RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3094/86 av den 7 oktober 1986 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 170/83 av den 25 januari 1983 om ett gemenskapssystem för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna (), särskilt artikel 11 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

För att säkerställa att de marina biologiska resurserna skyddas och att fiskeresurserna utnyttjas väl, vilket ligger i såväl fiskarnas som konsumenternas intresse, bör tekniska åtgärder fastställas för bevarande av fiskeresurserna, bl.a. rörande maskstorlek, mängd bifångster, tillåtna fiskstorlekar och begränsning av fisket i vissa områden, under vissa perioder eller med vissa fiskeredskap.

Rådets förordning (EEG) nr 171/83 av den 25 januari 1983 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna () har senare ändrats sex gånger genom förordningarna (EEG) nr 2931/83 (), (EEG) nr 1637/84 (), (EEG) nr 2178/84 (), (EEG) nr 2664/84 (), (EEG) nr 3625/84 () och (EEG) nr 3782/85 (). För att väl kunna förstå och tillämpa denna förordning är det därför nödvändigt att ersätta den med en ny förordning som samlar alla dessa ändringar i en enda text.

Efter Grönlands utträde ur Europeiska ekonomiska gemenskapen finns det inte längre någon anledning att ta med sådana tekniska åtgärder som gäller för farvattnen under Grönlands överhöghet eller jurisdiktion.

Erfarenheterna från tillämpningen av förordning (EEG) nr 171/83 har avslöjat vissa brister som skapar problem vid tillämpningen och genomförandet av förordningen; dessa bör därför avhjälpas, särskilt genom att en definition införs på riktat fiske efter vissa fiskarter och att bifångster och skyddade arter definieras mer ingående.

Mot bakgrund av de senaste vetenskapliga rönen bör åtgärder vidtas för att öka nätredskapens maskstorlek vid fiske i Nordsjön väster om Skottland och Rockall.

Det bör närmare anges hur storleken på kräft- och blötdjur bör mätas.

Bestämmelserna om fiske inom kustzonen om 12 sjömil bör utformas närmare på ett sådant sätt att det blir möjligt att driva igenom dem.

Skyddet för vissa växtområden i medlemsstaternas kustzoner bör ökas, särskilt för tunga och rödspätta, och hänsyn bör då tas till de speciella biologiska förhållanden som råder i de olika områdena.

För att inte hindra den vetenskapliga forskningen bör denna förordning inte tillämpas på sådan verksamhet, även av tillfällig natur, som krävs för en dylik forskning.

För att förbättra möjligheterna att bevara fiskeresurserna är det lämpligt att öka minimistorleken för vissa landade arter och införa fler minimistorlekar.

Antagandet av denna förordning får inte upphäva eller vara till hinder för ytterligare nationella åtgärder av strikt lokal karaktär.

Sådana åtgärder kan följaktligen antas eller upprätthållas sedan kommissionen granskat dem för att avgöra om de är förenliga med gemenskapsrätten och den gemensamma fiskeripolitiken.

Tillämpningen av denna förordning får inte påverka tillämpningen av vissa nationella åtgärder som sträcker sig utöver förordningens minimikrav.

Förfarandet att granska sådana åtgärder bör förenklas.

De bestämmelser för fiske i Skagerrak och Kattegatt som avtalats mellan gemenskapens och Norges och Sveriges delegationer bör ingå i denna förordning.

Det kan bli nödvändigt med nya åtgärder för bevarande och med tillämpningsföreskrifter för denna förordning. Sådana åtgärder och föreskrifter bör antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14 i förordning (EEG) nr 170/83.

Om bevarandet av resurserna allvarligt skulle hotas, bör medlemsstaterna kunna vidta lämpliga provisoriska åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avgränsning av områden

1. Om inte annat följer av artikel 6.b avser denna förordning fångst och landning av sådana fiskeresurser som lever i alla marina farvatten som lyder under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion, och som är belägna i någon av följande regioner:

Region 1

Alla farvatten som ligger norr och väster om en linje från en punkt på lat. 48° N, long. 18° V, som sedan går i rakt nordlig riktning till lat. 60° N, därifrån i rakt ostlig riktning till long. 5° W, sedan i rakt nordlig riktning till lat. 60°30' N, sedan i rakt ostlig riktning till long. 4° V, därifrån i rakt nordlig riktning till lat. 64° N och därifrån i rakt ostlig riktning till den norska kusten.

Region 2

Alla farvatten som är belägna norr om lat. 48° N utom farvattnen i region 1 och ICES-områdena III b, III c och III d.

Region 3

Alla farvatten som motsvaras av ICES delområden VIII och IX.

Region 4

Alla farvatten som motsvaras av ICES delområde X.

Region 5

Alla farvatten i Central- och ostatlanten som omfattar områdena 34.1.1, 34.1.2, 34.1.3 och delområde 34.2.0 i fiskezonen 34 under FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) - CECAF-område, med undantag för farvattnen runt Kanarieöarna som lyder under Spaniens överhöghet eller jurisdiktion.

Region 6

Alla farvatten längs franska Guyanas kust.

Region 7

Alla farvatten längs franska Martinique och Guadeloupes kuster.

Region 8

Alla farvatten längs franska Réunions kust.

2. De geografiska områden som i denna förordning betecknas med akronymerna "NAFO", "ICES" och "FAO" är områden som fastlagts av Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen, Internationella rådet för havsforskning respektive FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. De beskrivs, med förbehåll för senare ändringar, i rådets förordning (EEG) nr 3179/78 (), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 654/81 () och kommissionens meddelanden nr 85/C 347/05 () och nr 85/C 335/02 ().

3. Områdena i punkt 1 kan särskilt utifrån definitionerna i punkt 2 indelas i geografiska områden i enlighet med det förfarande som det hänvisas till i artikel 15.

4. Trots bestämmelserna i punkt 2 avgränsas Kattegatt i denna förordning mot norr av en rät linje från Skagen fyr till Tistlarna fyr, och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten, och i söder av en linje dragen från Hasenøre Hoved till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

Skagerrak avgränsas i väster av en rät linje från Hanstholm fyr till Lindesnes fyr, och i söder av en rät linje från Skagen fyr till Tistlarna fyr, och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

5. Trots bestämmelserna i punkt 2 skall Nordsjön för tillämpningen av denna förordning omfatta ICES delområde IV och den angränsande del av ICES-område II a som är belägen söder om lat. 64° N, och den del av ICES-område III a, som enligt definitionen i punkt 4 inte tillhör Skagerrak.

AVDELNING I

NÄTREDSKAP OCH VILLKOR FÖR DERAS ANVÄNDNING

Artikel 2

Minsta maskstorlek

1. I var och en av de regioner eller geografiska områden som anges i bilaga 1, och i förekommande fall när det gäller period, maskinkraft och antal trådar som används för tillverkningen av redskapens maskor, är det förbjudet att använda trålar, snurrevadar eller liknande släpredskap, om inte deras maskstorlek i den del av redskapet som har den minsta maskstorleken är lika med eller större än en av de minsta maskstorlekar som finns upptagna i den bilagan, nedan kallad referensminimistorlek, och om inte den fångst som tas med detta nät och bevaras ombord omfattarminsta maskstorlekar som finns upptagna i den bilagan, nedan kallad referensminimistorlek, och om inte den fångst som tas med detta nät och bevaras ombord omfattar

- en procentsats tillåtna målarter, som är lika med eller större än den som specificeras i nämnda bilaga,

- en procentsats skyddade arter, som inte överstiger den som fastställs i nämnda bilaga

för referensminimistorleken.

Trots bestämmelserna i första stycket kan en minsta fångstprocent för målarterna uppnås genom att mängderna av alla fångade målarter läggs samman, under förutsättning att

- det rör sig om målarter för vilka den största fångstprocenten skyddade arter uppgår till 10%,

- det handlar om målarter med en referensminimistorlek som är lika med eller mindre än maskstorleken i det nätredskap som används,

- den totala procentsatsen för alla skyddade arter uttryckt i procent av den totala vikten av alla målarter inte överstiger 10 %.

Med skyddade arter avses i denna förordning sådana arter för vilka en minimistorlek fastställs i bilaga 2, eller sådana arter som är markerade i denna med en asterisk för den region det gäller.

Bestämmelserna i denna punkt påverkar inte särbestäm-melserna i följande punkter.

2. Skrapredskap är undantagna från bestämmelserna i punkt 1. Det är emellertid förbjudet att landa eller ha mer än 10 % skyddade arter ombord när fisket bedrivs med skrapor.

3. Procentsatserna i enlighet med bilaga 1 skall beräknas som den andel i procent av vikten av all fisk och alla kräft- och blötdjur som bevaras ombord efter att ha sorterats, eller som landats, med hänsyn tagen till de mängder som omlastats.

Trots bestämmelsena i föregående stycke får procentsatsen mätas före sorteringen vid tobisfiske med nätredskap som har en maskstorlek på mindre än 16 mm. Denna bestämmelse gäller inte för Skagerrak och Kattegatt.

Procentsatsen kan beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover. Reglerna för provtagning kan fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.

4. Sorteringen skall ske omedelbart efter det att redskapet halats in. De fångster av skyddade arter som överstiger de procentsatser som anges i bilaga 1 skall genast kastas överbord.

5. Om fångsterna tagits under samma resa med olika nät med olika maskstorlek eller i olika regioner eller geografiska områden, eller under andra förutsättningar (som t.ex. under olika tidsperioder eller med olika antal trådar), och om dessa olika förutsättningar för fisket innebär en förändring av referensminimistorleken (med motsvarande procentsatser) så som anges i bilaga 1, skall procentsatserna beräknas för var och en av de delar av fångsten som tagits under olika förutsättningar.

Alla fångster skall anses ha tagits med det nätredskap ombord som har den minsta maskstorleken om inget annat framgår av den loggbok som förts i enlighet med artikel 3 i förordning (EEG) nr 2057/82 () och med de bestämmelser som fastställts för genomförande av nämnda artikel.

6. Fångster skall uppskattas som färsk vikt.

Vid tillämpning av denna artikel skall motsvarigheten i vikt mellan havskräftor och havskräftstjärtar erhållas genom att de senares vikt multipliceras med tre.

7. Nätredskap med mindre maskstorlek än dem som används i överensstämmelse med punkt 1 skall inte finnas ombord om de inte är korrekt fastsurrade och stuvade så att de inte lätt kan tas i bruk. Speciella regler för stuvning av fiskeredskap kan upprättas i enlighet med förfarandet i artikel 15.

8. Rådet skall på förslag av kommissionen och i ljuset av vetenskapliga utlåtanden som bygger på ytterligare forskning, med kvalificerad majoritet före den 1 juli 1987 besluta om huruvida den minsta maskstorlek som är tillämplig i Engelska kanalen skall ökas från 75 till 80 mm från den 1 januari 1989, oberoende av vilken typ av nätredskap som används.

9. Rådet skall på förslag av kommissionen och i ljuset av vetenskapliga utlåtanden som bygger på ytterligare forskning, med kvalificerad majoritet före den 31 december 1987 avgöra om den minsta maskstorlek som är tillämplig i region 3 för fartyg som bedriver fiske av havskräftor och räkor (Parapenaeus longirostris, Aristeus antennatus och Aristeomorpha foliacea) skall ökas från 50 till 55 mm från och med den 1 januari 1989.

10. Maskinstyrkan är den totala maximala kontinuerliga styrka som kan erhållas vid varje maskins svänghjul och som kan tjäna till att driva fartyget framåt på mekanisk, elektrisk eller hydraulisk väg, eller på annat sätt. Om det finns en växellåda inbyggd i maskinen, skall effekten dock mätas vid växellådans utgångsfläns.

Det skall inte göras något avdrag för hjälpmaskiner som drivs av motorn.

Maskineffekten skall anges i kilowatt (kW).

Den kontinuerliga maskineffekten skall fastställas i överensstämmelse med de krav som antagits av den Internationella standardiseringsorganisationen i dess rekommenderade internationella standard ISO 3046/1, andra utgåvan, oktober 1981.

Nödvändiga ändringar för att anpassa kraven i föregående stycke till den tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.

Artikel 3

Bestämning av maskstorleken

De tekniska bestämmelserna för att mäta maskstorleken skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.

Artikel 4

Fastsättning av anordningar på nätredskapen

Det är förbjudet att sätta fast anordningar på nätredskapet som gör att maskorna i någon del av nätet dras samman eller att deras storlek i praktiken förminskas.

Denna bestämmelse skall dock inte utesluta att vissa anordningar får användas, över vilka det skall göras upp en förteckning och utarbetas tekniska beskrivningar i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15.

AVDELNING II

MINIMISTORLEK PÅ FISK, KRÄFTDJUR OCH BLÖTDJUR

Artikel 5

1. Fisk, kräftdjur eller blötdjur uppfyller inte storlekskraven om de är mindre än de minimistorlekar som specificeras i bilagorna 2 eller 3 för de berörda arterna och regionen, eller för ett speciellt geografiskt område om ett sådant specificerats. Om flera metoder är tillåtna för att mäta minimistorleken, uppfyller fisken, kräftdjuret eller blötdjuret inte storlekskraven om de är mindre än någon av de angivna minimistorlekarna.

2. a) Storleken på fisken skall mätas från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets.

b) Havskräftans och hummerns storlek skall mätas på det sätt som visas i bilaga 4

- antingen som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden, eller

- som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten.

Avtagna havskräftstjärtar skall mätas från framkanten av den första stjärtleden till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten. När stjärten mäts skall den ligga plant utan att sträckas.

c) Storleken på ätliga krabbor skall uttryckas så som visas i bilaga 4

- antingen som sköldens längd uppmätt längs mittlinjen från en punkt mellan ögonhålorna till bakkanten av skölden, eller

- som sköldens maximala bredd uppmätt vinkelrätt mot dess mittlinje, eller

- som den totala längden av de två yttersta leden på någon av klorna.

d) Spindelkrabbornas storlek skall mätas på det sätt som visas i bilaga 4 längs mittlinjen, från kanten av skölden mellan pannhornen till bakkanten av skölden.

e) De tvåskaliga blötdjurens (musslornas) storlek skall mätas så som visas i bilaga 4, tvärs över skalets längsta del.

f) Bläckfiskarnas storlek skall mätas längs ryggens mittlinje, från den bakre spetsen av manteln till dess främre kant när det gäller tioarmade bläckfiskar, och till ögonhöjd när det gäller åttaarmade bläckfiskar.

3. Fisk, kräftdjur och blötdjur som inte uppfyller storlekskraven får inte behållas ombord, lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller bjudas ut till försäljning, utan skall omedelbart kastas överbord.

Föregående punkt gäller inte för

a) fångster av skyddade arter som tagits inom de gränser som anges i artikel 2.1, och som inte sorterats,

b) nedan nämnda arter upp till 10 % av vikten av de totala fångsterna av

- sill som fångats i alla geografiska områden,

- makrill som fångats i Nordatlanten,

- arter som återfinns i bilagorna 2 och 3, som fångats i Skagerrak och Kattegatt,

- torsk med en storlek av mindre än 45 centimeter men inte mindre än 35 centimeter, fångad i Irländska sjön (ICES-område VII a) under tiden från och med den 1 oktober till och med den 31 december.

Andelen fisk, kräftdjur och blötdjur i procent som inte uppfyller storlekskraven skall beräknas i enlighet med artikel 2.3 2.6.

4. Det är förbjudet att landa stjärtar eller klor av hummer som skilts från kroppen och som fångats i de regioner eller geografiska områden som avses i bilaga 3, för vilka en minimistorlek nämns för dessa arter.

5. Minimistorlekar skall antas för de arter som är markerade med en asterisk i bilagorna 2 eller 3 enligt det förfarande som anges i artikel 15.

AVDELNING III

FÖRBUD MOT FISKE

Artikel 6

Lax och öring

1. Lax och öring får inte behållas ombord, lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller bjudas ut till försäljning, utan skall omedelbart kastas överbord när de tas

a) i farvatten utanför en gräns om 12 sjömil mätt från medlemsstaternas baslinjer i regionerna 1, 2, 3 och 4,

b) med avvikelse från artikel 1.1, utanför de farvatten i regionerna 1, 2, 3 och 4 som lyder under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion,

c) med trål, snurrevad eller liknande släpredskap med en maskstorlek av mindre än 70 mm.

2. I Skagerrak och Kattegatt är det förbjudet att fiska lax och öring utanför en gräns på 4 sjömil räknat från baslinjerna.

Artikel 7

Sill

1. Sillfiske är förbjudet varje år från och med den 15 augusti till och med den 30 september inom ett geografiskt område som avgränsas av en linje som förbinder punkterna

- Butt of Lewis,

- Cape Wrath,

- lat. 58° 55' N, long. 05° 00' V,

- lat. 58° 55' N, long. 07° 10' V,

- lat. 58° 20' N, long. 08° 20' V,

- lat. 57° 40' N, long. 08° 20' V,

- ön North Uists västkust vid lat. 57° 40' N, därifrån längs öns nordkust till lat. 57° 40' 36'' N, long. 07° 20' 39'' V,

- lat. 57° 50' 3'' N, long. 07° 8' 6'' V,

- nordost längs ön Lewis västkust ända till utgångs-punkten (Butt of Lewis).

2. Detta område kan ändras enligt det förfarande som avses i artikel 15.

3. Det är förbjudet att ha en mängd sill ombord överstigande 5 % av den totala vikten av den fisk och de kräftdjur och blötdjur ombord som under den i punkt 1 angivna tiden fångats i detta område. Procentsatsen skall beräknas enligt det förfarande som anges i artikel 2 punkt 3 6.

Artikel 8

Makrill

1. Det är förbjudet att behålla makrill ombord som fångats i det geografiska område, nedan kallat "området", som avgränsas av koordinaterna

- en punkt på Englands sydkust vid long. 03° 00' V,

- lat. 49° 30' N, long. 03° 00' V,

- lat. 49° 30' N, long. 07° 00' V,

- lat. 52° 00' N, long. 07° 00' V,

- en punkt på Wales västkust vid lat. 52° 00' N,

om inte makrillens vikt uppgår till högst 15 % av den totala mängd makrill och andra arter ombord som fångats i området.

2. Punkt 1 skall inte gälla

a) för fartyg som använder nät eller handlinor,

b) för fartyg som använder bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap, om minst 75 % av den totala vikten av samtliga arter ombord utgörs av

- havskräfta, när dessa fartyg använder nätredskap med en bestämd maskstorlek för de regioner eller geografiska områden som avses i bilaga 1,

- havskräfta och av de i bilaga 2 nämnda arterna när dessa fartyg använder nätredskap med en bestämd maskstorlek för dessa arter och för de regioner eller geografiska områden som avses i bilaga 1,

c) för fartyg som färdas genom området om alla fiskeredskap är stuvade i enlighet med artikel 2.7,

d) för fartyg som inte är utrustade för fiske, och till vilka makrill lastats om.

3. All makrill som finns ombord skall anses ha fångats inom området, med undantag för den mängd som enligt förfarandet i följande stycken anmälts som befintlig ombord innan fartyget kom in i området.

Befälhavaren på ett fartyg som vill komma in i området för att fiska där och har makrill ombord skall tidigast 36 och senast 24 timmar innan fartyget kommer in i området underrätta tillsynsmyndigheten i den medlemsstat i vars område han avser att fiska om den beräknade tiden och platsen för ankomsten till området.

När fartyget kommer in i området skall befälhavaren anmäla till den behöriga myndigheten vilken mängd makrill han har ombord och som införts i loggboken. Befälhavaren skall på anmodan låta sin loggbok och fångsterna ombord kontrolleras vid en tidpunkt och på en plats som den behöriga tillsynsmyndigheten bestämmer. Tidpunkten får inte vara senare än sex timmar efter det att tillsynsmyndigheten mottagit anmälan om makrillmängderna ombord, och platsen skall ligga så nära som möjligt det ställe där fartyget kom in i området.

Befälhavaren på ett fiskefartyg som avser att gå in i området för att få makrill omlastad till sitt fartyg skall tidigast 36 timmar och senast 24 timmar innan omlastningen börjar underrätta den behöriga tillsynsmyndigheten i den medlemsstat inom vars område omlastningen skall ske om den beräknade tidpunkten och platsen för denna. Befälhavaren skall så snart omlastningen ägt rum underrätta den behöriga tillsynsmyndigheten om vilka mängder makrill som lastats om till hans fartyg.

De behöriga tillsynsmyndigheterna är i

- Frankrike: Mimer, telex: Paris 25 08 23,

- Irland: Department of Fisheries and Forestry, telex: Dublin 90253 FFWS,

- Förenade kungariket: Ministry of Agriculture, Fisheries and Food, telex: London 21 27 4.

Ingen bestämmelse i detta stycke får tolkas så att ett fartyg som för en medlemsstats flagg eller är registrerat i en medlemsstat som inte har någon makrillkvot av beståndet i området, eller vars kvot är förbrukad, får ha makrill ombord, om det inte rör sig om en bifångst som tagits tillsammans med fångster av taggmakrill eller sardiner och mängden makrill inte överstiger 10 % av den totala vikten av makrill, taggmakrill och sardiner ombord, såvida inte befälhavaren kan bevisa att makrillen kommer från ett annat bestånd.

Bestämmelserna i denna punkt skall upphöra att gälla den 1 januari 1989, om inte rådet med anledning av situationen för det västliga makrillbeståndet på kommissionens förslag med kvalificerad majoritet fattar något annat beslut före den 1 oktober 1988.

AVDELNING IV

BEGRÄNSNINGAR I UTÖVNINGEN AV VISSA FORMER AV FISKE

Artikel 9

Begränsning av användningen av vissa typer av fartyg och redskap vid fiske av bestämda arter under vissa perioder och i vissa geografiska områden

1. Det är förbjudet att använda ringnot

- vid fiske av sill i ICES-områdena VII g VII k och i det geografiska område som begränsas

- i norr av lat. 52° 30' N,

- i söder av lat. 52° N,

- i väster av Irlands kust,

- i öster av Förenade kungarikets kust,

- vid fiske av de i bilaga 2 nämnda arterna i ifrågavarande region eller geografiska område.

Vid fiske med ringnot

- får de i bilaga 2 uppräknade arterna utgöra högst 5 procent av vikten av all fisk och alla kräft- och blötdjur som finns ombord, och

- om fisket äger rum inom det område som avses i första stycket första strecksatsen, får sill utgöra högst 5 procent av den totala vikten av all fisk och alla kräft- och blötdjur som finns ombord.

Procentsatserna skall beräknas i enlighet med artikel 2 punkt 3 6.

2. Det är förbjudet att använda bomtrål i Kattegatt.

3. a) Det är förbjudet för fartyg med en största längd av över 8 meter att fiska med bomtrål eller trål med trålbord inom ett område av 12 sjömil norr om lat. 51° 00' N utmed Frankrikes, Belgiens, Nederländernas och Tysklands kuster, samt Danmarks västkust upp till Hirtshals fyr, mätt från de baslinjer som används för att fastställa territorialfarvattnen.

b) Trots punkt 3 a får de fartyg vars namn och tekniska egenskaper finns upptagna på en lista, uppgjord enligt det förfarande som fastställs i artikel 15, fiska i nämnda område med hjälp av bomtrål.

De fartyg som finns med på den lista som avses i första stycket skall uppfylla följande krav:

- De skall ha tagits i bruk före den 1 januari 1987.

- Deras maskinstyrka får, med undantag för sådana fartyg som används för fiske av kräftdjur, inte överstiga 221 kW, och i de fall de har maskiner med reducerad effekt får effekten inte ha överstigit 300 kW innan den reducerades.

Om fartyget finns upptaget på listan kan det bytas ut mot ett annat fartyg med en icke reducerad maskineffekt på högst 221 kW och en största längd enligt definitionen i punkt 12 av högst 24 meter.

Maskinen i ett fartyg som finns upptaget på listan kan bytas ut om utbytesmaskinens effekt inte reducerats och inte överstiger 221 kW.

c) Det är dock förbjudet att använda bomtrålar om den totala bomlängden bestående av summan av längderna på varje bom, uppmätt mellan innerkanterna av de medar som är fästade vid bommen, överstiger 8 meter, utom när fiske bedrivs med redskap som är konstruerade för och används för fångst av räkor (Crangon spp. eller Pandalus montagui). Trots föregående stycke får de fartyg som huvudsakligen bedriver räkfiske (Crangon spp.) använda bommar med en total längd enligt definitionen i det stycket av över 8 meter, när dessa fartyg fiskar tunga, förutsatt att de finns upptagna på en lista som skall göras upp varje år.

d) Trots punkt 3 a får fartyg som är utrustade med trål med trålbord och som har en maskin med en effekt av högst 221 kW eller en maskin med reducerad effekt, som före reduceringen inte översteg 300 kW, fiska i det område som avses i nämnda punkt.

e) Trots punkt 3 a får fartyg med en maskinstyrka av över 221 kW fiska i det område som avses i nämnda punkt med hjälp av trål försedd med trålbord, förutsatt att de fångster av rödspätta och tunga som överstiger 5 procent av vikten av den totala fångsten ombord omedelbart kastas överbord.

Procentsatserna skall beräknas enligt artikel 2 punkt punkt 3 6.

4. Det är förbjudet för fartyg att använda bomtrål inom ett område av 12 sjömil utanför Förenade kungarikets och Irlands kuster, mätt från de baslinjer som tjänar till att fastställa territorialvattnen.

Trots föregående stycke får fartyg som tillhör någon av följande kategorier fiska med bomtrål i det området:

- Fartyg som tagits i bruk före den 1 januari 1987, med undantag av sådana fartyg som fångar kräftdjur, om de

har en maskinstyrka av högst 221 kW eller en reducerad maskinstyrka som före reduceringen inte översteg 300 kW.

- Fartyg som tas i bruk efter den 31 december 1986, vars maskineffekt inte reducerats och inte överstiger 221 kW och vars största längd enligt definition i punkt 12 inte överstiger 24 meter.

- Fartyg som efter den 31 december 1986 fått sin maskin utbytt mot en annan maskin, vars effekt inte reducerats och inte överstiger 221 kW.

Det är dock förbjudet att använda bomtrålar om den totala bomlängden bestående av summan av längderna på varje bom, uppmätta mellan innerkanterna av de fastsatta medarna är mer än 8 meter, om inte fisket bedrivs med redskap som är konstruerade för och används för fångst av räkor (Crangon spp. eller Pandalus montagui).

5. Tillämpningsföreskrifter för punkterna 3 och 4, inbegripet föreskrifter för utarbetandet av de listor som avses i punkt 3, skall fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 15.

6. Maskinstyrkan skall vara den som definieras i artikel 2.10.

7. Datumet för idriftsättningen skall vara det datum när ett officiellt säkerhetscertifikat utfärdas första gången.

Om ett officiellt säkerhetscertifikat inte utfärdas skall datumet för ibruktagning vara det datum när fartyget för första gången införs i ett officiellt register över fiskefartyg.

För fartyg som sattes i drift innan denna förordning trädde ikraft skall datumet för ibruktagning vara det datum när fartyget för första gången infördes i ett officiellt register över fiskefartyg.

8. Det är under tiden från och med den 1 juli till och med den 15 september förbjudet att använda trål med en maskstorlek av mindre än 32 mm i farvatten innanför en gräns av 3 sjömil från baslinjerna i Skagerrak och Kattegattt.

Vid fiske med trål i dessa farvatten och under denna period får dock

- nätredskap med en minsta maskstorlek av 30 mm användas vid fiske av nordhavsräkor (Pandalus borealis),

- nätredskap med alla maskstorlekar användas vid fiske av tånglake (Zoarces viviparus), smörbultfiskar (Gobidae) eller simpor (Cottus spp.) som skall användas som bete.

9. Det är förbjudet att fiska ansjovis med pelagisk trål i ICES-område VIII c.

10. Inom de områden som anges i denna artikel, där trål, bomtrål, snurrevad och liknande släpredskap inte får användas, får sådana redskap inte heller finnas ombord om de inte är korrekt fastsurrade och stuvade i överensstämmelse med artikel 2.7.

11. Det är förbjudet att använda sprängämnen, gifter, sömnmedel eller skjutvapen för att fiska. Dock får tonfisk och brugd fångas med harpunkanon.

Det är förbjudet att använda elektrisk ström i Skagerrak och Kattegattt för att fånga annan fisk än tonfisk och brugd.

12. Ett fartygs längd är den största längden, definierad som avståndet i en rät linje mellan förens och akterns yttersta ändar.

Med för avses enligt denna definition den vattentäta skrovkonstruktionen, back, förlig brädgång och en eventuell främre brädgång men inte bogspröt och skyddsräcke.

Med akter avses enligt denna definition den vattentäta skrovkonstruktionen, akterspegel, akterlig överbyggnad, trålramp och brädgång, men inte skyddsräcke, halsdävert, framdrivningsmaskineri, roder och styrinrättning, dykarlejdare och plattformar.

Den största längden skall mätas i meter med en noggrannhet av två decimaler.

Artikel 10

Beredning

Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg företa någon form av fysisk eller kemisk beredning av fisk till fiskmjöl, olja eller liknande produkter. Detta förbud gäller inte beredning av fiskavfall.

Artikel 11

Vetenskaplig forskning

Denna förordning skall inte gälla för fiske som uteslutande bedrivs för vetenskaplig undersökning, vilken utförs med tillstånd från och under överinseende av den eller de berörda medlemsstaterna, och som kommissionen och den eller de medlemsstater i vars farvatten undersökningen äger rum underrättats om i förväg.

Fisk, blötdjur och kräftdjur som fångas för de ändamål som anges i första stycket kan säljas, lagras, ställas ut eller bjudas ut till försäljning, förutsatt att

- de uppfyller de normer som fastställs i bilagorna 2 och 3 och de handelsnormer som antagits i enlighet med artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EEG) nr 3796/81

av den 29 december 1981 om den gemensamma marknadsorganisationen för fiskeprodukter (), eller

- de säljs direkt för andra ändamål än mänsklig konsumtion.

Artikel 12

Utsättning och flyttning

Denna förordning skall inte gälla verksamhet i samband med utsättning eller flyttning av fisk, kräftdjur eller blötdjur.

Fisk, kräftdjur eller blötdjur som fångas för det ändamål som anges i första stycket får inte säljas direkt till mänsklig konsumtion eller innehas, ställas ut eller bjudas ut till försäljning i strid mot övriga bestämmelser i denna förordning.

AVDELNING VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

1. Om det krävs en omedelbar insats för att bevara vissa bestånd av fisk, kräft- eller blötdjur får kommissionen komplettera eller avvika från bestämmelserna i denna förordning i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15 genom att vidta de ytterligare åtgärder som är nödvändiga.

2. Om bevarandet av vissa fiskarter eller fångstplatser hotas allvarligt och en fördröjning skulle medföra skador som är svåra att reparera, får en kuststat vidta lämpliga icke diskriminerande åtgärder för bevarande med avseende på de farvatten som lyder under dess jurisdiktion.

3. Så snart beslut om sådana åtgärder fattats skall de anmälas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna tillsammans med en förklaring av bakgrunden till dem.

4. Inom en tid av tio kalenderdagar efter mottagandet av en sådan anmälan skall kommissionen godkänna dessa åtgärder eller kräva att de annulleras eller ändras. Medlemsstaterna skall omgående underrättas om kommissionens beslut.

5. Medlemsstaterna kan hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom en tid av tio kalenderdagar räknat från mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 4.

6. Rådet kan inom en månad med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut.

Artikel 14

1. Medlemsstaterna kan vidta åtgärder för bevarande och förvaltning av bestånd avseende

a) rent lokala bestånd som bara är av intresse för fiskarna i den berörda medlemsstaten, eller

b) villkor eller särskilda förfaranden för att begränsa fångsterna genom tekniska åtgärder som

i) kompletterar dem som fastställts i gemenskapslagstiftningen för fiske eller

ii) sträcker sig utöver de minimikrav som fastställts i nämnda lagstiftning

förutsatt att dessa åtgärder endast är tillämpliga på fiskarna i den berörda medlemsstaten och att de är förenliga med gemenskapsrätten och överensstämmer med den gemensamma fiskeripolitiken.

2. Kommissionen skall i god tid underrättas om alla planer på att införa eller ändra nationella tekniska åtgärder så att den kan få tillfälle att yttra sig.

Om kommissionen inom en månad efter en sådan anmälan så kräver skall den berörda medlemsstaten uppskjuta verkställandet av de planerade åtgärderna tre månader räknat från anmälningsdagen, så att kommissionen inom denna tid skall kunna avgöra om dessa åtgärder är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

Om kommissionen genom ett beslut som den skall underrätta alla medlemsstater om finner att en planerad åtgärd inte är förenlig med bestämmelserna i punkt 1 får den berörda medlemsstaten inte sätta denna i kraft utan att ha vidtagit nödvändiga ändringar i denna.

Om den berörda medlemsstaten vidtagit nödvändiga ändringar skall den utan dröjsmål underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits.

3. Medlemsstaterna skall på kommissionens begäran förse den med alla upplysningar som behövs för att kunna avgöra om deras nationella tekniska åtgärder är förenliga med bestämmelserna i punkt 1.

4. På anmodan av kommissionen, eller på begäran av en medlemsstat, skall frågan om huruvida en nationell teknisk åtgärd som tillämpas i en medlemsstat är förenlig med punkt 1 avgöras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 15. Om ett sådant beslut skulle fattas skall också bestämmelserna i punkt 2 tredje och fjärde stycket tillämpas.

5. Fram till och med den 31 december 1992 skall dock inte punkterna 2 och 4 tillämpas på sådana åtgärder som medlemsstaterna vidtar, vilka uteslutande gäller farvattnen innanför deras baslinjer. Ifrågavarande medlemsstat skall i så fall omgående anmäla de åtgärder som den vidtagit till kommissionen, som inom tre månader skall fatta ett avgörande för den händelse dessa åtgärder inte skulle överensstämma med den gemensamma fiskeripolitiken.

6. Spanien och Portugal skall senast en månad efter det att denna förordning trätt i kraft till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla gällande nationella tekniska åtgärder.

Om kommissionen finner att en anmäld åtgärd inte överensstämmer med bestämmelserna i punkt 1 skall den inom en tid av ett år räknat från dagen för anmälan om åtgärden fatta beslut om huruvida den berörda medlemsstaten skall upphäva eller ändra åtgärden inom en tidsfrist som kommissionen skall fastställa. Bestämmelserna i punkt 2 fjärde stycket skall också tillämpas.

7. Åtgärderna avseende fiske från land skall meddelas kommissionen endast för kännedom.

Artikel 15

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna förordning skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i Artikel 14 i förordning (EEG) nr 170/83.

Artikel 16

1. Förordning (EEG) nr 171/83 skall upphöra att gälla den dag denna förordning träder i kraft, med undantag av artiklarna 2 17 och 21, vilka skall upphöra att gälla den 1 Djanuari 1987.

2. Hänvisningar till den enligt punkt 1 upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen. Hänvisningar till artiklar och bilagor till den upphävda förordningen skall läsas i enlighet med den jämförelsetabell som finns i bilaga 5.

Artikel 17

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artiklarna 2 12 skall gälla från och med den 1 januari 1987.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 7 oktober 1986.

På rådets vägnar A. CLARK Ordförande

() EGT nr L 24, 27.1.1983, s. 1.

() EGT nr L 24, 27.1.1983, s. 14.

() EGT nr L 288, 21.10.1983, s. 1.

() EGT nr L 156, 13.6.1984, s. 1.

() EGT nr L 199, 28.7.1984, s. 1.

() EGT nr L 253, 21.9.1984, s. 1.

() EGT nr L 335, 22.12.1984, s. 3.

() EGT nr L 363, 31.12.1985, s. 28.

() EGT nr L 378, 30.12.1978, s. 1.

() EGT nr L 69, 14.3.1981, s. 1.

() EGT nr C 347, 31.12.1985, s. 14.

() EGT nr C 335, 24.12.1985, s. 2.

() EGT nr L 220, 29.7.1982, s. 1.

() EGT nr L 379, 31.12.1981, s. 1.

BILAGA 1

Minstamaskstorlek och villkor för fisket

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 2

Minimistorlek för skyddade arter enligt artiklarna 2.1 och 5

(cm)

>Plats för tabell>

BILAGA 3

Minimistorlek enligt artikel 5

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 4

Bestämning av kräft- och blötdjurs storlek

(Homarus) Hummer (Nephrops) Havskräfta

a) ryggsköldslängd b) total längd

(Venus verrucosa) Venusmussla a) skalets maximala storlek

>Hänvisning till film>

(Cancer pagurus) Krabbtaska

(Maia squinado) Spindelkrabba a) sköldens maximala bredd b) sköldens längd c) klons längd

>Hänvisning till film>

BILAGA 5

Jämförelsetabell

>Plats för tabell>