KOMMISSIONENS BESLUT av den 19 december 1994 om inrättandet av särskilda gemensamma program för yrkesutbildning av tulltjänstemän i fråga om förmånssystem, containerkontroll, förädling under tullkontroll och tullager (Matthaeusprogrammet) (94/844/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 91/341/EEG av den 20 juni 1991 om antagandet av ett gemenskapsprogram för yrkesutbildning av tulltjänstemän (Matthaeusprogrammet(1)), särskilt artikel 9 i detta, och

med beaktande av följande:

Enligt i artikel 4 c i beslut 91/341/EEG skall kommissionen införa gemensamma program för yrkesutbildning av tulltjänstemän.

Dessa gemensamma program är väsentliga för att uppnå Matthaeusprogrammets syfte, särskilt i fråga om enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten vid gemenskapens yttre gränser.

Dessa gemensamma program är nödvändiga på grund av olikheterna i den utbildning som ges i dag på tullskolorna i medlemsstaterna.

Ett gemensamt yrkesutbildningsprogram för tjänstemän under grundutbildning har redan antagits genom kommissionens beslut 92/39/EEG(2).

Särskild gemensam vidareutbildning och specialiserade program som genomförs vid tullskolorna i förening med det ursprungliga gemensamma programmet kommer att förstärka enhetligheten inom utbildningen i tullfrågor i hela gemenskapen.

Dessa program är avsedda för tjänstemän som redan har viss yrkeserfarenhet.

Tre särskilda gemensamma program för utveckling och specialisering avseende aktiv förädling, tillfällig införsel och transitering har redan antagits genom kommissionens beslut 93/15/EEG(3).

Fyra särskilda gemensamma program avseende förmånssystem, containerkontroll, förädling under tullkontroll och tullager är nödvändiga.

Detta behov beror å ena sidan på den ekonomiska betydelsen av förmånssystem, förädling under tullkontroll och lagring i tullager och å andra sidan, i fråga om containerkontroll, på prioritering av bekämpningen av bedrägeri.

Undervisningen enligt dessa program kommer att bidra till en enhetlig tillämpning i gemenskapen av tullregler och säkerställa att den inre marknaden fungerar tillfredsställande.

De tulltjänstemän som kommer att erbjudas dessa särskilda gemensamma utbildningsprogram måste genom sin yrkeserfarenhet kunna dra full nytta av programmen och därmed säkerställa en bättre tillämpning i framtiden av gemenskapens tullagstiftning och en effektivare bedrägeribekämpning.

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med Matthaeuskommitténs yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Två särskilda program, nedan kallade "de särskilda programmen", som är avsedda för tulltjänstemän och vars innehåll beskrivs i bilagorna 1, 2, 3 och 4, skall införas i medlemsstaternas tullskolor.

Artikel 2

I detta beslut avses med

1. tullskolor: alla inrättningar i vilka yrkesutbildning ges till tulltjänstemän,

2. tjänstemän som redan har yrkeserfarenhet: tjänstemän som redan fått den grundutbildning som avses i artikel 2.2 i beslut 92/39/EEG eller tjänstemän som har tillräcklig allmän kunskap på tullområdet för att kunna bedriva fördjupade studier i de ämnen som tas upp i de särskilda programmen.

Artikel 3

De särskilda programmen är avsedda för tulltjänstemän som är ansvariga för tillämpningen av den del av gemenskapslagstiftningen som omfattas av dessa program eller bekämpningen av containerbedrägerier och som redan har yrkeserfarenhet, var än de utför sina uppgifter.

Artikel 4

Undervisningen i programmet måste spridas över en tidsperiod som är tillräckligt lång för att de utbildade tjänstemännen skall lära sig att till fullo behärska den framtida tillämpningen av de berörda systemen och containerkontrollen.

Artikel 5

Varje medlemsstat skall meddela kommissionen vilka åtgärder och metoder som används för att genomföra de särskilda programmen.

Artikel 6

Tillämpningen av de särskilda programmen skall inte hindra utbildning i kompletterande nationella program i tullskolor.

Artikel 7

Detta beslut gäller från och med den 1 januari 1995.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 1994.

På kommissionens vägnar

Christiane SCRIVENER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 187, 13.7.1991, s. 41.

(2) EGT nr L 16, 23.1.1992, s. 14.

(3) EGT nr L 10, 16.1.1993, s. 19.

BILAGA 1

Särskildaprogram: Förmånssystem (varors ursprung)

1. ALLMÄNNA SYNPUNKTER

Inverkan av förmånsbehandling på tullavgiften, grundvillkor för fastställandet av en korrekt avgift.

2. FÖRMÅNSBEHANDLING SOM TILLÄMPAS AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN PÅ TREDJE LAND ELLER GRUPPER AV LÄNDER

2.1. Översyn av förmånssystem och deras rättsliga grund enligt avtal eller autonoma gemenskapsåtgärder:

- EG-länderna i Central- och Östeuropa; EG-Turkiet; EG-EFTA (EES); EG-Medelhavsländerna; utomeuropeiska länder och territorier; EG-AVS-länderna; det allmänna förmånssystemet (GSP).

2.2. Tillämpningsområdet för förmånssystemen beroende på produkt.

Villkoren för att bevilja förmånsbehandling enligt olika förmånssystem.

Kriterier som kan användas för tillämpningen av ett förmånssystem: ursprung och fri omsättning (Turkiet).

Varors egenskaper som varor för fri omsättning och ursprungsvaror: omfattning och betydelse av åtgärder vid beviljande av förmånsbehandling.

3. BESTÄMNING AV VARORS URSPRUNG

3.1. Den rättsliga grunden för att bestämma ursprunget för förmånsberättigade varor ("ursprungsprotokoll" för de olika konventionsbundna förmånssystemen, gemenskapens tullkodex [artikel 27] och tillämpningsföreskrifterna [artikel 66 och följande]).

Avgränsning i förhållande till gemenskapens tullkodex [artikel 22-26] och tillämpningsföreskrifterna avseende ursprung i gemenskapen; tillämpningsområdet för dessa texter (lagstiftning tillämplig på utrikeshandel); erkännande av ursprungskaraktären med stöd av gemenskapens tullkodex [artikel 22-26] och tillämpningsföreskrifterna [artikel 23 och 24 i gemenskapens tullkodex och 35-65 i tillämpningsföreskrifterna]. Reglering av en särskild prioritet för erkännande av ursprungskaraktären inom förmånssystemen.

3.2. Ursprungskriterier enligt de ursprungsregler som medför förmånsbehandling ("ursprungsprotokoll"; gemenskapens tullkodex [artikel 27] och tillämpningsföreskrifterna [artikel 66 och följande]).

3.2.1. Territorialregel för tillverkning av ursprungsprodukter.

3.2.2. Varor som helt framställts i det förmånsberättigade landet.

3.2.3. Tillräcklig bearbetning eller förädling av varor i det förmånsberättigade landet (ändring av tulltaxenummer, regler som anges i listorna, t. ex. värdeprocent, särskild bearbetning, minimal bearbetning, varor i parti, etc.).

3.2.4. Kumuleringsregler.

4. DIREKTTRANSPORT

5. REGLER FÖR ICKE-RESTITUTION (EG-TURKIET, EFTA, ISRAEL, FÄRÖARNA)

6. URSPRUNGSINTYG SOM MEDFÖR FÖRMÅNSBEHANDLING

6.1. Formellt bevis enligt olika förmånssystem.

(EUR1, EUR2, Formulär A, Formulär APR, deklarationer på fakturor).

Förenklade förfaranden för "auktoriserade exportörer".

Särskilda regler för passagerares bagage och små varuförsändelser.

6.2. Utfärdande av ursprungsintyg.

6.2.1. Behöriga tullkontor.

6.2.2. Kunskap om föregående bevisning (leverantörsdeklaration, INF4, rådets förordning (EEG) nr 3351/83 av den 14 november 1983(1)).

6.2.3. Uppvisande i efterhand.

6.2.4. Duplikat.

6.2.5. Ersättningscertifikat.

6.3. Uppvisande och godkännande av ursprungsintyg.

6.3.1. Kontroll av ursprungsintyg (tidsfrist för uppvisande, bindande bevis, administrativt samarbete, begäran om kontroll av klarering i efterhand).

6.3.2. Uppvisande av ursprungsintyg i efterhand.

(1) EGT nr L 339, 5.12.1983, s. 19.

BILAGA 2

Särskilt program: containerkontroll

1. ALLMÄNT

1.1. Bakgrund.

1.2. 1972 års konvention om containrar.

1.3. Teknisk terminologi och utformning av containrar.

1.4. Containertyper.

1.5. Kodning, identifiering och märkning.

1.6. Tillfällig införsel av containrar se det särskilda gemensamma programmet för tillfällig införsel som antagits genom kommissionens beslut 93/15/(EEG).

1.7. Transport av containrar och förenklade förfaranden vid ankomst och avgång.

2. ORGANISATION FÖR TRANSPORT MED CONTAINRAR

2.1. Logistik. Olika metoder.

2.2. Hamn- och sjöfartsnäringarna.

2.3. Ansvar.

2.4. Transportavtal.

2.5. Varutyper.

2.6. Dokument:

- Konossement,

- manifest.

3. FÖREKOMSTEN AV CONTAINERBEDRÄGERI

3.1. Omkostnader och tekniska omständigheter vid fysiska kontroller.

3.2. Huvudsakliga bedrägeririsker

- oriktiga deklarationer om värde (transportkostnad, försäkring osv.),

- oriktiga deklarationer om kvantitet (vikt, olika inverkningar osv.),

- smuggelgods (särskilt narkotika).

3.3. Bedrägerimetoder vad avser smuggelgods.

4. BEDRÄGERIBEKÄMPNING (INBEGRIPET NARKOTIKA)

4.1. Granskning av handlingar.

4.1.1. Kontroll av överensstämmelsen mellan de handlingar som är bifogade tulldeklarationen (fakturor, fraktlistor, osv.).

4.1.2. Undersökning av transporten

- granskning av resrutten,

- ägarnas och mellanhändernas identitet.

4.1.3. Metoder för målinriktning.

4.1.4. Bedrägeribekämpning och internationellt samarbete

- SCENT (System Customs Enforcement Network,)

- internationella och nationella organisationer (polis, Interpol, tyska tullkriminalen, osv.),

- meddelanden inom Europeiska gemenskapen.

4.2. Fysiska kontroller.

4.2.1. Fysisk undersökning.

4.2.1.1. Inre och yttre undersökning av containrar och närmare varukontroller.

4.2.1.2. Undersökning vid avgång.

4.2.1.3. Undersökning vid ankomst.

4.2.1.4. Undersökningsrapporter.

4.2.1.5. Kompletterande undersökning.

4.2.1.6. Kostnader vid fysisk undersökning.

4.2.1.7. Nödvändiga säkerhetsåtgärder.

4.2.2. Sökning efter smuggelgods.

4.2.2.1. Undersökning av containrar på lämplig plats.

4.2.2.2. Nödvändiga säkerhetsåtgärder.

4.2.2.3. Identifiering av containrar.

4.2.2.4. Yttre kontroll. Särskild uppmärksamhet ägnas bedrägeriförfaranden angående modifieringar av containrar, hemlig utrymmen, förseglingar, osv.

4.2.2.5. Inre kontroll.

4.2.2.6. Kontroll vid ilastning.

4.2.2.7. Lagarbete.

BILAGA 3

Särskilt program: förädling under tullkontroll

1. RÄTTSLIG GRUND OCH DEFINITIONER

2. VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV FÖRFARANDET

2.1. Fall i vilka förfarandet får användas (artikel 131 i tullkodexen).

2.2. Ekonomiska och andra villkor (artikel 133 i tullkodexen).

2.3. Utfärdande av tillstånd och tidsfrist inom vilken de förädlade produkterna skall hänföras till tullgodkänd behandling eller användning.

3. TULLFORMALITETER

3.1. Hänförande till förfarandet:

- Tulldeklaration,

- ställande av säkerhet.

3.2. Avslutande av förfarandet:

- Godkänd tullbehandling.

- övergång till fri omsättning.

3.3. Ändringspunkter (artikel 135 i tullkodexen); tillämpning av tullbestämmelser (artikel 136 i tullkodexen); tillämpning av handelspolitiska åtgärder (artikel 130 i tullkodexen).

4. ÖVERVAKNING AV FÖRFARANDET (endast förädling, inte övergång till fri omsättning)

4.1. Kontroll av varor och dokument.

4.2. Utbyte av information mellan kommissionen och medlemsstaterna.

BILAGA 4

Särskilt program: tullager

INLEDNING

Definition

1. TULLAGER

1.1. Allmänt - presentation - skillnad mellan plats och förfarande.

1.1.1. Referenser: Gemenskapens tullkodex artikel 98 113. Tullkodexens tillämpningsföreskrifter artikel 503 548.

1.1.2. Principer:

- Lagring: skillnad i förhållande till tillfällig förvaring,

- obegränsad längd,

- tillträde för alla icke gemenskapsvaror (utom undantag med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och moral).

1.1.3. Berörda personer:

- Tullageransvarig,

- uppläggare.

1.2. Lagertyper.

1.2.1. Offentliga lager: typ A, B och F.

1.2.2. Privata lager: typ C, D och E.

1.3. Villkor för tillstånd att ha tullagerverksamhet.

1.3.1. Krav på att visa på ett ekonomiskt behov av lager.

1.3.2. Personliga villkor.

1.3.3. Godkännande av lokaler (utom typ E).

1.3.4. Utfärdande av tillstånd.

1.3.5. Ställande av säkerhet.

1.3.6. Förande av lagerbok.

2. ANVÄNDNING AV FÖRFARANDET FÖR ICKE GEMENSKAPSVAROR

2.1. Formaliteter för påbörjande och avslutande av tullagerförfarande.

2.1.1. Hänförande till förfarandet

- normalt förfarande,

- förenklat förfarande:

- ofullständig tulldeklaration,

- kommersiellt eller administrativt dokument,

- inskrivningsförfarande.

2.1.2. Avslutning av förfarandet:

- tillåten tullgodkänd behandling eller användning,

- förfarande,

- normalt förfarande,

- förenklat förfarande:

- ofullständig tulldeklaration,

- kommersiellt eller administrativt dokument,

- inskrivningsförfarande (utan uppvisande).

2.2. Tullättnader: Krav på tillstånd.

2.2.1. Gemensam lagring av varor med olika tullstatus.

2.2.2. Vanlig form av hantering.

2.2.3. Tillfälligt uttag.

2.2.4. Överföring av varor mellan lager utan avslutning av förfarandet.

3. LAGRING I TULLAGER AV GEMENSKAPENS JORDBRUKSVAROR

3.1. Hänförande.

3.2. Lagerböcker.

3.3. Hantering.

3.4. Avslutning.

3.5. Avvisande eller ogiltigförklaring av deklarationer.

4. ANVÄNDNING AV TULLAGER UTAN HÄNFÖRANDE AV VAROR TILL FÖRFARANDET

4.1. Icke gemenskapsvaror som importerats för andra förfaranden än lagring.

4.2. Andra gemenskapsvaror än jordbruksvaror.

4.3. Gemenskapens jordbruksvaror för förädling.

5. KONTROLLER

5.1. Kontroll av lagerböcker

- tvärkontroll,

- månatliga meddelanden.

5.2. Kontroll av varor och lager.

5.3. Kontroll av förfarandets funktion och andra möjligheter (se punkt 2.2).

5.4. Upprättande av kontrollplan.