KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 2385/91 av den 6 augusti 1991 om närmare bestämmelser för vissa särskilda fall avseende definition av får- och getköttsproducenter och producentgrupper

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3013/89 av den 25 september 1989 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1741/91(2), särskilt artikel 5.9 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3493/90 av den 27 november 1990 om allmänna regler för beviljande av bidrag till får- och getköttsproducenter(3), särskilt artiklarna 1 och 2.4 i denna, och

med beaktande av följande:

Förordning (EEG) nr 3493/90 fastställer särskilt definitioner av termerna får- och getköttsproducent och producentgrupp. Vidare fastställer den att kommissionen enligt förfarandet i artikel 30 i förordning (EEG) nr 3013/89 skall fastställa föreskrifter för tillämpningen av dessa definitioner och särskilt de speciella fall som härrör från kontraktsformer som tillåts i jordbrukslagstiftningen eller som omfattas av nationella sedvanor, enligt vilka uppfödaren varken äger hela besättningen eller delar av denna, trots att han bär risken för eller organiserar uppfödningen, samt föreskrifter för tillämpningen av de tak som föreskrivs i artikel 5.7 i förordning (EEG) nr 3013/89 avseende producentgrupper.

Vad gäller ovannämnda kontraktsformer bör det fastställas bestämmelser särskilt för de fall där ägandet delas, boskapen hyrs ut eller där tackor inhyrs på bete och vissa fall där skötaren också äger en del av besättningen. Vad gäller uthyrning av boskap måste dock särbestämmelser fastställas i Förenade kungariket för organisationen "the National Trust" i egenskap av uthyrare i området "Lake district", eftersom denne uthyrare har infört särskilt stränga villkor för hyrestagare i syfte att skydda miljön.

De tak som föreskrivs i artikel 5.7 i förordning (EEG) nr 3013/89 får tillämpas vad gäller producentgrupper om de lämnar en gemensam bidragsdeklaration som skrivs under av alla medlemmar och om sanktioner införs i syfte att säkerställa att gruppen åtar sig ansvaret för inlämnade deklarationer.

I syfte att tillämpa de ovannämnda taken bör också bestämmelser utfärdas om hur boskapen skall fördelas på de enskilda medlemmarna i en grupp i fall där ägaren till varje enskilt djur inte kan identifieras. Det bör i detta sammanhang vara lämpligt att utnyttja den fördelningsnyckel som används vid producentgruppens eventuella upplösning.

För att förhindra att de berörda taken kringgås bör beteckningen "grupp" utesluta varje form av sammanslutning som kännetecknas av att medlemmarna inte är självständiga eller inte faktiskt deltar i verksamheten.

Förordning (EEG) nr 3493/90 fastställer de villkor enligt vilka uppfödare som växlar betesområde skall anses vara producenter i mindre gynnade områden. Förordningen fastställer särskilt att bara de uppfödare vars jordbruksföretag ligger i sådana områden som definieras enligt vissa kriterier och enligt förfarandet i artikel 30 i förordning (EEG) nr 3013/89 skall komma i fråga. Kriterierna leder till ett fastställande av de områden som anges i bilagan till den här förordningen.

Förvaltningskommittén för får och getter har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Om inte annat följer av punkt 4 och i andra fall än som avses i artikel 2.1 där ägandet av en besättning får och getter på samma jordbruksföretag delas mellan två eller flera fysiska eller juridiska personer, skall producenten enligt definitionen i artikel 1 första stycket punkt 1 i förordning (EEG) nr 3493/90 anses vara den person som har den största andelen av försäljningen av produkter från besättningen i fråga.

De tak som avses i artikel 5.7 i förordning (EEG) nr 3013/89 skall tillämpas på hela besättningen.

2. Om ägaren till besättningen hyr in bete skall han fortsätta att vara producent enligt definitionen i artikel 1 första stycket punkt 1 i förordning (EEG) nr 3493/90. I sin bidragsansökan skall ägaren ange det jordbruksföretag som hyr ut betet.

3. Om en besättning tackor och hongetter helt eller delvis hyrs ut och hyrestagaren får intäkterna från försäljningen av animalieprodukterna, skall hyrestagaren anses vara producent, för den del som han hyr, enligt definitionen i artikel 1 första stycket punkt 1 i förordning (EEG) nr 3493/90.

De tak som avses i artikel 5.7 i förordning (EEG) nr 3013/89 skall tillämpas på hela uthyrarens besättning å ena sidan, och på hela hyrestagarens besättning å andra sidan.

I detta syfte skall uthyraren ange i sin bidragsansökan om det är lämpligt hyrestagarens jordbruksföretag och det antal tackor som han hyr ut till den senare. I sin bidragsansökan skall hyrestagaren ange uthyrarens jordbruksföretag och det antal tackor som han hyr av honom.

Vad gäller området "Lake District" skall tredje stycket inte tillämpas på de fall där "the National Trust" är uthyrare. I detta fall skall de avsedda taken tillämpas på varje berörd hyrestagare.

4. Om skötaren för en besättning får och getter är anställd hos en producent enligt definitionen i artikel 1 första stycket punkt 1 i förordning (EEG) nr 3493/90 och samtidigt själv är producent enligt samma definition för en del av besättningen gäller följande:

- De tak som avses i artikel 5.7 i förordning (EEG) nr 3013/89 skall tillämpas på hela den besättning som ägs av de två producenterna.

- Producenterna skall vara solidariskt ansvariga vid tillämpning av de sanktioner som föreskrivs i artikel 6 i kommissionens förordning (EEG) nr 3007/84(4), om besättningens två delar inte kan identifieras separat.

Den bidragsansökan som lämnas av var och en av producenterna skall närmare ange anställningsförhållandet och den andre producentens identitet.

Artikel 2

1. Om en bidragsansökan lämnas av en producentgrupp enligt definitionen i artikel 1 första stycket punkt 2 i förordning (EEG) nr 3493/90, måste producentgruppen lämna en gemensam bidragsansökan, som skall skrivas under av alla som är producenter enligt definitionen i samma artikel första stycket 1. Sådana producenter skall fullgöra de skyldigheter som införs genom förordning (EEG) nr 3007/84. Bidraget skall betalas direkt till gruppen.

De sanktionsregler som avses i artikel 6 i förordning (EEG) nr 3007/84 skall tillämpas på gruppen som sådan. Dock skall den sanktion som föreskrivs i artikel 6.6 i den förordningen tillämpas på de medlemmar som fortsätter att vara producenter nästföljande år, men som inte längre är med i gruppen.

2. I bidragsansökan måste det antal djur som varje producent tillfört gruppen anges.

Om gruppen är av en sådan typ att ägandet av enskilda djur inte kan fastställas måste bolagsordningen eller arbetsordningen ange en formel för hur besättningens får och getter skall fördelas mellan de berörda producenterna enligt definitionen i artikel 1 första stycket punkt 1 i förordning (EEG) nr 3493/90. Fördelningsformeln skall motsvara den som används vid producentgruppens eventuella upplösning. Utom i fall när det sker en väsentlig förändring av gruppens medlemskap som har anmälts till den behöriga myndighet som beviljar bidraget, skall denna fördelningsformel förbli oförändrad de följande regleringsåren. Den årliga bidragsansökan måste ange det antal tackor som varje producent äger på grundval av denna fördelningsnyckel.

3. Följande producenter får inte betraktas som producenter som är medlemmar av producentgrupper, vilka är berättigade till att få utnyttja de tak som avses i artikel 5.7 i förordning (EEG) nr 3013/89:

a) Medlemmar i en producentgrupp som är anställda hos en annan medlem i en producentgrupp.

b) Medlemmar i en producentgrupp som varken med kapital eller arbete deltar i verksamheten och som inte heller på motsvarande sätt får del i verksamhetens vinst.

Artikel 3

1. De geografiska områden som avses i artikel 2.3 andra strecksatsen i förordning (EEG) nr 3493/90 skall vara de som anges i bilagan till den här förordningen.

2. I bidragsansökningar som lämnas av producenter vars jordbruksföretag har registrerats i något av de områden som avses i punkt 1 och som önskar få utnyttja bestämmelserna i artikel 2.3 i förordning (EEG) nr 3493/90 måste följande uppgifter anges:

- Den plats eller de platser där växling av betesområde skall ske innevarande regleringsår.

- Den period på minst 90 dagar som avses i punkt 1 och som är fastställd för innevarande regleringsår.

3. Bidragsansökningar från sådana producenter som avses i punkt 2 måste åtföljas av dokument som intygar att växling av betesområde faktiskt utförts under de två föregående regleringsåren, utom i fall av force majeure eller vederbörligen styrkta naturliga omständigheter, och av intyg från den lokala eller regionala myndigheten vid platsen för betesväxlingen som visar att betesväxlingen pågick under minst 90 dagar i följd.

4. För att underlätta kontroller skall den myndighet som tar emot bidragsansökningar informera den myndighet som ansvarar för kontrollen av platsen för betesväxlingen.

5. Medlemsstaterna skall övervaka tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel enligt de närmare bestämmelser som fastställs i artikel 5 i förordning (EEG) nr 3007/84. Vid den administrativa kontrollen av ansökningarna skall medlemsstaterna dessutom säkerställa att den plats för betesväxlingen som anges i bidragsansökan verkligen ligger i ett av de områden som definieras i artikel 3.3 3.5 i rådets direktiv 75/268/EEG(5).

6. Medlemsstaterna skall anmäla till kommissionen en översikt över de bidragsansökningar som avses i punkt 2 och som de mottagit för innevarande regleringsår, uppdelade enligt den förteckning av regioner som avses i artikel 3.4 i förordning (EEG) nr 3007/84, samtidigt med det meddelande som föreskrivs i den artikeln.

Artikel 4

Denna förordning skall tillämpas på bidragsansökningar för 1992 och de nästföljande regleringsåren, dock skall följande bestämmelser tillämpas från och med regleringsåret 1991:

- Artikel 2.2 andra stycket vad gäller producentgrupper som avses i artikel 5.7 i förordning (EEG) nr 3013/89. Dock skall i det fallet, och för regleringsåret 1991, den fördelningsnyckel som är inskriven i gruppens bolagsordning eller arbetsordning samt det antal tackor som tilldelats varje enskild producent anmälas till den behöriga myndigheten senast den 31 augusti 1991.

- Artikel 2.3.

- Artikel 3. Vad gäller ansökningar för regleringsåret 1991 skall de uppgifter och dokument som avses i punkterna 2 och 3 i den artikeln lämnas senast den 30 november 1991. Som ett avsteg från artikel 3 för det regleringsåret skall dessutom de dokument som avses i punkt 3 bara gälla regleringsåret 1990.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 augusti 1991.

På kommissionens vägnar

Ray MAC SHARRY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 289, 7.10.1989, s. 1.

(2) EGT nr L 163, 26.6.1991, s. 41.

(3) EGT nr L 337, 4.12.1990. s. 7.

(4) EGT nr L 283, 27.10.1984, s. 28.

(5) EGT nr L 128, 19.5.1975, s. 1.

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER DE GEOGRAFISKA OMRÅDEN SOM AVSES I ARTIKEL 2.3 ANDRA STRECKSATSEN I FÖRORDNING (EEG) nr 3493/90

I. SPANIEN

>Plats för tabell>

II. FRANKRIKE

Provence-Alpes-Côte d'Azur

De icke mindre gynnade områdena i departementen Alpes-de-Haute-Provence, Alpes Maritimes, Var och Vaucluse, och hela departementet Bouches-du-Rhône.

Rhône-Alpes

De icke mindre gynnade områdena i departementen Ain, Ardèche, Drôme, Isère, Loire, Rhône, Savoie och Haute-Savoie.

Midi-Pyrénées

De icke mindre gynnade områdena i departementen Haute-Garonne, Hautes-Pyrénées och Tarn-et-Garonne.

Aquitaine

De icke mindre gynnade områdena i departementet Pyrénées-Atlantiques.

Alsace

De icke mindre gynnade områdena i departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin.

Lorraine

De icke mindre gynnade områdena i departementen Meurthe-et-Moselle, Moselle och hela departementet Meuse.

Auvergne

De icke mindre gynnade områdena i departementen Allier och Puy-de-Dôme.

Languedoc-Roussillon

De icke mindre gynnade områdena i departementen Aude, Gard, Hérault och Pyrénées-Orientales.

III. GREKLAND

Låglandsområden från vilka djur (av tradition) flyttas varje år till bergsområden och mindre gynnade områden som definieras i artiklarna 3.3, 4 och 5 i direktiv 75/268/EEG.

>Plats för tabell>

IV. TYSKLAND

Baden-Württemberg (Stadt- und Landkreisen)

Stuttgart (Stadt)

Böblingen

Esslingen

Göppingen

Ludwigsburg

Rems-Murr-Kreis

Heilbronn (Stadt)

Rhein-Neckar-Odenwald-Kreis

Pforzheim (Stadt)

Enzkreis

Calw

Freudenstadt

Freiburg im Breisgau (Stadt)

Breisgau Hochschwarzwald

Heilbronn

Hohenlohekreis

Schwäbisch Hall

Main-Tauber-Kreis

Heidenheim

Ostalbkreis

Baden-Baden (Stadt)

Rastatt

Karlsruhe (Stadt)

Karlsruhe

Heidelberg (Stadt)

Mannheim (Stadt)

Emmendingen

Ortenaukreis

Konstanz

Lörrach

Waldshut

Reutlingen

Tübingen

Zollernalbkreis

Ulm Stadt

Alb-Donau-Kreis

Biberach

Bodenseekreis

Ravensburg

Bayern (Stadt- und Landkreisen)

Alchach-Friedberg

Altötting

Ansbach (nordvästra)

Aschaffenburg

Augsburg

Bad Tölz-Wolfratshausen (norra)

Berchtesgadener Land (norra)

Dachau

Deggendorf

Dilligen

Dingolfing-Landau

Donau-Ries

Ebersberg

Eichstätt (södra)

Erding

Erlangen (södra)

Freising

Fürstenfeldbruck

Fürth

Günzburg

Kelheim

Kitzingen

Landsberg/Lech

Landshut

Lindau (västra)

Main-Spessart (södra)

Miesbach (norra)

Miltenberg

Mühldorf

München

Neuburg-Schrobenhausen

Neustadt/Aisch - Bad Windsheim (västra)

Neu Ulm

Nürnberger Land (västra)

Ostallgäu (norra)

Passau (sydvästra)

Pfaffenhofen

Regensburg

Rosenheim (norra)

Rottal-Inn

Starnberg

Straubing-Bogen

Schweinfurt

Traunstein (norra)

Unterallgäu

Würzburg

Hessen (Landkreisen)

Friedberg

Gießen

Marburg-Biedenkopf

Fulda

Kassel

Limburg-Weilburg

Niedersachsen (Stadt- und Landkreisen)

Gifhorn

Göttingen

Peine

Hannover

Hildesheim

Holzmünden

Hameln

Nienburg

Schaumburg

Uelzen

Verden

Rheinland-Pfalz (Landkreisen und kreisfreien Städten)

Koblenz

Ahrweiler

Bad Kreuznach

Cochem-Zell

Mayen-Koblenz

Neuwied

Rhein-Lahn-Kreis

Trier

Bernkastel-Wittlich

Trier-Saarburg

Frankenthal

Kaiserslautern (kreisfreie Stadt und Landkreis)

Landau i. d. Pfalz

Ludwigshafen (kreisfreie Stadt und Landkreis)

Mainz

Neustadt a. d. W.

Speyer

Worms

Zweibrücken

Alzey-Worms

Bad-Dürkheim

Germersheim

Südliche Weinstraße

Mainz-Bingen

Pirmasens

Saarland (Landkreisen)

Saarlouis

Saarbrücken

Merzig-Wadern

Saar-Pfalz

Neunkirchen

Sachsen (Landkreisen)

Bördeteil des Landkreises Wernigerode

Wanzleben

Haldensleben

Staßfurt

Bernburg

Aschersleben

Saalkreis

Köthen

Gardelegen

Gräfenhainichen

Bitterfeld

Hohenmölsen

V. ITALIEN

Icke mindre gynnade områden i regionerna

Toscana

Umbria

Marche

Sicilia

Sardegna

Lazio

Abbruzzo

Molise

Campania

Basilicata

Puglia

Calabria

Icke mindre gynnade områden i provinserna

Cuneo

Vercelli

Bergamo

Brescia

Treviso

Pavia

Parma

Reggio Emilia

Modena

Bologna

Forlì