RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3916/90 av den 21 december 1990 om de åtgärder som skall vidtas i händelse av en kris på marknaden för godstransporter på väg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 3.3 i förordning (EEG) nr 3164/76 (), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1841/88 (), skall rådet besluta om de åtgärder som skall vidtas i händelse av en kris på marknaden för godstransporter på väg.

Det är därför nödvändigt att införa en skyddsmekanism på gemenskapsnivå för att möta eventuella allvarliga störningar på marknaden för godstransporter på väg och för att avhjälpa dem.

I enlighet med detta bör villkor fastställas för de åtgärder som kan vidtas för att lösa en kris, för att närmare beskriva sådana åtgärder, för att upprätta en lämplig beslutsprocess och se till att den information som behövs för tillämpningen av säkerhetsklausulen finns tillgänglig.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Denna förordning gäller marknaden för internationell godstransport som utförs yrkesmässigt på väg mellan medlemsstater och inom gemenskapens område.

Artikel 2

I denna förordning används beteckningen kris med betydelsen att det uppstår problem som är specifika för den marknad som avses i artikel 1 och som medför ett allvarligt och möjligen långvarigt överskott av kapacitet i förhållande till efterfrågan, vilket innebär ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten och överlevanden för ett betydande antal vägtransportföretag förutsatt att prognoserna på kort och medellång sikt för marknaden i fråga inte tyder på några betydande och varaktiga förbättringar.

Artikel 3

Kommissionen skall samla in de uppgifter som är nödvändiga för att övervaka marknaden och påvisa en eventuell kris.

För detta ändamål skall medlemsstaterna samarbeta med kommissionen genom att meddela och behandla de uppgifter som finns tillgängliga eller lätt kan erhållas.

Artikel 4

1. När en medlemsstat anser att det föreligger en kris, kan den anmoda kommissionen att undersöka saken.

2. För att kommissionen skall kunna värdera situationen, skall den berörda medlemsstaten lämna väsentlig information med sifferuppgifter.

3. Efter en sådan begäran från en medlemsstat skall kommissionen omedelbart rådfråga den kommitté som avses i artikel 5.

4. Om kommissionen, efter att ha rådfrågat kommittén, kommer till slutsatsen att en kris föreligger, kan den genom beslut vidta åtgärder för att förhindra fortsatt ökning av kapacitetsutbudet på marknaden genom att begränsa de existerande transportföretagens ökande aktivitet och begränsa tillgången till marknaden för nya transportföretag.

Ett sådant beslut skall fattas inom 30 dagar efter det att medlemsstatens anmodan mottagits.

De åtgärder som vidtas enligt denna artikel får gälla under en period på högst sex månader, som kan förlängas en gång med samma tidsbegränsning.

5. Kommissionen skall utan dröjsmål underrätta medlemsstaterna och rådet om varje beslut som den fattar enligt punkt 4 eller, om så är lämpligt, om dess beslut att inte vidta åtgärder.

6. En medlemsstat kan förelägga rådet ett kommissionsbeslut av det slag som avses i punkt 5 inom 30 dagar efter det att den meddelats om beslutet. Rådet kan, med kvalificerad majoritet och inom den tidsperiod som anges i punkt 4 tredje stycket fatta ett annat beslut inom 30 dagar efter det att medlemsstaten förelagt rådet ärendet.

7. Kommissionen skall om den anser

- att de åtgärder som avses i punkt 4 måste förlängas, och/eller

- att ytterligare åtgärder behöver vidtas,

överlämna ett förslag till rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet.

Artikel 5

Kommissionen skall assisteras av en rådgivande kommitté som skall vara sammansatt av representanter för medlemsstaterna och ha en representant för kommissionen som ordförande.

Kommitténs uppgifter skall vara följande:

- Att följa situationen på den transportmarknad som avses i artikel 1 och ge kommissionen råd på detta område.

- Att på begäran ge kommissionen råd i fråga om den insamling av uppgifter som avses i artikel 3.

- Att på begäran ge kommissionen råd i fråga om framställningar från en medlemsstat enligt artikel 4.1.

- Att ge kommissionen råd i fråga om de åtgärder som föreslås för att lösa en kris, särskilt om den praktiska tillämpningen av sådana åtgärder.

Därutöver kan kommittén, inom ramen för denna förordning, rådfrågas av kommissionen om varje annat ärende som rör tillämpningen av denna förordning.

Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Artikel 6

När det förfarande som avses i denna artikel används, skall kommissionen förelägga kommittén ett förslag till de interimsåtgärder som skall vidtas för att lösa en kris. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, vid behov genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att dess uppfattning tags till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 7

Senast den 31 december 1995 skall kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, tillsammans med de förslag som kan behövas.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 1990.

På rådets vägnar

A. RUBERTI

Ordförande

() EGT nr C 87, 5.4.1990, s. 4 och EGT nr C 294, 24.11.1990, s. 11.

() Yttrandet avgivet den 26 oktober 1990.

() Yttrandet avgivet den 19 september 1990.

() EGT nr L 357, 29.12.1976, s. 1.

() EGT nr L 163, 30.6.1988, s. 1.