KOMMISSIONENS BESLUT av den 22 december 1972 om anpassning av priserna vid försäljning av kol på den gemensamma marknaden (72/443/EKSG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, särskilt artiklarna 60.2 b och 47 i detta,

med beaktande av beslut nr 30/53 () av den 2 maj 1953 om förbjudna förfaranden på den gemensamma marknaden för kol och stål enligt artikel 60.1 i fördraget,

med beaktande av beslut nr 3/58 () av den 18 mars 1958 om anpassning av priserna vid försäljning av kol på den gemensamma marknaden,

med beaktande av beslutet av Europeiska ekonomiska gemenskapernas råd av den 22 januari 1972 om anslutningen av nya medlemsstater till Europeiska kol- och stålgemenskapen, särskilt artikel 153 i den akt som fogades till detta beslut som bilaga,

med beaktande av den rådgivande kommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

För att undvika störningar av den gemensamma marknaden begränsar beslut nr 3/58 företagens rätt att anpassa sina priser efter en prislista som har upprättats på annan ort och som garanterar köparen de gynnsammaste villkoren på bestämmelseorten.

Sedan 1958 har förändringar ägt rum på den gemensamma kolmarknaden. Begränsningarna av rätten till anpassning skall anpassas till de förändrade omständigheterna. Anslutningen av Storbritannien, Danmark och Irland och följderna av detta för kolmarknadens vidare utveckling skall beaktas.

De bestämmelser som fastställdes i beslut nr 3/58 skall därför ersättas med nya bestämmelser. Enligt artikel 30 i ovan nämnda akt skall detta ske i överensstämmelse med de riktlinjer som fastställs i bilaga 2 till denna akt.

Rätten till anpassning skall begränsas till prislistorna för de produktionsföretag och försäljningsbolag som på grund av volymen och arten av sin produktion har stort inflytande vid prisbildningen på den gemensamma marknaden. Erfarenheten sedan 1958 har visat att detta innebär företag som årligen säljer över en miljon ton stenkol eller produkter som erhålls av stenkol eller brunkol av egen produktion. Dessutom skall hänsyn tas till de företag som snart skall upphöra med produktionen.

Å andra sidan bör de mängder som företagen får sälja på den gemensamma marknaden med anpassning begränsas. För att undvika kännbara förändringar i de traditionella leveranskanalerna bör dessa begränsningar närmare bestämmas geografiskt och för de viktigaste produktgrupperna.

Utnyttjandet av denna rätt till anpassning förutsätter att de bränslen som skall levereras är jämförbara med bränslena på den prislista som de skall anpassas till.

För att förhindra otillåtet låg notering är företagen enligt artikel 3 i beslut nr 30/53 skyldiga att vid beräkning av sina leveranspriser ta hänsyn till alla villkor i det konkurrerande företagets prislista.

För att kunna beräkna priserna på ett riktigt sätt är det nödvändigt att företagen känner till de exakta transportkostnaderna.

För att möjliggöra kontrollen av berättigade anpassningar när sjöfraktkostnader skall beaktas skall företagen förse kommissionen med uppgifter om de sjöfraktkostnader som har beaktats vid beräkningen. För att underrätta alla som berörs får kommissionen offentliggöra dessa kostnader på lämpligt sätt.

För att kunna bedöma omfattningen av de transaktioner som genomförts av företagen till följd av anpassningen, och för att kunna bedöma om detta beslut har tillämpats på ett riktigt sätt, skall företagen åläggas att med regelbundna mellanrum underrätta kommissionen om arten och omfattningen av de anpassningstransaktioner som de genomför.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Företag inom kolindustrin får utnyttja sin rätt att anpassa sina priser till en prislista som har upprättats för en annan baspunkt och som garanterar köparen gynnsammare villkor vid bestämmelseorten endast i enlighet med bestämmelserna i de följande artiklarna i detta beslut.

2. Bestämmelserna i detta beslut skall också gälla för kolindustriföretagens försäljningsbolag enligt artikel 1.2 i beslut 30/53.

Artikel 2

Företag inom kolindustrin får endast anpassa sina priser till prislistorna för nedan förtecknade företag och försäljningsbolag:

- Aachener Kohlenverkauf GmbH, Aachen,

- Comptoir belge des charbons, Bruxelles,

- Gewerkschaft Auguste-Viktoria, Marl i.W.,

- Houillères du Bassin du Centre et du Midi, Saint-Etienne,

- Houillères du Bassin de Lorraine, Metz,

- Houillères du Bassin du Nord et du Pas-de-Calais, Douai,

- Maatschappij Laura & Vereeniging, Eygelshoven,

- Maatschappij Oranje-Nassau, Heerlen,

- National Coal Board, London,

- Niedersächsischer Kohlen-Verkauf GmbH, Hannover,

- Rheinischer Braunkohlenbrikett-Verkauf GmbH, Köln,

- Ruhrkohle AG, Essen,

- Saarbergwerke AG, Saarbrücken,

- Sophia-Jacoba Handelsgesellschaft m.b.H., Hückelhoven,

- Verkoopkantoor der Staatsmijnen, Den Haag.

Artikel 3

1. Företagen enligt listan i artikel 2 får i vart och ett av de nedan angivna försäljningsområdena endast företa anpassningar upp till den mängd som de har sålt i detta område under föregående kalenderår.

Försäljningsområdena enligt detta beslut skall vara följande:

a) Storbritannien och Nordirland,

b) I Förbundsrepubliken Tyskland:

a) - Niedersachsen, Schleswig-Holstein, Hamburg och Bremen,

a) - Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz och Saar,

a) - Hessen, Baden-Württemberg och Bayern,

c) Belgien och Luxemburg,

d) I Frankrike:

a) - Regionen öster om och inklusive departementen Aisne, Seine-et-Marne, Loiret, Loir-et-Cher, Indre, Haut-Vienne, Dordogne, Lot-et-Garonne, Gers, Hautes-Pyrenées.

a) - Alla övriga franska departement.

e) Italien.

f) Nederländerna.

g) Danmark.

h) Irland.

2. De mängder som avses i punkt 1 skall gälla för var och en av följande produkter:

a) Stenkol för koksframställning.

b) Stenkol för användning i bostäder och för annan småskalig förbrukning.

c) Övrig stenkol.

d) Masugnskoks.

e) Gjuterikoks.

f) Övrig koks.

g) Stenkolsbriketter.

h) Brunkolsbriketter.

3. På grundval av en ansökan med angivande av skäl får kommissionen höja gränsen för den högsta tillåtna mängden enligt punkt 1 och 2 för visst företag eller försäljningsbolag.

Artikel 4

1. Anpassning skall endast tillåtas om företaget med säkerhet kan ange transportkostnaderna till bestämmelseorten.

2. Om transportkostnaderna inte offentliggörs skall det företag som anpassar sina priser genom kontroll av originaldokumenten säkerställa att köparens eller transportföretagets uppgifter beträffande transportkostnaderna är riktiga, om det visar sig nödvändigt.

Artikel 5

Vid beräkningen av leveranspriset på bestämmelseorten skall de företag som anpassar sina priser ta hänsyn till alla kostnader som skall bäras av konsumenten, såsom handelspåslag, pristillägg för ask- eller vattenhalt, kvalitetstillägg och andra betydelsefulla faktorer (t.ex. kornighet, halten av flyktiga beståndsdelar, uppvärmningsvärde, svavelhalt och koksproduktionsförmåga).

Artikel 6

1. Kolindustriföretag skall anmäla anpassningar inom den gemensamma marknaden vid vilka hänsyn skall tas till sjöfraktkostnader. Denna anmälan skall ange de kostnader som ligger till grund för beräkningen av minskningen på grund av anpassningen.

2. Denna anmälan skall göras när avtalet har träffats. Den skall innefatta en detaljerad beräkning av det anpassade priset, varvid lastningskostnader och fraktkostnader skall anges separat (inklusive hamnavgifter, försäkring och andra kostnader som debiteras av lastaren).

3. Kommissionen skall på begäran meddela alla berörda företag de anmälda sjöfraktkostnaderna. Kommissionen får offentliggöra dem på lämpligt sätt.

Artikel 7

Företag som utnyttjar rätten att anpassa sina priser skall den 15 augusti och den 15 februari varje år underrätta kommissionen om följande för det föregående kalenderhalvåret:

a) Den mängd bränsle för vilken leveransavtal med anpassning har träffats och de överenskomna leveransvillkoren.

b) Den mängd bränsle som levererats med anpassning och på grundval av egen prislista i vart och ett av de försäljningsområden som anges i artikel 3.1.

Dessa upplysningar skall lämnas på blanketter vars utseende skall fastställas av kommissionen.

Artikel 8

Detta beslut skall inte hindra företag från att anpassa sina priser med anledning av villkor som erbjuds av företag utanför gemenskapen i enlighet med sista stycket i artikel 60.2.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1973. Beslut nr 3/58 skall upphöra att gälla från och med samma dag.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1972.

På kommissionens vägnar

S.L. MANSHOLT

Ordförande

() EGT nr 6, 4.5.1953, s. 109.

() EGT nr 11, 29.3.1958, s. 157/58.