RÅDETS DIREKTIV av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiscystnematod (69/465/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

Potatisproduktionen intar en viktig plats inom gemenskapens jordbruk.

Potatisavkastningen hotas ständigt av växtskadegörare.

Genom att potatisodlingarna skyddas mot sådana skadegörare kan inte endast produktionskapaciteten upprätthållas utan jordbruksproduktionen kan också öka.

Skyddsåtgärder mot införsel av växtskadegörare till enskilda medlemsstater har endast begränsad effekt om inte sådana skadegörare bekämpas samtidigt och metodiskt i hela gemenskapen och hindras från att sprida sig.

Bland de farligaste skadegörarna på potatis finns potatiscystnematoden (Heterodera rostochiensis Woll.).

Denna har förekommit i flera medlemsstater och det finns angripna områden inom gemenskapen.

Det finns en ständig risk för potatisodlingar i hela gemenskapen om effektiva åtgärder inte vidtas för att bekämpa denna skadegörare och förhindra dess spridning.

För att denna skadegörare skall kunna utrotas, måste minimibestämmelser fastställas för gemenskapen. Medlemsstaterna måste om nödvändigt kunna vidta ytterligare eller strängare bestämmelser.

Potatissorter som är resistenta mot vissa patotyper av denna skadegörare spelar en viktig roll. Deras användning inom angripna områden kan vara till en viss hjälp. Det ligger därför i allas intresse att listor över sådana sorter regelbundet offentliggörs.

För att kunna fastslå om angrepp förekommer och om sorterna är resistenta, förefaller det nödvändigt att tillämpa lämpliga metoder som medlemsstaterna inte har några invändningar mot.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv rör de minimiåtgärder som skall vidtas i medlemsstaterna för att bekämpa potatiscystnematoden (Heterodera rostochiensis) och för att förhindra dess spridning.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall fastställa att utsädespotatis som är avsedd för saluföring får produceras endast inom områden där det vid en officiell undersökning har konstaterats att de inte är angripna av potatiscystnematod.

Artikel 3

Då förekomsten av potatiscystnematod konstateras, skall medlemsstaterna avgränsa det angripna området.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall föreskriva att inom angripna områden

a) får ingen potatis odlas,

b) får ingen växt som är avsedd för omplantering odlas, jordslås eller lagras.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall fastställa att utsädespotatis som är angripen eller misstänks vara angripen måste behandlas på ett sådant sätt att den inte längre är angripen, om den distribueras som utsädespotatis.

Artikel 6

Endast då potatiscystnematod inte längre förekommer skall medlemsstaterna upphäva de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa dem eller för att förhindra deras spridning.

Artikel 7

Medlemsstaterna skall förbjuda innehav av potatiscystnematod.

Artikel 8

1. Medlemsstaterna får tillåta följande:

a) Undantag från de åtgärder som avses i artiklarna 4, 5 och 7 i vetenskapligt syfte, för försök och för sorturval.

b) Som ett undantag från artikel 4 a, odling inom angripna områden av potatissorter som är resistenta mot de raser av potatiscystnematod som förekommer på områdena.

c) Som ett undantag från artikel 4 a, odling av annan potatis än utsädespotatis inom angripna områden, förutsatt att det är säkerställt att potatisen kommer att skördas innan nematodcystorna är mogna.

d) Som ett undantag från artikel 4 a, odling av annan potatis än utsädespotatis inom angripna områden, under förutsättning att jorden har desinfekterats med lämpliga metoder.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att de tillstånd som avses i punkt 1 utfärdas endast om det genom tillräckliga kontroller kan garanteras att tillstånden inte inverkar menligt på bekämpningen av potatiscystnematod och inte utgör en risk för spridning av denna.

3. En potatissort skall betraktas som resistent mot en viss patotyp av potatiscystnematod om det sker en naturlig och årlig minskning av populationen av patotypen vid odling av den potatissorten.

Artikel 9

Medlemsstaterna får fastställa ytterligare eller strängare bestämmelser som kan krävas för att bekämpa potatiscystnematod eller för att förhindra dess spridning.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari varje år till kommissionen inge en förteckning över alla de potatissorter som de godkänner för saluföring och som de genom en officiell undersökning har funnit är resistenta mot potatiscystnematod. De skall ange vilka patotyper som sorterna är resistenta mot.

2. Kommissionen skall säkerställa att en lista över resistenta sorter, som grundar sig på medlemsstaternas ingivna listor, offentliggörs varje år, om möjligt före den 1 februari.

Artikel 11

Medlemsstaterna skall, med lämpliga metoder till vilka medlemsstaterna inte har några invändningar, säkerställa att det fastslås om ett angrepp av potatiscystnematod har skett och om potatissorterna är resistenta mot denna.

Artikel 12

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom två år efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 13

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 8 december 1969.

På rådets vägnar

J. M. A. H. LUNS

Ordförande

(1) EGT nr 28, 17.2.1967, s. 454/67.