KOMMISSIONENS BESLUT av den 12 april 1995 om statligt stöd i form av skatteförmåner till företag som är verksamma i Centro di servizi finanziari ed assicurativi di Trieste enligt artikel 3 i den italienska lagen nr 19 av den 9 januari 1991 (Endast den italienska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (95/452/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 93.2 första stycket i denna,

efter att ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig enligt nämnda artikel, och

med beaktande av följande:

I

(1) Genom ett brev av den 3 december 1992 (1) underrättade kommissionen Italiens regering om sitt beslut att inleda det förfarande som avses i artikel 93.2 i fördraget, med avseende på skatteförmåner som fastställs i artikel 3 i den italienska lagen nr 19 av den 9 januari 1991 och som tillämpas på verksamhet i Centro di servizi finanziari ed assicurativi, vilket i kraft av nämnda lag skulle upprättas i Trieste. Genom brevet beredde kommissionen Italiens regering och andra berörda parter tillfälle att lämna synpunkter inom trettio dagar efter delgivandet respektive offentliggörandet av brevet.

II

(2) Italiens regering lämnade synpunkter genom brev av den 1 februari 1993, 24 maj 1993, 15 juni 1993, 16 september 1993, 3 november 1993 och 31 januari 1994. Italiens utrikesminister diskuterade frågan med den behörige kommissionären den 2 juni 1993 och den 2 december 1993. Ett tekniskt tjänstemannamöte ägde rum i Rom den 30 juni 1993.

Ingen annan medlemsstat eller berörd part har lämnat synpunkter.

III

(3) Det stödprogram som behandlades i brevet av den 3 december 1993 kan beskrivas som följer:

Enligt artikel 3 i lagen nr 19 av den 9 januari 1991 skall Italien i Trieste upprätta ett Centro di servizi finanziari ed assicurativi - centrum för finansiella tjänster och försäkringar - för bedrivande av finansiell verksamhet, i första hand riktad till Österrike och länderna i Östeuropa. Kapital skall anskaffas på de internationella marknaderna från icke-italienska medborgare och skall utnyttjas enbart utanför det italienska territoriet i transaktioner med icke-italienska medborgare. Dessutom skall utländska företag som sysslar med mäklar- och serviceverksamhet till internationell handel ha tillträde till detta centrum. De fysiska och juridiska personer som har sin verksamhet i centret (banker, försäkringsbolag, finansmäklare, börsmäklare etc., som skulle ha tillträde enligt gemenskapens regler om fri etableringsrätt) skulle utifrån bank- och valutahandelssynpunkt betraktas som utlänningar i Italien. De skulle få skatteförmåner för inkomsterna från centret bestående av undantag från bolagsskatt och från 50 % av den lokala inkomstskatten. Inkomster som uppbärs av medborgare i östeuropeiska länder skulle under tio år starten av centret vara helt undantagna från denna skatt och från skatt på realisationsvinster på aktier och investeringar på medellång och lång sikt i dessa länder. Slutligen föreskrivs en reduktion av de indirekta skatterna på affärsverksamheten. Budgetkostnaden för dessa skatteförmåner beräknas i lagen till 65 miljarder italienska lire (34,2 miljoner ecu).

IV

(4) De skatteförmåner som beviljas av Italien enligt nämnda föreskrifter faller under bestämmelserna i fördragets artikel 92.1. I själva verket beviljas de till företag med viss verksamhet på en del av det italienska territoriet, varigenom dessa företag favoriseras gentemot konkurrenter som inte verkar på denna plats. Då denna effekt uppstår inom ramen för ett omfattande utbyte av finansiella tjänster och försäkringstjänster inom gemenskapen, utgör nämnda förmåner statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden, om inte något av de undantag som fastställs i fördraget kan tillämpas.

(5) I sitt yttrande hävdar Italiens regering att Triesteområdet bör berättiga till ett undantag eftersom det i kommissionens beslut 91/500/EEG (2) betraktades som ett problemområde enligt artikel 92.3 c i fördraget, och att läget snabbt har försämrats sedan dess, bl.a. på grund av situationen i f.d. Jugoslavien.

Italiens regering hävdar att det under alla förhållanden går att tillämpa ett undantag med stöd av nämnda artikel 92.3 c, eftersom stödåtgärder är avsedd att underlätta en verksamhet av stort och odiskutabelt intresse för gemenskapen. Genom mobilisering av privat kapital skall skapandet av en finansmarknad i länderna i Östeuropa främjas. Den snedvridning av konkurrensen som orsakas av det statliga stödet skulle därför i rikt mått kompenseras av ett betydande utbyte för gemenskapen. Snedvridningen av konkurrensen skulle f.ö. bli begränsad och skulle inte få sådan omfattning att den skulle strida mot det gemensamma intresset. Den statistik som överlämnats till kommissionen visar särskilt att handeln mellan området och f.d. Jugoslavien, Ungern och Polen minskade från 730 913 italienska lire 1991 till 459 230 miljoner lire 1992. Detta visar enligt Italiens regering nödvändigheten av att grannländernas ekonomi återupplivas.

(6) Beträffande möjligheten att göra undantag motiverat av målet regional utveckling noterar kommissionen att de socioekonomiska indikatorer som fastställs i meddelandet om metoden för tillämpning av artikel 92.3 a och 92.3 c på regionalt stöd (nedan kallad "metoden") (3) i Triesteprovinsen inte motiverar stöd av regionala skäl enligt artikel 92.3 c. Dessa indikatorer är f.n. 117,1 för BNP/bruttovärdetillväxt och 68,6 för strukturell arbetslöshet om nationella index sätts till 100. De når sålunda inte trösklarna om 110 % av respektive nationella index.

Kommissionen har emellertid i sitt beslut 91/500/EEG ändå ansett att undantaget i artikel 92.3 c skulle kunna tillämpas för regionalt stöd till provinsen Trieste, på grund av dess speciella ekonomiska och geografiska situation, genom tillämpning av andra fasen av metoden. Detta undantag har bekräftats av kommissionens beslut av den 1 mars 1995, om det allmänna systemet för regionalt stöd i Italien.

Det skall emellertid observeras att även om den allmänna situationen i området har påverkats menligt av läget i f.d. Jugoslavien, når områdets socioekonomiska indikator mätt bruttonationalprodukt per invånare vid normal köpkraft i varje fall inte gränsen

Artikel 1

De stödåtgärder i form av skatteförmåner till finansieringsföretag som är verksamma i "Centro di servizi finanziari ed assicurativi di Trieste" (nedan: "centret") enligt artikel 3 i den italienska lagen nr 19 av den 9 januari 1991 är förenliga med den gemensamma marknaden på de villkor som anges i artiklarna 2-5.

Artikel 2

Fysiska och juridiska personer med skattemässig hemvist i Italien har tillstånd att bedriva all slags verksamhet i centret.

Artikel 3

De totala beviljade skatteförmånerna skall begränsas till 65 miljarder italienska lire på en verksamhet som ej överstiger 3,5 miljarder ecu i genomförda investeringar och lån och skall vara reserverade uteslutande för vinster på transaktioner med länder i Östeuropa. De skall beviljas endast för vinster som uppbärs i centret under de första fem åren av dess verksamhet.

Innan centret träder i funktion skall Italien vidta åtgärder för sådan skattekontroll som är nödvändig för att förhindra att den verksamhet för vilken stödet beviljas i själva verket riktar sig till andra än de östeuropeiska länderna, och informera kommissionen om dessa åtgärder så snart de vidtagits. Dessa åtgärder skall innefatta införskaffandet från de länder som mottar investeringen eller lånet från centret av en ensidig deklaration, enligt vilken dessa förbinder sig att lämna tillgång till information om destinationen för och det verkliga ägarskapet av de investerade medlen för att garantera insyn i den genomförda verksamheten.

Artikel 4

Italien skall till kommissionen överlämna alla tillämpningsföreskrifter till artikel 3 i lagen nr 19 av den 9 januari 1991 inom fjorton dagar efter deras antagande.

Artikel 5

1. Italien skall underrätta kommissionen om datum då centret börjar sin verksamhet inom fjorton dagar efter detta datum.

2. Italien skall årligen senast den 30 juni till kommissionen överlämna en detaljerad rapport över verksamheten under föregående kalenderår. Rapporten skall innehålla följande:

- en förteckning över företag med tillstånd att bedriva verksamhet i centret,

- antalet och den totala omsättningen för de genomförda affärstransaktionerna fördelade på typ av transaktioner som är berättigade till skatteförmåner,

- den genomsnittliga räntesatsen som tillämpats i centret för varje typ av affärstransaktion som beviljats skatteförmåner,

- det totala beloppet av de skatteförmåner som faktiskt beviljats, fördelat på skatteslag. Skatteförmånerna skall redovisas som skillnaden mellan beloppet för varje skatt som faktiskt betalats på den verksamhet specialprogrammet tillämpas på och det belopp som skulle ha betalats enligt den vanliga italienska skattelagstiftningen.

3. Italien skall utan dröjsmål förse kommissionen med all detaljinformation om centrets verksamhet som kommissionen kan kräva. Om kommissionen finner att kontrollen inte är effektiv, särskilt om medlen direkt eller indirekt reinvesteras i länder utanför Östeuropa, skall Italien verkställa de kontrollåtgärder kommissionen föreskriver.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till Italienska republiken.

Utfärdat i Bryssel den 12 april 1995.

På kommissionens vägnar

Karel VAN MIERT

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr C 78, 15.3.1994, s. 2.

(2) EGT nr L 262, 19.9.1991, s. 29.

(3) EGT nr C 212, 12.8.1988, s. 2.