RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1692/73 av den 25 juni 1973 om de skyddsåtgärder som fastställs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Norge

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Ett avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Norge undertecknades i Bryssel den 14 maj 1973.

De förfaranden som skall användas vid genomförandet av de skyddsklausuler som föreskrivs i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen fastställs i själva fördraget.

Däremot är de närmare föreskrifterna för genomförandet av de skyddsklausuler och andra förebyggande åtgärder som föreskrivs i artiklarna 22 27 i avtalet ännu inte fastställda.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rådet kan i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 113 i fördraget besluta att den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Norge, nedan kallat "avtalet", skall vidta de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 22, 24 och 26 i avtalet. Rådet skall vid behov vidta dessa åtgärder i enlighet med samma förfarande.

Kommissionen får på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat lämna de förslag som är nödvändiga för detta ändamål.

Artikel 2

1. I händelse av ett förfarande som kan berättiga gemenskapen att vidta de åtgärder som föreskrivs i artikel 23 i avtalet skall kommissionen, efter att på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat ha utrett ärendet, besluta om detta förfarande är förenligt med avtalet. Den skall vid behov föreslå rådet att skyddsåtgärder vidtas och rådet skall handla i enlighet med förfarandet i artikel 113 i fördraget.

2. I händelse av ett förfarande som kan orsaka att gemenskapen utsätts för skyddsåtgärder i enlighet med artikel 23 i avtalet, skall kommissionen, efter att ha utrett ärendet, fatta beslut om huruvida detta förfarande är förenligt med de principer som fastställs i avtalet. Den skall vid behov utarbeta lämpliga rekommendationer.

Artikel 3

I händelse av ett förfarande som kan berättiga gemenskapen att vidta de åtgärder som föreskrivs i artikel 25 i avtalet, skall de förfaranden som fastställs i förordning (EEG) nr 459/68(1) tillämpas.

Artikel 4

1. Om särskilda omständigheter kräver ett omedelbart ingripande i de situationer som avses i artiklarna 24 och 26 i avtalet eller vid exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln, kan de förebyggande åtgärder som föreskrivs i artikel 27.3 d i avtalet antas på nedan angivna villkor.

2. Kommissionen kan på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat lämna nödvändiga förslag som rådet skall fatta beslut om i enlighet med förfarandet i artikel 113 i fördraget.

3. Den berörda medlemsstaten kan, förutom vid exportstöd som har en direkt och omedelbar påverkan på handeln, införa kvantitativa importrestriktioner. Den skall omedelbart anmäla dessa åtgärder till de övriga medlemsstaterna och kommissionen.

Kommissionen skall genom ett påskyndat förfarande besluta om åtgärderna skall upprätthållas, ändras eller avskaffas och detta skall ske inom inom högst tre arbetsdagar i de fall som avses i artikel 24 och högst fem arbetsdagar i de fall som avses i artikel 26, räknat från den anmälan som avses i första stycket.

Alla medlemsstater skall meddelas kommissionens beslut, som skall vara direkt tillämpligt.

Varje medlemsstat kan hänskjuta kommissionens beslut till rådet inom högst fem arbetsdagar i de fall som avses i artikel 24 och 10 arbetsdagar i de fall som avses i artikel 26 efter meddelandet om beslutet. Rådet skall omedelbart sammanträda. Det kan med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva kommissionens beslut.

Om den medlemsstat som har vidtagit åtgärder i enlighet med denna punkt hänskjuter ärendet till rådet skall kommissionens beslut tillfälligt upphöra att gälla. Detta tillfälliga upphörande skall, i de fall som avses i artikel 24, gälla i femton dagar och, i de fall som avses i artikel 26, gälla i trettio dagar efter det att ärendet hänskjutits till rådet, under förutsättning att rådet inte redan har ändrat eller upphävt kommissionens beslut.

Vid tillämpning av denna punkt skall i första hand sådana åtgärder väljas som i minsta möjliga mån stör den gemensamma marknadens funktion.

Kommissionen skall samråda innan den fattar sitt beslut om de åtgärder som den berörda medlemsstaten har vidtagit i enlighet med denna punkt.

Dessa samråd skall äga rum i en rådgivande kommitté som skall bestå av företrädare för varje medlemsstat och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommittén skall sammanträda på kallelse av ordföranden. Denne skall snarast möjligt sända alla ändamålsenliga upplysningar till medlemsstaterna.

Artikel 5

Bestämmelserna i denna förordning skall inte påverka genomförandet av de skyddsklausuler som föreskrivs i fördraget, särskilt i artiklarna 108 och 109, i enlighet med de förfaranden som fastställs däri.

Artikel 6

Den anmälan till den gemensamma kommittén som föreskrivs i artikel 27.2 i avtalet skall göras av kommissionen på gemenskapens vägnar.

Artikel 7

Rådet skall före den 31 december 1974 med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta om sådana ändringar av denna förordning, särskilt avseende artikel 4.3, som mot bakgrund av gjorda erfarenheter kan visa sig vara nödvändiga för att undvika att den gemensamma marknadens enhetlighet skadas.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 25 juni 1973.

På rådets vägnar

R. VAN ELSLANDE

Ordförande

(1) EGT nr L 93, 17.4.1968, s. 1.