31993R1711

Kommissionens förordning (EEG) nr 1711/93 av den 30 juni 1993 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser det minimipris och den kompensationsbetalning som skall utbetalas till potatisodlare, och till rådets förordning (EEG) nr 1543/93 om utbetalning av ett bidrag till producenter av potatisstärkelse

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 159 , 01/07/1993 s. 0084 - 0091
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 50 s. 0133
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 50 s. 0133


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 1711/93 av den 30 juni 1993 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad avser det minimipris och den kompensationsbetalning som skall utbetalas till potatisodlare, och till rådets förordning (EEG) nr 1543/93 om utbetalning av ett bidrag till producenter av potatisstärkelse

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål(1), särskilt artikel 8 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1543/93 av den 14 juni 1993 om fastställande av det bidrag som beviljas producenter av potatisstärkelse under regleringsåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96(2), och

med beaktande av följande:

Enligt förordningarna (EEG) nr 1766/92 och (EEG) nr 1543/93 är det nödvändigt att fastställa de villkor och bestämmelser som gäller för utbetalningen av bidraget till producenter av potatisstärkelse, samt det minimipris och den kompensationsbetalning som skall utbetalas till potatisodlare.

Det bör fastställas bestämmelser om hur stärkelseproducenter skall framlägga bevis för de kvantiteter potatis som har levererats till dem, genom att ange stärkelseinnehållet och visa att det minimipris har betalats som potatisodlaren är berättigad till.

Potatisens nettovikt bestäms i medlemsstaterna enligt tre olika metoder som erfarenheten har visat ger lika tillfredsställande resultat. Alla tre metoderna får godkännas och tillämpas.

Potatis som inte kan användas för framställning av stärkelse berättigar inte till bidraget. För att ta hänsyn till de potatisar som är alltför små för att ge en normal avkastning vid bearbetning, bör en viss reduktion ske av den nettovikt som används för att beräkna det minimipris som stärkelseproducenten skall betala för den kvantitet potatis som är nödvändig för att framställa ett ton stärkelse.

De huvudsakliga uppgifter som rör leveranserna bör anges av stärkelseproducenterna i ett mottagningsbevis och sammanfattas på en av stärkelseproducenten utfärdad betalningsspecifikation, så att de upplysningar lämnas som är nödvändiga för utbetalning av bidraget och för bedömning av berättigandet till detta.

De kontroller som skall ske av potatisen, särskilt vad avser deras stärkelseinnehåll, kräver utrustningar som endast stärkelseproducenterna kan tillhandahålla. Kontrollerna i fråga bör utföras vid stärkelsefabrikerna eller vid de mottagningsställen som hör till dessa, under överinseende av en av medlemsstaten godkänd kontrollant.

För att det införda systemet skall fungera på ett tillfredsställande sätt, är det nödvändigt att de nationella myndigheterna kontrollerar alla de verksamheter som berättigar till bidraget och att bedrägeri och grov oaktsamhet bestraffas på ett tillräckligt förebyggande sätt.

Den utlösande händelsen för jordbruksomräkningskursen, som föreskrivs i artikel 10.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 1068/93(3), bör fastställas.

Den här förordningen inbegriper och anpassar till nuvarande marknadssituation bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2752/89(4), ändrad genom förordning (EEG) nr 2011/92(5). Den nämnda förordningen bör därför upphävas.

Förvaltningskommittén för spannmål har inte yttrat sig inom den tid som dess ordförande har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Stärkelseproducenterna skall ta emot potatisleveranser antingen vid själva stärkelsefabriken eller vid de mottagningsställen som hör till denna. De åtgärder som anges i artiklarna 2 och 4 skall vidtas vid leveranstillfället under överinseende av en av medlemsstaten godkänd kontrollant.

Artikel 2

1. Om användningen av de metoder som beskrivs i bilaga 1 kräver detta, skall potatisens bruttovikt bestämmas för varje parti vid leveranstillfället genom jämförande vägning av det använda transportmedlet, med respektive utan last.

2. Potatisens nettovikt skall bestämmas med hjälp av någon av de metoder som beskrivs i bilaga 1.

Artikel 3

1. Bidraget skall beviljas till producenter av potatisstärkelse för potatis av sund och god handelskvalitet på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga 2.

I de fall då potatisens stärkelseinnehåll beräknas med hjälp av Reimanns eller Perows skala och detta motsvarar ett värde som förekommer i två eller tre rader i andra kolumnen i bilaga 2, gäller de satser som anges i rad två eller tre.

2. Om de levererade partierna innehåller 25 % eller mer av potatis som kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med en bredd av 28 mm (nedan kallade "avfallspotatis"), skall den nettovikt som används för att fastställa det minimipris som stärkelseproducenten skall betala, sänkas enligt följande:

>Plats för tabell>

Om partierna innehåller mer än 50 % avfallspotatis, sker handel med dessa enligt ömsesidig överenskommelse, och inget bidrag utbetalas för detta.

Den procentuella andelen avfallspotatis skall bestämmas samtidigt med nettovikten.

Artikel 4

Potatisens stärkelseinnehåll skall bestämmas på grundval av vikten under vatten av 5 050 g levererad potatis.

Det använda vattnet skall vara rent och utan tillsatser och ha en temperatur på 9 P18 °C.

Artikel 5

1. Vid leveransen skall stärkelseproducenten utfärda ett mottagningsbevis som skall innehålla de av nedanstående upplysningar som framkommer i samband med åtgärder som vidtas enligt artikel 1 P4, förvara detta så att det vid behov kan överlämnas till det organ som ansvarar för kontrollen av bidragen, och samtidigt leverera en kopia till odlaren och dennes eventuella företrädare:

- Leveransdatum.

- Leveransnummer.

- Potatisodlarens namn och adress.

- Transportmedlets vikt vid ankomst till stärkelsefabriken eller mottagningsstället.

- Transportmedlets vikt efter lossning och tömning av kvarvarande jord.

- Leveransens bruttovikt.

- Avdrag, uttryckt i procent, från leveransens bruttovikt av främmande beståndsdelar och vikten av vatten som absorberas under tvättning.

- Avdrag, uttryckt i vikt, från leveransens bruttovikt som en funktion av de främmande beståndsdelarna.

- Procentuell andel avfallspotatis.

- Leveransens sammanlagda nettovikt (bruttovikten minus avdrag, inbegripet justeringen för avfallspotatis).

- Stärkelseinnehåll, uttryckt i procent eller vikt under vatten.

- Det pris per enhet som skall betalas.

2. Mottagningsbeviset skall utfärdas under stärkelse-producentens, den godkände kontrollantens och leverantörens gemensamma ansvar.

Artikel 6

Stärkelseproducenten skall för varje leverantör (odlare), upprätta en sammanfattande betalningsspecifikation där följande upplysningar skall anges:

- Stärkelsefabrikens firmanamn.

- Potatisodlarens namn och adress.

- Om tillämpligt, produktionskontraktets nummer.

- Mottagningsbevisens datum och nummer.

- Nettovikten av varje leverans efter de eventuella avdrag som anges i artikel 5.1.

- Pris per enhet per leverans.

- Det sammanlagda belopp som skall betalas till odlaren.

- De belopp som har utbetalats till odlaren samt betalningsdag.

- Stärkelseproducentens underskrift och stämpel.

Artikel 7

Den kompensationsbetalning som fastställs i artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall utbetalas till potatisodlare och det bidrag som fastställs i artikel 1 i förordning (EEG) nr 1543/93 skall utbetalas till producenter av potatisstärkelse i gemenskapen, under förutsättning att de sistnämnda framlägger bevis för att

a) den potatisstärkelse som är föremål för ansökan om bidrag, har producerats i gemenskapen under det aktuella regleringsåret, som börjar den 1 juli och slutar den 30 juni påföljande år,

b) ett belopp som är minst lika med det som anges i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 1766/92, har utbetalats till potatisodlaren fritt fabrik, för den kvantitet potatis som krävs för framställning av varje ton potatisstärkelse som är föremål för ansökan om bidrag, enligt de satser som anges i bilaga 2.

Det betalningsbevis som avses i b skall framläggas i form av den sammanfattande betalningsspecifikation som föreskrivs i artikel 6, åtföljt av antingen en betalningsbekräftelse från odlaren eller en verifikation från det finansinstitut som har gjort utbetalningen för stärkelseproducentens räkning, av vilken det framgår att utbetalningen har skett.

Artikel 8

Bidraget och kompensationsbetalningen skall utbetalas enligt de satser som anges i bilaga 2.

Artikel 9

Bidraget och kompensationsbetalningen skall utbetalas av den medlemsstat inom vilkens territorium potatisstärkelsen framställdes, inom fyra månader från den dag då det bevis som anges i artikel 7 framläggs.

Medlemsstaterna skall inom en månad efter utbetalningen meddela kommissionen de potatiskvantiteter för vilka bidraget och kompensationsbetalningen har utbetalats.

Artikel 10

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1, skall medlemsstaterna införa ett kontrollsystem för kontroll på plats av de verksamheter som berättigar till bidraget och kompensationsbetalningen. För genomförandet av sådana kontroller, skall kontrollanterna ha tillgång till stärkelseproducenternas lagerbokföring och ekonomiska bokföring, och till produktions- och lagerutrymmen.

Under varje produktionsperiod skall kontrollen omfatta hela produktionskedjan för minst 10 % av den potatis som levereras till stärkelseproducenten.

2. Om det behöriga organet konstaterar att stärkelseproducenten inte har fullgjort de åtaganden som anges i artikel 7, skall han, utom om det rör sig om force majeure, helt eller delvis förlora sin rätt till bidrag, enligt följande:

- Om åtagandena inte har uppfyllts för en potatiskvantitet som är mindre än eller lika med 10 % av den sammanlagda kvantiteten av de produkter som produceras under kampanjen, skall den beviljade premien nedsättas i motsvarande grad.

- Om procentsatsen i fråga är större än 10 % men mindre än eller lika med 20 %, skall det beviljade bidraget nedsättas med 50 %.

- Om procentsatsen är större än 20 %, skall inget bidrag beviljas.

Artikel 11

Vid omräkning till nationell valuta av minimipriset, bidraget och kompensationsbetalningen skall den omräkningskurs användas som gäller den dag då potatisen tas emot av stärkelseproducenten.

Artikel 12

Förordning (EEG) nr 2752/89 upphör att gälla.

Artikel 13

Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 juli 1993.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 juni 1993.

På kommissionens vägnar

René STEICHEN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 21.

(2) EGT nr L 154, 25.6.1993, s. 4.

(3) EGT nr L 108, 1.5.1993, s. 106.

(4) EGT nr L 266, 13.9.1989, s. 13.

(5) EGT nr L 203, 21.7.1992, s. 13.

BILAGA 1

Metod A

Potatisens nettovikt bestäms genom uttag av prover. Proverna tas på flera ställen i det använda transportmedlet och i tre olika nivåer: i en övre nivå, i mitten och i en lägre nivå.

Den kvarvarande jorden avlägsnas innan det urlastade transportmedlet vägs.

De prover som tas ut för kontrollvägning skall minst väga 20 kg. Potatisen tvättas, främmande beståndsdelar avlägsnas och potatisen vägs på nytt.

Den noterade vikten minskas med 2 % med hänsyn till det vatten som absorberas under tvättningen. Resultatet utgör det totala avdrag som skall göras per 1 000 kg potatis.

Metod B

Potatisen i ett parti från en enskild odlare samlas i silor.

Potatisen tvättas, främmande beståndsdelar avlägsnas och potatisens faktiska sammanlagda vikt i silorna bestäms med hänsyn tagen till en absorberad vattenmängd på 2 %.

Metod C

1. Denna metod för bestämning av potatisens faktiska vikt skall tillämpas i de fall då potatispartier från olika odlare har samlats i samma silo, förutsatt att odlarna i förväg har enats om att använda denna metod.

Innan partiernas faktiska vikt bestäms, fastställs varje partis nettovikt enligt metod A.

2. Den potatis som har samlats i silon tvättas, främmande beståndsdelar avlägsnas och potatisens faktiska sammanlagda vikt bestäms, med hänsyn tagen till en absorberad vattenmängd på 2 %.

3. Om den sammanlagda vikten av partierna med tvättad potatis skiljer sig från summan av de vikter som erhålls med hjälp av metod A, skall följande justering göras: den sammanlagda vikt som anges i punkt 2 ovan skall multipliceras med den nettovikt som erhålls med hjälp av metod A för varje parti i tur och ordning.

Varje resultat delas med partiernas sammanlagda nettovikt bestämd enligt metod A.

ANEXO II - BILAG II - ANHANG II - ÐAPAPTHMA II - ANNEX II - ANNEXE II - ALLEGATO II - BIJLAGE II - ANEXO II

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>