BILAGA

PRIORITERINGAR FÖR PARTNERSKAPET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH AZERBAJDZJAN

I. BAKGRUND

I samband med översynen av den europeiska grannskapspolitiken har EU och Azerbajdzjan enats om gemensamma prioriteringar för partnerskapet i syfte att ytterligare stärka sina förbindelser, som bygger på ömsesidiga intressen och gemensamma värderingar, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen samt åtaganden om respekt och stöd för territoriell integritet, de internationella statsgränsernas okränkbarhet och staternas oberoende och suveränitet i förhållande till varandra, i syfte att forma samarbetet med vederbörlig hänsyn till den ekonomiska hållbarheten och i syfte vägleda partnerskapet huvudsakligen under nästa period (2018–2020). Prioriteringarna för partnerskapet har fastställts genom en inkluderande process som involverar olika intressenter, inbegripet det civila samhället.

Prioriteringarna för partnerskapet bygger på tidigare framgångsrikt samarbete, bland annat genomförandet av den handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken som de ersätter. De bygger på både EU:s och Azerbajdzjan intressen och återspeglar den jämlikhet och ömsesidighet som präglar partnerskapet. Det förnyade partnerskapet syftar till bättre målinriktning av förbindelserna, som en del av den övergripande politiska ram som förutses i det nya avtalet EU–Azerbajdzjan, i syfte att bidra till de gemensamma målen fred och säkerhet, välstånd, motståndskraft och stabilisering samt stöd till de reformer som Azerbajdzjan avser att vidta i detta sammanhang, och i syfte att leverera konkreta resultat till förmån för alla medborgare. Prioriteringar för partnerskapet EU–Azerbajdzjan omsätter målen i den reviderade europeiska grannskapspolitiken i konkreta områden för samarbete och kommer att forma den dagordning för regelbunden politisk dialog och sektorsdialog som ska överenskommas inom ramen för det nya avtalet EU–Azerbajdzjan.

Prioriteringarna för partnerskapet återspeglar ett fokus på rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och universella värden. De stöder också målen i 2030-agendan för hållbar utveckling, däribland de sjutton FN-målen för hållbar utveckling, genomförandet av Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar samt parternas engagemang för frågor som rör klimatförändring, miljöförstörelse, fattigdom och ojämlikhet.

Dessa prioriteringar för partnerskapet med Azerbajdzjan är indelade i samma fyra tematiska områden som de 20 resultat som ska uppnås fram till 2020 som man enades om vid toppmötet inom det östliga partnerskapet i Bryssel den 24 november 2017, med iakttagande av principen om differentiering. Prioriteringarna för partnerskapet och de 20 resultat som ska uppnås fram till 2020 bör stärka varandra när så är möjligt.

Azerbajdzjan strävar efter att diversifiera sin ekonomi och håller på att utveckla ett ambitiöst ekonomiskt reformprogram. EU är en av de största investerarna i landet och står för över hälften av alla utländska direktinvesteringar i både oljesektorn och den icke-oljeproducerande delen av ekonomin. EU och Azerbajdzjan är villiga att fortsätta den ekonomiska dialogen och samarbetet om ekonomisk diversifiering och hållbar tillväxt med inriktning på stöd till Azerbajdzjan för att förbättra företagsklimatet och villkoren inom alla sektorer, såsom beskrivs närmare i punkt 19. Som en vidareutveckling av Azerbajdzjans och EU:s gemensamma strategiska mål att upprätta direkta energi- och transportförbindelserna erbjuder Azerbajdzjan genom sin roll som en strategisk partner och sitt geografiska läge som en naturlig knutpunkt för transporter möjligheter att stärka parternas agenda för transportförbindelser, främja handel och logistik samt möjliggöra viktiga öst-västliga och nord-sydliga transportprojekt i regionen.

Med utgångspunkt i bland annat den återupptagna dialogen om mänskliga rättigheter kommer samarbetet om rättsstatsprincipen och reformerna av rättsväsendet och den offentliga förvaltningen att stärkas. Genomförandet av partnerskapet för rörlighet och avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande kommer att påskyndas. För att främja ett öppet flöde av kunskap och expertis kommer samarbetet om utbildning, forskning och innovation samt kultur att stärkas.

EU:s och Azerbajdzjans framtida finansiella samarbete och programplanering, särskilt den kommande gemensamma stödramen för Azerbajdzjan för 2018–2020, kommer att grundas på dessa prioriteringar för partnerskapet. Parterna kommer regelbundet att tillsammans med de olika intressenterna se över genomförandet av prioriteringarna för partnerskapet för att de överenskomna målen ska kunna uppnås.

II. PRIORITERINGAR

Samarbetet kommer att omfatta ett brett spektrum av frågor från god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, dialog med civilsamhället och direkta personkontakter till hållbar utveckling och modernisering, forskning och innovation, transport, energi och klimatåtgärder samt främjande av strikta miljönormer.

Det ekonomiska samarbetet i riktning mot varaktig och mer hållbar ekonomisk tillväxt är ett område där det ömsesidiga intresset är starkt och där alla tänkbara möjligheter kommer att undersökas för att förbättra företagsklimatet. För att en hållbar och mer inkluderande tillväxt ska kunna påskyndas på längre sikt kommer det att krävas starka offentliga institutioner och bättre samhällsstyrning, ökad respekt för arbetsnormer, bättre infrastrukturförbindelser, hållbar förvaltning av naturresurser samt lämplig kompetens och humankapital. Genom att åtgärda dessa frågor kommer man att skapa gynnsamma förutsättningar för ett starkare samarbete inom viktiga sektorer och för ökad rörlighet, till förmån för allmänheten i både Azerbajdzjan och EU. Varje prioriterat tema omfattar flera delar i en sektorsövergripande strategi som är nödvändig för att målen ska kunna uppnås.

10.

De områden för politiskt, ekonomiskt och tekniskt samarbete som beskrivs nedan är inte uttömmande, utan samarbetet mellan EU och Azerbajdzjan kan – och får gärna – omfatta ett större antal områden. Det kan ske både bilateralt och i multilaterala sammanhang, där Azerbajdzjans deltagande skulle kunna stärkas ytterligare.

11.

Ett dynamiskt civilsamhälle är mycket viktigt för utvecklingen av den privata sektorn, hållbar ekonomisk tillväxt, en ambitiös miljöpolitik och social innovation. En högkvalitativ dialog om sektorsreformer kräver teknisk sakkunskap. Samarbetet syftar till att stärka kapaciteten hos alla intressenter.

12.

Det civila samhället kommer att ges möjlighet att öka sitt deltagande i det offentliga livet. Andra relevanta övergripande frågor, såsom genus-, klimat- och miljöfrågor och sociala frågor, kommer att integreras i alla relevanta politikområden. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att främja sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor och ungdomar.

1. Stärkande av institutioner och god samhällsstyrning

13.

EU och Azerbajdzjan kommer att främja god samhällsstyrning och kontinuerligt förbättra Azerbajdzjans offentliga förvaltning, inbegripet allmännyttiga tjänster, och rättsväsende. Detta kommer att inbegripa samarbete om säkerhetsfrågor.

14.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt rättsstatsprincipen, inbegripet rättsväsendets oberoende, opartiskhet, kvalitet och effektivitet. Parterna kommer att fortsätta sina insatser för att reformera den offentliga förvaltningen på alla förvaltningsnivåer, inbegripet lokala myndigheter och brottsbekämpande organ, och förvaltningen av de offentliga finanserna. Samarbetet syftar till att öka de nämnda institutionernas ansvarighet och effektivitet samt insynen och effektiviteten i tillhandahållandet av offentliga tjänster, på grundval av bästa praxis och bland annat genom utbredd användning av e-förvaltning. Parterna kommer också att sträva efter att grunda utvecklingen och utvärderingen av strategier på tydliga fakta, bland annat från en kompetent statistiktjänst, och att engagera det civila samhället i den politiska beslutsprocessen.

15.

Kampen mot korruption kommer att vara ett centralt inslag i de administrativa reformerna och samarbetet för att stärka rättsstatsprincipen. Syftet med samarbetet är att stärka de korruptionsbekämpande organens kapacitet och förbättra deras verksamhet och att förbättra regelverket mot bakgrund av internationella normer och bästa praxis, särskilt vad gäller systemet för offentlig upphandling och förvaltningen av offentlig verksamhet där stora ekonomiska och andra intressen står på spel (t.ex. upphandling och tillstånd), i syfte att säkerställa höga etiska normer. Öppenhet och insyn kommer att vara en viktig faktor för att undvika intressekonflikter och stärka ansvarsskyldigheten i händelse av försummelse. Samarbetet i kampen mot bedrägerier som påverkar EU:s och Azerbajdzjans finansiella intressen kommer också att stärkas. Parterna kommer också att samarbeta för att återvinna tillgångar som härrör från brott och bekämpa penningtvätt genom lämpliga institutionella och rättsliga ramar och bland annat överväga inrättandet av ett nationellt kontor för återvinning av tillgångar.

16.

Samarbetet på säkerhetsområdet kommer att inriktas på att stärka behöriga myndigheters kapacitet och ansvarighet och åtgärda gemensamma problem i kampen mot organiserad brottslighet, narkotika och terrorism, inbegripet finansiering av terrorism, på sätt som respekterar bestämmelserna om rättvisa, frihet och säkerhet i de olika avtal som styr förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan och med beaktande av internationella normer. Parterna kommer också att intensifiera sina insatser för att öka motståndskraften mot cyberhot.

2. Ekonomisk utveckling och marknadens möjligheter

17.

EU kommer att stödja Azerbajdzjans ansträngningar att diversifiera sin ekonomi och öka sin exportpotential och sina inkomstkällor för att åstadkomma en hållbar och inkluderande tillväxt, som härrör från en allt mer smart, grön, cirkulär och social ekonomi. Parterna kommer att stärka den bilaterala handeln inom alla sektorer, bland annat genom att ta itu med utmaningar rörande ömsesidigt marknadstillträde och investeringar.

18.

Azerbajdzjans medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) är ett viktigt mål i detta sammanhang och EU är redo att aktivt stödja en sådan process.

19.

Parterna kommer att samarbeta för att utveckla en möjliggörande och gynnsam företagsmiljö i Azerbajdzjan som bygger på makroekonomisk stabilitet, sund konkurrens och en offentlig sektor som tillämpar rättsstatsprincipen på ett effektivt och opartiskt sätt. Den offentliga politiken, vägledd av den strategiska färdplanen om utsikterna för den nationella ekonomin och inspirerad av relevanta rekommendationer i EU:s småföretagsakt, kommer att inriktas på att underlätta driften av små och medelstora företag, som är den främsta källan till arbetstillfällen. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ge bättre tillgång till finansiering, stärkt skydd och verkställighet av äganderätt eller att uppgradera regelverket och infrastrukturerna för informations- och kommunikationsteknik. Främjande av stödorganisationer för näringslivet och små och medelstora företags tillgång till förbättrade företagstjänster och utbildning kommer också att bidra till att integrera azerbajdzjanska företag i den globala värdekedjan och till kunskapsdelning och utveckling av industrier. Azerbajdzjans aktiva deltagande i EU:s program för små och medelstora företag (Cosme) och för forskning och innovation (Horisont 2020) är ett viktigt sätt att främja företagsutvecklingen. Bättre kopplingar mellan utbildning och näringsliv kommer att främjas, exempelvis genom företagsinkubatorer.

20.

I syfte att säkerställa en balanserad, hållbar och inkluderande utveckling och diversifiering av ekonomin kommer EU och Azerbajdzjan att samarbeta inom regional utveckling och landsbygdsutveckling, i syfte att stärka lokalförvaltningen och civilsamhället och särskilt produktiviteten och konkurrenskraften hos jordbruksföretag och små och medelstora företag på landsbygden, inklusive små familjeföretag.

21.

Parterna kommer att samarbeta för att främja den digitala ekonomin, bland annat genom att harmonisera Azerbajdzjans digitala miljö med EU:s digitala inre marknad, stärka cybersäkerheten och utveckla mekanismer för en grön och cirkulär ekonomi, med utgångspunkt i EU:s lagstiftning och bästa praxis när så är lämpligt.

22.

I samband med diversifieringen av ekonomin kommer sysselsättningsfrämjande och sociala åtgärder att säkerställa att befolkningen och särskilt utsatta grupper kan anpassa sig till förändringar på arbetsmarknaden. EU kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att förbättra det sociala biståndet i syfte att skydda arbetslösa och socialt utsatta grupper och deras delaktighet i samhället. EU och Azerbajdzjan kommer att främja en effektiv social dialog i enlighet med Internationella arbetsorganisationens standarder.

3. Anslutningsmöjligheter, energieffektivitet, miljö och klimatförändring

23.

Azerbajdzjans diversifieringsstrategi bygger i hög grad på landets gynnsamma läge som en mötesplats för olika transportförbindelser, och parterna kommer att samarbeta för att förbättra landets förmåga att fungera som knutpunkt för handel, logistik och transport och för att säkerställer att dess fysiska miljö och regelverk stöder detta mål. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt en effektiv gränsförvaltning och ett effektivt transiteringssystem samt ett snabbt ingående av ett luftfartsavtal mellan EU och Azerbajdzjan. Styrning av transportsektorn, inklusive rättsliga och institutionella reformer, är också av avgörande betydelse.

24.

Att förbättra sammanlänkningen av energinät mellan partnerländerna och med EU är en viktig prioritering för både Azerbajdzjan och EU. Med sin kapacitet och sitt geografiska läge kan Azerbajdzjan spela en viktig roll för att bidra till Europas energitrygghet. På samma sätt kan EU spela en viktig roll för att bidra till ökad effektivitet, konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet för energisektorn i Azerbajdzjan. I detta syfte bör parterna erbjuda varandra öppen handel utan snedvridningar och ge varandra investeringsmöjligheter i sina respektive energisektorer. I detta sammanhang kommer parterna också att intensifiera sina insatser för att förbättra det allmänna investeringsklimatet i sina respektive energisektorer och energimarknader. Vad gäller energihandeln kommer parterna att sträva efter att förbättra de relevanta energisystemens funktion och stabiliteten i de energimarknader till och genom vilka det finns eller kommer att finnas energiflöden. I detta sammanhang, och i linje med den gemensamma förklaring om den södra gaskorridoren som undertecknades den 13 januari 2011, är ett snabbt slutförande av den södra gaskorridoren och ett planenligt inledande av gasleveranserna till den europeiska marknaden viktiga prioriteringar. Detta kommer att stärka Azerbajdzjans roll inte bara som en viktig energileverantör till Europa utan också som ett potentiellt transitland som skulle kunna erbjuda energiproducenterna i området kring Kaspiska havet och bortom ett komplett utbud av överförings- och logistiktjänster inom ramen för den södra gaskorridoren, med sikte på en eventuell utvidgning av den södra gaskorridoren till andra länder och regioner. Slutligen kommer EU att dela med sig av sina erfarenheter i frågor om regleringspolitik och övergången till grön och hållbar ekonomi, särskilt genom att främja åtgärder för att öka energieffektiviteten och lösningar avseende förnybar energi, såsom föreskrivs i det samförståndsavtal om ett strategiskt partnerskap på energiområdet mellan EU och Azerbajdzjan som undertecknades den 7 november 2006. I detta sammanhang kommer reformer inom energisektorn att vara av avgörande betydelse.

25.

Bättre miljöstyrning, hållbar förvaltning av naturresurser och övergång till en grön och cirkulär ekonomi samt samarbete om utvecklingen av en miljövänlig transportpolitik genom genomförandet av relevanta projekt är av avgörande betydelse för en hållbar utveckling. Parterna kommer att samarbeta för att säkerställa att bästa praxis på detta område tillämpas. Energieffektivitet och miljöförvaltning i städer och på landsbygden, särskilt bättre förebyggande av miljöföroreningar och en effektiv materialanvändning och avfallshantering, kommer att spela en viktig roll för att Azerbajdzjans miljörelaterade mål ska kunna nås. En hållbar skogsförvaltning och förvaltning av vattenavrinningsområden kommer också att vara bland de främsta prioriteringarna på detta område. Ett ökat samarbete om klimatåtgärder kommer att hjälpa Azerbajdzjan att utveckla en effektivare, konkurrenskraftigare, motståndskraftigare och stabilare ekonomi i enlighet med dess nationellt fastställda bidrag. Ett fullständigt genomförande av Parisavtalet om klimatförändringar samt respektive nationellt fastställda bidrag kommer att vara bland de främsta prioriteringarna. EU kommer särskilt att inrikta sitt samarbete med Azerbajdzjan på att utarbeta långsiktiga strategier för utveckling mot låga växthusgasutsläpp, integrera klimatåtgärder och miljö i den nationella politiken på olika områden med fokus på snabbverkande alternativ, införa ramar för mätning, rapportering och kontroll av utsläpp samt vidta åtgärder för klimatanpassning.

4. Rörlighet och direkta personkontakter

26.

Parterna kommer att sträva efter att öka medborgarnas rörlighet på lämpligt sätt och främja samarbete på områdena utbildning, ungdom, kultur samt forskning och innovation.

27.

Partnerna har åtagit sig att på ett effektivt sätt genomföra partnerskapet för rörlighet och att till fullo genomföra avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande och se till att de fungerar väl, i syfte att överväga att i sinom tid inleda en dialog om viseringsliberalisering med Azerbajdzjan, om omständigheterna tillåter och förutsatt att förutsättningarna för en välhanterad och säker rörlighet föreligger, bland annat ett effektivt genomförande av avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande. I detta sammanhang kommer parterna att samarbeta i syfte att konsolidera de rättsliga och institutionella ramarna för dokumentsäkerhet, gränsförvaltning, migrations- och asylpolitik i linje med bästa internationella normer.

28.

Med utgångspunkt i det pågående samarbetet inom ramen för Erasmus+ och Bolognaprocessen och utvecklingen av teknisk utbildning och yrkesutbildning kommer det framtida samarbetet att inriktas på att modernisera Azerbajdzjans utbildningsväsende från förskola till tertiär utbildning. Det kommer att bidra till att förbättra matchningen mellan medborgarnas efterfrågan på utbildning och arbetsgivarnas efterfrågan på färdigheter. I synnerhet kommer insatserna att inriktas på att utveckla lärarnas färdigheter och utbildning och förbättra allmänhetens uppfattning om och kvaliteten på yrkesutbildningen. Samarbete om forskning och innovation kommer att främjas. Samarbete på området interkulturell dialog kommer att främja kulturell mångfald och ömsesidig förståelse och öka toleransen i samhällena.