RÅDETS DIREKTIV av den 25 februari 1964 med detaljbestämmelser för övergångsåtgärder inom följande näringsområden: partihandel samt agenturverksamhet inom handel, industri och hantverk (64/222/EEG)

EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54.2, 57, 63.2 och 66 i detta,

med beaktande av Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar av etableringsfriheten (1), särskilt avdelning V andra och tredje stycket,

med beaktande av Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar av friheten att tillhandahålla tjänster (2), särskilt avdelning VI andra och tredje stycket,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (3),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (4), och

med beaktande av följande:Förutom upphävandet av begränsningar påpekas i handlingsprogrammen nödvändigheten av att undersöka, huruvida ett ömsesidigt erkännande av utbildnings- och examensbevis och övriga kompetensbevis samt huruvida en samordning av lagar och andra författningar om tillstånd att påbörja och utöva verksamheten i fråga skall erfordras före, samtidigt med eller efter begränsningarnas upphävande. Om så erfordras, bör övergångsåtgärder vidtas i avvaktan på sådant erkännande eller sådan samordning.

Villkor har inte fastställts i alla medlemsstater för tillstånd att påbörja och utöva verksamhet inom näringsområdena partihandel eller agenturverksamhet inom handel, industri och hantverk; i de medlemsstater där sådana villkor fastställts, grundar sig dessa på begränsade krav, såsom innehav av bevis om yrkeskvalifikationer eller likvärdigt examensbevis, som utfärdats i enlighet med här tillämpliga lagbestämmelser.

Då det i vissa medlemsstater finns föreskrifter med endast begränsad räckvidd och det i andra stater inte finns några som helst föreskrifter, har det inte visat sig vara möjligt att genomföra den föreskrivna samordningen samtidigt med begränsningarnas upphävande. Sådan samordning skall ske vid en senare tidpunkt.

Då någon sådan omedelbar samordning inte föreligger, synes det ändå vara önskvärt att underlätta genomförandet av etableringsfriheten och friheten att erbjuda tjänster inom de nämnda verksamhetsformerna genom att vidta sådana övergångsbestämmelser som avses i handlingsprogrammen. Detta bör ske huvudsakligen i syfte att undvika att medborgarna i de medlemsstater där det inte ställs några villkor för påbörjandet av sådan verksamhet utsätts för utomordentliga svårigheter.

För att förebygga en sådan utveckling bör det främsta syftet med övergångsåtgärderna vara att de värdländer där det finns bestämmelser för rätten att påbörja nämnda former av näringsverksamhet godtar det faktiska utövandet av denna näring i det tidigare hemvistlandet under en rimlig period, som är tillräckligt näraliggande i tiden för att garantera att personen i fråga förfogar över samma yrkeskunnande som krävs av värdlandets egna medborgare.

Dessutom bör det finnas en möjlighet att, där så är lämpligt, tillåta de stater som inte i lag har reglerat tillträdet till nämnda former av näringsverksamhet att i de fall då det rör sig om en eller flera former av näringsverksamhet kräva att medborgarna i andra medlemsstater styrker, att de är behöriga att utöva sådan verksamhet i det tidigare hemvistlandet. På så sätt undviks en oproportionerlig tillströmning av personer, som inte kan uppfylla de villkor för att utöva dessa former av näringsverksamhet som gäller i det tidigare hemvistlandet.

Sådana tillstånd bör dock ges med stor försiktighet, då de vid alltför flitig tillämpning kan hindra den fria rörligheten. De bör därför begränsas såväl med avseende på giltighetstid som räckvidd, och det bör överlåtas åt kommissionen att ge sådana tillstånd i enlighet med de allmänna bestämmelserna i fördraget om tillämpningen av skyddsåtgärderna.

Det främsta syftet med de villkor som föreskrivs i detta direktiv kommer att bortfalla, så snart som samordningen av villkoren för tillstånd att utöva ifrågavarande former av näringsverksamhet samt det ömsesidiga erkännandet av utbildnings- och examensbevis och övriga kompetensbevis har genomförts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I överensstämmelse med nedanstående bestämmelser skall medlemsstaterna vidta följande övergångsåtgärder för de i avdelning I i handlingsprogrammen nämnda fysiska personernas och bolagens och enskilda firmornas etablering på sina territorier och för deras vilja att ägna sig åt verksamhet inom partihandel eller agenturverksamhet inom handel, industri och hantverk.

2. Verksamhetsformerna i fråga är de som omfattas av rådets direktiv av den 25 februari 1964 om genomförande av etableringsfrihet och frihet att erbjuda tjänster vad gäller näringsverksamhet inom partihandeln samt rådets direktiv av den 25 februari 1964 om genomförande av etableringsfrihet och frihet att erbjuda tjänster som agent inom handel, industri och hantverk.

Artikel 2

I de fall då möjligheten att påbörja eller utöva sådan näringsverksamhet som avses i artikel 1.2 i en medlemsstat är avhängig av innehav av allmänna, merkantila eller yrkesmässiga kunskaper, skall den medlemsstaten såsom tillräckligt bevis för detta godta det faktiska utövandet av denna näringsverksamhet i en annan medlemsstat för en tid av tre på varandra följande år, antingen som egenföretagare eller i ledande befattning, under förutsättning att denna verksamhet upphörde senast två år före tidpunkten för ansökan enligt artikel 4.2.

Artikel 3

1. I de fall då möjligheten att påbörja eller utöva sådan näringsverksamhet som avses i artikel 1.2 i en medlemsstat inte är avhängig av innehav av allmänna, merkantila eller yrkesmässiga kunskaper och i de fall då tillämpningen av de rådsdirektiv som nämns i artikel 1.2 för denna medlemsstat skulle innebära skadliga och allvarliga följder, kan denna medlemsstat hos kommissionen ansöka om tillstånd att under en viss period och i fråga om en eller flera närmare angivna former av näringsverksamhet kräva att medborgare i andra medlemsstater, som vill utöva denna verksamhet på värdlandets territorium, styrker att de besitter den nödvändiga behörigheten att utöva denna näringsverksamhet i det tidigare hemvistlandet antingen som egenföretagare eller i ledande befattning.

Detta tillstånd får inte tillämpas på personer i vars tidigare hemvistland några bevis på sådana kunskaper inte krävs för tillstånd att påbörja ifrågavarande verksamhetsformer eller på personer som haft sitt hemvist i värdlandet i minst fem år.

2. Efter att ha erhållit en i vederbörlig ordning motiverad begäran från medlemsstaten i fråga skall kommissionen genast uttryckligen närmare ange på vilka villkor och enligt vilka regler det tillstånd som avses i punkt 1 i denna artikel kommer att beviljas.

Artikel 4

1. Med utövare av näringsverksamhet i ledande befattning i den bemärkelse som anges i artikel 2 och 3 avses den som varit verksam inom ett industri- eller affärsföretag i näringen i fråga

a) antingen som företagsledare eller filialchef, eller

b) som ägarens eller företagsledarens ställföreträdare i de fall då dessa befattningar innebär ett ansvar, som är likvärdigt med ägarens eller företagsledarens ansvar.

2. Bevis för att villkoren i artikel 2 eller artikel 3.1 är uppfyllda skall utgöras av intyg utfärdade av behörig myndighet eller organ i den aktuella personens hemland. Intygen skall bifogas ansökan om tillstånd att utöva ifrågavarande form eller former av näringsverksamhet i värdlandet.

3. Medlemsstaterna skall inom den tid som anges i artikel 6 utse de myndigheter och organ som är behöriga att utfärda ovannämnda intyg och genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta.

Artikel 5

Bestämmelserna i detta direktiv skall tillämpas, till dess regler om en samordning av de nationella bestämmelserna om tillstånd att påbörja och utöva ifrågavarande former av näringsverksamhet trätt i kraft.

Artikel 6

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom sex månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 7

Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 februari 1964.

På rådets vägnar

H. FAYAT

Ordförande

(1) EGT nr 2, 15.1.1962, s. 36/62.

(2) EGT nr 2, 15.1.1962, s. 32/62.

(3) EGT nr 84, 4.6.1963, s. 1578/63.

(4) EGT nr 56, 4.4.1964, s. 862/64.