RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

De priser och garantier som följer av den ordning som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 2727/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål(4), uppmuntrar till en ökning av spannmålsproduktionen som inte längre motsvarar marknadens upptagningsförmåga. För att undvika upprepade allt allvarligare kriser bör den nuvarande politiken reformeras grundligt. Detta innebär att det stöd som ges genom reglering av marknaden bör läggas om på ett sådant sätt att det inte längre är beroende enbart av garanterade priser.

Den gemensamma jordbrukspolitikens nya inriktning måste leda till en bättre jämvikt på marknaden och till en konkurrenskraftigare ställning för gemenskapens jordbruk. Detta mål kan uppnås genom att man sänker riktpriset till en nivå som motsvarar det pris som man kan förvänta sig på en stabiliserad världsmarknad. För att producenterna inte skall uppmuntras att välja en viss gröda, bör riktpriset vara samma för de vanligaste spannmålsslagen.

Inkomstbortfall som beror på ett prisfall uppvägs av det direktstöd per hektar som infördes genom förordning (EEG) nr 1765/92(5).

Strukturen hos de garanterade priserna måste göra det möjligt att avsätta överskottsproduktionen inom gemenskapen. Därför bör det fastställas ett interventionspris på en lägre nivå och ett tröskelpris på en högre nivå än riktpriset.

Den nya strukturen hos de garanterade priserna leder till upphävandet av de nuvarande bestämmelserna om härledda priser.

Det stödprogram som fastställs i förordning (EEG) nr 1765/92 ersätter dem som gäller för durumvete och vissa mindre vanliga spannmålsslag. Därför bör de stödprogrammen avskaffas.

Interventionsorganen måste under särskilda omständigheter kunna vidta de interventionsåtgärder som behövs under dessa omständigheter. Emellertid bör dessa särskilda omständigheter värderas och lämpliga åtgärder fastställas på gemenskapsnivå för att det skall vara möjligt att upprätthålla en nödvändig enhetlighet hos interventionssystemen.

Interventionspriserna och tröskelpriserna bör under regleringsåret vara föremål för ett visst antal månatliga höjningar för att det i viss utsträckning skall vara möjligt att ta hänsyn till lagrings- och räntekostnader vid lagring av spannmål inom gemenskapen samt behovet att garantera att de tillgängliga lagren motsvarar marknadens behov.

Potatis för produktion av stärkelse konkurrerar direkt med spannmål som är avsedd för sådan produktion. Med anledning av de reformåtgärder som planeras för spannmål och för att garantera lika behandling av produkterna i fråga, bör liknande åtgärder vidtas i fråga om potatis som är ämnad för produktion av stärkelse.

Skapandet av en gemensam marknad för spannmål innebär, förutom ett system med garanterade priser, att det införs ett enhetligt handelssystem vid gemenskapens yttre gränser. Ett handelssystem som inbegriper importavgifter och exportbidrag i kombination med interventionsåtgärder tjänar också till att stabilisera gemenskapens marknad, särskilt genom att förhindra att prisvariationer på världsmarknaden påverkar prisläget i gemenskapen. Åtgärder bör därför vidtas för att ta ut en avgift vid import från tredje land och för att betala ut ett bidrag vid export till dessa länder; båda utformade för att täcka skillnaden mellan de priser som råder utanför och inom gemenskapen. Dessutom bör hänsyn tas till behovet att garantera ett visst skydd för förädlingsindustrin inom gemenskapen då det gäller produkter tillverkade av de spannmålsslag för vilka denna förordning gäller.

I den mån det är nödvändigt för att systemet skall fungera som planerat, bör, jämte det system som beskrivs ovan, bestämmelser införas som gör det möjligt att reglera eller, när situationen på marknaden så kräver, helt eller delvis förbjuda användandet av system med aktiv förädling.

De behöriga myndigheterna måste ha en sådan ställning att de kan följa handelsrörelserna för att kunna bedöma utvecklingen på marknaden och för att kunna vidta de åtgärder som enligt denna förordning är nödvändiga. För att uppnå detta bör det införas bestämmelser om utfärdandet av import- och exportlicenser samt om ställandet av säkerhet för att garantera utförandet av de transaktioner för vilka sådana licenser har begärts.

Importavgiftssystemet gör det möjligt att avstå från alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser. Under särskilda omständigheter kan emellertid det gemensamma pris- och importavgiftssystemet visa sig vara bristfälligt. För att gemenskapens marknad inte skall lämnas utan skydd mot störningar, bör gemenskapen i sådana fall ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder.

I ett läge med höga priser på världsmarknaden bör det ges möjligheter att vidta lämpliga åtgärder för att trygga gemenskapens tillgång på spannmål och för att hålla priserna på den gemensamma marknaden på en stabil nivå.

Upprättandet av en enhetlig marknad baserad på ett enhetligt prissystem skulle äventyras om vissa former av stöd beviljades. De bestämmelser i fördraget som tillåter bedömning av stöd som beviljas av medlemsstaterna och förbjuder dem som är oförenliga med den gemensamma marknaden, bör därför göras tillämpliga för spannmål.

Den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål skall omfatta de produkter i första bearbetningsledet som innehåller spannmål eller vissa produkter som inte innehåller spannmål, men som vid användandet är direkt utbytbara med spannmål eller med produkter som framställs av spannmål.

För att underlätta genomförandet av de föreslagna åtgärderna bör ett förfarande fastställas för att upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i form av en förvaltningskommitté.

Den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål måste samtidigt ta hänsyn till de mål som anges i artiklarna 39 och 110 i fördraget.

De kostnader som medlemsstaterna ådrar sig som ett resultat av de förpliktelser som härrör från tillämpningen av denna förordning skall täckas av gemenskapen enligt bestämmelserna i artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken(6).

Den sänkning av de gemensamma priserna som kommer att inträffa då denna förordning träder i kraft kan förorsaka störningar på den inre marknaden. Kommissionen bör därför ges möjlighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika sådana störningar.

Flera bestämmelser angående organisationen av marknaden för spannmål har ändrats ett flertal gånger sedan de fastställdes i förordning (EEG) nr 2727/75. På grund av deras antal, deras komplicerade beskaffenhet och utspridningen av dem i olika nummer av EGT, är dessa texter svåra att använda och saknar således den klarhet som bör vara ett väsentligt drag i all lagstiftning. Därför bör de uppdateras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål skall tillämpas på följande produkter:

>Plats för tabell>

2. Denna förordning skall tillämpas utan beaktande av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1765/92 om stöd för producenter av vissa jordbruksgrödor.

Artikel 2

Regleringsåret för alla produkter som finns upptagna i artikel 1 skall börja den 1 juli och sluta den 30 juni påföljande år.

AVDELNING 1 Pris- och interventionssystem

Artikel 3

1. För alla slag av spannmål skall ett riktpris fastställas till

- 130 ecu per ton för regleringsåret 1993/94,

- 120 ecu per ton för regleringsåret 1994/95, och

- 110 ecu per ton från och med regleringsåret 1995/96.

2. För alla slag av spannmål skall ett tröskelpris fastställas till

- 175 ecu per ton för regleringsåret 1993/94,

- 165 ecu per ton för regleringsåret 1994/95,

- 155 ecu per ton från och med regleringsåret 1995/96.

Det tröskelpris som gäller för majs och sorghum i juni, skall tillämpas under juli, augusti och september under det därpå följande regleringsåret.

3. För spannmål som är föremål för interventionsåtgärder skall ett interventionspris fastställas till

- 117 ecu per ton för regleringsåret 1993/94,

- 108 ecu per ton för regleringsåret 1994/95,

- 100 ecu per ton från och med regleringsåret 1995/96.

4. Dessa priser skall fastställas för en standardkvalitet för varje spannmålsslag.

Interventions- och tröskelpriserna skall höjas varje månad under hela eller under en del av regleringsåret, och kan tillämpas under tidsperioder som inte sammanfaller med varandra. Standardkvaliteten för varje spannmålsslag som kan vara föremål för interventionsåtgärder, liksom de månatliga höjningarnas storlek och antal, bestäms i enlighet med artikel 43.2 i fördraget.

Interventionspriset skall fastställas i partihandelsledet, för varor som har levererats till lagret men inte lossats. Det skall gälla gemenskapens alla interventionsorter som är avsedda för de olika spannmålsslagen.

5. De priser som fastställs i denna förordning får ändras mot bakgrund av utvecklingen inom produktionen eller på marknaderna i enlighet med artikel 43.2 i fördraget.

Artikel 4

1. De av medlemsstaterna utsedda interventionsorganen skall köpa upp det vanliga vete, durumvete, råg, korn, majs och sorghum som de erbjuds och som har skördats inom gemenskapen förutsatt att erbjudandena uppfyller de föreskrivna villkoren, särskilt vad gäller kvalitet och kvantitet.

2. Uppköp får äga rum endast under följande perioder:

- Från och med den 1 augusti till och med den 30 april då det gäller Italien, Spanien, Grekland och Portugal.

- Från och med den 1 november till och med den 31 maj då det gäller de övriga medlemsstaterna.

3. Uppköp skall göras på grundval av interventionspriset, som om nödvändigt kan höjas eller sänkas på grund av kvaliteten.

Artikel 5

Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 3 och 4 skall antas i enlighet med artikel 23, i synnerhet angående

- de standardkvaliteter som tröskelpriserna avser, då det gäller spannmålsslag som inte är föremål för interventionsåtgärder och de spannmålsprodukter som avses i artikel 1.1 c,

- fastställandet av interventionsorterna,

- de minimivillkor, särskilt angående kvalitet och kvantitet, som varje spannmålsslag skall uppfylla för att det skall vara berättigat till intervention,

- tabellerna med pristillägg och prisavdrag i förbindelse med intervention,

- förfarandet vid och villkoren för interventionsorganens övertagande,

- förfarandet vid och villkoren för interventionsorganens avyttring av spannmål,

- fastställandet av tröskelpriset för de produkter som avses i artikel 1.1 c, med undantag av malt.

Artikel 6

1. Om marknadssituationen så kräver, får det fattas beslut om särskilda interventionsåtgärder.

Sådana interventionsåtgärder får vidtas i synnerhet om marknadspriserna i en eller flera av gemenskapens regioner faller, eller hotar att falla i förhållande till interventionspriset.

2. De särskilda interventionsåtgärdernas karaktär och tillämpningen av dem, samt villkoren för och förfarandet vid försäljning eller avyttring på annat sätt av de produkter som omfattas av åtgärderna, skall bestämmas i enlighet med artikel 23.

Artikel 7

1. Ett produktionsbidrag får beviljas för majs-, vete- och potatisstärkelse och för vissa härledda produkter som används vid tillverkningen av vissa varor.

En lista över de varor som anges i första stycket skall upprättas i enlighet med punkt 3.

2. Det bidrag som avses i punkt 1 skall fastställas periodiskt.

3. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel och fastställa beloppet av det nämnda bidraget i enlighet med artikel 23.

Artikel 8

1. För potatis som är ämnad för framställning av stärkelse skall ett minimipris fastställas till

- 208 ecu för regleringsåret 1993/94,

- 192 ecu för regleringsåret 1994/95, och

- 176 ecu från och med regleringsåret 1995/96.

Dessa priser gäller för den kvantitet potatis som är levererad till fabriken och som behövs för att tillverka ett ton stärkelse.

2. Det upprättas ett system med kompensationsbetalning för producenter av potatis ämnad för framställning av stärkelse. Betalningen gäller för den kvantitet potatis som behövs för att tillverka ett ton stärkelse. Den skall fastställas till

- 40 ecu för regleringsåret 1993/94,

- 56 ecu för regleringsåret 1994/95, och

- 72 ecu från och med regleringsåret 1995/96.

3. Minimipriset och kompensationsbetalningen skall justeras efter hur mycket stärkelse potatisen innehåller.

4. Om situationen på marknaden för potatisstärkele gör det nödvändigt, skall rådet vidta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 43.2 i fördraget.

5. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel i enlighet med artikel 23.

AVDELNING II

Artikel 9

1. Vid import till gemenskapen eller export därifrån av någon av de produkter som anges i artikel 1 skall det fordras en import- eller en exportlicens som får utfärdas av medlemsstaterna till vilken sökande som helst, oavsett var denne driver sin verksamhet inom gemenskapen. Om importavgiften eller exportbidraget fastställs i förväg, skall detta antecknas på licensen, som gäller som intyg om förutfastställelsen.

Import- eller exportlicensen skall vara giltig inom hela gemenskapen. Utfärdandet av en sådan licens skall ske på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att importen eller exporten kommer att genomföras under licensens giltighetstid. Säkerheten skall helt eller delvis förverkas om transaktionen inte genomförs, eller bara delvis genomförs, under perioden i fråga.

2. Licensernas giltighetstid och andra tillämpnings-föreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med artikel 23.

Artikel 10

1. En avgift som för varje produkt är lika med tröskelpriset minus cif-priset skall tas ut vid import av de produkter som anges i artikel 1.1 a-c, med undantag av malt.

Vid import av de produkter som omfattas av KN-nummer 1008 90 10 skall emellertid den importavgift som tillämpas för råg tas ut.

2. Cif-priserna skall beräknas för Rotterdam på grundval av de mest gynnsamma inköpsmöjligheterna på världsmarknaden. Dessa inköpsmöjligheter bestäms för varje produkt på grundval av noteringarna och priserna på den marknaden, efter justering på grund av eventuella kvalitetsskillnader jämfört med den standardkvalitet för vilken tröskelpriset är fastställt.

Kvalitetsskillnader skall uttryckas med utjämningskoefficienter.

3. Om fria prisnoteringar på världsmarknaden inte är avgörande för anbudspriset och om detta pris är lägre än världsmarknadspriset, skall ett särskilt cif-pris som fastställs på grundval av anbudspriset ersätta cif-priset endast för ifrågavarande import.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel och särskilt för utjämningskoefficienterna, samt föreskrifter för fastställande av cif-priser och av den marginal inom vilken variationer i de faktorer som används för att räkna ut avgifterna inte kräver någon ändring av avgiften, skall antas i enlighet med artikel 23.

5. Kommissionen skall fastställa de importavgifter som nämns i denna artikel.

Artikel 11

1. En importavgift skall tas ut vid import av malt eller av de produkter som avses i artikel 1.1 d, med undantag av dem som omfattas av KN-nummer 0714 20 00, 0714 90 90, 2303 10 19, 2303 10 90, 2303 30 00, 2308 10 00 och 2308 90 30, och den skall bestå av följande två delar:

A. En rörlig del som kan fastställas och ändras schablonmässigt på följande grunder:

a) Den motsvarar, för de produkter som är framställda av de basprodukter som anges i artikel 1.1 a, effekten på de förstnämnda produkternas självkostnadspris av importavgifterna på basprodukterna.

b) För bearbetade produkter som innehåller både de basprodukter som är uppräknade i artikel 1.1 a och andra produkter, är den, i tillämpliga fall, höjd med ett belopp som motsvarar effekten på självkostnadspriserna av importavgifter eller tullar som tas ut på dessa andra produkter.

c) För produkter som inte innehåller någon av de basprodukter som är uppräknade i artikel 1.1 a är den fastställd, med hänsyn till marknadsförhållandena för de produkter som anges i artikel 1 och som konkurrerar med dem.

B. En fast del som är ämnad att skydda bearbetningsindustrin.

2. I de fall då befintliga anbud från tredje land på de produkter som avses i artikel 1.1 d inte motsvarar det pris som erhålls då man adderar priset på de basprodukter som används vid framställningen av dem och bearbetningskostnaderna, kan ett belopp som fastställs i enlighet med artikel 23 adderas till den importavgift som fastställs i enlighet med punkt 1.

3. Kommissionen skall fastställa de importavgifter som specificeras i punkt 1.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med artikel 23.

Artikel 12

1. Den importavgift som skall tas ut är den som gäller på importdagen.

2. Vid import av de produkter som anges i artikel 1.1 a-b skall emellertid den avgift, som gäller på den dag då licensansökan lämnas in, justerad i förhållande till det tröskelpris som kommer att gälla under importmånaden, tillämpas för sådan import som skall ske under licensens giltighetsperiod, om sökanden så begär då han ansöker om licensen. I detta fall skall ett tilläggsbelopp som fastställs på samma gång som importavgiften, adderas till avgiften.

3. I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23, kan ett beslut fattas om att helt eller delvis tillämpa bestämmelserna i punkt 2 på vilken som helst av de produkter som är uppräknade i artikel 1.1 c-d.

Om en importavgift har förutfastställts för malt, skall avgiften under regleringsårets tre första månader justeras i förhållande till det tröskelpris som gällde under föregående regleringsårs sista månad.

4. Bidragsskalan skall fastställas av kommissionen.

5. I de fall då en undersökning av marknadssituationen visar att tillämpningen av bestämmelserna om en förutfastställd importavgift har förorsakat eller kan komma att förorsaka svårigheter, kan ett beslut fattas, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23, om att tillfälligt upphöra med tillämpningen av bestämmelserna under en strikt nödvändig period.

I yttersta nödfall kan kommissionen efter en undersökning av situationen, gjord på grundval av all den information som finns tillgänglig, besluta om att tillfälligt upphöra med förutfastställelsen under högst tre arbetsdagar.

De licensansökningar som tillsammans med ansökningar om förutfastställelse lämnas in under den sistnämnda perioden skall avvisas.

6. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel och särskilt de som berör förutfastställelse skall antas i enlighet med artikel 23.

Artikel 13

1. I den mån det är nödvändigt för att möjliggöra export av de produkter som anges i artikel 1, i sådant tillstånd som anges i den artikeln, eller i form av varor som anges i bilaga B, på grundval av de noteringar eller priser som gäller för dessa produkter på världsmarknaden, kan skillnaden mellan de noteringarna eller priserna och priserna inom gemenskapen täckas av ett exportbidrag.

2. Exportbidraget skall vara lika stort inom hela gemenskapen. Det kan varieras beroende på användning eller bestämmelse.

Exportbidraget skall beviljas efter ansökan.

Exportbidrag skall fastställas med jämna mellanrum i enlighet med artikel 23.

I de fall då det är nödvändigt kan kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra exportbidragen under den mellanliggande perioden.

3. Det bidragsbelopp som tillämpas för export av de produkter som anges i artikel 1 och de varor som anges i bilaga B skall vara det som gäller på exportdagen.

4. För de produkter som anges i artikel 1.1 a-b, skall emellertid det bidrag som gäller den dag då ansökan om licens lämnas in, justerat i förhållande till det tröskelpris som kommer att gälla under den månad då exporten sker, tillämpas för export som kommer att ske under licensens giltighetstid om sökanden begär det vid ansökan om licensen.

Ett korrigeringsbelopp kan fastställas. Det skall tillämpas för förutfastställda exportbidrag. Korrigeringsbeloppet skall fastställas samtidigt som exportbidraget och enligt samma förfaringssätt. Då det är nödvändigt kan emellertid kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, ändra korrigeringsbeloppen under den mellanliggande perioden.

Bestämmelserna i det första och det andra stycket kan helt eller delvis tillämpas för vilken som helst av de produkter som anges i artikel 1.1 c-d och för vilken som helst av de produkter som anges i artikel 1 och som exporteras i form av varor som specificeras i bilaga B.

Om en förutfastställelse av ett exportbidrag har föreskrivits för malt, skall exportbidraget för malt, som låg i lager vid slutet av föregående regleringsår eller som är tillverkat av korn som vid den tidpunkten låg i lager, vid export under regleringsårets tre första månader justeras i förhållande till det tröskelpris som gällde under föregående regleringsårs sista månad.

5. I den mån det är nödvändigt för att beakta särdragen i produktionen av vissa alkoholhaltiga drycker som erhålls från spannmål, kan kriterierna för beviljande av de exportbidrag som anges i punkt 1 och övervakningsåtgärderna anpassas till denna särskilda situation. Kommissionen skall, i enlighet med artikel 23, anta tillämpningsföreskrifter för anpassningen.

6. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med artikel 23. Bilaga B skall ändras enligt samma förfarande.

7. I de fall då en undersökning av marknadssituationen visar att tillämpningen av bestämmelserna om ett förutfastställt exportbidrag har förorsakat eller kan komma att förorsaka svårigheter, kan ett beslut fattas i enlighet med artikel 23 om att tillfälligt upphöra med tillämpningen av bestämmelserna under en strikt nödvändig period.

I yttersta nödfall kan kommissionen efter en undersökning av situationen, gjord på grundval av all den information som finns tillgänglig för den, besluta om att tillfälligt upphöra med förutfastställelsen under högst tre arbetsdagar.

De licensansökningar som tillsammans med ansökningar om förutfastställelse lämnas in under den ovannämnda perioden skall avvisas.

Artikel 14

1. I den utsträckning det är nödvändigt för att den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål skall fungera väl, kan användandet av systemet med aktiv förädling förbjudas helt eller delvis

- då det gäller de produkter som är uppräknade i artikel 1 och som är avsedda för framställning av de produkter som är uppräknade i artikel 1.1 c-d, och

- i särskilda fall, då det gäller produkter som är uppräknade i artikel 1 och som är avsedda för tillverkning av de varor som är uppräknade i bilaga B.

2. De åtgärder som vidtas i enlighet med denna artikel skall beslutas i enlighet med artikel 23.

Artikel 15

1. De allmänna föreskrifterna för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen och de särskilda föreskrifterna för tillämpningen av den skall gälla för tullklassificeringen av de produkter som omfattas av denna förordning.

2. Då denna förordning inte föreskriver annorlunda eller då kommissionen, i enlighet med artikel 23, beslutar om avvikelser från den, skall följande vara förbjudet vad gäller handel med tredje land:

- Uttagandet av tullar eller avgifter med motsvarande verkan.

- Tillämpning av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

Artikel 16

1. Då noteringarna eller priserna på världsmarknaden för en eller flera av de produkter som anges i artikel 1 når samma nivå som priserna inom gemenskapen, och då det förefaller troligt att denna situation kommer att bestå och förvärras, så att gemenskapens marknad därvid störs eller hotas att störas, kan lämpliga åtgärder vidtas.

2. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med artikel 23.

Artikel 17

1. Om gemenskapens marknad för en eller flera av de produkter som anges i artikel 1 på grund av import eller export störs, eller riskerar att utsättas för allvarliga störningar, som kan riskera målsättningarna i artikel 39 i fördraget, kan lämpliga åtgärder vidtas i handel med tredje land tills störningarna eller risken för störningar har upphört.

2. Om den situation som nämns i punkt 1 uppkommer, skall kommissionen, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, besluta om nödvändiga åtgärder. Medlemsstaterna skall meddelas om åtgärderna och dessa skall tillämpas omedelbart. Om kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat, skall den fatta ett beslut rörande denna inom tre dagar efter mottagandet.

3. De beslut om åtgärder som kommissionen fattar kan hänskjutas till rådet av vilken medlemsstat som helst inom tre arbetsdagar efter den dag då besluten meddelades. Rådet skall samlas utan dröjsmål. Det kan med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva beslut om åtgärderna i fråga.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas i enlighet med artikel 23.

AVDELNING III Allmänna bestämmelser

Artikel 18

De varor som anges i artikel 1 och som är tillverkade eller erhållna från produkter för vilka artiklarna 9.2 och 10.1 i fördraget inte gäller, skall inte släppas för fri omsättning inom gemenskapen.

Artikel 19

Då denna förordning inte föreskriver annorlunda, skall artikel 92 - 94 i fördraget gälla för produktion av och handel med de produkter som är uppräknade i artikel 1.

Artikel 20

Beträffande de produkter som anges i artikel 1, skall artikel 40.4 i fördraget och de relevanta bestämmelserna om tillämpningen av artikel 40 gälla för de franska utomeuropeiska departementen såvitt gäller garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

Artikel 21

Medlemsstaterna och kommissionen skall överlämna den information till varandra, som är nödvändig för tillämpningen av denna förordning och för att de internationella förpliktelserna angående spannmål skall kunna iakttas. Föreskrifter för överlämnandet och spridningen av sådan information skall antas i enlighet med artikel 23.

Artikel 22

1. En förvaltningskommitté för spannmål (nedan kallad "kommittén") skall inrättas. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Inom kommittén skall medlemsstaternas röster vägas enligt artikel 148.2 i fördraget. Ordföranden får inte rösta.

Artikel 23

1. När förfarandet i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden hänskjuta ärendet till kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall framlägga ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Yttrandet skall avges med en majoritet av 54 röster.

3. Kommissionen skall besluta med omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet. I sådana fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid som inte överstiger en månad från dagen då rådet underrättats.

Rådet får fatta ett avvikande beslut med kvalificerad majoritet inom en månad.

Artikel 24

Kommittén får beakta alla andra frågor som dess ordförande, antingen på eget initiativ eller på begäran av en företrädare för en medlemsstat, hänskjuter till den.

Artikel 25

Vid tillämpning av denna förordning skall vederbörlig hänsyn tas till de mål som anges i artiklarna 39 och 110 i fördraget.

Artikel 26

1. Rådets förordning nr 2727/75 upphör att gälla med verkan från och med regleringsåret 1993/94.

Hänvisningar till den förordning som upphävs genom punkt 1 skall tolkas som hänvisningar till denna förordning.

Citat ur och hänvisningar till artiklar i den upphävda förordningen skall läsas enligt den jämförelsetabell som finns i bilaga C.

2. Följande förordningar upphör att gälla:

- Med verkan från och med regleringsåret 1992/93:

- Förordningarna (EEG) nr 729/89 och (EEG) nr 1346/90.

- Med verkan från och med början av regleringsåret 1993/94:

- Förordningarna (EEG) nr 2743/75, (EEG) nr 2744/75 såvitt gäller spannmål, (EEG) nr 2745/75, (EEG) nr 2746/75, (EEG) nr 2747/75, (EEG) nr 2748/75, (EEG) nr 1145/76, (EEG) nr 3103/76, (EEG) nr 1188/81, (EEG) nr 1008/86, (EEG) nr 1009/86 såvitt gäller spannmål, (EEG) nr 1581/86, (EEG) nr 1582/86, (EEG) nr 2226/88 och (EEG) nr 1835/89.

3. För att underlätta övergången från det nuvarande systemet för den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål till det system som upprättas i denna förordning, eller för att underlätta övergången från ett regleringsår till följande under regleringsåren 1993/94, 1994/95 och 1995/96, kan kommissionen i enlighet med artikel 23 vidta alla övergångsåtgärder som bedöms vara nödvändiga.

Artikel 27

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med regleringsåret 1993/94 med undantag av bestämmelserna i artikel 26.2 första strecksatsen och 26.3 som skall tillämpas från och med den 1 juli 1992.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 30 juni 1992.

På rådets vägnar

Arlindo MARQUES CUNHA

Ordförande

(1) EGT nr C 303, 22.11.1991, s. 10.

(2) EGT nr C 125, 18.5.1992.

(3) EGT nr C 98, 21.4.1992, s. 15.

(4) EGT nr L 281, 1.11.1975, s. 1. Senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1738/92 (EGT nr L 180, 1.7.1992, s. 1).

(5) EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 12.

(6) EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13. Ändrad genom förordning (EEG) nr 2048/88 (EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 1).

Bilaga A

>Plats för tabell>

Bilaga B

>Plats för tabell>

Bilaga C

>Plats för tabell>