GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN FÖR PARTNERSKAPSAVTALET MELLAN MEDLEMMARNA I GRUPPEN AV STATER I AFRIKA, VÄSTINDIEN OCH STILLAHAVSOMRÅDET, Å ENA SIDAN, OCH EUROPEISKA UNIONEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ANDRA SIDAN

1. Uttalande av Lilianne Ploumen, minister för utrikeshandel och utvecklingssamarbete (Nederländerna), tjänstgörande ordförande för Europeiska unionens råd

Lilianne Ploumen, minister för utrikeshandel och utvecklingssamarbete (Nederländerna), tjänstgörande ordförande för Europeiska unionens råd, betonade de milstolpar som nåtts under 2015: 2030-agendan och de nya målen för hållbar utveckling, handlingsagendan från Addis Abeba om utvecklingsfinansiering och COP 21, den nya globala överenskommelsen om klimatförändringar. Det var nu dags att genomföra och övervaka dessa agendor och åtaganden, vilket måste återspeglas i EU:s inre och yttre politik.

Rådets tjänstgörande ordförande efterlyste fortsatt och starkare samarbete mellan AVS-länderna och EU i samband med gemensamma framtida utmaningar, i synnerhet på områdena migration, fred och säkerhet och handel. EU höll för närvarande på att utvärdera resultaten från Cotonouavtalet och svagheterna i detta avtal för att ta fram alternativ för den framtida ramen för partnerskapet mellan AVS-länderna och EU, och avsåg att lägga fram sina rekommendationer i slutet av 2016. Ministern påpekade att den gemensamma parlamentariska församlingen är ett av de viktigaste forumen i denna process och att alla idéer som bidrar till att bygga upp ett framtida modernt och jämbördigt partnerskap är välkomna.

2. Uttalande av Ingrid Olga Ghislaine Ebouka-Babackas, minister för planering, statistik och regional integration (Republiken Kongo), tjänstgörande ordförande för AVS-rådet

Ingrid Olga Ghislaine Ebouka-Babackas, minister för planering, statistik och regional integration (Republiken Kongo), tjänstgörande ordförande för AVS-rådet, redogjorde för huvuddragen i AVS-ländernas förberedelser inför de framtida förbindelserna mellan AVS-länderna och EU. I rapporten från gruppen för framstående personer, som presenterades under det åttonde toppmötet mellan AVS-ländernas stats- och regeringschefer i Port Moresby i Papua Nya Guinea den 30 maj–1 juni 2016, efterlyste man starkare förbindelser mellan AVS-länderna och EU och pekade på ett antal framtida utmaningar för AVS-länderna, bland annat 2030-agendan och att finna adekvata resurser för finansiering av den, främjandet av stark, inkluderande och rättvis ekonomisk tillväxt, migration, hot mot stabiliteten och säkerheten och de negativa följderna av olagliga penningflöden. Talaren tog även upp multilaterala handelsfrågor och frågor som rör handeln mellan AVS-länderna och EU, särskilt behovet av flexiblare krav i avtalen om ekonomiska partnerskap så att de minst utvecklade länderna kan ansluta sig till dessa avtal. AVS-länderna önskade behålla Europeiska utvecklingsfonden och fördjupa och stärka förbindelserna mellan AVS-länderna och EU och ansåg även att AVS-länderna bör bygga vidare på syd–syd-samarbetet och trepartssamarbetet.

Ingrid Olga Ghislaine Ebouka-Babackas svarade på AVS-rådets vägnar på följande fråga och en följdfråga:

Författarna till frågorna 1, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 12 och 13 var inte närvarande.

Lilianne Ploumen svarade på Europeiska rådets vägnar på följande frågor och följdfrågor:

Författarna till frågorna 14, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 25 och 26 var inte närvarande.

Följande yttrade sig: Norbert Neuser, Jean-Luc Schaffhauser, Agathon Rwasa (Burundi), Michael Gahler, Juan Fernando López Aguilar, Jean Marie Kilosho Bulambo (Demokratiska republiken Kongo), Magnus Kofi Amoatey (Ghana), Maria Arena, Babiker Mohamed Toum (Sudan), Sithembile Mlotshwa (Zimbabwe), Netty Baldeh (Gambia), Michèle Rivasi och Jomo Mfanawemakhosi Dlamini (Swaziland).

Ledamöterna diskuterade främst handeln och avtalen om ekonomiskt partnerskap och ställde frågor om garantier, finansiellt stöd för anpassning, kapacitetsuppbyggnad och uteblivna tullintäkter. Andra frågor som togs upp inbegrep framtida förbindelser mellan AVS-länderna och EU, valen i Demokratiska republiken Kongo, den politiska dialogen med Burundi, olagliga penningflöden och elektrifieringen av Afrika.

5. Ett kontinentalt frihandelsområde för Afrika – utsikter för att främja handel inom Afrika och eventuella fördelar för AVS-länderna

Medföredragande: Jean-Marie Bulambo (Demokratiska republiken Kongo) och Marielle de Sarnez

Jean Marie Bulambo (Demokratiska republiken Kongo) och Petr Ježek (ersatte Marielle de Sarnez) redogjorde för betänkandet.

Följande yttrade sig: Michael Gahler, Agathon Rwasa (Burundi), Louis-Joseph Manscour, Tesfaye Daba Wakjira (Etiopien), Pavel Telička, Maria Heubuch, Piernicola Pedicini, Jean-Luc Schaffhauser, sir Louis H. Straker (Saint Vincent och Grenadinerna), Francesc Gambus, Babiker Mohamed Toum (Sudan), Maria Arena, Gberi Kombo (Kamerun), Marlene Mizzi och Domenico Rosa (Europeiska kommissionen).

Ledamöterna ansåg att skapandet av ett kontinentalt frihandelsområde för Afrika är ett mycket ambitiöst projekt som kommer att kräva ett starkt politiskt engagemang från de berörda länderna. De menade att frihandelsområdet innebär en god möjlighet för Afrika att öka handeln inom Afrika och på så sätt förbättra den ekonomiska tillväxten, eftersom frihandel även är ett kraftfullt verktyg för att bekämpa fattigdom. Man betonade emellertid att det samtidigt med liberalismen och marknadsekonomin bör vara möjligt att åstadkomma en rättvis omfördelning av den ekonomiska tillväxten. Ledamöterna ansåg att byggandet av Europa bör tjäna som exempel för det kontinentala frihandelsområdet för Afrika och påpekade att även det europeiska projektet hade börjat som en handelsgemenskap och ekonomisk gemenskap. Viss oro uttrycktes över öppnandet av gränserna och liberalismens negativa effekter på utvecklingsländernas ekonomier.

Jean-Marie Bulambo (Demokratiska republiken Kongo) och Petr Ježek avslutade diskussionen.

6. Rapport från det tolfte regionala mötet (södra Afrika) som hölls i Gaborone (Botswana) den 20–22 april 2016 – rapport från medordförandena

Tillförordnad medordförande Michèle Rivasi redogjorde muntligt för det tolfte regionala mötet och belyste de viktigaste frågor som diskuterades.

Följande yttrade sig: Medordförande Netty Baldeh (Gambia), Gilbert Shimane Mangole (Botswana) och Juan Fernando López Aguilar.

Ledamöterna tackade och gratulerade Botswana för en lyckad organisering av sammanträdet. Diskussionerna kretsade bland annat kring vikten av regional integration, migration, förvaltning av naturresurser, energi och sexuellt våld. Särskilt uppskattade var de två workshopparna om utsatta barn och det meteorologiska institutet.

7. Meddelanden från medordförandena, inklusive beslut från presidiets sammanträde den 12 juni 2016 (fortsättning)

Tillförordnad medordförande Rivasi redogjorde för följande beslut som presidiet fattat vid sitt sammanträde den 12 juni 2016.

8. Brådskande fråga 1: Situationen före valen och säkerhetsläget i Demokratiska republiken Kongo

Följande yttrade sig: Vicky Katumwa Mukalay (Demokratiska republiken Kongo), Maria Arena, Kristin de Peyron (Europeiska utrikestjänsten), Joachim Zeller, Alpha Ousmane (Burkina Faso), Abdoulaye Touré (Elfenbenskusten), Javier Nart, Ahamada Soukouna (Mali), Michèle Rivasi, Isabella Adinolfi, Adjedoue Weidou (Tchad), Jean-Luc Schaffhauser, Joyce Laboso (Kenya), Michael Gahler, Cécile Kashetu Kyenge, Maria Noichl och Jo Leinen.

Ledamöterna välkomnade enhälligt överenskommelsen om en kompromissresolution och betonade vikten av fred och stabilitet i Demokratiska republiken Kongo, såväl för landets befolkning som för hela området kring de stora sjöarna. De betonade också behovet av att alla grundläggande principer avseende demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen respekteras och följs och att kongolesiska medborgare skyddas. I samband med detta efterlyste de en inkluderande, demokratisk och fokuserad politisk dialog som leder till fria, transparenta och öppna val i en fredlig politisk och social miljö. Valen bör ske i slutet av den sittande presidentens mandatperiod för att inte äventyra landets demokratiska utveckling.

Ledamöterna uttryckte sin oro över fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna, tilltagande politiskt våld och en allt sämre situation för de grundläggande friheter som anses vara avgörande för situationen före val, bland annat yttrande-, förenings- och mötesfriheten.

9. Bättre delaktighetsbaserad styrning genom decentralisering och stärkt lokalt styre

Arne Gericke (ersatte Aymeric Chauprade) och Joyce Laboso (ersatte James Kembi-Gitura [Kenya]) redogjorde för rapporten.

Följande yttrade sig: Isabella Adinolfi, Francesc Gambus, Alpha Ousmane (Burkina Faso), Carlos Zorrinho, Agathon Rwasa (Burundi), Neena Gill, Peter Ježek, Tesfaye Daba Wakjira (Etiopien), Worlea Saywah Dunah (Liberia), Bodil Valero, Ahamada Soukouna (Mali), Ousmane Kaba (Guinea), Amadou Dioffo (Niger), Jean-Luc Schaffhauser, Adjedoue Weidou (Tchad), Davor Ivo Stier, Cécile Kashetu Kyenge, Louis H. Straker, Joachim Zeller, Amos Fish Mahlalela (Sydafrika), Doru-Claudian Frunzulică, Babiker Mohamed Toum (Sudan) och Domenico Rosa (Europeiska kommissionen).

Under diskussionens gång överlät medordförande Michèle Rivasi ordförandeskapet åt

Ledamöterna erkände i stort subsidiariteten som ett viktigt inslag i den demokratiska samhällsstyrningen och ansåg att den underlättar medborgardeltagande på lokal nivå. Stor omsorg bör läggas på utformningen av decentraliserade styrelseformer, och dessa bör inkludera minoriteter, kvinnor och ungdomar och ta hänsyn till lokala behov. För att säkerställa att de lokala myndigheterna är tillräckligt autonoma bör de också tilldelas nödvändiga medel, både genom direkt finansiering från central nivå och genom rätt att ta ut skatter på eget ansvar. Ledamöterna var överens om att decentralisering kan ske på olika sätt, och ledamöter från flera AVS-länder förklarade hur decentraliseringen ser ut i deras land. Det påpekades att EU i samband med planeringen av sitt utvecklingsbistånd även bör nå ut till och involvera lokala enheter och befolkningar, snarare än att bara förlita sig på den centrala regeringen.

Norbert Neuser redogjorde muntligt för workshoppen Förnybar energi: Att skapa vår hållbara framtid. Han konstaterade att Namibia för närvarande importerar 66 % av sin energi och att landet hade antagit en huvudplan om elektrifiering av landsbygden, där man planerar att utnyttja den enorma potentialen hos förnybar energi, bland annat från biomassa och vind och ökad användning av solenergi.

Uladi Mussa (Malawi) redogjorde muntligt för workshoppen Naturvård som ett verktyg för att främja hållbara försörjningsmöjligheter. Workshoppen hade gett förstahandsinformation om Namibias lokalt baserade förvaltning av naturresurser, som innebär att lokalsamhällen involveras i skyddet av vilda djur och växter samt utvecklingen av turismen och att stöd ges till småbönder och herdar som påverkats negativt av vilda djur.

11. Effekter av fallande priser på olja och andra strategiska råvaror på AVS-ländernas ekonomier

Följande yttrade sig: Domenico Rosa (Europeiska kommissionen), Abdoulaye Touré (Elfenbenskusten), Carlos Zorrinho, Ousmane Kaba (Guinea), Jean Christophe Owono Nguema (Gabon), Worlea Saywah Dunah (Liberia), Malement Lihasoa (Madagaskar), Maria Heubuch, Adjedoue Weidou (Tchad), Jean-Luc Schaffhauser, Amos Fish Mahlalela (Sydafrika), Michael Gahler, A Misiekaba (Surinam), Purmanund Jhugroo (Mauritius), Theodor D. Stolojan, Jo Leinen och Michèle Rivasi.

Ledamöterna diskuterade hur AVS-länderna påverkas av den kraftiga nedgången i råvarupriserna, i synnerhet priset på olja, och belyste olika effekter. Man betonade de negativa effekterna för oljeexporterande länder och olika dominoeffekter, medan vissa ledamöter även pekade på de positiva effekterna i form av billigare import. De flesta var överens om att svängningar i råvarupriserna riskerar att hota stabiliteten i flera AVS-länder och att detta återigen visar på behovet av att diversifiera och skala upp AVS-ländernas ekonomier och se till att de övergår till bearbetning av råvaror och tillverkning. Dessutom bör både producerande och importerande länders beroende av olja minska, så att de anpassar sig till långsiktiga trender och klimatförändringar.

12. Brådskande fråga 2: Våldtäkter och våld mot kvinnor och barn vid väpnade konflikter

Följande yttrade sig: Kristin de Peyron (Europeiska utrikestjänsten), Davor Ivo Stier, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Gericke, Pavel Telička, Adjedoue Weidou (Tchad), Mémounatou Ibrahima (Togo), Bodil Valero, Amos Fish Mahlalela (Sydafrika), Laura Agea, Jean-Luc Schaffhauser, Purmanund Jhugroo (Mauritius), Krzyszyof Hetman, Maria Noichl, Neena Gill och Michèle Rivasi.

Ledamöterna fördömde våldtäkt och våld mot kvinnor och barn och efterlyste kraftigare åtgärder för att skydda potentiella offer, sätta stopp för straffriheten genom att förövarna ställs inför rätta, bekämpa stigmatiseringen av offren och säkerställa att offren får medicinsk, rättslig och psykologisk hjälp och vård. Man tog även upp att fredsbevarande styrkor vid enstaka tillfällen varit inblandade i sexuella övergrepp. Åsikterna skilde sig kraftigt åt i frågan om våldtäktsoffer har rätt att välja att göra abort på ett säkert sätt.

Netty BALDEH

Michèle RIVASI(tillförordnad)

Medordförande

Leonard-Emile OGNIMBA(tillförordnad)

Luis Marco AGUIRIANO NALDA

Generalsekreterare