om nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen (artikel O i Maastrichtfördraget).

5. Inledande, övervakning och avslutande av förhandlingar om associeringsavtal (artikel 238 i Romfördraget) och andra internationella avtal som i huvudsak är av politisk natur.

6. Problem som rör mänskliga rättigheter och demokratiseringsprocessen i tredje land.

7. Anslutnings- eller associeringsavtal med andra europeiska länder under ansöknings- och förhandlingsstadiet.

I samråd med ordförandena i de interparlamentariska delegationerna och de blandade parlamentariska utskotten samordnar detta utskott arbetet i de interparlamentariska delegationerna och de blandade parlamentariska utskotten, både vad gäller förberedelserna inför och behandlingen av resultaten av deras sammanträden. De interparlamentariska delegationerna och de blandade parlamentariska utskotten hör utskottet för externa ekonomiska förbindelser i ärenden som avser ekonomiska och handelsmässiga aspekter.

II. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Detta utskott har det övergripande ansvaret för alla ärenden som avser avdelning II artiklarna 38 47 i Romfördraget:

1. Genomförande och utveckling av den gemensamma jordbruks- och skogsbrukspolitiken.

2. Utveckling av landsbygden, däribland arbetet i EUGJF - utvecklingssektionen.

3. Veterinärlagstiftning som avser kontroll och utrotande av sjukdomar hos tamdjur.

4. Tillgång på jordbruksråvaror.

5. Den agrara livsmedelsindustrin och produktionssystem.

6. Lagstiftning om boskapsuppfödning.

7. Djurfoder.

Utskottet skall yttra sig om alla ärenden som, fastän de faller inom ett annat område (folkhälsa, ekonomisk politik, externa ekonomiska förbindelser, förbindelser med europeiska eller andra associerade länder), kan ha betydelse för den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter, samt om handelspolitiska ärenden som rör jordbruksprodukter.

III. Budgetutskottet

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Fastställandet och utövandet av Europaparlamentets budgetbefogenheter.

2. Europeiska unionens budget (inklusive EKSG:s budget).

3. De fleråriga budgetberäkningarna för Europeiska unionens intäkter och utgifter och de interinstitutionella överenskommelserna härom.

4. Europeiska unionens ekonomiska tillgångar (däribland avgifter, egna intäkter och medlemsstaternas bidrag).

5. Ekonomiska följder av Europeiska gemenskapens rättsakter.

6. Förberedelse och samordning av samrådsförfarandet mellan parlamentet och rådet, med deltagande av kommissionen, om de av Europeiska gemenskapens rättsakter som har ekonomiska följdverkningar.

7. Problem beträffande förvaltningen av Europeiska unionens administration, bokföring och personal i förbindelse med budgetbefogenheterna, så vitt detta inte får betydande följder för tjänstemännens rättsliga status.

8. Överföring av avsatta medel som utgör ett godkännande av anslag.

9. Parlamentets budget, administration och räkenskaper (artikel 165 i arbetsordningen).

10. Rättsakter i förbindelse med ovannämnda punkter.

Vad beträffar ärenden som rör Europaparlamentets budget, skall presidiet och budgetutskottet i successiva etapper fatta beslut om

a) tjänsteförteckningen,

b) det preliminära förslaget och förslaget till budgetberäkning.

Besluten beträffande tjänsteförteckningen skall fattas i överensstämmelse med följande förfarande:

a1) Presidiet skall fastställa tjänsteförteckningen för varje budgetår.

a2) Presidiet och rådet skall inleda ett samrådsförfarande om budgeten om rådets åsikter skiljer sig från presidiets ursprungliga beslut.

a3) Vid avslutningen av samrådsförfarandet skall presidiet fatta ett slutgiltigt beslut om tjänsteförteckningen i enlighet med artikel 164.3 i arbetsordningen.

Förfarandet för utarbetandet av själva budgetberäkningen skall påbörjas så snart presidiet har fattat ett slutgiltigt beslut om tjänsteförteckningen. Detta förfarandes olika etapper skall i enlighet med artikel 165 i arbetsordningen vara följande:

b1) Presidiet skall upprätta ett preliminärt förslag till budgetberäkning av intäkter och utgifter (punkt 1).

b2) Budgetutskottet skall upprätta ett förslag till budgetberäkning av intäkter och utgifter (punkt 2).

b3) Ett samrådsförfarande skall inledas om budgetutskottets och presidiets ståndpunkter kraftigt avviker från varandra.

Vid utövandet av sina befogenheter skall budgetutskottet ha ett nära samarbete med budgetkontrollutskottet. Vad beträffar budgetförordningen skall uppdelningen av de två utskottens befogenheter avgöras av de slags frågor som tas upp i förslaget till förordning. Budgetförordningar eller delar av budgetförordningar som avser budgetars genomförande, förvaltning och kontroll faller inom budgetkontrollutskottets ansvarsområde.

IV. Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Uppföljning av initiativ beträffande genomförandet av den inre marknaden i enlighet med artiklarna 7b, 7c och 100b i Romfördraget.

2. Monetär politik, betalningsbalans, kapitalrörelser, samt låne- och utlåningspolitik (kontroll av kapitalrörelser som har sitt ursprung i tredje land, åtgärder i syfte att främja Europeiska gemenskapens kapitalutförsel, tillämpning av artiklarna 73b 73g och 104 109m i Romfördraget).

3. Europeiska gemenskapens industripolitik, däribland genomförandet av Europeiska gemenskapens allmänna strategi inom särskilda sektorer.

4. Den gemensamma marknadens funktion, i synnerhet tillämpningen av artiklarna 9 37 i Romfördraget om rörelsefrihet för varor, tullavgifter och kvoter samt problem som uppstår på detta område till följd av utvidgningen av Europeiska unionen.

5. Konkurrensfrågor, dvs. tillämpning av artikel 85 90 i Romfördraget (bestämmelser om konkurrenskraft, karteller och monopol) i den mån det icke rör sig om specifika frågor som faller inom andra utskotts behörighetsområden (transport, hälsovård osv.).

6. "Intern" dumpning (artikel 91 i Romfördraget).

7. Offentligt stöd, med undantag av de aspekter som är knutna till regionalpolitik (artiklarna 92 94 i Romfördraget).

8. Ekonomisk och monetär planering på medellång och lång sikt (artiklarna 73b 73g, 102a, 109i och 130b i Romfördraget).

9. Europeiska gemenskapens tekniska standarder och normer (i samverkan med de europeiska standardiseringsinstituten).

10. Tillämpning av ny teknik i vissa industri- och servicesektorer (standarder, konkurrensbestämmelser, fri rörlighet och fritt utbyte av tjänster samt allmänna problem beträffande olika produktionssektorers organisation).

11. Stålindustrin (åtgärder för stabilisering av priser och marknader, kontroll av sammanslagningar inom ramen för gemenskapsprogram) (artiklarna 4, 46 och 56 67 i Parisfördraget).

12. Tillämpning av artiklarna 95 99 i Romfördraget om skatteregler i förbindelse med den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital inom den inre marknaden.

13. Åtgärder och initiativ som skall vidtas för det gradvisa genomförandet av en ekonomisk och monetär union (ett förfarande för samarbete och samråd beträffande ekonomisk politik på kort sikt, harmonisering av planering på medellång sikt, industripolitik, ekonomiskt stöd på kort eller medellång sikt, åtgärder för monetärt skydd och samarbete osv.).

14. Reformering av världsvalutasystemet.

V. Utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Energiförsörjning och energipolitik i allmänhet, däribland kol- och kärnenergi inom ramen för Parisfördraget och Euratomfördraget.

2. Alla frågor som rör grundforskning, produktutveckling, standardförberedande forskning, preindustriell forskning, teknologisk utveckling, Europeiska gemenskapens ramprogram för teknologisk forskning och utveckling och andra särprogram, däribland COST och Eureka, och teknologiska forsknings- och utvecklingsavtal med tredje land, samt tillämpningen av denna teknologiska forskning och utveckling - som t.ex. rymdteknologi - i den mån detta inte hör till den inre marknaden och industripolitik (jfr utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik).

3. Forskning och utveckling av bioteknologi.

4. De gemensamma forskningscentrumen och centralbyrån för åtgärder inom kärnfysikområdet.

5. Spridning av kunskap om och utveckling av den informationsteknologi som fordras för att lagra, utnyttja, överföra, motta och generera data.

6. Patent och industriell egendom (i samarbete med utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt som det ansvariga utskottet).

7. Samordning av medlemsstaternas program för forskning och utveckling och deras överensstämmelse med ramprogrammet.

VI. Utskottet för externa ekonomiska förbindelser

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör utrikeshandel och avtal som slutits på detta område, i synnerhet:

1. Övervakning av unionens handelspolitik och frågor som rör denna politik och dess genomförande (artiklarna 113 och 235 i Romfördraget).

2. Inledande, övervakning och avslutande av förhandlingar om internationella avtal som huvudsakligen rör ekonomiska och handelsmässiga förbindelser med tredje land, och som inte leder till associeringsavtal (artiklarna 113 och 235 i Romfördraget).

3. Ekonomiska och handelsmässiga aspekter av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och förbindelser med EFTA.

4. Alla aspekter som rör GATT och övergången till WTO (utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling och fiskeriutskottet skall yttra sig om alla handelspolitiska frågor som berör jordbruks- och fiskeriprodukter).

5. Problem i förbindelse med den gemensamma externa tulltariffen och tredje lands användning av dumpning.

6. Ekonomiskt samarbete, däribland finansprotokoll med industrialiserade länder och ekonomiska aspekter av associeringsavtal.

Delegationerna skall ha ett nära samarbete med detta utskott beträffande ekonomiska och handelsmässiga aspekter som rör förbindelser med tredje land.

VII. Utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Rättsliga aspekter beträffande upprättande, tolkning, och tillämpning av gemenskapsrätten, däribland valet av rättslig grund för gemenskapsrättsakter.

2. Rättsliga aspekter beträffande upprättande, tolkning och tillämpning av folkrätten, i den utsträckning Europeiska unionen berörs.

3. Alla ärenden som rör definiering och kodifiering av unionsmedborgarnas rättigheter och av grundläggande rättigheter, samt förslag till officiell kodifiering av hela eller delar av gemenskapslagstiftningen.

4. Skapandet av ett europeiskt rätts- och domsområde.

5. Samordning på gemenskapsnivå av nationell lagstiftning

a) beträffande etableringsrätten och det fria utbytandet av tjänster (artiklarna 52 66 i Romfördraget), däribland problem som rör bolagsrätt (vid utövandet av denna särskilda befogenhet - såvida problemen icke är av rent juridisk karaktär - hörs i allmänhet utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik, förutom när bestämmelserna gäller ett område som faller mer direkt inom ett annat utskotts ansvarsområde),

b) beträffande tillämpning av artikel 220 i Romfördraget (skyddande av fysiska och juridiska personer) och alla åtgärder med mer vittomfattande tillämpning.

6. Europeiska gemenskapernas tjänsteföreskrifter (artikel 24 i fusionsfördraget) med undantag av ärenden som rör löner, såvida de inte medför betydande följder för personalens rättsliga ställning.

7. Parlamentets deltagande i processer inför domstolen, med undantag av dem som rör tvister mellan parlamentet och dess personal.

Frågor om tillämpning av nationell lagstiftning skall i varje enskilt fall handläggas av det utskott som ansvarar för förslagets ämnesområde. Utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt äger dock rätt att yttra sig om dessa förslag i enlighet med artikel 147 i arbetsordningen närhelst det anser det nödvändigt.

Utskottet skall likaledes yttra sig om överläggningarna om den slutgiltiga utformningen av ett enhetligt valförfarande (vad de rättsliga aspekterna beträffar).

VIII. Utskottet för socialfrågor och sysselsättning

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Förbättring av bostads- och arbetsvillkor.

2. Skydd av arbetstagare på arbetsplatsen, i synnerhet vad avser hälsa, hygien och säkerhet (artikel 118a i Romfördraget).

3. Sysselsättningspolitik, i synnerhet ungdomars sysselsättning.

4. Löne-, pensions- och inkomstpolitik samt kapitalbildning.

5. Yrkesutbildning, i synnerhet beträffande tillgång till arbetsmarknaden och omskolning i samband med omställning och yrkesmässig rörlighet.

6. Harmonisering av bevis på yrkesmässiga kvalifikationer.

7. System för betald semester.

8. Europeiska socialfondens verksamhet (omställning, omskolning, osv.).

9. Arbetskraftens fria rörlighet.

10. Social säkerhet för migrerande arbetstagare från Europeiska unionen och tredje land.

11. Bostadspolitik och främjandet av sociala bostadsprojekt.

12. Främjandet av samarbete mellan medlemsstaterna på socialpolitikens område, i synnerhet vad gäller arbetsrätt och harmonisering av sociallagstiftningen.

13. Främjandet av en"europeisk socialbudget".

14. Införandet av lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare och lika möjligheter till arbete och yrkesutbildning för män och kvinnor.

Utskottet skall även yttra sig i ärenden som rör migrerande arbetstagares rättigheter.

IX. Utskottet för regionalpolitik

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Europeiska gemenskapens regionalpolitik, i form av strukturpolitik som syftar till ekonomisk konvergens, ekonomisk och social sammanhållning, harmonisk utveckling av Europeiska gemenskapen och avlägsnandet av obalanser.

2. Upprättande, genomförande och utvärdering av alla Europeiska gemenskapens regionalpolitiska planer och åtgärder som rör utvecklingen av mindre gynnade regioner (mål 1), regioner med industriell tillbakagång (mål 2) och landsbygdsregioner (mål 5b).

3. De särskilda problem som mindre gynnade regioner har, antingen på grund av att deras ekonomier till övervägande del är jordbruksbaserade eller på grund av att deras industrisektorer befinner sig i kris.

4. Följder av Europeiska gemenskapens övriga politik beträffande regioner som omfattas av regionalpolitik.

5. Följder av eventuella utvidgningar av Europeiska unionen och associeringsavtal som avser Europeiska gemenskapens regionalpolitik.

6. Problem som rör Europeiska fonden för regional utveckling och dess förvaltning, verksamhet och kontroll, samt andra medel för Europeiska gemenskapens regionalpolitik.

7. Samordning av Europeiska gemenskapens strukturella medel för finansiell intervention.

8. Kriterier för och effektiv användning i medlemsstaterna av Europeiska gemenskapens regionalstöd och samordning av nationella projekt för regionalt stöd.

9. Upprättandet av en politik inom Europeiska gemenskapen för fysisk planering samt problem som rör förhållandet mellan nationella planer och beslut om stadsplanering och fysisk planering och Europeiska gemenskapens regionalpolitik.

10. Förbindelser med lokala och regionala myndigheter i fördragens anda, samt deras deltagande i utarbetandet av regionalpolitiken.

11. Samarbete över gränserna.

X. Utskottet för transport och turism

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Utvecklandet av en gemensam transportpolitik (artiklarna 74 84 i Romfördraget).

2. Skapandet av ett europeiskt transportnät.

3. Liberalisering av internationella transporter.

4. Särbehandling, harmonisering och samordning på transportområdet.

5. Problem som har anknytning till transporter i luften, till havs och med pipelines.

6. Europeiska gemenskapens politik beträffande hamnar.

7. Möjliga beröringspunkter mellan en gemensam transportpolitik och dess tariffer och social-, jordbruks-, energi- eller regionalpolitikens krav (se artiklarna 3f och 74 i Romfördraget samt artikel 70 ff. i Parisfördraget).

8. Postförbindelser.

9. Europeiska gemenskapens politik beträffande turism.

Utskottet skall yttra sig om ärenden som rör konkurrensförhållanden, undanröjandet av handelshinder, etableringsrätt och frihet att utbyta tjänster, i den mån transportpolitiken berörs.

XI. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd

Detta utskott har ansvar för ärenden som rör följande områden:

1. Miljöpolitik och miljöskyddsåtgärder:

a. luft-, jord- och vattenföroreningar,

b. klassificering, förpackning, etikettering, transport och användning av farliga ämnen,

c. fastställande av tillåtna bullernivåer,

d. behandling och lagring av avfall (inklusive återvinning),

e. internationella och regionala åtgärder och avtal som syftar till att skydda miljön (t.ex. Rhen, Medelhavet),

f. skyddandet av djurlivet och dess naturliga livsmiljö,

g. avgivandet av yttranden om energi- och forskningsprogram som berör miljön,

h. miljöaspekter av bestämmelser på sjörättens område.

2. Folkhälsa:

a. upplysande verksamhet på hälsovårdsområdet (med betoning på förebyggande verksamhet när det gäller tobak, användning av narkotika, hjärtkärlsjukdomar och hälsokost),

b. livsmedelskontroll,

c. veterinärlagstiftning som avser skydd mot hälsorisker för människor som orsakas av bakterier och restkoncentrationer i animalier, hälsovårdskontroller av livsmedelsprodukter (kött, mjölk osv.) och livsmedelsproduktion (slakterier, mejerier osv.),

d. läkemedel, däribland veterinärmedicinska preparat,

e. medicinsk forskning,

f. kosmetika,

g. civilskydd.

3. Konsumentskydd:

problem som rör genomförandet av lagstiftning som föreslås i Europeiska gemenskapens handlingsprogram, däribland:

a. skyddande av konsumenter mot hälso- och säkerhetsrisker,

b. skyddande av konsumenters ekonomiska intressen,

c. förbättring av konsumenters rättsliga skydd (hjälp, rådgivning och klagorätt),

d. förbättring av konsumentupplysning och konsumentutbildning,

e. hörande och representation av konsumenter vid det förberedande stadiet av beslut som berör deras intressen.

XII. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Information till allmänheten om Europeiska unionens verksamhet.

2. Ungdomsutbytesprogram, däribland utbytesprogram för unga arbetstagare, och andra åtgärder i samband med främjandet av ungdomars medverkan i den europeiska integrationen.

3. Politik som syftar till att bevara och återställa det kulturella arvet och skydda naturområden, i samarbete med utskottet för miljöfrågor, folkhälsa och konsumentskydd.

4. Förslag som rör skapandet av en kulturell gemenskap.

5. Europeiska ungdomsforumets verksamhet.

6. Utbildningspolitik.

7. Europastiftelsen.

8. Utbildningsprogram, harmonisering av kurs- och läroplaner samt ömsesidigt erkännande av examensbevis.

9. Inrättandet av Europauniversitetet och samarbete mellan Europas universitet och högskolor.

10. Främjandet av systemet med Europaskolor.

11. Vuxenutbildning och distansundervisning.

12. Information och media.

13. Utformandet av en sportpolitik.

14. Fritid.

Utskottet skall yttra sig i ärenden som rör problem i samband med ungdomssysselsättning och yrkesutbildning.

XIII. Utskottet för utveckling och samarbete

Detta utskott ansvarar för behandling och kontroll av Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik, i synnerhet:

1. Nord-syd-dialogen.

2. Humanitärt bistånd, katastrofbistånd och livsmedelsbistånd.

3. Tekniskt och ekonomiskt samarbete samt utbildningssamarbete.

4. Den allmänna preferensordningen.

5. Utveckling av industri, jordbruk och landsbygdsområden.

Detta utskott ansvarar dessutom för ärenden som rör följande områden:

6. Tillämpning av AVS-EG-konventionen.

7. Tillämpning av samarbetsavtal med Maghreb- och Machrek-länderna.

8. Förbindelser med vissa utvecklingsländer eller sammanslutningar av utvecklingsländer med vilka Europeiska gemenskapen har ingått samarbets- eller associeringsavtal.

9. Ekonomiskt och tekniskt samarbete med utvecklingsländer.

10. Förbindelser med internationella organisationer som specialiserar sig på utveckling och samarbete.

XIV. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Mänskliga rättigheter inom Europeiska unionen.

2. Medborgerliga fri- och rättigheter inom Europeiska unionen samt personers säkerhet och fria rörlighet.

3. Asylpolitik.

4. Kampen mot rasism och främlingsfientlighet.

5. Immigrationspolitik och politik gentemot medborgare i tredje land.

6. Kampen mot internationell brottslighet, narkotikahandel och internationellt bedrägeri.

7. Tullsamarbete i enlighet med avdelning VI artikel K 1.8 i Fördraget om Europeiska unionen.

8. Polissamarbete i syfte att förhindra och bekämpa terrorism, narkotikahandel, och andra former av internationell brottslighet, däribland inrättandet av ett unionstäckande system för informationsutbyte inom en europeisk polisbyrå (Europol).

9. Rättspolitiskt samarbete inom ovannämnda områden.

10. Konventioner antagna i enlighet med avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen.

XV. Budgetkontrollutskottet

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Kontroll av genomförandeåtgärder av finansiell, budgetmässig och administrativ natur som har träffats på grundval av, inom ramen för eller i förbindelse med den allmänna budgeten (däribland EUF), EKSG:s finansiella och administrativa verksamhet, EIB:s verksamhet, utövad på grundval av instruktioner från kommissionen, samt samordning av hela EIB:s finansiella verksamhet och Europeiska gemenskapernas övriga finansinstrument.

2. Budgetförordningen.

3. Beslut om ansvarsfrihet som parlamentet fattat och åtgärder som följer av, eller genomförandet av, dessa beslut.

4. Räkenskaper och balansräkningar som avser beslut som rör avslutande, presentation och revision av parlamentets intäkter och utgifter, liksom åtgärder som följer av, eller genomförandet av, dessa beslut, i synnerhet inom ramen för förfarandet vid beviljande av intern ansvarsfrihet, vilket kräver nära samarbete mellan Europaparlamentets ordförande och presidium.

5. Avslutande, presentation och revision av Europeiska gemenskapernas räkenskaper och balansräkningar, räkenskaper och balansräkningar för dess institutioner och alla organ som finansieras av Europeiska gemenskaperna, däribland uppförandet av de avsatta medel som skall överföras samt reglerandet av konton.

6. Kontrollen som följer på genomförandet av aktuella budgetar på grundval av periodiskt återkommande rapporter från kommissionen och åtgärder vidtagna för ett sådant genomförande, vilka inte har karaktären av budgetmässigt bemyndigande (dvs. överföringar och andra åtgärder, undantaget överföringar från kapitel 100, frigörande av avsatta medel och överförande eller återställande av avsatta medel som faller inom budgetutskottets ansvarsområde).

7. Värdering av effektiviteten av Europeiska gemenskapernas olika slag av finansieringsåtgärder, samordning av de olika finansinstrumenten och värdering av kostnads- och intäktsanalysen i förbindelse med genomförandet av olika program som finansieras av Europeiska unionen.

8. Prövning av kreditvillkor, finansieringsmekanismer och de administrativa strukturer som syftar till att genomföra dem, genom undersökning av fall av bedrägeri och oegentligheter.

9. Utarbetande av lagstiftningsyttranden om förordningar eller delar av förordningar som rör genomförandet av budgetar, däribland administrativ förvaltning, organisering av kontroll av åtgärder som syftar till att förebygga, beivra och förhindra bedrägeri och oegentligheter, samt yttranden till budgetutskottet i samband med ett beslut som innebär en utvärdering av genomförandet och förvaltningen av utgifter (budgetförfarande, justering och granskning av ekonomiska beräkningar, överföring av avsatta medel osv.).

10. Utarbetande av lagstiftningsyttranden, rekommendationer, rådfrågningar och information om genomförandet av kontroll, förebyggande åtgärder, åtal och straff i förbindelse med bedrägeri och oegentligheter som berör Europeiska unionens budget samt ett allmänt tillvaratagande av unionens ekonomiska intressen.

11. Yttranden vilka på anmodan eller på eget initiativ skall avges till parlamentets utskott och andra parlamentsorgan i ärenden som faller inom budgetkontrollutskottets ansvarsområde.

12. Behandling av revisionsrättens rapporter och yttranden.

13. Förbindelser med revisionsrätten och utnämnandet av dess ledamöter, utan att parlamentets ordförandes befogenheter härvid inskränks.

14. Behandling av sekretessbelagda dokument som rör ett område som faller inom budgetkontrollutskottets ansvarsområde, i strikt överensstämmelse med bestämmelserna i bilaga VII.

Vid utövandet av dessa befogenheter skall budgetkontrollutskottet ha ett nära samarbete med budgetutskottet.

XVI. Utskottet för institutionella frågor

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Problem beträffande den politiska unionen och förslag till rättsakter som berör denna.

2. Utvecklandet av europeisk integration inom ramen för regeringskonferenserna.

3. Europeiska unionens institutionella struktur inom ramen för fördragen (utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor och utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt skall om de berörs vart och ett yttra sig i dessa frågor om de innebär tolkning, tillämpning eller utvidgning av de bestämmelser i fördragen som styr varje institutions interna funktioner, samt förbindelserna institutioner emellan).

4. Genomförandet av Fördraget om Europeiska unionen och utvärdering av hur detta fungerar.

5. Allmänna förbindelser med Europeiska unionens övriga institutioner eller organ.

6. Utarbetande av ett förslag till enhetligt valförfarande.

7. Politiska aspekter som rör sätet för Europeiska gemenskapens institutioner.

XVII. Fiskeriutskottet

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör den gemensamma fiskeripolitikens funktion, utveckling och förvaltning, däribland det finansiella instrumentet för utveckling av fisket (FIUF).

Utskottet skall yttra sig i alla ärenden som, fastän de faller inom ett annat område (folkhälsa, ekonomisk politik, externa ekonomiska förbindelser, förbindelser med europeiska eller andra associerade länder), kan ha betydelse för den gemensamma marknaden för fiskeriprodukter, samt om handelspolitiska frågor som rör fiskeriprodukter.

XVIII. Utskottet för arbetsordningen, valprövning och ledamöters immunitet

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Parlamentets arbetsordning, däribland

a. utarbetandet av arbetsordningen, inklusive därtill fogade bilagor,

b. beredning och utarbetande av betänkanden som avser förslag till ändringar av arbetsordningen enligt artikel 163,

c. tolkning av arbetsordningen i enlighet med artiklarna 127 och 162.

2. Tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 7 och 8.7 i arbetsordningen om

a. prövning av nyvalda ledamöters mandat,

b. avgörande av eventuella tvister.

3. Ledamöternas immunitet och privilegier.

XIX. Utskottet för kvinnors rättigheter

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör följande områden:

1. Fastställande och utveckling av kvinnors rättigheter inom Europeiska unionen, på grundval av Europaparlamentets resolutioner på detta område.

2. Genomförande och förbättring av direktiv som berör kvinnors lika rättigheter och utarbetande av nya direktiv.

3. Social-, sysselsättnings- och utbildningspolitik för kvinnor och unga kvinnor, samt åtgärder för bekämpandet av arbetslöshet bland kvinnor.

4. Informationsprogram och kvinnoforskning.

5. Bedömning av gemensamma program ur kvinnoperspektiv och de följder genomförandet av den inre marknaden får för kvinnor.

6. Problem i förbindelse med kvinnors yrkesverksamhet och deras familjeroll.

7. Kvinnor i Europeiska unionens institutioner.

8. Kvinnofrågor på det internationella området (Förenta nationerna, internationella arbetsorganisationen osv.).

9. Situationen för kvinnliga migrerande arbetstagare och partner till manliga migrerande arbetstagare samt den rättsliga ställningen för de kvinnor som både är europeiska medborgare och medborgare i en icke-europeisk stat, inom ramen för de delar av Europeiska gemenskapens lagstiftning som rör den inre marknaden.

XX. Utskottet för framställningar

Detta utskott ansvarar för ärenden som rör framställningar, prövning och uppföljning av dessa samt kontakterna med ombudsmannen.

(1) Antagen genom parlamentets beslut av den 19 maj 1983 i överensstämmelse med artikel 135 och ändrad genom parlamentets beslut av den 25 juli 1984, den 21 januari 1987, den 26 juli 1989, den 15 januari 1992 och den 21 juli 1994.

BILAGA VII (1)

FÖRFARANDE FÖR BEHANDLING AV SEKRETESSBELAGDA DOKUMENT SOM FÖRELAGTS EUROPAPARLAMENTET

1. När upplysningar eller dokument föreläggs parlamentet under skydd av sekretess, skall behörigt utskotts ordförande omedelbart tillämpa sekretessförfarandet i punkt 3 nedan.

2. Alla Europaparlamentets utskott äger rätt att på skriftlig eller muntlig begäran av en av sina ledamöter tillämpa sekretessförfarandet i förbindelse med närmare angivna upplysningar eller dokument. En majoritet av två tredjedelar av de närvarande ledamöterna krävs för ett beslut om sekretessförfarande.

3. Har utskottets ordförande väl förklarat att sekretessförfarandet skall tillämpas äger endast utskottets ledamöter samt ett strängt begränsat antal tjänstemän och sakkunniga, vilka på förhand utsetts av ordföranden, rätt att närvara vid förhandlingarna.

Dokumenten skall numreras och delas ut vid sammanträdets början och insamlas vid dess avslutande. Inga anteckningar får föras och fotokopiering är inte tillåten.

Protokollet från sammanträdet skall inte omnämna behandlingen av en punkt som behandlas under sekretess. Endast ett eventuellt beslut får omnämnas i protokollet.

4. Tre ledamöter av ett utskott som tillämpat sekretessförfarandet kan begära en prövning av brott mot tystnadsplikten, och att detta tas upp på föredragningslistan. En majoritet av utskottets ledamöter kan besluta att brott mot tystnadsplikten skall tas upp på föredragningslistan till det första sammanträde som följer på ordförandens mottagande av en sådan begäran.

5. Påföljder: Vid fall av överträdelser fastställer utskottets ordförande, efter att ha hört vice ordförandena, ett motiverat beslut om lämpliga påföljder (prickning, tillfällig, förlängd eller permanent uteslutning ur utskottet).

Berörd ledamot äger rätt att inkomma med besvär mot detta beslut, utan att det har avstängande verkan. Detta besvär skall gemensamt prövas av Europaparlamentets ordförandekonferens och berört utskotts presidium. Beslut fattas med enkel majoritet och kan inte överklagas.

Kan det styrkas att en tjänsteman inte har respekterat tystnadsplikten skall de i tjänsteföreskrifterna fastställda påföljderna tillämpas.

(1) Antagen genom parlamentets beslut av den 15 februari 1989.

BILAGA VIII

NÄRMARE FÖRESKRIFTER FÖR UTÖVANDET AV EUROPAPARLAMENTETS UNDERSÖKNINGSRÄTT

Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt (1)

EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN HAR I SAMFÖRSTÅND FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, särskilt artikel 20b,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 138c,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 107b, och

med beaktande av följande:

Det bör fastställas närmare föreskrifter för Europaparlamentets utövande av undersökningsrätten med hänsyn till bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

De tillfälliga undersökningskommittéerna måste ha nödvändiga medel för att fullgöra sina uppgifter; i detta avseende är det viktigt att medlemsstaterna samt Europeiska gemenskapernas institutioner och organ vidtar alla åtgärder som kan underlätta fullgörandet av dessa uppgifter.

Sekretess och konfidentiell behandling i samband med de tillfälliga undersökningskommittéernas arbete måste säkerställas.

Föreskrifterna för utövandet av undersökningsrätten kan på begäran av en av de tre institutionerna ses över efter utgången av Europaparlamentets valperiod mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Närmare föreskrifter om utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt skall fastställas i detta beslut i enlighet med artikel 20b i Parisfördraget, artikel 138c i Romfördraget och artikel 107b i Euratomfördraget.

Artikel 2

1. Europaparlamentet kan vid fullgörandet av sina uppgifter på de villkor och inom de gränser som fastställs i de fördrag som anges i artikel 1 på begäran av en fjärdedel av sina ledamöter tillsätta en tillfällig undersökningskommitté för att undersöka påstådda fel eller missförhållanden vid tillämpningen av gemenskapsrätten, oavsett om dessa skulle ha begåtts av en gemenskapsinstitution, ett gemenskapsorgan, en offentlig myndighet i en medlemsstat eller av personer som enligt gemenskapsrätten är bemyndigade att tillämpa denna.

Europaparlamentet skall fastställa de tillfälliga undersökningskommittéernas sammansättning samt närmare regler för deras arbetssätt.

Beslutet om att tillsätta en tillfällig undersökningskommitté, i vilket särskilt skall anges kommitténs syfte och tidsfristen för att överlämna dess rapport, skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Den tillfälliga undersökningskommittén skall fullgöra sina uppgifter i enlighet med de befogenheter fördragen tilldelat gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen.

Medlemmarna av den tillfälliga undersökningskommittén och varje annan person som i sin tjänsteutövning får kännedom om sakförhållanden, information, kunskap, dokument eller annat där sekretess gäller i enlighet med en medlemsstats eller gemenskapsinstitutions bestämmelser är skyldig att bibehålla denna sekretess gentemot obehöriga personer och allmänheten, även efter att deras tjänsteutövning har upphört.

Förhör och avgivande av vittnesmål skall vara offentliga. På begäran av en fjärdedel av medlemmarna i den tillfälliga undersökningskommittén, eller på begäran av gemenskapernas myndigheter eller nationella myndigheter, eller om den tillfälliga undersökningkommittén har förelagts uppgifter för vilka sekretess gäller, skall förhandlingarna ske bakom stängda dörrar. Vittnen och sakkunniga har rätt att avge utlåtande eller vittnesmål bakom stängda dörrar.

3. En tillfällig undersökningskommitté får inte utreda en sak som är föremål för rättslig prövning vid en gemenskapsinstans eller en nationell instans, så länge som den rättsliga prövningen inte är avslutad.

Inom en tidsfrist på två månader, antingen efter offentliggörandet i enlighet med punkt 1, eller efter att kommissionen har informerats om att undersökningskommittén har förelagts ett påstående om att en medlemsstat har överträtt gemenskapsrätten, får kommissionen underrätta Europaparlamentet om att en sak som är hänskjuten till en tillfällig undersökningskommitté är underkastad ett förberedande gemenskapsförfarande; i detta fall skall den tillfälliga undersökningskommittén vidta alla nödvändiga åtgärder för att kommissionen fullt ut skall kunna utöva de befogenheter den tilldelats i enlighet med fördragen.

4. Den tillfälliga undersökningskommittén skall upplösas när den har överlämnat sin rapport inom den tidsfrist som fastställdes när den tillsattes, eller senast vid utgången av en tidsfrist på maximalt tolv månader från den dag då den tillsattes, eller, under alla omständigheter, vid utgången av valperioden.

Europaparlamentet kan efter ett motiverat beslut två gånger förlänga tolvmånadersfristen med tre månader. Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. En tillfällig undersökningskommitté får inte tillsättas eller tillsättas på nytt angående en sak som redan varit föremål för undersökning av en tillfällig undersökningskommitté förrän det har gått minst tolv månader efter överlämnandet av denna undersöknings rapport, eller efter det att uppgiften har avslutats, och endast under förutsättning att nya omständigheter har framkommit.

Artikel 3

1. Den tillfälliga undersökningskommittén skall företa de undersökningar som är nödvändiga för att undersöka påstådda överträdelser eller missförhållanden vid tillämpningen av gemenskapsrätten enligt nedanstående villkor.

2. Den tillfälliga undersökningskommittén kan anmoda en gemenskapsinstitution, ett gemenskapsorgan eller en medlemsstats regering att utse en av sina ledamöter eller medlemmar att delta i kommitténs arbete.

3. På motiverad begäran av den tillfälliga undersökningskommittén skall berörda medlemsstater och gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan utse en tjänsteman eller annan anställd som de bemyndigar att uppträda inför den tillfälliga undersökningskommittén, såvida inte sekretess eller hänsyn till nationell och allmän säkerhet på grund av nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning utgör hinder för detta.

De aktuella tjänstemännen eller andra anställda skall yttra sig på sin regerings eller institutions vägnar, och efter instruktion från dessa. De skall fortsätta att vara bundna av de förpliktelser som följer av de för dem gällande föreskrifterna.

4. Medlemsstaternas myndigheter och gemenskapsinstitutionerna eller gemenskapsorganen skall, antingen på begäran av den tillfälliga undersökningskommittén eller på eget initiativ, tillhandahålla den tillfälliga undersökningskommittén de handlingar som är nödvändiga för att den skall kunna utföra sitt arbete om de inte på grund av sekretess eller av hänsyn till allmän och nationell säkerhet är förhindrade att göra detta på grund av medlemsstaternas och gemenskapernas lagar och föreskrifter.

5. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall inte påverka andra nationella bestämmelser som hindrar en tjänsteman att uppträda eller utlämning av handlingar.

Hinder som uppstår med hänsyn till sekretess, offentlig eller nationell säkerhet eller på grund av bestämmelserna i första stycket, skall anmälas till Europaparlamentet av en företrädare som är behörig att binda den berörda medlemsstatens regering eller institution.

6. Gemenskapsinstitutionerna eller gemenskapsorganen får inte tillhandahålla den tillfälliga undersökningskommittén handlingar från en medlemsstat utan att först ha informerat den berörda medlemsstaten om detta.

De får inte överlämna handlingar som omfattas av punkt 5 till den tillfälliga undersökningskommittén utan att först ha inhämtat den berörda medlemsstatens samtycke.

7. Bestämmelserna i punkterna 3 5 skall tillämpas på fysiska och juridiska personer som är bemyndigade enligt gemenskapsrätten att tillämpa denna.

8. Den tillfälliga undersökningskommittén kan begära att varje annan person avlägger vittnesmål inför kommittén i den mån det är nödvändigt för fullgörandet av dess uppgifter. Om omnämnandet av en person i förbindelse med en undersökning kan åsamka denne skada skall den tillfälliga undersökningskommittén underrätta personen om detta samt höra honom ifall han så begär.

Artikel 4

1. De upplysningar som den tillfälliga undersökningskommittén samlar in får endast användas för att fullgöra dess uppgifter. Upplysningarna får inte offentliggöras om de innehåller sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter av konfidentiell natur eller om personer härigenom namnges.

Europaparlamentet skall anta de administrativa och reglementariska bestämmelser som behövs för att säkerställa sekretess och konfidentiell behandling i förbindelse med de tillfälliga undersökningskommittéernas arbete.

2. Den tillfälliga undersökningskommitténs rapport skall föreläggas Europaparlamentet som kan bestämma att rapporten skall offentliggöras, om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 1.

3. Europaparlamentet får överlämna de rekommendationer som det har antagit på grundval av den tillfälliga undersökningskommitténs rapport till gemenskapsinstitutionerna eller gemenskapsorganen eller medlemsstaterna. Dessa skall dra de slutsatser därav som de anser lämpliga.

Artikel 5

Alla meddelanden till medlemsstaternas nationella myndigheter för genomförandet av detta beslut skall gå via medlemsstaternas fasta representationer vid Europeiska unionen.

Artikel 6

På begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen kan ovanstående bestämmelser ses över mot bakgrund av gjorda erfarenheter, från det att Europaparlamentets valperiod har löpt ut.

Artikel 7

Detta beslut skall träda i kraft den dag det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

(1) EGT nr L 113, 19. 5. 1995, s. 2.