RÅDETS DIREKTIV 92/35/EEG av den 29 april 1992 om kontrollregler och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

I rådets direktiv 90/426/EEG av den 26 juni 1990 om djurhälsovillkor vid förflyttning av hästdjur och import av sådana från tredje land(4) försöker man liberalisera förflyttningar av hästdjur inom gemenskapens territorium. Enligt artikel 5.4 i nämnda direktiv måste gemenskapen vidta åtgärder för att harmonisera reglerna för kontroll av och åtgärderna för bekämpning av afrikansk hästpest.

Sådana åtgärder gör det möjligt att säkerställa jordbrukssektorns rationella utveckling och bidrar till att skydda djurhälsan inom gemenskapen.

Ett utbrott av denna sjukdom kan snabbt nå epizootisk omfattning och orsaka dödlighet och störningar som kan leda till en kraftig minskning av djurproduktionens lönsamhet.

Kontrollåtgärder måste vidtas så snart man misstänker att sjukdomen har brutit ut, och så snart den har bekräftats måste omedelbara och effektiva åtgärder sättas in för att säkerställa att djuren inom gemenskapen har ett betryggande hälsoskydd.

De åtgärder som vidtas måste syfta till att hindra spridningen av afrikansk hästpest. Förflyttningen av djur som kan antas överföra sjukdomen måste noga kontrolleras och i de smittade anläggningarna måste insekter utrotas.

Villkor för hur vaccinering mot afrikansk hästpest kan genomföras liksom bestämmelserna för sådan vaccinering måste preciseras.

För att säkerställa en effektivare kontroll av sjukdomen bör åtgärder vidtas för att upprätta skydds- och övervakningszoner varvid hänsyn bör tas till geografiska, administrativa, ekologiska och epizootiologiska faktorer.

En grundlig epizootiologisk undersökning är nödvändig för att hindra sjukdomens spridning.

Artikel 3 i rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet(5) är tillämplig om afrikansk hästpest bryter ut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv fastställer kontrollregler och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest.

Artikel 2

Definitionerna i artikel 2 i direktiv 90/426/EEG skall i tillämpliga delar gälla också detta direktiv.

Dock skall anläggning avse en anläggning enligt direktiv 90/426/EEG och naturreservat där hästdjur lever i frihet.

Dessutom används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) ägare eller skötare: varje fysisk eller juridisk person som äger hästdjur eller som har ansvar för dess skötsel, oavsett om detta sker mot ekonomisk ersättning eller inte.

b) smittspridare: en insekt av arten imicola culicoides eller någon annan culicoides-insekt som kan antas överföra afrikansk hästpest och som efter Vetenskapliga veterinärkommitténs yttrande kan fastställas enligt förfarandet i artikel 19.

c) bekräftelse: ett tillkännagivande från den behöriga myndigheten att afrikansk hästpest har konstaterats genom laboratorieundersökning. Dock får den behöriga myndigheten vid en epidemi även bekräfta sjukdomen på basis av kliniska eller epidemiologiska resultat.

d) behörig myndighet: en medlemsstats centrala myndighet som ansvarar för att veterinärkontroller utförs, eller varje veterinär myndighet till vilken detta ansvar har delegerats.

e) officiell veterinär: en veterinär som har utsetts av den behöriga myndigheten.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall säkerställa att det finns en skyldighet att omedelbart anmäla varje utbrott av eller misstanke om afrikansk hästpest till den ansvariga myndigheten.

Artikel 4

1. Om det inom en anläggning finns ett eller flera hästdjur som misstänks ha smittats av afrikansk hästpest skall medlemsstaterna säkerställa att en officiell veterinär omedelbart påbörjar en officiell undersökning för att bekräfta eller utesluta förekomsten av sjukdomen.

2. Så snart misstanken har anmälts skall den officiella veterinären vidta följande åtgärder:

a) Misstänkta anläggningar skall sättas under officiell övervakning.

b) Veterinären skall ta initiativ till följande:

i) En officiell inventering som för varje art av hästdjur anger det antal djur som redan har dött, smittats eller kan antas bli smittat. Inventeringen skall uppdateras med hänsyn till det antal hästdjur som föds eller dör under den tid som anläggningen är misstänkt. Resultatet av inventeringen skall redovisas på begäran och får kontrolleras vid varje inspektion.

ii) En inventering av de platser där smittspridaren har gynnsamma livsbetingelser eller där den annars kan hålla till. Lämpliga medel för att utrota insekterna på dessa platser skall användas.

iii) En epizootiologisk undersökning i enlighet med artikel 7.

c) Veterinären skall regelbundet besöka anläggningen och

i) undersöka varje hästdjur där,

ii) utföra en noggrann klinisk undersökning eller obduktion av de sjuka eller döda djuren och ta de prover som är nödvändiga för laboratorieundersökningar.

d) Veterinären skall säkerställa att

i) alla hästdjur i anläggningen hålls kvar i sina stallar eller på andra platser som är skyddade mot smittspridaren,

ii) all förflyttning av hästdjur till eller från anläggningen förbjuds,

iii) lämpliga medel används för att utrota insekterna i och omkring de byggnader där hästdjuren är inhysta,

iv) kropparna efter de hästdjur som har dött på anläggningen destrueras, avlägsnas, bränns eller begravs i enlighet med rådets direktiv 90/667/ EEG av den 27 november 1990 om fastställande av veterinära bestämmelser om bortskaffande och bearbetning av animaliskt avfall och dess utsläppande på marknaden samt om förhindrande av sjukdomsalstrande organismer i foder som härrör från djur eller fisk samt om ändring av direktiv 90/425/EEG(6).

3. I väntan på att de officiella åtgärderna enligt punkt 2 vidtas, skall ägaren till eller skötaren av djur som misstänks ha smittats av sjukdomen vidta alla förebyggande åtgärder som behövs för att säkerställa efterlevnaden av punkt 2 d.

4. Den behöriga myndigheten får tillämpa vilken som helst av de åtgärder som anges i punkt 2 på andra anläggningar om dessa genom sin placering, geografiska belägenhet eller kontakt med den anläggning där sjukdomen misstänks, kan befaras ha blivit smittbärande.

5. Utöver bestämmelserna i punkt 2 får särskilda bestämmelser för naturreservat där hästdjur lever i frihet fastställas enligt förfarandet i artikel 19.

6. Åtgärderna enligt denna artikel får officiellt avbrytas först när den behöriga myndigheten inte längre misstänker förekomst av afrikansk hästpest.

Artikel 5

Vaccination mot afrikansk hästpest får endast utföras i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 6

1. Om förekomst av afrikansk hästpest har bekräftats officiellt skall den officiella veterinären göra följande:

a) Omedelbart och under officiell kontroll låta avliva alla hästdjur i en anläggning vilka har smittats av eller uppvisar kliniska symtom på afrikansk hästpest.

b) Säkerställa att kropparna efter ovannämnda hästdjur destrueras, avlägsnas, bränns eller begravs i enlighet med direktiv 90/667/EEG.

c) Utsträcka åtgärderna enligt artikel 4 till anläggningar som är belägna inom en radie av 20 km (inom skyddszonen) från den eller de anläggningar som är smittade.

d) I det område som avses i c verkställa en systematisk vaccinering av alla hästdjur med ett vaccin som har godkänts av den behöriga myndigheten samt märka dem tydligt och beständigt på ett sätt som har godkänts enligt förfarandet i artikel 19. Dock får den behöriga myndigheten frångå kraven på vaccination av epizootiologiska, meteorologiska, geografiska eller klimatologiska skäl. Den skall underrätta kommissionen om detta.

e) Utföra en epizootiologisk undersökning i enlighet med artikel 7.

2. Den behöriga myndigheten får utsträcka åtgärderna enligt punkt 1 till att gälla även utanför det område som avses i c, om det, på grund av de geografiska, ekologiska eller meteorologiska förhållandena eller på grund av förflyttningar till eller från den anläggning där förekomst av afrikansk hästpest har bekräftats, finns skäl för att misstänka att sjukdomen kan spridas. Den behöriga myndigheten skall underrätta kommissionen om detta.

3. Om det område som avses i punkt 1 ligger inom mer än en medlemsstats territorium, skall de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna gemensamt fastställa detta område. Om nödvändigt skall området fastställas enligt förfarandet i artikel 19.

Artikel 7

1. Den epizootiologiska undersökningen skall avse

- den tidsrymd under vilken afrikansk hästpest kan ha funnits på anläggningen,

- hur afrikansk hästpest kan ha kommit till anläggningen och identifiering av andra anläggningar där det finns hästdjur som kan ha blivit smittade eller smittbärande från samma källa,

- smittspridarens förekomst och utbredning,

- förflyttning av hästdjur till eller från de berörda anläggningarna eller av kroppar av döda hästdjur som avlägsnats därifrån.

2. En krisgrupp skall bildas med uppgift att fullständigt samordna alla de åtgärder som krävs för att utrota afrikansk hästpest så snabbt som möjligt samt att genomföra den epizootiologiska undersökningen.

Allmänna regler för nationella krisgrupper och gemenskapens krisgrupper skall antas av rådet efter förslag av kommissionen.

Artikel 8

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att den behöriga myndigheten, utöver åtgärderna enligt artikel 6, fastställer en skyddszon och en övervakningszon. När områdena fastställs skall hänsyn tas till de geografiska, administrativa, ekologiska och epizootiologiska faktorerna i samband med afrikansk hästpest samt till kontrollmöjligheterna.

2. a) Skyddszonen skall bestå av en del av gemenskapens territorium med en radie av minst 100 km kring hela den smittade anläggningen.

b) Övervakningszonen skall bestå av en del av gemenskapens territorium och sträcka sig minst 50 km utanför skyddszonen, inom vilken ingen systematisk vaccinering har utförts under de senaste 12 månaderna.

c) Om sådana zoner är belägna inom flera medlemsstaters territorium skall de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samarbeta vid fastställandet av de zoner som avses i a och b. Om så behövs skall skydds- och övervakningszonerna fastställas enligt förfarandet i artikel 19.

3. På en väl underbyggd begäran av en medlemsstat kan beslut fattas enligt förfarandet i artikel 19 om att ändra avgränsningen av de zoner som avses i punkt 2 med hänsyn till

- den geografiska belägenheten och de ekologiska faktorerna,

- de meteorologiska förhållandena,

- smittspridarens förekomst och utbredning,

- resultaten av de epizootiologiska undersökningar som har utförts i enlighet med artikel 7,

- resultaten av laboratorieundersökningarna,

- genomförandet av bekämpningsåtgärderna, särskilt insektsbekämpningen.

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att följande åtgärder vidtas i skyddszonen:

a) Identifiering av alla anläggningar med hästdjur i zonen.

b) Den officiella veterinären skall

- regelbundet besöka alla anläggningar där det finns hästdjur,

- kliniskt undersöka dessa hästdjur och därvid, om så behövs, ta prover för undersökning vid laboratorium samt föra protokoll över besöken och resultaten av dessa.

c) Hästdjur får endast lämna den anläggning där de är inhysta för att under officiell övervakning transporteras direkt till nödslakt vid ett slakteri inom zonen eller, om zonen saknar slakteri, inom den övervakningszon som den behöriga myndigheten har utsett.

2. Utöver åtgärderna enligt punkt 1 får beslut om att i skyddszonen systematiskt vaccinera hästdjur mot afrikansk hästpest och att identifiera dem fattas enligt förfarandet i artikel 19.

Artikel 10

Medlemsstaterna skall säkerställa följande:

1. Åtgärderna enligt artikel 9.1 skall genomföras i övervakningszonen. Om övervakningszonen saknar slakteri får hästdjuren dock slaktas i skyddsområdet vid ett slakteri som har utsetts av den behöriga myndigheten.

2. All vaccinering mot afrikansk hästpest skall vara förbjuden inom övervakningszonen.

Artikel 11

Den tid som åtgärderna enligt artiklarna 6, 8, 9 och 10 skall tillämpas och upprätthållas skall bestämmas i enlighet med förfarandet i artikel 19. Om vaccinering har utförts i enlighet med artiklarna 6.1 och 9.2 får denna tid aldrig vara kortare än 12 månader.

Utan hinder av artiklarna 9.1 c och 10.1 får dock

a) hästdjur från skyddszonen och från övervakningszonen under officiell övervakning och på de villkor som anges i artikel 5.3 i direktiv 90/426/EEG transporteras till den karantänstation som avses i artikel 5.3 d i det direktivet,

b) förflyttning av hästdjur inom zoner med samma status godkännas av de ansvariga myndigheterna med följande regler som grund:

i) Hästdjuren skall

- först genomgå en officiell kontroll,

- identifieras, och

- åtföljas av en officiell handling.

ii) Medlemsstaterna skall under alla omständigheter säkerställa att hästdjur som vaccinerats mindre än 60 dagar tidigare inte får lämna den anläggning där de befann sig vid vaccineringen.

iii) Medlemsstaterna skall genom Ständiga veterinärkommittén underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits på detta område.

Artikel 12

Om afrikansk hästpest orsakar en ovanligt allvarlig epizooti i en särskild region, skall de ytterligare åtgärder som de berörda medlemsstaterna måste vidta beslutas enligt förfarandet i artikel 19.

Artikel 13

Medlemsstaterna skall säkerställa att den behöriga myndigheten vidtar alla lämpliga åtgärder som behövs för att alla personer inom kontroll- och övervakningszonerna skall få full kännedom om gällande restriktioner och göra allt som behövs för att dessa åtgärder skall genomföras på ett riktigt sätt.

Artikel 14

1. Varje medlemsstat skall utse ett nationellt laboratorium för de laboratorieundersökningar som föreskrivs i detta direktiv. Dessa nationella laboratorier och deras befogenheter och skyldigheter anges i bilaga 1 till detta direktiv.

2. De nationella laboratorierna i bilaga 1 skall samarbeta med gemenskapens referenslaboratorium enligt artikel 15.

Artikel 15

Gemenskapens referenslaboratorium för afrikansk hästpest anges i bilaga 2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i beslut 90/424/EEG, särskilt artikel 28 i detta, skall laboratoriet ha de funktioner och uppgifter som anges i bilaga 3.

Artikel 16

Experter från kommissionen får i samarbete med de behöriga myndigheterna utföra stickprovskontroller på fältet i den utsträckning som behövs för en enhetlig tillämpning av detta direktiv. I detta syfte får de, genom att inspektera ett representativt procenttal av anläggningar, kontrollera om de behöriga myndigheterna övervakar att bestämmelserna i detta direktiv efterlevs. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om resultatet av kontrollerna.

Den medlemsstat på vars territorium inspektionen utförs skall lämna experterna all den hjälp som behövs för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Allmänna regler för tillämpningen av denna artikel skall antas enligt förfarandet i artikel 19.

Artikel 17

1. Varje medlemsstat skall upprätta en beredskapsplan med uppgifter om hur den skall genomföra de åtgärder som föreskrivs i detta direktiv.

Denna plan skall syfta till att anordningar, utrustning, personal och all annan lämplig materiel som är nödvändiga för att snabbt och effektivt utrota sjukdomen finns att tillgå.

2. Kriterier för hur planerna enligt punkt 1 skall upprättas finns i bilaga 4.

Planer som upprättas i enlighet med dessa kriterier skall överlämnas till kommissionen senast tre månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

Kommissionen skall granska planerna för att avgöra om de är ändamålsenliga samt föreslå den berörda medlemsstaten varje behövlig ändring, i synnerhet för att säkerställa att de är förenliga med de övriga medlemsstaternas planer.

Kommissionen skall godkänna planerna, med eventuella ändringar om så är nödvändigt, enligt förfarandet i artikel 19.

Planerna får efteråt ändras eller kompletteras enligt samma förfarande med hänsyn till hur förhållandena utvecklas.

Artikel 18

Bilagorna skall ändras av rådet efter förslag från kommissionen.

Artikel 19

1. När förfarandet enligt denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat utan dröjsmål hänskjuta ärendet till Ständiga veterinärkommittén (i det följande kallad "kommittén") som inrättades genom rådets beslut 68/361/EEG(7).

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till de åtgärder som bör vidtas. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Inom kommittén skall medlemsstaternas röster vägas på det sätt som anges i den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget har mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas, såvida inte rådet med enkel majoritet har avvisat förslaget.

Artikel 20

Medlemsstaterna skall senast den 31 december 1992 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 21

Med stöd av erfarenheten skall kommissionen före den 1 oktober 1993 överlämna en rapport till rådet om tilllämpningen av detta direktiv, tillsammans med eventuella förslag.

Artikel 22

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 29 april 1992.

På rådets vägnar

Arlindo MARQUES CUNHA

Ordförande

(1) EGT nr C 312, 3.12.1991, s. 12.

(2) Yttrande av den 10 april 1992.

(3) Yttrande av den 29 april 1992.

(4) EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 42. Direktivet senast ändrat genom beslut 92/130/EEG (EGT nr L 47, 22.2.1992, s. 26).

(5) EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom förordning (EEG) nr 3763/91 (EGT nr L 356, 24.12.1991, s. 1).

(6) EGT nr L 363, 27.12.1990, s. 51.

(7) EGT nr L 255, 18.10.1968, s. 23.

BILAGA 1

A. LISTA ÖVER NATIONELLA LABORATORIER FÖR AFRIKANSK HÄSTPEST

>Plats för tabell>

B. FUNKTIONER OCH UPPGIFTER FÖR NATIONELLA LABORATORIER FÖR AFRIKANSK HÄSTPEST

De nationella laboratorierna för afrikansk hästpest ansvarar för samordningen av de normer och diagnostiska metoder som varje diagnostiklaboratorium i medlemsstaten har fastställt, för användning av reagenser och för test av vacciner. I detta syfte får de

a) tillhandahålla diagnostiska reagenser till de diagnostiklaboratorier som begär sådana, och de skall

b) kontrollera kvaliteten hos alla diagnostiska reagenser som används i den medlemsstaten,

c) regelbundet anordna jämförande tester,

d) bevara stammar av afrikansk hästpest-virus från bekräftade fall i den medlemsstaten, samt

e) säkerställa att positiva resultat som erhållits vid regionala diagnostiklaboratorier bekräftas.

BILAGA 2

GEMENSKAPENS REFERENSLABORATORIUM

Laboratorio de sanidad y producción animal,

Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación,

28110. Algete, Madrid - España

BILAGA 3

FUNKTIONER OCH UPPGIFTER FÖR GEMENSKAPENS REFERENSLABORATORIUM FÖR AFRIKANSK HÄSTPEST

Gemenskapens referenslaboratorium har följande funktioner och uppgifter:

1. Att i samråd med kommissionen samordna de metoder som medlemsstaterna använder för att ställa diagnos på afrikansk hästpest, särskilt genom att

a) typa, förvara och tillhandahålla stammar av afrikansk hästpestvirus för serologiska tester och beredning av antiserum,

b) förse de nationella referenslaboratorierna med standardserum och andra referensreagenser för standardisering av de tester och reagenser som används i varje medlemsstat,

c) bygga upp och vidmakthålla en uppsättning virusstammar och isolat av afrikansk hästpest,

d) organisera regelbundet återkommande jämförande tester av diagnostiska förfaranden på gemenskapsnivå,

e) samla in och jämföra data och information om använda diagnosmetoder och resultat av tester som har utförts inom gemenskapen,

f) utföra bestämningar av isolat av afrikansk hästpest med hjälp av de modernaste metoder som står till förfogande för att vinna ökad insikt i den afrikanska hästpestens epizootiologi,

g) följa utvecklingen i hela världen vad avser övervakning, epizootiologi och förebyggande åtgärder i samband med afrikansk hästpest.

2. Att aktivt medverka vid diagnostisering av afrikansk hästpest i medlemsstaterna genom att ta emot virusisolat för bekräftande diagnos, karaktärisering och epizootiologiska undersökningar.

3. Att underlätta utbildning och omskolning av experter på laboratoriediagnostisering i syfte att harmonisera diagnostiseringstekniken inom hela gemenskapen.

4. Att ömsesidigt utbyta information med det universella laboratorium för afrikansk hästpest som har utsetts av Internationella byrån för epizootiska sjukdomar, särskilt med hänsyn till hur läget för afrikansk hästpest utvecklas på olika håll i världen.

BILAGA 4

MINIMIKRITERIER FÖR BEREDSKAPSPLANER

Beredskapsplaner skall uppfylla minst följande kriterier:

1. En nationell ledningscentral skall upprättas för att samordna alla bekämpningsåtgärder i den berörda medlemsstaten.

2. En lista skall göras upp över sådana lokala centraler för bekämpning av sjukdomen som har tillräckliga resurser för att samordna åtgärderna för bekämpning av sjukdomen på lokal nivå.

3. Utförliga uppgifter om de personer som medverkar i bekämpningen, deras kompetens och deras ansvarsområden.

4. Varje lokal central för bekämpning av sjukdomen måste snabbt kunna kontakta personer eller organisationer som direkt eller indirekt berörs av ett utbrott.

5. Utrustning och materiel skall finnas tillgänglig så att sjukdomen kan bekämpas på lämpligt sätt.

6. Utförliga instruktioner skall finnas om vilka åtgärder som skall vidtas, bland annat om hur djurkroppar skall bortskaffas när misstanke om smittade eller smittbärande djur uppstår eller bekräftas.

7. Utbildningsprogram för att vidmakthålla och utveckla kunskaper i fältarbete och administrativa procedurer skall utarbetas.

8. Diagnostiska laboratorier skall ha resurser för obduktioner, behövlig kapacitet för serologi, histologi etc samt upprätthålla kompetens för snabb diagnostisering. I detta syfte bör förberedelser göras för snabb transport av prover.

9. Uppgifter skall finnas tillgängliga om den mängd vaccin mot afrikansk hästpest som man räknar med att behöva om nödvaccination åter måste utföras.

10. Bestämmelser skall utfärdas som säkerställer de rättsliga befogenheter som krävs för att verkställa beredskapsplanerna.